Om vissa anslag till energiändamål, m.m. (prop. Nu 1987/88:100 delvis)
Näringsutskottets betänkande 1987/88:23
om vissa anslag till energiändamål, m.m. (prop. Nu
1987/88:100 delvis) 1987/88:23
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1987/88:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) punkterna C 3-5, 8-10 och 16-20,
dels - helt eller delvis - åtta motioner i energifrågor, avseende bl.a.
omlokalisering av statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd,
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,
berglaboratorium för kärnavfall,
hälsorisker förorsakade av kraftledningar,
ökat anslag till främjande av landsbygdens elektrifiering,
lokala eltaxor.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla här behandlade punkter och avstyrker motionerna. Fyra reservationer har avgetts. I två av dem begärs något höjda (c) resp. fördubblade (vpk) avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. I en tredje (c) stöds en motion (s) enligt vilken forskningen om hälsorisker på grund av kraftledningars elektriska och magnetiska fält bör intensifieras och en säkerhetszon införas vid kraftledningarna. Den fjärde reservationen (c) innehåller krav på ökat anslag till främjande av landsbygdens elektrifiering.
Propositionen
I proposition 1986/87:100 bilaga 16 har regeringen - efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta Dahl - framlagt förslag om anslag m.m. under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1988/89. Bl.a. föreslås under här angivna punkter följande:
C 3. Statens elektriska inspektion (s. 51) att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av 10 522 000 kr.
1 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr 23
C 4. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet (s. 52)
att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 5. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer (s. 53) att riksdagen till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 1 000 kr.
C 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 56-59) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 59-61) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 10. Statens kärnbränslenämnd (s. 61-63) att riksdagen till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 16. Drift av beredskapslager (s. 65 f.)
att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 443 508 000 kr.
C 17. Beredskapslagring och industriella åtgärder (s. 66-68) att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.
C 18. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. (s. 68) att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 19. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft (s. 68 f.) att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 19 100 000 kr. för budgetåret 1989/90, högst 18 600 000 kr. för budgetåret 1990/91, högst 17 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 och högst 18 300 000 kr. för budgetåret 1992/93,
2. till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 19 600 000 kr.
C 20. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s. 70 f.)
att riksdagen till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
NU 1987/88:23
2 Motionerna
NU 1987/88:23
De motioner som behandlas här är följande:
1987/88:N405 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om hälsorisker på grund av kraftledningars elektriska och magnetiska fält,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhetszon vid kraftledningar.
1987/88:N419 av Rolf Kenneryd (c) och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om bättre ekonomiska förutsättningar för eldistribution i glesbygd enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.
1987/88:N424 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen anslår 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår för budgetåret 1988/89 till punkt C 20 Främjande av landsbygdens elektrifiering.
1987/88:N425 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om utlokalisering av statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd till Oskarshamns kommun.
1987/88:N426 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av ett berglaboratorium för kärnavfall till Simpevarp.
1987/88:N443 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av kostnaderna för hanteringen av det utbrända kärnbränslet och rivning av kärnkraftverk,
5. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1988/89 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 4 500 000 kr.
1987/88:N447 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen så att kommunallagstiftningens intentioner om lika behandling av kommuninvånare kan upprätthållas i vad avser eltaxor.
1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet - med motivering i motion 1987/88:Sk560 - (1) att riksdagen beslutar att avgiften enligt finansieringslagen för kärnkraftens framtida kostnader fördubblas från nuvarande 2 till 4 öre/kWh.
3 Uppgifter i anslutning till motionerna
NU 1987/88:23
Finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Gällande bestämmelser
110 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet föreskrivs att den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet skall svara för att de åtgärder vidtas som behövs bl.a. för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall och för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar som inte längre används. Tillståndshavaren skall enligt 11 § samma lag svara för att den allsidiga forskningsverksamhet bedrivs som behövs för att vad som föreskrivs i 10 § skall kunna fullgöras.
11 och 2 §§ lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) har preciserats vilket kostnadsansvar som åvilar reaktorinnehavarna som följd av de nyssnämnda föreskrifterna i lagen om kärnteknisk verksamhet. Enligt 3§ finansieringslagen skall reaktorinnehavarna årligen upprätta en kostnadsberäkning. Denna skall innehålla en uppskattning av dels kostnaderna för samtliga behövliga åtgärder, dels kostnaderna för de åtgärder som avses bli vidtagna inom minst tre år. 15 § samma lag finns föreskrifter om en årlig avgift som reaktorinnehavaren skall erlägga till staten.
Avgiftsbesluten
Reaktorinnehavarna fullgör sin skyldighet att upprätta kostnadsberäkning genom det av dem gemensamt ägda företaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).
Det ingår i uppgifterna för statens kärnbränslenämnd (SKN) att varje år föreslå regeringen storleken av den avgift som kraftföretagen skall erlägga. SKN skall också varje år upprätta en plan med bl.a. en översikt över kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhet och över de åtgärder som kan behövas för övervakning och kontroll av slutförvar. Senast har SKN i oktober 1987 överlämnat plan och avgiftsförslag till regeringen.
På grundval av SKN:s förslag fattar regeringen beslut om vilken avgift varje reaktorinnehavare skall erlägga. Enligt regeringens senaste avgiftsbeslut i november 1987 skall reaktorinnehavarna för år 1988 erlägga följande avgifter:
Forsmarks Kraftgrupp AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Statens vattenfallsverk Sydsvenska Värmekraft AB
Grunder för avgiftsberäkningen
Den årliga avgiften skall bestämmas så att det sammanlagda belopp som betalas under reaktorns drifttid täcker alla kostnader för de åtgärder som behövs för att i reaktorn använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta skall kunna hanteras och slutförvaras samt reaktoranläggningen avvecklas
1.9 öre/kWh 1,7 öre/kWh
1.9 öre/kWh 2,2 öre/kWh
och rivas på ett säkert sätt.
För att avgiftsberäkningen skall kunna göras behövs svar på främst följande frågor:
- Hur stora är de totala kostnaderna för framtida åtgärder och när uppstår dessa kostnader?
- Hur länge kommer kärnkraftverken att vara i gång och hur mycket elenergi kommer de att leverera?
- Hur stor blir den verkliga avkastningen på fonderade medel, den s.k. realräntan?
I SKN-.s framställning redovisas detaljerade beräkningar i dessa olika avseenden. För varje kostnadspost har en baskostnad beräknats, varefter ett pålägg för oförutsett har gjorts. Påläggets storlek har bedömts objektvis med hänsyn till riskerna för komplikationer och anläggningens grad av teknisk bearbetning. I genomsnitt är pålägget ca 27 %.
SKN har i beräkningarna utgått från att kärnkraften avvecklas år 2010 och att varje reaktor drivs i 25 år. Ett beslut om tidigare avveckling - något som numera har föreslagits av regeringen i proposition 1987/88:90 - skulle innebära att förutsättningarna för avgiftsberäkningarna ändras, eftersom en kortare drifttid leder till att basen för avgiftsinbetalningarna minskar. Därmed skulle även fonduppbyggnaden upphöra tidigare än vad SKN hittills har antagit. SKN anser att avgiftssystemet kan anpassas så att det kan användas även under andra avvecklingsalternativ än det som hittills har lagts till grund för beräkningarna. SKN säger i inledningen till sin framställning att förutsättningarna för nämndens förslag till avgift för år 1988 påverkas om tidpunkten för avveckling av något kärnkraftverk skulle ändras.
Tidigare riksdagsbehandling
I betänkandena NU 1985/86:25 och NU 1987/88:7 (s. 51 f.) har näringsutskottet redogjort för regeringens beslut för åren 1982 och därefter om avgiften för finansiering av framtida utgifter för slutförvaring av använt kärnbränsle m.m.
För år 1986 hade avgiften fastställts till 1,9 öre per kWh. I två motioner (c) vid 1986 års början begärdes att avgiftsbeloppet skulle höjas till 2,1 öre. Dessutom ville motionärerna att en parlamentariskt sammansatt utredning skulle tillsättas med uppgift att analysera de framtida kostnaderna för rivning av reaktorer och slutförvaring av använt kärnbränsle. Vid utskottsbehandlingen påpekade centerns företrädare att kärnbränslenämndens behållning av avgiftsmedel vid årsskiftet 1985-1986 var mindre än vad nämnden hade kalkylerat med. Skillnaden motsvarade ett behov av avgiftsökning med 0,04 öre per kWh. I en tredje motion (vpk) begärdes att avgiften skulle höjas till
2,5 öre per kWh.
Utskottet ansåg att det inte fanns anledning till något utredningsuppdrag av angivet slag. Avgiften fastställs för ett år i taget, framhöll utskottet vidare. Regeringen hade sålunda möjlighet att löpande pröva avgiftens storlek, så att medel skulle inflyta i erforderlig utsträckning. Utskottet förutsatte att effekterna av att kärnbränslenämndens behållning inte hade varit så stor som beräknat skulle beaktas vid prövningen av nästa års avgift. Regeringens
♦
NU 1987/88:23
beslut om avgift för år 1986 gav, menade utskottet, inte anledning till någon erinran. Två reservationer (c, vpk) avgavs i anslutning till motionerna. Enligt den ena borde den begärda utredningen komma till stånd. Enligt den andra borde avgiften för år 1986 höjas till 2,1 öre per kWh. Reservanterna kritiserade att beräkningarna för år 1986 baserades på ett högre utnyttjande av kärnkraftverken och ett lägre påslag för oförutsedda utgifter jämfört med förutsättningarna för 1985 års avgift. Riksdagen följde utskottet.
För år 1987 fastställdes samma avgifter som sedermera har beslutats för år 1988 (se s. 4). Från centerpartiets sida begärdes återigen att avgiftsnivån skulle höjas till 2,1 öre per kWh. Vänsterpartiet kommunisterna påyrkade denna gång en höjning till 4 öre per kWh. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och sade sig inte ha någonting att erinra mot regeringens beslut om avgift för år 1987. Med hänvisning till att regeringen har möjlighet att löpande pröva avgiftens storlek uttalade utskottet också att riksdagen inte hade skäl att uttala sig om storleken av avgiften för år 1988. 1 motionerna hade det, konstaterade utskottet, inte lämnats något underlag för en annan kostnadsberäkning än den kärnbränslenämnden hade presenterat. 1 en reservation (c, vpk) förespråkades dels att avgiften för år 1988 skulle bestämmas till i genomsnitt 2,1 öre per kWh, dels att regeringen skulle låta ”seriöst utreda” frågan om avvecklingskostnaderna. Riksdagen gick åter på utskottets linje.
Högspänningsledningar Rapport om biologiska effekter
Ingenjörsvetenskapsakademien utgav i början av år 1987 rapporten (nr 323) Biologiska effekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält. Rapporten sammanfattas sålunda:
I vår rapport 1983 (IVA-rapport nr 240) konstaterades att det finns en rad säkerställda effekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält, men att ingen av dessa effekter bedömdes utgöra någon hälsorisk. Den internationella forskningen på området har sedan dess varit intensiv och ett stort antal undersökningar har publicerats. Vid vår genomgång av dagsläget finner vi att ovanstående bedömning i huvudsak även kan sägas gälla i dag. Emellertid har fler studier än tidigare visat effekter av sådan art att de måste bedömas kunna utgöra en hälsorisk om de kan säkerställas och relateras till effekter hos människa. Det är i första hand det magnetiska fältet som antytts kunna orsaka dessa effekter.
I de epidemiologiska studierna rörande cancersjuklighet och exponering i boendemiljön eller arbetslivet för elektromagnetiska fält finns en viss samstämmighet i de olika studierna för en överrisk för framför allt vissa leukemiformer och för tumörer hos barn. De resultat som hittills presenterats är dock för osäkra för att vidare slutsatser skall kunna dras, men hypotesen om ett samband mellan exponering för magnetiska fält och cancer måste dock tas på betydligt större allvar än tidigare.
Ytterligare såväl epidemiologisk som experimentell forskning på området är angelägen för att klarlägga dessa viktiga frågor.
♦
NU 1987/88:23
6 Aktuellt regeringsbeslut om kraftledning
Frågan om eventuella hälsorisker i samband med elektriska och magnetiska fält vid kraftledningar behandlades av näringsutskottet (NU 1986/87:19 s. 10 f.) våren 1987 med anledning av en motion rörande ett speciellt projekt. Detta gällde ombyggnad av en kraftledning som går genom bl.a. Ovanåkers kommun i Gävleborgs län. Regeringen har den 3 februari 1988 givit statens vattenfallsverk tillstånd att bygga den ifrågavarande ledningssträckan, som tillhör stamnätet och är ca 12 mil lång. Beslutet är baserat på en förnyad ansökan av vattenfallsverket, sedan en första ansökan lämnats utan bifall. I ett pressmeddelande från miljö- och energidepartementet anförs:
Regeringens bedömning är att Vattenfalls nya ansökan innebär stora förbättringar när det gäller ledningens sträckning och utförande. I allt väsentligt tillmötesgås de kritiska synpunkterna.
På delsträckan norr om Alfta kommer ledningen att byggas med en ny stolptyp, s.k. T-stolpe, som innebär lägre magnetiskt fält och mindre markintrång än den vanliga s.k. M-stolpen.
För Alfta innebär regeringens beslut att två ledningar försvinner, samt att magnetfältet från den tredje minimeras. Både antalet ledningar genom Alfta och de elektromagnetiska fälten reduceras alltså.
Under behandlingen av Vattenfalls ansökan har det framförts oro för eventuella hälsorisker orsakade av kraftledningens magnetiska fält. Den samlade erfarenhet som nu finns har inte lämnat något entydigt besked om det finns några sådana risker eller inte. Statens energiverk följer på regeringens uppdrag utvecklingen och skall årligen redovisa bl.a. aktuella forskningsrön.
Kommunal utjämning av elkostnader
I några kommuner där elförsörjningen ombesörjs av mer än en distributör har man genomfört eller upptagit förhandlingar om en utjämning av de olika distributörernas eltaxor med kommunala medel. På grundval av uppgifter från statens energiverk redogörs här kortfattat för två sådana fall.
I Umeå kommun svarar fyra företag för eldistributionen. Beroende på distributör kan årskostnaden enligt normala taxor för resp. lägenheter, småhus utan elvärme och småhus med elvärme för typkunder skilja sig med resp. 178 kr., 500 kr. och 870 kr. Den största skillnaden i pris per kWh - för den andra av de nämnda kategorierna - är då 10 öre (38,9 öre resp. 28,9 öre). För att alla i kommunen skall få samma eltaxor har avtal slutits mellan eldistributörerna och Umeå kommun. Eldistributörerna förbinder sig i avtalet att tillämpa Umeå Energiverk AB:s taxor - som är de lägsta inom varje kategori - varvid Umeå kommun förbinder sig att stå för merkostnaden. Den ungefärliga kostnaden för kommunen är 8 å 9 milj. kr. per år.
I Jönköpings kommun är det fem företag som svarar för eldistributionen. Skillnaden i årskostnad i samma fall som nyss nämnts beräknas till resp. 467 kr., 640 kr. och 1 335 kr. Den största skillnaden i pris per kWh - för lägenheter - är drygt 21 öre (55,36 öre resp. 34,14 öre). Mellan Jönköpings kommun och ett elkraftsbolag pågår förhandlingar i syfte att skillnaden mellan de fasta avgifterna i de taxor som detta bolag resp. Jönköpings Energiverk tillämpar till en början skall halveras. Kommunen har för det första året avsatt ca 2 milj. kr. till ersättning åt bolaget.
NU 1987/88:23
7 Utskottet
NU 1987/88:23
Inledning
Utskottet tar här upp en del av de förslag i energifrågor som regeringen har lagt fram i årets budgetproposition. De återstående kommer utskottet att behandla senare tillsammans med de förslag - bl.a. om anslag - som nyligen har lämnats i proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet. Bland de anslag på energiområdet som inte berörs nu är de som gäller statens energiverk, energiforskning och statens vattenfallsverk.
Förutom motioner med anknytning till några av anslagsfrågorna behandlar utskottet en motion som rör de biologiska verkningarna av högspänningsledningar.
Frågor med anknytning till kärnkraftsproduktionen
Kostnaderna för statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd finansieras med avgifter; de årliga anslagen inskränker sig till formella belopp. Utskottet har ingenting att erinra mot regeringens förslag beträffande resurser för de båda myndigheterna.
I motion 1987/88:N425 (fp) förordas en utredning med sikte på att kärnkraftinspektionen och kärnbränslenämnden, vilka har sitt säte i Stockholm, helt eller delvis skulle lokaliseras till Oskarshamn. Motionären pekar på att det i Oskarshamns kommun finns kärnkraftverk och mellanlager för använt kärnbränsle och att ett berglaboratorium för forskning och försök rörande kärnavfall föreslås bli anlagt där. Utskottet vill erinra om att kärnkraftinspektionen kontrollerar verksamhet som bedrivs på sex olika platser i landet. Utskottet anser inte att det finns skäl att aktualisera en omlokalisering av de nämnda myndigheterna. Motionen avstyrks alltså.
Kärnkraftsproducenterna skall, såsom närmare har redovisats i det föregående (s. 4), svara för att kärnavfall kan hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att kärnkraftsanläggningar som inte längre behövs kan avvecklas och rivas. För det ändamålet skall de - enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) - erlägga avgift för varje levererad kilowattimme elektrisk energi enligt vad som bestäms för varje kärnkraftverk för ett år i taget. För år 1988 utgör denna avgift i ett fall 1,7 öre, i två fall 1,9 öre och i ett fall 2,2 öre, vilket överensstämmer med vad statens kärnbränslenämnd har föreslagit.
I två motioner riktas invändningar mot regeringens avgiftsbeslut. Mycket tyder, anförs det i motion 1987/88:N443 (c), på att de avgifter som tas ut inte kommer att räcka för kommande kostnader. Det finns mycket starka skäl för en höjning av avgifterna, säger motionärerna och föreslår en höjning med 0,2 öre per kWh. De påyrkar att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ansluta sig till deras uppfattning. Ett beslut av riksdagen om - ungefärligen - en fördubbling av avgifterna till 4 öre per kWh begärs i motion 1987/88:N449 (vpk). Fördubblingen är enligt motionärerna befogad ”mot bakgrund av det vi nu ser av kostnadsökningar för slutförvaring”.
Enligt finansieringslagen ankommer det på regeringen att fastställa
avgiften för det angivna ändamålet. Det är inte en uppgift för riksdagen att - i samband med budgetbehandlingen eller eljest - ompröva regeringens avgiftsbeslut. Om det skulle hävdas att regeringen har tillämpat finansieringslagen på ett felaktigt sätt kan frågan härom tas upp vid konstitutionsutskottets granskning av regeringsärendenas handläggning. Av de båda nu berörda motionsyrkandena torde i vart fall det som syftar till en fördubbling av avgifterna få uppfattas som ett krav på att finansieringslagen skall ändras. Det först nämnda yrkandet kan uppfattas som en rekommendation till regeringen att tillämpa en större säkerhetsmarginal vid kostnadsberäkningen. En sådan rekommendation bör emellertid inte avse den löpande avgiftsperioden, för vilken de avgiftspliktiga redan har fått ett regeringsbeslut som de har haft anledning att lägga till grund för sin taxesättning.
Utskottet finner inte i någondera av de båda motionerna bärande argument för att riksdagen nu skulle påkalla en förändring av principerna för avgiftsberäkningen. De ifrågavarande motionsyrkandena avstyrks därför.
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som ägs av reaktorinnehavarna, har i sitt program år 1986 för forskning och utveckling inom kärnavfallsområdet redovisat planer på ett underjordiskt berglaboratorium. Som lokaliseringsplats övervägs Simpevarp - i Oskarshamns kommun - där centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) är beläget. I motion 1987/88:N426 (m) begärs att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall stödja SKB:s program för byggande av ett berglaboratorium.
Utskottet noterar att statens kärnbränslenämnd i sitt granskningsyttrande över SKB :s FoU-program har uttalat sig positivt om förslaget. Det kan också nämnas att regeringen har lagt programmet till handlingarna efter att ha konstaterat att det uppfyller de anspråk som ställs i 12 § kärntekniklagen (1984:3). Beslutet om anläggande av ett berglaboratorium ligger emellertid helt inom SKB:s ansvarsområde. Om planerna skall genomföras kommer kärnbränslenämnden att få ta ställning till frågan om medel för byggandet. Inför en sådan prövning behöver nämnden ytterligare utredningsmaterial. Det bör påpekas att kärnbränslenämnden är en fristående myndighet och alltså inte, såsom sägs i motionen, har statens vattenfallsverk som ”delägare”.
Med hänvisning till de förhållanden som utskottet här har redogjort för avstyrks motion 1987/88:N426 (m).
Budgetåret 1987/88 är det sista för vilket staten skall betala ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer. Betalningsskyldigheten gäller numera bara en reaktor, Forsmark 3. De medel som beräknats bli erforderliga anvisades förra året. Eftersom den slutliga regleringen inte torde bli genomförd förrän efter det stundande budgetårsskiftet begär regeringen nu att ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas som förslagsanslag till samma ändamål för budgetåret 1988/89. Utskottet tillstyrker att så sker.
Frågor rörande eldistribution m.m.
De två senaste åren har utskottet (NU 1985/86:17 s. 64, NU 1986/87:19 s. 10) behandlat motioner som berört de eventuella hälsoriskerna i samband med elektriska och magnetiska fält vid högspänningsledningar. Utskottet har
NU 1987/88:23
därvid hänvisat till pågående forskning på detta område (se s. 6) och framhållit att statens energiverk fortlöpande följer utvecklingen på området och årligen skall rapportera om denna till regeringen. Riksdagen har lämnat motionerna utan åtgärd.
Saken har åter tagits upp i motion 1987/88:N405 (s). Motionärerna är medvetna om att forskningen i ämnet är tidskrävande - de framhåller att forskarna tror sig kunna svara på några av de viktigaste frågorna om tre-fem år. Så länge osäkerheten består råder emellertid oro hos många som bor i närheten av kraftledningar. Också de planerande myndigheterna är villrådiga. Olika kommuner kan komma att tillämpa skilda principer i fråga om bebyggelse intill kraftledningarna. Därför borde, menar motionärerna, forskningsinsatserna beträffande hälsorisker på grund av kraftledningars elektriska och magnetiska fält intensifieras. Vidare borde vid kraftledningarna införas en säkerhetszon, där byggnader för bostäder, vård och omsorg, arbetsplatser samt fritidsaktiviteter inte får uppföras.
De tidigare motionerna i ämnet var föranledda av ett särskilt projekt, den planerade ombyggnaden av en kraftledning genom bl.a. Alfta i Hälsingland. Den omdiskuterade ledningssträckan i Alfta får enligt ett nyligen fattat beslut (se s. 7) ett sådant utförande att kritikernas önskemål väsentligen blir tillgodosedda.
En allmän rekommendation från energiverkets sida med hänsyn till det oklara kunskapsläget är, enligt vad utskottet har erfarit, att man där så är möjligt lägger bostäder, daghem osv. långt från kraftledningarna. Beträffande forskningsaktiviteter kan noteras att en totalundersökning av boende nära stamnätsledningar i Sverige håller på att genomföras. Nya forskningsresultat är att vänta om några år.
Forskning rörande högspänningsledningarnas verkningar på omgivningen pågår, som motionärerna själva framhåller. Energiverket bevakar dessutom utvecklingen och har möjlighet att dels påverka utformningen av de kraftledningsprojekt som kan vara aktuella, dels föreslå ändringar i säkerhetsbestämmelserna, om verket finner saklig grund för detta. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl för någon åtgärd av riksdagen med anledning av motion 1987/88:N405 (s).
Främjande av landsbygdens elektrifiering är rubriken på ett anslag som används för stöd dels till upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden, dels till elektrifiering av äldre helårsbebodda fastigheter i glesbygd. Riksdagen beslöt år 1980 om stödverksamhetens omfattning för en tioårsperiod. För upprustning skulle anslås 2 milj. kr. per år under fem år (t.o.m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar 2,5 milj. kr. per år under tio år (t.o.m. budgetåret 1989/90). Inför femårsperiodens slut beslöt riksdagen år 1985 att den sistnämnda medelsramen skulle få användas även för upprustningsändamål. I besparingssyfte föreslog regeringen i förra årets budgetproposition att ytterligare medel inte skulle anvisas under anslaget. På enhälligt förslag av näringsutskottet beslöt emellertid riksdagen att hålla fast vid intentionerna från år 1980 och således även för budgetåret 1987/88 anvisa
2,5 milj. kr. till främjande av landsbygdens elektrifiering. Samma anslagsbelopp föreslår regeringen i årets budgetproposition.
NU 1987/88:23
10 En väsentlig höjning av anslagsnivån påyrkas i två motioner. Enligt motion 1987/88:N443 (c) bör ytterligare 2 milj. kr. anvisas. Behovet av upprustning av svaga ledningssystem i glesbygd kan inte på ett tillfredsställande sätt täckas inom ramen för ett anslag av 2,5 milj. kr., säger motionärerna. I motion 1987/88:N424 (c) föreslås av samma skäl att anslaget skall fördubblas. Motionären hänvisar till att den ekonomiska förening som svarar för eldistributionen i Orsa finnmark inte av statens energiverk har tilldelats begärda medel för upprustning av regionens elnät.
Utskottet vill framhålla att riksdagens långsiktiga beslut om anslagsgivningen på detta område är grundat på förutsättningen att eldistributionsföretagen efter hand - bl.a. till följd av strukturförändringar - har blivit ekonomiskt starkare och därmed fått ökade möjligheter att själva bekosta erforderliga investeringar. Frågan om statligt stöd för upprustning av eldistributionsnätet i Orsa finnmark prövas för närvarande inom regeringskansliet, sedan energiverkets beslut att inte lämna bidrag har överklagats. Utskottet anser att riksdagen för nästa budgetår i enlighet med sitt principbeslut bör anvisa 2,5 milj. kr. till främjande av landsbygdens elektrifiering. Motion 1987/88:N443 (c) i angiven del liksom motion 1987/ 88:N424 (c) avstyrks alltså.
Bättre ekonomiska förutsättningar för eldistribution i glesbygd efterlyses i motion 1987/88:N419 (c). Det har, säger motionärerna, bl.a. på grund av höjt kostnadsläge blivit allt svårare för företag med eldistribution utanför tätorterna att hålla jämna steg med tätortsföretagen när det gäller taxor, säkerhet i elförsörjningen och lokal service. Tidigare motionsyrkanden om åtgärder på detta område har avslagits sedan näringsutskottet (NU 1984/ 85:30 s. 88, NU 1985/86:17 s. 61, NU 1986/87:24 s. 7) avstyrkt dem med hänvisning bl.a. till en utredning inom statens energiverk om skillnader i elpriser. Utredningsarbetet pågår alltjämt. Motionärerna begär återigen att regeringen skall anmodas lägga fram förslag till en ordning som innebär att beskattningen av eldistributionsföretagen - med oförändrad total skattebelastning - beräknas på grundval av ledningslängden per abonnent.
Statens energiverk har, som nyss antytts, i flera år arbetat med att skaffa fram ett omfattande material rörande eltaxorna hos olika eldistributörer. Verket har emellertid, enligt vad som meddelats utskottet, funnit att behandlingen av frågan om lokala eltaxor bör infogas i en större studie som avser en analys av hela det svenska överförings- och distributionssystemet för elkraft. En sådan studie planeras bli påbörjad under hösten 1988. Den skall syfta till en utvärdering från samhällsekonomisk synpunkt av elsystemet och av prisbildningen i dess olika steg.
Energiverkets nya utredningsansats kan väntas ge grundval för en omprövning av taxestrukturen inom eldistributionen. Därvid bör, menar utskottet, också motionärernas synpunkter övervägas. Utskottet förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet kommer att bedrivas utan dröjsmål. En sådan framställning till regeringen som begärs i motion 1987/88:N419 (c) ter sig mot här angiven bakgrund inte nödvändig för att syftet med motionen skall bli tillgodosett. Utskottet avstyrker således denna motion.
NU 1987/88:23
11 En översyn av gällande lagstiftning i syfte att undanröja skillnader mellan lokala eltaxor inom en och samma kommun föreslås i motion 1987/88:N447 (fp). Motionären utgår från förhållandena i Göteborgs kommun, inom vilken elenergi tillhandahålls dels av kommunens energiverk, dels av ett kraftföretag som har koncession för distribution inom vissa perifera kommundelar. År 1986 fick, hävdar han, 10 000 hushåll i dessa områden betala 9 milj. kr. extra till följd av att eltaxorna för dem låg 21 % högre än för övriga hushåll i kommunen. Det betecknas som otillfredsställande att bestämmelserna om områdeskoncession i ellagen (1902:71 s. 1) gäller före de regler i kommunallagstiftningen som skall garantera lika villkor för en kommuns invånare.
Den kommunalrättsliga likställighetsprincip som motionären åsyftar kommer inte till direkt uttryck i kommunallagen (1977:179) men har fastlagts i rättspraxis. Denna har i synnerhet utvecklats vid prövning av kommunalbesvär i vilka hävdats att ett beslut ”vilar på orättvis grund” (7 kap. 1 § kommunallagen). Principen innebär att kommunmedlemmarna i möjligaste mån skall behandlas lika så att inte en viss grupp obehörigen gynnas eller missgynnas i förhållande till andra kommunmedlemmar. Den har fått särskild praktisk betydelse vid fastställandet av avgiftstaxor inom kommunerna.
Såsom konstateras i motionen kan två eller flera företag som enligt 2 § ellagen har fått områdeskoncession för eldistribution i skilda delar av en kommun tillämpa olika taxor, utan att den kommunalrättsliga likställighetsprincipen kan åberopas mot dem. Företagsekonomiskt sett är detta naturligt. Något instrument för tvångsmässig utjämning av - de på kostnadsskillnader baserade - taxeskillnaderna mellan olika eldistributionsföretag finns inte. En kommun kan emellertid, såsom belyses av exempel som utskottet har redovisat i det föregående (s. 7), med skattemedel åstadkomma en utjämning när skilda eltaxor förekommer inom kommunen.
Den studie av distributionssystemet för elkraft som statens energiverk såsom nyss nämnts har aviserat kan väntas belysa även den fråga som har tagits upp i den nu berörda motionen. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet motionärens yrkande om att riksdagen skall göra en framställning i saken till regeringen.
Vissa anslagsfrågor
Utskottet tar till sist upp ett antal förslag till anslag som inte har berörts i det föregående. Dessa förslag har inte föranlett några motionsyrkanden.
Till verksamheten vid statens elektriska inspektion föreslås ett ramanslag av ca 10,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker detta förslag. Likaså tillstyrks att ett förslagsanslag av 1 000 kr. anvisas för täckande av förluster som kan uppkomma till följd av olika slags statliga garantier inom energiområdet.
Tre av de begärda anslagen avser beredskapslagring m.m. på energiområdet. För drift av beredskapslager av bränslen och drivmedel beräknas ca
443,5 milj. kr. Under rubriken Beredskapslagring och industriella åtgärder begärs 6,2 milj. kr. Därvid framhålls att inga nyinvesteringar i produkter och anläggningar kommer att ske; vad som åsyftas är förbättringar i krishanteringssystemen och en ökad handlingsberedskap. Liksom förra året föreslås
NU 1987/88:23
ett formellt belopp av 1 000 kr. ställas till förfogande för - oförutsedda - särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m.
Ett återstående förslag rörande den civila delen av totalförsvaret avser åtgärder inom delfunktionen Elkraft. Det rör sig här om medel för bidrag till andra kraftföretag än statens vattenfallsverk; syftet är att stimulera till beredskapshöjande åtgärder i den fredstida verksamheten. Förutom ett reservationsanslag av 19,6 milj. kr. för budgetåret 1988/89 begär regeringen bemyndigande att ikläda staten ekonomisk förpliktelse av inemot denna omfattning under vart och ett av de därpå följande fyra budgetåren.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under alla de punkter som har berörts i detta avsnitt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkterna C 8 och C 9 för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar
a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
2. beträffande anslag till statens kärnbränslenämnd
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C 10 till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
3. beträffande omlokalisering av statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88:N425,
4. beträffande avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:N443 yrkande 4 och motion 1987/88:N449 yrkande 1,
5. beträffande berglaboratorium för kärnavfall att riksdagen avslår motion 1987/88:N426,
6. beträffande ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C 5 till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
7. beträffande högspänningsledningar att riksdagen avslår motion 1987/88: N405,
8. beträffande främjande av landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C 20 och med avslag på motion 1987/88:N424 och motion 1987/88:N443 yrkande 5 till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,
NU 1987/88:23
9. beträffande eldistribution i glesbygd att riksdagen avslår motion 1987/88:N419,
10. beträffande lokala eltaxor
att riksdagen avslår motion 1987/88:N447,
11. beträffande statens elektriska inspektion
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
3 till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag av 10 522 000 kr.,
12. beträffande täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C
4 till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
13. beträffande beredskapslagring m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkterna C 16-C 18 för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar
a) till Drift av beredskapslager ett förslagsanslag av 443 508 000 kr.,
b) till Beredskapslagring och industriella åtgärder ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.,
c) till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
14. beträffande beredskapsåtgärder inom kraftindustrin
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C 19
a) bemyndigar regeringen att ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 19 100 000 kr. för budgetåret 1989/90, högst 18 600 000 kr. för budgetåret 1990/91, högst 17 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 och högst 18 300 000 kr. för budgetåret 1992/93,
b) till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 19 600 000 kr.
Stockholm den 5 april 1988 På näringsutskottets vägnar Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m) och Paul Lestander (vpk).
NU 1987/88:23
14 Reservationer
NU 1987/88:23
1. Avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 4)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
De avgifter som regeringen har fastställt för år 1988 är, som framhålls i motion 1987/88:N443 (c), knappast tillräckliga för att täcka den del av de framtida hanterings-, slutförvarings- och avvecklingskostnaderna som belöper sig på detta års kärnkraftsproduktion. En höjning av avgifterna med 0,2 öre per kWh skulle ge en mera rimlig säkerhetsmarginal. Regeringen bör dra försorg om att avgiftssättningen korrigeras så att syftet med motionsyrkandet tillgodoses. En sådan avgiftshöjning som föreslås i motion 1987/88:N449 (vpk) kan vara motiverad men måste grundas på ett bättre beslutsunderlag än som i dag finns tillgängligt.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N443 yrkande 4 och motion 1987/88:N449 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Avgifter för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 4)
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Den avgiftsnivå som hittills har tillämpats är, som framhålls i motion 1987/88:N449 (vpk), inte tillräcklig för att de av kärnkraftsproduktionen föranledda hanterings-, slutförvarings- och avvecklingskostnaderna skall kunna täckas. Motionärernas krav, som innebär att avgifterna i stort sett fördubblas, är enligt utskottets mening välbefogat. Regeringen bör vidta åtgärder för den erforderliga korrigeringen av avgiftsnivån. Härmed skulle det nämnda motionsyrkandet tillgodoses och de facto även motion 1987/ 88:N443 (c) i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande avgifter för finansiering av framtida utgifter för an vänt kärnbränsle m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N443 yrkande 4 och motion 1987/88:N449 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Högspänningsledningar (mom. 7)
NU 1987/88:23
Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Forskning rörande” och slutar med ”motion 1987/88:N405 (s)” bort ha följande lydelse:
Den osäkerhet som råder rörande högspänningsledningarnas verkningar på omgivningen är ytterst otillfredsställande. Den skapar oro hos många som bor eller eljest måste uppehålla sig i närheten av en sådan ledning. Den försvårar också kraftföretagens och myndigheternas beslut om ny- eller ombyggnad av kraftledningar. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte på nytt ställa sig avvaktande i denna fråga utan ta ställning så klart som i dagens läge är möjligt. Regeringen bör alltså anmodas att dels beakta behovet av mera intensiva forskningsinsatser på området, dels omedelbart ta initiativ till föreskrifter om en säkerhetszon utmed kraftledningarna, inom vilken nybebyggelse normalt inte får äga rum. Motion 1987/88:N405 (s) tillstyrks sålunda av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande högspänningsledningar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Främjande av landsbygdens elektrifiering (mom. 8)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med motionärerna att den under de senaste åren gällande anslagsnivån - som inte ens korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen - är otillräcklig. Energiverket måste få bättre möjligheter att vid sidan av stödet till den angelägna restelektrifieringen också bidra till upprustningen av svaga ledningssystem i glesbygd. För det kommande budgetåret bör riksdagen därför, såsom förordas i motion 1987/88:N443 (c), till främjande av landsbygdens elektrifiering anvisa 4,5 milj. kr., dvs. 2 milj. kr. mer än regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande främjande av landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 16 punkt C 20, med bifall till motion 1987/88:N443 yrkande 5 och med anledning av motion 1987/88:N424 till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
gotab Stockholm 1988 15019