Om vissa anslag inom finansdepartementets område (prop. 1987/88:100 bil. 9)

Näringsutskottets betänkande 1987/88:27

om vissa anslag inom finansdepartementets område (prop. 1987/88:100 bil. 9)

NU

1987/88:27

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1987/88:100 (budgetpropositionen) bilaga 9 (finansdepartementet) punkterna C 2, C 3 och D 10. Förslagen under de angivna punkterna gäller anslag till näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd och försäkringsinspektionen. I anslutning till dessa punkter finns yrkanden i sex motioner.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. I fråga om statens pris- och kartellnämnd har avgetts reservationer för dels anslagssänkning med olika belopp (m resp. fp), dels ett visst uttalande om dess planerade butiksregister (m), dels inrättande av konsumentdelegationer inom myndigheten (vpk).

SJUNDE HUVUDTITELN

1. Näringsfrihetsombudsmannen

Regeringen har under punkt C 2 (s. 28 f.) föreslagit riksdagen att till Näringsfrihetsombudsmannen [NO] för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1987/88:N310 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av NO-ämbetet i avsikt att effektivisera detsamma till konsumenternas fromma.

Motionen

Tidigare missbruk av karteller och monopol har förbjudits. I dess ställe har emellertid, säger motionären, trätt en selektiv marknadsföring varigenom priskonkurrens undviks. Detta sker trots förekomsten av ett NO-ämbete. Motionären hävdar att NO:s handläggningstider har tänjts ut från cirka två månader i början av 1980-talet till på sistone drygt ett år. Tar NO tillräcklig hänsyn till de små företagen, frågar hon, eller är det bekvämare att umgås med de stora och etablerade? NO:s möjlighet att vid leveransvägran utfärda leveransföreläggande betecknas som en ”papperstiger”, eftersom föreläg -

1 Riksdagen 1987188. 17 sami. Nr 27

gandet måste godkännas av leverantören. Tidningsreferat berättar om förekomst av bruttoprisförelägganden utan motåtgärder, sägs det vidare, och avslöjar leveransvägran, påtryckningar och hot. Priser går i onödan i höjden, medan de med fri konkurrens skulle ha sänkts. ”Allt är NO:s bord!”

S.k. uppstickare som vill visa att det går att sänka priserna kraftigt måste, anförs det, ges den chans som lagen garanterar. Den behövliga förändringsprocessen måste underlättas, liksom den prissänkningsprocess som ett moderniserat system för distribution från fabrik till konsument skulle innebära. NO:s funktion är viktig och får inte byråkratiseras, uttalar motionären sammanfattningsvis. En justerad NO-instruktion enligt dagens behov skulle kunna vara ett steg i rätt riktning. En parlamentarisk referensgrupp bakom NO skulle kanske ge ämbetet en breddad förankring och tilltro.

Några uppgifter om NO:s verksamhet

Av NO:s berättelse över verksamheten år 1987 och kompletterande upplysningar från NO-ämbetet framgår bl. a. följande.

NO prioriterar åtgärder av mer övergripande karaktär. Syftet är att utifrån en helhetssyn på olika branscher välja ut särskilt verkningsfulla insatser inom områden där allvarliga konkurrensbegränsningar misstänks förekomma. NO har också höjt kraven på hur betydelsefull en sak skall vara för att motivera en undersökning. Telefonpåringningar i frågor som inte bedöms ha något intresse från allmän synpunkt eller vara principiella leder därför mindre ofta än tidigare till en formell anmälan.

Antalet nya ärenden har under de senaste fem åren varit i runt tal 500 per år. Av 1987 års ärenden togs ca 30 % upp på NO:s initiativ. Inemot 40 % av de ärenden som hade anmälts till NO eller tagits upp på NO:s initiativ avsåg konkurrensbegränsningar av sådan art att NO efter utredning inledde förhandlingar med berörda företag för att undanröja konkurrensbegränsningarnas skadliga verkan. Andelen fall då skadlig verkan inte har bedömts föreligga har varit tämligen konstant under femårsperioden.

Den genomsnittliga handläggningstiden i ärenden om leveransvägran har under åren 1980, 1983, 1985 och 1987 varit 6 å 7 månader. Vissa extrema fall drar upp genomsnittstiden. Sedan år 1977 gäller att det tar i genomsnitt 12 månader innan ett ärende kommer upp i marknadsdomstolen. Medianvärdet - den tid inom vilken hälften av ärendena har handlagts — har varit 3 å 4 månader åren 1980 och 1985 och 4 å 5 månader åren 1983 och 1987.

Antalet ärenden rörande leveransvägran var åren 1965, 1970, 1975, 1980 och 1985 resp. 69, 23, 63, 57 och 54. Antalet polisanmälda överträdelser av bruttoprisförbudet har hittills under 1980-talet varit 25 (med fällande dom i 12 av fallen). Motsvarande siffror är 1 (1) för 1950-talet, 4 (3) för 1960-talet och 7 (4) för 1970-talet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande anslag till näringsfrihetsombudsmannen för det kommande budgetåret. Förslaget innebär en fortsatt planenlig real minskning av utgifterna enligt principer som fastlades inför budgetåret 1986/87.

NU 1987/88:27

2 En kraftig kritik mot NO:s sätt att fungera kommer till uttryck i motion 1987/88:N310 (m). Motionären menar att NO inte ingriper tillräckligt systematiskt och kraftfullt vid fall av leveransvägran eller överträdelse av bruttoprisförbudet. Vidare påstår hon att NO:s handläggningstider har förlängts väsentligt under 1980-talet. Motionären begär en översyn av NO-ämbetet i syfte att det skall effektiviseras till konsumenternas fromma.

Vid en bedömning av NO:s verksamhet får man ha i minnet att statsmakternas besparingskrav har, såsom avsikten varit, nödvändiggjort en mera långtgående prioritering bland myndighetens insatser än tidigare. En fortlöpande redovisning, bl. a. i tidskriften Pris och konkurrens och i årliga verksamhetsberättelser, ger god insyn i hur NO fungerar. Enligt utskottets bedömning finns det inte fog för de negativa omdömen om NO:s handläggning och ställningstaganden som framförs i motionen. Utskottet anser inte den begärda översynen motiverad och avstyrker alltså motionen. Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 7 672 000 kr.,

2. beträffande översyn av NO-ämbetet att riksdagen avslår motion 1987/88:N310.

2. Statens pris- och kartellnämnd

Regeringen har under punkt C 3 (s. 29-31) föreslagit riksdagen att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 40 764 000 kr.

Yrkanden rörande statens pris- och kartellnämnd framförs i följande fyra motioner:

1987/88:N232 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens prisoch kartellnämnd vid upprättandet av det nya butiksregistret skall ta hänsyn till handelns sekretessbehov.

1987/88.N272 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 30 674 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av pris- och kartellnämndens verksamhet.

1987/88:N325 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med motivering i motion 1987/88:Jo284 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av konsumentdelegationer inom statens pris- och kartellnämnd.

1987/88:N336 av Anne Wibble m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar minska finansdepartementets anslag C 3, Statens pris- och kartellnämnd med 5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

NU 1987/88:27

1* Riksdagen 19815/88. 15 sami. Nr 27

Propositionen

NU 1987/88:27

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande pris- och konkurrensövervakningen. SPK har till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet. När allmänna prisregleringslagen (1956:236) är i tillämpning administrerar SPK sådana prisregleringar som regeringen beslutar om. 1 propositionen redovisas resultatet av en organisationsöversyn som SPK har genomfört i samråd med statskontoret. Denna har utmynnat i att SPK:s löpande marknadsövervakning skall ges högre prioritet i framtiden. Sådana allmänna utredningsprojekt avseende pris- och konkurrensförhållanden i skilda branscher som är av mera kartläggande karaktär skall bli mer begränsade till omfånget och få en mer probleminriktad uppläggning. En ökad andel av resurserna skall läggas på studier och löpande övervakning av pris- och konkurrensförhållanden inom områdena boende och konsumenttjänster samt råvaror och insatsvaror. Ökad uppmärksamhet skall vidare ägnas åt frågor om konkurrenseffekter av offentliga regleringar samt offentliga monopol med delvis konkurrensutsatt verksamhet. Regeringen godtar uttryckligen SPK:s förslag till ny verksamhetsinriktning.

1 fråga om konsumentprismätningar anmäls att regeringen har uppdragit åt SPK och statistiska centralbyrån (SCB) — vilka båda utför sådana mätningar — att före utgången av juni 1988 lägga fram förslag till en ordning med enhetlig redovisning av konsumentprisutvecklingen. Ett första steg skall vara att SPK och SCB från början av år 1988 publicerar sina mätresultat endast en gång per månad vid ett gemensamt tillfälle.

Utskottet

Statens pris- och kartellnämnds anslag för budgetåren 1986/ 87 och 1987/88 har beräknats enligt ett huvudförslag som innebär att det reella resursutnyttjandet minskar under en treårsperiod. Enligt regeringens förslag om ett anslag av ca 40,8 milj. kr. för det nu kommande budgetåret fullföljs detta syfte. Summan innefattar emellertid ett extra engångsbelopp av 500 000 kr., vars ändamål är att resultatet av en nyligen genomförd organisationsöversyn skall kunna få snabbt genomslag. Den huvudsakliga innebörden av den avsedda nya verksamhetsinriktningen, som regeringen har ställt sig bakom, framgår av föregående avsnitt.

Lägre anslagsbelopp föreslås från moderata samlingspartiets sida i motion 1987/88:N272 och från folkpartiets i motion 1987/88:N336. I det förra fallet vill man på ett budgetår spara in 10 milj. kr., i det senare 5 milj. kr. Den mera långtgående anslagsminskningen skulle åtföljas av ett uttalande om önskvärda förändringar av SPK:s verksamhet. Det erinras om att moderata samlingspartiet tidigare har förespråkat en sammanslagning av SPK och konsumentverket. Vidare påtalas att prismätningar genomförs av både SPK och statistiska centralbyrån (SCB). SPK:s prismätningar borde upphöra; de är, säger motionärerna, av mycket begränsat värde. Den fortsatta verksamheten inom SPK borde renodlas till övervakning av konkurrensbegränsande företeelser. Prisregleringsinstrumentet skulle sålunda definitivt utmönstras.

Att prisreglering inte skall förekomma är också huvudargumentet för för- NU 1987/88:27 slaget om anslagsminskning i motion 1987/88:N336 (fp). Även här beräknas en samordning av SPK:s och SCB:s prismätningar resultera i besparingar.

Kostnader för prisregleringsåtgärder har inte inkluderats vid regeringens beräkning av SPK:s resursbehov. SPK:s administrativa uppgifter i de fall då regeringen - enligt allmänna prisregleringslagen (1956:236 )- har beslutat om extraordinära åtgärder på prisområdet grundar sig på särskilda uppdrag av regeringen. Det finns inte någon personal som är permanent avdelad för sådan verksamhet, utan behovet av insatser tillgodoses genom att andra uppgifter, bl. a. utredningsverksamhet, får anstå. Det allmänna prisstopp som infördes i början av år 1987 beräknas ha tagit i anspråk resurser motsvarande inemot 15 % av myndighetens kostnader under kalenderåret.

En anslagsminskning enligt något av de alternativ som förordas i motionerna måste uppenbarligen gå ut över SPK:s möjligheter att fullgöra sådana uppgifter - till främjande av en fri konkurrens - som motionärerna säger sig vilja slå vakt om. Motionärerna har, menar utskottet, inte lämnat anvisning på några realistiska besparingsmöjligheter. Tanken — nu nämnd i motion 1987/88:N272 (m) - att SPK och konsumentverket skulle slås samman har flera gånger avvisats av riksdagen (se senast LU 1986/87:22); något motionsyrkande i saken föreligger inte i år. Åtgärder för en samordning av SPK:s och SCB:s prismätningar har redan initierats av regeringen. Utskottet finner en ytterligare minskning av SPK:s resurser olämplig och tillstyrker att riksdagen anvisar det anslag som regeringen har begärt.

Motionerna 1987/88:N272 (m) och 1987/88:N336 (fp) - den sistnämnda i berörd del — avstyrks alltså.

Inom SPK planeras ett nytt butiksregister. Arbetet utförs på beställning från rådet (I 1984:D) för handels- och distributionsfrågor. Rådet fick i slutet av år 1986 medgivande att disponera drygt 500 (XX) kr. från industridepartementets utredningsanslag för uppdrag åt SPK att utveckla system för analys av strukturförändringar inom handeln. En referensgrupp för projektet har knutits till SPK. Av tidningsuppgifter har framgått att det har uppstått oenighet i saken mellan SPK och handelns organisationer. De senare har anfört sekretesskäl mot medverkan från handelns sida med uppgifter till registret. Vad som sålunda har blivit känt åberopas i motion 1987/88:N232 (m) till stöd för ett yrkande att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om att SPK vid upprättandet av det nya butiksregistret skall ta hänsyn till handelns sekretessbehov.

Dagligvaruleverantörernas förening. Handelns utredningsinstitut. Kooperativa förbundet och Sveriges livsmedelshandlareförbund har i november 1987 ingivit en skrivelse i saken till industridepartementet. Representanter för handeln har nyligen besökt departementet i denna angelägenhet. Ett möte mellan företrädare för departementet och för SPK skall äga rum. Från industridepartementets sida är man, har utskottet erfarit, med hänsyn inte minst till vikten av en lojal medverkan från handelns sida inriktad på att söka skapa samförstånd om hur butiksregistret skall utformas och fungera.

Utskottet utgår från att motsättningarna rörande det planerade butiksregistret hos SPK på detta sätt kommer att bringas ur världen. Någon

framställning i saken till regeringen finner utskottet inte motiverad. Motion NU 1987/88:27 1987/88:N232 (m) avstyrks följaktligen.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i motion 1987/88:N325 på nytt önskemål om att det skall inrättas konsumentdelegationer inom SPK.

Syftet är att konsumenterna i högre grad än vad som nu är fallet - bl. a. genom jordbruksnämndens konsumentdelegation — skall få inflytande över prisutvecklingen på livsmedelsområdet.

Näringsutskottet (senast NU 1986/87:23) liksom också jordbruksutskottet har — med invändning från vänsterpartiet kommunisternas sida - vid tidigare tillfällen anfört att det inte ligger i linje med statsmakternas riktlinjer för SPK:s verksamhet att nämnden skulle engageras i prissättningsprocessen på livsmedelsområdet på det sätt som motionärerna har tänkt sig.

Näringsutskottet kommer till samma slutsats nu och avstyrker alltså motion 1987/88:N325 (vpk). Detta innebär inte något ställningstagande i frågan huruvida konsumenterna bör beredas ökat inflytande över prissättningen på livsmedelsområdet.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N272 och motion 1987/88:N336 till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/ 89 anvisar ett förslagsanslag av 40 764 000 kr.,

2. beträffande butiksregister

att riksdagen avslår motion 1987/88:N232,

3. beträffande konsumentdelegationer att riksdagen avslår motion 1987/88:N325.

3. Försäkringsinspektionen

Regeringen har under punkt D 10 (s. 79-81) föreslagit riksdagen att till Försäkringsinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

I motion 1987/88:N309 av Göthe Knutson (m) yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om att tillföra försäkringsinspektionen sex nya tjänster under anslag IX D 10,

2. som sin mening ger regeringen till känna att försäkringsinspektionens instruktion bör innehålla föreskrift dels om att handlingar i ärendes akt skall registreras på dagboksblad, dels att underhandsbesked som kan påverka ett ärende alltid skall dokumenteras i en tjänsteanteckning som omhändertas för arkivering,

3. beslutar upphäva 19 kap. 13 § första stycket andra meningen försäkringsrörelselagen .

6 Lag om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

NU 1987/88:27

När motion 1987/88:N309 (m) väcktes förelåg förslag från regeringen till en lag om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (prop. 1987/88:69). Förslaget har numera antagits av riksdagen (KU 1987/88:38). Genom den nya lagen, som träder i kraft den 1 juni 1988, införs en möjlighet till överprövning i regeringsrätten av vissa beslut som regeringen och andra myndigheter meddelar i förvaltningsärenden. Överprövningen skall ske på ansökan av enskild part och omfatta frågan om beslutet står i överensstämmelse med gällande rättsregler. Syftet är att säkerställa att svensk rätt motsvarar Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Beträffande verkställighet av sådana förvaltningsbeslut som omfattas av lagen föreskrivs följande (4 §). Ett förvaltningsbeslut skall gälla trots att rättsprövning kan ske. Regeringsrätten får dock bestämma att beslutet tills vidare inte skall gälla. I motiveringen till denna bestämmelse anförs i propositionen (s. 27) bl. a.:

Självklart skulle det kunna leda till olägenheter om verkställighet sker av ett beslut som regeringsrätten sedan upphäver. Samtidigt måste man se till att den nya prövningsmöjligheten inte fördröjer verkställigheten i onödan.

Om domstolsprövning begärs, bör frågan om verkställighet vara

beroende av om regeringsrätten med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet beslutar om inhibition, dvs. stoppar verkställigheten i väntan på det slutliga avgörandet. Regeringsrätten bör kunna meddela ett inhibitionsbeslut utan att parten särskild har begärt det .

Utskottet

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från de institut som står under inspektionens tillsyn. I statsbudgeten upptas för myndigheten ett reservationsanslag av 1 000 kr. En utgiftsstat för det kommande budgetåret fastställs av regeringen i regleringsbrev.

Med hänsyn till utvecklingen inom försäkringsbranschen — nya försäkringsformer, strukturella förändringar, mera komplexa kapitalförsäkringar m.m. — anser regeringen att försäkringsinspektionen bör få ökade personella resurser. Sex tjänster avses tillkomma utöver nuvarande 39. Delvis rör det sig därvid om tillsättning av tjänster som nu är vakanta.

I motion 1987/88:N309 (m) framförs kritik mot påstådda administrativa missförhållanden inom försäkringsinspektionen. Utskottet återkommer till detta ämne i det följande. Motionären uttalar att den tilltänkta personalförstärkningen kan anstå om inspektionen genomför vissa i motionen antydda förbättringar i fråga om dokumentation m.m. Han påyrkar att riksdagen ”avslår regeringens förslag" beträffande ytterligare tjänster.

Utskottet har ingenting att erinra mot de planer på förstärkning av försäkringsinspektionens resurser som redovisas i propositionen, vilken tillstyrks i här aktuell del. Det berörda motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Ett andra yrkande i motionen går ut på att regeringen bör komplettera försäkringsinspektionens instruktion — som finns i en förordning (1981:181) 7

— med föreskrifter dels om att handlingar i ett ärendes akt skall registreras NU 1987/88:27 på dagboksblad, dels att underhandsbesked som kan påverka ett ärende alltid skall dokumenteras i en tjänsteanteckning som omhändertas för arkivering. En sådan ordning tillämpas inte, hävdar motionären, och därigenom ”förlänas försäkringsinspektionen ett drag av hållningslös opportunism”.

I 15 § förvaltningslagen (1986:223) finns en bestämmelse om anteckning av uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling. Försäkringsinspektionen har för utskottet uppgivit att tjänsteanteckningar som skall göras enligt denna bestämmelse självfallet tillförs akten och arkiveras när så skall ske samt att dagboksblad används när behov därav bedöms föreligga. Inspektionen ställer sig frågande inför kritiken och påtalar att motionären inte har angett vilket eller vilka ärenden som skulle ha uppvisat brister i handläggningen. Möjligen åsyftas ett ärende rörande överlåtelse av ett försäkringsbestånd från ett försäkringsbolag till ett annat.

Beslutet i detta ärende har överklagats hos regeringen.

Utskottet utgår från att försäkringsinspektionen iakttar bestämmelserna i förvaltningslagen och tillämpar god administrativ praxis även i övrigt. Anmärkningar mot dess handläggning kan prövas av regeringen när beslut har överklagats och vidare av justitieombudsmannen och justitiekanslern. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1987/88:N309 (m) i vad den gäller instruktionsbestämmelser.

Enligt försäkringsrörelselagen (1982:790) får försäkringsinspektionens beslut — med vissa undantag — överklagas hos regeringen. En kompletterande föreskrift (första stycket andra meningen) lyder: ”Inspektionens beslut får verkställas utan hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat.” Det tredje och sista yrkandet i motion 1987/88:N309 (m) är att den citerade föreskriften skall upphävas. Detta är nödvändigt, menar motionären, om en sådan överprövning skall bli meningsfylld varom bestämmelser införs genom den i proposition 1987/88:69 föreslagna lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.

Innebörden av den åsyftade lagen — som träder i kraft den 1 juni 1988 — har redovisats i föregående avsnitt. Av redogörelsen framgår att regeringsrätten, när överprövning enligt den nya lagen har begärts, kan stoppa verkställigheten av ett förvaltningsbeslut i avvaktan på det slutliga avgörandet. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet motionärens förslag till ändring i försäkringsrörelselagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag till Försäkringsinspektionen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

b) avslår motion 1987/88:N309 yrkande 1,

2. beträffande instruktionsbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1987/88:N309 yrkande 2,

3. beträffande ändring i försäkringsrörelselagen att riksdagen avslår motion 1987/88:N309 yrkande 3.

NU 1987/88:27

Stockholm den 5 maj 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp), Jan Hyttring (c) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Anslag till statens pris- och kartellnämnd, m.m. (punkt 2 mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”En anslagsminskning" och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1987/88:N272 (m) uttryckta uppfattningen att kostnaderna för SPK:s verksamhet bör kunna minskas väsentligt. En sammanslagning av SPK och konsumentverket - genomförd i samband med en omfattande avreglering på det område där de båda myndigheterna agerar — borde kunna medföra avsevärda besparingseffekter. Regeringens fortsatta överväganden om SPK:s organisation bör ta sikte på en sådan förändring. En självklar utgångspunkt för medelsberäkningen måste vara att prisregleringsinstrumentet inte längre skall användas. SPK:s prismätningar bör omgående upphöra; det är tillräckligt med de insatser som SCB gör på detta område. Utskottet föreslår att anslaget till SPK beräknas enligt motion 1987/88:N272 (m) och att riksdagen uttalar sig för att SPK:s verksamhet förändras såsom föreslås i denna motion. Därmed tillgodoses också syftet med motion 1987/88:N336 (fp) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N272 och med anledning av motion 1987/88:N336 till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 30 674 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förändringar av nämndens verksamhet. 9

2. Anslag till statens pris- och kartellnämnd, m.m. (punkt 2 NU 1987/88:27 mom. 1)

Hadar Cars (fp) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”En anslagsminskning” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner den minskning av anslaget till SPK som föreslås i motion 1987/88:N336 (fp) väl motiverad och tillstyrker att den genomförs. Härvid förutsätter utskottet att regeringen fortsättningsvis avstår från att förordna om prisstopp och andra prisreglerande åtgärder. Sådana ingrepp motverkar SPK:s egentliga syfte, eftersom priserna i en marknadsekonomi spelar en fundamental roll som informationssignaler och förmedlare av konkurrensens effekter. Samordningen av SPK:s och SCB:s prismätningar måste bli effektivt genomförd. En riktpunkt för dispositionen av anvisade medel skall vara att den del av SPK:s verksamhet som avser utredningar om fusioner, karteller och andra konkurrensbegränsande företeelser inte skall påverkas av den besparing som genomförs. Syftet med motion 1987/88:N272 (m) blir enligt utskottets förslag tillgodosett i väsentlig mån.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N336 och med anledning av motion 1987/88:N272 till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 35 674 000 kr.

3. Butiksregister (punkt 2 mom. 2)

Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m). Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet utgår” och slutar på s. 6 med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att motsättningarna rörande det planerade butiksregistret hos SPK med det snaraste bringas ur världen. Ansvaret för att så sker ligger ytterst hos regeringen. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen betona vikten av att de uppkomna problemen får en snabb lösning.

Därmed skulle motion 1987/88:N232 (m) bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande butiksregister

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N232 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Konsumentdelegationer (punkt 2 mom. 3)

NU 1987/88:27

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 sorn börjar med ”Näringsutskottet kommer” och slutar med ”på livsmedelsområdet” bort ha följande lydelse:

Detta ställningstagande är ett uttryck för att SPK:s ställning inom prispolitiken har blivit allvarligt försvagad. Riksdagen bör nu sörja för att SPK ånyo får en aktiv roll på detta område. Prisövervakning, priskontroll och prisstopp bör utnyttjas för att hålla priserna nere. För att SPK därvid skall kunna fullgöra sina uppgifter bör konsumentdelegationer knytas till nämnden såsom föreslås i motion 1987/88:N325 (vpk). Konsumentintressena skulle på det sättet få det förstärkta inflytande som krävs för rimlig balans med de alltmer dominerande producent- och handelsintressena. Regeringen bör således med det snaraste pröva frågan om hur konsumentdelegationer vid SPK skall vara sammansatta och därefter dra försorg om att sådana delegationer inrättas och får erforderliga resurser.

dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande konsumentdelegationer att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N325 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Svenskt Tryck Stockholm 1988