Om åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner
Näringsutskottets betänkande
1987/88:43
om åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner
NU
1987/88:43
Ärendet
I detta betänkande behandlas motioner om utnyttjande av vinster från vattenkraften för utvecklingsinsatser i vattenkraftsproducerande kommuner och om en regional differentiering av energiskatterna. Motionerna har väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet, dels med anledning av proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. Två av motionerna har överlämnats till näringsutskottet från skatteutskottet.
Sammanfattning
Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet motioner (s; m; c; vpk) med krav på att de vinstmedel som vattenkraften skapar skall komma de vattenkraftsproducerande regionerna till godo i större utsträckning än för närvarande. Enligt en reservation (c) borde medel motsvarande I öre per kWh vattenkraftsbaserad elström återföras till berörda kommuner för regionalpolitisk! motiverade investeringar. I en annan reservation (vpk) förordas inrättande av regionala samhällsfonder för stöd till olika investeringar i vattenkraftskommunerna. Fonderna skulle tillföras resurser genom en höjning av skatten på vattenkraftverk. En motion (c) om bildandet av ett energibolag i Norrbotten, vilket bl.a. skulle överta statens vattenfallsverks anläggningar i länet, avstyrks av utskottet men får stöd i en reservation (c).
Utskottet avstyrker vidare motioner (s; m) om en utjämning av uppvärmningskostnaderna i boendet mellan olika regioner. Utskottet erinrar bl.a. om att skatten på elkraft är 1 öre lägre per kWh i de norra delarna av landet. Där är också priserna på elkraft exkl. skatt i allmänhet lägre än i södra Sverige.
1 Riksdagen 1987/88. 17 sam!. Nr 43
Motionerna
NU 1987/88:43
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1987/88:Sk509 av Sven Lundberg m.fi. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattemedel från den elkraftsproducerade vattenkraften för utvecklingsinsatser i skogslänen.
1987/88 :Sk570 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en differentiering av energiskatten i enlighet med vad i motionen anförts.
1987/88:N307 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (5) — med motivering i motion 1987/88:A462 — att riksdagen hos regeringen begär förslag om återförande av en vinstandel motsvarande 1 öre per kWh producerad vattenkraftsel till de kommuner och län där vattenkraften produceras för regionalpolitisk! motiverade investeringar enligt de riktlinjer som anförs i motionen.
1987/88:N409 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en återbäring av elskatten med förslagsvis 1 öre per kWh till de vattenkraftsproducerande länen för att användas till att stimulera utvecklingen av alternativa inhemska energikällor och främja näringsliv och sysselsättning i dessa län.
1987/88 :N411 av Håkan Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att berörda kommuner bör ges en skälig del av de skatter och avgifter som vattenkraftsanläggningar ger den svenska staten.
1987/88:N431 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till dels regionala fonder, dels fondernas administration och fondstyrelsernas sammansättning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1987/88:N441 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt till regional utveckling från vattenkraftsproduktion.
1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena — med motivering i motion 1987/88:Sk560 — att riksdagen
2. beslutar om en höjning av kraftskatten på äldre vattenkraftverk till 6 öre per kWh samt att denna skall gälla på samtliga vattenkraftverk från den 1 juli 1988,
3. hos regeringen begär förslag till regionala fonder och dess styrelser i enlighet med motionen.
1987/88:N452 av Per-Richard Molén (m) såvitt gäller yrkandet (3) — med motivering i motion 1987/88:A493 — att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av de norrländska vattenkraftstillgångarna. 2
De två förstnämnda motionerna har överlämnats till näringsutskottet NU 1987/88:43 från skatteutskottet.
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1987/88:90 och behandlas här är
1987/88:N30 av Leif Marklund (s) och Bruno Poromaa (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om nyttjandet av vattenkraftsproduktionens vinster
inom Norrbottens län, dels om behovet av utjämning mellan olika
regioner av uppvärmningskostnaderna i boendet.
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:86 och behandlas här är följande:
1987/88: N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen hos regeringen begär förslag till återföring av vattenkraftsvinsterna till Norrbotten enligt LO- och TCO-distriktens förslag som ett första steg till införande av en produktionsavgift på all vattenkraft.
1987/88 :A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett särskilt energibolag för Norrbottens län för att återföra vinsterna från vattenkraften till regionalpolitisk! motiverade investeringar enligt de riktlinjer som anförs i motionen.
Vattenkraftsproduktionens regionala fördelning
Under senare år har det i ökad omfattning ställts krav på att de vinstmedel som vattenkraften ger upphov till skall komma de vattenkraftsproducerande regionerna till godo i större omfattning än för närvarande. Vattenkraftsproduktionen är i huvudsak lokaliserad till de fyra nordligaste länen. Av tabellen på nästa sida framgår att dessa län år 1986 tillsammans svarade för drygt tre fjärdedelar av landets totala produktion av vattenkraft. Andelen av produktionen uppgick i Norrbottens län till 22,5 % och i vart och ett av de tre andra länen till ca 18—19 %. Övriga län med en vattenkraftsproduktion år 1986 om minst 1 TWh var Uppsala (motsvarande 1,9 % av landets totala produktion), Älvsborgs (3,2 %), Värmlands (3,5 %), Kopparbergs (5,9 %) och Gävleborgs län (3,9 %). Produktionen av vattenkraft i storstadslänen — Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län — var i detta sammanhang helt försumbar (0 %).
En motsvarande statistik länsvis över förbrukningen av elkraft i landet saknas för närvarande. Uppgifter finns tillgängliga endast för en grövre regional indelning och då endast t.o.m. år 1985. Av dessa uppgifter framgår att i övre Norrlands elområde år 1985 förbrukades elenergi motsvarande ca 50 % av regionens elproduktion, i huvudsak vattenkraftsbaserad (statistiska meddelanden E 11 SM 8701). Motsvarande andel för nedre Norrlands elområde var ca 40 %. I bilaga (s. 14) redovisas ett diagram över elproduktionen och elförbrukningen fördelade på elområden. 3
Regional fördelning av vattenkraftsproduktionen år 1986 NU 1987/88:43
Län
Brutto-
produktion
GWh
Andel
%
Stockholms län
0 Uppsala län
1 157
1,9
Södermanlands län
0,1
Östergötlands län
0,8
Jönköpings län
0,2
Kronobergs län
0,4
Kalmar län
0,1
Gotlands län
0 Blekinge län
0,1
Kristianstads län
0,2
Malmöhus län
0 Hallands län
1,2
Göteborgs och Bohus län
0 Älvsborgs län
1 992
3,2
Skaraborgs län
0,2
Värmlands län
2 157
3,5
Örebro län
0,7
Västmanlands län
0,2
Kopparbergs län
3 611
5,9
Gävleborgs län
2 375
3,9
Västernorrlands län
10 791
17,6
Jämtlands län
11 615
18,9
Västerbottens län
11 302
18,4
Norrbottens län
13 828
22,5
Totalt
61 493
100,0
Källa: Statistiska centralbyrån
Utskottet
Vinstmedel från vattenkraftsproduktion till stöd åt regional utveckling
I tio motioner krävs att de vattenkraftsproducerande regionerna skall få del av de vinstmedel som vattenkraften ger upphov till. Medlen borde användas för utvecklingsinsatser i berörda områden. Huvuddelen av motionerna har framlagts under allmänna motionstiden. Härutöver finns en motion
som har väckts med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik NU 1987/88:43 inför 1990-talet och två som har väckts med anledning av proposition 1987/
88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. Sistnämnda proposition behandlas såvitt den rör näringsutskottets beredningsområde i utskottets betänkande NU 1987/88:38, vilket avlämnas samtidigt med föreliggande betänkande.
Länsstyrelserna i skogslänen skulle, anförs det i motion 1987/88:Sk509 (s), kunna spela en betydligt aktivare roll om länen tillfördes ytterligare medel för utvecklingsinsatser i de mest utsatta områdena i länen. Trots en god ekonomisk tillväxt i landet finns det orter och regioner med bestående stora problem, framhåller motionärerna. Det erforderliga medelstillskottet till skogslänen borde skapas genom ett ökat uttag av skatt på vattenkraftsproduktionen.
I motionerna 1987/88:N411 (m) och 1987/88:N452 (m) föreslås att riksdagen skall uttala att kommuner med vattenkraftsanläggningar bör få del av de vinster som dessa anläggningar skapar. Detta skulle innebära, sägs det i förstnämnda motion, att t.ex. Bollnäs, Ljusdals, Ovanåkers och Söderhamns kommuner skulle erhålla viss ersättning för de värden som har försvunnit i och med vattenkraftsutbyggnaden. Motiveringen för förslaget i motion 1987/88:N452 (m) finns i motion 1987/88:A493 (m). Där framhålls att kommunernas skatteintäkter har minskat till följd av att den kommunala beskattningen av juridiska personer och garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter har slopats. Enligt motionären bör vinstmedel från vattenkraften tillfalla invånarna och företagen i berörda kommuner i form av kraftigt sänkta elpriser. Därigenom skulle, påpekar han, etablering av elkraftsberoende industrier i dessa områden underlättas samtidigt som boendekostnaden skulle reduceras i de berörda kommunerna.
Centern yrkar i motion 1987/88:N307 på att riksdagen skall begära förslag av regeringen om att medel motsvarande 1 öre per kWh elström som produceras i vattenkraftverk skall återföras till de vattenkraftsproducerande regionerna. Medlen skulle användas för regionalpolitisk! motiverade investeringar. Ett liknande krav framställs i motion 1987/88:N409 (c). Enligt denna skall återbäringen också utnyttjas för att stimulera utvecklingen av alternativa inhemska energikällor i de aktuella regionerna. I motion 1987/88:N441 (c) anförs att en stor del av den uttagna skatten på vattenkraftsproduktion bör överföras till de regioner där kraften genereras. Enligt motionären bör medlen tillställas berörda länsstyrelser att användas för regionala utvecklingsinsatser.
Från vänsterpartiet kommunisternas sida föreslås i motion 1987/
88:N449 — med motivering i motion !987/88:Sk560 (vpk) — inrättande av regionala samhällsfonder för stöd till olika investeringar i vattenkraftskommunerna. Ett sådant förslag framförs också i motion 1987/88:N431 (vpk).
Fonderna skulle enligt den förstnämnda motionen tillföras resurser genom att skatten på elkraft från äldre vattenkraftverk höjs till 6 öre per kWh samt att skatteuttaget utvidgas till att omfatta samtliga vattenkraftverk. Av fondmedlen skulle 20 % tillföras de direkt berörda kommunerna. De stora löntagarorganisationerna skulle tillförsäkras ett starkt inflytande i fonderna,
vars styrelser skulle tillsättas av landstingen och kommunerna. 5
I tre motioner påtalas behovet av stöd till åtgärder i Norrbotten. De NU 1987/88:43
omfattande regionalpolitiska insatser som har kommit detta län till godo har, sägs det i motion 1987/88:N30 (s), återgäldats med bred marginal.
Motionärerna åsyftar härvid de vinstmedel och skatteintäkter som vattenkraftsproduktionen i länet har skapat. Norrbotten är, fortsätter motionärerna, berett att ta eget ansvar för att lösa länets stora arbetsmarknadsproblem under förutsättning att en nödvändig andel av de framtida vinsterna från vattenkraftsproduktionen får behållas i länet. Ett särskilt energibolag för Norrbotten bör bildas, anförs i motion 1987/88:A39 (c). Bolaget borde tillföras vinstmedel från vattenkraften i länet som skulle utnyttjas för regionalpolitisk! motiverade investeringar i länet. Då skulle enligt motionärerna en radikal förändring av förhållandena i Norrbotten kunna åstadkommas.
I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1987/88:N54, slutligen, yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen i Norrbotten i enlighet med en modell som har utarbetats inom länet och som stöds av bl.a. Landsorganisationens i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisations (TCO) lokala distrikt i Norrbotten. En sådan återföring skulle, menar motionärerna, vara ett första steg mot införande av de regionala fonder som partiet förordar.
Den modell som åsyftas i sistnämnda motion går ut på att en stiftelse skulle få köpa kraftverken i Porjus och Harsprånget för ett belopp motsvarande anläggningarnas bokförda värden, vilka ligger betydligt under kraftverkens marknadsvärden. Vinsten från elförsäljningen — uppskattningsvis minst 600 milj. kr. per år — skulle användas för utveckling av näringslivet i Norrbotten. Det socialdemokratiska partidistriktet i Norrbotten överlämnade i december 1987 ett sådant förslag till regeringen.
Ett annat förslag om regionalt utvecklingskapital baserat på vattenkraftens avkastning tillställdes regeringen i januari 1987 av landshövdingen i Jämtlands län Sven Heurgren. Enligt detta förslag skulle regionala medel tillskapas genom en omfördelning av en del av intäkterna från den skatt som utgår på äldre vattenkraftverk. Skatten på sådana kraftverk i Jämtlands län uppgår till ca 200 milj. kr. per år. Dessa skattemedel skulle enligt förslaget tillföras länet under en försöksperiod på fem år. Medlen skulle utnyttjas för utveckling av näringslivet genom tillförsel av riskkapital och genom investeringar i infrastruktur. Medlen skulle fördelas på en länsfond och åtta kommunfonder, var och en med en särskild styrelse.
Motioner liknande flertalet av de nu aktuella behandlades av riksdagen våren 1987. Näringsutskottet (NU 1986/87:34 s. 31) hade noterat att arbetsmarknadsutskottet (AU 1986/87:13 s. 35) strax dessförinnan hade föreslagit en parlamentarisk utredning om regionalpolitiken. Näringsutskottet räknade med att en sådan utredning skulle komma till stånd och ansåg att den fråga som hade tagits upp i motionerna borde prövas i denna utredning. På förslag av näringsutskottet anslöt sig riksdagen till denna uppfattning i ett uttalande till regeringen (rskr. 1986/87:274). I en reservation (c, vpk) anfördes (NU 1986/87:34 s. 52) att regeringen på grundval av befintligt underlag skyndsamt borde låta utarbeta ett konkret förslag som kunde leda fram till
att avkastningen från vattenkraften i ökad utsträckning skulle komma de NU 1987/88:43 vattenkraftsproducerande regionerna till del.
Regeringen beslutade i november 1987 att en kommitté med parlamentarisk sammansättning skulle tillkallas för att utreda regionalpolitikens inriktning m.m. Kommittén (I 1987:02) skall bl.a. precisera målen för regionalpolitiken samt lämna förslag om efter vilka grunder och till vilka regioner de regionalpolitiska insatserna bör riktas för att långsiktigt positiva effekter skall uppnås. 1 direktiven (dir. 1987:48) till kommittén sägs att utgångspunkten för finansieringen av de åtgärder som kommittén kan komma att föreslå skall vara att de skall kunna genomföras inom de ekonomiska ramar som gäller för regionalpolitiska åtgärder. Kommittén skall, framgår det vidare av direktiven, pröva frågan om vattenkraftsproducerande kommuner i ökad utsträckning bör få del av de vinster som vattenkraften ger. Kommittén skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 maj 1989.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i en skrivelse till regeringen i januari 1988 lämnat förslag till åtgärder för att främja utvecklingen i länet. Skrivelsen har beaktats av regeringen i samband med utarbetandet av propositionen (1987/88:86) om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. Länsstyrelsen anför i skrivelsen att Norrbotten långsiktigt bör tillgodogöras en del av de vinster som vattenkraften skapar i länet.
Regeringen har i mars 1988 beslutat att till kommittén med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning hänvisa de här tidigare beskrivna förslagen från Jämtlands och Norrbottens län om tillskapande av utvecklingsresurser baserade på vinstmedel från vattenkraftsproduktionen.
Sorti framgår av den tidigare redovisningen (s. 3) är huvuddelen av vattenkraftsproduktionen lokaliserad till de båda nyssnämnda länen samt Västernorrlands och Västerbottens län. År 1986 svarade dessa län tillsammans för drygt tre fjärdedelar av den totala vattenkraftsproduktionen i landet. Övriga län med en produktion om minst 1 TWh var Uppsala, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.
Utskottet tar först upp förslaget i motion 1987/88:N449 (vpk) om en höjning av skatten på vattenkraft till 6 öre per kWh. Denna skatt utgår — enligt lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft — med 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973 och 1 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift under åren 1973 — 1977. Till grund för motionärernas förslag ligger uppfattningen att de nuvarande vinsterna i vattenkraftsproduktionen är alltför höga.
1 utskottets betänkande NU 1987/88:40 om energipolitik behandlas bl.a. frågor om den framtida lönsamhetsnivån inom kraftindustrin, bl.a. med avseende på de förestående elprishöjningarna.
Utskottet finnér mot den bakgrunden inte anledning att här diskutera nivån på vinsterna i vattenkraftsproduktionen utan hänvisar till nyssnämnda betänkande. I konsekvens härmed avstyrks det nu aktuella yrkandet i motion 1987/88:N449 (vpk).
Utskottet vill vidare anföra följande beträffande yrkandena om utnyttjande av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen.
7 Med hänsyn till att, som tidigare har nämnts, denna fråga för närvarande NU 1987/88:43 prövas av en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda regionalpolitiken anser utskottet att dessa yrkanden inte nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det finns dock i detta sammanhang anledning att erinra dels om att skatten på elkraft i de norra delarna av Sverige är 1 öre per kWh lägre än i landets övriga delar, dels om att det enligt vattenlagen (1983:291) finns möjlighet att få kompensation för de intrång som en vattenkraftsutbyggnad för med sig. Med det sagda avstyrks alltså de nu behandlade motionerna i aktuella delar.
Yrkanden om bildandet av ett särskilt energibolag i Norrbotten liknande förslaget i motion 1987/88:A39 (c) har årligen behandlats av riksdagen de nio senaste åren. Från motionärernas sida har bl.a. föreslagits att statens vattenfallsverks samlade resurser i Norrbotten skulle utgöra grunden för energibolaget. På förslag av utskottet (senast NU 1986/87:34 s. 29) har riksdagen avslagit motionerna. Utskottet har erinrat om att kostnaderna för elenergi är betydligt lägre i Norrbotten än i de södra delarna av landet och att, som redan har nämnts, energiskatten på elkraft är 1 öre lägre per kWh i de norra delarna av landet. Motionerna har fått stöd av centerns företrädare i utskottet.
Utskottet anser inte att det har tillkommit några nya faktorer som föranleder en ändrad bedömning i saken. Frågan om en ändrad organisation av vattenfallsverket behandlas med anledning av motioner (m; fp; c; vpk) i ärendet i utskottets betänkande NU 1987/88:41, till vilket hänvisas. Utskottet avstyrker alltså motion 1987/88:A39 (c), såvitt nu är i fråga.
Regional differentiering av energiskatterna
En utjämning av uppvärmningskostnaderna i boendet mellan olika regioner påkallas i två motioner. Dessa kostnader är nu, framhålls det i motion 1987/88:N30 (s), betydligt högre i de norra delarna av landet till följd av deras ”kärva klimat”. De förväntade elprishöjningarna kommer att förstärka denna differens. I proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990- talet — vilken utskottet behandlar i betänkandet NU 1987/88:40 — har regeringen i anslutning till förslaget om avställning av två kärnkraftsreaktorer aviserat (s. 14) att en arbetsgrupp skall tillsättas med uppgift att lämna förslag till åtgärder så att den elintensiva industrin kan bibehålla rimliga konkurrensvillkor. Enligt motionärerna bör arbetsgruppen även få i uppdrag att redovisa förslag till en utjämning av uppvärmningskostnaderna i boendet mellan landets olika delar. Med samma syfte yrkas det i motion 1987/88 :Sk570 (m) på att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till en differentiering av energiskatterna. Det är inte rimligt att vissa människor skall drabbas av högre energikostnader på grund av att de bor i en viss landsända, anser motionären. Hon menar att de s.k. gradtal som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) framräknar bör kunna ligga till grund för en differentiering av energiskatterna. 1 motionen påpekas att antalet graddagar är t.ex. 3 105 i Malmö och 5 450 i Luleå.
Riksdagen behandlade våren 1987 motioner (m) liknande den sistnämnda. På förslag av skatteutskottet, som då behandlade ärendet, avslogs mo- 8
tionerna. Skatteutskottet anförde (SkU 1986/87:30 s. 10) att regionala skat- NU 1987/88:43 telättnader från rent tekniska utgångspunkter borde komma i fråga endast i rena undantagsfall och var inte berett att då tillstyrka en utvidgning av de differentieringar som redan fanns. Enligt skatteutskottet var prisbilden på energi i olika delar av landet inte heller sådan att de föreslagna skattelättnaderna kunde anses motiverade.
Näringsutskottet vill i denna fråga anföra följande.
Antalet graddagar, som åberopas i motion 1987/88 :Sk570 (m), används för att korrigera och kontrollera energiförbrukningen för uppvärmningsändamål. Graddagsantalet fastställs med utgångspunkt i skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och en bastemperatur. Denna är för vintermånaderna fastställd till +17° C; för övriga månader är den — med en viss variation — ett par grader lägre. Antalet graddagar beräknas som summan av nyssnämnda skillnad för varje dag på året då dygnsmedeltemperaturen understiger bastemperaturen. När medeltemperaturen överstiger bastemperaturen anses uppvärmningsbehovet kunna täckas av energitillskott från solinstrålningen m.m.
Som redovisas i motion 1987/88:Sk570 (m) har Luleå enligt SMHLs normalårsberäkningar ca 75 % fler graddagar än Malmö. Det innebär dock inte att det råder en motsvarande skillnad i uppvärmningsbehov mellan de två kommunerna. Som har framgått speglar graddagsantalet endast medeltemperaturen under den s.k. eldningssäsongen. Vidare påverkas uppvärmningsbehovet av byggnadsstandarden på fastigheterna, vindförhållanden m.m. De regionala skillnaderna i energiförbrukning för uppvärmningsändamål är därför betydligt mindre än differensen i graddagar. Enligt statistiska centralbyråns enkätundersökningar var år 1986 den genomsnittliga elförbrukningen i eluppvärmda småhus 19 % högre i småhus belägna i temperaturzon 1 — i huvudsak norra Norrlands kustland och inre delarna av Norrland — jämfört med småhus i temperaturzon 4 — i huvudsak de södra och västra delarna av Sverige. År 1985 var motsvarande skillnad 26 % (statistiska meddelanden E 16 SM 8601 resp. 8702). Denna skillnad kompenseras till betydande del av att, som redan har nämnts, energiskatten på elkraft är 1 öre lägre per kWh i de norra delarna av landet samt av att priserna på elkraft exkl. skatt i dessa regioner i allmänhet är lägre än i södra Sverige.
Med hänsyn till det sagda anser utskottet att det inte nu finns tillräckliga skäl för en ytterligare regional differentiering av energiskatterna. Näringsutskottet kommer alltså i denna fråga till samma slutsats som skatteutskottet våren 1987. Motionerna 1987/88:N30 (s) och 1987/88:Sk570 (m) avstyrks sålunda, den förstnämnda i nu berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skatt på vattenkraft
att riksdagen avslår motion 1987/88:N449 yrkande 2,
2. beträffande åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner att
riksdagen avslår motion 1987/88:Sk509, motion 1987/88:N30 i 9
ifrågavarande del, motion 1987/88:N54 yrkande 1, motion 1987/ NU 1987/88:43 88:N307 yrkande 5, motionerna 1987/88:N409, 1987/88:N411,
1987/88:N431 och 1987/88:N441, motion 1987/88:N449 yrkande 3 och motion 1987/88:N452 yrkande 3,
3. beträffande energibolag i Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1987/88 :A39 yrkande 4,
4. beträffande regional differentiering av energiskatterna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk570och motion 1987/88:N30 i ifrågavarande del.
Stockholm den 17 maj 1988 På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lennart Pettersson (s), Ivar Franzén (c),
Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Elving Andersson (c) och Paul Lestander (vpk).
Reservationer
1. Skatt på vattenkraft (mom. 1)
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”motion 1987/88:N449 (vpk)” bort ha följande lydelse: Utskottet
ansluter sig till kravet i motion 1987/88:N449 (vpk) på att den särskilda skatten på vattenkraft skall höjas. Huvuddelen av vattenkraftverken skapar för närvarande stora vinster. Som föreslås i motionen bör skatten därför höjas till 6 öre per kWh. Vidare bör det nuvarande undantaget från skatteplikt för anläggningar som har tagits i drift efter år 1977 slopas. Skattehöjningen bör genomföras så snart som möjligt. Regeringen bör lägga fram förslag för riksdagen i enlighet härmed.
Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks i allt väsentligt motion 1987/88:N449 (vpk) såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande skatt pä vattenkraft att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N449 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande NU 1987/88:43
regioner (mom. 2)
Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i de här berörda motionerna om att vattenkraftskommunerna i utökad omfattning bör komma i åtnjutande av de vinster som vattenkraften ger. En sådan återföring skulle kunna få stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och därmed sysselsättningen i framför allt Norrlandslänen. Återföringen av vinstmedel är också motiverad mot bakgrund av att den kommunala beskattningen av juridiska personer har tagits bort.
Den nu behandlade frågan har varit aktuell under en lång tid. Bl.a. har det från centerns sida ända sedan år 1979 föreslagits att Norrbotten skall få del av vinsterna från vattenkraften i länet. Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt låta utarbeta ett konkret förslag som kan leda fram till att avkastningen från vattenkraften i ökad utsträckning kommer de vattenkraftsproducerande regionerna till godo.
Som föreslås i motion 1987/88:N307 (c) bör detta förslag baseras på en återföring av medel motsvarande 1 öre per kWh vattenkraftsbaserad elström. Dock bör små vattenkraftverk med en effekt under 1 500 kW inte omfattas av denna vinstindragning. Det bör ankomma på länsstyrelserna i berörda län att fördela dessa medel till kommunerna med beaktande av utbyggda vattenkraftstillgångar och behov av regionalpolitisk! stöd i resp. kommun. Tilldelade medel bör handhas av kommunala företrädare och användas till utbyggnad av infrastrukturen och näringslivet.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därmed skulle motion 1987/88:N307 (c) i nu aktuell del bli helt tillgodosedd. Ett sådant uttalande skulle också delvis tillgodose övriga här behandlade motionsyrkanden.
dels&U. utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande åtgärder tillförmån för vattenkraftsproducerande regioner att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:N307 yrkande 5 och med anledning av motion 1987/88:Sk509, motion 1987/88:N30 i ifrågavarande del, motion 1987/88:N54 yrkande 1, motionerna 1987/ 88:N409, 1987/88:N411, 1987/88:N431 och 1987/88:N44I, motion 1987/88:N449 yrkande 3 och motion 1987/88:N452 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner (mom. 2).
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ett utökat uttag av skatt på vatten- NU 1987/88:43 kraft. 1 enlighet med vad som föreslås i motionerna 1987/88:N449 (vpk) och 1987/88 :N431 (vpk) bör regionala samhällsfonder inrättas för att administrera inkomsterna från denna skattehöjning. Därigenom skulle finansiering av vissa regionalt initierade åtgärder bli möjlig genom beslut på regional nivå. Det finns otaliga exempel på att sysselsättningsskapande projekt som har tagits fram i de vattenkraftsproducerande regionerna inte har kunnat genomföras på grund av att finansieringsfrågan inte har lösts.
Som anförs i nyssnämnda motioner bör styrelserna för fonderna tillsättas regionalt, t.ex. av landstingen och kommunerna. De stora löntagarorganisationerna bör tillförsäkras ett starkt inflytande i fonderna. Utskottet finner det också rimligt att 20 % av fondmedlen riktas direkt till de kommuner som berörs av kraftverksbyggen och sjöregleringar. Regeringen bör lägga fram förslag om regionala samhällsfonder enligt vad utskottet här har anfört och i övrigt enligt vad som föreslås i motionerna 1987/88:N449 (vpk) och 1987/
88:N431 (vpk). Utskottet tillstyrker alltså dessa motioner, den förstnämnda i här berörd del.
Enligt utskottets mening bör återföringen av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen först införas för Norrbottens län. Den modell för tillskapande av utvecklingsresurser för Norrbotten som har utarbetats inom länet och som stöds av bl.a. LO- och TCO-distrikten i Norrbotten bör med det snaraste prövas av regeringen. Därefter bör, som föreslås i motion 1987/
88:N54 (vpk), regeringen lägga fram erforderliga förslag för riksdagen för att denna modell skall kunna förverkligas. I ett senare skede bör dessa utvecklingsresurser integreras i de regionala samhällsfonderna. Utskottet tillstyrker med det sagda även motion 1987/88:N54 (vpk) i nu berörd del.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Ett sådant uttalande skulle delvis tillgodose övriga här behandlade motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande åtgärder tillförmån för vattenkraftsproducerande regioner att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:N431, motion 1987/
88:N449 yrkande 3 och motion 1987/88:N54 yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:Sk509, motion 1987/88:N30 i ifrågavarande del, motion 1987/88:N307 yrkande 5, motionerna 1987/
88:N409, 1987/88:N411 och 1987/88:N44I samt motion 1987/
88:N452 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Energibolag i Norrbotten (mom. 3)
Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till kravet i motion 1987/88:A39 (c) på att ett energibolag skall bildas i Norrbotten. Genom ett sådant företag skulle de norr- 12
bottniska industriföretagens konkurrenskraft kunna stärkas och de stora NU 1987/88:43 energitillgångar som finns i regionen kunna tillvaratas bättre än för närvarande. Vattenfallsverkets anläggningar i länet bör utgöra grunden för bolaget. I den frågan hänvisas dock till utskottets betänkande NU 1987/88:41 där en motion (c) om uppdelning av vattenfallsverket i regionala, självständiga bolag behandlas. Enligt utskottets mening talar vidare starka skäl för att energibolagets verksamhet bör omfatta även utnyttjande av andra energitillgångar — såsom torv och skogsavfall — i Norrbotten.
Regeringen bör låta utreda frågan om ett energibolag i Norrbotten med den inriktning som här har föreslagits. Med det anförda tillstyrks motion 1987/88:A39 (c) i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande energibolag i Norrbotten att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13 Diagram Elproduktionen och elförbrukningen år 1985 fördelade på elområden, GWh
Den vänstra stapeln avser elproduktion och den högra elförbrukning.
NU 1987/88:43 Bilaga
Övre Norrlands dområde
Nedre
Norrlands
elområde
Bergslagens
elområde
Västra
elområdet
Sodra
elområdet
!
GWh
0 Produktion
(brutto)
Förbrukning
(exkl överföringsFörluster)
;K’l Konventionell L.-SB värmekraft
1 1 Annan 1 1 förbrukning
Kärnkraft
Hushåll och .m jordbruk
| ~| Vattenkraft
[ | Industri
Källa: Statistiska centralbyrån, statistiska meddelanden E 11 SM 8701.
14 Innehåll NU 1987/88:43
Å rendel I
Sammanfattning I
Motionerna 2
Vattenkraftsproduktionens regionala fördelning 3
Utskottet 4
Vinstmedel från vattenkraftsproduktion till stöd åt regional utveckling . 4
Regional differentiering av energiskatterna 8
Hemställan 9
Reservationer
1. Skatt på vattenkraft (vpk) 10
2. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner (c) .... 11
3. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner (vpk) ..11
4. Energibolag i Norrbotten (c) 12
Bilaga
Diagram över elproduktionen och elförbrukningen år 1985 fördelade på elområden 14
;t Tryck Stockholm 1988