Om PKbankens förvärv av Carnegie Fondkommission AB (prop. 1987/88:178)

Näringsutskottets betänkande 1987/88:44

om PKbankens förvärv av Carnegie Fondkommission AB (prop. 1987/88:178)

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1987/88:178 om PKbankens förvärv av Carnegie Fondkommission AB,

dels fem motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av statssekreterare Ulf Göransson, finansdepartementet, och förste verkställande direktören i PKbanken Christer Zetterberg.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att statens andel av aktierna i PKbanken skall få minska från 84,45 % till 66,71 % genom en nyemission i samband med bankens förvärv av Carnegie Fondkommission AB. Motionsyrkanden (c; vpk) om avslag på propositionen avstyrks därmed, med reservation från företrädarna för resp. parti. Också övriga motioner avstyrks av utskottet. I huvudsak gemensamma reservationer från de tre borgerliga partierna föreligger till stöd för motioner om utförsäljning av statens aktier i PKbanken (m; fp; c) och konkurrensneutralitet från statens sida i förhållande till banken (c).

Propositionen Huvudsakligt innehåll

I propositionen redovisas att PKbanken - i vilken staten för närvarande äger 84,45 % av det totala antalet aktier - har träffat en överenskommelse med D. Carnegie & Co AB (Carnegie) om förvärv av 90,1 % av aktierna i det av Carnegie helägda bolaget Carnegie Fondkommission AB. PKbanken har option att förvärva resterande aktier. Enligt överenskommelsen skall betalning ske genom en riktad emission till Carnegie, som därigenom kommer att få 21 % av det totala antalet aktier i PKbanken. Statens ägarandel skulle samtidigt minska till 66,71 %. Det anmäls att Carnegie har förklarat sig berett att sälja vidare merparten eller t.o.m. samtliga av de

NU

1987/88:44

1 Riksdagen 1987/88. 17sami. Nr 44

förvärvade aktierna och att under innehavet inte utöva rösträtt för aktierna under förutsättning att staten alltjämt är majoritetsägare i banken. Avsikten är att PKbanken genom förvärvet av Carnegie Fondkommission skall få en väsentligt ökad marknadsandel inom aktiehandeln och därigenom också goda möjligheter att ge kvalificerad aktieservice till företag, institutioner och privatpersoner.

Förslag

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna den planerade emissionen i PKbanken, innebärande att statens andel av aktierna sänks från 84,45 % till 66,71 %.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1987/88:N67 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1987/88:178,

2. som sin mening ger regeringen till känna att PKbankens kunder via ett representantskap bör ges inflytande i bankens verksamhet.

1987/88:N68 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående försäljning av statens samtliga aktier i PKbanken,

2. bemyndigar regeringen att avyttra statens samtliga aktier i PKbanken.

1987/88:N69 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att staten och dess verk skall iaktta konkurrensneutralitet även i förhållande till PKbanken.

1987/88:N70 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående försäljning av statens aktier i PKbanken,

2. bemyndigar regeringen att avyttra statens aktier i PKbanken till allmänheten.

1987/88:N71 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1987/88:178,

2. som sin mening ger regeringen till känna att försäljning av aktier i PKbanken skall ske i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen.

Motivering

I motion 1987/88:N68 (m) hänvisas till moderata samlingspartiets ståndpunkt att staten i princip inte bör äga affärsdrivande företag. Enligt motionärernas uppfattning visar den aktuella affären att regeringens roller som beslutsinstans enligt banklagstiftningen och som företrädare för ägarintresset i den

NU 1987/88:44

statsägda affärsbanken kan blandas samman på ett olämpligt sätt. Som exempel anförs bl.a. att regeringen kan komma att få ta ställning till eventuella besvär över beslut av bankinspektionen i ärende om medgivande enligt bankaktiebolagslagen till nyteckning mot betalning med apportegendom (se s. 4), en fråga som regeringen enligt motionärerna redan har tagit ställning till i sak såsom företrädare för PKbankens ägare.

Vidare anförs i motionen att det underlag som i propositionen föreläggs riksdagen är synnerligen magert. Bl.a. saknas uppgift om grunderna för prissättningen och om Carnegie Fondkommissions tillgångar. Motionärerna understryker dock att den fråga riksdagen har att ta ställning till är om staten skall avstå från sin företrädesrätt vid nyemission i PKbanken. Det ankommer i första hand på bankens ledning och styrelse, och i andra hand på regeringen, att göra de kommersiella bedömningarna kring apportegendomens värde m.m., anförs det.

I motionen erinras om att moderata samlingspartiet i olika sammanhang har föreslagit att staten skall avyttra alla sina aktier i PKbanken. Detta förslag upprepas nu. Vid försäljningen av aktier bör man sträva efter att skapa ett spritt ägande av PKbanken, menar motionärerna. Bankens anställda och småsparare bör få goda möjligheter att skaffa sig aktier i banken. Den koncentration av aktier till en ägargruppering som kan uppstå genom den nu aktuella affären bör motverkas vid framtida försäljningar.

Liknande synpunkter framförs i folkpartiets motion 1987/88:N70. Endast när det gäller riksdagens roll vid prövningen av det aktuella ärendet redovisas en avvikande mening. Motionärerna anser således att riksdagen av omsorg om skattebetalarnas medel bör bilda sig en uppfattning om huruvida köpeskillingen är rimlig.

I motion 1987/88:N71 (c) anförs att centerpartiet i många sammanhang har ställt krav på ett decentraliserat ägande och vänt sig mot både privat och offentlig maktkoncentration. Den nu aktuella affären innebär emellertid, hävdas det, att offentlig och privat makt knyts samman utan att någondera begränsas, vilket motionärerna betecknar som oacceptabelt. Även om motionärerna anser att propositionen bör avslås är de positiva till en försäljning av statens aktier i PKbanken. Det är särskilt viktigt att ett koncentrerat ägande i banken undviks, menar de. Ett direkt enskilt ägande bör eftersträvas. I första hand bör de anställda erbjudas aktieteckning och därefter allmänheten. I sista hand bör institutioner som ägs av många -1.ex. aktiefonder och pensionsstiftelser - ges möjlighet till aktieteckning om så är nödvändigt för att försäljningen skall kunna genomföras fullt ut, anförs det.

Avslag på propositionen yrkas också i vänsterpartiet kommunisternas motion 1987/88:N68. Motionärerna anser det viktigt att det finns en statlig bank som kan bilda en motvikt till de stora privata bank- och finansinstituten. De ser det som oacceptabelt att mäktiga privata intressenter släpps in i banken som led i ett företagsförvärv. Det slås fast att vänsterpartiet kommunisterna aldrig har godtagit något privat ägande i PKbanken. I stället för en ägarspridning, som sägs gynna storföretag eller institutionella placerare, föreslår motionärerna att PKbanken går i spetsen för mer demokratiska förvaltningsformer. Sålunda skulle bankens kunder, som främst utgörs av vanliga löntagare, t.ex. genom ett valt representantskap

NU 1987/88:44

kunna ha ett inflytande över utformningen av bankens långsiktiga policy och verksamhet.

Frågan om PKbankens utbetalningar av statliga löner och pensioner tas upp i motion 1987/88:N69 (c). Motionären - som inte har någon erinran mot affären mellan PKbanken och Carnegie i sig - anser att riksdagen bör godkänna affären endast under förutsättning att bankens ”kvarstående privilegier” slopas. Vad som här främst åsyftas är vad motionären betecknar som PKbankens faktiska ensamrätt till statliga betalningar av bl.a. löner och pensioner. Med tillämpning av normal upphandlingsordning borde även andra banker ha kommit i fråga för statliga betalningar, anförs det. Motionären anser att det nu bör slås fast att principen om konkurrensneutralitet på bankmarknaden skall hävdas med kraft av staten och dess verk även i förhållande till PKbanken.

Uppgifter i anslutning till propositionen och motionerna

Vissa bestämmelser i banklagstiftningen

För PKbankens förvärv av Carnegie Fondkommission AB krävs tillstånd enligt olika bestämmelser i banklagstiftningen.

Bestämmelser om bankaktiebolags förvärv av aktier finns i 2 kap. 6 § bankrörelselagen (1987:617). Där stadgas att ett bankaktiebolag efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får förvärva aktie i annat bankaktiebolag samt aktie eller andel i utländskt bankföretag och i svenskt eller utländskt företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna. Genom 54 § bankrörelseförordningen (1987:647) har regeringen delegerat till bankinspektionen att pröva frågor om tillstånd till förvärv enligt 2 kap. 6 § bankrörelselagen om förvärvet inte är av principiell betydelse eller i övrigt av särskild vikt.

I det aktuella fallet räknar bankinspektionen enligt uppgift med att med eget yttrande överlämna frågan till regeringen.

Om vid nyemission aktier skall tecknas mot betalning med apportegendom krävs enligt 4 kap. 2 § andra stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) bankinspektionens medgivande för detta. Inför den bolagsstämma vid vilken frågan om nyemission skall behandlas skall, enligt 4 kap. 7 § samma lag, styrelsen lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen. Över styrelsens redogörelse skall revisorerna avge yttrande av vilket skall framgå att egendom, som skall tillföras bolaget, inte i redogörelsen har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att apportegendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I emissionsbeslutet skall anges att bankinspektionens medgivande enligt 2 § andra stycket, styrelsens redogörelse och revisorernas yttrande har lämnats.

I specialmotiveringen till 4 kap. 2 § bankaktiebolagslagen (prop. 1986/

NU 1987/88:44

87:12 s. 41) anges uttryckligen att enligt denna lag, till skillnad från vad som förut har gällt, tillåts även apportegendom bestående av finansbolag eller fondkommissionsbolag. Vid bankinspektionens prövning av huruvida apportemissionen skall tillåtas är det, anförs det, av vikt att styrelsen lämnar all tillgänglig information om apportegendomen. Tillstånd till apportemission lämnas - som framgår av den refererade lagtexten - innan bolagsstämman fattar beslut om nyemissionen.

Beslutet om nyemission skall enligt 4 kap. 12 § anmälas för registrering inom sex månader från beslutet. För registrering krävs att vissa åtgärder har vidtagits, såsom att all apportegendom är tillförd bolaget. Även vid registreringen skall bankinspektionen företa en närmare granskning av apportegendomen. Om inspektionen befarar att något oförutsett har inträffat med apportegendomen kan inspektionen begära biträde av revisor, som då skall avge ett yttrande över egendomens värde och beskaffenhet.

Utbetalning av statliga löner och pensioner

År 1975 träffade försvarets civilförvaltning (FCF) på regeringens uppdrag ett huvudavtal med PKbanken om utbetalning av statliga löner och pensioner mot rabatterade avgifter. I samband med tillkomsten år 1980 av det statliga generella löneuträkningssystemet (SLÖR) trädde statens löne- och pensionsverk (SPV) in i FCF:s ställe. Genom beslut av regeringen den 5 mars 1981 bemyndigades SPV att teckna huvudavtal med PKbanken ”eller annan lämplig bank” angående utbetalning genom banken av pensioner och löner. Sedan SPV genom förhandlingar med PKbanken uppnått en viss minskning av den ekonomiska ersättningen till banken träffades en överenskommelse härom, vilken godkändes av regeringen den 21 januari 1982. Avtalet mellan SPV och PKbanken gäller tills vidare.

I en gemensam skrivelse den 25 oktober 1982 hemställde Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund att regeringen skulle anbefalla SPV att i föreskriven ordning föranstalta om upphandling avseende förmedling av statliga löner och pensioner m.m. till kontohavare i medlemsbanker hos de tre bankorganisationerna.

I remissyttrande över skrivelsen anförde SPV att PKbankens service och prissättning granskades fortlöpande. Avtalsändringen år 1981 hade inneburit kostnadsminskningar för berörda myndigheter med nära 4 milj. kr. om året. Dessutom ställde PKbanken i utsikt slopandet av i stort sett alla återstående avgifter, vilket skulle innebära en ytterligare kostnadsminskning för statsverket av 3 milj. kr. om året. Vid överläggningar med bankorganisationerna hade SPV framhållit att PKbankens åtaganden medfört en väsentlig lättnad för SPV, speciellt när det gäller pensionsutbetalningarna, detta främst på grund av användningen av PKbankens personkonto. Vidare anfördes att SPV inte hade ansett sig böra säga upp 1975 års avtal och inleda ett upphandlingsförfarande främst därför att avgifterna till PKbanken hade kunnat successivt reduceras och servicen fungerade tillfredsställande. En eventuell övergång till att anlita andra banker skulle enligt SPV:s bedömning inte medföra några reella kostnadsbesparingar. SPV hänvisade också till att

NU 1987/88:44

en systemomläggning skulle innebära ett merarbete i en för verket ansträngd arbetssituation. Yttrandet utmynnade i ett förslag om att bankorganisationernas skrivelse inte skulle föranleda någon åtgärd. Regeringen beslöt den 26 maj 1983 i enlighet härmed.

Sedan år 1982 har motioner (m) årligen väckts om att postgirots och PKbankens särställning vid statliga betalningar bör upphöra. Därvid har bl.a. yrkats på att regeringen skall uppdra åt SPV att föranstalta om upphandling avseende förmedling av statliga löner och pensioner m.m. till kontohavare i andra banker än PKbanken. Motionerna har behandlats av finansutskottet tillsammans med andra frågor om betalningar till och från staten. Utförligast skedde detta i betänkandet FiU 1982/83:35, till vilket fogades remissyttranden från postverket, riksrevisionsverket och de tre förenämnda bankorganisationerna. För egen del såg finansutskottet det som naturligt att staten anlitar posten och PKbanken för sina betalningar på samma sätt som många privata företag genom ägarförhållanden är knutna till vissa banker. Finansutskottet ansåg att den befintliga infrastrukturen på betalningsmedelsområdet utgjorde en viktig förutsättning för en väl fungerande samhällsservice. Med hänvisning härtill avstyrktes ifrågavarande motionsyrkande. De borgerliga partiernas företrädare reserverade sig häremot. Det förhållandet att nuvarande ordning för utbetalning av löner och pensioner fungerat väl utgjorde inte tillräckligt skäl för att avstå från att upphandla tjänster på vanligt sätt, menade reservanterna. Riksdagen följde utskottet.

Även under innevarande riksmöte har riksdagen att ta ställning till ett motionsyrkande i frågan efter beredning av finansutskottet (FiU 1987/ 88:24).

Utskottet

Inledning

Bakgrunden till PKbankens förvärv av Carnegie Fondkommission AB från D. Carnegie & Co AB (Carnegie) är bankens strävan att uppnå en andel av aktiehandeln som motsvarar dess ställning på marknaden för övriga banktjänster. Enligt bankens bedömning har möjligheten att erbjuda kunderna en fullgod service också inom aktiehandeln stor betydelse från konkurrenssynpunkt. Genom förvärvet skulle PKbanken komma att befästa sin position som en av de tre ledande affärsbankerna.

Det ankommer inte på riksdagen att pröva den aktuella affärsuppgörelsen i sig. Detta är en fråga för bankens styrelse och bolagsstämma. Som har framgått krävs också tillstånd av regeringen eller bankinspektionen för olika element i affären.

Uppläggningen av affären är att PKbanken erlägger köpeskillingen till Carnegie - ca 2,4 miljarder kronor - för en andel av 90.1 % av Carnegie Fondkommission genom en riktad nyemission av aktier i banken, innebärande att de nuvarande aktieägarna avstår från sin företrädesrätt att delta i

NU 1987/88:44

emissionen. Denna betalningsform har bedömts erbjuda betydande affärsmässiga fördelar för såväl köparen som säljaren. Förutsatt att värderingen av Carnegie Fondkommission är rimlig kommer de nuvarande aktieägarna i PKbanken inte att få vidkännas någon minskning av värdet av sina aktieinnehav. Däremot kommer deras andel av det totala antalet aktier efter emissionen att minska. För statens del skulle andelen minska från ca 84 % till ca 67 %.

Frågan om en sådan minskning av statens ägarandel har regeringen nu underställt riksdagens prövning. Detta sker i enlighet med gällande praxis på området, som innebär att riksdagen skall höras inte bara vid försäljning av aktier i av staten direkt ägda bolag utan också vid andra åtgärder som innebär ett minskat ägarinflytande för staten i sådana bolag (se NU 1986/87:17). I några fall har regeringen av riksdagen bemyndigats att medverka till framtida minskningar av statens andel av röstetalet ned till vissa angivna nivåer. T.ex. gäller för Procordia AB att andelen får minskas till två tredjedelar utan riksdagens hörande (NU 1986/87:41); för SSAB Svenskt Stål AB har gränsen satts vid 51 % (NU 1986/87:22). Utskottet noterar att regeringen i fråga om PKbanken har valt att inte begära ett sådant förhandsbemyndigande. Regeringen föreslår endast att den nu aktuella minskningen av den statliga ägarandelen i PKbanken skall godkännas. Därest banken vid ett utnyttjande av optionen att förvärva resterande 9,9 % av aktierna i Carnegie Fondkommission skulle vilja betala för förvärvet genom en riktad nyemission måste alltså ett nytt godkännande inhämtas. Därest ett sådant förvärv skulle komma att genomföras av PKbanken i annan form än med egna aktier, t.ex. mot kontant betalning, behöver frågan däremot självfallet inte underställas riksdagen.

Emission i PKbanken

Regeringens begäran om godkännande av den planerade emissionen i PKbanken avvisas med skilda motiveringar i motionerna 1987/88:N71 (c) och 1987/88:N67 (vpk). I den förstnämnda motionen godtas i princip en försäljning av aktier i statliga företag. Motionärerna anser emellertid att den riktade emissionen till Carnegie inte uppfyller de krav på spridning av ägandet som bör ställas i syfte att motverka ytterligare maktkoncentration inom näringslivet. I motion 1987/88:N67 (vpk) avvisas på principiella grunder ett privat ägande i PKbanken.

Som framgått är det bolagsstämmans sak att ta ställning till den planerade emissionen i PKbanken sedan vissa frågor har prövats av regeringen eller bankinspektionen. På riksdagen ankommer det att ta ställning till den minskning av statens ägarandel i banken som uppstår genom emissionen.

Utskottet godtar förslaget i propositionen. Följaktligen bör regeringen kunna medverka till den planerade nyemissionen i PKbanken. Av praktiska skäl synes riksdagens godkännande av att den statliga ägarandelen i PKbanken reduceras böra omfatta inte bara den nu aktuella minskningen till ca 66,71 % utan även en framtida minskning som kan komma att följa av att optionen på förvärv av resterande 9,9 % av aktierna i Carnegie Fondkommission utnyttjas och därvid samma betalningsform som nu används, dvs.

NU 1987/88:44

nyemitterade aktier i PKbanken. Statens ägarandel i banken torde vid ett sådant eventuellt utnyttjande av optionen komma att minska med högst några få procentenheter.

Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda kraven i motionerna 1987/88:N71 (c) och 1987/88:N67 (vpk) på att propositionen skall avslås. Motionerna avstyrks därför i berörda delar.

Avveckling av statens ägande i PKbanken

Av årsredovisningen för år 1987 framgår att PKbanken har ca 15 000 aktieägare. Bland de 20 största ingår, förutom staten, ett antal aktiefonder, pensionsfonder, försäkringsbolag och fackliga organisationer. Den näst största ägaren, PKbankens aktiefonder, har mindre än 2 % av aktierna.

Genom den planerade nyemissionen skulle Carnegie tillkomma som ägare övergångsvis av ca 21 % av aktierna. Som nämnts har Carnegie förklarat sig berett att snarast efter emissionen sälja vidare merparten av aktierna i samråd med banken och att under innehavet inte utöva rösträtt för aktierna. Enligt uppgift övervägs en försäljning till allmänheten av aktier till ett värde av 200 å 400 milj. kr. Återstoden av de aktier som säljs skulle placeras hos institutioner m.fl.

Frågan om spridning av ägandet i PKbanken tas upp i flera motioner. I motionerna 1987/88:N68 (m) och 1987/88:N70 (fp) hänvisas till att PKbanken i tidigare motioner från moderata samlingspartiet resp. folkpartiet om försäljning av statliga företag har angivits som ett lämpligt försäljningsobjekt. Vid försäljningen bör ett spritt ägande eftersträvas, anförs det. Liknande synpunkter framförs i motion 1987/88:N71 (c). Det betecknas som särskilt viktigt att en ägarkoncentration undviks i banken.

Riksdagen har nyligen på grundval av betänkandet NU 1987/88:35 behandlat motioner från de tre borgerliga partierna om försäljning av statliga företag. Motionerna avstyrktes av utskottet - med gemensam reservation från de tre borgerliga partiernas företrädare - och avslogs av riksdagen.

Utskottet ställer sig alltjämt avvisande till en allmän utförsäljning av statliga företag såsom förespråkas av moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern. Yrkandena i motionerna 1987/88:N68 (m), 1987/88:N70 (fp) och 1987/88:N71 (c) om en försäljning av statens aktier i PKbanken avstyrks följaktligen.

Enligt utskottets mening skulle motionärernas önskemål om en ökad spridning av ägandet i stor utsträckning tillgodoses om nyemissionen genomförs på planerat sätt. En vidareförsäljning av aktier enbart eller främst till allmänheten skulle emellertid knappast kunna genomföras inom rimlig tid med hänsyn till de stora belopp det här gäller. Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att minskningen av statens ägande i PKbanken inte leder till att en eller flera privata intressegrupper får ökade möjligheter att påverka bankens verksamhet. I sammanhanget erinrar utskottet om att vissa begränsningar enligt bankaktiebolagslagen (1987:618) gäller i fråga om aktieägares rösträtt på bolagsstämma. Dessa begränsningar väntas komma att skärpas som en följd av det pågående arbetet inom kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06). Utskottet har vid sin prövning av det aktuella ärendet

NU 1987/88:44

utgått från att ingen enskild ägare i PKbanken i framtiden kommer att inneha aktier i banken som motsvarar mer än 10 % av aktiekapitalet eller utöva rösträtt för mer än 5 % av de vid bolagsstämman företrädda aktierna. Genom sådana begränsningar torde en viss spridning av det enskilda ägandet i banken kunna säkerställas.

Beträffande yrkandet i motion 1987/88:67 (vpk) om ett valt representantskap som alternativ till en spridning av ägandet i PKbanken vill utskottet endast påpeka att ett sådant organ inte torde vara förenligt med nuvarande lagstiftning på området. Denna innebär en klar uppdelning av befogenheter och ansvar mellan bolagsstämma, styrelse och verkställande ledning i ett bankaktiebolag. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I motionerna 1987/88:N68 (m) och 1987/88:N70 (fp) föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra en försäljning av statens aktier i PKbanken. Också i motion 1987/88:N71 (c) torde förutsättas att regeringen ges ett sådant bemyndigande.

Av vad utskottet har anfört följer att någon utförsäljning av statens aktier i PKbanken inte bör komma i fråga. De tre nämnda motionerna avstyrks följaktligen i berörda delar.

Utbetalning av statliga löner och pensioner m.m.

Utskottet tar till sist upp yrkandet i motion 1987/88:N69 (c) om att staten skall iaktta konkurrensneutralitet i förhållande till olika kreditinstitut. Vad motionären vänder sig emot är i första hand att PKbanken handhar utbetalningen av statliga löner och pensioner m.m. enligt ett avtal från år 1975. Denna tjänst borde upphandlas på normalt sätt. Motionären anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd i samband med godkännandet av emissionen i PKbanken.

Av utskottets redogörelse (s. 5) har framgått att motionären tar upp ett krav som framfördes av tre bankorganisationer år 1982 men av regeringen lämnades utan åtgärd. Därefter har motionsyrkanden av liknande innebörd årligen avslagits av riksdagen på förslag av finansutskottet. Även nu föreligger för riksdagens behandling ett sådant yrkande, som avstyrks av finansutskottet (FiU 1987/88:24).

Näringsutskottet avser inte att gå närmare in på frågan om systemet för utbetalning av statliga löner och pensioner, vilket inte hör till dess beredningsområde. Här skall endast konstateras att PKbankens hantering av betalningarna har ägt rum på villkor som av den ansvariga myndigheten har bedömts vara fördelaktigare för staten än vad som skulle kunna uppnås vid anlitande av andra banker. Utskottet förutsätter att regeringen vid den fortlöpande översynen av olika statliga betalningssystem beaktar också intresset av konkurrens på marknaden för tjänster till staten. En sådan sammankoppling av frågan om vissa utbetalningstjänster med godkännandet av den aktuella affären som begärs i motion 1987/88:N69 (c) finner utskottet opåkallad. Motionen avstyrks därför.

NU 1987/88:44

9 Hemställan

NU 1987/88:44

Utskottet hemställer

1. beträffande emission i PKbanken

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:178 och med avslag på motion 1987/88:N67 yrkande 1 och motion 1987/88:N71 yrkande 1 godkänner vad som anförs i propositionen om minskning av statens andel av aktierna i PKbanken till ca 66,71 % i samband med bankens förvärv av aktier i Carnegie Fondkommission AB samt medger att statens framtida andel av aktierna i banken ytterligare minskas i samband med att banken utnyttjar en option på förvärv av resterande aktier i bolaget,

2. beträffande spridning av ägandet i PKbanken

att riksdagen avslår motion 1987/88:N67 yrkande 2, motion 1987/ 88:N68 yrkande 1, motion 1987/88:N70 yrkande 1 och motion 1987/88:N71 yrkande 2 i ifrågavarande del,

3. beträffande försäljning av statens aktier i PKbanken

att riksdagen avslår motion 1987/88:N68 yrkande 2, motion 1987/ 88:N70 yrkande 2 och motion 1987/88:N71 yrkande 2 i ifrågavarande del,

4. beträffande utbetalning av statliga löner och pensioner m.m. att riksdagen avslår motion 1987/88:N69.

Stockholm den 1 juni 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Jan Hyttring (c). Mats Lindberg (s) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Emission i PKbanken (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet godtar” och slutar på s. 8 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse: Den nu aktuella affären mellan PKbanken och Carnegie innebär att banken som huvudägare vid sidan av staten får ett företag som ingår i en av de dominerande maktgrupperna i näringslivet. Som anförs i motion 1987/ 88:N71 (c) är en sådan kombination av offentlig och privat makt i en ledande

affärsbank inte önskvärd. Enligt utskottets mening bör tendenserna till ökad koncentration på kreditmarknaden med kraft motarbetas. Propositionen bör därför avslås. Utskottet tillstyrker alltså yrkandet härom i nämnda motion. Även avslagsyrkandet i motion 1987/88:N68 (vpk) skulle tillgodoses genom vad utskottet har förordat; utskottet har emellertid en annan syn på frågan om statligt företagande än den som kommer till uttryck i motionen. Utskottet återkommer till frågan om lämpliga former för en spridning av ägandet i PKbanken.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande emission i PKbanken att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N71 yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:N67 yrkande 1 avslår proposition 1987/88:178.

2. Emission i PKbanken (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet godtar” och slutar på s. 8 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det av största betydelse att det finns en statlig affärsbank som i någon mån kan bilda en motvikt till de stora privata finansinstituten. Från denna synpunkt var det olyckligt att det statliga ägandet i PKbanken minskade år 1984. Den nu planerade emissionen innebär ytterligare ett steg i fel riktning. Såsom påpekas i motion 1987/ 88:N67 (vpk) är emissionen betänklig även från affärsetisk synpunkt, eftersom mäktiga privata intressen skulle få en stark ställning i banken och därmed också möjligheter att till sin fördel påverka bankens verksamhet på andra kundgruppers bekostnad. Utskottet biträder alltså motionärernas yrkande om avslag på propositionen. Om riksdagen följer utskottets förslag skulle också avslagsyrkandet i motion 1987/88:N71 (c) tillgodoses, även om motionärerna till skillnad från utskottet ställer sig principiellt positiva till en spridning av ägandet i PKbanken. Utskottet återkommer till frågan om åtgärder för att stärka det demokratiska inflytandet över bankens verksamhet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande emission i PKbanken att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N67 yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:N71 yrkande 1 avslår proposition 1987/88:178.

3. Spridning av ägandet i PKbanken (mom. 2)

Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m). Gudrun Norberg (fp) och Per Westerberg (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet ställer” och slutar på s. 9 med ”kunna säkerställas” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är de allmänna motiven för en utförsäljning av

NU 1987/88:44

statliga företag i hög grad giltiga i fråga om PKbanken. Banken torde vara synnerligen väl lämpad för överföring i enskild ägo, bl.a. med hänsyn till att aktierna redan är noterade på Stockholms fondbörs. Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1987/88:N68 (m), 1987/88:N70 (fp) och 1987/88:N71 (c) om att en stor spridning av aktierna bör eftersträvas vid en avveckling av statens ägande i banken. I första hand bör bankens anställda och enskilda hushåll ges möjlighet att förvärva aktier.

Utskottet har, som framgått, ansett sig böra godta den nu aktuella minskningen av statens ägarandel i PKbanken med hänsyn bl.a. till att den kan ses som ett steg mot en önskvärd fullständig privatisering. Enligt utskottets mening bör regeringen nu initiera försäljningar av statens aktier i banken. Därvid bör, såsom anförs i motionerna 1987/88:N68 (m) och 1987/88:N70 (fp), i möjligaste mån undvikas en koncentration av ägandet i banken till en eller ett fåtal intressegrupper. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Genom ett uttalande av denna innebörd skulle de två nämnda motionerna tillgodoses i berörda delar. Ett sådant uttalande ligger också i linje med vad som anförs om ägandespridning i motion 1987/88:N71 (c).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande spridning av ägandet i PKbanken att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N68 yrkande 1 och motion 1987/88:N70 yrkande 1, med anledning av motion 1987/88:N71 yrkande 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1987/88:N67 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Spridning av ägandet i PKbanken (mom. 2)

Per-Ola Eriksson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet ställer” och slutar med ”kunna säkerställas” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets (= reservation 3) förvärva aktier.

Utskottet har, som framgått, ansett sig böra avvisa den av regeringen föreslagna minskningen av statens ägarandel eftersom den ingår som ett led i en från ägandespridningssynpunkt helt oacceptabel affärsuppgörelse. Enligt utskottets mening bör regeringen i stället initiera försäljningar av statens aktier i PKbanken med sikte på en fullständig privatisering. Sådana försäljningar bör, till skillnad från den nu aktuella affären, läggas upp så att en koncentration av ägandet i banken till en eller ett fåtal intressegrupper omöjliggörs. Såsom anförs i motion 1987/88:N71 (c) bör institutionella placerare ges möjligheter att förvärva aktier endast i den mån det är nödvändigt för att försäljningen skall kunna genomföras fullt ut. Därvid bör inga andra institutioner komma i fråga än sådana som har många ägare, t.ex. aktiefonder och pensionsstiftelser. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Genom ett uttalande av angiven innebörd skulle nämnda motion tillgodoses i berörd del. Ett sådant uttalande ligger också i linje med vad som anförs om ägandespridning i motionerna 1987/88:N68 (m)

NU 1987/88:44

och 1987/88:N70 (fp), även om motionärerna genom att godta den aktuella affären enligt utskottets mening öppnar dörren för en oacceptabel maktkoncentration i PKbanken.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande spridning av ägandet i PKbanken att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N71 yrkande 2 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1987/88:N68 yrkande 1 och motion 1987/88:N70 yrkande 1 samt med avslag på motion 1987/ 88:N67 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Spridning av ägandet i PKbanken (mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet ställer” och slutar på s. 9 med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig principiellt avvisande till en privatisering av statliga företag. Inte minst inom kreditväsendet är ett starkt statligt ägarinflytande nödvändigt. Utskottet tar därför avstånd från förslagen i motionerna 1987/88:N68 (m), 1987/88:N70 (fp) och 1987/88:N71 (c) om en utförsäljning av aktier i PKbanken. Tanken att en sådan utförsäljning skulle kunna leda till en minskad maktkoncentration är enligt utskottets mening felaktig. Såsom påpekas i motion 1987/88:N67 (vpk) skulle i stället storföretag och institutionella placerare gynnas. Utskottet instämmer också i vad som anförs i motionen om att PKbanken borde införa mer demokratiska förvaltningsformer, t.ex. genom inrättande av ett representantskap som företräder bankens kunder. Enligt utskottets uppfattning skulle en sådan åtgärd, till skillnad från en utförsäljning av statens aktier, kunna innebära en reell spridning av inflytandet över bankens verksamhet. Regeringen bör, såsom företrädare för bankens huvudägare, ta erforderliga initiativ till en sådan reform. I sammanhanget bör också behovet av ändringar i nuvarande banklagstiftning undersökas. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig till vad utskottet har anfört. Motion 1987/88:N67 (vpk) tillstyrks följaktligen i berörd del. Motsvarande yrkanden i de tre borgerliga partiernas motioner avstyrks däremot.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande spridning av ägandet i PKbanken att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N67 yrkande 2 och med avslag på motion 1987/88:N68 yrkande 1, motion 1987/88:N70 yrkande 1 och motion 1987/88:N71 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:44

6. Försäljning av statens aktier i PKbanken (mom. 3)

Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Av vad” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Som tidigare har konstaterats bör frågan om minskningar av statens ägarinflytande i direktägda bolag genom aktieförsäljningar eller nyemissioner prövas av riksdagen. I syfte att möjliggöra en fullständig avveckling av det statliga innehavet av aktier i PKbanken bör riksdagen nu bemyndiga regeringen att avyttra samtliga statens aktier i PKbanken. Härvid bör eftersträvas en stor spridning av aktierna, i första hand till bankens anställda och enskilda hushåll. Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1987/88:N68 (m), 1987/88:N70 (fp) och 1987/88:N71 (c) i ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäljning av statens aktier i PKbanken

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N68 yrkande 2, motion 1987/88:N70 yrkande 2 och motion 1987/88:N71 yrkande 2 i ifrågavarande del medger att statens samtliga aktier i PKbanken avyttras.

7. Utbetalning av statliga löner och pensioner m.m. (mom. 4)

Hadar Cars (fp). Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Näringsutskottet avser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse: Näringsutskottet avser inte att gå närmare in på frågan om systemet för utbetalning av statliga löner och pensioner, som inte hör till dess beredningsområde. Utskottet vill emellertid med eftertryck slå fast att principen om konkurrensneutralitet bör gälla i förhållandet mellan statliga organ och olika kreditinstitut på marknaden. Från denna synpunkt är det enligt utskottets mening otillfredsställande att utbetalningen av statliga löner och pensioner m.m. har förbehållits PKbanken. Såsom anförs i motion 1987/88:N69 (c) borde också andra banker ges möjlighet att konkurrera om sådana tjänster genom ett normalt upphandlingsförfarande, dvs. genom att anbud infordras av den upphandlande myndigheten. Inte minst mot bakgrund av den fortgående privatiseringen av PKbanken framstår det som orimligt att banken skall ha en särställning vid utförandet av olika tjänster för staten. Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande ställa sig bakom vad som här har anförts om konkurrensneutralitet gentemot bankerna. Därmed skulle motionen tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbetalning av statliga löner och pensioner m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N69 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:44

14 Innehåll

NU 1987/88:44

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 2

Motionerna 2

Yrkanden 2

Motivering 2

Uppgifter i anslutning till propositionen och motionerna 4

Vissa bestämmelser i banklagstiftningen 4

Utbetalning av statliga löner och pensioner 5

Utskottet 6

Inledning 6

Emission i PKbanken 7

Avveckling av statens ägande i PKbanken 8

Utbetalning av statliga löner och pensioner m.m 9

Hemställan 10

Reservationer 10

1. Emission i PKbanken (c) 10

2. Emission i PKbanken (vpk) 11

3. Spridning av ägandet i PKbanken (m, fp) 11

4. Spridning av ägandet i PKbanken (c) 12

5. Spridning av ägandet i PKbanken (vpk) 13

6. Försäljning av statens aktier i PKbanken (m, fp, c) 14

7. Utbetalning av statliga löner och pensioner m.m. (m, fp, c) 14

gotab Stockholm 1988 15445

.