Omtulltaxelagm. m. (prop. 1986/87:102 delvis)
Skatteutskottets betänkande 1987/88:1
omtulltaxelagm. m. (prop. 1986/87:102 delvis)
SkU
1987/88:1
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1986/87:102 om tulltaxelag m.m. jämte motioner utom såvitt avser frågan om tullskyddet för tomater. Den frågan behandlade utskottet i våras (SkU 1986/87:53, rskr. 365). Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats 10 reservationer.
Propositionen
Regeringen (utrikesdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:102 - såvitt nu är i fråga - att riksdagen godkänner förslagen till överenskommelser med Canada och USA beträffande vissa bindningar i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och antar ett vid propositionen fogat förslag till tulltaxelag. Dessutom bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden har anfört beträffande omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och päronsaft.
Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag. Den nya lagen, som är avsedd att ersätta 1977 års lag med tulltaxa, är utarbetad på grundval av en internationell konvention rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Sveriges anslutning till konventionen har godkänts av riksdagen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32).
Förslaget till tulltaxelag innebär ändringar av i huvudsak teknisk art, föranledda dels av nomenklaturen i HS-konventionen, dels av vissa överenskommelser om svenska tullbindningar som har träffats inom GATT.
Den föreslagna tulltaxelagen innebär även vissa ändringar i tullskyddét för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. Förslaget innebär här en övergång från vikttull till värdetull för dessa produkter.
Vidare föreslås att tullfrihet införs för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor samt för tillfälligt konserverade hallon.
I propositionen tas också upp vissa frågor om tullskyddet för tomater och för äpple- och päronsaft. Frågan om tullskyddet för tomater behandlade riksdagen våren 1987 (SkU 1986/87:53, rskr. 365).
Avsikten är att HS-konventionen skall träda i kraft den 1 januari 1988. Detta förutsätter emellertid att ett tillräckligt antal stater har ratificerat konventionen. Då det inte med säkerhet kan förutses att konventionen
1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 1
träder i kraft den 1 januari 1988 föreslås i propositionen att regeringen får besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft.
I fråga om lydelsen av förslaget till tulltaxelag hänvisar utskottet till propositionen, s. 2-176.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen.
1986/87:Skl76 av Hadar Cars (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för de fortsatta GATT-förhandlingarna.
1986/87:Skl77 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av ett förbättrat tullskydd för inhemskt producerade fisk- och trädgårdsprodukter.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87.
1986/87:Sk516 av Ingbritt Irhammar (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att värdetullen för krukväxter höjs till 13 %.
1986/87:Sk538 av Ingrid Sundberg och Görel Bohlin (båda m), vari yrkas att riksdagen av regeringen begär avveckling av de särregler som gäller för tekoprodukter vid bestämmandet av ursprungsland.
1986/87:Sk581 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära tillsättande av en utredning med direktiv att lämna förslag till ett nytt system för tullskyddet av trädgårdsprodukter i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att omförhandlingar inom GATT tas upp i syfte att få ett bättre tullskydd för snittblommor i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär omförhandlingar i GATT med syfte att få en tull för trädgårdsprodukter, anpassad efter normerna inom EG,
4. att riksdagen beslutar att minimitullen för gurka skall utgå med 70 öre/kg under tiden den 1 maj-den 30 juni resp. 100 öre/kg under tiden den 1 juli-den 30 september,
5. att riksdagen beslutar att tullen för matlök skall utgå med 50 öre/kg,
6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära omförhandlingar inom GATT i syfte att få en förlängning av tullperioden för matlök till den 31 mars,
7. att riksdagen beslutar att tullen för vitkål anpassas till nivån inom EG under perioden den 1 maj-den 30 november,
8. att riksdagen beslutar att en minimitull om 25 öre/kg för vitkål införs under hela tullperioden.
1986/87:Sk585 av Alf Wennerfors (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda gränsskyddet på trädgårdsområdet.
SkU 1987/88:1
2 Skrivelse m.m
SkU 1987/88:1
Med anledning av propositionen har en skrivelse och en rapport inkommit från Sveriges frukt- och grönsaksdistributörer.
Utskottet
Allmänt
Förslaget till tulltaxelag baserar sig på en internationell konvention om ett nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Denna konvention syftar till att underlätta den internationella handeln genom införande av en ny internationell varunomenklatur, som avses träda i kraft den 1 januari 1988 och ersätta den nuvarande s.k. CCC-nomenklaturen. Sverige har ratificerat konventionen. I förhållande till gällande lagstiftning innebär förslaget till tulltaxelag i huvudsak ändringar av teknisk art, föranledda dels av den nya nomenklaturen, dels av vissa överenskommelser om svenska tullbindningar inom GATT. Vidare innebär lagförslaget en övergång från vikttullar till värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur, eftersom värdetullar redan tillämpas för en stor del av övriga livsmedelsprodukter. Oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor föreslås alltjämt tullfria med hänsyn till avsaknaden av en tillräcklig inhemsk sådan produktion. Vidare föreslås tullfrihet även för tillfälligt konserverade hallon, eftersom jämförbara produkter redan är tullfria.
I syfte att förbättra svensk tomatodlings konkurrenskraft på marknaden beslutade riksdagen våren 1986 att höja tullskyddet för tomater under sommarmånaderna. Detta beslut verkställdes dock aldrig, utan regeringen prövade en alternativ lösning för att nå detta mål. I stället för en tullhöjning ingick regeringen en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen som innebar att EG-kommissionen erbjöd sig att för tiden den 1 juli-den 30 september sänka subventionen till gemenskapens odlare vid export av tomater i utbyte mot att Sverige avstod från tullhöjning. Överenskommelsen avsåg i första hand sommarmånaderna 1987 men den kan, om parterna är överens därom, omfatta tullskyddet för tomater för motsvarande period under kommande år. Utrikeshandelsministern avser att uppmärksamt följa utvecklingen av tomatimporten. I propositionen har begärts att riksdagen godkänner denna överenskommelse, och riksdagen biföll i våras propositionen i denna del (SkU 1986/87:53, rskr. 365).
Slutligen innehåller propositionen en redogörelse för regeringens uppfattning att tullen för äpple- och päronsaft skall behållas oförändrad, eftersom det handelspolitiska utrymmet för en höjning av detta tullskydd hittills bedömts som ytterst begränsat.
Hadar Cars (fp) begär i motion Skl76 ett tillkännagivande att den träffade överenskommelsen med EG beträffande tullskyddet för tomater skall användas i de fortsatta GATT-förhandlingarna på jordbruksområdet i stället för tullhöjningar och andra protektionistiska ingrepp. I motionen ingår också förslag att ytterligare nedtrappa det svenska gränsskyddet för bl.a. tomater. Även Alf Wennerfors (m) kritiserar den svenska tullpolitiken för sin enligt
honom alltför protektionistiska inriktning. Han begär i motion Sk585 en utredning med syfte att sänka tullarna på trädgårdsprodukter, eventuellt i utbyte mot motsvarande tullförmåner för svenska exportprodukter.
I andra motioner krävs däremot protektionistiska åtgärder för att komma till rätta med trädgårdsnäringens och fiskeindustrins problem. Sålunda yrkar Stig Josefson m.fl. (c) i motion Sk581 en ny utredning om tullskyddet för trädgårdsprodukter och omförhandlingar inom GATT i syfte att få en tull för trädgårdsprodukter anpassad efter normerna inom EG. Lars Werner m.fl. (vpk) begär i motion Sk 177 ett tillkännagivande om ett förbättrat tullskydd för inhemskt producerade fisk- och trädgårdsprodukter.
Motionärerna bakom motion Sk581 tar även upp frågan om tullskyddets allmänna utformning och problemet med lågprisimport. De begär att man utreder ett system med marknadsprisbaserade värdetullar liknande det man tillämpar inom EG. Vidare begär de en utredning angående möjligheterna att hålla en särskild beredskap vid dumpad eller subventionerad import för att i tid kunna vidta lämpliga motåtgärder och eliminera eller mildra skadeverkningarna.
Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren betonat vikten av att den svenska trädgårdsnäringen ges det stöd som behövs för att vidmakthålla och om möjligt stärka dess internationella konkurrenskraft. Samtidigt har utskottet förespråkat försiktighet med ensidiga svenska tullhöjningar, eftersom sådana åtgärder skulle riskera att motverka andra strävanden från svensk sida att avveckla de internationella handelshindren. Regeringens åtgärder på detta område ligger enligt utskottets mening i linje med detta betraktelsesätt. Riksdagen har redan tidigare godkänt den föreslagna överenskommelsen med EG i fråga om tomater som innebär att Sverige avstår från en beslutad tullhöjning mot att EG avvecklar sina exportsubventioner för denna vara. Nu liksom tidigare förutsätter utskottet att regeringen och berörda myndigheter även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen på området och vid behov vidtar åtgärder för att stärka den svenska trädgårdsnäringen. Utskottet har tidigare också erinrat om möjligheten att ingripa mot dumpad eller subventionerad import genom antidumpningseller utjämningstullar enligt förordningen (1985:738) om dumpnings- och subventionsundersökningar.
Med vad som anförts avstyrker utskottet samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.
En fråga som tas upp särskilt i motion Sk581 gäller de nuvarande vikttullarna för snittblommor. I motionen begärs omförhandlingar med GATT om en kombinerad vikt- och värdetull för snittblommor i syfte att försöka hejda minskningen av den inhemska odlingen av snittblommor.
Våren 1986 anslöt sig utskottet vid behandlingen av samma fråga till utrikeshandelsministerns uppfattning att handelspolitiska skäl talade mot en tullhöjning på detta område (jfr. prop. 1985/86:60 delvis; SkU 36). Utskottet, som saknar anledning att nu frångå denna ståndpunkt, avstyrker motion Sk581 i denna del.
SkU 1987/88:1
4 Gul lök
SkU 1987/88:1
För gul lök utgör tullen under tiden den 16 juli-den 29 februari 20 %. Under denna period är minimivikttullen 25 kr. per 100 kg. Övrig tid av året är införseln tullfri. Våren 1986 aviserade utrikeshandelsministern en skärpt importövervakning av gul lök.
Propositionen innebär att den gällande tullen överförs oförändrad till den nya tulltaxan.
I motion Sk581 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) att minimivikttullen för matlök höjs till 50 kr. per 100 kg och att regeringen tar upp förhandlingar med GATT om en förlängning av tullperioden till den 31 mars. Enligt motionärerna är dessa åtgärder nödvändiga för att stärka skyddet av gul lök.
Våren 1986 avstyrkte utskottet två likalydande motionsyrkanden med hänvisning till den då aktuella marknadssituationen och importbilden samt den då aviserade skärpta importövervakningen. Några omständigheter som bör föranleda ändrat ställningstagande har inte inträffat. Utskottet saknar därför anledning att nu medverka till några ändringar av tullsatsen och tullperioden för lök. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk581 yrkandena 5 och 6.
Vitkål
För vitkål utgör tullen under tiden den 1 maj-den 30 november 10 % och under övrig tid av året 17 %. Även beträffande vitkål övervakar jordbruksnämnden importutvecklingen och avger rapport numera kvartalsvis till utrikesdepartementet.
I propositionen föreslås ingen ändring av tullen för vitkål. Stig Josefson m.fl. (c) yrkar i motion Sk581 att tullen för vitkål skall anpassas till den nivå som gäller inom EG under tiden den 1 maj-den 30 november samt att en minimivikttull på 25 kr. per 100 kg införs under hela tullperioden. Dessa åtgärder är enligt motionärerna nödvändiga för att stärka skyddet för vitkål.
Våren 1986 avstyrkte utskottet motionsyrkanden av samma innebörd med hänvisning till den då aviserade skärpningen av övervakningen beträffande import av vitkål. Utskottet, som anser att något behov av ytterligare åtgärder på detta område för närvarande inte föreligger, avstyrker yrkandena 7 och 8 i motion Sk581.
Slanggurka
Tullskyddet för slanggurka utgörs av en kombination av värdetullar och minimivikttullar, vilka samtliga är bundna vid sina nuvarande nivåer i GATT. Minimivikttullarna uppgår till 50 kr. per 100 kg under tiden den 1 maj-den 30 juni och till 70 kr. per 100 kg den 1 juli-den 30 september. Under hela denna period utgör värdetullen 20 %.
Propositionen innebär att gällande bestämmelser ej ändras i dessa avseenden.
I motion Sk581 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) att minimivikttullarna höjs under perioden den 1 maj-den 30 juni till 70 kr. per 100 kg och under perioden den 1 juli-den 30 september till 100 kr. per 100 kg. En sådan tullhöjning är enligt motionärerna inte högre än att den svarar mot
utvecklingen av produktionskostnaderna och bör därför enligt deras mening vara tillåten enligt GATT.
Beträffande denna fråga hänvisade utskottet förra våren till att den svenska näringen lyckats hävda sig väl i fråga om slanggurka, och utskottet ansåg att någon tullhöjning inte var motiverad.
Enligt utskottets mening finns inte heller nu någon anledning för utskottet att biträda yrkanden om en tullhöjning för slanggurka. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk581 också i denna del.
Krukväxter
För krukväxter utgår en värdetull på 8 %.
I motion Sk516 av Ingbritt Irhammar (c) yrkas att tullen höjs till 13 % i syfte att bringa tullen i nivå med EG:s tull på krukväxter.
En tullhöjning för krukväxter avstyrktes av utskottet förra våren med hänvisning till att skäl saknades att höja denna tull. Utskottet saknar anledning att nu inta en annan ståndpunkt. I sammanhanget vill utskottet erinra om de tidigare nämnda möjligheterna att få frågan om skadlig dumpning prövad. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk516.
Vissa överenskommelser med Canada och USA m.m.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vissa förslag till överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA beträffande vissa bindningar i GATT av tullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran, tillstyrker propositionen i denna del.
Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot förslaget om en ny tulltaxelag utan tillstyrker propositionen även i denna del.
Tekoprodukters ursprung
Regeringen införde den 1 april 1984 regler om varors ursprung (förordning 1984:59). Dessa regler tillämpas i samband med ursprungsmärkning av kläder, importbegränsningar och handelsstatistik. En praxis hade redan dessförinnan utvecklats på området. Denna praxis ligger till grund för de nu gällande reglerna som bl.a. innebär att en importör kan få förhandsbesked om en varas ursprung av generaltullstyrelsen. Styrelsens beslut kan överklagas hos kammarrätten genom besvär.
I motion Sk538 av Ingrid Sundberg och Görel Bohlin (båda m) kritiseras de nu nämnda ursprungsreglerna från bl.a. materiell synpunkt. Enligt motionärerna fyller reglerna ingen annan funktion än att vara administrativa importhinder som dessutom kan vara vilseledande för konsumenten. Motionärerna yrkar därför att de särregler som gäller för tekoprodukter vid bestämmandet av ursprungsland skall avvecklas.
Våren 1986 avstyrkte näringsutskottet med riksdagens godkännande (NU 1985/86:32, rskr. 306) en motion av samma innebörd och framhöll därvid bl.a. följande:
SkU 1987/88:1
Kravet på att en väsentlig bearbetning skall ha ägt rum i ett land för att varan
skall anses ha ursprung i det landet svarar mot en praxis som har utvecklats tidigare och som torde ha sin grund i en allmänt accepterad uppfattning.
Utskottet vill framhålla att reglerna om ursprung inte endast tillämpas i fråga om märkning av kläder. De fyller också, såsom inledningsvis anförts, en viktig funktion för ursprungsbestämning av varor underkastade importbegränsningar och för handelsstatistiken. Att reglerna avvecklas förefaller därför inte vara en framkomlig väg. Däremot är det angeläget att reglerna förenklas så mycket som möjligt. Det kan noteras att dessa allmänna regler om varors ursprung vid en jämförelse med de regler som gäller för förmånsbehandling inom EG och EFTA framstår som enklare och mer liberala.
M- och fp-ledamöterna i utskottet reserverade sig mot beslutet.
Några omständigheter som bör föranleda att riksdagen nu intar en annan ståndpunkt i denna fråga har enligt utskottet inte inträffat. Av skäl som näringsutskottet tidigare anfört avstyrker utskottet följaktligen motion Sk538.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet m.m
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Skl76, 1986/87:Skl77 och 1986/87:Sk581 yrkande 3,
2. beträffande en utredning om tullskyddet för trädgårdsprodukter att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk581 yrkande 1 och 1986/ 87:Sk585,
3. beträffande tullskyddet för snittblommor
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 2,
4. beträffande tullsatsen för gurka
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 4,
5. beträffande tullsatsen för matlök
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 5,
6. beträffande förhandlingar om tullen för matlök att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 6,
7. beträffande tullsatsen för vitkål
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 7,
8. beträffande en minimitull för vitkål
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk581 yrkande 8,
9. beträffande tullsatsen för krukväxter att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk516,
10. beträffande övriga frågor i tulltaxelagen att riksdagen bifaller proposition 1986/87:102,
11. beträffande vissa överenskommelser med Canada och USA att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:102 godkänner förslagen till överenskommelser med Canada och USA beträffande vissa bindningar i GATT,
12. beträffande vissa bestämmelser om tekoprodukters ursprungsland att
riksdagen avslår motion 1986/87:Sk538,
SkU 1987/88:1
13. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid proposition 1986/87:102 fogade förslaget till tulltaxelag.
Stockholm den 7 oktober 1987 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m).
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för tullskyddet, m.m.(mom. loch2)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör den svenska handelspolitiken i princip inriktas på att slå vakt om frihandeln och att så långt det är möjligt undanröja de hinder som nu finns mot en fri handel mellan olika länder. Ett undantag utgör jordbruket, där bl. a. försörjningsmässiga skäl gjort det nödvändigt med ett visst gränsskydd. Även för trädgårdsprodukter framstår det i dagens läge som orealistiskt att inte använda sig av tullen för att undvika en ohållbar konkurrenssituation för inhemsk odling. Svensk trädgårdsnäring är i dag utsatt för ett mycket starkt importtryck, ofta genom ren dumpning. Eftersom alla våra grannländer har ett starkare tullskydd än vad vi har i Sverige finns inga större möjligheter att exportera tillfälliga överskott eller att möta de till Sverige exporterande länderna på deras egen hemmamarknad.
Mot den bakgrunden vill utskottet betona vikten av att regeringen utan dröjsmål tar upp förhandlingar med EG i syfte att åstadkomma sänkningar av EG-tullarna på frukt- och grönsaker och övriga trädgårdsprodukter. Om framgång inte snarast nås i dessa förhandlingar kan en anpassning av de svenska tullarna bli ofrånkomlig på de i motionerna angivna produkterna.
Vad nu sagts bör riksdagen ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna Skl76, Skl77, Sk581 yrkandena 1 och 3 samt Sk585.
dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. och 2. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet, m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl76, 1986/ 87:Skl77,1986/87:Sk581 yrkandena 1 och 3 och 1986/87:Sk585 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående den allmänna inriktningen av tullskyddet för trädgårdsprodukter.
SkU 1987/88:1
2. Allmänna riktlinjer för tullskyddet, m.m. (mom. 1 och 2)
Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Tommy Franzén (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Den svenska trädgårdsnäringen och fiskeindustrin har stor regionalpolitisk betydelse. Konsumenternas krav på livsmedel av hög kvalitet och kontroll över användningen av bekämpningsmedel m. m. gynnas av en större andel inhemsk produktion. Sverige har emellertid ett svagt gränsskydd för bl. a. dessa produkter och för att förbättra konkurrensförhållandet gentemot lågprisimporten behövs det ett förstärkt tullskydd. Enligt utskottets uppfattning bör man därvid i första hand tillvarata det utrymme som finns inom GATT-avtalet och i andra hand bör man - som motionärerna bakom motion Sk581 framhåller - överväga ett helt annorlunda tullsystem än det nuvarande. Det anförda, som riksdagen enligt utskottet bör ge regeringen till känna, innebär att utskottet ställer sig bakom de allmänna synpunkter på ett bättre gränsskydd för trädgårdsnäringen och fiskeindustrin som framförs i motionerna Skl77 och Sk581.
dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. och 2. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet, m. m.. att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl76 och 1986/ 87:Sk585 och med anledning av motionerna 1986/87:Skl77 och 1986/87:Sk581 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående den allmänna inriktningen av tullskyddet på fisk- och trädgårdsprodukter.
3. Allmänna riktlinjer för tullskyddet, m.m. (mom. loch2)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Konsumenterna drabbas i dag av onödiga fördyringar genom den protektionism som gäller för den svenska frukt- och grönsaksodlingen. Därför bör man enligt utskottets mening sträva efter att öka konsumenternas möjligheter att fritt välja varor - även trädgårdsprodukter - efter vars och ens önskemål. Utskottet ställer sig bakom kravet i motion Sk585 på en översyn som syftar till att ta bort fördyrande tullar och andra importrestriktioner på trädgårdsområdet och därigenom tillgodose konsumenternas behov av och önskemål om färska grönsaker och andra trädgårdsprodukter året om till rimliga priser. Även om man i och för sig kan rikta invändningar emot den överenskommelse i fråga om tomater som regeringen sommaren 1987 ingått med EG går den dock i rätt riktning, och den bör kunna godtas från principiella handelspolitiska utgångspunkter och tjäna som efterföljansvärt exempel i de fortsatta GATT-förhandlingarna på jordbruksområdet.
Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, tillstyrker utskottet
SkU 1987/88:1
motionerna Skl76 och Sk585. Däremot avstyrker utskottet motionerna Skl77 och Sk581 i denna del.
dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. och 2. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet, m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl76 och 1986/87:Sk585 och med avslag på motionerna 1986/87:Skl77 och 1986/87:Sk581 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående den allmänna inriktningen av tullskyddet på trädgårdsprodukter.
4. Tullskyddet för snittblommor (mom. 3)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Våren 1986” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion Sk581 har odlingen av snittblommor inom landet minskat betydligt under det senaste decenniet. För att söka motverka denna utveckling krävs därför kraftfulla åtgärder. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att regeringen snarast tar initiativ till omförhandlingar av tullarna inom GATT för samtliga snittblommor utom för tulpaner i syfte att få kombinerade vikt- och värdetullar. En sådan tullförändring skulle enligt utskottets bedömning kunna accepteras av EG utan krav på motprestationer, om man följer internationell praxis och utgår från treårsmedelvärdet av incidensen.
Vad som anförts anser utskottet att riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Sk581 yrkande 2.
dels att mom. 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande tullskyddet för snittblommor
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk581 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående tullskyddet för snittblommor.
5. Tullsatsen för gurka (mom. 4 och 13 i motsvarande del)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Beträffande denna” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk581 att minimitullen för gurka bör justeras uppåt i relation till utvecklingen av produktionskostnaderna och i takt med konsumentprisutvecklingen, något som inte torde möta något hinder enligt GATT. De tullhöjningar som föreslås i motion Sk581 bör därför genomföras, varför utskottet tillstyrker motionen i denna del.
dels att mom. 4 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande tullsatsen för gurka
att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 4,
SkU 1987/88:1
13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för gurka att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102 fogade förslaget till tulltaxelag att slanggurkor (ur tulltaxenr 07.07) påförs minimitull under tiden 1 maj-30 juni med 70 kr. per 100 kg och under tiden 1 juli—30 september med 100 kr. per 100 kg.
6. Tullsatsen för matlök (mom. 5 och 13 i motsvarande del)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har
dels anfört följande:
Enligt vår uppfattning bör skyddet för gul lök väsentligt förbättras, och i likhet med motionärerna anser vi att tullen för gul lök bör höjas till 50 kr. per 100 kg. Vi tillstyrker följaktligen motion Sk581 yrkande 5.
dels ansett att mom. 5 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande tullsatsen för matlök
att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 5,
13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för matlök att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102 fogade förslaget till tulltaxelag att annan lök (ur tulltaxenr 07.03) påförs minimitull med 50 kr. per 100 kg.
7. Förhandlingar om tullen för matlök (mom. 6)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har
dels anfört följande:
Kravet i motion Sk581 på omförhandlingar inom GATT i syfte att få till stånd en förlängning av tullperioden för matlök till den 31 mars är enligt vår mening befogat. Sådana förhandlingar bör tas upp snarast och detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi tillstyrker således även yrkande 6 i motion Sk581.
dels ansett att mom. 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande förhandlingar om tullen för matlök
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk581 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Tullsatsen för vitkål och en minimitull för vitkål (mom. 7 och 8 samt mom. 13 i motsvarande del)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Våren 1986 avstyrkte utskottet motionsyrkanden” och slutar med ”motion Sk581” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Sk581 framförda uppfattningen att gränsskyddet för vitkål bör väsentligt förbättras. Tullen för vitkål bör därför även enligt utskottets mening höjas med 15 % under perioden den 1 maj-den
SkU 1987/88:1
30 november för att den skall komma i nivå med den som EG tillämpar, och en minimitull på 25 kr. per 100 kg bör införas under hela tullperioden. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk581 i denna del.
dels att mom. 7, 8 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande tullsatsen för vitkål
att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 7,
8. beträffande en minimitull för vitkål
att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 8,
13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för vitkål, m. m. att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102 fogade förslaget till tulltaxelag att vitkål (ur tulltaxenr 07.04) påförs tull under tiden 1 maj-30 november med 11,5 % och minimitull under hela tullperioden med 25 kr. per 100 kg.
9. Tullsatsen för krukväxter (mom. 9 och 13 i motsvarande del)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”En tullhöjning” och slutar med ”motion Sk516” bort ha följande lydelse:
Det bristfälliga skyddet som gäller för krukväxter innebär enligt utskottets mening ett hot mot möjligheterna att upprätthålla en svensk produktion och därmed stora risker för att ett icke oväsentligt antal arbetstillfällen försvinner. Med instämmande i vad som sägs i motion Sk516 anser utskottet att tullen för krukväxter bör anpassas till de nivåer som finns inom EG och att tullnivån således bör höjas till 13 %. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk516.
dels att mom. 9 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande tullsatsen för krukväxter att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk516,
13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för krukväxter att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102 fogade förslaget till tulltaxelag att krukväxter (ur tulltaxenr 06.02) påförs tull med 13 %.
10. Vissa bestämmelser om tekoprodukters ursprungsland (mom. 12)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Några omständigheter” och slutar med ”motion Sk538” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i de synpunkter som framförs i motion Sk538. Som ursprungsreglerna nu utformats har de blivit alltför komplicerade och svåra att tillämpa. De framstår därför som ett hinder för handeln. Detta gäller
SkU 1987/88:1
särskilt på tekoområdet. Utskottet anser att man inte i tillräcklig utsträckning har strävat efter att komma fram till mera enhetliga och lätt tillämpbara regler på detta område. De särregler som gäller för tekoprodukter vid fastställande av ursprungsland bör därför avvecklas.
Utskottet vill därutöver framhålla att den geografiska ursprungsmärkning av kläder som infördes år 1983 nu bör utvärderas. Det förefaller tvivelaktigt om tänkta syften har uppnåtts. Mycket talar för att den obligatoriska märkningen bör ersättas med ett frivilligt system, framför allt i syfte att undvika handelshinder och minska kostnaderna för konsumenterna.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.
dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa
12. beträffande vissa bestämmelser om tekoprodukters ursprungsland att
riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk538 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
SkU 1987/88:1