Om inbetalningskvot vid avsättning till allmän investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar (prop. 1987/88:51)
Skatteutskottets betänkande 1987/88:10
om inbetalningskvot vid avsättning till allmän investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan 1987/88* 10 ekonomiska föreningar (prop. 1987/88:51)
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att höja det belopp som skall betalas in till riksbanken i samband med avsättning till allmän investeringsfond från 75 till 100 % av avsättningen. Uskottet avstyrker samtidigt tre motioner med yrkande om avslag på propositionen i denna del.
Utskottet tillstyrker även propositionen såvitt avser förslag om ändrade inkomstskatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar.
Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c) och ett särskilt yttrande (m, fp).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:51 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.
I propositionen föreslås en ändring av reglerna om inbetalning till riksbanken i samband med avsättning till allmän investeringsfond. För närvarande gäller att företaget skall betala in ett belopp motsvarande 75 % av avsättningsbeloppet. Förslaget innebär att inbetalningskvoten höjs till 100 % för avsättningar som görs i bokslut per den 31 december 1987 och senare.
Propositionen innehåller också förslag om ändrade inkomstskatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar. Dessa ändringar föranleds av den nya lagstiftning om ekonomiska föreningar som träder i kraft den 1 januari 1988.
Lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 10
1 Förslag till
Lagom ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
Härigenom föreskrivs att 3, 8, 9 och 14 §§ lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §'
Avdrag medges inte med högre Avdrag medges inte med högre belopp än fyra tredjedelar av det belopp än det belopp som i rätt tid belopp som i rätt tid har inbetalats på har inbetalats på räntelöst konto i räntelöst konto i riksbanken (konto riksbanken (konto för investering), för investering).
Har räkenskapsåret avslutats senast den 31 augusti året före taxeringsåret skall inbetalningen ha gjorts senast den 15 februari under taxeringsåret. Har räkenskapsåret avslutats efter den 31 augusti året före taxeringsåret skall inbetalningen ha gjorts senast den 30 april under taxeringsåret. Inbetalningen skall anses ha gjorts när medlen kommit riksbanken till handa.
Inbetalning som har gjorts senare än vad som sägs i andra stycket men senast den 30 juni under taxeringsåret skall, om företaget begär det, också medföra rätt till avdrag enligt första stycket. I nu avsedda fall skall företaget betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är en procent av det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen har gjorts senast en vecka efter den i andra stycket angivna inbetalningsdagen. Har inbetalningen gjorts senare är avgiften sex procent av det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen skulle ha gjorts senast den 15 februari och tre procent av samma belopp om inbetalningen skulle ha gjorts senast den 30 april.
Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsskattemyndigheten bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i den ordning som gäller för indrivning av restförd skatt enligt uppbördslagen.
Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.
8 §2
Har beslut enligt 4 eller 6 § med- Har beslut enligt 4 eller 6 § meddelats får företaget från konto för delats får företaget från konto för
investering ta ut medel som svarar investering ta ut medel som svarar
mot tre fjärdedelar av den del av den mot den del av den allmänna investe allmänna
investeringsfonden som ringsfonden som skall eller får tas i
skall eller får tas i anspråk. Utbetal- anspråk. Utbetalning får inte göras
ning får inte göras före utgången av före utgången av november månad
november månad det år då den mot det år då den mot inbetalningen
inbetalningen svarande avsättningen svarande avsättningen har prövats
har prövats vid taxeringen i första vid taxeringen i första instans,
instans.
Har utbetalning skett skall ett be- Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot fyra tredjedelar lopp som svarar mot det utbetalade
av det utbetalade beloppet tas i an- beloppet tas i anspråk av den allmänspråk av den allmänna investerings- na investeringsfonden i enlighet med
fonden i enlighet med beslutet. beslutet.
SkU 1987/88:10
1 Senaste lydelse 1986:1333.
2 Senaste lydelse 1984:1091.
2 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1987/88:10
9 §3
Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår under vilket inbetalning till konto för investering har gjorts, får företaget utan särskilt tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de inbetalade medlen minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 § första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som företaget enligt 13 § fjärde stycket har övertagit från annat företag.
Har företaget tagit ut medel ur Har företaget tagit ut medel ur den fria sektorn skall under det be- den fria sektorn skall under det be -
skattningsår, då uttaget skett, ett belopp som svarar mot fyra tredjedelar av de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden för ändamål som avses i 5 § första stycket a)-d).
skattningsår, då uttaget skett, ett belopp som svarar mot de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden för ändamål som avses i 5 § första stycket a)—d).
14 §4
Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas endast
a) i fall som avses i 8 § första stycket,
b) i fall som avses i 9 § första stycket,
c) om allmän investringsfond i fall som avses i 11 § första stycket a)—g) helt eller delvis har återförts till beskattning,
d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,
e) om allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för investering eller
f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än tre fjärdedelar av det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2 §.
Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade medel.
f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2 §.
I fall som avses i första stycket c) skall länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot tre fjärdedelar av den återförda fonden i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget. Om hinder inte föreligger får sådant beslut fattas även om taxeringen för det beskattningsår, då återföringen har skett, inte har vunnit laga kraft.
I fall som avses i första stycket c) skall länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den återförda fonden i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget. Om hinder inte föreligger får sådant beslut fattas även om taxeringen för det beskattningsår, då återföringen har skett, inte har vunnit laga kraft.
I fall som avses i första stycket f) skall länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.
3 Senaste lydelse 1984:1091.
4 Senaste lydelse 1986:1333.
1 * Riksdagen 1987/88.6 sami. Nr 10
1. Denna lag träder i kraft den 31 december 1987.
2. De nya bestämmelserna i 3 § tillämpas första gången vid 1988 års
taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock vid denna taxering för företag vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1987.
3. Äldre bestämmelser i 8, 9 och 14 §§ tillämpas om inbetalning av de
ifrågavarande medlen till konto för investering har gjorts enligt äldre bestämmelser i 3 §.
4. Har avdrag vid 1988 års taxering medgetts på grundval av den äldre lydelsen av 3 § skall länsskattemyndigheten vid behov underrätta riksbanken om detta. Riksbanken skall vid underrättelse enligt 15 § sista stycket ange om utbetalningen avser medel som inbetalats enligt de äldre eller de nya bestämmelserna i 3 §.
SkU 1987/88:10
2 Förslag till
SkU 1987/88:10
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels att i 2 § 4 mom. orden ”96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar” skall bytas ut mot ”12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”, dels att i 2 § 8 mom. orden ”lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar” skall bytas ut mot ”lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”, dels att i 7 § 5 mom. orden ”4 § 1 mom. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar” skall bytas ut mot ”14 § lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770
2 § 4 mom. 1987:657 2 § 8 mom. 1985:1019 7 § 5 mom. 1986:1307.
3 Förslag till
SkU 1987/88:10
Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag
Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1960:63) om förlustavdrag1 orden ”96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar” skall bytas ut mot ”12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 10 § lagen (1960:63) om förlustavdrag gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987 10 § 1987:660.
6 Motionerna
SkU 1987/88:10
1987/88:Sk6 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om utökning av inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond från 75 till 100 procent.
1987/88:Sk7 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1987/88:51 såvitt avser ändrade regler om inbetalning till riksbanken i samband med avsättning till allmän investeringsfond.
1987/88:Sk8 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ökade avsättningskvoter till investeringsfonderna
(Yrkande 2 i motion 1987/88:Sk8 har överlämnats till finansutskottet, se nedan s. 8).
Utskottet
Inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond
En av förutsättningarna för skatteavdrag i samband med avsättning till allmän investeringsfond är att ett belopp motsvarande 75 % av avsättningen sätts in på ett räntelöst konto i riksbanken. Bestämmelser härom finns i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond.
Gällande bestämmelser har varit oförändrade sedan 1984 då inbetalningskvoten höjdes från 50 % till den nuvarande nivån. Höjningen till 75 % föranleddes närmast av att den sammantagna bolagsskattesatsen kommit att överstiga inbetalningskvoten. Detta medförde att det även för företag som inte hade några aktuella investeringsobjekt kunde te sig förmånligare att göra avsättning till investeringsfond än att betala skatt. Vidare ansågs det fördelaktigt om företagen vid investeringstillfället kunde få ut mer medel från riksbanken. Denna likviditetseffekt bedömdes kunna öka företagens intresse av att snabbt utnyttja ett beslut om frisläppande av fondmedel för investeringar.
I propositionen föreslås att inbetalningskvoten skall höjas till 100 %, dvs. inbetalningen till riksbanken skall uppgå till samma belopp som avdraget för avsättningen. Höjningen föreslås gälla för avsättningar som görs i bokslut per den 31 december 1987 och senare. Enligt propositionen har den tidigare höjningen från 50 % till 75 % inte haft någon hämmande effekt i fråga om företagens benägenhet att göra avsättningar till allmän investeringsfond. Med en ytterligare höjning skulle enligt propositionen en ännu bättre likviditetseffekt uppnås. En större del än hittills av utgifter för investeringar skulle kunna finansieras av riksbanksmedel.
Förslaget skall enligt propositionen ses som en justering av nuvarande regler. Frågan om investeringsfondernas framtid diskuteras enligt propositionen i utredningen (1985:06) om reformerad företagsbeskattning.
I de tre motioner som väckts med anledning av propositionen yrkas avslag på förslaget om en höjning av inbetalningskvoten.
Stig Josefson m.fl. (c) anför i motion Sk6 bl.a. att investeringar är en typ av långsiktiga beslut som kräver stabilitet i regelsystemet. Reglerna för investeringsfonderna kan härvid få en stor betydelse. Det är enligt motionä -
rerna av vikt att sådana regler inte ändras för ofta och med kort varsel. I motionen hänvisas även till att utredningen för reformerad företagsbeskattning utreder investeringsfondernas vara eller inte vara och att beslut kommer att tas under de närmaste åren.
Som skäl för avslagsyrkandet hänvisas även i motion Sk7 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) till det pågående utredningsarbetet. Det är enligt motionen inte rimligt att i avvaktan på ett kommande utredningsförslag ändra gällande regler.
I motion Sk8 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hemställs förutom om avslag på förslaget om en höjning av inbetalningskvoten (yrkande 1) att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan (yrkande 2). Ett yrkande med motsvarande innebörd har tidigare behandlats av finansutskottet i betänkandet FiU 1986/87:10 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen m.m. Enligt vad skatteutskottet erfarit får finansutskottet anledning att återkomma till hithörande frågor i samband med dess behandling av proposition 1987/88:60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. Skatteutskottet har mot denna bakgrund beslutat att överlämna yrkande 2 i motion Sk8 till finansutskottet.
Enligt skatteutskottets mening har i proposition 1987/88:51 anförts goda skäl för en ytterligare höjning av inbetalningskvoten i samband med avsättning till allmän investeringsfond. Den omständigheten att frågan om investeringsfondernas framtid för närvarande övervägs i utredningen om reformerad företagsbeskattning utgör inte något hinder mot en justering i regelsystemet av det slag som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker förslaget om en höjning av inbetalningskvoten och avstyrker följaktligen de i motionerna framställda avslagsyrkandena.
Inkomstskatteregler vid fusioner mellan ekonomiska föreningar
Under våren 1987 har riksdagen fattat beslut om nya banklagar (SFS 1987:617-621) och en ny föreningslag (SFS 1987:667). Genom denna lagstiftning har nya fusionsformer tillskapats.
Beslutet om nya fusionsregler för banker har följts upp med kompletteringar av skattereglerna. I propositionen har nu lagts fram förslag om ändrade inkomstskatteregler som föranleds av den nya lagstiftningen om ekonomiska föreningar. De föreslagna ändringarna avser lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och lagen (1960:63) om förlustavdrag. De föreslås få träda i kraft den 1 januari 1988, dvs. samtidigt som den nya föreningslagen träder i kraft.
Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna lagändringarna och tillstyrker därför dessa.
SkU 1987/88:10
8 Hemställan
SkU 1987/88:10
Utskottet hemställer
1. beträffande höjning av inbetalningskvoten
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:51 i denna del samt med avslag på motionerna 1987/88:Sk6,1987/88:Sk7 och 1987/88:Sk8, yrkande 1, antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,
2. beträffande inkomstskatteregler vid fusioner mellan ekonomiska föreningar
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del antar de vid propositionen fogade förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
b) lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.
Stockholm den 26 november 1987
På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s)*, Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s)*, Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Margit Gennser (m)*, KarlGösta Svenson (m) och Eva Zetterberg (vpk)*.
*Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
Inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond (mom. 1)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Enligt skatteutskottets” och slutar med ”framställda avslagsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har i propositionen inte anförts något skäl som kan motivera en förändring i reglerna för avsättning till allmän investeringsfond. Utskottet vill erinra om att frågan om investeringsfondens framtid för närvarande är föremål för utredning. Resultatet härav bör enligt utskottets uppfattning avvaktas innan man genomför sådana förändringar som den regeringen föreslår och som troligen kommer att leda till att avsättning till investeringsfonder helt upphör. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk6, Sk7 och Sk8 och avstyrker propositionen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande höjning av inbetalningskvoten att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk6, 1987/88:Sk7 och 1987/88:Sk8, yrkande 1, avslår proposition 1987/88:51 i denna del.
Särskilt yttrande
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:
Riksdagen behandlade våren 1987 ett regeringsförslag rörande följdändringar i skattelagstiftningen med anledning av en ny banklagstiftning. I ett särskilt yttrande (SkU 1986/87:40) anförde vi då att det vöre önskvärt att de nya fusionsreglerna för banker i sin helhet kan tillämpas även på fusioner mellan banker och deras dotterföretag. Bakgrunden till detta var främst att Bankföreningen uttalat att det skulle vara olyckligt om nödvändiga strukturomställningar inom bankväsendet (se motion 1986/87:Skl06) skulle komma att förhindras. Vi framhöll i det särskilda yttrandet att det borde göras en översyn av reglerna efter att en viss tids erfarenhet vunnits av den nya banklagstiftningen.
Skattereglerna vid fusion kommer inte att vara tillämpliga vid fusioner mellan en vanlig ekonomisk förening och dess helägda dotterföretag. I princip kan således samma resonemang som beträffande bankerna göras gällande i fråga om ekonomiska föreningar. Eventuella problem i detta hänseende bör enligt vår mening kunna beaktas i samband med den översyn av reglerna rörande bankerna som vi tidigare uttalat oss för.
SkU 1987/88:10