Om trafikpolitiken inför 1990-talet Sku (prop. 1987/88:50 bil. 2)

Skatteutskottets betänkande 1987/88:21

om trafikpolitiken inför 1990-talet Sku

(prop. 1987/88:50 bil. 2) 1987/88:21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de i proposition 1987/88:50 bil. 2 framlagda förslagen om höjningar av vägtrafikbeskattningen samt motioner rörande dessa och andra frågor på trafikområdet som överlämnats till utskottet.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Förslaget innebär bl.a. att bensinskatten höjs med 25 öre per liter fr.o.m. den 1 april 1988. För dieseldrivna personbilar höjs kilometerskatten i motsvarande grad. Fr.o.m. den 1 juli 1989 höjs kilometerskatten för lastbilar, bussar och släpvagnar.

Till betänkandet har fogats reservationer om skatt på utlandsinvesteringar och på flygbränsle (vpk), om avslag på propositionen i vad avser bensinskatten m.m. (m, fp, c), kilometerskatten på lastbilar m.m. (m, c), och kompensation till glesbygden (m, c), om förhöjd kompensation till glesbygden (c) gränsdragningen mellan olika traktorer (m och c) och om skattefri servering i Gotlandstrafiken (m).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:50 bil. 2 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

3. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket.

I propositionen presenteras förslag till inriktning av trafikpolitiken inför 1990-talet samt en rad förslag till åtgärder inom transportsektorns olika delar.

Till de frågor som tas upp hör bl.a. principerna för trafikens kostnadsansvar, dvs. hur skatter och avgifter bör utformas inom transportsektorn.

Dessa delar av propositionen redovisas i bilaga 1 som har hänvisats till trafikutskottet och som kommer att behandlas av riksdagen senare i år.

Bilaga 2 i propositionen har hänvisats till skatteutskottet och innehåller förslag till ändringar av vägtrafikbeskattningen.

Förslagen innebär bl.a. att bensinskatten höjs med 25 öre per liter. För 1

1 Riksdagen 1987/88. 6sami. Nr 21

dieseldrivna personbilar föreslås att kilometerskatten höjs i motsvarande grad som bensinskatten höjs. Vidare föreslås en nedsättning av fordonsskatten med 108 kr. per år för ägare till personbilar i vissa kommuner i Norrlands inland. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 april 1988.

För tyngre dieseldrivna lastbilar och bussar samt släpvagnar föreslås att kilometerskatten höjs med i genomsnitt ca 60 %. Skattesatserna skall därvid anpassas till de beräknade samhällsekonomiska marginalkostnaderna. För lättare lastfordon och bussar föreslås en mindre höjning av kilometerskatten. För dieseldrivna trafiktraktorer och släpvagnar som inte omfattas av kilometerskatten föreslås i stället en höjning av fordonsskatten. Samtliga dessa ändringar bör enligt propositionen träda i kraft den 1 juli 1989.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1987/88:21

1 Förslag till

SkU 1987/88:21

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:372) om bensinskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt utgår, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor ii öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15° C, och med 2 kronor 5i öre per liter för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor 33 öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 2 kronor 5i öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatt utgår, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor 58 öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15° C, och med 2 kronor 78 öre per liter för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor 58 öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 2 kronor 78 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensinen. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1988.

1 Lagen omtryckt 1984:993.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

2 Senaste lydelse 1987:509.

2 Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 12 a § samt bilagorna I och 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall har följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 12 a f

Fordonsskatlen för en personbil skall utgå med ett 276 kronor lägre belopp per år än som anges i bilaga I till denna lag, om bilen hör hemma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag.

För en personbil som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag utgår fordonsskatt enligt bilaga I endast till den del fordonsskatten för år räknat överstiger 384 kronor.

En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skattskyldige har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt, som anges i 14 S första eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 § tredje stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress sorn borde vara antecknad i bilregistret.

Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skatteår eller hel skatteperiod, när skatt påförs därför att skatteplikt inträder för ett fordon eller vid efterbeskattning.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)'

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt.

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0-

utan sidvagn

76-

2 Annan motorcykel

0-

0 B

Personbilar

0-

901-

90 C

Bussar

1 Buss som är

0-

1 600

inrättad för

1 601 —

drift endast

3001-

med bensin eller gasol

1 Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

2 Senaste lydelse 1986:214.

1 Senaste lydelse 1987:213.

SkU 1987/88:21

4 Fordonsslag

Skallevikt,

kilogram

Skatt, kronor

SkU 1987/88:21

grund belopp -

tilläggsbelopp för varje hell hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

2 Annan buss

D

I

Lastbilar

Lastbil som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn med

två hjulaxlar -

med tre eller flera hjulaxlar -

2.2 utan anordning för påhängsvagn med

två hjulaxlar -

med tre eller flera hjulaxlar -

E

I

Traktorer

Traktor klass I (trafiktraktor) som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja

0- I 600 1601- 3000 3001- 7000 7001 -10000 10 001-30 (K)0 30001-

0- 1 600 1601- 3000 3001-

1 455

2 505 14 705

35 61

36 0

0- 1 600

1601- 3000

3001-10000

10001 -14000

6 865

14001 —

14 585

0- 1600

1601- 3000

3001-11000

11 001 — 15000

15001 -18 000

18001-23 000

17 165

23001-27 000

27001-

0- 1600

1601- 3000

3001- 6000

6 001 - 10 000

10001-14000

3 225

lil

14001-17000

17 001 —

0- 1600

1601- 3000

3001-11000

11001-15000

15 001 - 18 000

18001-27000

27001-

0- 1300

1301- 3000

3001- 7000

1 360

7001-

5 160

5 Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Traktör klass I

0- 1300

(trafiktraktor)

1301- 3000

som inrättats

3001- 7000

för drift med

7001-

brännolja Traktor klass II

0- 2 500

(jordbrukstraktor)

2501 —

0 Släpvagnar

Släpvagnar med

0- 1000

skattevikt högst

1001- 3000

3 000 kilogram

Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil1 med en hjulaxel

3001 —

580 II

med två hjul-

3001-13000

axlar

13001-

med tre eller

3001-13000

flera hjul-

13001 —

1 180

axlar

Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven

3.1 styraxel för påhängsvagn

3001- 5000

med en hjul-

5001- 8000

2 730

axel

8001-

med två eller

3001- 8000

flera hjul-

8001-11000

3 360

axlar

11 001 —14000

14001 —

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

SkU 1987/88:21

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund-

belopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

3.2 andra släp- vagnar

med en hjul-

3001-8000

axel

8001-

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001-11000

1 810

11 001 — 14000

3 250

14001 —17000

17001 —

8 260

med tre eller

3001-11000

flera hjul-

11 001 — 17 000

axlar

17001-25000

4 040

25001-32000

32001-

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap2 som beskattas som en trafiktraktor

med en hjulaxel

3001- 8000

8001 -

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001-11000

1 190

11 001 — 17 000

17001 —

med tre eller

3001-11000

flera hjul-

11 001 — 14000

axlar

14001-20000

20001-25000

25001-30000

9 740

30001-35000

35 001 —

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

1** Riksdagen 1987/88. 6saml.Nr21

SkU 1987/88:21

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

SkU 1987/88:21

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A

Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0- 75

utan sidvagn

76-

2 Annan motorcykel

0-

0 B

Personbilar

0- 900

901-

90 C

Bussar

1 Buss som är

0- 1600

inrättad för

1601- 3000

drift endast

3 001 —

med bensin

eller gasol

2 Annan buss

0- 1600

1 601- 3 000

3001- 7000

7001-10000

10001-30000

2 505

30001-

14 705

0 D

Lastbilar

1 Lastbil som är

0- 1600

inrättad för

1601- 3000

drift endast

3001 -

med bensin

eller gasol

2 Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0- 1600

axlar

1601- 3 000

3001-10000

10 001 — 14000

14 001-

14 585

med tre eller

0- 1600

flera hjul-

1601- 3000

axlar

3001-11000

11001-15000

15001-18000

13 115

18001-23000

17 165

23001-27000

27001 —

37 865

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0- 1600

axlar

1601- 3 000

3001- 6000

6001-10000

10001-14000

3 225

III

14001-17000

17 001 —

13 635

260 Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

med tre eller

0-

flera hjul-

1 601 —

axlar

3 001 —

11001-

2 575

15001-

18001 —

27001-

0 E

Traktorer

l

Traktor klass 1

0-

(trafiktraktor)

1 301 —

som inrättats

3 001 -

för drift med

7001-

5 160

annat drivmedel

än brännolja

2 Traktor klass I

0-

1 300

6 80

(trafiktraktor)

1 301 —

som inrättats

3001 —

för drift med

7001 —

brännolja

3 Traktor klass 11

0-

(jordbrukstraktor)

2501-

0 F

Släpvagnar

1 Släpvagnar med

0-

skattevikt högst

1001-

3000 kilogram

2 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil1

med en hjulaxel

3 001 —

med två hjul-

3001-13000

axlar

13001 —

med tre eller

3001-13000

flera hjul-

13001 —

1 180

axlar

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

SkU 1987/88:21

1* Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr21

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund-

belopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

3.1 styraxel för på- hängsvagn med

en hjulaxel

3001- 5000

5001- 8000

2 730

8001-

6 750

med två eller

3001- 8000

flera hjul-

8 001-11000

3 360

axlar

11 001 — 14 000

14001-

3.2 andra släp- vagnar

med en hjul-

3001- 8000

axel

8 001 —

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001-11000

11 001 - 14 000

3 250

14001 -17 000

17001-

8 260

med tre eller

3001-11000

flera hjul-

11 001 - 17 000

axlar

17001-25000

25001-32000

32001 -

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap2 som beskattas som en trafiktraktor

med en hjulaxel

3 001-8 000

8001-

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001-11000

11001-17000

17001 —

med tre eller

3001-11000

flera hjul-

11001-14000

axlar

14001-20000

20 001-25 000

25001-30000

30001-35000

35 001-

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

SkU 1987/88:21

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)4 SkU 1987/88:21

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, öre för 10 kilometer

grund-

belopp

tilläggsbelopp för vatje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

1 Personbil

0- 900 901 —

2 Buss

0- 1600 1 601 —

153,3

0,3

3 Lastbil

3.1 med anordning för påhängs- vagn

0- 1600 1 601 —

1,65

3.2 annan lastbil

0- 1600 1601-

1,10

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av ett kilometerskatte- pliktigt fordon

4.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- axel

3 001 —

2,15

med två eller flera hjul- axlar

3001 —

1,50

4.2 annan släpvagn med en hjul- axel

3 001 —

0,65

med två hjul- axlar

3001-11000

11001-

0,50

0,95

med tre eller flera hjul- axlar

3001 -11000 11001-

0,40

0,75

4 Senaste lydelse 1986:214.

Föreslagen lydelse SkU 1987/88:21

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram

grund-

belopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

1 Personbil

0- 900

901 —

2 Buss

med två

0- 1600

hjulaxlar

1 601 —

1,60

med tre eller

0- 1600

flera hjulaxlar

1601-

1,10

3 Lastbil

3.1 med anordning

för påhängsvagn

med två

0- 1600

hjulaxlar

1 601 —

3,10

med tre eller

0- 1600

flera hjul-

1601-

2,30

axlar

3.2 annan lastbil

med två

0- 1600

hjulaxlar

1 601 —

2,50

med tre

0- 1600

hjulaxlar

1601-

1,60

med fyra

0- 1600

eller flera

1 601 —

1,30

hjulaxlar

4 Släpvagnar med

skattevikt över

3 000 kilogram,

som dras av ett

kilometerskatte-

pliktigt fordon

4.1 styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

3 001 -

4,30

axel

med två

3 001 —

2,30

eller flera

hjulaxlar

4.2 annan släpvagn

med en hjulaxel

3 001 —

med två

3001-11000

0,70

hjulaxlar

11001-

med tre

3 001 -20000

0,80

hjulaxlar

20001-

3,40

med fyra

3001-20000

0,50

eller flera

20001-

hjulaxlar

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 12 a § och i fråga om kilometerskatt för personbilar enligt bilaga 2 till lagen, den I april 1988, och i övrigt den 1 juli 1989.

2. De äldre bestämmelserna i 12 a § tillämpas i fråga om fordonsskatt som påförs före ikraftträdandet, även om skatten avser tid efter ikraftträdandet.

3. Debiteras under tiden den 1 juli 1988 - den 1 juli 1989 fordonsskatt som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet, får fordonsskatten för tiden efter ikraftträdandet beräknas enligt de nya skattesatserna i bilaga 1 till lagen.

4. Innebär de nya bestämmelserna i bilaga 2 till lagen att kilometerskatten för ett fordon skall utgå efter en annan skattesats än tidigare och träder ändringen i kraft under en pågående skatteperiod, skall skatten för den perioden beräknas med hänsyn till den tid som skatten belöper på eller de andra omständigheter som utgör skälig grund för fördelning av skatten.

SkU 1987/88:21

3 Förslag till

v

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket1 skall ha följande lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket2.

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Total vikt, kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1 Brännoljedrivna lastbilar

1.1 med anordning för påhängsvagn

0-10000

3,10

10001-15000

4,20

15001 -20000

5,00

20001-

5,80

1.2 Övriga

0-10000

2,00

10001-15000

2,75

15001 -20000

3,30

20001-

3,90

2 Brännoljedrivna bussar

0-10000

1,50

10001-15000

1,80

15001-20000

20001-

2,10

3 Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna bussar

3.1 Styraxel för påhängsvagn

0-10000

2,00

10001-

2,55

3.2 Övriga

10001-15000

1,40

15001-20000

1,70

20001-

2,00

SkU 1987/88:21

' Lagen omtryckt 1984:257. 2 Senaste lydelse 1984:873.

14 Föreslagen lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1 Brännoljedrivna lastbilar

1.1 med anordning för påhängsvagn

0-10000

4,00

10001-15000

5,50

15001-

7,00

1.2 Övriga

0-10000

2,50

10001-15000

4,00

15001 —

5,00

2 Brännoljedrivna bussar

0-10000

2,00

10001-15000

3,25

15001-

4,00

3 Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna bussar

3.1 Styraxel för påhängsvagn

0-

3,25

3.2 Övriga

10001-15000

2,00

15001-20000

3,25

20001-

4,00

1. Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattningen av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

SkU 1987/88:21

15 Motionerna

SkU 1987/88:21

Motioner väckta med anledning av propositionen

1987/88:Sk28 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ytterligare regional differentiering av fordonsskatten.

1987/88:Sk29 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av bensinskatten,

2. att riksdagen därest yrkande 1 inte vinner riksdagens bifall, beslutar att den föreslagna skattehöjningen inte skall belasta den oblyade bensinen.

1987/88:Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

3. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon som icke är registrerade i riket.

1987/88:T38 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

2. att riksdagen avvisar regeringens förslag om höjning av bensinskatten och kilometerskatten.

1987/88:T48 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till skattelättnader och stimulanser i syfte att främja övergång till renare motorer i enlighet med vad som anges i motionen,

31. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjd bensinskatt,

32. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjd kilometerskatt.

1987/88:T65 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga 18.

att riksdagen avslår propositionens förslag till ändringen av lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

19. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) om nedsatta fordonsskattesatser.

1987/88:T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 45. att riksdagen beslutar att införa ny skatt på företagens utlandsinvesteringar med 6 % för att finansiera nödvändiga re- och nyinvesteringar till framför allt järnvägen, vilket innebär en intäkt på ca 1,5 miljarder kronor årligen,

47. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på drygt 2 miljarder kronor årligen.

1987/88:T89 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefri servering på färjorna mellan Gotland och fastlandet.

16 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1988

SkU 1987/88:21

1987/88:Sk514 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att fordonsskatten för motorcyklar och bensindrivna personbilar slopas och intäktsminskningen tas ut i form av höjd bensinskatt,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fordonsskatten på övriga bensindrivna fordon så att den totala skatten på dessa sammanlagt inte ökar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till differentiering av bensinskatten, och i motsvarande grad kilometerskatten, så att glesbygdsbefolkningen får en rejäl kompensation för längre avstånd och därmed dyrare transportkostnader.

1987/88:Sk517 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av traktorer.

1987/88:Sk518 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder beträffande kilometerskatten för att påskynda införandet av energibesparande teknik på dieselfordon.

1987/88:Sk527 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för uttagande av trafikskatt på utländska lastbilar.

1987/88:Sk530 av Anna Wohlin-Andersson och Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att A-traktorer med över 2 000 kg tjänstevikt och som framförs med en hastighet av högst 30 km/tim även fortsättningsvis skall kunna hänföras till klass II,

2. att riksdagen beslutar att släpvagnar kopplade till sådana traktorer ej skall beskattas analogt med regeringens förslag angående dito till klass Il-traktorer.

1987/88:Sk563 av Görel Bohlin och Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att A-traktorer med över 2 000 kg tjänstevikt och som framförs med en hastighet av högst 30 km/tim även fortsättningsvis skall kunna hänföras till klass II,

2. att riksdagen med avslag på regeringen förslag beslutar att släpvagnar kopplade till sådana traktorer skall beskattas enligt klass Il-traktorer.

1987/88: Sk564 av Görel Bohlin och Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras som frizon.

1987/88:Sk569 av Birger Hagård och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas, som medger skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland.

1987/88:Sk574 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen avvisar förslag om höjd bensinskatt.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A486.

1987/88:Sk580 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av bensinskatt och kilometerskatt.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A493.

Utskottet

Regeringens förslag rörande trafikpolitiken presenteras i två bilagor till propositionen.

I bilaga 1, som har hänvisats till trafikutskottet, lägger kommunikationsministern fram förslag rörande inriktningen av trafikpolitiken inför 1990-talet och till en rad åtgärder inom de olika trafiksektorerna. Målet anges vara att säkerställa en fortsatt utveckling mot ett effektivt transportsystem med en tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar och med ansvar för miljö, säkerhet och regional balans.

Här behandlas också frågan hur skatter och avgifter inom transportsektorn bör utformas för att man skall uppnå ett så effektivt utnyttjande av samhällets resurser som möjligt. Enligt kommunikationsministern bör man i princip ta ut avgifter enligt motsvarande grunder för alla trafiksektorer för att täcka de totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till. Rörliga trafikavgifter bör tas ut som motsvarar de kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna och därutöver fasta trafikavgifter som täcker mellanskillnaden mellan dessa rörliga kostnader och trafikens totala samhällsekonomiska kostnader. Vad detta bör betyda för vägtrafiken utvecklas närmare i en utförlig analys. Kommunikationsministern finner med stöd av det föreliggande utredningsmaterialet att de rörliga avgifterna inom detta område - bensinskatten och kilometerskatten - är otillräckliga, och han redovisar också vilka ändringar i beskattningen som enligt hans mening erfordras för att uppnå en lämplig nivå och en rättvisare fördelning av beskattningen mellan olika fordonstyper. Förslag till höjningar av bensinskatten och kilometerskatten i enlighet med vad kommunikationsministern anfört läggs fram i bilaga 2, finansdepartementet, som behandlas i detta betänkande.

Kommunikationsministern berör också vissa andra skattefrågor. Så aviseras i propositionen en utredning kring storstadstrafikens trafik- och miljöfrågor, som bl.a. skall överväga införandet av områdesavgifter, och en särskild miljöavgift fr.o.m. den 1 januari 1989 för flygtrafiken, en fråga som för närvarande utreds inom finansdepartementet. Beträffande sjöfarten kan nämnas att kommunikationsministern också här uttalar sig i vissa skattefrågor och att han i detta sammanhang erinrar om de förslag rörande sjöfartens ekonomiska villkor som enligt ett riksdagsbeslut (TU 1987/88:8) skall lämnas senare i vår. Mer konkreta förslag i sådana frågor läggs inte fram nu, och några uttalanden från skatteutskottets sida i dessa delar erfordras inte för närvarande.

Förslag till de omedelbara åtgärder på vägtrafikbeskattningens område som föranleds av vad kommunikationsministern anfört läggs fram i en särskild bilaga i propositionen - bilaga 2, finansdepartementet - och behandlas i detta

SkU 1987/88:21

betänkande. Förslagen innebär bl.a. en höjning av bensinskatten med 25 öre per liter fr.o.m. den 1 april 1988, från nuvarande 2:33 kr. per liter för blyfri bensin och 2:53 för annan bensin, och en motsvarande höjning av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar. För exempelvis dieseldrivna personbilar med en skattevikt under 900 kg medför detta en höjning av kilometerskatten med 15 öre från nuvarande 125 öre per 10 km. Förslaget om höjd bensinskatt innefattar samtidigt en höjning av den kompensation som utgår i form av nedsatt fordonsskatt i vissa glesbygder från 276 kr. till 384 kr. per år.

Vidare föreslås en höjning och differentiering av kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar. Förslaget innebär en allmän höjning av kilometerskattenivån för de tyngre fordonen med ca 60 % för att få en bättre överensstämmelse med de kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Samtidigt omfördelas beskattningen mellan olika fordonsslag genom en ökad differentiering av skatteuttaget med hänsyn till kostnaderna för vägslitaget. För lättare lastfordon och bussar föreslås en mer begränsad höjning.

I motion T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås åtgärder för att finansiera långtgående satsningar på trafikområdet. Motionärernas utgångspunkt är att järnvägstrafiken bör finansieras helt av staten, som i jämförelse med t.ex. kommunerna har helt andra och varierande möjligheter till inkomster och beskattning. Med hänvisning till sin strävan att upprätthålla ett sammanhållet järnvägssystem motsätter sig motionärerna en indelning i stomnät och s.k. länsjärnvägar. För att finansiera de re- och nyinvesteringar som motionärerna föreslår, framför allt på järnvägssidan, anser man att företagens utlandsinvesteringar bör beskattas med 6 %. Motionärerna pekar på att det genom kapitalexport dels undandras kapital för beskattning i Sverige, dels också leder till att investeringar för arbete och infrastruktur minskar. Det föreslagna uttaget på 6 % skulle enligt motionen kunna tillföra medel för ca 1,5 miljarder kronor årligen. Dessa skall även kunna utnyttjas för att bekosta räntor för statlig upplåning till investeringar i infrastrukturen som motionärerna föreslår. I motionen argumenteras också mot luftfartens snabba expansion och för att massiva överföringar från flyget till främst järnvägen måste göras av miljöskäl. Motionärerna föreslår bl.a. att en skatt på flygbränsle, motsvarande bilismens drivmedelsbeskattning, införs. Detta innebär enligt motionen ytterligare skatteintäkter på drygt 2 miljarder kronor per år till investeringar på järnvägssidan.

I motionerna Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m), T38 av Ingrid Hemmingsson (m), T48 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk574 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) och Sk580 av Per-Richard Molén (m) yrkas avslag på propositionens förslag. I moderatmotionerna vänder man sig emot den höjning av skattetrycket som förslagen innebär och de konsekvenser som en höjning av vägtrafikbeskattningen medför för dem som är beroende av att använda bil, bl.a. barnfamiljer och personer som är bosatta i glesbygder. När det gäller lastbilar och släpvagnar anförs i dessa motioner att de aktuella åtgärderna tillsammans med de höjningar av fordonsskatten som redan har beslutats medför kostnadsökningar med över 4 %, en ökning av den allmänna prisstegringstakten och regionalpolitiska nackdelar i regioner med

SkU 1987/88:21

långa transporter. - Centern avvisar de aktuella skattehöjningarna och hänvisar i finansieringsfrågan till de förslag om en uranskatt och en höjd skatt på olja och kol som har lagts fram i centerns ekonomiska motion. Enligt c-motionen innebär en sådan förändring avgörande regionalpolitiska och miljöpolitiska fördelar framför regeringens förslag.

Från folkpartiets sida yrkas i motion T65 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) avslag på den föreslagna bensinskattehöjningen. Avslagsyrkandet grundar sig på vissa principiella uttalanden i motionen om hur miljöavgifter bör konstrueras och på de alternativ till finansiering av vissa åtgärder på trafikområdet som har presenterats i folkpartiets budgetalternativ. Yrkanden om avslag på bensinskattehöjningen framställs också i motion Sk20 av Wiggo Komstedt (m) som anser att skatten i vart fall inte får höjas för oblyad bensin.

De förslag som läggs fram i propositionen rörande riktlinjerna för trafikpolitiken och principerna för kostnadsansvaret på detta område behandlas som redan nämnts av trafikutskottet och kommer att prövas av riksdagen. Dessa förslag innebär utbyggnad av vägar, järnvägar och kollektivtrafik.

Motivet för skattehöjningarna är emellertid inte bara att de skall finansiera en angelägen utveckling av transportsystemet. Ett lika viktigt skäl är att åstadkomma en mer rättvis behandling av de olika trafikslagen när det gäller vilka skatter och avgifter som skall tas ut för utnyttjandet av infrastrukturen, dvs. vägar, järnvägar, flygplatser etc.

För vägarna innebär förslagen i propositionen en nivåhöjning på ca 1 miljard per år för vägunderhåll och investeringar.

Ett särskilt anslag för byggande av länstrafikanläggningar inrättas. Anslaget skall förutom till länsvägar och länsjärnvägar omfatta bidrag till byggande av statskommunvägar och vissa kollektivtrafikanläggningar. 650 milj. kr. avsätts för budgetåret 1988/89 till länstrafikanläggningar. Året därefter höjs anslaget till 970 milj. kr.

Ett särskilt anslag för byggande av riksvägar inrättas. Detta höjs stegvis till år 1990 med 2 000 milj. kr. för att förbifarter, som ingår i väginvesteringsplanerna, skall kunna byggas tidigare. Eftersläpningen av vägunderhållet är omfattande. Anslaget till drift av statliga vägar höjs därför stegvis realt med 500 milj. kr. Det höjda anslaget avser i stor utsträckning insatser på vägar i skogslänen och är därför regionalpolitisk! betydelsefullt.

För investeringar i järnvägar kommer att satsas ca 1 miljard kronor per år under en tioårsperiod. Under 1989 inriktas nyinvesteringarna på en fortsatt utbyggnad av spårkapaciteten i Stockholmsområdet, på västkustbanan och på norra stambanan. Dessutom kommer resurserna att användas för en satsning på ett tungtrafiknät för godsexpresser och kombitrafik.

SJ kommer nu att få betala fulla rörliga avgifter på stomnätet för utnyttjandet av banan. För den tunga godstrafiken på landsväg innebär förslaget till kilometerskattehöjning att även den trafiken så småningom kommer att betala fulla rörliga avgifter. Det kommer dock först att ske den dag nya avgasreningskrav trätt i kraft och fått genomslag i form av lägre miljökostnader.

Det bör understrykas att det nu liggande förslaget inte innebär grundläg -

SkU 1987/88:21

gande förändringar, även om de procentuella påslagen för enskilda fordonstyper kan bli betydande. Sedan början av 80-talet har skattenivån sjunkit i reala termer. Förslaget innebär i princip bara att kilometerskatten återförs till 1980/81 års nivå.

För busstrafiken innebär förslaget till skattehöjning ett steg mot ökad täckning av denna trafikgrens miljökostnad.

För personbilismen är utgångsläget att den katalytiska avgasreningen redan fått ett sådant genomslag att miljökostnaderna kunnat sänkas för en del av personbilstrafiken. Bensinskatten är emellertid fortfarande för låg i förhållande till de merkostnader som uppstår för samhället. Då har energiskattedelen i bensinskatten räknats bort, eftersom energiskatten är en allmän skatt som inte har med utnyttjandet av infrastrukturen att göra. Efter en bensinskattehöjning på 25 öre kommer bilar med katalysator i princip att ligga på en nivå som motsvarar full kostnadstäckning.

När det gäller personbilar utan katalysator är situationen en annan. I dag betalar man för en normal bil endast ungefär två tredjedelar av de merkostnader man förorsakar samhället om man räknar in miljön. En höjning av bensinskatten i enlighet med regeringens förslag ökar kostnadstäckningsgraden till ca 75 %. Fortfarande återstår alltså ganska mycket innan man kan hävda att personbilismen betalar sina samhällsekonomiska merkostnader inkl. de negativa effekterna på hälsa och miljö.

Först när den katalytiska avgasreningen fått genomslag i hela personbilsparken kan man tala om full kostnadstäckning när det gäller de samhällsekonomiska merkostnaderna. Men det kräver alltså att den nu föreslagna justeringen av bensinskatten genomförs.

Av betydelse i sammanhanget är också att järnvägens och kollektivtrafikens konkurrenskraft försämras om bensinpriset är för lågt. Bensinpriset kommer även efter en höjning att vara bland de lägsta i Europa. Skattehöjningen medför att realpriset stiger till 1986 års nivå. Det innebär att realpriset trots höjningen kommer att vara betydligt lägre än under åren 1980-1985.

Förslaget att anslaget till drift av statliga vägar höjs med 500 milj. kr. per år gör det möjligt att upprätthålla vägnätets standard och åtgärda det eftersläpande underhållet. En stor del av dessa insatser går till vägar i Norrland.

På grund av Norrlandstrafikens speciella förutsättningar med begränsat resandeunderlag och stora transportavstånd är särskilda statliga insatser nödvändiga för att säkerställa en tillfredsställande transportförsörjning. Staten skall därför köpa sådan persontågstrafik på stomnätet som är reginalpolitiskt önskvärd men inte kan komma till stånd på rent företagsekonomiska grunder. Därmed tryggas en stor del av den trafik som berör Norrland. Bl.a. kommer staten att köpa sovvagnstrafiken till och från övre Norrland.

I propositionen föreslås vidare att avgiftsklass III skall tillämpas på de flesta länsjärnvägar. Detta bör dock enligt utskottets mening ändras så att klass II blir högsta avgiftsklass, något som självfallet får stor betydelse för järnvägstrafiken i glesbygden och framför allt i Norrland.

Sammantaget får Norrland mer tillbaka i form av upprustning av vägar, järnvägar och annan infrastruktur samt andra regionalpolitisk! viktiga åtgärder än vad uttaget av bensin- och kilometerskatt från denna del av landet inbringar.

SkU 1987/88:21

21 Eftersom bilen är ett nödvändigt färdmedel för flertalet boende i glesbygd innebär propositionen dessutom att höjningarna av bensinskatten och kilometerskatten kompenseras genom en ytterligare sänkning av fordonsskatten i vissa glesbygdskommuner. Denna sänks med som mest 108 kr. per år, vilket innebär att vissa personbilar i fortsättningen blir helt befriade från fordonsskatt.

Det är första gången som miljöeffekterna läggs till grund för skatte- och avgiftssystemet. Självfallet kan den metod som ligger till grund för beräkningarna diskuteras. Att det inte går att exakt beräkna de kostnader som är förknippade med miljöstörningarna är emellertid inte ett argument för att man skall bortse från dessa kostnader.

Som anförs i propositionen är beräkningarna av vägtrafikens kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnader osäkra i vissa hänseenden, framför allt i fråga om miljökostnaderna. Av utredningsmaterialet framgår att marginalkostnaderna även bortsett från miljökostnaderna för många fordonskategorier överstiger kilometerskatten och bensinskatten, och en sammanfattande bedömning visar enligt utskottets uppfattning att kilometerskatten generellt bör höjas väsentligt för att komma i nivå med det ansvar som bör utkrävas för de rörliga kostnaderna. Samtidigt bör kilometerskatten differentieras i ökad utsträckning för att uppnå en mer rättvis fördelning mellan olika fordonstyper med hänsyn till vägslitage m.m. Utskottet finner för sin del att förslagen så långt möjligt är väl avvägda i detta syfte. Mot bakgrund även av att priserna på drivmedel realt sett sjunkit under 1980-talet och behovet av att finansiera önskvärda förbättringar bl.a. av vägnätet får effekterna av förslagen enligt utskottets mening anses som skäliga.

Behovet att finansiera olika åtgärder på trafikområdet kan enligt utskottets uppfattning inte lösas genom en skatt på företagens utlandsinvesteringar. Utskottet avstyrker motion T66 i denna del (yrkande 45). Inte heller är utskottet berett förorda den kraftiga beskattning av flygbränsle som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker också yrkande 47 i motion T66.

Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna skattehöjningarna och avstyrker även övriga aktuella motionsyrkanden i dessa delar. Utskottet finner alltså inte heller skäl att nu ytterligare differentiera bensinskatten mellan blyad och oblyad bensin.

Motionerna Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m) och T65 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) innehåller bl.a. ett följdyrkande om avslag på den i propositionen föreslagna höjningen av bensinskattekompensationen till glesbygden. Eftersom en höjning av bensinskatten av regionalpolitiska skäl nu bör medföra att kompensationen höjs tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och avstyrker de nu angivna avslagsyrkandena.

Ett annat yrkande om bensinskattekompensationen framställs i motion Sk28 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s). Enligt motionärernas mening bör fordonsskatten differentieras i ökad utsträckning genom en ytterligare nedsättning i berörda områden för de bilar som inte redan nu blir helt befriade från denna skatt. Bortfallet av skatteintäkter bör enligt motionen kompenseras genom en höjning av fordonsskatten i storstadsområdena.

Som framgår av vad kommunikationsministern anfört kommer bl.a.

SkU 1987/88:21

frågan om områdesavgifter för biltrafiken att behandlas av en särskild utredning. Utskottet finner därför inte anledning att nu förorda några särskilda åtgärder med anledning av motionen. Utskottet avstyrker således detta yrkande.

Med hänvisning till praktiska och andra svårigheter avstyrker utskottet också motion Sk514 av Alf Svensson (c) om en differentiering av bensinskatten och kilometerskatten till förmån för glesbygden.

I motion Sk527 begär Marianne Karlsson (c) en översyn av tillämpningen av kilometerskatten för utländska bilar. Kontrollen av körsträckorna är enligt motionärens uppfattning otillräcklig. I motionen efterlyses lämpliga rutiner för att undvika att skatten undanhålls.

Vid inresan skall enligt gällande regler en införselhandling lämnas för bilen med anteckningar bl.a. om mätarställningen. Vid utresan skall en deklaration lämnas om den tillryggalagda vägsträckan här i landet och kilometerskatt erläggas härför. På deklarationsblanketten finns utrymme för uppgifter om färdvägar m.m. Tullen har i regel möjlighet att göra en stickprovskontroll av de lämnade uppgifterna och också att bedöma riktigheten med ledning av sin tillgång till handlingarna rörande godset på bilen.

Enligt vad utskottet erfarit fungerar reglerna i stort sett tillfredsställande, även om vissa problem kan tillkomma i samband med de landgränser som inte har kontinuerlig bevakning. Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning för tullen att särskilt prioritera kontrollen av kilometerskatten. Utskottet finner inte heller skäl att förorda någon annan åtgärd med anledning av motionen utan avstyrker densamma.

Dieseldrivna trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar till sådana fordon omfattas inte av kilometerskatten. I propositionen föreslås att fordonsskatten för dessa fordon nu höjs enligt samma principer som tillämpats vid tidigare höjningar av kilometerskatten. I motion Sk30 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Avslag på propositionen i denna del är också en konsekvens av det yrkande om avslag på kilometerskattehöjningen som framställs i motion T48 av Olof Johansson m.fl. (c).

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Frågan om gränsdragningen mellan trafiktraktorer (klass I) och jordbrukstraktorer m.fl. med låg fordonsskatt (klass II, högst 225 kr. per år) tas upp i tre motioner.

I motion Sk517 yrkar Siw Persson (fp) att traktorer som används för transport åt andra eller för transport av större last än 15 ton skall hänföras till klass I. Syftet med motionen är att begränsa förekomsten av s.k. traktortåg.

Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet SkU 1986/ 87:35, avstyrkt likartade motionsyrkanden med hänvisning till att sådana begränsningar kan medföra en ökning av antalet transporter i stället för att förbättra trafiksäkerheten. Det nu aktuella förslaget medför även andra olägenheter. Utskottet avstyrker således denna motion.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 skall s.k. A-traktorer och Epa-traktorer, dvs. ombyggda bilar som tidigare under vissa förutsättningar kunnat hänföras till

SkU 1987/88:21

traktorklass II, i princip alltid hänföras till trafiktraktorer. A-traktorer som uteslutande används inom lantbruk m.fl. näringsgrenar får dock under en treårsperiod, dvs. t.o.m. den 1 juli 1990, fortfarande tillhöra skatteklass II.

I motionerna Sk530 av Anna Wohlin-Andersson och Rosa Östh (c) och Sk563 av Görel Bohlin och Jan Sandberg (m) yrkas att A-traktorer över 2 000 kg även i fortsättningen skall kunna hänföras till klass II. Motionärerna anser att de nya reglerna innebär en ej acceptabel skattehöjning för de berörda jordbrukarna.

Som utskottet konstaterade vid sin behandling av denna fråga hösten 1986 (SkU 1986/87:10) föranledde den tidigare gränsdragningen många praktiska tillämpnings- och kontrollproblem och svårigheter att komma till rätta med olika problem med traktorer av detta slag som ägs av ungdomar och används för nöjeskörning. Utskottet finner nu liksom tidigare att den nya gränsdragningen är rimlig och ägnad att underlätta kontrollen och tillämpningen. Utskottet vidhåller också att problemen för jordbrukarna inte bör överdrivas, eftersom det torde vara vanligt att fordon av detta slag som används för bettransporter o.d. kan vara avställda en stor del av året. Därtill kommer att kravet på en rimlig anpassningstid till stor del får anses tillgodosett genom den treåriga övergångstiden. Med det anförda avstyrker utskottet också dessa båda motioner.

Frågan om skattestimulanser i miljöfrämjande syfte tas upp i motionerna T48 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk518 av Pär Granstedt m.fl. (c). Yrkande 5 i den förstnämnda motionen innehåller krav på en nybilsrabatt på t.ex. 10 % genom reducering av bilaccisen eller mervärdeskatten i syfte att främja en övergång till miljövänligare motorer och på skattefrihet eller skattelättnader för inhemska förnybara bränslen. Vidare yrkas i motion Sk518 av Pär Granstedt m.fl. (c) att energibesparande teknik på dieselbussar underlättas genom lättnader i kilometerskatten.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att en övergång till miljövänligare teknik stimuleras på olika sätt. Stora ansträngningar görs också från samhällets sida för att påskynda en utveckling i denna riktning. Utskottet vill framhålla att det i allmänhet torde vara enklare och mer effektivt att inrikta sig på direkta bidrag och andra åtgärder i detta syfte än att komplicera beskattningen med uppgifter av denna karaktär. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet dessa motioner.

Görel Bohlin och Birger Hagård (m) återkommer i motionerna Sk564 och Sk569 till två Gotlandsfrågor, nämligen att Gotland förklaras som en frizon och att åtgärder vidtas för att medge skattefri proviantering, försäljning och servering i Gotlandstrafiken. Ett yrkande om skattefri servering i Gotlandstrafiken framställs även i motion T89 av Carl Bildt m.fl. (m).

Utskottet har tidigare år ställt sig avvisande till åtgärder i denna riktning med hänvisning till att förslagen strider mot samhällets alkoholpolitiska strävanden och dessutom skulle medföra ett kraftigt ökat behov av resurser för tullen. Samtidigt har utskottet erinrat om att olika frågor som hänger samman med turismen på Gotland bereds inom jordbruksdepartementet. I somras tillsattes en arbetsgrupp - Avstamp Gotland (Jo 1987:02)- med en särskild förhandlare om vissa investeringar i turistprojekt m.m. på Gotland.

SkU 1987/88:21

24 Bland de frågor som tagits upp i detta arbete utgör trafikfrågorna en viktig del. Eftersom motionerna bottnar i de problem som för närvarande behandlas i denna arbetsgrupp kan syftet med motionerna åtminstone till en del anses tillgodosett genom det pågående arbetet. Utskottet avstyrker således dessa motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. beträffande skatt på företagens utlandsinvesteringar att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 yrkande 45,

2. beträffande skatt på flygbränsle

att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 yrkande 47,

3. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk29,1987/88:Sk30 yrkande 1, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 31, 1987/ 88:T65 yrkande 18, 1987/88:Sk574 och 1987/88:Sk580 i denna del beslutar att höja bensinskatten fr.o.m. den 1 april 1988 med 25 öre per liter,

4. beträffande kilometerskatten för personbilar

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk30 yrkandena 2 i denna del och 3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del beslutar att höja kilometerskatten för personbilar fr.o.m. den 1 april 1988 i enlighet med vad som föreslås i propositionen,

5. beträffande kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk30 yrkandena 2 och 3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del beslutar att höja kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar fr.o.m. den 1 juli 1989 i enlighet med vad som föreslås i propositionen,

6. beträffande kompensationen till glesbygden

a) att riksdagen bifaller proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och avslår motionerna 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del och 1987/ 88:T65 yrkande 19,

b) att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk28 och 1987/88:Sk514 yrkande 3,

7. beträffande fordonsskatten för bensindrivna personbilar och motorcyklar, m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk514 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande tillämpningen av kilometerskatten för utländska fordon

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk527,

9. beträffande höjning av fordonsskatten för trafiktraktorer m.m. att riksdagen bifaller proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del och avslår motion 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del,

SkU 1987/88:21

10. beträffande gränsdragningen mellan olika traktorer

a) att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk517,

b) att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk530 och 1987/88:Sk563,

11. beträffande skattestimulanser till en övergång till renare motorer m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T48 yrkande 5 och 1987/ 88:Sk518,

12. beträffande vissa Gotlandsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk564, 1987/88:Sk569 och 1987/88:T89 yrkande 15,

13. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar de vid proposition 1987/88:50 bilaga 2 fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

b) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

c) lag om ändring i lagen 81976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket.

Stockholm den 1 mars 1988 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Skatt på företagens utlandsinvesteringar och skatt på flygbränsle (mom. 1 och mom. 2)

Tommy Franzén (vpk) har

dels anfört följande:

Utgångspunkten i motion T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) är att järnvägstrafiken bör finansieras helt av staten, som i jämförelse med t.ex. kommunerna har helt andra och varierande möjligheter till inkomster och beskattning. Med hänvisning till sin strävan att upprätthålla ett sammanhållet järnvägssystem motsätter sig vpk den indelning i stomnät och s.k. länsjärnvägar som föreslås i propositionen.

De svenska företagens investeringar i utlandet ökar ständigt. Dessa

SkU 1987/88:21

utlandsinvesteringar har nu överskridit den gräns där företagen investerar mer utanför Sveriges gränser än inom. I slutet av 1970-talet låg denna kapitalexport, såsom den redovisas i riksbankens statistik, på några tusentals miljoner kronor. År 1986 hade den ökat till drygt 23 400 milj. kr. Detta utgör dock inte hela verkligheten. En inte försumbar kapitalflykt torde ske i det fördolda genom felaktig fakturering etc.

Genom kapitalexporten undandras inte endast kapital för beskattning i Sverige. Det är också allvarligt att investeringar för arbete och infrastruktur här i landet minskar. Ett sätt att motverka denna kapitalflykt och att förmå företagen till investeringar på hemmaplan är att - som föreslås i motionen - ta ut en skatt på kapitalexporten. Ett uttag på 6 % skulle för närvarande tillföra medel på ca 1 500 milj. kr. som kan nyttjas till att bekosta räntor för statlig upplåning och att finansiera re- och nyinvesteringar bl.a. på trafikområdet och framför allt då på järnvägssidan.

En annan viktig fråga som tas upp i motionen är kravet att bryta flygets snabba expansion och den miljöförstöring som denna utveckling medför. Ekonomiska resurser bör föras över till miljövänligare transporter. Med tanke på de miljöskador som flygtrafiken orsakar upprepar vpk kravet om en skatt på flygbränsle som motsvarar bilismens drivmedelsbeskattning som beräknas ge drygt 2 miljarder kronor per år.

Motionärernas förslag om en skatt på utlandsinvesteringar och en skatt på flygbränsle bör således bifallas och om möjligt genomföras fr.o.m. den 1 juli 1988. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag i dessa frågor.

dels vid mom. 1 och mom. 2 hemställt

1. beträffande skatt på företagens utlandsinvesteringar och skatt på flygbränsle

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:T66 yrkandena 45 och 47 hos regeringen begär skyndsamt förslag om skatt på företagens utlandsinvesteringar och skatt på flygbränsle i enlighet med vad som anges i motionen.

2. Bensinskatten (moni. 3 och mom. 13 i motsvarande del) och kilometerskatten för personbilar (mom. 4 och mom. 13 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den socialdemokratiska regeringen har sedan den tillträdde hösten 1982 genomfört ett stort antal skatthöjningar som resulterat i en kraftig ökning av skattetrycket. Flera av skattehöjningarna drabbar låg- och mellaninkomsttagarna särskilt hårt. Ett exempel på detta är bensinskatten som sedan den 1 januari 1984 har höjts med sammanlagt 82 öre. Till detta kommer den nu föreslagna höjningen på 25 öre.

Höjd bensinskatt drabbar i hög grad barnfamiljer och personer som är bosatta i glesbygden, och skatteuttaget sker utan någon som helst hänsyn till

SkU 1987/88:21

skatteförmågan. Som framhålls i en av motionerna har exempelvis en glesbygdsfamilj som kör 3 000 mil per år fått ökade kostnader sedan 1984 på 240 kr. i månaden. Den föreslagna glesbygdskompensationen motsvarar endast en årlig körsträcka på upp till ca 500 mil. Därtill kommer att angelägna önskemål om att motverka luftföroreningar och andra miljöskador inte beaktas inom trafikbeskattningen i dess nuvarande utformning. En höjning av denna beskattning kan således inte heller ses som en miljöavgift.

Den i propositionen föreslagna höjningen av bensinskatten bör således avslås, vilket innebär bifall till motionerna Sk29, Sk30, T38, T48, T65, Sk574 och Sk580 i motsvarande del.

dels vid mom. 3, mom. 4 och mom. 13 i motsvarande delar hemställt

3. beträffande bensinskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk29 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Sk30 yrkande 1, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 31, 1987/88:T65 yrkande 18, 1987/88:Sk574 och 1987/88:Sk580 i denna del avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del,

4. beträffande kilometerskatten för personbilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk30 yrkandena 2 i denna del och 3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del.

3. Kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar (mom. 5 och mom. 13 i motsvarande del) och höjning av fordonsskatten för trafiktraktorer (mom. 9 och mom. 13 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

I propositionen sägs att samhällets totala kostnader för trafiken bör bäras av trafiken i dess helhet och tas ut från de olika trafiksektorerna på ett likartat sätt. De förslag som läggs fram innebär emellertid att kostnaderna för vägtrafiken överskattas jämfört med kostnaderna på andra områden och att vägtrafiken belastas med en hög beskattning utan motsvarighet. Andra trafiksektorer gynnas på bekostnad av vägtrafiken och konkurrensförhållandena mellan trafikgrenar snedvrids ytterligare.

De skatter och avgifter som drabbar bilismen har länge överstigit samhällets kostnader för trafiken. Övervägandena i dessa frågor måste grunda sig på en totalbedömning de pålagor som utgår och de samlade kostnaderna. Man kan inte som regeringen bortse från en väsentlig del av de skatter som drabbar bilismen, t.ex. bilaccisen och fordonsskatten. Därtill kommer att de i propositionen framlagda beräkningarna av de rörliga kostnaderna till stor del grundas på osäkra uppskattningar och antaganden, och att många av de poster som ingår kan ifrågasättas även av andra skäl. I sammanhanget bör också nämnas att miljöaspekterna på energiförbrukning -

SkU 1987/88:21

en till en del redan har beaktats genom energiskatten, och att vägtrafikbeskattningen i övrigt inte fått en utformning som tillgodoser önskemålet att begränsa miljöskadorna.

Höjningen på ca 60 % av kilometerskatten på lastbilar, dragbilar och släpvagnar leder till en kostnadsökning i form av höjda fraktpriser med i genomsnitt 2,6 %, vilket tillsammans med de höjningar som redan har genomförts i fråga om fordonsskatten medför att kostnaderna för lastbilstransporter under ett och ett halvt år okar med över 4 % enbart till följd av skattehöjningar. Detta leder i sin tur till att den allmänna prisstegringstakten ökar, vilket påverkar samhällsekonomin negativt. Vissa regioner och vissa samhällssektorer med långa biltransporter drabbas dessutom hårdare än andra. För Norrland leder således den föreslagna höjningen av kilometerskatten till försämrad konkurrenskraft.

Förslaget i propositionen om en höjning av kilometerskatten bör således avslås. Det anförda innebär bifall till motionerna Sk30, T38, T48 och Sk580 i denna del.

dels vid mom. 5, mom. 9 och mom. 13 i motsvarande delar hemställt

5. beträffande kilometerskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk30 yrkandena 2 och 3 i denna del, 1987/88:T38 yrkande 2 i denna del, 1987/88:T48 yrkande 32 i denna del och 1987/88:Sk580 i denna del avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del,

9. beträffande höjning av fordonsskatten för trafiktraktorer m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del.

4. Kompensationen till glesbygden (mom. 6 a och mom. 13 i motsvarande del)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl Gösta Svenson (m) hemställer vid mom. 6 a och mom. 13 i motsvarande del, under förutsättning av bifall till reservation 2

6. beträffande kompensationen till glesbygden

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk30 yrkande 2 i denna del och 1987/88:T65 yrkande 19 avslår proposition 1987/88:50 bil. 2 i denna del.

5. Kompensationen till glesbygden (mom. 6 b)

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk28 och Sk514 slår en bensinskattehöjning hårt mot befolkningen i glesbygderna. Denna uppfattning delas även av regeringen, men den kompensation som föreslås i propositionen är otillräcklig för att uppväga de nackdelar som den aktuella bensinskattehöjningen medför. Att

SkU 1987/88:21

differentiera bensinskatten på sätt som föreslås i den sistnämnda motionen torde dock vara en administrativt alltför otymplig lösning för att komma till rätta med problemet. Enligt vår uppfattning bör man i stället fortsätta på den redan inslagna vägen med bensinskattekompensation. Förslaget i motion Sk28 om en ytterligare höjning av denna kompensation med 300 kr. är skäligt. Vi anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag till en höjning av kompensationen med detta belopp. Regeringen bör samtidigt överväga att ändra reglerna så att kompensationen kan utgå med samma belopp, oavsett fordonsskattens storlek.

dels vid mom. 6 b) hemställt

6. beträffande kompensationen till glesbygden att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk28 och 1987/ 88:Sk514 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till ökad bensinskattekompensation till glesbygden i enlighet med vad som här har anförts.

6. Gränsdragningen mellan olika traktorer (mom. 10 b)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk530 och Sk563 kan de nya regler som genomförts fr.o.m. den 1 juli 1987 för de s.k. A-traktorerna, dvs. lastbilar som byggts om till dragfordon i jordbruket, innebära ej acceptabla skatteskärpningar för vissa jordbrukare. Dessa fordon, som i mycket begränsad utsträckning används på de allmänna vägarna, skall numera i princip betraktas som trafiktraktorer i stället för jordbrukstraktorer och beskattningen blir därmed avsevärt högre. Förklaringen härtill är framför allt att man velat förhindra att ungdomar utan körkort använder ombyggda, såsom jordbrukstraktorer beskattade fordon för nöjeskörning i trafiken.

En särskild övergångsregel gäller under vissa förutsättningar t.o.m. utgången av juni 1990 för fordon av detta slag som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transporter inom jordbruket eller skogsbruket. Denna regel bör kunna gälla utan tidsbegränsning för dem som utnyttjar A-traktorer för transporter av detta slag. Därmed tillgodoses syftet med motionerna.

dels vid mom. 10 b) hemställt

10. beträffande gränsdragningen mellan olika traktorer

b) att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk530 och 1987/ 88:Sk563 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) att orden ”för tid till utgången av juni 1990” skall utgå.

SkU 1987/88:21

7. Gränsdragningen mellan olika traktorer (mom. 10 b)

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk530 och Sk563 kan de nya regler som genomförts fr.o.m. den 1 juli 1987 för de s.k. A-traktorerna, dvs. lastbilar som byggts om till dragfordon i jordbruket, innebära ej acceptabla skatteskärpningar för vissa jordbrukare. Dessa fordon skall numera i princip betraktas som trafiktraktorer i stället för jordbrukstraktorer och beskattningen blir därmed avsevärt högre.

En särskild övergångsregel gäller under vissa förutsättningar t.o.m. utgången av juni 1990 för fordon av detta slag som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transporter inom jordbruket eller skogsbruket. För att undvika negativa effekter bör denna övergångsregel gälla utan tidsbegränsning för dem som vid ikraftträdandet av de nya reglerna utnyttjade A-traktorer för transporter av detta slag. Syftet med motionerna får därmed åtminstone delvis anses tillgodosett.

dels ansett att utskottet under mom. 10 b bort hemställa

10. beträffande gränsdragningen mellan olika traktorer

b) att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk530 och 1987/88:Sk563 antar följande

Förslag till Lagom ändring i lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) skall tillföras en ny mening av följande lydelse:

Fordon av detta slag som allt sedan ikraftträdandet den 1 juli 1987 varit registrerade som traktorer och hänförts till klass II skall under nyss angivna förutsättningar hänföras till klass II även efter utgången av juni 1990.

8. Vissa Gotlandsfrågor (mom. 12)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Från olika håll har under senare tid förslag lagts fram om viss skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för bl.a. den växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor på färjor i trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet, om trafiken sker över internationellt vatten.

Trafikutskottet behandlade förra våren denna fråga. Utskottet förutsatte i

SkU 1987/88:21

betänkandet TU 1985/86:26, som riksdagen bifallit, att ifrågavarande spörsmål skulle bli föremål för en närmare prövning. Frågan övervägs nu också inom en särskild arbetsgrupp angående turistprojekt m.m. på Gotland (Jo 1987:02).

Vi anser att man bör undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning skulle enligt vår mening inte medföra några större kontrollproblem. I det sammanhanget bör också övervägas om en viss försäljning ombord bör tillåtas. Detta bör ges regeringen till känna. I den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda med det anförda avstyrks desamma.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande vissa Gotlandsfrågor att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk564, 1987/ 88:Sk569 och 1987/88:T89 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattefri servering i Gotlandstrafiken.

SkU 1987/88:21

gotab Stockholm 1988 14760