Om skatten på alkoholdrycker (prop. 1987/88:91)

Skatteutskottets betänkande

1987/88:22

om skatten på alkoholdrycker (prop. 1987/88:91)

SkU

1987/88:22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om en höjning av skatten på spritdrycker och starköl och om skattelättnader för alkoholsvagt lättvin och lättvin. Vidare behandlas ett antal motioner i dessa och andra frågor rörande alkoholpolitiken och motionsyrkanden om en höjning av tobaksskatten.

Utskottet avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer och särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:91 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).

I propositionen föreslås att skatten på spritdrycker och starköl höjs den 6 april 1988 och att skatten på lättöl samtidigt slopas.

För att av alkoholpolitiska skäl underlätta introduktionen av alkoholsvaga lättviner föreslås vidare att skatten på lättviner med en alkoholstyrka om högst 7 volymprocent sänks till samma nivå som för starkölet.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987188. 6 sami Nr 22

1 I Förslag till

SkU 1987/88:22

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och II §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §2

Skatten på spritdrycker och vin Skatten på spritdrycker och vin

utgår med en grundavgift och en utgår med en grundavgift och en

procentavgift. procentavgift, om annat inte sägs i

femte stycket.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker 1 krona 10 öre för 1. spritdrycker 1 krona 17 öre för

varje hel volymprocent alkohol, vaije hel volymprocent alkohol,

2. starkvin 17 kronor 50 öre, 2. stark vin 17 kronor 50 öre,

3. lättvin 7 kronor. 3. lättvin med en alkoholhalt

över 7 volymprocent 1 kronor,

4. annat lättvin 9 kronor 50 öre.

Procentavgiften utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tilllämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock ingen procentavgift.

11 §3

Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med

40 öre för lagrat lättöl,

2 kronor 20 öre för öl, 2 kronor 20 öre för öl,

7 kronor 85 öre för starköl, 9 kronor 50 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck, 40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck. 20 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

1 Lagen omtryckt 1984:158.

2 Senaste lydelse 1986:1381.

’ Senaste lydelse 1986:1381.

2 Förslag till Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)

Härigenom föreskrivs att 22 kap. tulltaxelagen (1987:1068)' skall ha följande lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika Nuvarande lydelse

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår,

om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 180:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent 56:-

annat 28:-

Starköl 11:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Föreslagen lydelse

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår,

om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 190:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent 56:-

ej musserande, med en alkoholhalt överstigande 7 men inte

15 volymprocent 28:-

ej musserande, med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent 13:-

Starköl 13:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

SkU 1987/88:22

1 Lagen omtryckt 1987:1186.

1* Riksdagen 1987188. 6sami. Nr 22

3 Motioner väckta med anledning av propositionen

1987/88:Sk31 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inte bifalla regeringens förslag avseende höjning av skatten på alkoholdrycker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en utredning om sambandet höga priser på den statligt saluförda alkoholen och den totala alkoholkonsumtionen.

1987/88:Sk32 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad beskattning av lättviner i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar införa en ny skatteklass för öl med en alkoholstyrka på upp till 3,6 viktprocent med en skattesats på 5 kronor och 85 öre per liter,

3. att riksdagen - såvida en ny skatteklass för öl ej införs - beslutar att skatten för starköl skall vara 8,70 kr. per liter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande en översyn av beskattningen av lättöl och läskedrycker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande restaurangernas inköpspriser på alkoholdrycker.

1987/88:Sk33 av Börje Stensson m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa skatten på läskedrycker och att skattebortfallet kompenseras inom alkoholskattesystemet.

1987/88:Sk34 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget i proposition 1987/88:91 i den del som avser alkoholsvaga lättviner.

1987/88:Sk35 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:91,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om nytt förslag om differentierad skatt på starköl i enlighet med Svenska bryggarföreningens förslag,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om nytt förslag om alkoholbeskattning i förhållande till alkoholstyrka.

1987/88:Sk36 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa skatten på både läsk och lättöl.

1987/88:Sk37 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja vinskatten med samma procentenhet som övriga alkoholdrycker,

2. att riksdagen beslutar att öl med max 3,8 volymprocent alkohol skall beskattas med 7,85 kr. per liter.

1987/88:Sk38 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag om skatt på öl beslutar att denna skatt skall relateras till dryckens alkoholstyrka så som redovisas i motionen,

2. att skatten på de nya lättvinerna sätts i relation till alkoholstyrkan i vinet.

SkU 1987/88:22

1987/88:Sk39 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 10 § andra stycket punkt 2 i förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha följande lydelse:

2. starkvin 19 kronor 60 öre,

2. att riksdagen beslutar att 10 § andra stycket punkt 3 i förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha följande lydelse:

3. lättvin 7 kronor 80 öre,

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till skattesänkning på lättviner med en alkoholstyrka om högst 7 volymprocent som sin mening ger regeringen till känna vad sorni motionen anförts om de s.k. lätt-lättvinerna.

1987/88:Sk40 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära nytt förslag till alkoholbeskattning där skatt i större utsträckning utgår enligt dryckens alkoholstyrka,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en särskild skattesats för alkoholsvaga lättviner,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget att slopa skatten på lättöl.

1987/88:Sk41 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om en alkoholpolitisk kampanj,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utvärdering av vilka konsumtionsmönster som utvecklas till följd av det alkoholsvaga lättvinets introduktion på den svenska marknaden.

1987/88:Sk42 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att under en försöksperiod på tre år införa en särskild skatteklass för alkoholsvagt vin.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 10. att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol med i genomsnitt 10 % i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk425 av Knut Billing och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra lagen om handel med rusdrycker så att de fasta teatrarna kan ges tillstånd att servera öl och vin under paus i pågående föreställning.

1987/88:Sk474 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 19. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på tobaksvaror fr.o.m. 1 juli 1988 i enlighet med motionen.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl samt tobak från den 1 juli 1988 med 7,5 % samt därefter successivt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk549 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett välplanerat treårigt vetenskapligt försök med inköpsbegränsning av alkohol genomförs,

SkU 1987/88:22

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av den tull- och skattefria försäljningen av alkohol i turisttrafiken,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya principer för skattehöjningar på alkohol.

1987/88:Sk575 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en skattehöjning på tobak som motsvarar en höjning av priset med 5 %.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So503.

1987/88:Sk801 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att all statlig representation skall vara spritfri.

1987/88:Sk802 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya metoder för beskattning av vin, varvid alkoholinnehållet avgör hur hög skatt som skall tas ut.

1987/88:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den tidigare utlovade propositionen i anledning av alkoholhandelsutredningens betänkande snarast bör avlämnas till riksdagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om handel med drycker så att endast alkoholpolitiska hänsyn får ligga till grund för beslut om serveringstillstånd.

1987/88:Sk805 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en avgift på 10 % på alkohol och tobak samt att denna avgift öronmärks för sjukvårdens räkning.

1987/88:Sk806 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut i ärenden rörande serveringstillstånd icke skall ske enbart vid misstanke om skattebrott eller brister i bokföringen utan först sedan dom har fallit.

1987/88:Sk807 av Bo Södersten (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta Systembolaget att införa självbetjäning i vissa av systemets butiker.

1987/88:Sk808 av Bo Södersten (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta Vin- och Spritcentralen eller Systembolaget att på prov genomföra vinauktioner i vårt land.

1987/88:Sk809 av Margareta Andrén och Olle Grahn (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att villkoren för försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat skärps.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So213.

1987/88:Sk810 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken samt regeringens övergripande ansvar i detta sammanhang,

SkU 1987/88:22

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande utnyttjandet av skatteinstrumentet i alkoholpolitiken. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So220.

1987/88:Sk811 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om tillstånd att servera öl och vin i samband med föreställning i teaterlokal, konsertlokal e. d., eventuellt som en försöksverksamhet under några år och under de i motionen angivna förutsättningarna.

1987/88:Sk812 av Sten Andersson i Malmö m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar anpassa minimiåldern för inköp på Systembolaget till myndighetsåldern.

1987/88:Sk813 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om dryckesskatt så att läskedrycker och lättöl undantas från beskattning.

1987/88:Sk814 av Hans Pettersson i Helsingborg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande i lagen om rusdrycksskatt av en ny skatteklass mellan nuvarande klass II och klass III.

1987/88:Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktioner och förebyggande åtgärder,

2. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att överväga åtgärder som är ägnade att stävja de problem som är förknippade med snabbvinsatserna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vad som i motionen anförts om regelbundna höjningar av alkoholpriset,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av alkoholskatten i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning efter alkoholstyrka i enlighet med vad som sägs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So237

1987/88:Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om sammanslagning av Systembolaget och AB Vin- och Spritcentralen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om reformer av dryckesbeskattningen för att motverka hamstringstendenser vid prisjusteringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ från regeringens sida till internationella överenskommelser för begränsning av den skattefria försäljningen av alkohol.

1987/88:Sk817 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fara för en seriös alkoholpolitik och fara för ytterligare alkoholskador som taxfree-försäljning för närvarande utgör,

SkU 1987/88:22

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör slopa taxfree-försäljningen med EG-området senast 1992,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till att slopa taxfree-försäljningen inom EFTA-området,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till att taxfree-försäljningen mellan EGresp. EFTA-området slopas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige senast 1992 inleder bilaterala överläggningar med länder utanför EFTA- och EG-områdena med sikte på att ömsesidigt avtala bort taxfree-försäljningen mellan Sverige och resp. land.

1987/88:Sk818 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Systembolaget skall ta emot tomburkar.

1987/88:Sk819 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Olle Grahn (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett 3-årigt försök med inköpsbegränsning av alkohol.

1987/88:Sk820 av Per Arne Aglert (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av dryckesskatten, upplysning om alkoholens skadeverkningar, inköpsregistrering och inköpsbegränsningar av alkoholdrycker.

1987/88:Sk821 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att infriandet av WHO-målet skall ske genom åtgärder som både sänker totalkonsumtionen och stimulerar till konsumtion av svaga drycker,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om dryckesskatt så att läskedrycker och lättöl undantas från beskattning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av lagen om dryckesskatt med en ny skatteklass mellan nuvarande öl klass II och klass III,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt med alkoholhalten i dryckerna som avgörande för skatteuttaget,

5. att riksdagen hos regeringen begär ändring av lagen om handel med drycker i syfte att möjliggöra servering av alkoholhaltiga drycker i teater- och konserthusfoajéer.

1987/88:Sk822 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att åldersgränsen för inköp av alkoholvaror sänks från nuvarande 20 till 18 år.

1987/88:Sk823 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om handel med drycker att tillstånd kommer att krävas för import, tillverkning och överlåtelse av aktivt kol,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kampanj mot hembränning.

SkU 1987/88:22

1987/88: Sk824 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt alkoholkommission och en vetenskaplig expertgrupp tillsätts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett treårigt vetenskapligt försök med inköpsbegränsning av alkohol kommer till stånd samt att försöket leds och utvärderas av ovanstående alkoholkommission och expertgrupp,

3. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till alkoholkommissionens och expertgruppens förfogande.

1987/88:Sk825 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot alkoholservering.

1987/88:Sk826 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en handlingsplan för att minska den totala alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskadorna.

1987/88:Sk827 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av omfördelning av skatterna på alkoholfria resp. alkoholhaltiga drycker.

1987/88:Sk828 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) var i yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt med alkoholhalten i dryckerna såsom avgörande för skatteunderlaget.

1987/88:Sk829 av Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrad kundservice från Systembolagets sida.

1987/88: Sk830 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk831 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning och beskattning av snabbvinsatser.

1987/88:Sk832 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning av åldersgränsen för utskänkning och servering av alkohol.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju620.

1987/88:Sk833 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen beslutar införa en ny skatteklass för öl, benämnd mellanöl med högst 3,6 % alkohol och att samma bestämmelser för försäljning och utskänkning av detta öl skall gälla som för starköl.

1987/88:Sk834 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsning av rätten att saluföra snabbvinsatser.

SkU 1987/88:22

1987/88:Sk835 av Hans Lindblad och Marianne Karlsson (fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att snabbvinssatser överförs till Systembolaget och beskattas i enlighet med de regler som gäller för övriga viner.

1987/88:Sk836 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna för ökad ölkonsumtion, särskilt bland ungdom.

1987/88:Sk837 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att nå målet att minska alkoholkonsumtionen med 25 %.

1987/88:Sk838 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna för staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare som betalas med bidrag från staten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts beträffande åtgärder för att komma till rätta med alkoholproblemen i vårt samhälle.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So279.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i dryckesbeskattningen i avsikt att anpassa beskattningen av spritdrycker till prisutvecklingen och att möjliggöra en introduktion av alkoholsvaga lättviner. Eftersom lättölet fått en minskad försäljning föreslås också att skatten på denna dryck avskaffas.

I anslutning till propositionen behandlar utskottet ett antal motioner på alkoholområdet. Flertalet av dessa motioner härrör från den allmänna motionstiden och rör sådana övergripande eller mer detaljbetonade frågor som utskottet nyligen behandlade i höstas i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1987/88:5.

Utskottet tar först upp de aktuella justeringarna av beskattningen och återkommer sedan till de övriga frågor som behandlas i motionerna.

Aktuella ändringar av dryckesskatten

I propositionen konstateras att försäljningen av spritdrycker och vin har minskat under 1987. Försäljningen av öl och starköl har fortsatt att öka, medan lättölet har minskat.

För att anpassa priset på spritdrycker till den allmänna prisutvecklingen föreslås i propositionen att grundavgiften höjs från 1,10 till 1,17 kr. per volymprocent alkohol och liter. Med hänsyn till andra prisförändringar som Vin- och Spritcentralen genomför samtidigt innebär detta att priset på de vanligast spritdryckerna stiger med närmare 5 %, dvs. för en helbutelj Renat brännvin från 135 till 141 kr. Priset på denna dryck har för närvarande kommit att släpa efter konsumentprisindex med ca 3 % jämfört med maj 1977, och från den senaste skattehöjningen den 1 januari 1987 har den allmänna prisnivån stigit med 5 %.

SkU 1987/88:22

10 Med hänsyn till att vin mer än väl följt prisutvecklingen för andra varor föreslår regeringen inte någon skattehöjning för denna dryck.

Även för starköl har prisnivån stigit mer än konsumentprisindex. Konsumtionen av denna dryck har dock ökat kraftigt. Med tanke också på att denna dryck har en särskild attraktion för ungdomar föreslås i propositionen att skatten höjs med 1,65 kr. per liter, vilket ger en prishöjning på ca 10 %. Samtidigt anför departementschefen att han inte är beredd att tillmötesgå vissa önskemål som framförts av bryggeriindustrin bl.a. om en sänkt skatt för ett svagare starköl.

När det gäller lättöl föreslås att skatten avskaffas med hänsyn till önskemålet att bryta tendensen till minskad försäljning av denna dryck.

För att skapa förutsättningar för en introduktion av svaga lättviner med en alkoholstyrka på högst 7 volymprocent föreslås att skatten på ett sådant vin sänks till samma nivå som för starkölet. Enligt propositionen är framställningskostnaderna för ett sådant vin förhållandevis höga. Med den föreslagna ändringen av beskattningen beräknas försäljningspriset inte bli högre än för de billigaste vinerna som för närvarande finns på Systembolaget.

I motion Sk31 yrkar Sten Andersson (m) avslag på de i propositionen föreslagna skattehöjningarna. Motionären framhåller att högre alkoholpriser leder till ökad hemtillverkning, något som påverkar totalkonsumtionen i motsatt riktning än den avsedda, och begär att riksdagen som sin mening ger regeringen denna uppfattning till känna. Även i motion Sk35 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen. Motionen synes dock gälla endast frågan om starkölet. Utskottet återkommer strax till denna fråga och behandlar motion Sk35 endast i det sammanhanget.

I de övriga motioner som har väckts i ärendet godtas den i propositionen föreslagna skattehöjningen på spritdrycker. I två av motionerna - Sk37 av Margareta Palmqvist (s) och Sk39 av Kjell Johansson m.fl. (fp) - yrkas att också skatten på vin skärps så att priset därmed ökar med ca 5 %. Allmänna skattehöjningar på 5-10 % för alkoholdryckerna yrkas i konsumtionsdämpande syfte i de under den allmänna motionstiden väckta motionerna Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp), Sk485 av Alf Svensson (c), Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk805 av Marianne Karlsson (c). Yrkandet i den sistnämnda motionen avser en särskild avgift som skall specialdestineras till sjukvården.

Att bekämpa den allt för höga konsumtionen av alkohol kräver långsiktiga insatser på ett brett plan med en mångfald av insatser på olika områden, och arbetet härmed har fortlöpande bedrivits inom ramen för 1977 års alkoholpolitiska beslut. Utvecklingen sedan 1977 innebär att totalkonsumtfonen har gått ned väsentligt, framför allt i fråga om de alkoholstarkare dryckerna. Under år 1987 har även vinkonsumtionen minskat. Härtill kommer att socialstyrelsen på uppdrag av regeringen för närvarande söker ta fram en plan för hur arbetet på ett mer systematiskt sätt kan bedrivas för att WHO-målet om en kraftigt minskad alkoholkonsumtion skall kunna uppnås.

Enligt utskottets mening är det inte befogat att nu frångå de grundläggande principerna i 1977 års alkoholpolitiska beslut. Dessa principer innebär att alkoholpriserna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och

SkU 1987/88:22

1** Riksdagen 1987188. 6sami. Nr22

att prisändringarna av flera skäl bör göras relativt ofta.

För att priset på spritdrycker skall följa den allmänna prisutvecklingen bör skatten på dessa drycker höjas på sätt som föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker avslagsyrkandet i motion Sk31 i denna del. Utskottet avstyrker också de nyss angivna motionskraven på mer långtgående skattehöjningar för sprit.

Med hänsyn till de nyss återgivna uppgifterna om prisutvecklingen och om konsumtionsutvecklingen för vin instämmer utskottet också i departementschefens bedömning att det nu saknas skäl för en höjning av skatten på dessa drycker. Utskottet avstyrker således motionerna även i denna del.

Frågan om nya skatteklasser för starköl har aktualiserats bl.a. av Svenska bryggarföreningen i en skrivelse till regeringen och tas upp i flera motioner. Departementschefen har i denna fråga anfört att nya skatteklasser för ett starkare och ett svagare starköl än det nuvarande, som har en alkoholhalt av högst 4,5 viktprocent alkohol, medför risker för en totalt sett ökad alkoholkonsumtion. I propositionen framhålls också att den nuvarande utvecklingen för starkölsförsäljningen är oroväckande, eftersom ölet har en stark attraktionskraft hos ungdomar. Departementschefen är därför inte beredd att tillmötesgå de krav som har framförts av bryggeriindustrin.

De aktuella kraven motiveras med önskemålet att främja en övergång till alkoholsvagare drycker. Flera öltyper kan givetvis också medföra en viss övergång från svagare till starkare maltdrycker och att man - som anförs i propositionen - ökar konsumtionen. Vid bedömningen av denna fråga bör man enligt utskottets mening beakta att även försäljningen av klass Il-ölet ökat kraftigt under senare år och att denna dryck svarar för en inte obetydlig del av den totala alkoholkonsumtionen.

Risken att ett nytt alkoholsvagare starköl kan medföra en ökad konsumtion framhålls också i motion Sk836 av Göran Magnusson m.fl. (s). Utskottet instämmer i dessa farhågor. Eftersom syftet med motionen får anses tillgodosett med vad utskottet anfört avstyrker utskottet det i motionen framställda yrkandet om ett särskilt tillkännagivande från riksdagens sida i denna fråga. Av det anförda framgår också att utskottet inte är berett att nu tillstyrka kraven på särskilda skatteklasser för starkare och svagare starköl och att utskottet således avstyrker motionerna Sk35 av Gullan Lindblad m.fl. (m), Sk32 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), Sk37 av Margareta Palmqvist (s), Sk38 av Lennart Brunander (c), Sk814 av Hans Pettersson i Helsingborg m.fl. (s), Sk821 av Ingrid Sundberg (m) och Sk833 av Birger Hagård (m) i dessa delar.

Om en ny skatteklass för ett svagare starköl ej införs yrkas i motion Sk32 i andra hand att skatten på starköl bestäms till 8,70 kr. per liter i stället för de 9,50 kr. som föreslagits i propositionen. I motion Sk31 yrkas avslag på propositionen även i fråga om höjningen av skatten på starköl.

Med hänvisning till den oroande utvecklingen av starkölskonsumtionen tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker de nu angivna motionerna i denna del. Därmed torde de krav på höjningar av alkoholskatter e.d. som framställs i motionerna Sk414, Sk485, Sk815 och Sk805 väsentligen vara tillgodosedda i vad avser skatten på starköl. I den mån så inte är fallet

SkU 1987/88:22

avstyrker utskottet motionerna i denna del.

Skatten på öl klass II bör enligt utskottets uppfattning tills vidare stå kvar på sin nuvarande nivå. Utskottet avstyrker således motionerna i den mån de berör denna dryck.

I motion Sk40 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) avslag på förslaget att slopa skatten på lättöl.

Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att tendenserna till minskad försäljning av lättöl - som torde motsvaras av en ökad försäljning av i första hand andra maltdrycker - bör motverkas. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen i denna del.

Yrkandena i motionerna Sk813 av Olle Grahn m.fl. (fp) och Sk821 av Ingrid Sundberg (m) är därmed i denna del tillgodosedda. Vidare yrkas i dessa motioner liksom i motionerna Sk33 av Börje Stensson m.fl. (fp, c) och Sk36 av Barbro Nilsson m.fl. (fp) att också skatten på läskedrycker avskaffas. Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk32 en översyn av beskattningen så att inte konkurrensförhållandena rubbas.

Läskedrycker och maltdrycker är enligt utskottets uppfattning av så olika slag att konkurrensförhållandena dem emellan inte kan antas bli påverkade i nämnvärd grad av att skatten på lättöl - 40 öre per liter-slopas. Däremot kan det, som utskottet framhållit vid tidigare års behandling av läskedrycksskatten, inte uteslutas att det kan ske en förskjutning i konkurrensen mellan läskedrycker och andra alkoholfria drycker än lättöl, om läskedrycksskatten slopas. Därtill kommer att denna skatt, som uppgår till 40 öre per liter för kolsyrade och till 20 öre per liter för icke kolsyrade läskedrycker, inte saknar statsfinansiell betydelse. Att slopa läskedrycksskatten utan närmare överväganden bör därför enligt utskottets mening inte komma i fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet även dessa motioner.

Förslaget om lättnader i beskattningen för alkoholsvagt lättvin kritiseras i flera motioner. Yrkanden om avslag framställs i motionerna Sk34 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp), Sk37 av Margareta Palmqvist (s), Sk39 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk40 av Stig Josefson (c), medan Lennart Brunander (c) i motion Sk38 anför att skatten i vart fall bör sättas i relation till alkoholstyrkan, dvs. till ett högre belopp än 9:50 kr. Göran Magnusson m.fl. (s) godtar förslaget som ett försök under en treårsperiod (motion Sk42) medan Rosa Östh m.fl. (c) i motion Sk41 yrkar en alkoholpolitisk kampanj med anledning av förslaget och en utvärdering av det nya vinet efter två år. Kritiken i motionerna bottnar i farhågor för att den föreslagna ändringen av skattereglerna kan leda till nya prisbilliga alkoholdrycker av olika slag i konkurrens med starkölet och till nya ej önskvärda dryckesvanor. Liknande synpunkter framförs också i en del skrivelser som har inkommit till utskottet.

Enligt utskottets uppfattning skulle det vara av värde från alkoholpolitisk synpunkt att kunna tillhandahålla ett nytt attraktivt alkoholsvagt lättvin som ett alternativ till andra, kanske dubbelt så starka viner. Detta är emellertid inte möjligt så som de nuvarande skattereglerna är utformade. Samtidigt är det viktigt att man uppmärksamt följer utvecklingen på detta område och att man därvid också beaktar de synpunkter som motionärerna anlagt på denna fråga.

SkU 1987/88:22

13 Enligt utskottets mening bör kritiken i motionerna kunna beaktas vid den praktiska tillämpningen. Alkoholbolagen och regeringen bör noga följa försäljningsutvecklingen för de nya dryckerna och uppmärksamma i vad mån dryckesmönstren påverkas. Det är givetvis också av vikt att marknadsföringen utformas på ett från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt sätt, så att dessa drycker inte i allmänhetens ögon kommer att framstå som ofarliga och i alla sammanhang acceptabla. Utskottet utgår från att regeringen kommer att ta initiativ till de ändringar som kan erfordras med hänsyn till kommande erfarenheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet de skattelättnader som föreslås i propositionen och avstyrker således motionerna Sk34, Sk35, Sk37, Sk38, Sk39 och Sk40 i dessa delar, i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört. Det anförda innebär enligt utskottets mening också att det inte finns skäl att uttryckligen föreskriva att de nya reglerna skall gälla endast under en försöksperiod eller att de måste utvärderas eller att föranstalta om en kampanj med anledning av det nya vinet. Utskottet avstyrker således också motionerna Sk41 och Sk42 i den mån de inte är tillgodosedda.

Inriktningen av alkoholpolitiken

I detta sammanhang tar utskottet upp vissa motionsyrkanden som återkommer rörande alkoholpolitikens allmänna inriktning. Flera av dessa yrkanden är likartade med dem som utskottet behandlade i höstas i sitt betänkande SkU 1987/88:5 och gäller bl.a. inköpsbegränsningar eller registrering av inköp i syfte att begränsa alkoholkonsumtionen, en handlingsplan för en väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen och takten på skattehöjningarna. Andra frågor som tas upp i motionerna och som i det följande kommer att behandlas under särskilda rubriker är bl.a. beskattings- och försäljningsfrågor av olika slag och den oregistrerade konsumtionen (hemtillverkning, resandeinförsel m.m.).

Utskottet vill nu liksom tidigare framhålla värdet av den enighet som sedan länge råder rörande de grundläggande målsättningarna i samband med 1977 års alkoholpolitiska reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. En bred uppslutning kring alkoholpolitiken är en av förutsättningarna för att med framgång kunna föra en aktiv kamp mot de svåra problem som föreligger på detta område.

Som utskottet framhöll senast i höstas tycks också den förda politiken i stort ha vunnit förståelse från allmänhetens sida och lett till ett ökat engagemang för de alkoholpolitiska strävandena. Allt fler här i landet inser att vår alkoholpolitik är en form av solidaritet med ungdomar, med svaga och utsatta grupper och med dem som på ett eller annat sätt drabbats av alkoholvanorna. Alla har också glädje av de effekter som uppnås när alkoholkonsumtionen minskar, som t.ex. mindre sociala problem, kortare sjukvårdsköer, lägre brottslighet etc. Insikten härom ökar även utomlands och har lett till en mer restriktiv inställning i en rad länder.

Den svenska alkoholpolitiken har enligt utskottets uppfattning haft en rad positiva effekter och har lett till att den mätbara alkoholkonsumtionen sedan

SkU 1987/88:22

1977 har sjunkit väsentligt och att de alkoholrelaterade problemen också har minskat. Fortfarande ligger dock den totala alkoholkonsumtionen på en hög nivå, och ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen måste intensifieras för att WHO-målet om en väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen skall kunna uppnås till sekelskiftet. För att det omfattande arbete som bedrivs med dessa frågor skall kunna få ett lyckat resultat måste man bygga vidare på en ökad förståelse från allmänhetens sida och får inte skapa underlag för negativa attityder genom hot om restriktioner i form av ransonering eller inköpsbegränsningar.

Enligt utskottets uppfattning saknas det alltså för närvarande anledning att tillgripa åtgärder som inte har stöd i en bredare opinion, och inköpsrestriktioner bör övervägas först om utvecklingen mer påtagligt försämras. Utskottet vidhåller alltså sin uppfattning i detta hänseende och avstyrker de yrkanden om inköpsregistrering och om en planering av inköpsbegränsningar som framställs i motionerna Sk549 av Alf Svensson (c), Sk819 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Olle Grahn (fp), Sk820 av Per Arne Aglert (fp) och Sk824 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c).

Vad utskottet nu har anfört torde i allt väsentligt tillgodose de synpunkter som ligger bakom yrkande 1 i motion Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) om avvägningen mellan restriktioner och förebyggande åtgärder. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet också detta yrkande.

I flera motioner - Sk821 av Ingrid Sundberg m.fl. (m), Sk837 av Göran Magnusson m.fl. (s), Sk810 av Karin Israelsson m.fl. (c), Sk826 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (c), Sk837 av Göran Magnusson m.fl. (s) och Sk838 av Erik Holmkvist (m) - efterlyses ett åtgärdsprogram för att uppnå WHO-målet om en väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen till sekelskiftet och att komma till rätta med alkoholproblemen. Yrkanden i denna riktning framställs också i motionerna Sk549 av Alf Svensson (c), Sk810av Karin Israelsson m.fl. (c), Sk815av Bengt Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp). Dess motioner innehåller yrkanden om tätare prishöjningar för att undvika hamstring och andra negativa effekter och få en bättre följsamhet gentemot konsumtionsprisindex eller en något snabbare prisutveckling för alkoholvarorna.

Utskottet kan i dessa frågor hänvisa till sitt betänkande i höstas och till socialministerns redogörelse i en interpellationsdebatt den 20 november 1987. Utskottet vill nu endast erinra om att ett intensivt arbete på alkoholområdet bedrivs inom socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, C AN, ANrådet med sin Bohman-grupp, skolorna, folkrörelserna och andra institutioner och föreningar och att hos många enskilda personer ger prov på ett stort engagemang i dessa frågor. Utskottet instämmer i uppfattningen att en handlingsplan behövs för att på bästa sätt samordna insatserna och bedriva ett systematiskt arbete för att uppnå WHO-målet. En sådan arbetsplan utarbetas för närvarande inom socialstyrelsen, och enligt socialministern kommer planen att vara klar under innevarande budgetår. Något initiativ från riksdagens sida i denna fråga kan enligt utskottets uppfattning inte anses erforderligt. Utskottet avstyrker således de förstnämnda motionerna.

När det gäller prishöjningarna har dessa hittills följt riktlinjerna i 1977 års

SkU 1987/88:22

alkoholpolitiska beslut. Utskottet instämde i höstas i uppfattningen att prishöjningarna på alkoholdrycker minst skall motsvara höjningen av den allmänna prisnivån och genomföras med relativt korta intervall. Med det anförda avstyrker utskottet också de sistnämnda motionerna.

Beskattning efter alkoholhalt

Frågan om en beskattning efter alkoholhalt tas på nytt upp i flera motioner. Stig Josefson m.fl. (c), som enligt vad som framgår ovan anser att regeringens förslag beträffande alkoholsvaga lättviner bör avslås, begär i motion Sk40 ett nytt förslag från regering om en beskattning som i större utsträckning utgår efter alkoholstyrkan. Vidare yrkas i motionerna Sk32 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) - med tanke framför allt på lättviner i mellanprislägen - förslag till ändrad vinbeskattning genom sänkning av procentavgiften. Mer generella yrkanden om en beskattning efter alkoholstyrkan framställs i motionerna Sk802 av Lennart Brunander (c), Sk820 av Per Arne Aglert (fp), Sk827 av Barbro Nilsson m.fl. (s), Sk828 av Elvin Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk821 av Ingrid Sundberg.

Vid tidigare års behandling av motionsyrkanden om en omläggning till en mer renodlad beskattning efter alkoholhalt har utskottet erinrat om att alkoholhalten i de olika typerna av drycker har en väsentlig betydelse för den nuvarande beskattningens höjd. Samtidigt har utskottet anfört att alkoholhalten endast är en av de faktorer som bör påverka avvägningen. Reglerna har utformats också med tanke på de olika dryckernas alkoholpolitiska betydelse i syfte att begränsa den totala konsumtionen och främja en övergång till svagare drycker. Därtill kommer strävandena att avväga beskattningen på ett lämpligt sätt så att prisrelationerna mellan jämförbara produkter inte förrycks. Vad särskilt angår lättvinerna har utskottet anfört att prisbilden här i landet för kvalitetsvinerna inte påtagligt avviker från förhållandena i andra länder och att beskattningen - om man ser till prisrelationerna inom vinsortimentet - redan i dag slår hårdast mot det prisbilligare sortimentet.

Utskottet har också framhållit att en omläggning av dryckesbeskattningen inte främst är en teknisk fråga. Svårigheterna torde framför allt hänföra sig till möjligheterna att på förhand med säkerhet bedöma hur ändringar i beskattningen kommer att påverka den verkliga totalkonsumtionen och att undvika att attrahera nya alkoholkonsumenter och skapa nya, från alkoholpolitisk synpunkt ej önskvärda dryckesmönster.

Det anförda utesluter givetvis inte att man i framtiden bör ta större hänsyn till dryckernas olika alkoholhalt j>n vad sorn sker i dag. Förslaget i propositionen om skattelättnader för alkoholsvaga lättviner är ett exempel på detta. Det finns givetvis anledning att undersöka om man lämpligen kan gå vidare på den inslagna vägen och samtidigt söka undvika sådana tröskeleffekter som ej är avsedda. Enligt vad utskottet erfarit pågår sedan en tid tillbaka överväganden i dessa frågor inom finansdepartementet, och det finns enligt utskottets mening inte anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna. Utskottet avstyrker således dessa motionsyrkanden.

SkU 1987/88:22

16 Alkoholhandelsfrågor m. m.

Olika frågor på alkoholhandelsområdet tas på nytt upp i en del av motionerna. Så framställs i motionerna Sk815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk831 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s), Sk834 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp) och Sk835 av Hans Lindblad och Marianne Karlsson (fp, c) yrkanden om åtgärder mot de s.k. snabbvinsatserna, i motion Sk823 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) ett tillståndsförfarande för försäljning m.m. av aktivt kol och en kampanj mot hembränning och i motion Sk809 av Margareta Andrén och Olle Grahn (fp) en skärpning av villkoren för försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Frågan hur ekonomisk misskötsamhet skall beaktas vid prövningen av serveringstillstånd återkommer i två motioner, Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) och Sk806 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c), som innehåller kritik av reglerna från rättssäkerhetssynpunkt. Vidare yrkas i motion Sk830 av Jan Sandberg (m) att reglerna om servering pä restauranger liberaliseras och avbyråkratiseras. Knut Wachtmeister m.fl. (m) anför i motion Sk32 att restaurangernas inköpspriser för alkoholdrycker bör sänkas för att minska olägenheterna med de nuvarande höga alkoholpriserna i samband med servering och begär ett tillkännagivande av denna uppfattning. Karin Israelsson och Gunhild Bolander (c) däremot kritiserar i motion Sk825 den snabba utvecklingen mot ett allt större antal serveringstillstånd och den kraftiga ökning av alkoholkonsumtionen på restauranger som inträffat under 1980-talet. I denna motion förs också fram tanken på licensavgifter för att täcka kostnaderna för kontrollen av alkoholserveringen. Frågan om alkoholservering i teaterfoajéer återkommer i motionerna Sk425 av Knut Billing och Görel Bohlin, Sk811 av förste vice talman Ingegerg Troedsson (m) och Sk821 av Ingrid Sundberg (m). I den sistnämnda motionen yrkas att servering av öl och vin bör kunna medges såväl i teaterlokaler som i konserthus.

Utskottet har vid sin återkommande prövning av likartade motioner avstyrkt de framställda yrkandena med hänvisning bl.a. till att en närmare prövning av dessa frågor borde anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till alkoholhandelsutredningens förslag. Som framgår av budgetpropositionen (prop. 1987/88:100 bil. 7 socialdepartementet s. 136 och 137) är regeringen inte för närvarande beredd att lägga fram någon proposition med anledning av utredningens förslag. Bakgrunden härtill är att flera av utredningens centrala förslag, bl.a. i fråga om serveringstillstånden, har fått stark kritik vid remissbehandlingen. Enligt socialministern har det visat sig vara svårt att väga samman förslagen till mer genomgripande förändringar med kravet att regelsystemet skall fylla sin alkoholpolitiska funktion. I propositionen framhålls också att vissa oroande tendenser vad gäller konsumtionens utveckling talar för stor försiktighet i fråga om större förändringar inom alkoholpolitikens område.

Det anförda får enligt utskottets uppfattning inte innebära att de viktiga frågor som ingått i utredningens uppdrag nu skjuts åt sidan.

Frågan om utskänkningstillstånden har många aspekter. Under åren 1981 till 1986 har antalet serveringstillstånd ökat med 40 % till över 4 000. Med hänsyn till den stora ungdomliga publik som numera besöker vinrestaurang -

SkU 1987/88:22

er, spritrestauranger och andra serveringsställen framstår det som ett växande alkoholpolitiskt problem.

Samtidigt har de besparingskrav som länsstyrelserna i likhet med andra myndigheter underkastats under en följd av år i väsentlig utsträckning gått ut över länsstyrelsernas möjligheter att utöva en effektiv tillsyn av serveringsställena. Denna utveckling får delvis ses som en följd av det osäkra läge som till följd av alkoholhandelsutredningens förslag rått beträffande organisationsfrågan. Som framgår av vad utskottet nyss har anfört har saken numera kommit i ett i viss mån ändrat läge, eftersom utredningsförslaget i denna del inte nu kan leda till lagstiftning. Möjligheterna att förbättra tillsynen kommer enligt vad utskottet erfarit nu att tas upp i en översyn som pågår rörande länsstyrelsernas resurser för sina sociala funktioner, och frågan har också uppmärksammats inom socialstyrelsen såsom central tillsynsmyndighet. Utskottet utgår från att de alkoholpolitiska sidorna av den angivna utvecklingen för restaurangerna och övriga förhållanden inom branschen i detta sammanhang kommer att tas upp av regeringen.

Enligt utskottets mening kan man så som sker i vissa motioner ifrågasätta om det är en tillfredsställande gränsdragning mellan lokaler som får serveringstillstånd och de som inte får sådana tillstånd. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen på detta område och tar initiativ till förändringar som kan vara erforderliga. Liksom hittills bör återkommande prövningar av dessa frågor innefatta en samlad bedömning som både tar hänsyn till önskvärdheten att utveckla arbetet med att skapa drogfria miljöer och till att utskänkningstillstånd skall kunna ges där det bedöms vara acceptabelt från alkoholpolitiska synpunkter.

Enligt utskottets mening finns det också anledning till fortsatta överväganden om exempelvis utredningens förslag rörande hembränning och aktivt kol, marknadsföringen av snabbvinsatser och frågan om en förbättring och modernisering av lagstiftningen om teknisk sprit och tekniska preparat av olika slag.

Utskottet utgår således från att samtliga frågor som tagits upp i detta avsnitt kommer att uppmärksammas av regeringen och socialstyrelsen i det fortsatta arbetet med de alkoholpolitiska frågorna. Skäl till en särskild framställning till regeringen i dessa frågor föreligger inte enligt utskottets mening, varför utskottet avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.

Resandeinförseln

I motionerna Sk549 av Alf Svensson (c), Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) och Sk817 av Anders Castberger m.fl. (fp) framställs yrkanden som syftar till att avveckla den tull- och skattefria försäljningen och införseln av alkoholvaror m.m. i turisttrafiken.

Utskottet har nu liksom tidigare viss förståelse för dessa krav. Det har emellertid visat sig att det är förenat med stora svårigheter att nå fram till internationella överenskommelser om begränsningar av den skattefria försäljningen, och utskottet har också funnit att det inte för närvarande kan anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer. Något nytt som bör föranleda en annan bedömning än tidigare har inte

SkU 1987/88:22

18.

förekommit, och utskottet avstyrker således också de nu framställda yrkandena.

Åldersgränser

I motionerna Sk812 av Sten Andersson i Malmö m.fl. (m) och Sk822 av Jan Sandberg (m) yrkas att åldersgränsen för inköp av alkoholvaror anpassas till myndighetsåldern och alltså sänks från 20 till 18 år. Vidare yrkas i motion Sk832 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp) att åldersgränsen vid servering av alkohol på restauranger höjs från 18 till 20 år.

Utskottet har vid sin återkommande behandling av dessa frågor avstyrkt en sänkning av åldersgränsen med hänvisning till att man ännu inte i erforderlig omfattning kunnat begränsa ungdomens alkoholkonsumtion. I fråga om åldersgränsen vid servering har utskottet tidigare år funnit att någon höjning då inte var motiverad. Utskottet finner inte anledning att nu ändra sitt ställningstagande i dessa frågor utan avstyrker motionerna.

Alkoholfri representation

Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk801 att all statlig representation skall vara spritfri.

Gällande riktlinjer för alkoholservering vid statlig representation innebär att alkoholdrycker i allmänhet inte behöver serveras och att måttfullhet bör iakttas vid de tillfällen då en alkoholservering kan anses motiverad. Enligt utskottets mening saknas det tillräckliga skäl att nu ompröva dessa riktlinjer, varför utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk838 av Erik Holmkvist (m) yrkas en utredning om möjligheterna för staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare som betalas med bidrag från staten.

Vid sin prövning av ett likartat yrkande förra året från samma motionär anförde utskottet att det av motionen inte framgick vad för slags bidrag som motionären åsyftade. Med hänvisning till det pågående arbetet på att åstadkomma en mer restriktiv inställning till alkoholkonsumtion i olika former avstyrkte utskottet motionen. Med samma motivering avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet.

Vin- & Spritcentralen och Systembolaget

I motion Sk807 yrkar Bo Södersten (s) att Systembolaget bör införa självbetjäning i vissa butiker.

Utskottet vill framhålla att Systembolaget på sina håll redan har infört självbetjäning i viss utsträckning. Eftersom detta är en fråga som det i första hand bör ankomma på Systembolaget att bedöma avstyrker utskottet motionen.

Vidare yrkar Bo Södersten i motion Sk808 att Vin- & Spritcentralen eller Systembolaget bör tillåtas att på prov genomföra vinauktioner.

Utskottet avstyrker även detta yrkande, som inte är förenligt med riktlinjerna för alkoholbolagens verksamhet.

SkU 1987/88:22

19 I motion Sk816 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) upprepar motionärerna ett utredningskrav om en sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet på samma sätt som förra året framhålla att de båda statliga bolagen bör drivas enligt affärsmässiga principer inom ramen för de gällande alkoholpolitiska målsättningarna. Vid frågans tidigare behandling har man funnit att en sammanslagning inte skulle medföra några väsentliga fördelar, och några nya omständigheter som bör föranleda en annan bedömning har enligt utskottets uppfattning inte framkommit. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motionerna Sk818 av Ylva Annerstedt (fp) och Sk829 av Anita Bråkenhielm (m) yrkas att Systembolaget skall åläggas att ta emot tomburkar.

Utskottet har i och för sig förståelse för motionärernas synpunkt att Systembolaget bör delta i hanteringen av returförpackningar på samma sätt som handeln i övrigt. Systembolaget lägger ned ett värdefullt arbete på återvinningen av glas av olika slag. Däremot tar Systembolaget inte emot returburkar, vilket beror på att en försöksverksamhet med mottagning av burkautomater enligt Systembolagets uppfattning visat ett så dåligt resultat för bolagets del att en sådan hantering inte skulle anses meningsfull. Knappt 5 % av burkarna återlämnades, och det skulle enligt uppgift kosta ca 20 milj. kr. att sätta in burkautomater i samtliga butiker. Vid bedömningen av denna fråga bör man enligt utskottets uppfattning beakta att den endast torde ha en marginell betydelse för allmänheten och för möjligheten att öka återvinningen av aluminiumburkarna. Systembolagets har endast 330 butiker i hela landet, och dessa är dessutom inte lika tillgängliga eller attraktiva från denna synpunkt som t.ex. livsmedelsbutikerna.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte tillräckliga skäl för riksdagen att ta något initiativ i denna fråga. Utskottet avstyrker således motionerna.

Tobaksskatten

I motionerna Sk485 av Alf Svensson (c), Sk575 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) och Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkas en höjning med 5-10 % av skatten på tobak. Yrkandet i den sistnämnda motionen avser en specialdestinerad avgift för sjukvårdens räkning. Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkar i motion Sk575 en skattehöjning som ger en priseffekt på 5 %. I motion Sk474 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas en höjning med 12 öre per cigarett och en motsvarande höjning för övriga tobaksvaror, för cigarrer och cigariller dessutom en ytterligare höjning som motsvarar eftersläpningen i beskattningen efter den senast höjningen 1977. Yrkandena motiveras med tobaksbrukets stora skadeverkningar.

Vid tidigare års behandling av motsvarande yrkanden har utskottet instämt i uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att motverkat bruket av tobak men hänvisat till att denna fråga uppmärksammas i annat sammanhang. Utskottet vill nu också anföra att tobaken redan är en förhållandevis högt beskattad vara och att skattehöjningarna hittills har medfört att priset på dessa varor på hela taget har följt den allmänna penningvärdeutveckling -

SkU 1987/88:22

en. Tillgängliga uppgifter visar också att tobakskonsumtionen stadigt har gått ned. Detta gäller i särskilt hög grad för cigarrer, vilket tillsammans med kostnadsfördyringen inom detta sortiment är förklaringen till att beskattningen här har fått stå kvar på 1977 års nivå.

Med det anförda avstyrker utskottet dessa motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatten pä spritdrycker, m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sk31 i denna del, med bifall till proposition 1987/88:91 i denna del och med anledning av motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485

yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del och

1987/88:Sk805 i denna del beslutar att höja skatten på spritdrycker på sätt som föreslås i propositionen,

2. beträffande skatten på vin

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk39 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och 1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del,

3. beträffande ett nytt starkare starköl

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk35 yrkande 2 i denna del,

4. beträffande ett nytt svagare starköl

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Sk32 yrkande 2, 1987/ 88:Sk35 yrkande 2 i denna del, 1987/88:Sk37 yrkande 2,1987/88:Sk38 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk814, 1987/88:Sk821 yrkande 3 och 1987/88:Sk833,

5. beträffande skatten pä starköl

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:91 i denna del, med anledning av motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del. 1987/88:Sk805 i denna del och

1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del och med avslag på motionerna

1987/88:Sk31 i denna del, 1987/88:Sk32 yrkande 3, 1987/88:Sk35 yrkande 1 och 1987/88:Sk38 yrkande 1 i denna del beslutar att höja skatten på starköl på sätt som föreslås i propositionen,

6. beträffande riskerna med mellanöl att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk836,

7. beträffande skatten på öl klass II

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och

1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del,

8. beträffande skatten pä lättöl

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:91 i denna del, med anledning av motionerna 1987/88:Sk813idenna del och 1987/88:Sk821 yrkande 2 i denna del och med avslag på motion 1987/88:Sk40 yrkande 3 beslutar att slopa skatten på lättöl,

SkU 1987/88:22

9. beträffande slopande av skatten på läskedrycker

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk33, 1987/88:Sk36, 1987/ 88:Sk813 i denna del och 1987/88:Sk821 yrkande 2 i denna del,

10. beträffande översyn av skatten på läskedrycker m.m. att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk32 yrkande 4,

11. beträffande införande av skattelättnad för alkoholsvagt lättvin att riksdagen bifaller proposition 1987/88:91 i denna del och avslår motionerna 1987/88:Sk34, 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk39 yrkande 3 och 1987/88:Sk40 yrkande 2,

12. beträffande skatten på alkoholsvagt lättvin

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:91 i denna del och avslår motion 1987/88:Sk38 yrkande 2,

13. beträffande omprövning efter en försöksperiod med alkoholsvagt lättvin, m.m.

att avslår motionerna 1987/88:Sk41 och 1987/88:Sk42,

14. beträffande ransonering, andra restriktioner m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 1, 1987/ 88:Sk819, 1987/88:Sk820 i denna del och 1987/88:Sk824,

15. beträffande avvägningen mellan restriktioner och förebyggande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk815 yrkande 1,

16. beträffande inriktningen i övrigt av alkoholpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk810 yrkande 1, 1987/ 88:Sk821 yrkande 1,1987/88:Sk826,1987/88:Sk837och 1987/88:Sk838 yrkande 2,

17. beträffande takten på prishöjningarna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 3, 1987/ 88:Sk810 yrkande 2, 1987/88:Sk815 yrkande 3 och 1987/88:Sk816 yrkande 2,

18. beträffande beskattning efter alkoholhalt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk32 yrkande 1, 1987/ 88:Sk40 yrkande 1, 1987/88:Sk802, 1987/88:Sk815 yrkande 5, 1987/ 88:Sk820 i denna del, 1987/88:Sk821 yrkande 4, 1987/88:Sk827 och 1987/88:Sk828,

19. beträffande snabbvin

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk815 yrkande 2, 1987/ 88:Sk831, 1987/88:Sk834 och 1987/88:Sk835,

20. beträffande hembränning och aktivt kol att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk823,

21. beträffande teknisk sprit m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk809,

22. beträffande lämplighetsprövningen för serveringstillstånd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk804 och 1987/88:Sk806,

23. beträffande avbyråkratisering av reglerna att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk830,

24. beträffande priserna på restauranger

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk32 yrkande 5,

SkU 1987/88:22

25. beträffande begränsningar av serveringen på restauranger att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk825,

26. beträffande servering på teatrar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk425, 1987/88:Sk811 och 1987/88:Sk821 yrkande 5,

27. beträffande resandeinförseln

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 2, 1987/ 88:Sk816 yrkande 3 och 1987/88:Sk817,

28. beträffande åldersgränsen för inköp på Systembolaget

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk812 och 1987/88:Sk822,

29. beträffande åldersgränsen vid servering att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk832,

30. beträffande alkoholfri representation, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk801 och 1987/88:Sk838 yrkande 1,

31. beträffande självbetjäning på Systembolaget att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk807,

32. beträffande vinauktioner

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk808,

33. beträffande sammanslagning av alkoholbolagen att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk816,

34. beträffande returburkar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk818 och 1987/88:Sk829,

35. beträffande tobaksskatten, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk474 yrkande 19, 1987/ 88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk575 och 1987/88:Sk805 i denna del,

36. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).

Stockholm den 15 mars 1988 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)*, Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s)*, Kjell Nordström (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c) och Arne Kjörnsberg (s)*.

SkU 1987/88:22

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

SkU 1987/88:22

1. Skatten på vin (morn. 2 och morn. 36 i motsvarande del)

Britta Bjeile och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Efter en lång följd av år med ständigt stigande alkoholkonsumtion bröts utvecklingen i slutet av 1970-talet. Sedan år 1976 har konsumtionen sjunkit med ca 20 %. Den största delen av konsumtionsminskningen inträffade under perioden t.o.m. 1981. Förändringarna sedan dess har varit små även om det finns tendenser till en ökning av konsumtionen de senaste åren. Framför allt har det skett en oroande stor ökning av starkölskonsumtionen.

Som framhålls i motion Sk39 från vårt håll har även vinförsäljningen under senare år genomgått en drastisk ökning. De preliminära siffrorna för 1987 visar en marginell minskning av den totala konsumtionen av vin. Inga slutsatser bör dras av denna minskning. I stället kan man med oro konstatera att konsumtionen av lättvin, vilket är den helt dominerande vinkonsumtionen, visar en uppåtgående trend. Dessutom bör uppmärksammas att priset per volymprocent alkohol för vissa viner är betydligt lägre än för spritdrycker och starköl. Priset på alkohol är ett av de mest effektiva instrument som står till förfogande för att påverka konsumtionsnivån. Detta tillsammans med målet om en minskning av konsumtionen av alkohol med 25 % fram till år 2000 gör att vi inte ser någon anledning att - som regeringen föreslår - låta just beskattningen av vin förbli på samma nivå som i dag. Vi tillstyrker kravet i motion Sk39 att priserna bör höjas även för viner med i genomsnitt 5 %. Detta bör ske genom en höjning av grundavgiften. Därmed är även övriga motionsyrkanden i samma riktning helt eller delvis tillgodosedda.

dels vid mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

2. beträffande skatten på vin att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk39 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del, 1987/88:Sk485 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och 1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del beslutar att höja skatten på vin i enlighet med vad som föreslås i motion 1987/88:Sk39,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen till följd härav

a) i fråga om 10 § andra stycket i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt beslutar att den nuvarande grundavgiften 17,50 kr. skall höjas till 19,60 kr. och att den nuvarande grundavgiften 7 kr. skall höjas till 7,80 kr.,

b) i fråga om anmärkningen till 22 kap. i det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) beslutar att tullsatsen 56 kr. höjs till 60 kr. och att tullsatsen 28 kr. höjs till 30 kr.

2. Ett nytt svagare starköl (mom. 4 och mom. 36 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) har

dels anfört följande:

Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen och att få en övergång till konsumtion av svagare alkoholdrycker. Mot den bakgrunden bör, som anförs i flera av de aktuella motionerna, en ny skatteklass införas för öl med en alkoholstyrka mellan folkölet och det nuvarande starkölet. Förslaget i motion Sk32 om en klass på högst 3,6 viktprocent och en skatt på 5,85 kr. per liter är enligt vår uppfattning väl avvägt. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya skatteklassen bör i likhet med starköl försäljas på Systembolaget.

Om inte en ny skatteklass införs, kan den föreslagna höjningen av skatten på starköl ge andra konsekvenser än de avsedda. Konsumtionen kan komma att styras över mot starkare drycker. Skulle förslaget om en ny skatteklass avslås, bör därför skatten på starköl endast höjas så mycket att prisökningen blir ca 5 %. Skattesatsen för starköl bör då sättas till 8,70 kr. per liter i stället för de 9,50 kr. per liter som föreslås i propositionen.

dels vid mom. 4 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

4. beträffande ett nytt svagare starköl att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk32 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1987/88:Sk35 yrkande 2 i denna del, 1987/88:Sk37 yrkande 2, 1987/88:Sk38 yrkande 1 i denna del, 1987/ 88:Sk814, 1987/88:Sk821 yrkande 3 och 1987/88:Sk833 beslutar att skatten på starköl med en alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent skall vara 5,85 kr. per liter,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen till följd härav beslutar

a) att 11 § i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha följande lydelse i vad avser starköl:

11 § Skatt på malt och läskedrycker utgår per liter med

5 kronor 85 öre per liter för starköl med en alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent,

9 kronor 50 öre per liter för starköl med en alkoholhalt över 3,6 viktprocent,

b) att anmärkningen till 22 kap. i det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) skall ha följande lydelse vad avser starköl:

#Starköl med alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent 8:-

Starköl med en alkoholhalt över 3,6 viktprocent 13:-

SkU 1987/88:22

3. Skatten på starköl (mom. 5 och mom. 36 i motsvarande del) SkU 1987/88:22

För det fall att reservation 2 ej vinner bifall

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (aila m) har - under åberopande av innehållet i reservation 2-vid mom. 5 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

5. beträffande skatten på starköl att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk32 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 10 i denna del,

1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk805 i denna del och 1987/88:Sk815 yrkande 4 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk31 i denna del, 1987/88:Sk35 yrkande 1 och 1987/88:Sk38 yrkande 1 i denna del och proposition 1987/88:91 i denna del beslutar att höja skatten på starköl till 8,70 kr. per liter,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen till följd härav beslutar

a) att skattesatsen för starköl i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt skall vara 8,70 kr. per liter,

b) att tullsatsen för starköl i anmärkningen till 22 kap. i det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) skall vara 12 kr.

«

4. Skatten på lättöl (mom. 8 och mom. 36 i motsvarande del)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk40 måste alkoholbeskattningen ske utifrån en konsekvent princip syftande till att minska alkoholkonsumtionen. Det är mot denna bakgrund rimligt att skatt i ökad utsträckning utgår i avseende på dryckens alkoholstyrka. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i denna riktning. Vi återkommer till denna fråga i reservation 8.

I avvaktan på ett sådant förslag anser vi det inte vara lämpligt att införa principiella nyheter i alkoholbeskattningen. Förevarande proposition bör därför avstyrkas i vad avser förslagen att slopa skatten på lättöl och att införa en särskild lägre skatt på alkoholsvaga lättviner.

Vi vill i sammanhanget särskilt påpeka att det inte är punktskatterna på livsmedelsområdet som i första hand bör sänkas. Centerpartiet har i annat sammanhang förordat en sänkning av skatten på baslivsmedel. En sådan åtgärd skulle ha betydande fördelningspolitiskt positiva effekter - inte minst för barnfamiljerna.

dels vid mom. 8 och mom. 36 i motsvarande del hemställt

8. beträffande skatten på lättöl att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk40 yrkande 3 avslår proposition 1987/88:91 i denna del och motionerna 1987/88:Sk813 i denna del och 1987/88:Sk821 yrkande 2 i denna del,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen till följd härav beslutar att skattesatsen för lagrat lättöl i 11 § i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt kvarstår med oförändrat belopp, 40 öre per liter.

5. Översyn av skatten på läskedrycker m.m. (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Vi motsätter oss inte i nuläget att skatten på lättöl avskaffas även om detta ger den märkliga konsekvensen att läskedrycker beskattas hårdare. Som anförs i motion Sk32 finns det emellertid anledning för regeringen att se över beskattningen av lättöl och läskedrycker så att inte nuvarande konkurrensförhållanden snedvrids. Vi tillstyrker alltså motionärernas förslag om sådan översyn.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande översyn av skatten på läskedrycker m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk32 yrkande 4 hos regeringen begär en översyn av skatten på läskedrycker.

6. Införande av skattelättnad för alkoholsvagt lättvin (mom. 11 och mom. 36 i motsvarande del)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning måste alkoholbeskattningen ske utifrån en konsekvent princip syftande till att minska alkoholkonsumtionen. Det är mot denna bakgrund rimligt att skatt i ökad utsträckning utgår i förhållande till dryckens alkoholstyrka. I avvaktan på ett förslag härom från regeringen är det enligt vår uppfattning inte lämpligt att införa en sådan principiell nyhet i alkoholbeskattningen som att slopa procentavgiften för alkoholsvaga lättviner.

Som anförs i flera motioner och i inkomna skrivelser kan den föreslagna skattelättnader för alkoholsvaga lättviner medföra effekter som inte är avsedda. Det underlag som presenteras i propositionen är inte tillräckligt för att kunna bedöma denna fråga. Enligt vår uppfattning är det osäkert om vin med högst 7 volymprocent främst kommer att konkurrera med alkoholstarkare viner. Beroende på vad priset blir och de nya dryckernas egenskaper kan det i stället bli så att det alkoholsvaga vinet kommer att konkurrera med starkölet eller med alkoholsvagare eller alkoholfria alternativ. Det förefaller också tveksamt om alkoholbolagen med de riktlinjer som gäller för deras verksamhet har möjlighet att hindra en marknadsföring av nya, från alkoholpolitisk synpunkt ej önskvärda drycker.

Med det anföra avstyrker vi det aktuella förslaget.

SkU 1987/88:22

dels vid mom. 11 och mom. 36 hemställt

11. beträffande införande av skattelättnad för alkoholsvagt lättvin att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk34, 1987/88:Sk37 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk39 yrkande 3 och 1987/88:Sk40 yrkande 2 avslår proposition 1987/88:91 i denna del,

36. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen till följd härav i fråga om 10 § i det vid proposition 1987/88:91 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt beslutar att de föreslagna tilläggen beträffande lättvin utgår.

7. Takten på prishöjningarna (mom. 17)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) har

dels anfört följande:

I flera motioner framförs krav på mer regelbundna och planmässiga höjningar av alkoholskatterna.

Förutsättningen för att priset på alkohol skall bevaras tillräckligt högt för att vid varje tidpunkt främja en minskad konsumtion är att prishöjningarna sker med relativt korta mellanrum. Skall gällande målsättningar om en väsentlig minskning av alkoholkonsumtionen kunna fullföljas, måste prishöjningarna dessutom vara i samma nivå som eller något större än vad som motiveras av förändringarna av konsumentprisindex. Genomförs inte prishöjningarna efter dessa riktlinjer sjunker i stället alkoholens relativa pris och syftet att främja en minskad konsumtion motverkas.

Tätare prishöjningar medför bl.a. den fördelen att tendenserna till hamstring kan begränsas. Vi vill i sammanhanget beklaga att regeringen åter valt att höja alkoholskatten omedelbart efter en större helg, något som enligt tidigare erfarenheter, bl.a. från höjningen den 1 januari 1987, visat sig medföra besvärande hamstringstendenser. En automatisk höjning av beskattningen till följd av den allmänna prisutvecklingen skulle vara en bättre ordning än den nuvarande.

Vad som här har anförts tillgodoser väsentligen yrkandena i de aktuella motionerna och bör ges till känna för regeringen.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande takten på prishöjningarna att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk549 yrkande 3, 1987/88:Sk810 yrkande 2,1987/88:Sk815 yrkande 3 och 1987/88:Sk816 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande prishöjningar på alkoholdrycker.

8. Beskattning efter alkoholhalt (morn. 18)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) har

SkU 1987/88:22

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning bör alkoholbeskattningen ha en helt annan utformning än i dag för att priserna mer effektivt skall kunna påverka konsumtionen i riktning mot alkoholsvagare och alkoholfria drycker. Redan av denna anledning bör skatten i ökad utsträckning tas ut med hänsyn till alkoholstyrkan i drycken. Därtill kommer att man - utan att åsidosätta grundlinjerna i alkoholpolitiken - med en sådan förändring i viss mån torde kunna tillgodose kritiken mot de effekter som nuvarande regler kan medföra för vissa kvalitetsprodukter. De förslag i denna riktning som läggs fram i flera motioner kan enligt vår uppfattning utformas så att beskattningen på ett bättre sätt än i dag motverkar den alltför höga alkoholkonsumtionen. Vi tillstyrker alltså de framställda kraven på en översyn av reglerna i detta hänseende.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande beskattning efter alkoholhalt

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk32 yrkande 1, 1987/88:Sk40 yrkande 1, 1987/88:Sk802, 1987/88:Sk815 yrkande 5, 1987/88:Sk820 i denna del, 1987/88:Sk821 yrkande 4, 1987/88:Sk827 och 1987/88:Sk828 hos regeringen begär en översyn av alkoholbeskattningen i enlighet med vad som här har anförts.

9. Snabbvin (mom. 19)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Bred enighet råder om angelägenheten av att så långt det är möjligt begränsa problemet med snabbvinerna. Trots ingående överväganden sedan lång tid tillbaka har man hittills inte funnit någon framkomlig väg genomföra effektiva förbud eller en beskattningsåtgärd. Som alkoholhandelsutredningen anfört i sitt slutbetänkande (SOU 1986:35) är det mot detta bakgrund angeläget att myndigheter och andra organisationer som är verksamma på alkoholområdet försöker träffa frivilliga överenskommelser med företrädare för såväl detaljhandels- som postorderföretag om en begränsning eller nedtoning beträffande marknadsföreningen av snabbvinsatser. Sådana överenskommelser har enligt vad utredningen framhåller visat sig vara effektiva på en rad områden och bör kunna medföra en förbättring även av de nu diskuterade förhållandena.

Enligt vår uppfattning bör regeringen ge socialstyrelsen och konsumentverket i uppdrag att snarast ta upp denna fråga med de berörda företagen.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande snabbvin

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk815 yrkande 2, 1987/88:Sk831, 1987/88:Sk834 och 1987/88:Sk835 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande åtgärder mot de s.k. snabb vinsatserna.

SkU 1987/88:22

10. Lämplighetsprövningen för serveringstillstånd (mom. 22) SkU 1987/88:22

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning är det av många skäl angeläget att söka begränsa allt krångel och den stora byråkrati som följer av den detaljerade reglering som gäller för restaurangnäringen. Detta är också en rättssäkerhetsfråga för dem som söker sin utkomst inom denna bransch. Som framhålls i motionerna Sk804 och Sk806 innebär nuvarande regler att den som driver en restaurangrörelse redan på grund av misstanken om skattebrott eller brister i bokföringen kan få sitt serveringstillstånd indraget. Vi kan inte acceptera att den som söker eller som innehar ett serveringstillstånd riskerar att utsättas för godtycke och fråntas sina utkomstmöjligheter på vaga grunder.

Som framgår av bugetpropositionen har regeringen inte för avsikt att lägga fram någon proposition med anledning av alkoholhandelsutredningens betänkande. Enligt vår uppfatting bör regeringen föreläggas att utan dröjsmål lägga fram ett förslag om sådana ändringar i reglerna rörande serveringstillstånd att de här angivna och för näringsidkarna viktiga rättssäkerhetsproblemen undanröjs. Även i övrigt bör reglerna så långt som möjligt avbyråkratiseras.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande lämplighetsprövningen för serveringstillstånd

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk804 och 1987/88:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts angående reglerna rörande prövningen av ärenden om serveringstillstånd.

11. Avbyråkratisering av reglerna (mom. 23)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) har - under åberoende av innehållet i reservation 10- vid mom. 23 hemställt

23. beträffande avbyråkratisering av reglerna

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk830 begär att regeringen lägger fram förslag rörande en avbyråkratisering av reglerna om alkoholservering.

12. Priserna på restauranger (mom. 24)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) har

dels anfört följande:

De höga alkoholpriserna på restaurangerna leder ofta till förtäring före restaurangbesök eller till okontrollerad förbrukning av medhavd sprit - i garderober, på toaletter och i bilar. Resultatet torde ofta bli större förtäring än eljest samt svårigheter att upprätthålla ordningen.

Som anförs i motion Sk32 bör de alkoholhaltiga dryckerna alltjämt bära sin del av restaurangens kostnader. För att begränsa problemet bör man därför pröva motionernas förslag att sänka inköpspriserna på alkoholdrycker som skall utskänkas på restaurang.

dels vid mom. 24 hemställt

24. beträffande priserna pä restauranger att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk32 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande restaurangernas inköpspriser på alkoholdrycker.

13. Servering på teatrar m.m.

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) har

dels anfört följande:

I slutet av 1960-talet skedde en försöksverksamhet under halvtannat års tid med servering av alkoholhaltiga drycker på s.k. fasta teatrar i pauser under pågående föreställning. Inget som helst missbruk kunde påvisas.

Sverige torde i dag vara det enda västeuropeiska land som totalförbjuder alkoholförtäring i samband med teaterföreställningar eller konserter.

Från många håll önskas också en uppmjukning av gällande regler. En sådan skulle kunna vara att tillåta servering av starköl och vin i pauser i samband med föreställningar på teatrar. De förutsättningar i övrigt som gäller för tillstånd till servering bör självfallet vara uppfyllda, och tillståndsmyndigheterna bör bl.a. pröva lokalens beskaffenhet, föreståndarens lämplighet och rörelsens inriktning. Servering bör givetvis inte ske i samband med program som riktar sig till ungdomligt publik eller när detta av andra skäl är mindre lämpligt.

En motsvarande ordning bör kunna övervägas även i fråga om konserlokaler eller liknande.

När frågan behandlades under förra hösten fann skatteutskottet inte skäl att bryta ut frågan från behandlingen av alkoholhandelsutredningens förslag. Det står nu klart att regeringen inte avser att lägga fram en proposition i frågan.

Av det anförda framgår att vi instämmer i syftet med de nu aktuella motionerna Sk425, Sk811 och Sk821. Enligt vår mening bör regeringen snarast lägga fram ett förslag till en tillfredsställande lösning av denna fråga.

dels vid mom. 26 hemställt

26. beträffande servering på teatrar m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk425, 1987/ 88:Sk811 och 1987/88:Sk821 yrkande 5 som sin meningger regeringen till känna vad som här har anförts rörande servering på teatrar och i liknande lokaler.

SkU 1987/88:22

14. Tobaksskatten, m.m. (mom. 35)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

De krav på en höjning av tobaksskatten som framställs i de aktuella motionerna skall ses mot bakgrunden att tobaksmissbruket vid sidan av alkohol är en viktig orsak till ohälsa och sjukdom. Det finns starka samband mellan å ena sidan tobaksbruk och å andra sidan framför allt hjärt-, kärl- och tumörsjukdomar. Det är därför angeläget att minska tobaksbruket.

Den totala tobakskonsumtionen har minskat under en följd av år i Sverige. Detta har skett framför allt till följd av att cigarrettrökningen gått ned bland ungdomar. Tyvärr finns det tecken som tyder på att denna positiva trend håller på att brytas. Rökandet har ökat något bland unga kvinnor. Försäljningen av snus har också ökat under en följd av år.

Dessa signaler om en växande tobakskonsumtion måste tas på allvar. Vi instämmer i uppfattningen att insatserna för att få ned konsumtionen måste intensifieras. Målet bör vara att halvera tobakskonsumtionen till sekelskiftet. Detta mål bör nås framför allt genom en aktiv prispolitik och en ökad information.

Vi instämmer i uppfattningen att tobaksskatten snarast bör höjas. Mot bakgrund av att den senaste höjningen genomfördes för drygt ett år sedan och för cigarretternas del innebar en prisökning på ca 9 % framstår förslaget i motion Sk575 att nu genomföra en skattehöjning som ger en prishöjning på 5 % såsom väl avvägt. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag förslag i detta hänseende.

dels vid mom. 35 hemställt

35. beträffande tobaksskatten, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk575 och med anledning av motionerna 1987/88:Sk474 yrkande 19, 1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del och 1987/88:Sk805 i denna del hos regeringen begär förslag till en skattehöjning på tobak som motsvarar en höjning av priset med 5 %.

15. Tobaksskatten, m.m. (mom. 35)

Tommy Franzén (vpk) har

dels anfört följande:

I fyra motioner läggs fram förslag om en höjning av skatten på tobaksvaror, främst för att minska konsumtionen och skadeverkningarna.

Antalet sjukdomar relaterade till tobaksrökning är mycket omfattande. De som drabbas är både rökare och dess omgivning - passiva rökare. Tobaksrökningens medicinska skadeverkningar är vetenskapligt väl dokumenterade och nya upptäckter visar att dessa skadeverkningar och risker är ännu större än vad som tidigare ansetts.

Ett sätt att minska rökningens omfattning är att utnyttja prisinstrumentet. En kraftig höjning skulle medverka till att allt fler sannolikt skulle ”fimpa” för gott.

SkU 1987/88:22

32 Skatten på tobaksvaror har senast justerats 1 februari 1987. Den höjningen tjänade enbart till att justera skatten med hänsyn till prisutvecklingen. För cigarrer och liknande har ingen skattehöjning skett sedan mars 1977. Att en höjning har uteblivit för detta sortiment har motiverats med att priserna på dessa varor ändå stigit kraftigt, en motivering som i en förlängning innebär att skatten inte får höjas alls om prisutvecklingen på tobaksvaror allmänt skulle bli hög. Ett sådant resonemang kan enligt vår uppfattning inte godtas, efterom resultatet teoretiskt skulle kunna bli att skatten realt minskade till en rent försumbar nivå. Därför menar vi att skatten även på cigarrer etc. skall höjas och att man samtidigt återtar eftersläpningen från 1977.

Vi tillstyrker alltså förslaget i vpk-motionen om att skatten på tobaksvaror höjs fr.o.m. den 1 juli 1988 med 12 öre per cigarett. Detta motsvarar en höjning med ca 30 %, varav 25 % bör ses som en allmän höjning av skattenivån och 5 % som kompensation för den allmänna prisnivåns ökning sedan senaste justeringen. Motsvarande höjningar bör göras även för cigarrer och cigariller, röktobak och tuggtobak. När det gäller cigarrer och cigariller bör man som nyss anförts samtidigt återta eftersläpningen i beskattningen sedan 1977.

dels vid mom. 35 hemställt

35. beträffande tobaksskatten, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 19 och med anledning av motionerna 1987/88:Sk485 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk575 och 1987/88:Sk805 i denna del antar följande

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:394) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

2 § För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t.o.m. 1,7 31

11 över 1,7 t.o.m. 3,0 42

lil " 3,0” 5.0 50

IV ” 5,0 70

Cigarretter

grupp 1 t.o.m. 0,85 46

11 över 0,85 t.o.m. 1,20 53

lil " 1,20” 1.55 58

I

V " 1.90 67

Röktobak 160:-

Tuggtobak 52:-

Snus 22:-

SkU 1987/88:22

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att anmärkningen till 24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha följande lydelse.

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfri- het ej åtnjutes. tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

högst 3

mer än 3

97 Cigaretter

högst 0.85

över 0,85 t o m. 1,20

över 1.20

75 Andra slag av färdiga

tobaksvaror

200:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 39 eller 40 § tullagen (1973:670).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Särskilda yttranden

1. Hembränning och aktivt kol (mom. 20) och teknisk sprit (mom. 21)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Frågorna om hembränning och missbruket av teknisk sprit rymmer många allvarliga problem av olika slag, och vi vill understryka angelägenheten av att man ökar ansträngningarna att förbättra situationen. Enligt vår uppfattning bör man noga överväga om man inte kan vidta ytterligare åtgärder mot marknadsföringen av teknisk sprit och olika produkter som kommer till användning vid hembränning och ingripa mot vissa inslag som uppenbarligen är avsedda att främja den brottsliga verksamhet som det här är fråga om. Det är också av vikt att man söker åstadkomma en förbättrad kontroll och uppföljning av att bestämmelserna efterlevs och att man genom en uppsökande verksamhet försöker uppdaga och beivra illegala förfaranden.

Vi utgår från att regeringen, socialstyrelsen och AN-rådet noga uppmärksammar dessa frågor och tar erforderliga initiativ till förbättringar.

SkU 1987/88:22

2. Vinauktioner (mom. 32)

SkU 1987/88:22

Knut Wachtmeister och Bo Lundgren (båda m) anför:

Som anförs i motion Sk808 av Bo Södersten (s) har det ökande intresset för vin lett till att allt fler privatpersoner börjat samla viner och bygga upp egna vinkällare. Från alkoholpolitisk synpunkt torde det inte finnas något att erinra häremot. Tvärtom får det anses som en önskvärd utveckling att intresset för spritdrycker minskat. Sådana samlingar kan med nuvarande lagstiftning inte kompletteras genom inköp från andra vinsamlare eller säljas. Detta medför bl.a. att den som har en vinkällare i princip själv måste konsumera sitt vin, och inte ens vid dödsfall kan de efterlevande göra sig av med denna tillgång på ett lämpligt sätt.

Motionärens förslag om vinauktioner skulle lösa de angivna problemen och bör enligt vår uppfattning övervägas närmare. Vi är emellertid inte för närvarande beredda att ställa något särskilt yrkande i denna riktning.

■

■

■