Om skogsbeskattning
Skatteutskottets betänkande 1987/88:23
om skogsbeskattning
SkU
1987/88:23
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna motionstiden 1988 väckta motioner rörande vissa skogsbeskattningsfrågor.
Utskottet föreslår med anledning av ett av motionsförslagen att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen angående en ändring i reglerna för skogskonto som öppnar möjlighet för skogskontohavare att kunna flytta skogskontomedel från en bank till en annan. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Till betänkandet har fogats tio reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1987/88:Sk302 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna för rätt till avsättning på skogskonto att denna rätt tillkommer även dödsbodelägare av det slag som angetts i motionen.
1987/88:Sk322 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en permanentning av nuvarande mer förmånliga regler för insättning på skogskonto,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av skogskontotiden från 10 år till dess att en sänkning av marginalskatterna i enlighet med vad som anförts i motionen genomförts fullt ut.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo301.
1987/88:Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
3. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften fr.o.m. den 1 juli 1988 skall tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet,
4. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts i syfte att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften,
5. att riksdagen beslutar förlänga avsättningstiden för skogskonto till femton år,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjlighet för skogskontohavare att överföra skogskontomedel till annan bank. 1
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo213.
1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr23
1987/88:Sk365 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 75 % direktavskrivning i samband med köp av skogsfastighet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ovannämnda avskrivningsregel skall kunna tillämpas även på jordbruksdelen i kombinationsföretag.
1987/88:Sk405 av Stig Josefson (c) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
1. att riksdagen beslutar att samma regler som nu gäller för dödsbo vid avveckling av skogskonto och investeringsreserv skall gälla när den efterlevande maken eller makan enligt de nya arvsreglerna övertar den avlidnes tillgångar och att de nya reglerna gäller från den 1 januari 1988.
1987/88:Sk433 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att under en försökstid på tre år medge att medel insatta på skogskonton utan skattekonsekvenser får användas för investeringar i jord- och skogsbruk och kombinationsföretag på landsbygden.
1987/88:Sk434 av Arne Svensson och Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att uttag från skogskonto för visst beskattningsår får ske under samma tidsperiod som insättning på dylikt konto, alltså fram till den dag då den skattskyldige skall ha avlämnat sin självdeklaration för det gångna året.
1987/88:Sk464 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften från och med den 1 juli 1988.
1987/88:Sk479 av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar i skattelagstiftningen i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo870.
1987/88:Sk487 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften upphör fr.o.m. 1 juli 1988.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo314.
Utskottet
Skogskonto
Genom lagen (1986:492) om tillfälliga regler för insättning på skogskonto utvidgades möjligheten att få uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk vid 1987-1989 års taxeringar. Enligt dessa regler medges uppskov med högst 90 % av köpeskillingen för sålda rotposter och med 70 % av köpeskillingen för leveransvirke och saluvärdet av uttag för förädling i egen rörelse. Uppskov kunde tidigare normalt medges med högst 60 % resp. 40 %. I fall då avverkning måst tidigareläggas på grund av skogsskador gällde i stället en högsta insättningsnivå om 80 % resp. 50 %. Beslutet om en höjning 1986 ingick som ett led i olika åtgärder för att på kort sikt bidra till en högre och mer stabil avverkningsnivå.
SkU 1987/88:23
2 I motion Sk322 av Bengt Westerberg m.fl., yrkande 1, hemställs - med hänvisning till att denna stimulans av avverkningsbenägenheten haft effekt - att riksdagen uttalar sig för permanentning av nuvarande tidsbegränsade regler. Även i motion Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) görs ett uttalande för en permanentning av de tillfälliga insättningsreglerna. Den sistnämnda motionen innehåller dock inte något yrkande rörande denna fråga.
Vid riksdagsbehandlingen av de tillfälliga skogskontoreglerna konstaterade skatteutskottet (SkU 1985/86:50) att det rådde en bred enighet om det grundläggande syftet att stimulera de enskilda skogsägarna till ökade avverkningar. Enligt utskottet kunde detta syfte bäst tillgodoses med tillfälliga regler. Det var också en utgångspunkt för den tillfälliga höjningen av procentsatserna år 1986 att dessa på lång sikt inte borde ligga kvar på den högre nivån och att insättningsrätten fr.o.m. 1990 års taxering åter borde begränsas.
Utskottet anser det vara tillfredsställande att den tillfälliga lagstiftningen fått en positiv effekt. Utskottet är emellertid inte berett att frångå det tidigare ställningstagandet att en sådan stimulanseffekt bäst uppnås med tidsbegränsade regler. Det i motion Sk322 väckta förslaget om ett tillkännagivande till regeringen angående en permanentning av de tillfälliga reglerna avstyrks följaktligen.
Uppskov med beskattningen vid insättning på skogskonto kan erhållas högst i tio år. För skogsskadekonto är uppskovstiden längre, högst 20 år. I motion Sk322 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), yrkande 2, hemställs om en förlängning av uppskovstiden för skogskonto från nuvarande 10 år till dess att en sänkning av marginalskatterna genomförts i enlighet med ett i motionen framlagt förslag. Som skäl för en förlängning anförs att gällande uppskovstid om 10 år inte räcker till för en avveckling av skogskontot. Detta förhållande kan enligt motionen verka hämmande på skogsavverkningarna. Även enligt motion Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m), yrkande 5, bör uppskovstiden förlängas. I motionen föreslås en förlängning till 15 år.
I samband med 1986 års beslut om den tillfälliga höjningen prövade utskottet ett yrkande om förlängning i uppskovstiden. Utskottet anförde bl.a. att en uppskovstid på 10 år i allmänhet måste anses tillräcklig samt att en förlängning av denna löptid inte skulle ge den stimulanseffekt på avverkningarna som var syftet med den tillfälliga höjningen av insättningsnivån. Vid en förnyad behandling våren 1987 vidhöll utskottet denna uppfattning. Utskottet har inte nu funnit skäl till en annan bedömning och avstyrker motion Sk322, yrkande 2 och motion Sk342, yrkande 5.
Motion Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller även ett förslag om att skogskontohavare bör ha möjlighet att utan skattekonsekvenser flytta sina medel till den bank de finner förmånligast (yrkande 6). Gällande regler innebär att medel som innestår på ett skogskonto inte kan överföras från en bank till en annan utan att tas upp till beskattning. Som skäl för yrkandet anförs bl. a. att det förekommer variationer i bankernas villkor för skogskontona och vikten av att skogsägarna får bästa möjliga avkastning på sina skogskontomedel. Utskottet har tidigare vid prövning av denna fråga framhållit att de nuvarande reglerna utformats av hänsyn till kontrolltekniska och andra administrativa skäl. Utskottet har emellertid inte förnekat att
SkU 1987/88:23
utformningen av skogskontolagstiftningen i vissa delar kan framstå som onödigt detaljerad.
I samband med beredningen av detta ärende har företrädare för riksskatteverket. Sparbanksföreningen, Bankföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund inför utskottet lämnat upplysningar rörande den praktiska hanteringen av skogskontona.
Utskottet har efter överväganden gjort bedömningen att skogskontohavarnas intresse av att kunna flytta över skogskontomedel väger tyngre än de hanteringsmässiga problem som uppkommer för skattemyndigheterna och bankerna vid en omläggning av gällande ordning. Utskottet vill därför förorda att det öppnas en möjlighet för skogskontohavare att utan skattekonsekvenser överföra skogskontomedel till annan bank. För att skattemyndigheternas kontrollmöjligheter inte skall försvagas måste en sådan överföringsmöjlighet kringgärdas med vissa villkor. Således är det nödvändigt att endast tillåta en direkt överföring av hela kontobehållningen från en bank till en annan. Kontomedlen skall alltså inte till någon del kunna disponeras av kontohavaren förrän uttag från skogskontot görs i vanlig ordning. Den överförande banken måste också tillställa den mottagande banken samtliga uppgifter som är av betydelse för bankens uppgiftsskyldighet gentemot skattemyndigheterna. Det kan i detta hänseende också vara lämpligt att den mottagande banken utfärdar intyg till skattemyndigheten om att överföring av skogskontomedel skett. Det kan även finnas skäl för att göra en begränsning till en kontoöverföring per år och konto.
En sådan förändring som utskottet nu förordar kan erfordra vissa ytterligare överväganden som inte kan göras inom ramen för beredningen av detta ärende. Utskottet vill därför föreslå att frågan får beredas ytterligare av regeringen, som därefter får återkomma till riksdagen med förslag. De nya reglerna bör enligt utskottets mening träda i kraft med verkan fr.o.m. den 1 januari 1989. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.
Insättning på skogskonto för ett visst beskattningsår får göras senast den dag då självdeklarationen för beskattningsåret skall vara avlämnad. Ett uttag från skogskontot hänförs däremot alltid till det beskattningsår under vilket uttaget sker. Enligt motion Sk434 av Arne Svensson och Anders Andersson (båda m) bör riksdagen besluta att uttag från skogskonto skall få ske under samma tidsperiod som insättning, dvs fram till den dag då den skattskyldige skall ha avlämnat sin självdeklaration.
Utskottet har behandlat denna fråga tidigare med anledning av en motion av Arne Svensson och har då avstyrkt motionsförslaget. Utskottet har inte nu funnit anledning till ett annat ställningstagande och avstyrker motion Sk434.
Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår då ett dödsfall inträffar tillämpas bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10 000 kr. eller större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kr. Bestämmelserna om handelsbolag innebär att dödsboets inkomst och förmögenhet hänförs till de särskilda delägarnas inkomst och förmögenhet med belopp som för var och en motsvarar hans andel av dödsboets inkomst och förmögenhet. I fråga om
SkU 1987/88:23
skogskonto framgår av 1 § skogskontolagen (1954:142) att avsättningrätten för dödsboet upphör i och med att detta skall taxeras enligt reglerna för handelsbolag. Medel som innestår på skogskontot skall enligt 9 § samma lag tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången på dödsboet.
Enligt motion Sk302 av Bertil Fiskesjö (c) har det blivit allt vanligare att dödsdbodelägare behåller skogsfastigheter även efter den tidpunkt då dödsbodelägarna skall beskattas enligt reglerna för handelsbolag. De regler som gäller för beskattningen av skogsinkomster har enligt motionen en negativ effekt när det gäller möjligheten för dödsbodelägarna att bedriva ett effektivt skogsbruk. I motionen hemställs att riksdagen beslutar att rätten att göra avsättningar till skogskonto skall tillkomma även enskilda dödsbodelägare.
Den i motionen väckta frågan har anknytning till frågor som aktualiserats av utredningen om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall i betänkandet (SOU 1987:2) Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m. Kommitténs förslag bygger på en civilrättslig reglering om avveckling av fastighetsinnehav i dödsbo som närmar sig de skatterättsliga reglerna. Enligt vad utskottet erfarit kan en proposition med anledning av utredningens förslag förväntas senare. Utskottet anser att den i motionen väckta frågan inte bör prövas isolerat från ett ställningstagande till de genom den ovan nämnda utredningen väckta frågorna. I sammanhanget vill utskottet även erinra om att frågan om dödsbobeskattningen aktualiserats av 1980 års företagsskattekommitté genom de förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1986:44) Staketmetod för beskattning av handelsbolag. Detta betänkande har remissbehandlats och bereds f.n. i finansdepartementet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk302.
I motion Sk405 av Stig Josefson (c) har tagits upp en fråga som gäller vissa konsekvenser av de fr.o.m. den 1 januari 1988 gällande nya arvsreglerna. Enligt motionen bör samma regler som gäller för dödsbon vid avveckling av skogskonto gälla även när den efterlevande maken eller makan enligt de nya arvsreglerna övertar den avlidnes tillgångar.
Den frågeställning som tagits upp i motionen aktualiserades i skatteutskottet i samband med behandlingen av de nya arvs- och gåvoskattereglerna hösten 1987. Utskottet (SkU 1987/88:14) uppmärksammade då att de nya reglerna automatiskt medförde vissa ändrade förhållanden. De innebär nämligen att kvarlåtenskapen tillfaller hustrun som ensam dödsbodelägare. Någon dödsbobeskattning av t.ex. en i kvarlåtenskapen ingående jordbruksfastighet blir därför inte längre aktuell. Avkastningen av fastigheten kommer i fortsättningen att beskattas hos hustrun. Fråga uppkommer då om upplösning av de reserver som den avlidne satt av t.ex. på skogskonto. Utskottet hänvisade i den tidigare nämnda betänkandet till att effekten av de nya arvsreglerna på inkomstbeskattningen hade uppmärksammats inom finansdepartementet och att överväganden pågick i frågan om följdändringar som kunde anses erforderliga. Utskottet utgick från att regeringen snarast skulle lägga fram förslag. Utskottet vill i avvaktan på resultatet av de
SkU 1987/88:23
pågående övervägandena inte ta något ytterligare initiativ i frågan. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk405.
I motion Sk433 av Nils G Åsling (c) hemställs att skogsägare medges att under en försökstid på tre år använda medel på skogskonto för investeringar i jord- och skogsbruk och kombinationsföretag på landsbygden. Utskottet avstyrkte våren 1987 i betänkandet SkU 1986/87:29 en motion av samme motionär i vilken yrkats att skogskonto skulle få disponeras skattefritt för investeringar i jord- eller skogsbruk inom stödområde A eller B. Utskottet motiverade sitt ställningstagande med bl.a. att gällande regler inte innehåller några begränsningar rörande användning av medel som innestår på skogskonto. Belopp som tas ut från kontot skall tas upp till beskattning, och för de kostnader som den skattskyldige kan ha erlagt för dessa medel medges avdrag i vanlig ordning. Att ändra reglerna så som yrkas i motionen skulle dessutom ligga helt vid sidan av syftet med reglerna. Utskottet avstyrker motionen.
Skogsvårdsavgiften
Skogsvårdsavgift utgår med 0,8 % av en fastighets taxerade skogsbruksvärde. Den nuvarande avgiftsnivån fastställdes 1983.
1 motion Sk342 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs att skogsvårdsavgiften fr.o.m. den 1 juli 1988 skall tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet (yrkande 3) och att en arbetsgrupp tillsätts i syfte att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften (yrkande 4). I motion Sk464 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) hemställs om att skogsvårdsavgiften slopas fr.o.m. den 1 juli 1988. Ett yrkande av samma innebörd finns även i motion Sk487 av Karl Erik Olsson m.fl. (c).
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt likartade yrkanden. Bakgrunden till utskottets ställningstagande har varit uppfattningen att skogsbruket i princip bör vara självfinansierat och att skogsvårdsavgiften skall ses som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för skogsbruket. Med tanke på de anslag som utgår för skogliga åtgärder av olika slag har det nuvarande avgiftsuttaget framstått som väl avvägt. Utskottet har även framhållit att avgiften, som är avdragsgill vid taxeringen, för övrigt torde ha begränsad ekonomisk betydelse för de flesta skogsägarna. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i denna fråga och avstyrker motionerna.
Ersättningskonto vid markinlösen
I motion Sk479 av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (båda m) har tagits upp en fråga om att ersättning som utgår vid inlösen av mark från enskild markinnehavare skall vid inkomsttaxering kunna fördelas över en längre tidsperiod.
Denna fråga har utskottet behandlat tidigare i betänkandet SkU 1984/ 85:41 med anledning av en motion av samma motionärer. Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till bl. a. den av företagsskattekommittén presenterade modellen för beskattning av enskild näringsverksamhet. Denna innebär bl.a. att i en verksamhet uppkommen vinst som företagen låter stå kvar i
SkU 1987/88:23
verksamheten endast skall beskattas med en lågprocentig, proportionell statlig skatt. Om ett sådant system genomförs kommer frågan om särskilda resultatreglerande åtgärder i ett annat läge än tidigare. Skattelagstiftningen erbjuder redan nu betydande möjligheter till resultatutjämning och konsolidering. Mot den bakgrunden och i ett läge då det åren allmän strävan att söka förenkla taxerings- och deklarationsarbetet är utskottet inte berett att medverka till införande av nya regler om inkomstutjämning genom fondavsättning. Utskottet avstyrker motion Sk479.
Skogsavdrag
I motion Sk365 Nils-Olof Gustafsson (s) hemställs om en möjlighet till 75-procentig avskrivning i samband med köp av skogsfastighet (yrkande 1) och att samma regel även skall kunna stå till buds i fråga om jordbruksdelen i kombinationsföretag (yrkande 2).
Gällande regler innebär att fysiska personer kan under sin innehavstid göra skogsavdrag med sammanlagt högst 50 % av skogens anskaffningsvärde. För juridiska personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25 %. Årliga avdrag medges i normalfall med högst 50 % av summan av beskattningsårets intäkter till följd av rotpostförsäljning och 30 % av intäkterna till följd av försäljning eller uttag av skogsprodukter. Om fysisk person förvärvar skog och förvärvet har medfört mer ändamålsenliga brukningsenheter (rationaliseringsförvärv) höjs under viss tid avdragsnivån (men inte avdragsutrymmet sett över hela innehavstiden). Avdrag kan vid rationaliseringsförvärv medges med ett belopp som svarar mot summan av hela intäkten till följd av en rotpostförsäljning och 60 % av intäkten till följd av försäljning eller uttag av skogsprodukter. Det förhöjda avdraget medges endast vid taxering för det beskattningsår då fastigheten har förvärvats och de därpå följande fem beskattningsåren. Ett utnyttjande av det förhöjda avdraget under de första åren får inte innebära att det sammanlagada avdragsbeloppet (avdragsutrymmet) överstiger 50 % av anskaffningsvärdet för rationaliseringsförvärvet.
Frågan om en förändring i avdragsutrymmet i samband med förvärv av skogsfastighet har prövats av skatteutskottet senast våren 1987 med anledning av en då väckt motion (m). Yrkandet i den motionen gällde en höjning av avdragsutrymmet vid rationaliseringsförvärv från 50 % till 75 % av skogens anskaffningsvärde och införande av ett avdrag om 20 000 kr. vid beräkningen av realisationsvinst vid sådana överlåtelser. Ett förslag av samma innebörd har lagts fram av strukturutredningen för jord- och skogsbruk i betänkandet SOU 1983:71. Enligt utskottets mening bör den i motion Sk365 väckta frågan prövas i samband med kommande ställningstagande i fråga om den skattemässiga behandlingen av rationaliseringsförvärv. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
SkU 1987/88:23
7 Hemställan
SkU 1987/88:23
Utskottet hemställer
1. beträffande permanentning av tidsbegränsade regler att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk322 yrkande 1,
2. beträffande uppskovstid för skogskonto
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk322 yrkande 2 och 1987/ 88:Sk342 yrkande 5,
3. beträffande överföring av skogskonto till annan bank
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk342, yrkande 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande ändring i nuvarande ordning,
4. beträffande uttag från skogskonto
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk434,
5. beträffande avsättningsrätt för dödsbodelägare att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk302,
6. beträffande konsekvenser av nya arvsregler
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk405 yrkande 1,
7. beträffande användning av medel på skogskonto att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk433,
8. beträffande skogsvårdsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk342 yrkandena 3 och 4, 1987/88:Sk464 och 1987/88:Sk487,
9. beträffande ersättningskonto vid markinlösen att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk479,
10. beträffande skogsavdrag
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk365.
Stockholm den 15 mars 1988 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande:Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s). Lars Hedfors (s). Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s)*. Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
8 Reservationer
SkU 1987/88:23
Permanentning av tidsbegränsade regler (mom. 1)
1. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vid riksdagsbehandlingen” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion Sk322 har en undersökning som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet visat att de tillfälligt förbättrade möjligheterna att göra avsättningar till skogskonto i många fall haft en avgörande betydelse för skogsägarnas avverkningsbeslut. Utskottet delar den i motionerna Sk322 och Sk342 framförda uppfattningen att en permanentning bör ske av de tidsbegränsade högre procentsatserna för insättning på skogskonto. Detta förslag tillstyrks därför.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande permanentning av tidsbegränsade regler
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk322 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en permanentning av gällande tidsbegränsade regler för insättning på skogskonto.
Uppskovstid för medel på skogskonto (mom.2)
2. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 samband” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:
I motion Sk342 föreslås flera åtgärder i syfte att ge stimulanser åt skogsnäringen. En av dessa åtgärder gäller en förbättring av nuvarande uppskovstid för medel som innestår på skogskonto från 10 till 15 år. Utskottet tillstyrker detta förslag och hemställer att riksdagen antar den nedan intagna av utskottet föreslagna lydelsen av 5 och 6 §§ skogskontolagen (1954:142).
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande uppskovstid för skogskonto
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk342 yrkande 5 och med anledning av motion 1987/88:Sk322 yrkande 2 antar följande
9 Förslag till Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)
SkU 1987/88:23
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ skogskontolagen (1954:142) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt 34 § taxeringslagen (1956:623) skall avlämna allmän självdeklaration.
Har den skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogskonto med stöd av bestämmelserna i 1 § fjärde stycket skall de medel, som betalats in på skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskadekontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för insättning på skogskontot kom in till rätten, gäller vad nu sagts dock endast om den skattskyldige fört över medlen på skogsskadekontot till skogskonto hos samma bank. Överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.
6§
Har den skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogskonto med stöd av bestämmelserna i 1 § fjärde stycket skall de medel, som betalats in på skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskadekontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för insättning på skogskontot kom in till rätten, gäller vad nu sagts dock endast om den skattskyldige fört över medlen på skogsskadekontot till skogskonto hos samma bank. Överföring som har skett senare än femton år efter ingången av det år då medlen enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.
Den skattskyldige får ta ut de inbetalade medlen tidigast fyra månader efter inbetalningsdagen. Uttag får avse hela det innestående beloppet eller del av detta, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Om särskilda förhållanden föranleder det, får regeringen medge att innestående medel tas ut tidigare än som nu har sagts.
Sedan tio år eller, i fråga om skogsskadekonto, tjugo år har förflutit från ingången av det år då inbetalning enligt 5 § senast skall ha gjorts, skall banken betala ut kvarstående medel.
Sedan femton år eller, i fråga om skogsskadekonto, tjugo år har förflutit från ingången av det år då inbetalning enligt 5 § senast skall ha gjorts, skall banken betala ut kvarstående medel.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.
3. Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser
SkU 1987/88:23
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 samband” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Under senare år har en markant ökning skett av medel som innestår på skogskonto. Mot den bakgrunden framstår den nuvarande uppskovstiden om 10 år som för snävt tilltagen. En förlängning av uppskovstiden bör ske om skogskontosystemet också i fortsättningen skall kunna ha en stabil inkomstutjämnande effekt. Utskottet vill därför förorda en sådan förlängning. Hur lång uppskovstiden behöver vara är enligt utskottets mening svårt att bedöma utan hänsyn till den framtida nivån på marginalskatterna. Utskottet anser att en bestämd uppskovstid inte bör anges förrän en skattereform i enlighet med vad som anförts i motion 1987/88:Sk322 antagits av riksdagen. I avvaktan härpå förordar utskottet att uppskovstiden förlängs utan angivande av tidsgräns.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande uppskovstid för skogskonto att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk322 yrkande 2 och med anledning av motion 1987/88:Sk342 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en förlängning av uppskovstiden för medel som innestår på skogskonto.
Uttag från skogskonto (mom.4)
4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet har behandlat” och slutar med ”motion Sk434” bort ha följande lydelse:
Att insättning på skogskonto får ske ända fram till den dag då självdeklaration får avlämnas innebär att skogsägaren har möjlighet att först göra en samlad bedömning av årets resultat. För skogsägaren kan det ofta föreligga ett motsvarande behov av en samlad ekonomisk bedömning i fråga om eventuella uttag från skogskontot. Det är, som motionärerna framhåller, helt följdriktigt att uttag från skogskonto skall få göras efter beskattningsårets utgång under samma period som insättning. Enligt utskottets mening bör riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag i den riktning som anges i motion Sk434.
dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:
4. beträffande uttag frän skogskonto att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk434 hos regeringen begär skyndsamt förslag till ändring av skogskontoreglerna av innebörd att uttag från skogskonto för visst beskattningsår får göras t.o.m. den dag då självdeklaration senast skall avlämnas.
11 Avsättningsrätt för dödsbodelägare (mom.5)
5. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Den i” och slutar med ”motion Sk302” bort ha följande lydelse:
I motionen redovisas ett av de ofta många och svåra problem som kan uppkomma i samband med generationsväxlingar i näringsverksamhet. Det fall motionären tar upp avser situationen när flera dödsbodelägare vill fortsätta driften av en i dödsboet ingående skogsfastighet. Skattereglerna som borde vara utformade så att de kan bidra till kontinuitet och en fortsatt rationell skötsel av gården - oavsett ägandeform - utgör många gånger i stället ett väsentligt hinder såväl i den omedelbara driften som för investeringsmöjligheterna. Utskottet anser det vara mycket angeläget att komma till rätta med problem av denna art genom mer generellt verkande lösningar. Sådana åtgärder kan inte prövas inom ramen för detta ärende. Det förslag som lagts fram i motion Sk302 bör dock tas upp till särskild prövning. Utskottet vill därför föreslå att riksdagen begär att regeringen utreder en förändring i enlighet med motionsförslaget och återkommer med förslag till riksdagen i frågan.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:
5. beträffande avsättningsrätt för dödsbodelägare
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk302 hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
Konsekvenser av nya arvsregler (mom. 6)
6. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), KarlAnders Petersson (c), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Den i frågeställning” och slutar på s. 6 med ”motion Sk405” bort ha följande lydelse:
Den fråga om konsekvenserna av de nya arvsreglerna som tagits upp i motion Sk405 borde enligt utskottets mening ha varit löst redan före ikraftträdandet av de nya reglerna. Eftersom något förslag i frågan med anledning av det tidigare utskottsuttalandet inte lagts fram av regeringen, anser utskottet att riksdagen nu bör begära av regeringen att den skyndsamt lägger fram ett förslag i syfte att med verkan fr.o.m den 1 januari 1988 undanröja den skärpning av inkomstskatten och andra negativa effekter som kan ha uppkommit i de fall som avses i motionen. Utskottet utgår från att ett förslag skall kunna presenteras för riksdagen efter endast en mycket kort beredningstid och att det även kommer att omfatta en eliminering av andra eventuella negativa effekter av de nya arvsreglerna än de som berörs i motionen.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:
6. beträffande konsekvenser av nya arvsregler
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk405 yrkande 1 hos regeringen begär skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
SkU 1987/88:23
12 Skogsvårdsavgiften (mom. 8)
7. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse: Skogsvårdsavgiften utgör för närvarande 0,8 % av skogsbruksvärdet. Intäkterna av denna går delvis till att finansiera för skogsbruket gemensamma angelägenheter. Merparten utgör emellertid numera en extra skatt som går till att allmänt finansiera statens utgifter. Enligt utskottets uppfattning är det otillfredsställande att skogsvårdsavgiften alltmer kommit att utvecklas till en skatt och att den i sin nuvarande utformning kan medverka till en ekonomisk omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller regioner. Avgiften bör uteslutande användas för insatser som kommer hela skogsbruket till del. Någon utdebitering därutöver bör inte förekomma.
Som yrkas i motion Sk342 bör skogsvårdsavgiften i ett första steg sänkas till 0,3 % av skogsbruksvärdet. Vidare bör en arbetsgrupp tillsättas för att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften.
dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:
8. beträffande skogsvårdsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk342 yrkandena 3 och 4 samt med anledning av motionerna 1987/88:Sk464 och 1987/88:Sk487
a) antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift
Härigenom förskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
1§
Den, för vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet skogsbruksvärde, skall betala skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för varje beskattningsår åtta promille av skogsbruksvärdet.
Har garantibeloppet
Skogsvårdsavgift
Föreslagen lydelse
Den, för vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet skogsbruksvärde, skall betala skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för varje beskattningsår tre promille av skogsbruksvärdet.
skogsvårdsavgift jämkas.
hela krontal.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift på grund av 1988 och tidigare års taxering. I fråga om 1989 års taxering utgör promilletalet 5,5.
b) hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med syfte att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften.
SkU 1987/88:23
13 Skogsvårdsavgiften (mom. 8)
SkU 1987/88:23
8. Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Reglerna för skogsavgiftens användning har successivt ändrats. Genom 1979 års skogspolitiska beslut fastslogs att avgiftsmedlen i huvudsak borde användas antingen för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket eller på ett sådant sätt att åtgärderna kommer skogsägarna till godo. I samband med att avgiftsuttaget på hösten 1983 höjdes till 0,8 % frångick man denna princip. Medlen från skogsvårdsavgiften kan numera användas för att finansiera alla skogliga stöd, alltså även bidrag av rent regionalpolitisk karaktär. Skogsbruket har härigenom kommit att bli den enda näringsgren som själv får stå för det regionalpolitiska stödet till näringen. En sådan särbehandling av skogsbruket är enligt utskottets mening inte motiverad. En inte oväsentlig del av avgiftsuttaget torde för övrigt gå direkt till statskassan som skatt.
När skogsvårdsavgiften utgjorde 0,09 % av ett skogsbruksvärde, som låg betydligt lägre än vad det gör i dag, gjorde sig kraven på att avgiften skulle slå någorlunda rättvist och tas ut efter bärkraft gällande med mindre styrka än nu. Avgiften är i dag en pålaga av stor ekonomisk betydelse. En avgift på 0,8 % kan betyda att mellan hälften och en tredjedel av nettot av en lämplig årlig avverkning går till att betala avgiften. Kravet på ett rättvist uttag har därför skärpts. Som det nu är gynnas en skogsägare med ett dåligt skogsbestånd på bekostnad av den som har en välskött fastighet och till följd därav ett högt skogsbruksvärde.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk464 och Sk487. Härigenom tillgodoses i princip även motion Sk342 yrkandena 3 och 4.
dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:
8. beträffande skogsvårdsavgiften att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk464 och 1987/ 88:Sk487 samt med anledning av motion 1987/88:Sk342 yrkandena 3 och 4 antar följande
Förslag till Lagom upphävande av lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift
Härigenom föreskrivs att lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift på grund av 1988 och tidigare års taxering. I fråga om 1989 års taxering utgör promilletalet 4.
14 Ersättningskonto vid markinlösen (mom.9)
9. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Denna fråga” och på s. 7 slutar med ”motion Sk479” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att starka skäl talar för att den typ av ersättningar som avses i motionen vid inkomsttaxeringen skall få fördelas över en längre tidsperiod. Förslaget om någon form av ”ersättningskonto”, där medlen får sättas in mot avdrag och tas upp till beskattning under en period om 5-20 år, är enligt utskottets mening välmotiverat. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen.
dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:
9. beträffande ersättningskonto vid markinlösen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk479 hos regeringen begär förslag om förändringar i skattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Skogsavdrag(mom.lO)
10. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Frågan om” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Genom motionen aktualiseras frågan om olika hinder som skattelagstiftningen uppställer mot rationaliseringar inom bl.a. skogsbruket. Strukturutredningen har tidigare lagt fram ett välgrundat förslag som syftar till att stimulera fastighetsägare att själva ta initiativ till strukturförbättringar. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast följa upp strukturutredningen och lägga fram konkreta förslag om förbättringar i samband med rationaliseringsförvärv. I det sammanhanget bör den i motion Sk365 aktualiserade frågeställningen också kunna behandlas.
dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:
10. beträffande skogsavdrag
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk365 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande gynnsammare beskattningsregler vid fastighetsförvärv.
Särskilt yttrande
Skogsvårdsavgiften (mom. 8)
Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:
Enligt de principer som ligger till grund för skogsvårdsavgiften skall avgiftsmedlen användas för sådana ändamål som är till gagn för skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan dra nytta av dem. Avgiften betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid
SkU 1987/88:23
mening för det svenska skogsbruket. Däri bör ingå inte bara gallring, skogsbilvägar, plantering m.m. utan också åtgärder för att minska skadorna från försurningen. Enligt vår mening motiverar de åtgärder som för närvarande görs för skogsbruket i och för sig ett lägre avgiftsuttag än 0,8 %. Av statsfinansiella skäl har vi emellertid avstått från att ställa yrkande om ett lägre avgiftsuttag. Vi förutsätter dock att regeringen uppmärksammar frågan och - när det visar sig möjligt - lägger fram förslag om en sänkning av avgiften.
SkU 1987/88:23
gotab Stockholm 1988 14896