Om vissa indirekta skatter
Skatteutskottets betänkande
1987/88:29
om vissa indirekta skatter
SkU 1987/88:29
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner om bl. a. mervärdeskatt, särskild varuskatt, bilaccis, dryckesskatt, reseskatt och stämpelskatt.
Utskottet avstyrker samtliga motioner. Gemensamma reservationer av m, fp och c har avgivits beträffande mervärdeskatten vid offentlig egenregiverksamhet och entreprenader och i fråga om dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker. Dessutom har reservationer avgivits av m beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål samt i fråga om bilaccisen för taxibilar, tävlingsfordon och samlarfordon; av fp beträffande mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda för utställning och särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m.; av c angående mervärdeskatt på fiskyngel och av m och c gemensamt beträffande reseskatten för resor till Röros i Norge. Vidare har vpk reserverat sig till förmån för ett yrkande om en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer. Slutligen har ett särskilt yttrande avgetts av m, fp och c angående mervärdeskatt på datatjänster.
Motionerna
1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktskatter,
1987/88:Sk445 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om mervärdeskatt att offentligt ägda företag inte särbehandlas så att den fria konkurrensen sätts ur spel,
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N304.
1987/88:Sk474 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
7. att riksdagen beslutar om en höjning av stämpelskatten för lagfart på fastigheter för juridiska personer till 10 %,
1987/88:Sk503 av Sture Ericson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen gör ett principuttalande till förmån för en skattepolitisk styrning
1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 29
av personbilsmarknaden i syfte att främja försäljningen av personbilar med nya, bränslesnåla och miljövänliga motorer.
1987/88:Sk504 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om avskaffande av reseskatten mellan Sverige och Röros.
1987/88:Sk505 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatteregler vid entreprenader.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi501.
1987/88:Sk510 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om undantagande från mervärdeskatt vid införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om utförsel av kulturföremål.
1987/88:Sk511 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra beräkningsgrunden för accisen från fordonsvikt till motoreffekt.
1987/88:Sk513 av Lennart Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt vid kommunalt anläggningsarbete i egen regi.
1987/88:Sk516 av Ingvar Björk (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en avgift läggs på alla metalliclackerade fordon som säljs i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en avgift på metalliclackerade bilar skulle bidra till att förbättra miljön omkring lackeringsverkstäderna i Sverige.
1987/88:Sk519 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelser skall införas om undantag från mervärdeskatt för konst som visas vid en tidsbegränsad utställning i Sverige.
1987/88:Sk521 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det orimliga i att belasta fiskyngel för utplåntering med mervärdeskatt och att befrielse från sådan skatt generellt införs.
1987/88:Sk524 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att den nuvarande accisrabatten för taxibilar bör kvarstå ytterligare ett år. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo751.
1987/88:Sk540 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tidning som av presstödsnämnden förklarats vara publikation av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådan enligt lagen om mervärdeskatt.
SkU 1987/88:29
1987/88:Sk541 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för mervärdeskatt för offentlig
myndighet så att den fria konkurrensen mellan privat och offentlig verksamhet inte hindras.
1987/88:Sk542 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i moitonen anförts om önskvärd konkurrensneutralitet mellan alla dataföretag.
1987/88:Sk543 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att motionen för beaktande överlämnas till kommittén med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning.
1987/88:Sk544 av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattskyldighet till mervärdeskatt för gymnasieskolor med bl. a. byggnadsverksamhet.
1987/88:Sk545 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag om att reseskatten höjs till 500 kr.
1987/88 :Sk546 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att reglerna om mervärdeskatt vid försäljning av fritidsbåtar skall återgå till dem som gällde före den 1 juli 1982.
1987/88:Sk548 av Ivar Virgin och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av mervärdeskattereglerna vid viss tjänsteexport.
1987/88:Sk556 av Jan Sandberg (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande dubbel accisbeskattning för ombyggda fordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om accisbefrielse för tävlingsfordon,
4. att riksdagen beslutar att införa ett schablonbelopp på 1 500 kr. för import av samlarfordon enligt norsk modell.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T431.
1987/88: Sk559 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av mervärdeskatten för böcker.
1987/88:Sk56f av Ivar Virgin och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av mervärdeskattereglerna vid viss tjänsteexport.
1987/88:Sk566 av Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna om mervärdeskatt för offentlig och privat serviceverksamhet.
1987/88:Sk567 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierad charterskatt.
1987/88:Sk803 av Lennart Brunander och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen genom tillägg till 5 § i lagen om tillverkning av drycker m.m. (SFS
SkU 1987/88:29
1* Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 29
1977:292) undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker från läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad, kaffe och te.
Gällande ordning m. m.
Mervärdeskatt
Mervärdeskatten är en allmän konsumtionsskatt som infördes den 1 januari 1969 genom lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML). Mervärdeskatten skall betalas vid all yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor och tjänster inom landet. Företagen betalar och redovisar skatten till staten i mervärdeskattedeklarationer. Länsskattemyndigheterna är beskattningsmyndigheter för omsättning inom landet och vid export. Tullverket är beskattningsmyndighet vid import.
Den som inom landet eller genom export yrkesmässigt omsätter skattepliktiga eller s. k. kvalificerat undantagna varor och tjänster är skattskyldig. Mervärdeskatten tas ut i varje led i tillverknings- och distributionskedjan.
Skatteplikten för varor är i det närmaste generell. Endast varor som särskilt anges i ML är undantagna från skatteplikt. Likaså är arbeten på byggnader generellt skattepliktiga. Andra tjänster däremot är skattepliktiga endast om de har räknats upp i ML. Ett stort antal tjänster omfattas av skatteplikten, men tjänster av personlig natur har genomgående lämnats utanför beskattningsområdet.
Skattesatsen är fr. o. m. den 1 januari 1983 19 %. Detta motsvarar ett pålägg med 23,46 %. I vissa fall utgår reducerad skatt. Statens inkomster av mervärdeskatt har för budgetåret 1988/89 beräknats till drygt 80 miljarder kronor.
I den offentliga verksamheten finns ofta en valmöjlighet mellan att bedriva en viss verksamhet i egen regi eller att anlita enskilda leverantörer eller uppdragstagare. Under förutsättning att upphandlingen avser skattepliktiga varor eller tjänster skall en anlitad näringsidkare redovisa utgående skatt som beräknas på vederlaget. Följaktligen uppkommer ofta en skillnad i faktisk skattebelastning om staten eller en kommun väljer att tillgodose ett visst behov genom utförande i egen regi eller genom att anlita skattskyldiga näringsidkare. Det mervärde som skapas i den offentliga egenregiverksamheten tas inte upp till beskattning.
Mervärdeskatteutredningen har i ett slutbetänkande (SOU 1987:45) Översyn av mervärdeskatten Del XI behandlat bl. a. mervärdeskatten och den offentliga sektorn. Utredningen föreslår att man inom vissa delar av den kommunala byggnads- och anläggningssektorn skall kunna medge kommuner rätt att räkna i egen regi bedriven byggnads- och anläggningsverksamhet som yrkesmässig.
I samband med en utvidgning av mervärdeskatten till att omfatta vissa datatjänster (prop. 1985/86:47, SkU 17) redovisades i propositionen att vissa databolag, som tillhandahöll datatjänster åt sina ägare, redan tidigare undantagits från beskattning genom särskilda regeringsbeslut i enskilda fall.
SkU 1987/88:29
4 Sådana medgivanden hade lämnats till bl. a. SPADAB, Kommundata AB, Lantbruksdata AB och Norrdata AB. Dessa gamla medgivanden skulle enligt föredragande statsrådet fortsätta att gälla.
Hösten 1986 genomfördes de ändringarna i ML att varor och tjänster i kommunal och landstingskommunal omsorgsverksamhet och i andra gymnasieskolor än sådana som bedriver jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring undantogs från skattskyldighet till mervärdeskatt (prop. 1986/87:44, SkU 8). I ett senare betänkande, som godkändes av riksdagen, avstyrkte skatteutskottet en motion vari yrkades att gymnasieskolor med byggnadsverksamhet även i fortsättningen skulle vara skattskyldiga till mervärdeskatt (SkU 1986/87:34).
Mervärdeskatt tas inte ut vid export. Detta gäller även export av tjänst. I första hand anses en tjänst som exporttjänst när den tillhandahålls utomlands. Den som tillhandahåller en tjänst utomlands skall kunna visa att så är fallet.
Som export räknas även omsättning av tjänster inom landet i vissa fall. För vissa tjänster finns krav på att det skall vara fråga om en utländsk uppdragsgivare. För merparten av tjänsterna gäller att exportreglerna blir tillämpliga endast när tjänsten avser en verksamhet som uppdragsgivaren driver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den hade utövats här i landet.
Enligt 8 § 5) ML är allmänna nyhetstidningar undantagna från skatteplikt. Enligt anvisningarna till lagrummet gäller undantaget sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka. För att dagspresskaraktär skall anses föreligga krävs enligt praxis att den allmänna nyhetsrapporteringen har en inte alltför obetydlig omfattning i förhållande till övrigt innehåll.
Det statliga stödet till dagspressen i form av olika bidrag regleras i förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar. Som dagstidning anses enligt förordningen en allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, har ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och i huvudsak distribueras inom landet. Presstödsnämnden beslutar om stöd enligt förordningen. I ärenden om olika bidrag får presstödsnämndens beslut inte överklagas.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner som gått ut på att skattemyndigheterna skall åläggas följa presstödsnämndens bedömning i fråga om tidningar som av nämnden betraktats som publikationer av dagspresskaraktär (SkU 1985/86:34, SkU 1986/87:34).
I fråga om böcker har utskottet — och dess föregångare bevillningsutskottet — tidigare avstyrkt motionsyrkanden om skattebefrielse med hänvisning till mervärdeskattens generella karaktär (BeU 1969:25, SkU 1972:18, SkU 1973:62).
Mervärdeskatt skall erläggas inte bara vid skattepliktig omsättning inom landet utan också vid import av skattepliktiga varor. Detta gäller oavsett ändamålet med importen och oberoende av vilken transaktion som är grunden för importen. Skattskyldighet föreligger således oberoende av om
SkU 1987/88:29
varan har köpts i utlandet eller förts in av annan anledning, exempelvis som SkU 1987/88:29 gåva eller lån.
I vissa fall gäller dock undantag från skattskyldigheten vid import, t. ex. då en vara förs in tillfälligt och innehas med temporär tullfrihet, exempelvis varuprov, varor för utställning etc. I vissa fall fordras det dock deposition eller säkerhet.
Fr. o. m. den 1 juli 1979 får den som yrkesmässigt omsätter skattepliktiga varor och som förvärvar vara från någon som inte är skattskyldig tillgodoföra sig avdrag för ingående mervärdeskatt med belopp som skulle ha utgjort mervärdeskatt om säljaren hade varit skattskyldig, s. k. fiktiv mervärdeskatt (prop. 1978/79:141, SkU 52).
Mot bakgrund av ett omfattande missbruk av reglerna, som bl. a. tog sig uttryck i fingerade exportaffärer för att få tillbaka den fiktiva mervärdeskatten, skedde sedermera en uppstramning av bestämmelserna (prop.
1981/82:214, SkU 71). Bl.a. föreskrevs, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1982, en skyldighet för den skattskyldige att vid en försäljning på export av vissa varor, däribland fartyg, återföra ett åtnjutet avdrag för ingående mervärdeskatt. Det gäller dock bara om den skattskyldige inte visar att varan innehafts endast av skattskyldiga. Mervärdeskatten skall återföras i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken varan exporterats.
Avsikten med denna regel är att återföring av avdragen skall ske i de fall då någon skattskyldig i kedjan av köpare och säljare har tillgodogjort sig avdrag för fiktiv skatt. Enligt RSV Im 1984:2 har exportören fullgjort sin bevisskyldighet om vederbörande kan visa att något avdrag för fiktiv skatt inte har gjorts av denne eller någon annan tidgare skattskyldig. Kontrollen bör enligt RSV sträcka sig bakåt i tiden till den tidpunkt då rätten till avdrag för fiktiv skatt infördes, d. v. s. till den 1 juli 1979.
Särskild varuskatt
Särskild varuskatt utgår på vissa varor enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt. Skatten är 50 % av priset vid försäljning till detaljhandeln på kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kg. Statens inkomster av skatten är för budgetåret 1988/89 beräknade till drygt 1 miljard kronor.
Bilaccis
S.k. bilaccis utgår enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon för personbilar och mindre lastbilar och bussar med 6:40 kr. per kg tjänstevikt. För personbilar av 1987 års modell utgår dock skatten med 7:40 per kg tjänstevikt och för en personbil av 1988 års modell med 8:40 per kg tjänstevikt. För varje fullt femtiotal kg tjänstevikt över 1 600 kilogram utgår ytterligare skatt med 800 kr. För personbilar av 1987 eller 1988 års modell som uppfyller vissa avgasreningskrav utgår reducerad skatt.
För motorcyklar utgår skatten med 1 340 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, med 1 760 kr. om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160
kg, med 2 700 kr. om tänstevikten är ännu högre men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 4 480 kr.
Skatten skall erläggas av den som yrkesmässigt tillverkar sådana fordon inom landet och av den som importerar fordon för försäljning till återförsäljare. Skattskyldigheten inträder när fordonet levereras till köpare eller tas ut från rörelsen utan samband med försäljning. Ett fordon anses som uttaget den dag fordonet införs i bilregistret eller, om fordonet samtidigt avställs, då avställningen upphör.
Vidare skall skatt betalas av den som importerar fordon för annat ändamål än försäljning till återförsäljare. Slutligen skall skatt också erläggas när ett fordon efter ombyggnad eller ej yrkesmässig tillverkning registreras som skattepliktigt fordon. Skattskyldig är då fordonets ägare.
Ett fordon, som är eller har varit registrerat som fordon av angivet slag är - utom i ett specialfall som saknar intresse i detta sammanhang - skattepliktigt endast om registreringen har skett i förening med avställning.
Vissa fordon får användas här i landet utan att vara registrerade. Bl.a. är det enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) tillåtet att använda ett oregistrerat fordon inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område.
Statens inkomster av bilaccisen är för budgetåret 1987/88 beräknade till 2 351 milj. kr.
Smaksatt mjölk
För läskedrycker utgår skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt med 40 öre per liter för kolsyrad läskedryck och med 20 öre per liter för annan läskedryck. När det gäller vilka drycker som i detta sammanhang skall betraktas som läskedrycker har hänvisats till vissa tulltaxenummer. Att choklad, kaffe eller te inte skall anses som läskedryck har uttryckligen angetts.
Kammarrätten har i ett mål (dom 1983-05-09 i mål nr 9956-1982) prövat om en dryck var att anse som läskedryck och därmed skattepliktig. Drycken bestod av en blandning av juicer och mjölkråvara. Trots att ingen av de i drycken ingående beståndsdelarna var för sig var skattepliktig ansågs den efter blandning uppkomna drycken hänförlig till det skattepliktiga dryckessortimentet.
Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motioner om att avskaffa dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter (SkU 1983/84:22, 1985/86:45, 1986/87:41).
Reseskatt
Skatt på charterresor med flyg till utlandet utgår enligt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor för passagerare som fyllt 12 år. Skatten gäller även för s. k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten, som senast höjdes den 1 juni 1986, uppgår för närvarande till 300 kr. per passagerare. Statens inkomster av skatten har för budgetåret 1988/89 beräknats till 381 milj. kr.
SkU 1987/88:29
1** Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 29
Stämpelskatt
SkU 1987/88:29
Stämpelskatt utgår enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt vid beviljande av inteckningar. Vid förvärv av fast egendom är skattesatsen 1,5 % av egendomens värde, dvs. det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. För juridiska personer utgår dubbel skatt.
Utredningar
Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05), som haft i uppdrag att verkställa en teknisk översyn av mervärdeskatten lämnade i höstas sitt slutbetänkande (SOU 1987:45) Översyn av mervärdeskatten Del XI Mervärdeskatten och den offentliga sektorn, skattskyldighet för film- och videoproduktion m. m. Mervärdeskatteutredningens uppdrag är därmed slutfört.
Under sommaren 1987 tillsatte regeringen kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning (KIS). Kommittén (dir. 1987:30) skall först och främst göra en förutsättningslös översyn av mervärdeskattens omfattning och — med huvudinriktiningen att göra mervärdeskatten så långt som möjligt generellt tillämpbar och konkurrensneutral i fråga om varor och tjänster — undersöka positiva och negativa verkningar av en generell varu- och tjänstebeskattning och lämna förslag till hur en mervärdeskatt med breddad bas tekniskt bör utformas. Vidare skall kommittén bedöma möjligheterna till och effekterna av slopade reduceringsregler. Översynen skall också omfatta en genomgång och en bedömning av behoven, lämpligheten och de konstitutionella förutsättningarna för de bemyndiganden som nu finns i ML. När det gäller övriga indirekta skatter skall kommittén undersöka möjligheterna att avskaffa de skatter som är svårtillämpbara och som har liten statsfinansiell betydelse. Därtill kommer ytterligare några uppgifter, bl. a. rörande försäljningsskatten på motorfordon och vägtrafikskatten, beskattningen av varaktiga kapitalvaror och en ändrad ordning för ändring av skattesatserna.
Utredningen skall bedriva arbetet skyndsamt och med inriktning att redovisa det i huvudsak senast vid utgången av år 1988.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner om mervärdeskatten och några punktskatter som väckts under den allmänna motionstiden. Motioner som avser skatter på alkoholvaror och tobaksvaror har utskottet redan behandlat i betänkandet SkU 1987/88:22. Motioner som avser energiskatter avser utskottet att ta upp senare.
Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och entreprenader
I motion Sk505 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs — med hänvisning till motion Fi501 - en sådan utformning av mervärdeskattereglerna att de inte påverkar valet mellan egenregi och entreprenad. Även Anders Andersson (m) efterlyser i motion Sk541 förslag med denna inriktning. I motion Sk513 av Lennart Nilsson m. fl. (s) begärs ett uttalande om att mervärdeskatten på byggnadsvaror som används i kommunalt egenregiarbete och som används vid arbete på entreprenad bör vara lika. Lars Leijonborg (fp) yrkar i motion Sk566 på ett tillkännagivande om mera konkurrensneutrala mervärdeskatteregler för offentlig och privat serviceverksamhet.
Utskottet har tidigare uppmärksammat att mervärdeskattereglerna kan utgöra en konkurrenssnedvridande faktor inom vissa kommunala verksamheter i valet mellan arbete i egen regi och upphandling. Samma slag av arbete beskattas olika beroende på i vems regi det utförs. Om en kommun utför arbetet åt sig själv beskattas det inte, men om arbetet utförs av en entreprenör åt en kommun utgår skatt. Vidare är de s. k. reduceringsreglerna av betydelse, särskilt inom byggnads- och anläggningsområdet. Mervärdeskatteutredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1987:45 Mervärdeskatten och den offentliga sektorn etc. konstaterat att framför allt den s. k. 20-procentsregeln, som i princip gäller för den kommunala anläggningsverksamheten, ofta ger en högre skattebelastning på egenregiverksamhet än på upphandling. Om däremot en upphandling medför att en anlitad skattskyldigs fakturerade utgående skatt överstiger den ingående, vilket ofta kan vara fallet om materialinsatsen är låg, kan ett utförande i egen regi visa sig skattemässigt fördelaktig i jämförelse med en upphandling.
Mervärdeskatteutredningen har, för att tillgodose kravet på bättre neutralitet, föreslagit att man inom vissa delar av den kommunala byggnadsoch anläggningssektorn skall kunna medge kommuner rätt att räkna byggnads- och anläggningsverksamhet som bedrivs i egen regi som yrkesmässig. Härefter har KIS, vars utredningsarbete enligt direktiven skall bedrivas med huvudinriktningen att så långt som möjligt göra mervärdeskatten generellt tillämpbar och konkurrensneutral i fråga om varor och tjänster, fått i uppdrag att bl. a. bedöma möjligheterna att slopa reduceringsreglerna. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottet avvaktas innan ställning tas till vilka åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma en bättre neutralitet inom
SkU 1987/88:29
mervärdeskattesystemet. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Mervärdeskatt på datatjänster
I motion Sk445 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs - med hänvisning till motion N304 — begärs förslag till ändring av mervärdeskattereglerna så att offentligt ägda företag som t. ex Kommundata inte särbehandlas vid köp av datatjänster. Även Knut Wachtmeister (m) kräver i motion Sk542 bättre konkurrensneutralitet mellan alla dataföretag.
Utskottet vill erinra om att vissa små juridiska personer, t. ex. små kommuner och små sparbanker, som gått samman om en gemensam organisation för datatjänster, sedan länge genom särskilda medgivanden från regeringen åtnjutit skattefrihet för datatjänster. Medgivandena bygger på tanken att dessa små kommuner etc. inte skall hamna i ett sämre läge än de stora som själva kan utföra datatjänsterna i egen regi. Dessa medgivanden stod kvar även sedan mervärdeskatten på dataområdet utvidgats våren 1986 (prop. 1985/86:47, SkU 17). Det framhölls dock i propositionen att undantagen på sikt borde försvinna, eftersom regeringens konstitutionella befogenheter var tveksamma.
1 KIS uppdrag ingår även att se över dessa konstitutionella frågor. I direktiven sägs bl. a. att, med en vidgad bas för mervärdeskatten och med en eventuellt ny teknik för att ange det skattepliktiga tjänsteområdet, förutsättningarna bör förbättras för att slopa de särregler som införts med stöd av bemyndiganden i mervärdeskattelagen. Kommittén bör annars pröva om särreglerna direkt kan inarbetas i lagstiftningen.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet att ett ställningstagande till de frågor som väckts av motionärerna bör anstå till dess att resultatet av utredningens arbete föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk445 och Sk452.
Mervärdeskatt vid gymnasieskolor med byggnadsverksamhet
Helge Hagberg och Lars Svensson (s) tar i motion Sk544 upp det förhållandet att gymnasieskolor med byggnadsverksamhet numera står utanför mervärdeskattesystemet. Motionärerna kritiserar de nuvarande bestämmelserna som enligt deras mening missgynnar dessa skolor i förhållande till andra byggföretag på marknaden genom att mervärdeskatten belastar produktionskostnaden för dessa skolors verksamhet. De begär därför att dessa skolor skall kunna göras skattskyldiga till mervärdeskatt.
Utskottet vill erinra om att de nuvarande reglerna tillkom genom ett riksdagsbeslut 1986 som gick ut på att varor och tjänster i andra gymnasieskolor än sådana som bedriver jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring skulle undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt (prop. 1986/87:44, SkU 8). Lagändringen, som trädde i kraft den 1 juli 1987, ansågs medföra praktiska och administrativa fördelar. Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om skattskyldighet för gymnasieskolor och liknande att tas upp av KIS i samband med arbetet att göra mervärdeskatten generellt tillämpbar
SkU 1987/88:29
och konkurrensneutral. Resultatet av kommitténs arbete bör därför av- SkU 1987/88:29 vaktas innnan ställning tas till frågan om sådana ändringar i de nuvarande reglerna som motionärerna begär. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk544.
Mervärdeskatt för hantverksföretag
I motion Sk543 begär Mona Saint Cyr (m) sänkt mervärdeskatt för hantverksföretag. Motionären anser att man härigenom skulle skapa bättre förutsättningar för sådana enligt hennes mening angelägna näringar att överleva.
Utskottet kan för sin del inte biträda motionärens förslag, som enligt utskottets mening skulle komplicera reglerna, skapa kontrollsvårigheter och strida mot arbetet på att göra mervärdeskatten generellt tillämpbar. Utskottet vill vidare erinra om att det åligger KIS att överväga att slopa de nuvarande reduceringsreglerna. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk543.
Mervärdeskatt på båtreparationer
I motionerna Sk548 och Sk561 av Ivar Virgin och Jens Eriksson (m) yrkas att reparation av utländska småbåtar befrias från mervärdeskatt. De åsyftar framför allt varvsarbeten som utförs vid småbåtsvarv åt norska båtägare och som enligt motionärerna missgynnas av de nuvarande reglerna därigenom att varvstjänsterna kan beläggas med både svensk och norsk mervärdeskatt.
Som framgår av den inledande redogörelsen måste vissa villkor vara uppfyllda för att en tjänst som tillhandahålls här i landet åt en utländsk uppdragsgivare skall räknas som exporttjänst och således vara fri från mervärdeskatt. För merparten av tjänsterna gäller att exportreglerna blir tilllämpliga endast när tjänsten avser en verksamhet som uppdragsgivaren driver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den hade utövats här i landet. Utskottet vill inte bestrida att de svenska reglerna om när tjänsteexport skall anses föreligga i sådana fall som motionärerna nämner kan ge upphov till dubbelbeskattning i den meningen att den vara som tjänsten utförts på blir beskattad även i det land till vilken den senare förs.
Ensidiga svenska åtgärder är dock enligt utskottets uppfattning inte någon bra metod för att komma till rätta med dessa ofullkomligheter i lagstiftningen. En lösning på problemen bör i första hand åstadkommas genom en överenskommelse på det nordiska planet. Enligt vad utskottet erfarit har saken uppmärksammats inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen tar erforderliga initiativ.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk548 och Sk561.
Mervärdeskatt på begagnade båtar
I motion Sk546 av Jan Sandberg (m) yrkas en återgång till tidigare regler vid export av fritidsbåtar, dvs. ett slopande av regeln att avdragen fiktiv mervär -
deskatt skall återföras. Enligt motionären har denna regel medfört negativa effekter på den svenska ekonomin och för båtbranschen.
Som framgår av den tidigare redogörelsen är den ifrågavarande bestämmelsen till för att hindra ett missbruk av reglerna om fiktiv mervärdeskatt genom att avdrag yrkas i samband med en fingerad exporttransaktion. Vid en återgång till tidigare regler enligt motionärens yrkande riskerar man enligt utskottets mening att dessa problem återkommer. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk546.
Mervärdeskatt på kulturföremål
I motion Sk510 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) begärs förslag om befrielse från mervärdeskatt vid införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål. Härigenom skulle man enligt motionären underlätta återförandet till Sverige av värdefulla möbler, tavlor etc.
Att införa nya undantag från mervärdeskatten på det sätt motionären förespråkar skulle enligt utskottet komma i konflikt med det pågående utredningsarbetet inom KIS som går ut på att bredda basen för mervärdeskatten och göra den generellt tillämpbar. Med hänsyn härtill och de uppenbara kontrollsvårigheter ett sådant undantag skulle föra med sig ställer sig utskottet avvisande till förslaget och avstyrker motion Sk510.
I motion Sk519 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) föreslås undantag från mervärdeskatt för konst som visas på utställningar under begränsad tid i Sverige. Motionärerna anser att myndigheternas anvisningar på detta område brister i klarhet.
Konst och andra kulturföremål som införs till Sverige för att under en begränsad tid visas på utställningar bör enligt utskottets mening givetvis inte beläggas med mervärdeskatt. Enligt reglerna om temporär tullfrihet medges också regelmässigt befrielse från mervärdeskatt för varor som skall användas vid utställning. En redogörelse över dessa bestämmelser har lämnats i inledningen till detta betänkande. Den som avser att föra in tavlor eller andra varor i landet för att ställa ut dem och som behöver information om införselbestämmelserna kan vända sig till tullmyndigheterna som lämnar alla nödvändiga upplysningar. Enligt utskottets uppfattning har motionärerna inte visat på några omständigheter som ger anledning att överväga ett införande av ett permanent undantag i mervärdeskattelagen för de konstföremål det här är fråga om.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk519.
Mervärdeskatt på vissa publikationer
I motion Sk540 återkommer Alf Svensson (c) med en begäran om ett riksdagsuttalande att tidningar som av presstödsnämnden bedömts vara publikationer av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådana enligt mervärdeskattelagen. Motionären pekar på flera publikationer, som av regeringsrätten bedömts sakna dagspresskaraktär i skattehänseende, trots
SkU 1987/88:29
att produktionsbidrag utgår för dem. Vidare föreligger enligt motionären skiljaktigheter i rättstillämpningen mellan olika länsstyrelser.
Som framgår av den inledande redogörelsen har utskottet tidigare betonat att skattemyndigheterna och presstödsnämnden bör vara obundna av varandras beslut rörande tillämpningen av den författningsenliga definitionen av en dagstidning men också erinrat om lämpligheten av ett samråd mellan myndigheterna i dessa frågor. Liksom tidigare avvisar utskottet tanken att frånta beskattningsmyndigheten befogenheten att göra en självständig bedömning i skattefrågan.
Med hänvisning till det anförda avtyrker utskottet motion Sk540.
Mervärdeskatt på böcker
I motion Sk559 av Alf Svensson (c) begärs av kulturpolitiska skäl att mervärdeskatten slopas på böcker.
Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare har ställt sig avvisande till att ta bort mervärdeskatten på böcker med hänsyn till mervärdeskattens generella karaktär. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sk559.
Mervärdeskatt på fiskyngel
I motion Sk521 begär Karl-Anders Petersson och Bertil Jonasson (c) befrielse från mervärdeskatt på fiskyngel för utplantering. Enligt motionärerna skulle en sådan åtgärd ha stor betydelse såväl för yrkes- och sportfisket som för konsumenterna. De framhåller att endast enskilda fiskerättsägare med egna fiskevatten har möjlighet att lyfta av mervärdeskatten på inköpta fiskyngel och att de statliga medel som anslås för detta ändamål till följd av mervärdeskatten reduceras med nästan en fjärdedel.
Som utskottet tidigare anfört bör beskattningsområdet för mervärdeskatten i princip vara generellt. Enligt utskottet saknas motiv att frångå denna princip i fråga om fiskyngel. Utskottet avstyrker därför motion Sk521.
Särskild varuskatt på choklad och kosmetika
I motion Sk414 (yrkande 6) av Kjell Johansson m. fl. (fp) begärs att punktskatten på choklad och kosmetika skall slopas och att dessa varor i stället skall beskattas med samma mervärdeskattesats som utgår för andra varor. Vidare motsätter sig motionärerna slopad eller lägre skattesats på livsmedel och begär ett uttalande härom av riksdagen. Som motiv anför de att de av principiella skäl är emot konsumtionsstyrande skatter.
Utskottet vill erinra om att KIS har i uppdrag att överväga i vad mån skäl alltjämt föreligger för en särskild beskattning utanför mervärdeskatten och att undersöka möjligheterna till att avskaffa de skatter som är svårtillämpbara och som har liten statsfinansiell betydelse. Resultatet av detta utredningsarbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till frågan att avveckla de punktskatter motionären åsyftar. Vidare vill utskottet
SkU 1987/88:29
framhålla att tanken på en differentierad mervärdeskatt återkommit i åtskil- SkU 1987/88:29 liga motioner under senare år men alltid avvisats av utskottet. Något uttalande i frågan i enlighet med motionärernas begäran finner utskottet inte meningsfullt.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk414 i denna del.
Bilaccis m.m.
I motion Sk511 av Hans Rosengren (s) begärs ett tillkännagivande som går ut på att bilaccisen i fortsättningen bör beräknas med utgångspunkt i motoreffekten i stället för fordonsvikten. Härigenom skulle man enligt motionären stimulera medborgarna att vid köp av bil prioritera energisnålhet och därmed miljövänlighet.
I direktiven till KIS anges att kommittén skall överväga att beräkna försäljningsskatten på motorfordon efter annan grund än fordonens tjänstevikt. Den fråga som tagits upp i motionen är således föremål för utredning, och ett ställningstagande bör därför enligt utskottet anstå till dess resultatet av övervägandena föreligger. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.
I motion Sk524 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas - med hänvisning till motion Jo751 — att den nuvarande accisrabatten för avgasrenade fordon får kvarstå ytterligare ett år för taxibilar. Eftersom taxibilarna svarar för en stor del av persontransporterna skulle man enligt motionärerna uppnå betydande miljöeffekter av positivt slag med en sådan åtgärd.
Som framgår av inledningen till detta betänkande utgår för närvarande nedsatt bilaccis för sådana personbilar av 1987 och 1988 års modeller som uppfyller de avgasreningskrav som blir obligatoriska för personbilar av 1989 eller senare års modell. Syftet med nedsättningen är att under en övergångstid stimulera introduktionen av bilmodeller som är försedda med avgasrening redan innan denna utrustning blivit obligatorisk. När de nya skärpta avgaskraven har börjat tillämpas obligatoriskt och då avgasrenande utrustning skall finnas på alla nya bilar finns det enligt utskottets mening ingen anledning att sänka skatten för bilar som är försedda med denna utrustning.
Redan det anförda kan anses som tillräckliga skäl att icke bifalla motionsyrkandet. Härtill kommer att utskottet ställer sig helt avvisande till tanken att ta ut olika skatt för taxibilar och andra bilar, en ordning som enligt utskottet skulle skapa administrativa problem och kontrollsvårigheter av olika slag.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk524 i denna del.
I motion Sk556 av Jan Sandberg (m) yrkas — med hänvisning till motion T431 - att bilaccisen slopas på fordon som byggts av delar från redan beskattade fordon (yrkande 1). Den nuvarande ordningen innebär enligt motionären att dubbel accis betalas för dessa fordon.
Utskottet har tidigare framhållit svårigheterna med att författningsreglera en nedsättning och schablonisering av bilaccisen för fordon som består av delar av äldre fordon. Skattskyldigheten för motorfordon som tillverkas inom landet av icke yrkesmässiga tillverkare inträder när fordonet förs in i
bilregistret. Att införa särskilda undantagsbestämmelser för accisen för de SkU 1987/88:29 fall att det nytillverkade fordonet byggts av delar av äldre, beskattade fordon skulle enligt utskottets mening leda till praktiska problem av olika slag. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk556 i denna del.
I yrkande 2 i motionen yrkar Jan Sandberg (m) att accisen för tävlingsfordon slopas. Eftersom tävlingsfordon inte används i trafiken bör enligt motionären ingen skatt betalas för dem.
Av den inledande redogörelsen framgår att vissa fordon får användas här i landet utan att vara registrerade. Bl.a. är det tillåtet att använda ett oregistrerat fordon inom inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område. För självbyggda tävlingsfordon som uteslutande används på detta sätt behöver heller ingen bilaccis erläggas. Att generellt befria tävlingsfordon från bilaccis bör enligt utskottets mening inte komma i fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk556 även i denna del.
Slutligen begär Jan Sandberg (m) i motion Sk556 (yrkande 4) — efter norsk förebild — att en schablonaccis införs på 1 500 kr. för import av samlarfordon som behålls i minst ett år.
Utskottet har tidigare framhållit att man vid en jämförelse mellan de norska och svenska bestämmelserna bör beakta att den norska accisen för personbilar och motorcyklar är avsevärt högre än den svenska. Mot den bakgrunden framstår det som mindre angeläget att i Sverige sänka accisen för de speciella fordon som motionären syftar på. Vidare anser utskottet, med hänsyn till de överväganden om bilaccisen som förestår inom KIS, att man bör avvakta med ett ställningstagande till frågan om veteranbilars beskattning till dess resultatet av KIS arbete föreligger. Utskottet avstyrker därför motion Sk556 även i denna del.
I motion Sk503 av Sture Ericson och Nils T Svensson (s) begärs ett principuttalande av riksdagen om att främja försäljningen av nya, bränslesnåla och miljövänliga personbilar genom att i stället för fordonets vikt ta dess bränsleförbrukning till utgångspunkt för fordonsskatten. Vidare bör enligt motionärerna avgiften för den obligatoriska bilförsäkringen tas ut via skatten på bilbränslet.
KIS uppdrag omfattar att se över den av vägtrafikskatteutredningen tidigare prövade frågan om att ersätta fordonsskatten på vissa lättare fordon med en höjd bensinskatt. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör enligt utskottets mening ett ställningstagande till de frågor som tagits upp i motionen anstå. Utskottet avstyrker därför motion Sk503.
I motion Sk516 begär Ingvar Björk (s) att en extra avgift påläggs metalliclackerade bilar. Avgiften bör enligt motionären användas till miljöförbättrande åtgärder omkring lackeringsverkstäderna.
Motionären har inte närmare angivit hur han tänker sig utformningen av den föreslagna avgiften, som enligt utskottet närmast torde ha karaktären av en skatt. Av praktiska skäl och av kontrollskäl är det enligt utskottets mening mindre lämpligt att differentiera fordonsskatten eller bilaccisen efter bilens lackering. Utskottet vill dessutom erinra om att utskottet återkommande tagit avstånd från tanken att införa nya specialdestinerade skat -
ter eller delvis specialdestinera redan utgående skatter. Med det anförda SkU 1987/88:29 avstyrker utskottet motion Sk516.
Dryckesskatt
Lennart Brunander och Kersti Johansson (c) återkommer i motion Sk803 med ett yrkande om undantag från läskedrycksbeskattningen för smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker. Enligt motionärernas uppfattning utgör dessa varor ett värdefullt inslag i kosthållet som inte bör beskattas.
Utskottet har tidigare funnit att den av motionärerna begärda ändringen av principerna för dryckesbeskattningen inte är motiverad utan bara ägnad att skapa nya gränsdragningsproblem. Som utskottet tidigare framhållit skulle det också vara förenat med praktiska problem att gå ifrån tulltaxan vid specificeringen av skattepliktiga drycker. Utskottet vidhåller sin uppfattning och vill samtidigt erinra om sitt tidigare uttalande att man från regeringens sida fortlöpande bör pröva om de nuvarande reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan olika produkter på marknaden och lägga fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk803.
Reseskatt
I motion Sk545 av Bertil Jonasson (c) begärs av bytesbalansskäl en höjning av reseskatten till 500 kr. per passagerare före semesterperioden. Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) begär i motion Sk567 att reseskatten skall differentieras och utgå med lägre belopp för kortare rutter för att stimulera ett ökat rekreationsresande mellan de nordiska länderna. I motion Sk504 av Ingrid Hemmingsson (m) yrkas avskaffande av reseskatten för resor mellan svenska flygplatser och Röros dit man fraktar personer som avser att turista i Jämtlands län.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att reseskatten är uppbyggd i nära anknytning till reglerna i den danska resebeskattningen. Även Norge har liknande lagstiftning om reseskatt. Värdet av likformiga bestämmelser på lufttrafikens område i de nordiska länderna har betonats i förarbetena till lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. Enligt vad utskottet uttalade när skatten infördes bör, för att såvitt möjligt få till stånd en nordisk samordning av dessa beskattningsfrågor, eventuella ändringar ske i samråd med grannländerna och helst också ske samtidigt.
Det anförda talar enligt utskottets mening för att man från svensk sida inte ensidigt beslutar om sådana ändringar av reseskatten som föreslås i motionerna. Vidare vill utskottet framhålla att reseskatten höjdes så sent som den 1 juni 1986 med 100 kr. per passagerare. Av praktiska och administrativa skäl bör vidare enligt utskottets uppfattning skatten utgå med ett enhetligt belopp per passagerare och resa. Differentierad skatt och undantag för vissa resrutter bör enligt utskottet inte införas.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk545,
Sk567 och Sk504.
Stämpelskatt
SkU 1987/88:29
I motion Sk474 (yrkande 7) av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer från 3 till 10 %. Härigenom skulle man enligt motionärerna motverka osund fastighetsspekulation.
Utskottet anser inte att det av de skäl som angetts i motionen för närvarande är motiverat att höja stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer. Utskottet vill erinra om att stämpelskatten redan i dag är dubbelt så hög för juridiska personer som för andra. Att som motionärerna nu föreslår mer än tredubbla de juridiska personernas stämpelskatt skulle enligt utskottets mening kunna inverka negativt på många i och för sig sunda och önskvärda förvärv av fast egendom. Utskottet avstyrker därför motion Sk474 i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och entreprenader
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk505, 1987/88:Sk513,
1987/88:Sk541 och Skl987/88:Sk566,
2. beträffande mervärdeskatt på datatjänster
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk445 yrkande 1 och motion 1987/88:Sk542,
3. beträffande mervärdeskatt vid gymnasieskolor med byggnadsverksamhet att
riksdagen avslår motion 1987/88:Sk544,
4. beträffande mervärdeskatt för hantverksföretag att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk543,
5. beträffande mervärdeskatt på båtreparationer
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk548 och 1987/88:Sk561,
6. beträffande mervärdeskatt på begagnade båtar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk546,
7. beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk510,
8. beträffande mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda för utställning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk519,
9. beträffande mervärdeskatt på vissa publikationer att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk540,
10. beträffande mervärdeskatt på böcker att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk559,
11. beträffande mervärdeskatt på fiskyngel att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk521,
12. beträffande särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk414 yrkande 6, 17
13. beträffande en omläggning av beräkningsgrunden för bilaccisen att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk511,
14. beträffande en reducering av bilaccisen för vissa taxibilar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk524,
15. beträffande bilaccisen för bilar som tillverkats av delar av andra bilar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk556 yrkande 1,
16. beträffande bilaccisen för tävlingsfordon
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk556 yrkande 2,
17. beträffande bilaccisen vid import av samlarfordon att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk556 yrkande 4,
18. beträffande skattestimulanser för energisnåla och miljövänliga personbilar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk503,
19. beträffande metalliclackerade bilar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk516,
20. beträffande dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk803,
21. beträffande en höjning av reseskatten att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk545,
22. beträffande en differentiering av reses katten att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk567,
23. beträffande ett slopande av reseskatten för resor till Röros att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk504,
24. beträffande en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 7.
Stockholm den 12 april 1988 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s)*, Lars Hedfors (s). Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Kjell Nordström (s). Margit Gennser (m)*. Gunnar Nilsson (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
SkU 1987/88:29
18 Reservationer
1. Mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och entreprenader (mom. 1)
Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har” och slutar på s. 10 med ”behandlade motioner” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen betonat angelägenheten av att konkurrensneutralitet skapas inom mervärdeskattesystemet. Utskottet finner det därför anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lagt fram något förslag som neutraliserar den olikhet i beskattningen som uppkommer dels genom genom den offentliga sektorns skattefrihet för verksamhet i egen regi, dels reduceringsreglerna för entreprenörerna. Enligt utskottets mening bör reglerna för mervärdeskatten vara så utformade att de inte påverkar valet mellan egen regi och entreprenad.
Med hänsyn till att saken numera varit föremål för utredning — utskottet syftar på mervärdeskatteutredningens slutbetänkande SOU 1987:45 — bör det vara möjligt för regeringen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram förslag för riksdagen med angiven inriktning. Utskottet anser att riksdagen bör uttala att regeringen bör göra detta. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk505 och Sk541. Motionerna Sk513 och Sk566 avstyrks i den mån de ej kan anses tillgodosedda.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande mervärdeskatt vid offentlig egenregiverksamhet och entreprenad
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk505 och 1987/88:Sk541 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk513 och 1987/88: Sk566 hos regeringen begär förslag om en förändrad lagstiftning med den inriktning utskottet angivit,
2. Mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål (mom. 7)
Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Att införa” och slutar med ”motion Sk510” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det av kulturpolitiska skäl är motiverat att undanta sådana konstföremål som motionären åsyftar från mervärdeskatt vid införsel. Undantaget bör således omfatta sådana föremål som omfattas av lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål. Som motionären framhåller kan man därigenom uppnå ett återflöde till landet av värdefulla svenska kulturföremål.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen bör begära att
SkU 1987/88:29
regeringen lägger fram förslag med den inriktning utskottet angett. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk510.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7.beträffande mervärdeskatt vid införsel av vissa kulturföremål att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk510 hos regeringen begär förslag med den inriktning utskottet angett,
3. Mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda för utställning (mom. 8)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Konst och” och slutar med ”motion Sk519” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det finns grundad anledning anta att arbetet med konstutställningar i flera fall försvårats av den osäkerhet som råder när det gäller mervärdeskatt vid införsel av utlånad konst avsedd för utställning. Som motionärerna framhåller är det av kulturpolitiska skäl önskvärt att tull- och skattemyndigheterna underlättar för utställarna att låna in konst från utlandet. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att de berörda myndigheterna bör genom klarare anvisningar markera att mervärdeskatt inte behöver erläggas för sådan konst som under en tidsbegränsad utställning skall visas i Sverige. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk519.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande mervärdeskatt vid införsel av kulturföremål avsedda för utställning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk519 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Mervärdeskatt på fiskyngel (mom. 11)
Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”motion Sk521” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna framhåller måste enligt nuvarande regler mervärdeskatt erläggas för inköpta fiskyngel. Emellertid har endast enskilda fiskerättsägare med egna fiskevatten en möjlighet att lyfta av mervärdeskatten. Statliga medel avsedda för utplantering av fiskyngel reduceras alltså nästan med en fjärdedel.
Effekterna blir ännu mer stötande när det gäller ålägganden som utdömts i vattenmål och som går ut på att utsättning skall ske för visst belopp, särskilt i de fall utslaget tillkommit före mervärdeskattens tillkomst. Genom mervärdeskatten blir dessa utsättningar reducerade med en fjärdedel mot vad domstolen avsett.
På grund av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning att
SkU 1987/88:29
fiskyngel för utplantering bör befrias från mervärdeskatt. Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk521.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande mervärdeskatt på fiskyngel
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk521 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m. (mom. 12)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 14 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Vissa punktskatter har enligt utskottets mening den olägenheten att de inverkar styrande på konsumtionsvalet och snedvrider konkurrensen utan att det från allmän synpunkt framstår som motiverat att genom beskattningen dämpa konsumtionen av varorna i fråga. Dit hör den särskilda varuskatten på choklad och kosmetika. Utskottet anser liksom motionärerna att dessa varor endast bör beskattas med mervärdeskatt och med samma skattesats som gäller för andra varor. Utskottet biträder således motionärernas förslag att riksdagen gör ett tillkännagivande härom samt att mervärdeskatten bör vara konkurrensneutral och att olika skattesatser bör undvikas. Riksdagen bör också uttala att mervärdeskatten på mat inte böre slopas eller sättas lägre än för andra varor.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk414 i denna del.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande särskild varuskatt på choklad och kosmetika m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk414 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. En reducering av bilaccisen för vissa taxibilar (mom. 14)
Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn framgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut av år 1985 att differentiera bilaccisen och införa en lägre accis för avgasrenade fordon av 1987 och 1988 års modell har enligt utskottet, som delar den bedömning som kommer till uttryck i moderata samlingspartiets partimotion Jo751, verksamt bidragit till att motverka luftföroreningarna från bilarna. För att erhålla ytterligare utsläppsminskningar bör, som motionärerna föreslagit, den nuvarande accisrabatten kvarstå ytterligare ett år för taxibilar, som svarar för en stor del av persontransporterna. Riksdagen bör enligt utskottets mening begära att regeringen lägger fram förslag härom utan dröjsmål. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk524 i denna del.
SkU 1987/88:29
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande en reducering av bilaccisen för vissa taxibilar att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk524 hos regeringen begär förslag med den inriktning utskottet angett,
7. Bilaccisen för tävlingsfordon (mom. 16)
Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Av den” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt gällande regler utgår bilaccis även på tävlingsfordon som tillverkas här i landet av yrkesmässiga tillverkare eller som importeras. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en möjlighet bör finnas att sådana tävlingsfordon som uteslutande används inom inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område eller som används på de allmänna vägarna endast i tävlingssammanhang befrias från skatt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk556 i denna del.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande bilaccisen för tävlingsfordon
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk556 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Bilaccisen vid import av samlarfordon (mom. 17)
Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Vid import av äldre, utländska bilmodeller av teknikhistoriskt värde utgår accis enligt allmänna regler. Denna accis är ofta hög, eftersom dessa fordonstyper för det mesta är relativt tunga. Samtidigt torde det vara så att dessa fordon brukas i endast obetydlig omfattning i trafiken. Våra nordiska grannländer har tagit hänsyn till dessa förhållanden och infört olika slag av skattelättnader vid import av äldre fordon. Även Sverige bör införa en sådan ordning och sänka accisen vid sådan import. Det belopp som föreslås i motion Sk556 — 1 500 kr. per bil — framstår enligt utskottets mening som rimligt.
Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med det sagda. På samma sätt som gäller i fråga om flyttgods bör fordonet inte få avyttras inom ett år utan att full accis erläggs. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk556 i denna del.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande bilaccisen vid import av samlarfordon
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk556 yrkande 4 antar följande
SkU 1987/88:29
22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse 8 §
3 360 kronor.
Vid införsel av skattepliktig bil av årsmodell 1950 eller äldre utgår skatt med 1 500 kronor oavsett bilens vikt.
Om skatt enligt tredje stycket betalats för bil och fordonet överläts tidigare än ett år efter det att det angavs till förtullning skall den som var skattskyldig vid införseln betala tillkommande skatt uppgående till skillnaden mellan den skatt som skulle ha utgått enligt första eller andra stycket och den skatt som har betalats.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988.
9. Dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker (mom. 20)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motion Sk803” bort ha följande lydelse:
Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde, vitamininnehåll etc. får anses utgöra ett värdefullt innehåll i kosthållet (Ds Fi 1975:2). Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för dryckesbeskattning, och detta gäller även om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Det förefaller då inte rimligt att mjölk med t. ex. frukttillsats skall belastas med skatt. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett undantag för de berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening begära förslag till ändrad lagstiftning med den inriktning som här angetts.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk803.
Nuvarande lydelse Skatten utgår —
SkU 1987/88:29
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande dryckesskatten pä smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk803 hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning med den inriktning utskottet angett,
10. Ett slopande av reseskatten för resor till Röros (mom. 23)
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser
dels att utskottets yttrande i fråga om ett slopande av reseskatten för resor till Röros bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis erinra om reseskattens turistpolitiska syfte. I propositionen om skattens införande (prop. 1977/78:98) utalade föredragande statsrådet att den indirekta beskattning som låg i priset på semestervistelser i Sverige var avsevärt högre än i de flesta andra länder och att en skatt på turistresor till utlandet därför kunde ses som ett sätt att något minska den konkurrensnackdel som den inhemska turistnäringen har i fråga om svenskars val av semesterort.
Som framgår av motionen används flygplatsen i Röros i stor omfattning av svenska turister som avser att tillbringa sin semester i Jämtlands län, där turismen är en basnäring. Att ta ut skatt för resor till Röros torde sålunda i stor utsträckning strida mot lagstiftarens intentioner och lägga en olycklig och onödig hämsko på turismen i bl. a. västra Härjedalen. Med hänsyn till den korta flygsträckan torde många människor uppleva reseskatten på 300 kr. per person som en alltför kraftig fördyring av en semester i Härjedalsfjällen i form av en charterresa via Röros. En avveckling av skatten för resor till Röros bör enligt utskottets uppfattning ha en positiv inverkan på turismen i denna region. Utskottet tillstyrker därför motion Sk504 och föreslår att riksdagen beslutar slopa skatten för resor till Röros.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande ett slopande av reseskatten för resor till Röros att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk504 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor
Härigenom föreskrivs att i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
1 a §
Skatt utgår inte för flygning med destinationsort till flygplatsen vid Röros i Norge.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988.
SkU 1987/88:29
11. En höjning av stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer (mom. 24)
Tommy Franzén (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet anser” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vpk-motionärernas uppfattning att en osund fastighetsspekulation, som driver upp priserna och därigenom också taxeringsvärdena och i sista hand hyrorna, florerar i de stora tätorterna, framför allt med avseende på flerfamiljshus som juridiska personer köper och säljer. Utskottet ansluter sig också till motionärernas mening att en höjning av stämpelskatten för juridiska personer bör vara ägnad att motverka denna företeelse. Med hänsyn till att stämpelskatten för juridiska personer är avdragsgill får en höjning till 10% anses utgöra en rimlig avvägning, och utskottet föreslår att riksdagen beslutar om en sådan höjning. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande en höjning av stämpelskatten för förvärv av fast egendom av juridiska personer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 7 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.
8 Nuvarande lydelse
Stämpelskatten är
Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten trettio kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då förvärvaren
1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egendomen hade erhållits som gåva,
2) är en bostadsrättsförening eller av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnden erkänd som ett allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet som gäller vid tiden för förvärvet,
Föreslagen lydelse egendomens värde.
Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten etthundra kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då förvärvaren
1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egendomen hade erhållits som gåva,
2) är en bostadsrättsförening eller av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnden erkänd som ett allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet som gäller vid tiden för förvärvet,
SkU 1987/88:29
25 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1987/88:29
3) är en kreditinrättning som enligt lag, reglemente eller bolagsordning är skyldig att åter avyttra egendomen,
4) är dödsbo.
Skatten är dock i fall som avses i första och andra styckena alltid lägst femtio kronor.
3) är en kreditinrättning som enligt lag, reglemente eller bolagsordning är skyldig att åter avyttra egendomen,
4) är dödsbo.
Skatten är dock i fall som avses i första stycket alltid lägst femtio kronor och i fall som avses i andra stycket alltid lägst etthundra kronor.
Särskilt yttrande
Mervärdeskatt på datatjänster (mom. 2)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:
Från den 1 juli 1986 ändrades mervärdeskattereglerna bl. a. på det sättet att det skattepliktiga tjänsteområdet utvidgades. Syftet var att eliminera kumulativa skatteeffekter och göra beskattningen mera konkurrensneutral. Utvidgningen omfattade sådana tjänster som i huvudsak köps av andra mervärdeskatteskyldiga, t. ex. projektering, ritning, konstruktion, produktutveckling m.m., samt också systemering, programmering eller annan tjänst som avser automatisk databehandling.
Automatisk databehandling i mer begränsad bemärkelse hade redan tidigare varit skattepliktig. Sedan början av 1970-talet hade emellertid i några fall sådana datatjänster som särskilda databolag tillhandahåller ägarna undantagits från skatteplikt genom särskilda regeringsbeslut. Så hade skett i fråga om bl. a. Kommundata AB, men då endast i fråga om tjänster som tillhandahålls kommuner och landstingskommuner. Bakgrunden till undantagen var att mervärdebeskattningen annars skulle utgöra en belastning för kommunerna när de velat gå samman för att gemensamt effektivisera sin dataverksamhet. En eventuell mervärdebeskattning skulle ju inte vara avlyftbar för kommunerna. Motsvarande faktum har föranlett bl. a. undantag från skatteplikt för datatjänster som tillhandahållits t. ex. länsförsäkringsbolag från ett gemensamt bildat dataserviceföretag.
Vid utvidgningen av det skattepliktiga området fick dessa undantag bestå och också utvidgas till att omfatta de nya typerna av skattebelagda datatjänster. En sådan utvidgning motiverades av svårigheterna att skilja mellan skattepliktiga och skattefria tillhandahållanden. Det har dock framhållits (prop. 1985/86:47 s. 21) att undantagen i vart fall i nuvarande form på sikt bör försvinna, eftersom regeringens konstitutionella befogenheter på området är tveksamma. Den nyss tillsatta utredningen om indirekta skatter har fått i uppdrag att se över dessa konstitutionella frågor.
I likhet med motionärerna finner vi att den nuvarande ordningen från konkurrenssynpunkt inte är tillfredsställande och att man bör sträva efter