Om ny vägtrafikskattelagstiftning (prop. 1987/88:159)

Skatteutskottets betänkande 1987/88:38

om ny vägtrafikskattelagstiftning (prop. 1987/ Sku

88:159) 1987/88:38

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1987/88:159 om ny vägtrafikskattelagstiftning. Vidare avstyrker utskottet motioner om lättnader i vägtrafikbeskattningen och bilaccisen för äldre fordon, fordonskattebefrielse för installation av katalysator på äldre bilar samt lättnader i beskattningen av vätgasdrivna fordon.

I fråga om lättnader i vägtrafikbeskattningen för äldre fordon har samtliga borgerliga partier reserverat sig och beträffande lättnader i bilaccisen för äldre fordon har m:s representanter i utskottet avgivit reservation. De borgerliga ledamöterna har avgivit ett särskilt yttrande angående frågan om fordonskattebefrielse för installation av katalysator på äldre bilar.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:159 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. vägtrafikskattelag,

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

3. lag om vägtrafikskatt på utländska fordon,

4. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

6. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

7. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

8. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1057) för skatte- och avgiftsprocessen,

9. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

1 Riksdagen 1987188. ösarn!. Nr38

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den nuvarande lagstiftningen på vägtrafikskatteområdet samordnas i två nya lagar, varav den ena avser beskattningen av fordon registrerade i Sverige och den andra utländska fordon som tillfälligt används här.

När det gäller beskattningen av de svenska fordonen föreslås att beslutsförfarandet anpassas till vad som gäller för andra indirekta skatter. Detta innebär bl. a. att beslut om vägtrafikskatt skall kunna meddelas dels i form av omprövningsbara beslut, dels i form av slutliga beslut som endast kan ändras genom överklagande. Överklagande skall ske hos länsrätt i stället för som nu direkt hos kammarrätt. En möjlighet att i särskild ordning överklaga lagakraftvunna beslut införs i vissa fall.

I övrigt föreslås bl. a. att uppbördsförfarandet lagregleras och att i samband därmed införs möjligheter till anstånd med betalning av vägtrafikskatt i vissa fall.

När det gäller de utländska fordonen föreslås att all beskattning av personbilar och motorcyklar slopas. Även andra fordon med en totalvikt om högst 3500 kg föreslås bli skattefria. De nuvarande särskilda bestämmelserna om interimsskatt och skatt på exportvagnar resp. turistvagnar föreslås slopade, varvid en särskild licensavgift avses ersätta interimsskatten.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1989. En ändring av vissa kontrollbestämmelser föreslås införd i nuvarande vägtrafikskattelag redan från den 1 juli 1988.

SkU 1987/88:38

2 Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till Vägtrafikskattelag

Inledande bestämmelser

1 § Vägtrafikskatt skall betalas till staten enligt denna lag i form av fordonsskatt och kilometerskatt.

Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599), om inte annat sägs.

Med bensin avses i denna lag de produkter som är skattepliktiga enligt lagen (1961:372) om bensinskatt.

2 § Bestämmelserna om skatt i denna lag, med undantag av bestämmelserna i 64 och 88 §§, gäller också för skattetillägg, förseningsavgift, ränta och restavgift.

Beskattningsmyndighet m.m.

3 § Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet inte är registrerat, i det län där fordonets ägare har sitt hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

öeskattningsmyndigheten får anlita sakkunniga i enlighet med reglerna i 1 kap. 6§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål enligt denna lag förs av ett allmänt ombud. Ombudet skall också yttra sig i ärenden hos riksskatteverket om förhandsbesked.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar allmänna ombud och ersättare för dessa.

4 § Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt.

Skattevikt

5 § Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, traktor eller motorredskap

buss, lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bruttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck den

del av fordonets total vikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bruttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck.

Kan en buss, lastbil eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier. beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst to -

SkU 1987/88:38

talvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Skattepliktiga fordon

6 § Motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, motorredskap och släpvagnar är skattepliktiga, om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller gasoldrivna.

7 § Fordonsskatt skall betalas för alla skattepliktiga fordon.

8 § Utöver fordonsskatt skall kilometerskatt betalas för skattepliktiga personbilar, lastbilar eller bussar som drivs med dieselolja samt för skattepliktiga släpvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram, som dras av sådana personbilar, lastbilar eller bussar (kilometerskattepliktiga fordon).

9 § Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som enligt bilregistret har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Skattskyldiga

10 § Skattskyldig för ett visst fordon är ägaren av fordonet.

Har ett fordon flera ägare är de solidariskt ansvariga för den skatt som skall betalas för fordonet.

Som ägare av ett fordon anses den som är eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare. I fråga om ett fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år anses innehavaren som ägare.

Beskattningsperiod

11 § Skatt betalas för varje fordon för skatteår eller skatteperiod.

Ett skatteår består av tolv på varandra följande kalendermånader. En skatteperiod består av fyra på varandra följande kalendermånader, om regeringen inte genom föreskrifter förordnar något annat.

Närmare föreskrifter om skatteår och skatteperioder meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Fordonsskatt

Skattens storlek

12 § Fordonsskatten betalas för skatteår eller, om skatten för ett fordon överstiger 3 600 kr. för ett helt år, för skatteperiod.

Fordonsskattens storlek för skatteår framgår av bilaga 1 till denna lag. För skatteperiod uppgår skatten till en tredjedel av skatten för helt år.

13 § Är ett fordon skattepliktigt under endast en del av ett skatteår eller en skatteperiod, utgår fordonsskatt för den tid då fordonet är skattepliktigt. Föreligger skatteplikt under en del av en kalendermånad, utgår dock skatt för hela månaden, om inte annat följer av andra stycket.

I fråga om fordon för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kr. för helt skatteår utgår skatt för dag beträffande den månad under vilken

SkU 1987/88:38

skatteplikten första gången inträder för fordonet eller skatteplikten upphör av annan anledning än avställning. Om ett sådant fordon har varit avställt och avställningstiden har omfattat minst 15 dagar eller fordonet har övergått till ny ägare under avställningstiden, utgår skatt för dag under månad då avställningen böljade eller upphörde.

För kalendermånad utgör fordonsskatten en tolftedel och för dag 1/360 av skatten för helt år.

14 § För en personbil som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag skall fordonsskatt betalas enligt bilaga 1 endast till den del fordonsskatten för år räknat överstiger 384 kronor.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt som anges i 168 första eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 168 tredje stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara antecknad i bilregistret.

Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall betalas enligt vad som i övrigt gäller enligt denna lag.

15 8 Om ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatt skall utgå med ett högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med den kalendermånad under vilken registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett. Medför ändringen att fordonsskatt skall utgå med ett lägre belopp än tidigare, utgår den lägre skatten från och med kalendermånaden efter den under vilken registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde.

Om ett fordons användning ändras så att fordonsskatt skall utgå med ett högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med den kalendermånad då ändringen skedde. Medför ändringen att fordonsskatt skall utgå med ett lägre belopp än tidigare, utgår den lägre skatten från och med kalendermånaden efter den då ändringen skedde.

Betalning och återbetalning av skatten

16 8 Om inte annat följer av andra eller tredje stycket, skall fordonsskatten betalas av den som är skattskyldig för fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skall betalas eller skulle ha betalats.

När ett fordon blir skattepliktigt skall fordonsskatten betalas av den som var skattskyldig när skatteplikten inträdde. Sker ändring som avses i 15 8, skall fordonsskatten betalas av den som var skattskyldig när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett eller, i fråga om ändrad användning av fordon, när användningen ändrades.

Fordonsskatt som fastställs genom beslut om efterbeskattning skall betalas av den som var skattskyldig under den tid skatten avser.

17 8 Upphör skatteplikten för ett fordon under tid för vilken fordonsskatt har betalats, återbetalas den överskjutande skatten till den som var skattskyldig när skatteplikten upphörde.

Sänks skatten i fall som avses i 15 8, återbetalas den överskjutande skatten till den som var skattskyldig när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller, om sänkningen beror av ändrad användning, när användningen ändrades.

SkU 1987/88:38

18 § Skall fordonsskatten för ett fordon på grund av ändring i denna lag SkU 1987/88:38 utgå med ett annat belopp än tidigare och har fordonsskatt beslutats för

tiden efter ikraftträdandet enligt äldre bestämmelser, skall tillkommande skattebelopp betalas för tiden från och med dagen för ändringen till utgången av skatteåret eller, om fordonsskatt har beslutats för skatteperiod, till utgången av skatteperioden. För samma tid skall överskjutande skattebelopp som har betalats återbetalas.

Den som är skattskyldig vid ikraftträdandet av lagändringen skall betala tillkommande skattebelopp och är berättigad till återbetalning av överskjutande skattebelopp.

19 § Skattebelopp enligt 18 § som understiger 100 kronor behöver inte betalas in till staten och återbetalas inte heller.

Traktorer m.m.

20 § Traktorer indelas i skattehänseende i klass I (trafiktraktorer) och klass II (jordbrukstraktorer).

21 § En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 §, till klass I om den

1. har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild, eller

2. är en till traktor ombyggd bil.

22 § Traktorer som inte skall hänföras till klass I skall hänföras till klass

II.

Till klass II hänförs också en traktor enligt 21 § 1 om den

1. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton. eller

2. används endast för transporter som är begränsade till

a. transport av endast traktorn med förare,

b. godsbefordran vid passage över väg,

c. befordran av gods som är lastat på traktorn,

d. befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare.

23 § Om en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på sådant sätt att den blir att anse som en trafiktraktor, skall tilläggsskatt betalas beräknad efter skillnaden i skattesats enligt bilaga I för trafiktraktorer och jordbrukstraktorer. Tilläggsskatten skall vid varje tillfälle betalas för en tidsperiod om 15 dagar. För den tid tilläggsskatt betalats får traktorn användas som en trafiktraktor.

24 § Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registrerade här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars skulle ha utgått för traktorn.

25 8 Ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bil, och i annat fall som en trafiktraktor.

Kilometerskatt

Kilometerräknare och märke

26 § Ett kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med en särskild, godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad samt godkänd vid besiktning och fungera tillfredsställande.

Om ett kilometerskattepliktigt fordon inte är försett med sådan apparatur får det inte användas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att fordon ändå får användas i avvaktan på reparation eiler besiktning av kilometerräknarapparaturen.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan medge att ett kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknarapparatur.

28 § En kilometerskattepliktig personbil skall vara försedd med ett särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt (kilometerskattemärke). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att förse personbil med ett sådant märke.

29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om godkännande, montering, plombering, renovering, reparation, besiktning och kontroll av kilometerräknarapparatur, om beräkning av körsträcka på grundval av registreringar i kilometerräknare samt om kilometerskattemärke.

Skattens storlek

30 § Kilometerskatt betalas för skatteperiod. Skatt utgår för varje helt tiotal kilometer som fordonet, då det varit skattepliktigt, tillryggalagt under skatteperioden. Skattens storlek framgår av bilaga 2 till denna lag.

I fall som avses i 34 § andra eller tredje stycket eller 35 § utgår kilometerskatt även för en del av en skatteperiod.

31 § Den skattskyldige skall för varje skatteperiod, efter avstämpling i kilometerräknaren, lämna uppgift till ledning för beräkning av skatten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från detta. Uppgift som nu har nämnts skall lämnas även i andra fall, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om detta.

•

32 § Om ett fordons beskaffenhet ändras så att kilometerskatt skall utgå efter en högre skattesats än tidigare, utgår den högre skatten från och med den dag då registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett. Medför ändringen att kilometerskatt skall utgå efter en lägre skattesats än tidigare, utgår den lägre skatten från och med den dag då besiktning i anledning av ändringen skedde.

33 § Skall kilometerskatten för ett fordon på grund av ändring i denna lag utgå med ett annat belopp än tidigare, skall skatten beräknas med hänsyn till den tid som förflutit före och efter ändringen. Beräkningen får dock ske efter annan grund, om omständigheterna föranleder det.

SkU 1987/88:38

7 Betalning av skatten

34 § Om inte annat följer av andra eller tredje stycket, skall kilometerskatten betalas av den som är skattskyldig för fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skall betalas eller skulle ha betalats.

Har ett fordon övergått till ny ägare, skall den förre ägaren betala den kilometerskatt som utgår för den körsträcka under skatteperioden som fordonet tillryggalagt under den tid han varit ägare till det. Den nye ägaren skall betala den kilometerskatt som utgår för körsträckan därefter.

Har den skattskyldige försatts i konkurs, skall konkursgäldenären betala den kilometerskatt som utgår för den körsträcka under skatteperioden som fordonet tillryggalagt före beslutet om konkurs. Konkursboet skall betala den kilometerskatt som utgår för körsträckan därefter.

35 § Kilometerskatt som fastställs genom ett beslut enligt 40 § eller ett beslut om efterbeskattning skall betalas av den som är skattskyldig för fordonet under den tid skatten avser. Kilometerskatt för skatteperiod under vilken ett fordon avregistrerats skall betalas av den som då var skattskyldig för fordonet. Detsamma gäller även i övrigt då fordonet under en skatteperiod har upphört att vara skattepliktigt av annan anledning än avställning.

Skattebeslut m. m.

Beslut genom automatisk databehandling

36 § Vägtrafikskatt beslutas, om inte annat följer av 37-41 §§, genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Om det i bilregistret saknas uppgifter som behövs för bestämmandet av skatten, bestäms den enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som är missnöjd med ett beslut enligt första stycket kan begära omprövning enligt 37-39 §§.

Regeringen föreskriver vilken myndighet som svarar för beslut om skatt enligt första stycket.

Omprövning av beslut m. m.

37 § Om granskning, revision eller något annat förhållande föranleder det eller den skattskyldige begär det, får beskattningsmyndigheten ompröva beslut om skatt enligt 36 § och även i övrigt besluta om fastställande av skatt. Beskattningsmyndigheten skall ompröva sitt beslut, om den skattskyldige begär det eller skäl annars föreligger. Omprövning får dock inte ske, om slutligt beslut beträffande skatten har meddelats enligt 38 §.

Ett omprövningsbart beslut får inte meddelas senare än tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått till ända. Om den skattskyldige begär ett beslut senare än två månader före utgången av den angivna tiden, skall framställningen anses som en begäran om slutligt beslut.

Ett omprövningsbart beslut får inte överklagas. Av beslutet skall framgå att den skattskyldige kan få ett slutligt beslut enligt 38 §.

38 § Beskattningsmyndigheten skall meddela slutligt beslut om skatt, om den skattskyldige eller det allmänna ombudet begär det inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått till ända. Slutligt beslut skall meddelas även om begäran härom kom -

SkU 1987/88:38

mer in senare men inom två månader från den dag då den skattskyldige har fått del av ett beslut enligt 37 § eller, om det allmänna ombudet begär slutligt beslut, inom två månader från den dag då beslut enligt 37 § meddelades. Om det finns särskilda skäl, får slutligt beslut meddelas inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått till ända även om den skattskyldige eller det allmänna ombudet inte har begärt det.

Sedan slutligt beslut har meddelats för en viss skatteperiod eller ett visst skatteår får beslut enligt första stycket inte meddelas för samma period eller år.

39 § Vill den skattskyldige begära omprövning av ett beslut enligt 36 § på den grunden att fordonet före den tidpunkt som är avgörande för skattskyldigheten har övergått till ny ägare, skall framställningen göras hos beskattningsmyndigheten senast 30 dagar efter den dag då skatten senast skulle ha betalats. Har den skattskyldige erhållit krav på skatten först sedan den skulle ha betalats, räknas dock tiden från mottagningsdagen.

Beslut som beskattningsmyndigheten meddelar med anledning av en begäran enligt första stycket skall anses som ett slutligt beslut.

40 § Har ett kilometerskattepliktigt fordon brukats i strid mot 26 § andra stycket, får beskattningsmyndigheten även för pågående skatteperiod fastställa kilometerskatten för den vägsträcka som fordonet har brukats på sådant sätt under perioden.

Beräkning av skatt efter skälig grund

41 § Kan skatten inte bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i bilregistret eller på grundval av verkställd utredning, skall den beräknas efter skälig grund.

Beslut om efterbeskattning

42 § Beskattningsmyndigheten skall genom beslut om efterbeskattning fastställa den ytterligare vägtrafikskatt som skall betalas i de fall skatt har undandragits genom att

1. ett fordon har brukats i strid mot vad som är föreskrivet om registrering och avställning av fordon,

2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten inte har gjorts,

3. oriktig uppgift har lämnats i anmälan eller ansökan till registreringseller beskattningsmyndigheten eller annars till ledning för beskattningen,

4. fordonet inte har undergått föreskriven registreringsbesiktning efter ändring som avses i 15 § eller 32 §,

5. uppgift om körsträcka för kilometerskattepliktigt fordon inte har lämnats i vederbörlig ordning eller oriktig uppgift har lämnats om körsträckan,

6. ett kilometerskattepliktigt fordon har brukats i strid mot 26 § andra stycket, eller

7. oriktig uppgift har lämnats i mål om skatt.

Vid efterbeskattning får 41 § tillämpas.

43 § Beskattningsmyndigheten får besluta om efterbeskattning sedan slutligt beslut om skatt har meddelats eller, om så inte skett, när slutligt beslut inte längre kan meddelas. Efterbeskattning får endast ske om be -

SkU 1987/88:38

skattningsmyndigheten meddelar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått till ända. Efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft. Vid efterbeskattning enligt denna lag gäller i övrigt 4 kap. 11 och 12 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

44 § Efterbeskattning får inte ske om det skattebelopp som efterbeskattningen avser är att anse som ringa eller om det med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att efterbeskattning sker. Avser prövningen flera skatteperioder för samma skatteår, skall frågan om skattebeloppet är att anse som ringa bedömas med hänsyn till det sammanlagda beloppet för perioderna.

Rättelse på grund av skrivfel m. m.

45 § Finner beskattningsmyndigheten att ett skattebeslut eller ett beslut om efterbeskattning har blivit uppenbart oriktigt på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende, skall myndigheten meddela beslut om rättelse, om inte beslut om fastställande av skatt kan meddelas enligt 37 §.

Har den skatt som bestämts genom automatisk databehandling enligt 36 § blivit uppenbart oriktig på grund av misstag vid databehandlingen, får den myndighet hos vilken databehandlingen utförts besluta om rättelse.

Skattetillägg

46 § Har den som är skattskyldig undandragit skatt på sätt som anges i 42 §, skall han i samband med beslut enligt 37, 38 eller 40 § eller vid beslut om efterbeskattning påföras en särskild avgift (skattetillägg). Skattetillägget är tjugo procent av det skattebelopp som undandragits.

Om den skattskyldige i mål om skatt skriftligen lämnat uppgift som befinns oriktig, skall han påföras skattetillägg med tjugo procent av den skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits.

47 § I fråga om skattetillägg skall 7 kap. 4 och 6 §§, 7§ andra stycket samt 8§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas. Om skattetillägget eller det sammanlagda beloppet av flera skattetillägg som fastställts samtidigt inte uppgår till 50 kronor, påförs inte tillägg.

Frågor om skattetillägg prövas av beskattningsmyndigheten. Frågor om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt prövas dock av länsrätten på talan av allmänt ombud. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet, och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Förseningsavgift

48 § Om uppgift för en skatteperiod om körsträckan för ett kilometerskattepliktigt fordon inte kommit in inom föreskriven tid, skall en påminnelse om uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde fordonet vid utgången av skatteperioden, om inte annat följer av andra stycket.

SkU 1987/88:38

10 Om ägaren har underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift om fordonets körsträcka för två på varandra följande skatteperioder, skall ägaren påföras förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna uppgift örn körsträckan men inte följt anmaningen inom den tid som har föreskrivits i denna.

49 § Förseningsavgiften är 100 kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgift har påförts även för den närmast föregående skatteperioden eller om förseningen avser en uppgift som ägaren har anmanats att lämna.

50 § Frågor om förseningsavgift prövas av beskattningsmyndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 7 kap. 6§ första och tredje styckena samt 7 kap. 8 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas. Därutöver gäller att förseningsavgifter som avser samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i 49 § andra meningen, 1 000 kronor.

Betalning av skatt

Betalningstider m.m.

51 § Fordonsskatten för ett skatteår eller en skatteperiod skall betalas under månader» före ingången av skatteåret eller skatteperioden (uppbördsmånaden).

Om fordonet har blivit skattepliktigt efter ingången av uppbördsmånaden, skall fordonsskatten betalas senast tre veckor efter skattepliktens inträde.

Om skatten enligt 15 § skall utgå med ett högre belopp än tidigare, skall skatten betalas

1. när det gäller ändring av fordonets beskaffenhet, senast tre veckor efter utgången av den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett,

2. när det gäller ändring av fordonets användning, senast tre veckor efter den dag då ändringen skedde.

Om fordonsskatt i de fall som avses i andra stycket skall betalas för högst en kalendermånad under skatteåret eller skatteperioden, skall fordonsskatt för närmast följande skatteår eller skatteperiod betalas samtidigt.

52 § Kilometerskatten för en skatteperiod skall betalas under månaden närmast efter utgången av skatteperioden (uppbördsmånaden).

Om fordonet har övergått till ny ägare eller den skattskyldige har försatts i konkurs eller om fordonet har upphört att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning, skall kilometerskatten betalas

1. vid ägarbyte senast fyra veckor efter det att uppgift om ägarbytet har förts in i bilregistret,

2. vid konkurs senast fyra veckor efter det att uppgift om konkursen har förts in i bilregistret,

3. beträffande fordon som upphör att vara kilometerskattepliktigt, senast tre veckor efter det att detta inträffar.

Om kilometerskatteplikt för ett fordon inträder först under den sista månaden i en skatteperiod, skall kilometerskatten för den skatteperioden betalas först i samband med att kilometerskatten för närmast följande skatteperiod skall betalas.

SkU 1987/88:38

53 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får SkU 1987/88:38 meddela föreskrifter om undantag från 51 och 52 §§ för vissa grupper av

fordon.

54 § Tillkommande skatt enligt 18 § skall betalas senast en månad efter det att skatteändringen harträtt i kraft.

55 § Skatt som har fastställts enligt 37-42 §§ eller genom beslut om rättelse enligt 45 § första stycket skall betalas inom den tid som beskattningsmyndigheten bestämmer.

56 § Närmare föreskrifter om uppbörd av vägtrafikskatt meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avrundning av belopp

57 § Vid beräkning av skatt eller skattetillägg som skall påföras eller återbetalas skall beloppet avrundas till närmast lägre hela krontal.

Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och återbetalas inte heller.

Inbetalning av skatt

58 § Skatten betalas genom insättning på särskilt postgirokonto utan kostnad för den skattskyldige.

Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskortet eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postkontor.

Anstånd med betalningen

59 § Är den skattskyldiges skattebetalningsförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller någon annan omständighet som han inte kunnat råda över och föreligger det synnerligen ömmande omständigheter, kan beskattningsmyndigheten efter ansökan från den skattskyldige medge anstånd med betalningen av den skatt som skall betalas närmast efter det att ansökan om anstånd har gjorts. Anståndet får avse hela skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad då skatten skall betalas.

Har den skattskyldiges ekonomiska förhållanden förändrats väsentligt sedan anståndet beviljades, skall anståndet omprövas.

60 § Om ett beslut om skatt har överklagats, kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få anstånd med betalning av skatten. Bestämmelserna i 49 § 1,2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om anstånd vid överklagande av beslut rörande taxering skall då tillämpas. Det som sägs om länsskattemyndighet i uppbördslagen gäller då det allmänna ombudet.

Ränta skall utgå på skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt första stycket till den del skattebeloppet fastställs av den domstol som prövar överklagandet. För sådan ränta tillämpas bestämmelserna om ränta i 49 § 4 mom. uppbördslagen och i 5 kap. 14 och 15 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Räntan skall dock beräknas från den dag då skattebeloppet skulle ha betalats, om anstånd

inte medgetts, till och med den dag då anståndstiden går ut. 12

Restavgift

61 § Restavgift skall tas ut om skatten inte betalas inom den tid och i den ordning som har bestämts enligt denna lag.

Har anstånd med betalning av skatten medgetts enligt 59 eller 60 §, tas restavgift ut endast på det skattebelopp som inte har betalats senast vid anståndstidens utgång.

62 § Restavgiften är sex öre för vaije hel krona av den skatt som inte har betalats, dock minst femtio kronor. Vid beräkning av restavgiften skall avrundning ske till närmast högre hela krontal.

63 § Om särskilda omständigheter föreligger, får beskattningsmyndigheten medge befrielse från skyldigheten att betala restavgift. Bestämmelserna om skattebeslut i denna lag gäller även beslut om sådan befrielse.

Brukandeförbud på grund av obetald skatt

64 § Ett skattepliktigt fordon får inte användas, om vägtrafikskatten inte har betalats inom den tid som har bestämts enligt denna lag. Fordonet får dock användas, om det är fråga om

1. skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret,

2. skatt som en tidigare ägare av fordonet är skyldig att betala och som har fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 42 § eller avser ytterligare skatt som beslutats efter ägarbytet,

3. kilometerskatt som en tidigare ägare av fordonet är skyldig att betala och som inte har förfallit till betalning vid ägarbytet,

4. skatt för vilken anstånd med betalningen föreligger.

Om det finns särskilda skäl, får beskattningsmyndigheten medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

65 § Har ett fordon sålts vid exekutiv försäljning eller av ett konkursbo, får det brukas av den nye ägaren även om fordonsskatt eller kilometerskatt, som tidigare ägare är skattskyldig för, inte har betalats. Detsamma gäller för fordon som tillhör ett konkursbo i fråga om skatt som konkursgäldenären eller en tidigare ägare är skattskyldig för.

Indrivning, avkortning och avskrivning av skatt

66 § Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkortning och avskrivning gäller även skatt enligt denna lag. Vad som sägs i 58 § 2 mom. första stycket och 67 § första stycket uppbördslagen om länsskattemyndighet skall därvid i stället gälla beskattningsmyndigheten. Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har erlagts får avkortas genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som inte erlagts, restavgift och skattetilllägg som belöper på sådan skatt, förseningsavgift enligt 48 § samt sådana avgifter enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. 1 fråga om avräkningen skall 37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.

Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

SkU 1987/88:38

13 Skattekontroll

SkU 1987/88:38

67 § Bestämmelserna i 2 kap. 11 §, 3 kap. 2-5 §§, 6§ första stycket och 7— 15 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vid kontroll av vägtrafikskatt. Vad som sägs om deklaration gäller i stället uppgifter som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för beslut om skatt.

Skatterevision får företas, förutom av beskattningsmyndigheten, av riksskatteverket och av länsskattemyndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9, 11, 13 och 15 §§ lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter om beskattningsmyndighet skall därvid gälla riksskatteverket och länsskattemyndighet. Innan riksskatteverket eller länsskattemyndighet beslutarom revision skall samråd ske med beskattningsmyndigheten.

Förhandsbesked

68 § Bestämmelserna om förhandsbesked i 6 kap. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad som sägs där om beskattningsmyndighet gäller riksskatteverket, och vad som sägs om allmänt ombud gäller allmänt ombud enligt 3 §.

Återbetalning och avräkning av skatt för fordon som använts utomlands

Återbetalning av fordonsskatt

69 § Om det för kilometerskattepliktig buss, lastbil eller släpvagn som använts utomlands har utgått skatt eller avgift där för trafik med eller innehav av fordonet, får beskattningsmyndigheten, efter ansökan, medge återbetalning av fordonsskatt för varje dygn för vilket skatt eller avgift har erlagts i utlandet. Skatten betalas tillbaka med ett belopp per dygn som motsvarar 3 procent av skatten för den månad under vilken användningen skett. Motsvarande gäller när ett sådant fordon använts i Norge och det har utgått kilometerskatt där för fordonet.

70 § Berättigad till återbetalning enligt 69 § är den som är skattskyldig för fordonet när utlandsvistelsen upphör.

Ansökan om återbetalning tas upp till prövning endast om den har kommit in inom fyra månader från utgången av den månad under vilken utlandsvistelsen avslutades.

Om det finns särskilda skäl, får beskattningsmyndigheten på ansökan medge återbetalning av fordonsskatt trots att utlandsvistelsen inte har upphört. Berättigad till återbetalning är den som är skattskyldig när ansökan görs eller, om skatteplikt för fordonet upphört dessförinnan, den som då ägde fordonet.

För beskattningsmyndighetens beslut om återbetalning tillämpas 37 och 38 §§.

Avräkning av kilometerskatt

71 § Har en kilometerskattepliktig buss. lastbil eller släpvagn använts utomlands, avräknas den kilometerskatt som belöper på körsträckan i utlandet. Motsvarande gäller kilometerskattepliktiga personbilar som har använts utomlands i annat land än Norge eller Finland. Avräkning av kilometerskatt för en lastbil eller släpvagn som har använts i Norge eller för en buss, lastbil eller släpvagn som har använts i Finland sker endast om skatt har betalats för användningen av fordonet där.

72 § Om inte annat följer av andra eller tredje stycket, verkställs avräk- SkU 1987/88:38 ningen av kilometerskatt i samband med närmast följande uppbörd av kilometerskatt. Den som därvid är skattskyldig är berättigad till sådan

avräkning.

Har en kilometerskattepliktig buss, lastbil eller släpvagn använts i Norge eller Finland, prövar beskattningsmyndigheten efter ansökan frågan om avräkning av kilometerskatt för körsträckan där.

Har ett kilometerskattepliktigt fordon använts utomlands i ett annat land än Norge eller Finland och har utresa eller inresa skett över Norge eller Finland, prövar beskattningsmyndigheten efter ansökan frågan om avräkning av kilometerskatt för körsträckan i annat land än Norge eller Finland.

Detsamma gäller i det fall medgivande har lämnats enligt 74 § andra stycket.

73 § Avräkning av kilometerskatt enligt 72 § första stycket sker, om inte annat följer av 74 eller 75 §, genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. I fråga om sådan avräkning tillämpas även 37 och 38 §§.

I fråga om ansökan enligt 72 § andra eller tredje stycket tillämpas 70 §.

Förutsättningar för återbetalning och avräkning m. m.

74 § Som förutsättning för återbetalning eller avräkning enligt 69 eller 71 § gäller att uppgifter om användningen utomlands lämnas i enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar. Beskattningsmyndigheten får på ansökan av fordonsägaren ändå medge återbetalning eller avräkning, om det finns särskilda skäl.

I fråga om fordon som regelmässigt förs ut ur eller in i landet flera gånger per dygn får beskattningsmyndigheten på begäran av den skattskyldige medge att uppgifter enligt första stycket inte behöver lämnas.

75 § Rätten till avräkning av kilometerskatt för personbil är förfallen för en viss resa, om kilometerskattemärke har saknats vid ut- eller inresan. Beskattningsmyndigheten får på ansökan av fordonsägaren ändå medge avräkning, om det finns särskilda skäl.

76 § Har återbetalning av skatt skett med för högt belopp till följd av oriktig uppgift som lämnats av den skattskyldige eller för hans räkning, skall den skattskyldige betala tillbaka vad han fått för mycket. Detsamma gäller när den skattskyldige inte lämnat någon uppgift.

I fråga om åtgärd för uttagande av vad som skall betalas tillbaka enligt första stycket gäller bestämmelserna om skattebeslut och efterbeskattning i tillämpliga delar.

Straffbestämmelser m. m.

Åtgärd med kilometerräknarapparaturen

77 § Den som uppsåtligen vidtar en åtgärd med kilometerräknarapparaturen på ett fordon så att körsträckan som skall ligga till grund för beräkningen av kilometerskatt för fordonet inte registreras eller registreras för lågt döms, om förfarandet ej utgör ett led i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av 15

grov oaktsamhet brukar ett fordon, på vars kilometerräknarapparatur en sådan åtgärd vidtagits.

Brukande trots obetald skatt m.m.

78 § Brukas ett fordon i strid mot 64 § och har två månader förflutit från den dag då den skatt som har föranlett brukandeförbudet senast skulle ha betalats, skall polisman ta hand om fordonets registreringsskyltar.

Polisman skall ta hand om registreringsskyltarna även på ett avställt fordon, om förutsättningarna för en sådan åtgärd skulle ha förelegat enligt första stycket om fordonet hade varit skattepliktigt.

Den polisman som har tagit hand om fordonets registreringsskyltar får medge att fordonet förs till närmaste lämpliga avlastningsplats eller uppställningsplats.

79 § Brukas ett fordon i strid mot 64 § sedan fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 §, döms ägaren till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms ägaren till ett avställt fordon som brukas, om fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 § och brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt 64 § om fordonet hade varit skattepliktigt.

Brukas ett fordon på annat sätt i strid mot 26 § andra stycket eller 64 §, döms ägaren till böter.

Om ägaren visar att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades, är han fri från ansvar.

80 § Den som brukar någon annans fordon utan lov döms i ägarens ställe enligt 79 §. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än den ägaren har utsett.

81 § Bestämmelserna i 79 § första-tredje styckena gäller även föraren, om han kände till att fordonet inte fick brukas. Detta gäller dock inte när fordonet provkörs vid besiktning eller inspektion enligt 35 § fordonskungörelsen (1972:595).

82 § Ansvarsbestämmelserna för ägare eller brukare av fordon skall i fråga om fordon som tillhör eller brukas av staten eller kommun tillämpas på förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som ankommer på honom för att hindra att ett brott mot lagen begås men sker detta ändå på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas ansvarsbestämmelserna i stället på den överordnade.

I fråga om fordon som tillhör eller brukas av dödsbo, aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, skall ansvarsbestämmelserna tillämpas på den eller dem som har rätt att företräda den juridiska personen. Om länsstyrelsen på begäran av en juridisk person godtagit en viss fysisk person som bärare av ägares ansvar, skall dock bestämmelserna i stället gälla denne.

Oriktiga uppgifter som leder till återbetalning med för högt belopp m.m.

83 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter som är ägnade att leda till att skatten enligt 69 eller 71 § betalas

SkU 1987/88:38

tillbaka eller avräknas med för högt belopp döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med strängare straff i skattebrottslagen (1971:69).

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt skall återbetalas eller avräknas med för högt belopp underlåter att lämna uppgifter enligt 74 §.

Överklagande

Överklaffande i vanlig ordning

84 § Beslut om skatt som avses i 38, 39 eller 42 § elier beslut som avses i 89 § eller som avser rättelse enligt 45 § första stycket eller anstånd att betala skatt får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige och av det allmänna ombudet. Allmänna ombudets överklagandetid räknas från beslutets dag.

Beslut enligt 64 § andra stycket eller enligt 74 § andra stycket får överklagas hos riksskatteverket. Rikskatteverkets beslut får inte överklagas.

Bestämmelserna i 8 kap. 2-4, 6, II och 13 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 §. Vid tillämpningen av 8 kap. 6§ är motpartens överklagandetid dock två veckor.

85 § Om det begärs omprövning enligt 37 eller 39 § eller om beslut enligt 38, 39 eller 42 § eller enligt 45 § första stycket överklagas befriar detta inte den skattskyldige från att i behörig ordning betala skatten.

Överklagande i särskild ordning

86 § Den skattskyldige får överklaga ett beslut i särskild ordning om

1. skatten har fastställts i strid med bestämmelserna om vem som är skattskyldig eller om vad som är skattepliktigt,

2. skatten har fastställts mer än en gång för samma skattepliktiga förhållande.

3. skatten har fastställts till ett belopp som väsentligt överstiger vad som rätteligen borde ha utgått och detta beror på att den skattskyldige underlåtit att lämna uppgifter som han varit skyldig att lämna eller det har föranletts av felaktighet i en uppgift som han har lämnat eller i en uppgift eller handling som har legat till grund för en sådan uppgift, eller

4. skatten borde ha fastställts till ett väsentligt lägre belopp på grund av någon annan omständighet eller något annat bevis som den skattskyldige åberopar.

Ett överklagande enligt 3 eller 4 får tas upp till prövning endast om det kan grundas på en omständighet eller ett bevis som det saknades kännedom om när skatten fastställdes och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse inte på annat sätt har åberopat omständigheten eller

beviset för att få rättelse.

87 § Överklagande i särskild ordning får göras senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått till ända.

Överklagande i särskild ordning prövas av länsrätten. Har länsrätten beslutat om skatten, prövas överklagandet av kammarrätten. Har kammarrätten eller regeringsrätten beslutat om skatten, prövas överklagandet av regeringsrätten.

Regeringsrätten, kammarrätten och länsrätten får, om överklagande

SkU 1987/88:38

2 Riksdagen IV87I88. 6sami. Nr38

som gjorts i särskild ordning skall tas upp till prövning, förordna att målet skall vidare handläggas av beskattningsmyndigheten.

Vid överklagande av beslut som har meddelats i anledning av överklagande i särskild ordning gäller vad som i denna lag i övrigt föreskrivs om överklagande av beslut om fastställande av skatt.

Befrielse från skatt i vissa fall

88 § Om det finns synnerliga skäl, kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge nedsättning av eller befrielse från skatt enligt denna lag eller medge att traktor, som enligt denna lag skall höra till klass I, hänförs till klass II. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan också, om det finns synnerliga skäl, besluta om befrielse från kilometerskatteplikt och om att förhöjd fordonsskatt i stället skall påföras. Medges nedsättning av eller befrielse från skatt, får medgivandet avse även på skatten belöpande skattetillägg, förseningsavgift, ränta och restavgift.

89 § Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan av fordonets ägare befrielse från skatteplikt för fordon som används uteslutande eller så gott som uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse medges dock inte för personbil och inte heller för sådan buss eller för sådan lastbil med skåpkarosseri som har en skattevikt om högst 3000 kilogram. Som räddningstjänst anses därvid även verksamhet sorn bedrivs av annan än staten eller kommun.

SkU 1987/88:38

18 Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988:000) Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp för vatje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0-

utan sidvagn

76-

2 Annan motorcykel

0-

0 B Personbilar

0-

901-

90 C Bussar

1 Buss som är

0-

inrättad för

1601-

drift endast

3001-

med bensin eller gasol

2 Annan buss

0-

1 601 —

3001-

7001-

10001 — 30001-

0 D Lastbilar

1 Lastbil som är

0-

inrättad för

1 601 —

drift endast

3001-

med bensin eller gasol 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn

med tva hjul-

0-

axlar

1 601 —

3001-

10001-

14001-

med tre eller

0-

flera hjul-

1 601 -

axlar

3001 —

11001 —

15001 —

13 115

18 001 —

23 000

17 165

23001 — 27001-

2.2 utan anordning för påhängs- vagn

med tva hjul-

0-

axlar

1 601 —

3001-

6001-

10001 —

3 225

lil

14001- 17001 -

260 SkU 1987/88:38

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för vaije helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

med tre eller

0- 1600

flera hjul-

1601- 3000

axlar

3001- 11000

21 II00I- 15000

15001- 18000

18001- 27000

27001-

0 E Traktorer

1 Traktor klass 1 (trafiktraktor)

0- 1300

som inrättats

1301- 3000

för drift med

3001- 7000

annat drivmedel

7001-

5 160

än dieselolja 2 Traktor klass I

0- 1300

(trafiktraktor)

1301- 3000

som inrättats

3001- 7000

för drift med

7001-

dieselolja 3 Traktor klass II

0- 2500

(jordbrukstraktor)

2501 —

0 F Släpvagnar

1 Släpvagnar med

0- 1000

skattevikt högst

1001- 3000

3000 kilogram

2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil1 med en hjulaxel

3001 —

med två hjul-

3001- 13000

axlar

13001 —

med tre eller

3001- 13000

flera hjul-

13 001 —

1 180

axlar

3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven, om det är fråga om

3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul-

3001- 5000

105 SkU 1987/88:38

-.-.i >

1 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil. eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

20 Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund-

belopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

axel

5001- 8000

8001-

med två eller

3001- 8000

flera hjul-

8001- 11000

3 360

axlar

11001- 14000

14 001 —

3.2 andra släp- vagnar

med en hjul-

3001- 8000

axel

8001-

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001- 11000

11001- 14000

14001- 17000

17001 —

med tre eller

3001- 11000

flera hjul-

11001- 17000

axlar

17001- 25000

25001- 32000

32001-

14 670

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap1 som beskattas som en trafiktraktor

med en hjulaxel

3001- 8000

8001-

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001- 11000

11001- 17000

17001 —

med tre eller

3001- 11000

flera hjul-

11001- 14000

axlar

14001- 20000

3 350

20001- 25 000

7 850

25001- 30000

30001- 35000

35001-

2 Das annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

3 Riksdagen 1987/88. ösaml. Nr38

SkU 1987/88:38

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:000)

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

L' 11 rtnro rrv

Skatt, öre för 10 kilometer

grund-

belopp

tilläggsbelopp för vatje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

1 Personbil

2 Buss

0- 901 —

med två

0-

hjulaxlar

1601 —

1,60

med tre eller

0-

flera hjulaxlar 3 Lastbil

3.1 med anordning för påhängs- vagn

1601 —

1,10

med två

0-

hjulaxlar

1601 —

3,10

med tre eller

0-

flera hjul- axlar

3.2 annan lastbil

1601 —

2,30

med två

0-

hjulaxlar

1601 —

2,50

med tre

0-

hjulaxlar

1601 —

med fyra

0-

eller flera hjulaxlar

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av ett kilometerskatte- pliktigt fordon, om det är fråga om

4.1 styraxel för påhängsvagn

1601 —

med en hjul- axel

3001 —

4,30

med två eller flera hjulaxlar

4.2 annan släp-

3001 —

2,30

vagn med en hjulaxel

3001 —

2,00

med två

3001 —

0,70

hjulaxlar

11001-

2,90

med tre

3 001 —

0,80

hjulaxlar

20001-

3,40

med fyra

3001-

0,50

eller flera hjulaxlar

20001-

1,80

SkU 1987/88:38

Bilaga 3 till vägtrafikskattelagen (1988:000)

Förteckning över kommuner som avses i 14 §

SkU 1987/88:38

Värmlands län

Västerbottens län

Torsby

Bjurholm

Dorotea

Kopparbergs län

Lycksele

Malung

Malå

Vansbro

Norsjö

Älvdalen

Sorsele

Stomman

Gävleborgs län

Vilhelmina

Ljusdal

Vindeln

Vännäs

Västernorrlands län

Åsele

Sollefteå

Ånge

Norrbottens län

Arjeplog

Jämtlands län

Arvidsjaur

Berg

Gällivare

Bräcke

Haparanda

Härjedalen

Jokkmokk

Krokom

Kalix

Ragunda

Kiruna

Strömsund

Pajala

Åre

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

Åre

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989, då vägtrafikskattelagen (1973:601) skall upphöra att gälla.

2. Om inte annat följer av 3-5 gäller den gamla lagen fortfarande i fråga om skatt som avser skatteår eller skatteperiod som har påbörjats före den nya lagens ikraftträdande.

3 De nya bestämmelserna om skattebeslut i 36-45 §§ tillämpas efter ikraftträdandet även på äldre förhållanden om inte tiden för meddelande av motsvarande beslut enligt den gamla lagen gått ut vid den nya lagens ikraftträdande.

4. Äldre bestämmelser om överklagande tillämpas i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

5. För körningar utom riket som har påbörjats före den nya lagens ikraftträdande skall bestämmelserna i förordningen (1973:777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m. m. för fordon som använts utom riket tillämpas.

6. Beslut om befrielse från skatteplikt enligt 40 § andra stycket den gamla lagen gäller som beslut enligt 89 § i den nya lagen.

7. För tiden den 1 januari 1989 -den 30 juni 1989 gäller bilagorna 1 och 2 till den äldre lagen i stället för bilagorna 1 och 2 till den nya lagen.

2 Förslag till

SkU 1987/88:38

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 30 a § vägtrafikskattelagen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30 a §

Bestämmelserna i 2 kap, 11 §, 3 kap. 2-5 §§, 6 § första stycket och 7— 15 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vid kontroll av vägtrafikskatt. Vad som sägs om deklaration gäller i stället uppgifter som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för påföring eller fastställelse av skatt.

Skatterevision får företas, förutom av beskattningsmyndigheten, av riksskatteverket. Vad i 3 kap. 9, 11, 13 och 15 §§ sägs om beskattningsmyndighet skall därvid gälla riksskatteverket. Beslut om sådan revision fattas av riksskatteverket efter samråd med beskattningsmyndigheten.

Skatterevision får företas, förutom av beskattningsmyndigheten, av riksskatteverket och av länsskattemyndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9, 11, 13 och 15 §§ lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter om beskattningsmyndighet skall därvid gälla riksskatteverket och länsskattemyndighet. Innan riksskatteverket eller länsskattemyndighet beslutar om revision skall samråd ske med beskattningsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:256.

3 Förslag till

Lag om vägtrafikskatt på utländska fordon Inledande bestämmelse

1 § För lastbilar, bussar och andra släpvagnar än påhängsvagnar, som dras av lastbilar eller bussar, skall betalas fordonsskatt och kilometerskatt enligt denna lag, om fordonen har förts in till Sverige för tillfälligt brukande här och inte är registrerade här.

Skatt tas ut endast för fordon med en totalvikt över 3 500 kilogram. Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i vägtrafikskattelagen (1988:000).

Fordonsskatt

2 § Fordonsskattens storlek framgår av bilaga 1 till denna lag.

3 § Fordon som är registrerade i en annan stat undantas från fordonsskatt under ett år från införseln eller under den längre tid temporär tullfrihet medges för fordonen, under förutsättning att de inte används här i landet för persontransport mot betalning eller för transport av varor för industri eller handel. Som sådan transport av varor anses inte befordran av passagerares resgods eller, i fråga om handelsresande, befordran av prover. Bestämmelserna gäller också i fråga om fordon som hyrts utan förare.

4 § Fordon som är registrerade i en annan stat och som avses att användas här i landet för persontransport mot betalning eller för transport av varor för industri eller handel, undantas från fordonsskatt

1. under lika lång tid som motsvarande förmån i den andra staten tillkommer i Sverige registrerade sådana fordon,

2. under den tid temporär tullfrihet medges för fordonen, om den andra staten är ansluten till konventionen den 14 december 1956 rörande beskattning av motorfordon vid internationell befordran av resande eller konventionen samma dag rörande beskattning av motorfordon vid internationell godsbefordran,

3. under den tid som överenskommits i avtal som slutits mellan Sverige och annan stat.

5 § Släpvagn, som vid framförande på allmän väg i den stat där den hör hemma inte är underkastad registreringsplikt där, anses vid tillämpning av 3 och 4 §§ som registrerad i den staten.

Kilometerskatt

6 § Kilometerskatt skall betalas för dieseldrivna lastbilar, dieseldrivna bussar och för andra släpvagnar än påhängsvagnar, om de dras eller avses att dras av dieseldriven lastbil eller dieseldriven buss. Utgör släpvagnen inte styraxel för påhängsvagn, skall dock kilometerskatt betalas endast om dess totalvikt överstiger 10000 kilogram.

7 § Kilometerskatt skall enligt bilaga 2 betalas för varje helt tiotal kilometer av den körsträcka fordonet tillryggalägger här i landet. Skatt skall dock inte betalas, om den sammanlagda körsträckan är högst femtio kilometer.

SkU 1987/88:38

\

25 Beskattningsförfarande

SkU 1987/88:38

8 § Vägtrafikskatt enligt denna lag fastställs av och betalas till tullmyndighet i samband med att fordonet förs ut ur landet.

Förtullas ett fordon för vilket skattskyldighet föreligger enligt denna lag, betalas skatten in i den ordning som föreskrivs av den tullmyndighet hos vilken fordonet förtullas.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att skatt skall betalas i annan ordning än som anges i första stycket.

1 fråga om skatt enligt denna lag gäller 19, 26-29, 105 och 107 §§ tullagen (1987:1065).

9 § När ett fordon för vilket skatt skall betalas förs in i landet, skall tullmyndigheten utfärda en införselhandling, där införseldagen och övriga uppgifter som behövs för debitering och kontroll av skatten anges.

Införselhandlingen skall medfölja fordonet så länge det befinner sig i Sverige. Den skall uppvisas om polisman eller tulltjänsteman begär det.

10 § Vid utförsel av ett skattepliktigt fordon skall, om inte annat föreskrivits med stöd av 8 § tredje stycket, den som svarar för fordonet till tullmyndigheten i utförselorten lämna införselhandling enligt 9 § och övriga uppgifter som behövs för att fastställa skatt. Detsamma gäller när skatt skall betalas enligt 8 § andra stycket.

11 § Saknas införselhandling i fall som avses i 10 §, skall kilometerskatt debiteras efter en körsträcka om 400 kilometer för vaije påbörjat dygn fordonet befunnit sig här i landet. Är det uppenbart att körsträckan varit längre, skall dock den verkliga körsträckan läggas till grund för debiteringen. Kan antalet dygn fordonet befunnit sig här inte utredas, skall vid debitering av fordonsskatt och kilometerskatt vistelsens längd uppskattas efter vad som är skäligt.

Tullmyndighet får, om det finns särskilda skäl, debitera kilometerskatt efter en kortare körsträcka än som anges i första stycket första meningen.

12 § Skattskyldig för ett visst fordon är den som svarar för fordonet när det förs ut ur landet eller när det förtullas eller skatten annars skall betalas. Den som inför eller här i landet förvärvar, lånar, hyr, förflyttar eller förvarar fordonet svarar tillsammans med den som är skattskyldig för betalningen av skatten.

13 § Betalas inte skatt när ett skattepliktigt fordon skall föras ut ur landet, får tullmyndigheten i utförselorten omhänderta fordonet. 1 fall som avses i 8 § andra stycket får tullmyndighet omhänderta ett fordon för vilket skatt inte betalas i föreskriven ordning.

Har ett fordon omhändertagits enligt första stycket, tas skatten ut i den ordning som föreskrivs i tullagen (1987:1065) och tullförordningen (1987:1114) för fall när tull, annan skatt och avgift skall tas ut av en vara.

14 § Har införselhandling utfärdats och kan den inte företes i fall som avses i 9 § andra stycket eller i 10 §, skall den som svarar för fordonet dömas till böter, högst ettusen kronor.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till tullmyn dighet lämnar en felaktig uppgift om ett fordons väglängdmä tarställning eller om annat förhållande som är av betydelse för fastställande av skatt enligt denna lag.

skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med straff i skattebrottslagen (1971:69).

15 § Vid förundersökning rörande brott enligt denna lag får åklagaren eller, om polismyndighet bedriver undersökningen, denna anlita biträde av tullmyndighet. Detsamma gäller vid förundersökning rörande sådant brott enligt skattebrottslagen (1971:69) som gäller skatt enligt denna lag.

Innan förundersökningen hunnit inledas får tulltjänsteman hålla förhör och vidta annan åtgärd i syfte att utreda brottet, om åtgärden inte kan uppskjutas utan olägenhet.

16 § Beslut enligt denna lag av annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får överklagas av den skattskyldige hos generaltullstyrelsen. Överklagandet skall ha kommit in inom ett år från den dag då beslutet meddelades.

Beslut av generaltullstyrelsen får överklagas hos kammarrätten.

17 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge nedsättning av eller befrielse från skatt enligt denna lag.

SkU 1987/88:38

27 Bilaga 1 till lagen (1988:000) om vägtrafikskatt på utländska fordon SkU 1987/88:38

Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för påböijat dygn

Lastbilar, bussar

3501-10000

eller släpvagnar,

10001-15000

kopplade till eller

15001-20000

avsedda att kopplas

20001-

till lastbilar eller

bussar

28 Bilaga 2 till lagen (1988:000) om vägtrafikskatt på utländska fordon

Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1. Dieseldrivna lastbilar 1.1 med anordning för

3501-10000

påhängsvagn

10001-15000

5,50

15001 —

7,00

1.2 Övriga

3501-10000

2,50

10001-15000

4,00

15001-

5,00

2. Dieseldrivna bussar

3 501-10000

2,00

10001-15000

3,25

15001 —

4,00

3. Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till dieseldrivna lastbilar eller diesel- drivna bussar 3.1 Styraxel för på-

3 501 —

3,25

hängsvagn 3.2 Övriga

10001-15000

2,00

15001-20000 3,25

20001- 4,00

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989, då lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall upphöra att gälla.

2. I fråga om fordon som har förts in i landet före den 1 juli 1989 gäller följande kilometerskattesatser i stället för bilaga 2 till den nya lagen.

Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1. Dieseldrivna lastbilar

1.1 med anordning för

3501-10000

3,10

påhängsvagn

10001-15000

4,20

15001-20000

5,00

20001-

5,80

1.2 Övriga

3501-10000

2,00

10001-15000

2,75

15001-20000

3,30

20001-

3,90

2. Dieseldrivna bussar

3501-10000

1,50

10001-15000

1,80

15001-20000

1,95

20001-

2,10

3. Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till dieseldrivna lastbilar eller diesel- drivna bussar

3.1 Styraxel för på-

3 501-10000

2,00

hängsvagn

10001 -

2,55

3.2 Övriga

10001-15000

1,40

15001-20000

1,70

20001-

? 00

SkU 1987/88:38

4 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr38

4 Förslag till

SkU 1987/88:38

Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Talan mot länsstyrelsens beslut i fråga om saluvagnsskatt föres genom besvär hos kammarrätt. Beslut om saluvagnsskatt gäller utan hinder av förd talan, om ej annat förordnats.

Beslut av länsstyrelsen om saluvagnsskatt får överklagas hos länsrätten. Överklagande inverkar inte på skyldigheten att erlägga saluvagnsskatt, om inte annat förordnats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre bestämmelser om överklagande gäller i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

5 Förslag till

SkU 1987/88:38

Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §'

Bestämmelserna i 3 § andra styc- Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första me- ket och tredje stycket första meningen, 6, 8, 26 a 30, 32 och 43 §§ ningen, 9 §, 10 § andra stycket,

vägtrafikskattelagen (1973:601) 45 § första stycket, 56, 66 och 85 §§

äger motsvarande tillämpning på vägtrafikskattelagen (1988:000)

överlastavgift. Vad där sägs om be- äger motsvarande tillämpning på

skattningsmyndighet gäller då läns- överlastavgift. Vad där sägs om be styrelsen.

Allmänt ombud för över- skattningsmyndighet gäller då läns lastavgift

är den som förordnats styrelsen. Allmänt ombud för översom ombud med stöd av 3 § fjärde lastavgift är den som förordnats

stycket vägtrafikskattelagen. som ombud med stöd av 3 § fjärde

stycket vägtrafikskattelagen.

Denna lag gäller ej i fråga om fordon som är registrerat i militära fordonsregistret,

brukas av försvarsmakten enligt skriftligt avtal med militär myndighet, är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen (1978:262) eller civilförsvarslagen (1960:74).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Senaste lydelse 1984:173

6 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotteri vinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från

' Senaste lydelse 1986:1228.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984: 852) om lagerskatt på viss bensin,

kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984: 852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:000), lagen (1988:000) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1984:151) om punktskatter

och prisregleringsavgifter skall ha följ Nuvarande lydelse

2 Vissa bestämmelser i denna lag gäller också för överlastavgift, vägtrafikskatt, växtförädlingsavgift och tillfällig förmögenhetsskatt enligt vad som föreskrivs i lagen (1972:435) om överlastavgift, vägtrafikskattelagen (1973:601), utsädeslagen (1976:298) och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser.

Denna lag träder i kraft den 1 j;

lydelse.

Föreslagen lydelse

i

Vissa bestämmelser i denna lag gäller också för överlastavgift, vägtrafikskatt, växtförädlingsavgift och tillfällig förmögenhetsskatt enligt vad som föreskrivs i lagen (1972:435) om överlastavgift, vägtrafikskattelagen (1973:601), utsädeslagen (1976:298) och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser samt vägtrafikskattelagen (1988:000).

i 1989.

1 Senaste lydelse 1986:1231.

8 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig vid revision eller annan granskning för fastställande av tull, annan skatt eller avgift enligt lagen (1908:128 s 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1956:623), lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973: 601), tullagen

(1973:670), lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser och tullagen (1987:1065).

Denna lag är tillämplig vid revision eller annan granskning för fastställande av tull, annan skatt eller avgift enligt lagen (1908:128 s 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1956:623), lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973 : 601), tullagen

(1973:670), lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, tulllagen (1987:1065) och vägtrafikskattelagen (1988:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1 Senaste lydelse 1987:1230.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning på vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel samt lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin,

4. skatt enligt vägtrafikskatte- 4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601) samt lagen lagen (1973:601), lagen (1976:339) (1976:339) om saluvagnsskatt, om saluvagnsskatt, vägtrafikskatte lagen

(1988:000) samt lagen (1988:000) om vägtrafikskatt på utländska fordon.

5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

1 Senaste lydelse 1987:1197.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988

1987/88:Sk515 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av ett system för att stimulera ägare till äldre bilar att eftermontera katalytisk avgasrening, att införas den 1 januari 1989.

1987/88:Sk520 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rullande 30-årsgräns för vägskattebefrielse av äldre fordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciell försäljningsskatt på 30 år gamla motorfordon.

1987/88:Sk529 av Per Arne Aglert och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om skatte- och avgiftslättnader för vätgasdrivna fordon utreds.

1987/88:Sk533 av Gunnar Björk (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen verkställer en översyn av gällande regler för beskattning av historiska motorfordon.

1987/88:Sk547 av Jan Sandberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en rullande 30-årsgräns för vägskattebefrielse av äldre fordon,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en speciell försäljningsskatt - utformad efter norsk förebild - på 30 år gamla motorfordon.

1987/88:Sk556 av Jan Sandberg (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag om en rullande 30-årsgräns för samlarfordon vad gäller befrielse från vägtrafikskatt,

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T431.

1987/88:T85 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp vid införsel av minst 30 år gamla fordon,

Utskottet

I propositionen föreslås en omläggning av den författningsmässiga regleringen av vägtrafikbeskattningen som bl.a. innebär att den nuvarande lagstiftningen om beskattningen av svenska resp. utländska fordon samlas i två nya lagar. Även de bestämmelser som nu återfinns i olika regeringsförfattningar men som är av den karaktären att de bör meddelas i lag skall enligt förslaget föras över till de nya lagarna. Vidare föreslås vissa ändringar rörande formerna för beslut om vägtrafikskatt samt i fråga om skatteuppbörden och instansordningen vid besvär över beskattningsmyndighetens beslut. Slutligen slopas beskattningen av utländska personbilar och motorcyklar och andra lätta fordon, liksom de nuvarande bestämmelserna om interimsskatt och skatt på exportvagnar resp. turistvagnar. En särskild licensavgift avses ersätta interimsskatten.

Propositionen bygger på vägtrafikskatteutredningens slutbetänkande Ds

Fi 1986:23, Översyn av vägtrafikbeskattningen, del 8, Författningsteknisk översyn m.m. Vid remissbehandlingen har de flesta remissinstanserna tillstyrkt de förslag som lagts fram i betänkandet.

Utskottet finner i likhet med finansministern att den nya lagregleringen förbättrar överskådligheten. De förenklingar som föreslås bör enligt utskottets mening underlätta tillämpningen och även i övrigt medföra administrativa fördelar. Utskottet tillstyrker därför propositionen.

Vägtrafikskatt för äldre bilar

Genom lagstiftning hösten 1984 slopades fr.o.m. den 1 januari 1985 vägtrafikskatten på motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre (prop.1983/ 84:178, SkU 40). I motionerna Sk 520 av Anders Nilsson m.fl. (s) och T85 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas att riksdagen uttalar att en rullande 30-årsgräns för vägtrafikskattebefrielse för äldre fordon bör införas. 1 motionerna Sk547 av Jan Sandberg m.fl. (m, fp och c) och Sk556 - med hänvisning till motivering i motion T431 - av Jan Sandberg (m) begärs förslag till en på detta sätt utformad regel om befrielse från vägtrafikskatt. Gunnar Björck (c) begär i motion Sk533 en översyn av bestämmelserna i syfte att införa en 25-års-gräns för skattebefrielse för äldre fordon.

Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av liknande motioner funnit att man med en rullande gräns skulle riskera att ett alltför stort antal gamla bilar inom några år skulle komma att omfattas av skattebefrielsen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser av samma skäl att det för närvarande inte finns anledning att vidta några förändringar i fråga om åldersgränsen. Med hänsyn härtill och då en fast gräns av praktiska skäl är att föredra framför en rullande avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

Bilaccis för äldre bilar

1 motionerna Sk520 av Anders Nilsson m.fl. (s), T85 av Rolf Clarkson m.fl. (m) och Sk547 av Jan Sandberg m.fl. (m, fp, c) begärs- efter norsk förebild - nedsatt accis vid import av 30 år gamla motorfordon.

Utskottet har tidigare i vår behandlat ett likartat motionsyrkande och därvid framhållit att det - mot bakgrund av att den norska bilaccisen är avsevärt högre än den svenska - framstår som mindre angeläget att i Sverige sänka accisen på gamla bilar. Vidare har utskottet pekat på att kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning kommer att granska bl.a. utformningen av bilaccisen och därför ansett att ett ställningstagande till frågan om veteranbilars beskattning bör anstå till dess resultatet av kommitténs arbete föreligger. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker därför motionerna Sk520, T85 och Sk547 även i denna del.

Befrielse från fordonsskatt vid installation av katalysator på äldre bil

I motion Sk515 av Alf Svensson (c) begärs förslag om befrielse från fordonsskatt i två år för bilägare som installerar katalysator på äldre bil.

Frågor om skärpta avgaskrav för fordon och om eftermontering av avgasrenande utrustning på personbilar som inte har katalytisk avgasrening har tagits upp i proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 90-talet, vilken föranlett ett flertal motioner med olika förslag till stimulanser för fordonsägarna att installera sådan utrustning. Ärendet bereds för närvarande av jordbruksutskottet, som avser att lämna ett betänkande senare i vår. Det finns således anledning att låta ett ställningstagande i frågan om eventuell skattebefrielse anstå. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Vätgasdrivna fordon

I motion Sk529 av Per Arne Aglert och Barbro Sandberg (fp) begärs en utredning om lättnader i beskattningen för vätgasdrivna fordon. Flärigenom skulle man enligt motionärerna främja en övergång till vätgasdrift som ett alternativ för framtiden.

Utskottet vill erinra om att kilometerskatteplikten, som tidigare omfattade alla personbilar, lastbilar och bussar som var inrättade för att drivas med ett annat drivmedel än bensin och gasol, den 1 juni 1986 begränsades till att omfatta enbart dieseloljedrivna fordon. Härigenom har sådana fordon som är eldrivna, gengasdrivna och även vätgasdrivna befriats från all rörlig vägtrafikskatt. Att införa ytterligare skatteförmåner för dessa fordon finner utskottet för närvarande inte motiverat. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande ny vägtrafikskattelagstiftning

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:159 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. vägtrafikskattelag,

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

3. lag om vägtrafikskatt på utländska fordon,

4. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

6. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

7. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle ringsavgifter,

8. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1057) för skatte- och avgiftsprocessen,

9. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

2. beträffande vägtrafikskatt för äldre bilar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk520 yrkande 1, 1987/ 88:T85 yrkande 24 i denna del, 1987/88:Sk547 yrkande 1, 1987/ 88:Sk556 yrkande 3 och 1987/88:Sk533,

3. beträffande bilaccis för äldre bilar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk520 yrkande 2, 1987/ 88:T85 yrkande 24 i denna del och 1987/88:Sk547 yrkande 2,

4. beträffande befrielse från fordonsskatt vid installation av katalysator på äldre bil

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk515,

5. beträffande vätgasdrivna fordon

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk529.

Stockholm den 10 maj 1988 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Britta Bjelle (fp). Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk). Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Margit Gennser (m), Gunnar Nilsson (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

Reservationer

1. Vägtrafikskatt för äldre bilar (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet har tidigare i samband” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Nuvarande regler innebär att en gräns för skattebefrielse för veteranfordon dras vid årsmodell 1950. Detta medför i sin tur att några tusen icke fullt så gamla samlarfordon ställs utanför skattebefrielsen. Dessa fordon har ofta ett teknikhistoriskt värde och torde endast i begränsad utsträckning och under korta tider användas i trafik. Det skattebortfall som uppstår om även dessa fordon befrias från skatt torde alltså inte ha någon större betydelse. Vid en rullande gräns för skattebefrielse för registrerade samlarfordon inträder skattebefrielsen successivt efter hand som fordonen uppnår karaktär av veteranfordon. Starka skäl talar sålunda enligt utskottets mening för att skattebefrielsen för veteranbilar ges denna utformning, som dessutom skulle minska problemen med ständiga avställningar.

Mot bakgrund av vad som anförts bör regeringen enligt utskottets mening lägga fram förslag för riksdagen med den inriktning som nu angetts. Detta anser utskottet att riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följakligen motionerna T85 och Sk547 i denna del, varigenom motionerna Sk520 och Sk556 i denna del får anses tillgodosedda. Utskottet avtyrker motion Sk533.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande vägtrafikskatt för äldre bilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:T85 yrkande 24 i denna del och 1987/88:Sk547 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk520 yrkande 1, 1987/88:556 yrkande 3 och 1987/88:Sk533 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bilaccis för äldre bilar (mom. 3)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet har tidigare i vår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Vid import av äldre, utländska bilmodeller av teknikhistoriskt värde utgår accis enligt allmänna regler. Denna accis är ofta hög, eftersom dessa fordonstyper för det mesta är relativt tunga. Samtidigt torde det vara så att dessa fordon brukas i endast obetydlig omfattning i trafiken. Våra nordiska grannländer har tagit hänsyn till dessa förhållanden och infört olika slag av skattelättnader vid import av äldre fordon. Även Sverige bör införa en sådan ordning och sänka accisen vid sådan import. Regeringen bör enligt utskottets mening lägga fram förslag härom för riksdagen. Detta anser utskottet att riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk520, T85 och Sk547 i denna del.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande bilaccis på äldre bilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk520 yrkande 2, T85 yrkande 24 i denna del och Sk547 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Befrielse från fordonsskatt vid installation av katalysator på äldre bil (morn. 4)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför Riksdagen har tidigare på förslag av jordbruksutskottets borgerliga ledamöter begärt stimulanser i form av skattlindring eller på annat sätt till bilägare som utför ytterligare avgasrening på sina bilar genom inmontering av särskilda anordningar som visar sig medföra en väsentlig förbättring av avgasreningen (JoU 1986/87:7 res. 10, rskr. 106). I dagarna har jordbruksutskottet - trots motstånd från socialdemokraterna - beslutat föreslå riksdagen att införa ett stimulansbidrag på 1 000 kr. till de ägare av äldre bilar som installerar avgasrening på bilen (JoU 1987/88:23). Mot den bakgrunden saknas anledning att vidta några åtgärder med avseende på fordonsskatten.

___