Bet. 1987/88:SkU40

Om vissa skattefrågor med anledning av kompletteringspropositionen m.m. (prop. 1987/ 88:150 i viss del)

Typ: Betänkande
Datum: 1988-05-24
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1987/88:40

om vissa skattefrågor med anledning av kompletteringspropositionen m.m. (prop. 1987/ 88:150 i viss del)

SkU

1987/88:40

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i kompletteringspropositionen 1988 att höja oljeskatten, begränsa möjligheterna till avdrag för representation vid mervärdebeskattningen och förlänga giltigheten av den s.k. generalklausulen. Utskottet föreslår med tillstyrkande av en fp-motion en kraftigare höjning av oljeskatten än vad regeringen föreslagit och dessutom en höjning av skatten på kol. I övrigt tillstyrker utskottet propositionen såvitt nu är i fråga och avstyrker de motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen i dessa delar.

Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner med olika yrkanden på det energiskattepolitiska området, bl.a. gällande beskattningen av naturgas, el, uran, gasol, etanol samt bensin för drift av flygplan. Dessutom avstyrker utskottet några motionsyrkanden om energibeskattningens allmänna inriktning.

Reservationer har avgivits i fråga om höjningen av skatten på olja och kol av m och vpk som yrkar avslag på höjningarna och av c som yrkar en mindre höjning. Vad beträffar de andra förslagen i propositionen har m reserverat sig angående mervärdeskatten och alla de borgerliga partierna i fråga om förlängningen av skatteflyktslagen. Även beträffande övriga frågor i betänkandet har ett antal reservationer avgivits.

Ett förslag i kompletteringspropositionen om höjning av tobaksskatten behandlar utskottet i betänkandet 1987/88:45.

Propositionen

I proposition 1987/88:150 har regeringen (finansdepartementet) - såvitt nu är i fråga - föreslagit att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt.

Förslaget innebär att oljeskatten höjs med 75 kr. per m3 den 1 juli 1988 och att företagens möjligheter att vid mervärdebeskattningen göra avdrag för representationskostnader något begränsas. Vidare föreslås att lagen mot skatteflykt skall fortsätta att gälla under år 1989.

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

1 Riksdagen 1987188.6 sami. Nr 40

Motioner

SkU 1987/88:40

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1987/88:Fi22 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen avslår regeringens förslag att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1980:865) om skatteflykt,

10. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om att skatten på eldningsolja och andra oljor höjs den 1 juli 1988 från 660 till 735 kr./m3

1987/88:Fi24 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen beslutar återinföra de ursprungliga reglerna för generalklausulen i skattelagstiftningen,

11. att riksdagen om yrkande 10 avslås beslutar upphäva reglerna om generalklausul i skattelagstiftningen.

1987/88:Fi28 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas

13. att riksdagen upphäver lagen mot skatteflykt,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul enligt vad som anförs i motionen.

1987/88:Fi30 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om införandet av en prisutjämningsfond för olja.

Motioner som väckts med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet

1987/88:N27 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en allmän mervärdeskatt på energi inte bör införas i Sverige,

1987/88:N32 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen,

1987/88:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergång från energiskattesystem till mervärdeskatt,

1987/88:N38 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för energibeskattningen,

13. att riksdagen beslutar att befrielse från energiskatt vid egenanvändning av el från små vind- och vattenkraftverk skall utgå för 500 000 kWh, producerade i kraftverk med en effekt under 1 500 kW i enlighet med vad som anförts i motionen.

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en effektiv elproduktion och att riksdagen beslutar om en lika beskattning av bränsle för el- och värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att drivmedelsetanol, producerad på inhemsk råvara, skall vara skattefri,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare och bostadsrättsinnehavare vid energiinvesteringar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:N40 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar höja oljeskatten med 200 kr. per kubikmeter och kolskatten i motsvarande mån.

1987/88:N48 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror skall vara befriad från skatt.

Motion som väckts med anledning av proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen beslutar att på inhemska råvaror producerad drivmedelsetanol skall vara skattefri.

Motioner som väckts under allmänna motionstiden

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energi- och råvarubeskattningen samt miljöavgifter,

1987/88:Sk383 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inkomstskatteutredningen ges tilläggsdirektiv att utarbeta ett förslag till råvaruskatt i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo768.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen.

1987/88: Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av energiskatterna i enlighet med vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk522 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den särskilda skatten på flygbensin skall slopas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skattefritt flygbränsle endast bör få säljas på för allmänflyget tillgänglig flygplats.

SkU 1987/88:40

1987/88: Sk528 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa gasolskatten på motorgasen LPG.

1987/88:Sk532 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror skall befrias från skatt.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N421.

1987/88:Sk555 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa en uranskatt på 1 öre per insatt kWh bränsle med ikraftträdande 1 januari 1989,

2. att riksdagen beslutar att höja skatten på olja med 100 kr. per kubikmeter och skatten på kol med 60 kr. per ton från den 1 juli 1988,

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi220.

1987/88:Sk560 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införandet av uranskatt fr.o.m. 1 juli 1988 i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar om beskattning av naturgas till 25 % av skatten på olja, beräknat efter energienhet,

3. att riksdagen beslutar om skattebefrielse av inhemskt producerad etanol.

1987/88:Sk571 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att bensin till flygplan som används för fritidsändamål eller eljest för privat bruk skall vara skattefri.

1987/88:Sk577 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N450.

1987/88:Sk578 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N451.

1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av kondens- och kraftvärmeverk,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sänkning av skatten på gasol avsedd för motordrift i enlighet med motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sk560.

Yttranden av andra utskott

Finansutskottet har med eget yttrande överlämnat propositionen såvitt avser den allmänna energiskatten på olja jämte med anledning härav väckta motioner till skatteutskottet för behandling. Yttrandet (FiU 1987/88:5 y) har fogats till betänkandet som bilaga 2.

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över de motioner som har anknytning till energibeskattningen. Med sitt yttrande har även näringsutskottet överlämnat vissa motioner till utskottet. Yttrandet (NU 1987/88:5 y) har fogats till detta betänkande som bilaga 3.

SkU 1987/88:40

4 Utskottet

SkU 1987/88:40

Inledning

För närvarande uppgår skatten på olja till 778 kr. per m3, varav 660 kr. per m3 utgör allmän energiskatt och 118 kr. per m3 särskild skatt. Den allmänna energiskatten på olja höjdes senast den 1 juli 1987 (prop. 1986/87:139, SkU 48).

Skatten på kolbränslen uppgår till sammanlagt 315 kr. per ton, varav 305 kr. per ton utgör allmän energiskatt och 10 kr. per ton särskild skatt. Detta innebär att skatten på kolbränslen uppgår till ca 70 % av skatten på olja räknat per energienhet. Den allmänna energiskatten på kolbränslen höjdes senast den 1 januari 1987 (prop. 1985/86:140, SkU 38).

Den nuvarande nivån på skatten på naturgas - 308 kr. per 1 000 m3 - har gällt sedan den 1 januari 1985, då skatt på naturgas infördes. Vid detta tillfälle motsvarade skatten per energienhet ca 75 % av skatten på olja. För närvarande motsvarar naturgasskatten något mindre än 50 % av oljeskatten, exkl. den särskilda skatten på olja.

Skatten på elektrisk kraft uppgår för närvarande normalt till 7,2 öre per kWh. I vissa glesbygdskommuner i norra Sverige är skatten reducerad till 6,2 öre per kWh, och vid förbrukning i industriell verksamhet uppgår den till 5 öre per kWh. Den senaste höjningen genomfördes den 1 december 1984 (prop. 1984/85:45, SkU 14).

Uran är för närvarande skattefri. Däremot utgår för elektrisk kraft från kärnkraftverk en särskild avgift med 0,2 öre per kWh. Avgiften infördes den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:62, NU 9).

När det gäller motorbränslen uppgår skatten på bensin till 2 kr. 58 öre resp. 2 kr. 78 öre per liter beroende på om bensinen är blyfri eller ej. Därutöver utgår särskild skatt med 6 öre per liter. Bensinskatten höjdes senast den 1 april 1988 (prop. 1987/88:50, SkU 21).

Skatten på gasolför motordrift uppgår för närvarande till 92 öre per liter. På denna nivå motsvarar skatten ca 45 % av skatten på icke blyfri bensin. Skatten höjdes senast den 1 maj 1984 (prop. 1983/84:163, SkU 37).

För etanol utgår bensinskatt med 80 öre per liter. Vid låginblandning i bensin tillkommer särskild skatt med 6 öre per liter. Skatten höjdes senast den 1 maj 1984 (prop. 1983/84:163, SkU 37).

På förslag av skatteutskottet (SkU 1985/86:38) uttalade riksdagen år 1986 att en utvärdering av principerna för energibeskattningen borde genomföras. Bakgrunden var de snabba förändringar av oljepriserna som då hade inträffat och som kunde medföra beskattningseffekter som inte alltid var önskvärda för bl.a. energikrävande industri och för strävandena att minska oljeanvändningen. Den numera tillkallade kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning (dir. 1987:30), KIS, skall först och främst göra en förutsättningslös översyn av mervärdeskattens omfattning och undersöka positiva och negativa verkningar av en generell varu- och tjänstebeskattning. Vidare skall kommittén pröva om det finns bättre förutsättningar nu än tidigare att inordna energiområdet under mervärdeskatten. Man skall också utforma ett förslag till nytt

punktskattesystem, som tillgodoser gällande energipolitiska mål, samt belysa hur konkurrensförhållandena mellan olika energislag kan påverkas av ett alternativ med mervärdeskatt kombinerat med punktskatter.

Utredningen skall bedriva arbetet skyndsamt och med inriktning att redovisa det i huvudsak senast vid utgången av år 1988.

I proposition 1987/88:90 anges de riktlinjer som enligt regeringen behövs för att omställningen av energisystemet - inbegripande kärnkraftsavvecklingen

- skall kunna fullföljas. I propositionen föreslås bl.a. att kärnkraftsavvecklingen inleds med att en första reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996. Vidare föreslås att ett program för effektivare användning och ersättning av el startas. Programmet omfattar förslag till åtgärder som syftar till att

- utnyttja den potential för eleffektivisering och elersättning som i dag är ekonomiskt tillgänglig till år 1997,

- stärka och bevara flexibiliteten i elanvändningen,

- ta till vara de långsiktiga möjligheterna att effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra energislag, framför allt inom uppvärmningsområdet samt inom den elintensiva industrin.

Ärendet har hänvisats till näringsutskottet som kommer att behandla det i betänkandet NU 1987/88:40. Några av de motioner som skatteutskottet behandlar i förevarande betänkande har väckts med anledning av den propositionen.

Olja och kol

I propositionen föreslås att skatten på eldningsoljor och andra oljor höjs den 1 juli 1988 från 660 till 735 kr. per m3, alltså med 75 kr per m3. Höjningen är bl.a. avsedd att finansiera vissa reformer inom studiemedelssystemet samt vissa försvarsutgifter. Behovet av en stram finanspolitik nödvändiggör enligt propositionen att dessa kostnader till fullo finansieras. Höjningen motiveras även av energipolitiska skäl.

I motion Fi22 (yrkande 11) yrkar Carl Bildt m.fl. (m) avslag på propositionen och anför att man i stället för att använda punktbeskattning som energipolitiskt styrmedel bör övergå till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på förhållandevis låg nivå. Även Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion Fi30 avslag på propositionen (yrkande 10) och att en prisutjämningsfond för olja inrättas (yrkande 11). Vpk-motionärerna kritiserar regeringens energiskattepolitik för ryckighet och inkonsekvens och menar att den föreslagna prisutjämningsfonden skulle bidra till att hålla energipriserna jämna och skydda konsumenterna från drastiska höjningar.

I motion N40 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas av energi- och miljöpolitiska skäl en höjning av oljeskatten med 200 kr. per m3 och av skatten på kol i motsvarande mån. Av samma skäl yrkas i motion Sk555 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) - med hänvisning till motivering i motion Fi220 - en höjning av skatten på olja med 100 kr per m3 och en höjning av skatten på kol med 60 kr per ton fr.o.m den 1 juli 1988. Alf Svensson (c) yrkar i motion Sk485 (yrkande 4 delvis) en höjning av

SkU 1987/88:40

oljeskatten med 60 kr. per m3 och kolskatten med 30 kr. per ton från samma tidpunkt.

Enligt utskottets uppfattning bör den allmänna energiskatten på olja höjas för att undvika risken av en alltför stor differens mellan elenergi och oljebaserad energi. Med hänsyn till gällande energiskattepolitiska riktlinjer bör även kolskatten, beräknad per energienhet, höjas till en nivå motsvarande ca tre fjärdedelar av skatten på olja.

Vid en sammanvägning av de olika faktorer - även finanspolitiska - som bör beaktas när det gäller storleken på höjningen finner utskottet att skatten på olja lämpligen bör höjas med 200 kr. per m3. I enlighet med de principer som gäller för avvägningen mellan skatten för olja och skatten på kol bör den sistnämnda skatten samtidigt höjas med 95 kr. per ton. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion N40 beslutar härom. Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna Fi22, Fi30, Sk555 och Sk485 i motsvarande del.

Av de skäl som finansutskottet anfört ställer sig även skatteutskottet tveksamt till nyttan av att införa den typ av prisutjämningsfond som föreslås i vpk-motionen. Uskottet anser sig därför inte kunna biträda detta förslag utan avstyrker motion Fi30 även i denna del.

Naturgas

I motion Sk560 (yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs en sänkning av skatten på naturgas till 25 % av oljeskatten, beräknat per energienhet. Som skäl för yrkandet åberopas naturgasens goda miljöegenskaper.

Utskottet anser i likhet med näringsutskottet - näringsutskottets yttrande är fogat som bilaga 2 till detta betänkande - att det för närvarande inte finns skäl att ändra skatten på naturgas men att naturgasens konkurrensförutsättningar jämfört med främst olja bör bevakas. I övrigt hänvisar utskottet - liksom näringsutskottet - till den översyn över energibeskattningen som för närvarande pågår inom KIS. Resultatet av dessa överväganden bör enligt utskottet avvaktas innan ställning tas till hur naturgasen i framtiden bör behandlas i skattehänseende. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk560 i denna del.

Elskattm.m.

I tre olika motioner tar Alf Svensson (c) upp energibeskattningen av el. I motionerna Sk485 (yrkande 4 delvis) och Sk577 - med hänvisning till motivering i motion N450-yrkar han att energiskatten på el höjs, bl.a. för att motverka utbyggnaden av direktverkande el i bostäder. I motion N32 (yrkande 4) begär han införande av en avgift på ett par öre per kWh på all el. Avsikten är att avgiftsmedlen skall tillföras en fond som skall ge stimulansbidrag och finansiera angelägna objekt.

Enligt näringsutskottets yttrande saknas motiv för att vid sidan av de förestående elprisstegringarna öka elkostnaderna för hushållen och industrin genom en höjning av elskatten. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför motion Sk485 i denna del och motion Sk577.

SkU 1987/88:40

7 Vad nu anförts gäller även förslaget att införa en särskild avgift på el. Utskottet avstyrker följaktligen även motion N32 i denna del.

Kondenskrafts- och kraftvärmeproduktion

Kondenskraft definieras vanligen som elkraft som producerats med en ångturbin, varvid ångans värmeinnehåll uteslutande nyttiggörs för elproduktion. För produktion av kondenskraft får avdrag i elskattedeklarationen göras för energiskatten och den särskilda avgiften på 95 % av bränsleförbrukningen. I ett kraftvärmeverk beskattas hela bränsleåtgången om ingen elkraft utan bara värme produceras. Om också elkraft produceras i ett kraftvärmeverk får bestämmelserna om avdrag i deklarationen för elkraft tillämpas.

I motion N38 (yrkande 16) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas beslut av riksdagen om lika beskattning av bränsle för el- och värmeproduktion. Härigenom skulle man enligt motionärerna främja en effektiv elproduktion och bidra till att förhindra att nytillkommande elproduktion i huvudsak blir gas- eller kolbaserad kondenskraft. Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion N449 (yrkande 5) - med hänvisning till motivering i motion Sk560 - full beskattning av bränsleförbrukningen till kondenskraft. Den nuvarande ordningen leder enligt motionärerna till onödigt slöseri med naturresurser.

Utskottet instämmer liksom näringsutskottet i uppfattningen att den nuvarande beskattningen av kraftvärmeproduktion inte är väl avvägd i förhållande till beskattningen av kondenskraftsproduktion och förutsätter att frågan prövas av KIS utan särskilt initiativ av riksdagen. Utskottet avstyrker därför motionerna N38 och N449 i denna del.

Små vind- och vattenkraftverk

Energiskatt utgår inte för elkraft som framställs inom landet av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt (kW) och som inte distribuerar elkraft yrkesmässigt. I syfte att stimulera utbyggnaden av små vind- och vattenkraftverk föreslås i motion N38 (yrkande 13) av Olof Johansson m.fl. (c)att skattefrihet skall medges vid egenanvändning av el upp till 500 000 kWh från små vind- och vattenkraftverk med en effekt under 1 500 kW.

Utskottet har tidigare anfört att en höjning av effektgränsen i kombination med ett bottenavdrag av det slag motionärerna förespråkar skulle medföra administrativa komplikationer och ett betydande skattebortfall. Med hänsyn härtill och till att ett ställningstagande till dylika ändringar i energibeskattningen bör anstå till dess att KIS redovisat resultatet av sina överväganden avstyrker utskottet motion N38 i denna del.

Uran

Sorn en energiskattepolitiskt motiverad finansieringskälla föreslås i motion Sk555 (yrkande 1) - med hänvisning till motivering i motion Fi220 - av Olof Johansson m.fl. (c) införande av skatt på uran med 1 öre per insatt kWh fr.o.m. den 1 januari 1989. Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion Sk560

SkU 1987/88:40

(yrkande 1) införande av en liknande skatt men med 2 öre per kWh fr.o.m. den 1 juli 1988.

Utskottet har tidigare framhållit att processen i kärnkraftverken är så gott som uteslutande uranbaserad och att det därför - om man vill åstadkomma en snabb förändring av beskattningen av kärnkraftverk - ligger närmare till hands att bygga vidare på den särskilda avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk som redan finns. Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser vidare i likhet med näringsutskottet att riksdagen för närvarande saknar underlag för ett beslut i enlighet med motionärernas begäran. Utskottet avstyrker således motionerna Sk555 och Sk560 i berörda delar.

Gasol för motordrift

I motionerna N449 (yrkande 7) av Lars Werner m.fl. (vpk) - med hänvisning till motivering i motion Sk560 - och Sk528 av Rune Backlund (c) begärs en sänkning av skatten på gasol avsedd för motordrift, som för närvarande uppgår till 92 öre per liter. I den sistnämnda motionen preciseras sänkningen till 53 öre per liter. Motionärerna åberopar gasolens miljöfördelar och behovet av att stimulera till ökad användning.

Näringsutskottet betonar i sitt yttrande angelägenheten av att den nuvarande osäkerheten om motorgasens framtid skingras och hänvisar till en rapport av statens energiverk, som efterlyser dels en utfästelse från statsmakterna om en fortsatt gynnsam gasolbeskattning, dels ett tekniskt utvecklingsprogram. Liksom näringsutskottet förutsätter skatteutskottet att regeringen prövar de synpunkter som energiverket framfört i sin rapport och att saken tas upp i samband med översynen av energibeskattningen. Resultatet av dessa överväganden bör således enligt utskottets uppfattning avvaktas, innan ställning tas till en sådan förändring av motorgasens beskattning som föreslås i motionerna. Med det anförda avstyrker utskottet motion N449 såvitt nu är i fråga och motion Sk528.

Etanol

I en rad motioner yrkas skattebefrielse för etanol producerad av inhemska råvaror. Syftet är att stimulera introduktionen av etanol som drivmedel och bidra till att skapa förutsättningar för uppförande av en första fullskaleanläggning för tillverkning av etanol.

Följande motioner innehåller ett sådant yrkande, nämligen N38 (yrkande 22) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk560 (yrkande 3) av Lars Werner m.fl. (vpk), A29 (yrkande 12) av Börje Hörnlund m.fl. (c), Sk532 - med hänvisning till motivering i motion N421 - av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) och N48 (yrkande 2) av Bengt Kindbom och Gunilla André (c).

Skatteutskottet har tidigare uttalat att en beskattningsprincip som innebär att en normalt skattepliktig produkt skall vara skattefri, om de råvaror som används vid tillverkningen av produkten härrör från visst håll, torde vara svår att genomföra. Av näringsutskottets yttrande framgår vidare att det energipolitiska värdet av en låginblandning av etanol i bensin är relativt begränsat. När det gäller miljöeffekterna av etanol i bensin anser skatteutskottet liksom näringsutskottet att fortsatta undersökningar av möjligheterna att begränsa

SkU 1987/88:40

avgasutsläppen från bilar utan katalytisk avgasrening bör följas med stor uppmärksamhet. Med hänsyn till hittillsvarande erfarenheter är skatteutskottet dock inte för närvarande berett att förorda någon förändring av skatten på etanol. Utskottet avstyrker följaktligen samtliga nu behandlade motioner.

Bensin för drift av flygplan

Med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987 slopades den tidigare rätten till avdrag i bensinskattedeklarationen för skatten på sådan bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg som inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål. I stället har s.k. flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för användning i flygplan, undantagits från skatteplikt (prop. 1986/87:139, SkU 48).

I motion Sk571 av Hans Nyhage (m) yrkas ett generellt avskaffande av skatten på bensin som används för drift av flygplan. Ett liknande yrkande ställs i motion Sk522 (yrkande 1) av Gullan Lindblad (m), som också föreslår att distributionen av skattefritt flygbränsle skall få ske från särskilda flygdrivmedelsanläggningar på flygplatserna (yrkande 2). I motionerna betonas de negativa effekterna för samhället av att privat flygverksamhet minskar.

Utskottet vill erinra om att den nuvarande ordningen, som beslutats av riksdagen våren 1987 och trätt i kraft den 1 juli samma år, tillkommit efter noggranna överväganden av olika alternativ. Bl.a. prövades det uppslag som nu läggs fram i motion Sk522. Utskottet fann att en skattebefrielse för s.k. flygbensin skulle innebära betydande administrativa förenklingar och avsevärt bättre kontrollmöjligheter, samtidigt som man på ett rimligt sätt tillmötesgick flygarnas krav att få använda skattefria flygbränslen. Utskottet utgick ifrån att regeringen och riksskatteverket noga skulle följa tillämpningen och effekterna av de nya reglerna och vidta de åtgärder som kunde visa sig motiverade när det nya systemet tillämpats någon tid.

Utskottet finner att det i motionerna inte har förebringats någon omständighet som bör föranleda ett ändrat ståndpunktstagande i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk571 och Sk522.

Avdrag för tilläggsisolering m.m.

I motion N38 (yrkande 25) av Olof Johansson m.fl. (c) begärs att regeringen lägger fram förslag om avdragsrätt för småhusägare och bostadsrättshavare för tilläggsisolering, effektivare energianvändning och investeringar för nyttjande av inhemsk energi. Fördelen med en sådan avdragsrätt skulle enligt motionärernas uppfattning vara att från samhällsekonomisk synpunkt lönsamma investeringar även skulle bli privatekonomiskt fördelaktiga för den enskilde individen.

Utskottet har tidigare framhållit att ett avdrag av denna karaktär skulle strida mot de principer som gäller för schablonbeskattningen av villafastigheter. Införandet av en sådan avdragsrätt skulle enligt utskottets mening komplicera beskattningen på ett olämpligt sätt. Utskottet vidhåller sin

SkU 1987/88:40

uppfattning att en omställning och förnyelse av energisystemet bör främjas på annat sätt än genom lättnader i beskattningen och avstyrker därför motion N38 i denna del.

Allmänna principer för energibeskattningen

Carl Bildt m.fl. (m) återkommer i motion Sk470 (yrkande 24) till frågan att energiskatten enligt deras mening ej bör användas som energipolitiskt styrmedel. Motionärerna förordar i stället mervärdeskatt på energi i kombination med energilikformiga punktskatter på låg nivå och yrkar ett tillkännagivande härom.

Även Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär i motion N33 (yrkande 12) - främst med hänsyn till den pågående harmoniseringen av indirekta skatter inom EG - att utredningen om indirekta skatter tar fram ett enkelt och överskådligt förslag som innebär att energiskatterna inordnas i mervärdeskattesystemet.

I motion Sk366 (yrkande 4) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas höjd beskattning av olja och övrig energi. I samma motion och i c-motionen Sk383 - med hänvisning till motivering i motion Jo768 - föreslås även införande av råvaruskatt och miljöavgifter. Tillsammans skulle dessa åtgärder enligt motionärerna finansiera sänkt skatt på arbete och andra angelägna miljö-, energi- och resurshushållningspolitiska mål. I en annan partimotion av c, N38 (yrkande 5), begärs att riksdagen ställer sig bakom följande riktlinjer för energibeskattningen, nämligen energilikformig beskattning för kol och olja, lägre beskattning av importerade miljövänliga energikällor, skattefria inhemska bränslen, lägre beskattning av drivmedel än vad som är energilikformigt med olja och slutligen samma beskattning av bränsle för såväl el- som värmeproduktion.

Lars Werner m.fl. (vpk) begär i motion N27 (yrkande 12) att riksdagen i ett uttalande tar avstånd från tanken på att införa mervärdeskatt på energi i Sverige. Motionärerna anser att en mervärdeskatt på energiområdet skulle försvåra en sådan selektiv energipolitik som, framhåller de, regeringen i ord säger sig värna om.

Alf Svensson (c) begär i motion Sk578 - hänvisning till motivering i motion N451 - att riksdagen uttalar sig för en enhetlig beskattning av olja och kol, en lägre skatt på naturgas, ingen skatt på inhemska skogsråvaror, energiskog, torv, etanol, oljeväxtoljor och vindkraftsproducerad el samt höjd elskatt.

Utskottet vill liksom näringsutskottet betona energibeskattningens centrala betydelse för möjligheterna att åstadkomma en effektiv och rationell energianvändning. Det är bl.a. mot den bakgrunden man måste se tillkallandet av den tidigare omnämnda utredningen om de indirekta skatternas omfattning och utformning och dess uppdrag att överväga en övergång till mervärdeskatt på energiområdet. I en rapport från statens energiverk till kommittén framhålls vissa fördelar med en sådan ordning, men samtidigt erinras om att särskilda insatser kan bli nödvändiga för att inte försämra miljön. Vidare anförs att särskilda insatser kan krävas för inhemska bränslen och naturgas. Motionärernas synpunkter kommer således i stor utsträckning

SkU 1987/88:40

att bli föremål för prövning i det fortsatta utredningsarbetet inom kommittén. Resultatet av kommitténs arbete bör därför enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till de centrala frågor motionärerna tagit upp och, som näringsutskottet framhåller, någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionerna bör inte nu komma i fråga. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här behandlade motioner.

Mervärdeskatt

I propositionen föreslås att rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt på utgifter som avser representation begränsas så att de blir avdragsgilla endast i den mån avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Detta innebär att utgifterna måste ha ett omedelbart samband med verksamheten för att få dras av.

I motion Fi22 (yrkande 10) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna hänvisar till att rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen för representationskostnader nyligen begränsats och att man från moderat håll avvisat denna begränsning. Den nu föreslagna åtgärden innebär enligt deras mening att företagens kostnader ytterligare höjs.

Utskottet delar finansministerns uppfattning att sådana representationskostnader som i inkomstskattehänseende anses som ej avdragsgilla rimligen inte heller bör grunda rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motion Fi22 i motsvarande del.

Lagen mot skatteflykt m.m.

I propositionen föreslås att lagen mot skatteflykt, som i sin nuvarande utformning upphör att gälla vid utgången av detta år, skall förlängas till utgången av år 1989. Samtidigt aviseras en översyn över lagens tillämpningsområde.

I motion Fi22 (yrkande 9) av Carl Bildt m.fl. (m), vilka anser lagen oacceptabel från rättssäkerhetssynpunkt, yrkas avslag på propositionen. Även Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Olof Johansson m.fl. (c) yrkar av liknande skäl i motionerna Fi28 (yrkande 13) resp. Fi24 (yrkande 11) att lagen upphävs, dock att c-motionärerna i första hand (yrkande 10) begär ett återinförande av de tidigare mera begränsade reglerna. Vidare återkommer fp-motionärerna i partimotionen Fi28 (yrkande 14) med en tidigare framförd begäran att regeringen lägger fram förslag till en ”omvänd” generalklausul.

Justitiekanslern har i februari 1988 till regeringen lämnat en redogörelse för skatteflyktslagens tillämpning under tiden 1985-1987. Av redogörelsen, som i huvudsakliga delar återges i propositionen, framgår att justitiekanslern inte funnit att lagen och dess tillämpning lett till att rättssäkerheten för de skattskyldiga blivit åsidosatt. Med hänsyn härtill och till att det enligt utskottets mening föreligger ett klart behov av en lag av denna art - bl.a. med hänsyn till lagens allmänpreventiva verkningar - tar utskottet avstånd från tanken att avskaffa lagen. I stället bör enligt utskottets mening giltigheten förlängas, men med hänsyn till den översyn av lagen som förestår bör dock,

SkU 1987/88:40

som föreslås i propositionen, den fortsatta giltigheten begränsas till utgången av år 1989.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi22, Fi24 och Fi28 i motsvarande del.

Ett ställningstagande till frågan om att ändra lagens nuvarande utformning bör enligt utskottets mening anstå till dess att den utredning om lagens tillämpningsområde som aviserats i propositionen redovisat resultatet av sitt arbete. Utskottet avstyrker därför motion Fi24 även såvitt avser yrkandet om ett återinförande av de tidigare reglerna.

Beträffande frågan om en omvänd generalklausul anser utskottet - nu liksom tidigare - att en bestämmelse med en sådan innebörd skulle komma att leda till närmast oöverstigliga svårigheter i den praktiska tillämpningen. Utskottet avstyrker följaktligen motion Fi28 också i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande olja

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del, med bifall till motion 1987/88:N40 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 11, 1987/88:Fi30 yrkande 10,1987/88:Sk555 yrkande 2 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del beslutar höja den allmänna energiskatten på olja med 200 kr. per m3,

2. beträffande kol

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N40 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk555 yrkande 2 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del beslutar höja den allmänna energiskatten på kolbränslen med 95 kr. per ton,

3. beträffande en prisutjämningsfond för olja

att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi30 yrkande 11,

4. beträffande naturgas

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk560 yrkande 2,

5. beträffande en höjning av elskatten

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del och 1987/88:Sk577,

6. beträffande införande av en ny avgift på el

att riksdagen avslår motion 1987/88:N32 yrkande 4,

7. beträffande kondenskrafts- och kraftvärmeproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N38 yrkande 16 och 1987/ 88:N449 yrkande 5,

8. beträffande små vind- och vattenkraftverk

att riksdagen avslår motion 1987/88:N38 yrkande 13,

9. beträffande uran

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk555 yrkande 1 och 1987/ 88:Sk560 yrkande 1,

10. beträffande gasol för motordrift

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N449 yrkande 7 och 1987/ 88:Sk528,

SkU 1987/88:40

11. beträffande etanol

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N38 yrkande 22, 1987/ 88:Sk560 yrkande 3, 1987/88:A29 yrkande 12, 1987/88:Sk532 och 1987/88:N48 yrkande 2,

12. beträffande bensin för drift av flygplan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk522 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk571,

13. beträffande avdrag för tilläggsisolering

att riksdagen avslår motion 1987/88:N38 yrkande 25,

14. beträffande allmänna principer för energibeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 24, 1987/ 88:N33 yrkande 12, 1987/88:Sk366 yrkande 4, 1987/88:Sk383, 1987/ 88:N38 yrkande 5, 1987/88:N27 yrkande 12 och 1987/88:Sk578,

15. beträffande avdrag för mervärdeskatt avseende representation att riksdagen bifaller proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del och avslår motion 1987/88:Fi22 yrkande 10,

16. beträffande fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del och avslår motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 9, 1987/88:Fi24 yrkande 11 och 1987/88:Fi28 yrkande 13,

17. beträffande ett återinförande av de tidigare reglerna mot skatteflykt att

riksdagen avslår motion 1987/88:Fi24 yrkande 10,

18. beträffande en omvänd generalklausul

att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi28 yrkande 14,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1987/88:150 bilaga 3 fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1957:252) om allmän energiskatt med den ändringen att bilaga 1 till lagen erhåller följande lydelse:

SkU 1987/88:40

14 Regeringens förslag

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.02 eller ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 735 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

ur 27. II Gasol som används för

eller a) motordrift 92 öre per liter

ur 38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Utskottets förslag

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr

Bränsle

Skattesats

ur 27.01,

Kolbränslen

400 kr. per ton

ur 27.02

eller

ur 27.04

ur 27.10

Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer

610 kr. per m3

ur 27.10

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun-

keroljor

860 kr. per m3

ur 27.11

Naturgas

308 kr. per 1000 m3

ur 27.11

Gasol som används för

eller

a) motordrift

92 öre per liter

ur 38.23

b) annat ändamål än motordrift

Anm. Skatten på oljor beräknas efter va- rans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker fakture- ring annorledes än enligt vedertagna grun- der, får beskattningsmyndigheten faststäl- la grunder för beräkning av volymen.

185 kr. per ton

2. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt.

Stockholm den 24 maj 1988 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c). Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Leif Olsson (fp), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

SkU 1987/88:40

15 Reservationer

SkU 1987/88:40

1. Olja (mom. 1 och 19 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser i likhet med moderata samlingspartiets representanter i finansutskottet att det är missvisande att beteckna den oljeskattehöjning som föreslås i propositionen som ett led i en åtstramningspolitik, då avsikten är att finansiera vissa angivna utgiftsökningar. Vi ställer oss avvisande till en finansieringsform som innebär en ökning av skattetrycket och avstyrker alltså redan av denna anledning regeringens förslag. Därtill kommer att en oljeskattehöjning går stick i stäv mot den allmänna målsättning som vi ställer oss bakom och som utredningen om indirekta skatter för närvarande håller på att utreda, nämligen en övergång till mervärdeskatt på energiområdet. En sådan ordning skulle undanröja de nuvarande energiskatternas snedvridningseffekter för den svenska industrin och innebära en stimulans för de energikrävande basnäringarna samt leda till positiva sysselsättningseffekter i särskilt utsatta regioner.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Fi30 och Fi22 i denna del och avstyrker således propositionen och motionerna Sk555 och Sk485 i motsvarande del samt motion N40.

dels ansett att momenten 1 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande olja att riksdagen bifaller motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 11 och 1987/

88:Fi30 yrkande 10 och avslår proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del och motionerna 1987/88:N40 i denna del, 1987/88:Sk555 yrkande 2 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser olja att riksdagen, i fråga om det vid proposition 1987/88:150 bilaga 3 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, avslår förslaget till ändring i skattesatsen för motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor,

2. Olja (mom. 1 och 19 i motsvarande del).

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har

dels anfört följande:

Vi delar uppfattningen i centerpartiets partimotion Fi220 att oljeprisfallet i mitten av 1980-talet kraftigt har försämrat villkoren för de inhemska energikällor som skall ersätta kärnkraften efter sekelskiftet. Det finns enligt vår mening därför anledning att finansiera en del av en kommande sänkning av skatten på arbete med en höjning av oljeskatten. Vi finner i likhet med c-motionärerna att en höjning med 100 kr. per m3 utgöra en skälig avvägning.

Vi tillstyrker följaktligen motion Sk555 i denna del samt avstyrker propositionen och motionerna Fi22, Fi30 och Sk485 i motsvarande del samt motion 16

N40.

dels ansett att momenten 1 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande olja att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del, med bifall till motion 1987/88:Sk555 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 11, 1987/88:Fi30 yrkande 10, 1987/88:N40 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del beslutar höja skatten på olja med 100 kr. per m\

19. beträffande lagförslagen såvitt avser olja att riksdagen, i fråga om det vid proposition 1987/88:150 bilaga 3 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, ändrar den föreslagna skattesatsen för motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor till 760 kr. per nr1,

3. Olja (mom. 1 och 19 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) har dels anfört:

Jag anser i likhet med vpk-ledamoten i finansutskottet att den föreslagna höjningen av skatten på olja bör avvisas redan av det skälet att den leder till en ökning av boendekostnaderna. Jag finner vidare att det är olämpligt att utnyttja energiskatterna som finansieringskälla för andra ändamål än sådana som är energipolitiskt motiverade. Energiskatterna bör i stället sättas in i ett långsiktigt energipolitiskt sammanhang.

Med det anförda tillstyrker jag motionerna Fi22 och Fi30 i denna del samt avstyrker propositionen och motionerna Sk555 och Sk485 i motsvarande del samt motion N40.

dels ansett att momenten 1 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande olja att riksdagen bifaller motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 11 och 1987/ 88:Fi30 yrkande 10 och avslår proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del och motionerna 1987/88:N40 i denna del, 1987/88:Sk555 yrkande 2 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del.

4. Kol (mom. 2 och 19 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi hänvisar till vad som anförts och hemställts under reservation 1 om att inte höja skatten på olja. I konsekvens härmed bör även kolskatten tills vidare behålla sin nuvarande nivå. Vi avstyrker följaktligen motionerna N40, Sk555 och Sk485 i denna del.

SkU 1987/88:40

2 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 40

Rättelse: S. 20 rad 20 står: C- och vpk- Rättat till: M-, fp- och c -

dels ansett att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kol att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N40 i denna del, 1987/ 88:Sk555 yrkande 2 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser kol att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt ej gör ändring i skattesatsen för kolbränslen,

5. Kol (Morn. 2 och 19 i motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har

dels anfört följande:

Vi hänvisar till vad som anförts och hemställts under reservation 2 angående en höjning av oljeskatten. I konsekvens härmed bör även skatten på kol höjas. Vi finner den i motion Sk555 föreslagna höjningen på 60 kr. per ton vara lämpligt avpassad.

dels ansett att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kol att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk555 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:N40 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del beslutar höja skatten på kolbränslen med 60 kr. per ton,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser kol att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt ändrar skattesatsen för kolbränslen till 365 kr. per ton med ikraftträdande den 1 juli 1988,

6. Kol (morn. 2 och 19 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) har

dels anfört följande:

Jag hänvisar till vad som anförts och hemställts under reservation 3 om att inte höja skatten på olja. 1 konsekvens härmed bör även kolskatten tills vidare behålla sin nuvarande nivå. Jag avstyrker följaktligen motionerna N40, Sk555 och Sk485 i denna del.

dels ansett att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande kol att riksddagen avslår motionerna 1987/88:N40 i denna del, 1987/ 88:Sk555 yrkande 2 i denna del och 1987/88:Sk485 yrkande 4 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser kol att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt ej gör ändring i skattesatsen för kolbränslen.

SkU 1987/88:40

7. En prisutjämningsfond för olja (mom. 3)

SkU 1987/88:40

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Av de” och slutar med ”Fi30 även i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Fi30, att införandet av en prisutjämningsfond för olja skulle skapa möjligheter att hålla nere oljepriserna även när världsmarknadspriserna stiger och att skydda de grupper som drabbas hårdast av höjda energipriser, t.ex', genom riktat stöd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Fi30 i denna del.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande en prisutjämningsfond för olja

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi30 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Naturgas (mom. 4 och 19 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”Sk560 i denna del” bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med vpk-motionärerna att naturgasens miljöfördelar motiverar att skatten på naturgas reduceras till 25 % av oljeskatten beräknad per energienhet. Utskottet föreslår därför att skatten på naturgas bestäms till 155 kr. per 1 000 m3 fr.o.m. den 1 juli 1988. Utskottet tillstyrker således motion Sk560 i denna del.

dels att momenten 4 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande naturgas

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk560 yrkande 2 beslutar att den allmänna energiskatten på naturgas skall vara 155 kr. per 1 000 m3 fr.o.m den 1 juli 1988,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser naturgas att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt gör den ändringen att skattesatsen för naturgas skall vara 155 kr. per 1 000 m3 fr.o.m. den 1 juli 1988,

9. Kondenskrafts- och kraftvärmeproduktion (mom. 7)

Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”N449 i denna del” bort ha följande lydelse: Den nuvarande utformningen av beskattningen innebär att kondenskraftverk som enbart producerar elkraft får avräkna ingående energiskatt helt, medan kraftvärmeverk endast får avräkna den skatt som hänför sig till produktion av elkraft. Spillvärmen i kondenskraftverk undgår beskattning

medan samma värme i kraftvärmeverk träffas av beskattning trots att den kommer till nyttig användning.

Enligt utskottets mening måste en förändring av energibeskattningen genomföras, bl.a. för att främja en effektivare bränsleanvändning. Den nuvarande ogynnsamma beskattningen av kraftvärme jämfört med kondenskraft bör enligt utskottet avvecklas. Det anförda bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motionerna N38 och N449 i denna del.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:N38 yrkande 16 och 1987/88:N449 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Små vind- och vattenkraftverk (mom. 8)

Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c). Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet har tidigare anfört" och slutar med "N38 i denna del.” bort ha följande lydelse: M-, fp- och c-representanterna i näringsutskottet har framhållit att den nuvarande effektgränsen har en omotiverad tröskelverkan som hämmar ett effektivt utnyttjande av små kraftverk. Utskottet vill erinra om att såväl energiskattekommittén som statens energiverk tidigare föreslagit en höjning av effektgränsen i kombination med ett bottenavdrag för producerad elenergi för att undvika tröskeleffekter. Skatteutskottet finner det angeläget att beskattningen inte utformas så att den genom olämpliga tröskeleffekter hämmar ett effektivt utnyttjande av små vind- och vattenkraftverk. Riksdagen bör enligt utskottets mening begära att regeringen snarast återkommer med förslag av den innebörd som anges i motion N38. Utskottet tillstyrker med det anförda motionen.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande små vind- och vattenkraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N38 yrkande 13 hos regeringen begär förslag till höjning av effektgränsen och ett bottenavdrag för små vind- och vattenkraftverk i enlighet med vad utskottet anfört,

11. Uran (mom. 9)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

SkU 1987/88:40

vid produktion av kärnkraftsel. Utgångspunkten bör vara en skatt sorn tas ut per kWh insatt bränsle. Fördelen med denna utformning av beskattningen är att den träffar hela bränsleinsatsen till skillnad från den nuvarande kärnkraftselavgiften som endast tas ut på utlevererad el.

Med hänsyn till verkningsgraden vid kärnkraftverk - enligt uppgift från riksskatteverket ca 33 % - kan, som motionärerna bakom motion Sk555 angett, en skatt på uran med 1 öre per kWh beräknas ge en årlig intäkt på ca 2 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del och föreslår att riksdagen begär förslag av regeringen med nu angiven innebörd. Som motionärerna begär bör inriktningen vara att den nya skatten kan träda i kraft den 1 januari 1989. Härmed är även motion Sk560 i denna del huvudsakligen tillgodosedd och i den mån så ej kan anses vara fallet avstyrker utskottet motionen.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande uran att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk555 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:Sk560 yrkande 1 hos regeringen begär förslag till uranskatt i enlighet med vad utskottet anfört,

12. Uran (mom. 9)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har tidigare framhållit” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att energibeskattningen bör utformas så att den förmånliga behandling som kärnkraftsproducerad el har i dag i skattehänseende successivt avvecklas. Ett led i en sådan avveckling är införande av uranskatt vid produktion av kärnkraftsel. Utgångspunkten bör vara en skatt som tas ut per kWh insatt bränsle. Fördelen med denna utformning av beskattningen är att den träffar hela bränsleinsatsen till skillnad från den nuvarande kärnkraftselavgiften som endast tas ut på utlevererad el.

Med hänsyn till verkningsgraden vid kärnkraftverk - enligt uppgift från riksskatteverket ca 33 % - kan, som motionärerna bakom motion Sk560 angett, en skatt på uran med 2 öre per kWh beräknas ge en årlig intäkt på ca 4 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del och föreslår att riksdagen begär förslag av regeringen med nu angiven innebörd.

Utskottet hade i likhet med motionärerna helst velat se att den nya skatten hade kunnat träda i kraft redan den 1 juli 1988 men inser givetvis att detta inte är möjligt med hänsyn till den korta tid som återstår till detta datum. Utskottet föreslår därför, som ett provisorium i avvaktan på regeringens förslag, att skatten tas ut i form av en förhöjning av den nuvarande avgiften på kärnkraftsel fr.o.m. nämnda dag. För att motsvara en uranskatt på 2 öre per kWh bör kärnkraftselavgiften höjas till 6 öre per kWh.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk560 i denna del och avstyrker motion Sk555 i motsvarande del i den mån den motionen ej kan anses tillgodosedd.

SkU 1987/88:40

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande uran att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk560 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:Sk555 yrkande 1

dets hos regeringen begär förslag till uranskatt i enlighet med vad utskottet anfört,

dels antar följande Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs att 5 8 lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Avgiften utgår med 0,2 öre per Avgiften utgår med 6 öre per kilowattimme. kilowattimme.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

13. Gasol för motordrift (mom. 10)

Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Näringsutskottet betonar” och slutar med "motion Sk528" bort ha följande lydelse:

I jämförelse med bensin är enligt utskottet gasol ett miljövänligt bränsle, och man bör därför sträva efter att skapa förutsättningar för en ökad användning av gasol för motordrift. Detta är, som näringsutskottet framhållit, viktigt inte minst mot bakgrund av att användningen av motorgas stagnerat eller gått tillbaka på senare tid. Utskottet finner det därför angeläget att åtgärder vidtas för att vända denna utveckling. Utskottet vill - liksom c- och vpk-representanterna i näringsutskottet - betona vikten av att regeringen upptar förhandlingar med oljebolagen i detta syfte och i anslutning härtill prövar om skatten på motorgas bör sänkas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härmed tillstyrker utskottet i allt väsentligt motion N449 i denna del samt motion Sk528.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande gasol för motordrift att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:N449 yrkande 7 och 1987/88:Sk528 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SkU 1987/88:40

14. Etanol (mom. 11)

Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Skatteutskottet har" och på s. 10 slutar med ”behandlade motioner” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att ett större utnyttjande av etanol som drivmedel skulle innebära många fördelar, inte bara från miljösynpunkt utan även i försörjningsmässiga och sysselsättningspolitiska avseenden. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget att stimulera en introduktion av etanol genom att befria etanol producerad av inhemska råvaror från skatt i likhet med vad som gäller för andra inhemska bränslen. Utskottet anser att riksdagen har tillräckligt underlag för att nu begära förslag från regeringen med denna innebörd. Särskilt viktigt är att landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion snarast befrias från skatt. Detta skulle enligt utskottet vara ägnat att samla lämpliga intressenter kring satsningen på en sådan anläggning.

Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, tillstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande etanol att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:N38 yrkande 22, 1987/88:Sk560 yrkande 3,1987/88: A29 yrkande 12,1987/88:Sk532och 1987/88:N48 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bensin för drift av flygplan (mom. 12)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c). Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”och Sk522” bort ha följande lydelse:

Den privata flygverksamheten, som bedrivs av ett fåtal personer, har till följd av successivt skärpta regler och skattehöjningar på bensin under senare tid drabbats av stora kostnadsökningar som lett till minskad flygverksamhet. En sådan utveckling går emellertid stick i stäv mot samhällets intresse att ha tillgång till flygkunnigt folk som kan ställa upp på t.ex. räddningsflyg och skogsbrandsbevakning. Man kan heller inte bortse från att samhällets kostnader för denna flygverksamhet täcks av olika avgifter som pålagts flyget: luftvärdighetsavgifter, undervägsavgifter, landningsavgifter m.m.

Utskottet anser att man bör ta bort effekterna av den ökade beskattningen av privatflyget, samtidigt som man givetvis bör sträva efter ett så enkelt system som möjligt. Förslaget i motion Sk522 att skattefriheten skall omfatta bensin som säljs från en flygdrivmedelsanläggning på en flygplats utgör enligt utskottets mening en rimlig avvägning mellan flygets och skattemyndigheternas krav. Denna lösning överensstämmer också med ett av de alternativa

SkU 1987/88:40

förslag som riksskatteverket tidigare lagt fram.

Då detta system kräver vissa förberedelser förordar utskottet att riksdagen nu begär att regeringen lägger fram förslag med denna inriktning så snart som möjligt. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk571 och Sk522.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bensin för drift av flygplan

att riksdagen med bifall till motionerna !987/88:Sk571 och 1987/ 88:Sk522 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Avdrag för tilläggsisolering (morn. 13)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båca c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har” och på s. 11 slutar med "N38 i denna del" bort ha följande lydelse: För att förbättra de ekonomiska möjligheterna för småhusägare och bostadsrättsinnehavare att göra från samhällets synpunkt värdefulla investeringar i energibesparande utrustning och delta i omställningen och förnyelsen av energisystemet bör en rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa slags investeringar införas. Utskottet tänker liksom motionärerna bakom motion N38 på investeringar som leder till effektivare energianvändning och till användning av förnybara energikällor i stället för elenergi och fossila bränslen. Avdragsrätten bör omfatta vissa klart avgränsade energihushållande investeringar såsom tilläggsisolering, effektivare energianvändning och investeringar för nyttjande av inhemsk förnybar energi. Med det anförda, som riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion N38 i denna del.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande avdrag för tilläggsisolering

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N38 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Allmänna principer för energibeskattningen (mom. 14)

Knut Wachtmeister. Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "behandlade motioner" bort ha följande lydelse:

Utskottet ifrågasätter, liksom motionärerna bakom motion Sk470, om det är meningsfullt att använda skatter som energipolitiskt styrmedel. De tidigare riktlinjerna (1983 års energiskattepolitiska beslut) innebar att man på en gång försökte tillgodose flera motstridiga syften, och detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt. Till följd av skiftande politiska majoriteter efter 1983 års beslut har de flesta av de beskattningsrelationer mellan olika energislag som då fastställdes måst överges. Energiskattepolitiken har bedrivits ryckigt och understundom till synes utan några energipolitiska principer alls.

SkU 1987/88:40

24 Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En sådan ordning skulle göra skattesystemet mer hanterligt och dessutom innebära att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende likställdes med ett betydande antal utländska konkurrenter som kan, helt eller delvis, avlyfta sin energiskattebörda. Utredningen om indirekta skatter, KIS, bör enligt utskottets mening utarbeta en skattekonstruktion med den nu angivna utformningen och detta bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk470 i denna del och avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motioner.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande allmänna principer för energibeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 24 och med avslag på motionerna 1987/88:N33 yrkande 12, 1987/88:Sk366 yrkande 4, 1987/88:Sk383,1987/88:N38 yrkande 5,1987/88:N27 yrkande 12 och 1987/88:Sk578 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Allmänna principer för energibeskattningen (mom. 14)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 12 slutar med ”behandlade motioner” bort ha följande lydelse:

Fp-representanterna i näringsutskottet har betonat fördelarna med att inordna energiområdet under mervärdeskatten. Utskottet delar denna uppfattning samt att utredningen om den indirekta beskattningen även bör pröva frågan att avgiftsbelägga olika miljöfarliga utsläpp såsom utsläpp av svavel, kväve och olika tungmetaller, t.ex. kvicksilver.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion N33 i ifrågavarande del varmed även motion Sk470 i motsvarande del får anses i huvudsaklig del tillgodosedd. Utskottet avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motioner.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande allmänna principer för energibeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N33 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 24, 1987/88:Sk366 yrkande 4, 1987/88:Sk383, 1987/88:N38 yrkande 5, 1987/88:N27 yrkande 12 och 1987/88:Sk578 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Allmänna principer för energibeskattningen (mom. 14)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 12 slutar med ”behandlade motioner" bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:40

25 Liksom c-motionärerna och centerpartiets representanter i näringsutskottet anser utskottet att följande allmänna riktlinjer för beskattningen av olika energikällor bör gälla.

Importerade miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”, innebärande att skatten sätts lägre än vad en energilikformig beskattning skulle motivera. Inhemska bränslen och alternativa drivmedel producerade av inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning - och således en lägre beskattning - bör kunna göras för drivmedel när ekonomiskt rimliga substitut saknas. Bränsle bör beskattas på samma sätt oavsett om det används för el- eller värmeproduktion.

Enligt utskottets mening bör vidare skatt tas ut på råvaror, dels för att minska efterfrågan på sådana råvaror vars exploatering och användning är riskabel från miljösynpunkt, dels för att begränsa utnyttjandet av knappa naturresurser. Råvaruskatt bör först införas för energi.

Skatte- och avgiftsinstrumentet bör alltså användas i ökad utsträckning för att miljön samt hushållningen med energi och råvaror skall förbättras. Miljöavgifterna och skatten på råvaror och energi bör dessutom användas till att finansiera en sänkning av skatten på arbete. Kommittén med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet bör utarbeta förslag till råvaruskatt i enlighet med vad som nu sagts.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härav följer att utskottet tillstyrker c-motionerna Sk366 och N38 i nu aktuella delar samt motion Sk383. Övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrker utskottet.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande allmänna principer för energibeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 4, 1987/88:Sk383 och 1987/88:N38 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 24, 1987/88:N33 yrkande 12, 1987/ 88:N27 yrkande 12 och 1987/88:Sk578 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Allmänna principer för energibeskattningen (morn. 14) Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet vill" och på s. 12 slutar med ”behandlade motioner” bort ha följande lydelse:

Riksdagens tidigare uttalande, som upprepats i återkommande sammanhang, att mervärdeskatt inte bör införas på energiområdet bör stå fast. Den positiva inställning till en övergång till mervärdeskatt på energi som regeringen i olika sammanhang manifesterat på senare tid får närmast tolkas som förberedelser för ett närmande till EG. Detta finner utskottet oroande med hänsyn till att man genom en sådan omläggning av energibeskattningen direkt minskar möjligheterna att föra en selektiv energipolitik, t.ex. i fråga

SkU 1987/88:40

om importerade energislag eller i samband med kraftiga energiprisförändringar. Som föreslås i motion N27 bör riksdagen därför som sin mening ge regeringen till känna att mervärdeskatt på energi inte bör införas i Sverige. Utskottet tillstyrker således den motionen och avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motioner.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande allmänna principer för energibeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N27 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 24,1987/88:N33 yrkande 12,1987/88:Sk366 yrkande 4,1987/88:Sk383,1987/88:N38 yrkande 5 och 1987/88:Sk578 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Avdrag för mervärdeskatt avseende representation (mom. 15 och 19 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att en begränsning av avdragsrätten för representationskostnader vid företagens inkomstbeskattning genomfördes senast fr.o.m. inkomståret 1987. Vid riksdagsbehandlingen av denna fråga förutsatte skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1985/86:38 att regeringen skulle följa utvecklingen på detta område, särskilt om och i vilken utsträckning företagen till följd av de nya reglerna skulle minska sin representation eller välja att förlägga den till företagens egna lokaler. Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen lägger fram förslag om ytterligare skärpningar på representationsområdet utan att lämna någon redovisning av de frågor riksdagen vill ha närmare belysta. Som framhålls i motion Fi22 kommer den nu föreslagna åtgärden att ytterligare höja kostnaderna för företagen, och utskottet kan därför inte biträda propositionen i denna del. Utskottet tillstyrker följaktligen avslagsyrkandet i motion Fi22.

dels att momenten 15 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande avdrag för mervärdeskatt avseende representation att riksdagen bifaller motion 1987/88:Fi22 yrkande 10 och avslår proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser avdrag för mervärdeskatt avseende representation

att riksdagen avslår det vid proposition 1987/88:150 bilaga 3 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

SkU 1987/88:40

22. Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt (mom. 16 och 19 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Justitiekanslern har” och på s. 13 slutar med ”år 1989” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att lagen mot skatteflykt i sin nuvarande utformning inte uppfyller elementära rättssäkerhetskrav. De skattskyldiga har till följd av lagens generella utformning inte någon möjlighet att förutse dess tillämplighet vid olika förfaranden. En lagstiftning av det slaget är ägnad att leda till olikformighet i den praktiska tillämpningen. Den är alltså inte minst av rättviseskäl oacceptabel. Med hänsyn till det ringa antal fall då lagen tillämpats ifrågasätter utskottet vidare om kostnaderna för att administrera denna s.k. generalklausul står i rimlig proportion till de skatteintäkter den kan medföra för statsverket.

Utskottet anser således att övervägande skäl talar för att lagen mot skatteflykt inte förlängs utan bringas att upphöra i och med utgången av innevarande år. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Fi22, Fi28 och Fi24 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att momenten 16 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt

att riksdagen bifaller motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 9, 1987/ 88:Fi28 yrkande 13 och 1987/88:Fi24 yrkande 11 och avslår proposition 1987/88:150 bilaga 3 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt

att riksdagen avslår det vid proposition 1987/88:150 bilaga 3 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt,

23. Ett återinförande av de tidigare reglerna mot skatteflykt (mom. 17)

Vid avslag på reservation 22

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Ett ställningstagande” och slutar med ”tidigare reglerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att lagen mot skatteflykt av rättssäkerhetsskäl bör utformas i enlighet med de ursprungliga reglerna. Detta innebär att ett s.k. omvägsrekvisit återinförs. Utskottet tillstyrker härmed motion Fi24 i denna del.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande ett återinförande av de tidigare reglerna mot skatteflykt att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi24 yrkande 10 antar följande

SkU 1987/88:40

28 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att i lagen (1980:865) mot skatteflykt skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Denna lag får endast tillämpas om en rättshandling är ett led i ett förfarande som innebär att en skattebestämmelse kringgås. Ett förfarande skall anses innebära att en skattebestämmelse kringgås om förfarandet, med hänsyn till det ekonomiska resultat som - bortsett från beskattningen - har uppnåtts genom förfarandet, framstår som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

24. En omvänd generalklausul (mom. 18)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Beträffande frågan" och slutar med ”Fi28 också i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att de mycket svåröverskådliga och svårtolkade svenska skattereglerna behöver kompletteras med en omvänd generalklausul i syfte att förhindra att skattskyldiga på grund av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse med lagstiftningens grunder. Utskottet tillstyrker därför motion Fi28 i denna del.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande en omvänd generalklausul att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi28 yrkande 14 hos regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande Olja och kol (mom. 1 och 2)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför:

En höjning av olje- och kolskatten utöver de 100 kr. som förordats i motion Sk555 yrkande 2 förutsätter att andra skatter sänks i motsvarande mån. Sådana sänkningar skall ske på ett fördelningspolitiskt riktigt sätt. Från

SkU 1987/88:40

energipolitiska utgångspunkter finns goda skäl att kraftigt höja olje- och kolskatten. En höjning med 500 kr. kan motiveras från energipolitiska utgångspunkter. Härigenom skulle då skapas ett ekonomiskt utrymme för en höjning av grundavdraget med 1 500 kr., vilket motsvarar en skattesänkning för alla inkomsttagare med 750 kr. En sådan skatteomläggning vore bättre motiverad än den renodlade skattehöjning som följer av utskottets förslag.

SkU 1987/88:40

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980: 865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1980:865) mot skatteflykt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits under tiden den 1 januari 1981 - den 31 december 1988.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1983 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits under tiden den 1 mars 1983 - den 31 december 1988.

Föreslagen lydelse

Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits under tiden den 1 januari 1981 - den 31 december 1989.

Denna lag2 träder i kraft den 1 mars 1983 och tillämpas på rättshandlingar som har företagits under tiden den 1 mars 1983 - den 31 december 1989.

Denna lag3 träder i kraft den 1 januari 1986.

Denna lag4 träder i kraft den 1 januari 1989.

' 1980: 865, senaste lydelse 1985:1013.

2 1983: 75, senaste lydelse 1985: 1013.

3 1985: 1013.

4 1988:000.

SkU 1987/88:40

Bilaga 1

9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt1 skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allman energiskatt2

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen 305 kr.perton

ur 27.02 eller ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 660 kr. per m3

ur 27. II Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

ur 27.11 Gasol som används för

eller a) motordrift 92 öre per liter

ur 38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.02 eller ur 27.04

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. perm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 735 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

ur 27.11 Gasol som används för

eller a) motordrift 92 öre per liter

ur 38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

2 Senaste lydelse 1987: 1200.

SkU 1987/88:40

Bilaga 1

gotab Stockholm 1988 15723

10 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning,

3) utgifter för spritdrycker och 3) utgifter för representation och vin för vilka avdrag vid inkomst- liknande ändamål för vilka avdrag

taxeringen inte medges enligt punkt vid inkomsttaxeringen inte medges

1 av anvisningarna till 20 § kommu- enligt punkt 1 andra stycket av an nalskattelagen

(1928: 370). visningarna tijl 20 § kommunalskat telagen

(1928: 370).

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning i det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående skatt enligt 17 § sjätte stycket vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som ingår i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som innehåller guld, silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande som avses i I §.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988. De nya reglerna gäller representation som utövas efter ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1984:357.

3 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 40

SkU 1987/88:40

Bilaga 1

33 SkU 1987/88:40

Bilaga 2

Till skatteutskottet

Regeringen (finansdepartementet) har i proposition 1987/88:150 (kompletteringspropositionen) bilaga 3 föreslagit riksdagen att

dels anta i propositionen under punkt 4 framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),

dels anta i propositionen under punkt 5 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Med anledning av förslagen i propositionen har följande motioner väckts:

1987/88:Fi22 av Carl Bildt m.fl. (m), vari hemställs 11. att riksdagen avslår regeringens förslag om att skatten på eldningsolja och andra oljor höjs den 1 juli 1988 från 660 till 735 kr./nr1.

1987/88:Fi30 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957.262) om allmän energiskatt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om införandet av en prisutjämningsfond för olja,

15. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt i enlighet med motionen.

Finansutskottet har - under förutsättning att skatteutskottet inte har något att erinra - beslutat att med detta yttrande överlämna ifrågavarande ärende och anför följande.

Propositionen

I den reviderade finansplanen redovisas kalkyler över den möjliga ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Av dessa dras i propositionen slutsatsen att svensk ekonomi kommer att kunna växa i förhållandevis god takt, nied hög sysselsättning och stigande realinkomster utan att den samhällsekonomiska balansen äventyras- men bara under förutsättning att konsumtionsökningen begränsas och lönekostnadernas stegring hålls inom det samhällsekonomiskt tillgängliga utrymmet. Om konsumtionen och lönekostnaderna skulle fortsätta att växa lika snabbt som tidigare, skulle Sverige på nytt få så

Finansutskottets yttrande 1987/88:5 y

om höjning av tobaksskatten och energiskatten på olja (prop. 1987/88:150 bil. 3)

stora underskott gentemot utlandet att en kraftig åtstramning blev nödvändig, vilket skulle innebära en påtagligt försämrad sysselsättning,

För återstoden av 1988 tyder prognoserna i den reviderade finansplanen på att den inhemska efterfrågan kommer att fortsätta att öka i snabb takt. Det gäller såväl konsumtion som investeringar. Det drar med sig en relativt hög BNP-tillväxt med ökad brist på arbetskraft och risk för uppdrivna lönekostnader. Delar av arbetsmarknaden är klart överhettade. Efterfrågeökningen drar också med sig en snabb löneglidning, stigande import och försämrad bytesbalans.

I propositionen anförs att i detta läge framstår tre uppgifter som centrala föi den ekonomiska politiken. Överhettningen måste motverkas genom en dämpning av efterfrågan. Lönebildningen måste påverkas i syfte att åstadkomma en kostnadsutveckling som är förenlig med låg inflation och yttre balans. Ekonomins funktionssätt måste förbättras, så att tillväxt och kapacitetsutvidgande investeringar stimuleras.

Mot denna bakgrund bör enligt propositionen en rad åtgärder vidtas i syfte att dämpa den privata konsumtionsuppgången, öka sparandet och underlätta avtalsrörelsen 1989.

I detta yttrande behandlas förslagen om höjd tobaks- och oljeskatt. Propositionens förslag i syfte att stimulera sparandet och underlätta avtalsrörelserna behandlas i betänkandena FiU 1987/88:21 och FiU 1987/88:30.

I propositionen anförs att den inhemska efterfrågan bör dämpas genom en stram finanspolitik. Tobaksskatten bör höjas med 5 öre per cigarett. En motsvarande höjning bör också ske för vissa andra tobaksvaror. Skattehöjningen bör genomföras den 6 juni 1988. Den medför att priset på cigaretter stiger med ca 10 %. De ökade statsinkomsterna kan beräknas till ca 500 milj. kr.

Regeringen har tidigare föreslagit en höjning av studiemedlen. Statens merkostnader för detta beräknas i kompletteringspropositionen till ca 300 milj. kr. per år. I kompletteringspropositionen föreslås att 125 milj. kr. per år under de kommande fyra budgetåren anvisas för åtgärder mot främmande undervattenskränkningar. Därutöver bör 200 milj. kr. anvisas för ett nytt minröjningsfartyg. Totalt föreslås utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1988/89 räknas upp med 178 milj. kr. Behovet av en stram finanspolitik nödvändiggör att dessa kostnader till fullo finansieras.

Därför bör enligt propositionen skatten på eldningsolja och andra oljor höjas med 75 kr. per m3, vilket motsvarar en intäktsökning på drygt 600 milj. kr. Höjningen bör träda i kraft den 1 juli 1988.

Motionerna

1 motionerna Fi22 (m) och Fi24 (c) accepteras förslaget till höjning av tobaksskatten. I motion Fi28 (fp) accepteras förslaget med hänvisning till att man tidigare i vår föreslagit en lika stor höjning av tobaksskatten. 1 motion Fi30 (vpk) föreslås nu en höjning med 15 öre/cigarett eller ca 30 7c. Dessutom föreslås att skatten för cigarrer och cigariller höjs.

Förslaget till höjd oljeskatt accepteras i motion Fi24 (c) men avvisas i motionerna Fi22 (m) och Fi30 (vpk). I motion Fi28 (fp) hänvisas till det förslag om en höjning av skatten på eldningsolja och andra oljor med 200 kr.

SkU 1987/88:40

Bilaga 2

som motionärerna framfört i motion 1987/88:N40.1 motion Fi28 konstateras att förutom de energipolitiska effekterna bidrar den av motionärerna föreslagna oljeskattehöjningen till en nödvändig finanspolitisk åtstramning. De ökade skatteintäkterna beräknas, efter en viss minskning av förbrukningen, till ca 1,5 miljarder kronor.

Utskottet

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Underskottet i statsbudgeten har de senaste åren minskat kraftigt. Detta beror i någon mån på att viss långivning lyfts ut från budgeten samt på att vissa kassahållningsåtgärder vidtagits. Dessa åtgärder har haft en begränsad effekt på den totala efterfrågeutvecklingen i samhället. Till övervägande del har emellertid förbättringen i statsbudgeten skett som en följd av såväl ökade skatteintäkter som en återhållen utgiftsökning. Därigenom har en åtstramningseffekt åstadkommits. Trots detta har emellertid efterfrågan expanderat kraftigt och tydliga överhettningstendenser gjort sig märkbara. Det finns därför som utskottet ser det starka skäl att ytterligare strama åt finanspolitiken och minska efterfrågan, främst den privata konsumtionen.

Utskottet ser därför från sina utgångspunkter goda skäl att höja tobaksskatten i enlighet med propositionens förslag.

I motion Fi30 (vpk) föreslås en ökning av skatten med ca 30 %. Det är enligt utskottet inte rimligt att en så stor åtstramningseffekt läggs på enbart denna typ av konsumtion. Utskottet avstyrker därför motion Fi30 yrkande 15.

För att motverka en försvagning av finanspolitiken tillstyrker utskottet en höjning av skatten på eldningsolja. Plöjningen bör, som föreslås i propositionen, vara så avvägd att den förutom att den finansierar de föreslagna utgiftsökningarna för studiemedel och för åtgärder mot främmande undervattenskränkningar också får en viss dämpande effekt på efterfrågan. Propositionens förslag till höjning med 75 kr. per m3 förefaller därför vara väl avvägt. Det förslag som folkpartiet fört fram om en höjning av oljeskatten med 200 kr. per m3 har övervägts av utskottet. En höjning av den storleksordningen kan komma att bli nödvändig om det visar sig att ytterligare efterfrågedämpande åtgärder kommer att behöva vidtas. I avvaktan härpå bör förslaget dock avslås av riksdagen.

Utskottet ser inte heller skäl att införa den typ av prisutjämningsfond som föreslås i motion Fi30 (vpk). En stabilare prisutveckling är naturligtvis önskvärd men det kan sannolikt inte åstadkommas enbart med hjälp av prisutjämningsfonder. Förslaget tycks utgå från att den långsiktiga prisutvecklingen kan förutses och att variationerna i energipriserna därför kan pareras. Erfarenheten har emellertid visat att så inte är fallet. Yrkande 11 i motion Fi30 bör därför avslås av riksdagen.

Stockholm den 19 maj 1988 På finansutskottets vägnar

SkU 1987/88:40

Bilaga 2

Arne Gadd

36 Närvarande: Arne Gadd (s). Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s). Lars Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Rune Rydén (m), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s). Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk). Arne Kjörnsberg (s), Marianne Carlström (s). Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c).

Avvikande meningar

1. Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (allam) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med "därför avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen till följd av sin underlåtenhet att i god tid föreslå konsumtionsbegränsande insatser i den offentliga sektorn och verkningsfulla sparstimulanser för hushållen nu ser sig föranlåten att föreslå nya skattehöjningar. Detta sker trots att utskottet tidigare har framhållit att skattetrycket inte bör stiga ytterligare (FiU 1987/88:5). Även regeringen har instämt i denna uppfattning.

Den ekonomiska politiken bör enligt utskottet inte bedrivas utifrån ett kortsiktigt perspektiv utan i stället präglas av långsiktighet, fasthet och konsekvens. Olika ekonomisk-politiska åtgärder måste syfta till att angripa de grundläggande problemen i ekonomin snarare än själva symptomen.

Den budgetpolitik som förordas i motion Fi22 (m) ger ett mindre underskott i statsbudgeten än regeringens reviderade budgetförslag. Det är missvisande att tala om den i propositionen förordade höjningen av oljeskatten som ett led i en åtstramningspolitik, eftersom den är avsedd att finansiera vissa angivna utgiftsökningar. Höjningen skulle dessutom leda till en ytterligare skärpning av skattetrycket, vilket i sig är ett gott skäl för att den skall avvisas. Utskottet avstyrker därmed än mer eftertryckligt den kraftiga höjning av oljeskatten. med 200 kr. per kubikmeter, som folkpartiet har föreslagit.

Utskottet anser vidare att punktbeskattningen inte bör användas som ett energipolitiskt styrmedel. I stället bör en omläggning av energibeskattningen ske till mervärdeskatt som kombineras med energilikformigu punktskatter på en förhållandevis låg nivå. Enligt utskottets uppfattning skulle därmed punktskatternas nuvarande snedvridningseffekter för den svenska industrin kunna undvikas, vilket skulle innebära en stimulans för de energikrävande basnäringarna samt leda till positiva sysselsättningseffekter i särskilt utsatta regioner.

Utskottet anser däremot att regeringens förslag om höjning av tobaksskatten kan godtas, eftersom det i stort sett innebär en anpassning av priset på tobaksvaror till den allmänna prisstegringen. I motion Fi30 föreslås en höjning av skatten med ca 30 %. En sådan höjning skulle driva upp skattetrycket, varför utskottet avstyrker motion Fi30 yrkande 15.

2. Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med "dock avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:

4 Riksdagen 1987IFS. 6 sami. Nr 40

SkU 1987/88:40

Bilaga 2

37 Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Utskottet delar motionärernas i januari framförda uppfattning att insatserna för att minska tobakskonsumtionen måste intensifieras. Målet bör vara att halvera tobakskonsumtionen till sekelskiftet. Detta bör nås genom en aktiv prispolitik och en ökad information. Folkpartiet krävde därför att regeringen skyndsamt skulle lägga fram förslag om höjd tobaksskatt. Utskottet välkomnar därför att regeringen nu hörsammar denna begäran.

Beträffande oljeskattehöjningen hänvisar motionärerna i folkpartiets partimotion till den höjning av elpriset som kommer att ske framöver, inte minst i samband med kärnkraftsavvecklingen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att oljepriset bör utvecklas på liknande sätt, vilket blir följden av den av motionärerna föreslagna skattehöjningen. Utskottet anser därför att en höjning av oljeskatten med 200 kr. per kubikmeter från energipolitiska synpunkter är rimlig.

Utskottet anser således sammanfattningsvis att sociala och hälsoskäl resp. energipolitiska skäl motiverar de i motion Fi28 (fp) föreslagna skattehöjningarna. Yrkande 11 i motion Fi22 (m) bör därför avslås.

I propositionen motiveras emellertid skattehöjningarna inte av ovan anförda skäl utan av stabiliseringspolitiska och statsfinansiella skäl.

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna i folkpartiets partimotion - och för övrigt också propositionen samt motionerna Fi22 (m) och Fi24 (c) - att den svenska ekonomin nu hamnat i ett läge där den inhemska efterfrågan expanderar kraftigt och tydliga tecken till överhettning är märkbara. Detta beror till stor del på den tidigare felaktiga ekonomiska politiken som underlåtit att angripa viktiga strukturella problem. Om den ekonomiska politiken i stället utformats enligt de riktlinjer som vid upprepade tillfällen framförts i folkpartiets partimotioner skulle de nuvarande problemen vara väsentligt mindre.

I dagsläget är det emellertid som utskottet ser det nödvändigt att ytterligare strama åt finanspolitiken och minska efterfrågan, främst den privata konsumtionen. Utskottet ser därför från sina utgångspunkter goda skäl att höja tobaksskatten i enlighet med propositionens förslag. I motion Fi30 föreslås en ökning av skatten med ca 30 %. Det är enligt utskottet inte rimligt att en så stor skattehöjning läggs på enbart denna typ av konsumtion. Motion Fi30 yrkande 15 bör avstyrkas.

Utskottet tillstyrker en höjning av oljeskatten med 200 kr. per kubikmeter. Från de utgångspunkter utskottet har att bevaka synes de efterfrågedämpande effekterna väl avvägda. Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna höjningen på 75 kr. per kubikmeter täcker ökade utgifter för studiemedel samt åtgärder mot främmande undervattenskränkningar, men därutöver knappast har några efterfrågedämpande effekter.

Utskottet återkommer i ett annat betänkande till de ytterligare åtgärder för en stramare finanspolitik som enligt utskottets mening är nödvändiga.

3. Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”därför avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:40

Bilaga 2

38 Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Det finns, som anförs i motion Fi30 (vpk), goda skäl för att kraftigt höja skatten på tobak. Om man vill minska konsumtionen av tobak måste skattehöjningen vara större än vad som motsvaras av inflationen.

En höjning i enlighet med propositionens förslag är därför otillräcklig. Utskottet vill därför tillstyrka förslaget i motion Fi30 (vpk) yrkande 15 om höjning av skatten med 30 %. Utskottet anser även att cigarrer och cigariller bör omfattas av skattehöjningen.

Förslaget om en höjning av energiskatten på olja bör avslås av riksdagen eftersom det skulle leda till en ökning av boendekostnaderna. Energiskatten bör över huvud taget inte användas som en fiansieringskälla för andra än energipolitiskt motiverade ändamål utan bör sättas in i ett långsiktigt energipolitiskt sammanhang. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Fi3Q (vpk) att införandet av en prisutjämningsfond vore ett sätt att skydda de ekonomiskt svaga grupperna för konsekvenserna av alltför drastiska höjningar av energipriserna. Utskottet tillstyrker med det anförda yrkandena 10 och 11 i motion Fi30 (vpk).

SkU 1987/88:40

Bilaga 2

39 Näringsutskottets yttrande 1987/88:5 y

om energibeskattning

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motioner om energibeskattningen som har väckts under allmänna motionstiden och med anledning av proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Av motionerna har två, om utnyttjande av skattemedel för utvecklingsinsatser i skogslänen och om en regional differentiering av energiskatterna, senare överlämnats till näringsutskottet. Tillsammans med motioner av liknande innebörd som har hänvisats till näringsutskottet kommer de båda motionerna att behandlas i ett betänkande (NU 1987/88:43) om åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner.

Även till näringsutskottet har vissa motioner om energibeskattningen hänvisats. De har väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet. För att möjliggöra en samlad bedömning av frågor rörande energibeskattningen överlämnar näringsutskottet dessa motioner till skatteutskottet - under förutsättning av dess medgivande - med det yttrande som här följer.

Från Svensk vindkraftförening har inkommit en skrivelse om skattebefrielse för små vindkraftverk.

Motionerna

Näringsutskottet kommenterar följande motioner som har hänvisats till skatteutskottet:

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energi- och råvarubeskattningen samt miljöavgifter.

1987/88:Sk383 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - med motivering i motion 1987/88: Jo768 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inkomstskatteutredningen ges tilläggsdirektiv att utarbeta ett förslag till råvaruskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (24) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av energiskatterna i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88: Sk528 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa gasolskatten på motorgas LPG.

1987/88:Sk532 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari - med motivering i motion 1987/88:N421 - yrkas att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror skall befrias från skatt.

1987/88:Sk555 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena - med motivering i motion 1987/88:Fi220 - att riksdagen

1. beslutar införa en uranskatt på 1 öre per insatt kWh bränsle med ikraftträdande den 1 januari 1989,

2. beslutar höja skatten på olja med 100 kr. per kubikmeter och skatten på kol med 60 kr. per ton från den 1 juli 1988.

1987/88:Sk560 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar om införandet av uranskatt fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet med motionen,

2. beslutar om beskattning av naturgas till 25 % av skatten på olja, beräknat efter energienhet,

3. beslutar om skattebefrielse av inhemskt producerad etanol.

1987/88:Sk577 av Alf Svensson (c) vari - med motivering i motion 1987/ 88:N450 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen.

1987/88:Sk578 av Alf Svensson (c) vari - med motivering i motion 1987/ 88:N451 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen.

1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen beslutar att på inhemska råvaror producerad drivmedelsetanol skall vara skattefri.

Sistnämnda motion har väckts med anledning av proposition 1987/88:64 och de övriga under allmänna motionstiden.

De motioner som har hänvisats till näringsutskottet och som med detta yttrande överlämnas till skatteutskottet är följande:

1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena - med motivering i motion 1987/88:Sk560 - att riksdagen 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av kondens- och kraftvärmeverk,

7. hos regeringen begär förslag om en sänkning av skatten på gasol avsedd för motordrift i enlighet med motionen.

1987/88:N27 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en allmän mervärdeskatt på energi inte bör införas i Sverige.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

1987/88:N32 av Alf Svensson (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen,

1987/88:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergång från energiskattesystem till mervärdeskatt.

1987/88:N38 av Olof Johansson m. fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen B 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för energibeskattningen,

B 13. beslutar att befrielse från energiskatt vid egenanvändning av el från små vind- och vattenkraftverk skall utgå för 500 000 kWh, producerade i kraftverk med en effekt under 1 500 kW i enlighet med vad som anförts i motionen,

B 16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en effektiv elproduktion och att riksdagen beslutar om en lika beskattning av bränsle för el- och värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

B 22. beslutar att drivmedelsetanol, producerad på inhemsk råvara, skall vara skattefri,

B 25. hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare och bostadsrättsinnehavare vid energiinvesteringar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:N40 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar höja oljeskatten med 200 kr. per kubikmeter och kolskatten i motsvarande mån.

1987/88:N48 av Bengt Kindbom (c) och Gunilla André (c) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror skall vara befriad från skatt.

Motion 1987/88:N449 har väckts under allmänna motionstiden och de övriga med anledning av proposition 1987/88:90.

Näringsutskottet

Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Riksdagen beslutade år 1983 om riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken (prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96, 97). Härvid fastställdes att en grundläggande princip för beskattningen av energi skulle vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning som borde genomföras under 1980-talet. Enligt riksdagens beslut borde mervärdeskatten inte utvidgas till att omfatta energiområdet. Energi borde även fortsättningsvis beskattas med differentierade punktskatter.

Beträffande beskattningen av olja fastslogs att skatteändringar vid behov borde vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. För

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

övriga energislag skulle skatten per energienhet utgå i relation till oljeskatten. Sålunda borde skatten på kolbränslen vara cirka hälften och skatten på naturgas cirka tre fjärdedelar av skatten på olja.

På förslag av skatteutskottet (SkU 1985/86:38) uttalade riksdagen år 1986 att en utvärdering av principerna för energibeskattningen borde genomföras (rskr. 1985/86:364). Näringsutskottet hade i ett yttrande (NU 1985/86:5 y) till skatteutskottet anfört att en sådan utvärdering behövdes mot bakgrund av de snabba förändringar av oljepriserna som då hade inträffat. Om energiskatterna justerades med anledning av de sänkta oljepriserna i enlighet med riktlinjerna för energibeskattningen kunde, menade näringsutskottet, effekter uppstå som inte alltid var önskvärda för bl.a. energikrävande industri och för strävandena att minska oljeanvändningen. Skatteutskottet instämde i denna bedömning. En motion (m) med krav på en övergång till mervärdeskatt på energiområdet avslogs samtidigt av riksdagen men fick stöd i en reservation (m).

Regeringen beslutade i juni 1987 att en kommitté med parlamentarisk sammansättning skulle tillkallas för att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning. Kommittén (Fi 1987:06) skall bl.a. analysera effekterna av en breddning av basen för mervärdeskatten. En uppgift för kommittén är att pröva förutsättningarna för att inordna energiområdet under mervärdebeskattningen. I direktiven (dir. 1987:30) till kommittén sägs att beskattningen av energi till en del fungerar som ett energipolitiskt styrmedel och att energibeskattningen också i fortsättningen bör ha denna funktion. Någon form av styrande punktskatter på energi torde därför, anförs det i direktiven, få behållas även om mervärdeskatt införs på energiområdet. Kommittén skall enligt direktiven redovisa sina ställningstaganden i huvudsak senast vid utgången av år 1988.

I proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet framhålls (s. 9) att energi i flertalet industriländer - bl.a. länderna inom Europeiska gemenskaperna (EG) - beskattas genom mervärdeskatt. Enligt regeringen kan en övergång till mervärdeskatt på energiområdet underlätta industrins anpassning till de högre elpriser som väntas under 1990-talet.

1 tre partimotioner har frågan om införande av mervärdeskatt på energi tagits upp. Moderata samlingspartiet och folkpartiet redovisar en positiv inställning till en sådan skatteomläggning. Därigenom skulle den konkurrensutsatta industrin komma att likställas i energibeskattningshänseende med industrier i ett flertal andra länder, påpekas i motion 1987/88:Sk470 (m). Enligt motionärerna bör utöver mervärdeskatt energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå tas ut på energi. Vissa avsteg härifrån kan dock, menar motionärerna, vara motiverade av miljöpolitiska skäl. Genom en övergång till mervärdeskatt på energiområdet skulle flera styreffekter som är önskvärda i energipolitiken uppnås, sägs det i motion 1987/88:N33 (fp). Motionärerna förordar därutöver att miljöavgifter införs för - i ett första steg - utsläpp av svavel, kväve och olika tungmetaller. Vänsterpartiet kommunisterna avvisar däremot förslag om en övergång till mervärdeskatt på energiområdet. En sådan skatt på energi skulle, anförs det i motion 1987/88:N27 (vpk), minska möjligheterna att bedriva en selektiv energipolitik.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

43 I centerns partimotion 1987/88:Sk366 om skatterna anförs att en sänkning av skatten på arbete bör finansieras genom höjda energiskatter och införande av skatt på råvaror samt genom uttag av miljöavgifter. De riktlinjer som enligt partiet bör gälla för energibeskattningen preciseras i motion 1987/ 88:N38 (c). Enligt dessa bör importerade och miljökrävande energiråvaror såsom olja och kol ha en energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”. Inhemska bränslen bör inte beskattas. Bränsle för elproduktion bör beskattas på samma sätt som bränsle för värmeproduktion. I huvudsak liknande förslag till riktlinjer för beskattningen av energi föreslås i motion 1987/88:Sk578 (c). Frågan om införande av skatt på råvaror tas upp av centern också i motion 1987/ 88:Sk383. Där föreslås att den kommitté (Fi 1987:07) som har tillkallats med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet skall ges tilläggsdirektiv att utarbeta ett förslag till skatt på råvaror. En sådan beskattning borde först införas på uran för elproduktion och på importerade miljöskadliga fossila bränslen.

Statens energiverk har på uppdrag av utredningen om den indirekta beskattningen studerat effekterna av införande av mervärdeskatt på energi. Energiverkets analys har redovisats i rapporten (1988:8) Moms på energi, som nyligen har publicerats. Av rapporten framgår att en övergång från nuvarande energibeskattning till mervärdeskatt på energi beräknas minska statens skatteintäkter med bokföringsmässigt ca 5,5 miljarder kronor per år om inte andra kompenserande åtgärder vidtas. Hushållen skulle få vidkännas en ökad skattebörda om ca 3,8 miljarder kronor per år, medan näringslivet skulle få en skattelättnad med ca 9,4 miljarder kronor. Som en sammanfattande slutsats om effekterna av en övergång till mervärdeskatt på energiområdet anförs i rapporten följande:

En övergång till moms skulle undanröja punktskatternas snedvridande effekter i den svenska industrin. Industrin, särskilt de energiintensiva basnäringarna, skulle få vidkännas effekter liknande dem vid en mindre devalvering. Sysselsättningen skulle gynnas i utsatta regioner. Statens skatteintäkter skulle minska. Nya skattebaser och ökade skattenivåer inom energisektorn kan kompensera detta men måste jämföras med skattekällor i övriga sektorer.

Särskilda insatser är nödvändiga för att inte försämra miljön och kan krävas för inhemska bränslen och naturgas. Den nuvarande punktbeskattningen är ineffektiv som energipolitiskt styrmedel. Alternativa, direktverkande styrmedel medger att de energipolitiska målen kan nås till lägre kostnader. Detta att den svenska energipolitiken kan tillföras nya, effektiva styrmedel kan visa sig vara den värdefullaste vinsten vid en skatteomläggning.

Utformningen av energibeskattningen är av central betydelse för möjligheterna att åstadkomma en effektiv och rationell energianvändning. Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen inte föregripa den pågående översynen av principerna för energibeskattningen. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de nu aktuella motionerna bör därför inte komma i fråga. De avstyrks alltså i berörda delar.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

44 Olja och kol

För närvarande uppgår den allmänna energiskatten på olja till 660 kr. per m3 och på kol till 305 kr. per ton. Därtill kommer en särskild skatt om 118 kr. per m3 resp. 10 kr. per ton.

I tre motioner har föreslagits att den allmänna energiskatten på olja och kol skall höjas. Folkpartiet föreslår i motion 1987/88:N40 en höjning av oljeskatten med 200 kr. per m3 och en motsvarande höjning av skatten på kol. Enligt motionärerna riskerar den nuvarande nivån på oljepriserna övergången till andra energikällor. Från centerns sida föreslås i motion 1987/88:Sk555 att skatterna skall höjas på olja med 100 kr. per m3 och på kol med 60 kr. per ton. Höjningarna borde genomföras den 1 juli 1988. Förslaget motiverasi motion 1987/88:Fi220 (c). Där framhålls att de sänkta oljepriserna kraftigt har försämrat villkoren för de inhemska energikällor som skall ersätta kärnkraften efter sekelskiftet. I motion 1987/88:Sk485 (c) förordas skattehöjningar vid halvårsskiftet 1988 på olja med 60 kr. per m3 och på kol med 30 kr. per ton. Enligt motionären talar såväl energi- som stabiliseringspolitiska skäl för en höjd energibeskattning.

Efter det att motionerna avlämnades har regeringen i kompletteringspropositionen (prop. 1987/88:150 bil. 3, s. 32) föreslagit en höjning av den allmänna energiskatten på olja med 75 kr. per m3 den 1 juli 1988. Höjningen motiveras i propositionen med behovet av att finansiera ökade kostnader på statsbudgeten för olika åtgärder. Enligt regeringen är höjningen också motiverad av energipolitiska skäl. De låga oljepriserna motverkar strävandena att spara energi och att ersätta olja med andra energislag. En oljeskattehöjning är också, sägs det i propositionen, till fördel för de kommuner som har investerat i anläggningar för inhemska bränslen. Det berörda förslaget i kompletteringspropositionen har hänvisats till finansutskottet.

I anslutning till behandlingen av de här aktuella motionerna vill dock näringsutskottet anföra att utskottet finner regeringens förslag till höjning av oljeskatten från energipolitisk utgångspunkt väl avvägt. Yrkandena i motionerna om höjning av oljeskatten med andra belopp avstyrks därför. Näringsutskottet avvisar vidare förslag om att skatten på kol skall höjas. Det saknas skäl för en sådan höjning.

Naturgas

Den nuvarande nivån på naturgasskatten - 308 kr. per 1 000 m3 - har gällt sedan den 1 januari 1985, då skatt på naturgas infördes. Vid detta tillfälle motsvarade skatten per energienhet - helt i överensstämmelse med gällande riktlinjer för energibeskattningen - ca 75 % av skatten på olja. Till följd av att skatten på naturgas inte har ändrats i samband med höjningar av oljeskatten under år 1987 motsvarar naturgasskatten för närvarande ca 40 % av oljeskatten, inkl. den särskilda skatten på olja.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1987/88:Sk560 att skatten på naturgas skall sänkas till ett belopp motsvarande 25 % av skatten på olja. Sänkningen är, menar motionärerna, motiverad av bl.a. miljöskäl och den är nödvändig för att naturgasens konkurrensförutsättningar skall förbättras.

Näringsutskottet anser att det för närvarande inte finns skäl för en

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

5 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 40

sänkning av skatten på naturgas. Det är dock angeläget, menar utskottet, att naturgasens konkurrensförutsättningar jämfört med främst olja bevakas. Av bl.a. miljöskäl kan en skatteförändring till naturgasens fördel senare bli aktuell som ett resultat av den pågående översynen av energibeskattningen. Motion 1987/88:Sk560 (vpk) avstyrks i nu aktuell del.

Elkraft

Samme motionär (c) förordar i tre motioner- 1987/88:Sk485,1987/88:Sk577 och 1987/88:N32 - en höjning av skatten på elkraft. Han anser att ökningen av antalet eluppvärmda bostäder måste stoppas. För att detta skall uppnås krävs bl.a. en höjning av elskatten. Höjningskravet preciseras i förstnämnda motion till 1,3 öre per kWh. Där anförs också stabiliseringspolitiska skäl som grund för höjningen, som borde genomföras den 1 juli 1988.

Frågor angående direktverkande elvärme behandlar näringsutskottet i ett betänkande (NU 1987/88:40) om energipolitik.

Att vid sidan om de förestående elprisstegringarna elkostnaderna för hushållen och industrin skulle ökas genom en höjning av elskatten kan näringsutskottet inte finna motiverat. De tre motionerna i berörda delar avstyrks alltså.

Beskattningen av kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Centern och vänsterpartiet kommunisterna har i motioner tagit upp frågan om beskattningen av bränsle för produktion i kondenskraftverk resp. kraftvärmeverk.

Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt (24 § g) får - med visst undantag - avdrag i deklarationen för energiskatt göras för skatt på bränsle som används för produktion av elkraft. Avdraget tillåts mot bakgrund av att elkraften är skattepliktig. På fjärrvärme utgår ingen skatt. Vid produktion i kraftvärmeverk medges avdrag för skatt på den beräknade mängden bränsle som utnyttjas för elproduktion. Vid produktion i kondenskraftverk får fullt avdrag göras för skatten på använt bränsle.

Den nuvarande ogynnsamma beskattningen av kraftvärmeproduktion jämfört med beskattningen av kondenskraftproduktion skall avvecklas, krävs det i motion 1987/88:N38 (c). För att en effektiv elproduktion skall främjas måste, hävdar motionärerna, bränsle för elproduktion och bränsle för värmeproduktion beskattas likvärdigt. I motion 1987/88:N449 (vpk) framställs - med motivering i motion 1987/88:Sk560 (vpk) - ett krav av motsvarande innebörd. Motionärerna påpekar att nuvarande beskattningsregler innebär att spillvärmen från kondenskraftverk undgår beskattning, medan den producerade värmen i kraftvärmeverk beskattas trots att den kommer till nyttig användning.

Finansminister Kjell-Olof Feldt besvarade i riksdagen i oktober 1987 en interpellation (1987/88:43) av Ivar Franzén (c) om den nu aktuella beskattningen. Interpellanten hade frågat om regeringen avsåg att föreslå förändringar i energibeskattningen med syfte att kondenskraftproduktionens skatteförmåner jämfört med kraftvärmeproduktionen skulle upphävas.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

46 Statsrådet hänvisade till det pågående utredningsarbetet rörande indirekta skatter och meddelade att han i avvaktan på resultatet av detta arbete inte var beredd att föreslå några ändringar på det berörda området (RD 1987/88:18 s. 65).

Näringsutskottet instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande beskattningen av kraftvärmeproduktion inte är väl avvägd i förhållande till beskattningen av kondenskraftproduktion. Denna ståndpunkt har inför näringsutskottet också framförts av Svenska gasföreningen. Kraftvärme har väsentliga fördelar i jämförelse med kondenskraft. Enligt näringsutskottets uppfattning måste energibeskattningen utformas så att den främjar en effektiv bränsleanvändning.

Som tidigare har nämnts skall den parlamentariskt sammansatta kommittén med uppdrag att utreda bl.a. energibeskattningens utformning redovisa resultatet av sitt arbete i huvuddrag senast i december 1988. Näringsutskottet förutsätter att den fråga som har tagits upp i motionerna 1987/88:N38 (c) och 1987/88:N449 (vpk) prövas av kommittén. Något initiativ av riksdagen i saken är därför enligt näringsutskottets mening för närvarande inte påkallat. Motionerna avstyrks alltså, båda såvitt nu är i fråga.

Små vind- och vattenkraftverk

Elkraft som produceras i en anläggning med en installerad generatoreffekt under 100 kW och som disponeras av en icke yrkesmässig distributör är inte skattepliktig. I syfte att utbyggnaden av små vind- och vattenkraftverk skall stimuleras föreslår centern i motion 1987/88:N38 att skattebefrielse skall medges för en årlig produktion om 500 000 kWh i anläggningar med en effekt under 1 500 kW.

Ett liknande förslag framfördes år 1984 av statens energiverk i rapporten (1984:4) Små vattenkraftverk. Energiverket åberopade därvid vad energiskattekommittén hade föreslagit i betänkandet (SOU 1982:16) Skatt på energi. Med en sådan skattefri produktion skulle enligt energiverket tröskelverkningar av effektgränsen undvikas. Förslaget togs upp och avvisades av regeringen i proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken (s. 143). Den föreslagna skattebefrielsen skulle enligt regeringen leda till betydande skattebortfall och försvårad skatteadministration. Ett yrkande (c) i enlighet med förslaget avslogs av riksdagen (SkU 1984/85:50) men fick stöd i en reservation (c, fp).

Enligt näringsutskottets mening har det inte tillkommit några faktorer som motiverar ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Med hänvisning främst till administrativa men också till statsfinansiella skäl avstyrks alltså den nu aktuella delen av motion 1987/88:N38 (c).

Gasol för motordrift

En sänkning av skatten på gasol för motordrift (motorgas) krävs i motionerna 1987/88:Sk528 (c) och 1987/88:N449 (vpk). Denna skatt uppgår-sedan den 1 maj 1984 - till 92 öre per liter. I förstnämnda motion begärs att skatten skall reduceras till 53 öre per liter. En sådan skattesänkning är enligt motionären nödvändig för att användningen av motorgas skall stimuleras. Alla kända

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

möjligheter att begränsa avgasutsläppen från bilismen borde stödjas, heter det i motionen.

Motiveringen för kravet i sistnämnda motion finns i motion 1987/88:Sk560 (vpk). Där framhålls att användningen av motorgas har minskat under senare tid. Det vore beklagligt, sägs det i motionen, om detta drivmedel skulle försvinna från den svenska marknaden. Genom den ökande importen av naturgas kommer möjligheterna till användning av motorgas att öka, menar motionärerna. De föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en sänkning av skatten på motorgas.

Miljö- och energiminister Birgitta Dahl besvarade i mars 1987 en interpellation (1986/87:159) av Göran Eriksson (m) om regeringen avsåg att vidta åtgärder för att bl.a. öka användningen av motorgas. Statsrådet erinrade om att motorgasen har en förmånligare beskattning än bensin. Vidare påpekade hon att statens naturvårdsverk hade funnit att blyfri bensin i kombination med katalytisk avgasrening var ett från miljösynpunkt bättre alternativ än normal motorgasdrift. Mot den bakgrunden ansåg statsrådet att det inte fanns skäl att skattevägen ytterligare stimulera användningen av motorgas. Statsrådet anförde att branschen måste ta sitt ansvar för att tillhandahålla motorgas till rimliga priser åt dem som redan har installerat utrustning för motorgasdrift. Härvid konstaterade hon att den tidigare skillnaden i pris exkl. skatt mellan motorgas och bensin till motorgasens fördel hade upphört (RD 1986/87:78 s. 35).

Senare under våren 1987 avslog riksdagen på förslag av näringsutskottet (NU 1986/87:33 s. 42) en motion (vpk) med krav på åtgärder för att säkra en fortsatt användning av gas som drivmedel. Näringsutskottet ansåg att det då inte var befogat med några ytterligare åtgärder från statens sida för att stimulera användningen av motorgas. Motionen fick stöd i en reservation (m, c, vpk). Där anfördes att regeringen borde uppta förhandlingar med oljebolagen i syfte att få till stånd de åtgärder som krävs för att en utvidgad motorgasdrift i landet skall säkras.

Enligt gällande riktlinjer för energibeskattningen bör per energienhet skatten på gasol för motordrift uppgå till ca 60 % av skatten på bensin. Nuvarande skattesatser innebär att skatten på motorgas motsvarar ca 45 % av den totala skatten på icke blyfri bensin.

Statens energiverk har i rapporten (1987:6) Gasolboken, vilken publicerades i augusti 1987, redovisat uppgifter om motorgasmarknaden i Sverige. Av rapporten framgår bl.a. följande.

Motorgasen introducerades på allvar på den svenska marknaden i början av 1980-talet. Branschen planerade för ca 200 000 konverterade personbilar år 1990, vilket beräknades motsvara 7 % av det totala fordonsbeståndet. Ca 400 tankstationer för motorgas skulle finnas i ett rikstäckande nät. Personbilsmarknaden och den lätta transportvagnsmarknaden bedömdes som den mest intressanta marknadssektorn.

Försäljningen av motorgas följde branschens prognoser fram till år 1983. Trenden bröts dock i slutet av detta år i samband med den då påbörjade debatten om blyfri bensin och katalytisk avgasrening. Vid årsskiftet 1982- 1983 var drygt 3 000 fordon registrerade för motorgasdrift. I början av år 1987 hade antalet minskat till under 1 000 fordon. Antalet tankstationer för

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

motorgas sjönk från 86 i början av år 1985 till 57 två år senare. Enligt Svenska petroleum institutet hade antalet tankstationer sjunkit ytterligare till 46 i början av år 1988.

I rapporten redovisas vissa resultat från de prov med motorgas i bussar i stadstrafik som Storstockholms Lokaltrafik och Malmö Lokaltrafik har genomfört. Det framgår av rapporten att provdriften med motorgas i dessa bussar inte har motsvarat förväntningarna. Avgasutsläppen från bussarna har varierat, inte bara mellan olika bussar utan också mellan olika mättillfällen för samma buss. Utvärderingarna av provdriften vid de två trafikbolagen hade när rapporten skrevs inte avslutats, men de pekade enligt energiverket på att några fortsatta försök eller utbyggnader inte var aktuella.

Enligt energiverket är en av de viktigaste förklaringarna till motorgasens tillbakagång rykten om förestående skattehöjningar. I rapporten sägs att beskattningen av motorgas har varit gynnsam för konsumenterna men att försäljningspriset på motorgasen har varit omotiverat högt. En ytterligare orsak till den minskade försäljningen av motorgas är, enligt energiverket, en låg tilltro till motorgasens möjligheter att möta de avgaskrav som i Sverige gäller fr.o.m. 1989 års bilmodeller. För att en fortsatt motorgasdrift i landet skall säkras krävs sannolikt, menar energiverket, dels en utfästelse från statsmakterna om en fortsatt gynnsam skattebelastning, dels ett tekniskt utvecklingsprogram.

Konvertering av en personbil till motorgasdrift kostar enligt vad näringsutskottet har erfarit för närvarande 8 000-9 000 kr. Av ekonomiska skäl är det därför endast fordon med lång årlig körsträcka, t.ex. taxibilar, som lämpar sig för konvertering. Vid sidan av de faktorer som energiverket har redovisat förklaras enligt uppgift från företrädare för taxibranschen det minskande intresset för motorgas av att lönsamheten av en konvertering har sjunkit under senare år, att antalet tankstationer för motorgas har minskat och att vissa problem har uppkommit i samband med certifieringen av bilarna.

Enligt näringsutskottets mening bör motorgasen ses snarare som ett komplement än som ett alternativ till övriga drivmedel. Med hänsyn till motorgasens miljöfördelar bör den beskattas lindrigare än blyad bensin. Som tidigare har redovisats motsvarar för närvarande skatten på motorgas ca 45 % av skatten på icke blyfri bensin.

Näringsutskottet finner det angeläget att den nuvarande osäkerheten om motorgasens framtid skingras. Utskottet förutsätter att regeringen prövar de synpunkter som statens energiverk har framfört i sin rapport. Skatten på motorgas bör lämpligen tas upp i samband med översynen av energibeskattningen. Näringsutskottet kan mot denna bakgrund inte ställa sig bakom yrkandena i motionerna 1987/88:Sk528 (c) och 1987/88:N449 (vpk) om en sänkning av skatten på motorgas. De avstyrks följaktligen.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

49 Etanol

För etanol utgår för närvarande en bensinskatt med 80 öre per liter. Vid låginblandning i bensin tillkommer en särskild skatt med 6 öre per liter. För blyfri bensin uppgår skatten - inkl. den särskilda skatten - till 2:64 kr. och för icke blyfri bensin till 2:84 kr. per liter.

I fem motioner begärs att skatten på etanol producerad på inhemska råvaror skall slopas. Detta krav motiveras med att introduktionen av etanol som drivmedel skall stimuleras. Yrkandena framställs i motionerna 1987/ 88:N38 (c), 1987/88:A29 (c), 1987/88:Sk532 (c), 1987/88:N48 (c) och 1987/88:Sk560 (vpk). I förstnämnda, som är en partimotion, sägs att flera nyligen publicerade undersökningar uppvisar att en låginblandning (5 %) av etanol i bensin medför betydande positiva miljöeffekter. Enligt motionärerna bidrar en inhemsk produktion av etanol också till ökad försörjningstrygghet, ökad sysselsättning och bättre utnyttjande av tillgänglig åkermark. Vänsterpartiet kommunisterna anför i sistnämnda motion att Sverige inte minst av beredskapsskäl behöver en inhemsk etanolproduktion. I likhet med vad som gäller för andra inhemska bränslen bör, menar motionärerna, ingen skatt utgå på etanol som har framställts på inhemska råvaror.

Motoralkoholkommittén har på regeringens uppdrag studerat förutsättningarna för en produktion av alternativa drivmedel. Kommittén redovisade år 1986 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle. Enligt kommittén var en låginblandning av inhemskt producerad etanol i bensin varken samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt motiverad med den då gällande nivån på oljepriserna. Några klara miljöeffekter av en låginblandning kunde kommittén inte konstatera. Med hänsyn bl.a. till de samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnaderna avvisade kommittén förslag om att etanolen skulle skattebefrias. Centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i kommittén hävdade i en reservation att en första fullskaleanläggning för tillverkning av etanol var samhällsekonomiskt lönsam och från beredskapssynpunkt väl motiverad. De föreslog att staten skulle vidta åtgärder som möjliggjorde uppförandet av en sådan anläggning. Bl.a. borde det beslutas om skattebefrielse under minst en tioårsperiod för etanol som används som drivmedel.

Kommitténs betänkande har remissbehandlats. I proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet, vilken för närvarande behandlas av jordbruksutskottet, återges en sammanställning av remissinstansernas synpunkter. Av denna framgår bl.a. att kommerskollegium med hänvisning till Sveriges handelspolitiska åtaganden avstyrker förslag om att skattebefrielse skulle gälla enbart för sådan etanol som har framställts i Sverige på inhemska råvaror. Riksskatteverket anför betänkligheter från redovisnings- och kontrollsynpunkt mot en sådan skattebefrielse. I propositionen sägs att det mot bakgrund av dessa remissynpunkter torde saknas förutsättningar för att slopa skatten på motoralkoholer producerade på inhemska råvaror.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantmännens riksförbund har i en skrivelse till regeringen i januari 1988 ansökt om tidsbegränsad skattebefrielse för etanol eller motsvarande statligt bidrag för att stödja uppförandet av en anläggning för framställning av etanol i Lysekil. En sådan anläggning

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

skulle enligt organisationerna kunna tas i drift vid årsskiftet 1989-1990 och producera 66 000 m3 etanol per år. I skrivelsen anförs bl.a. att en låginblandning av etanol skulle medföra betydande miljöfördelar. Härvid åberopas bl.a. resultat från undersökningar i Förenta staterna. Skrivelsen bereds för närvarande av regeringen efter att ha remissbehandlats.

Finansminister Kjell-Olof Feldt har nyligen i riksdagen besvarat en fråga (1987/88:390) av Ingbritt Irhammar (c) om beskattningen av etanol. Statsrådet erinrade om att energibeskattningen för närvarande prövas av en parlamentariskt sammansatt kommitté och meddelade att han inte avsåg att överväga någon ändring av motoralkoholbeskattningen innan kommitténs förslag förelåg för bedömning. Han anförde dock att det torde strida mot Sveriges åtaganden enligt det allmänna tull- och handelsavtalet, GATT, om skattefrihet skulle medges för enbart inhemskt producerad motoralkohol. En sådan skattebefrielse skulle sannolikt också, menade statsrådet, leda till betydande skatteadministrativa problem.

Näringsutskottet vill först framhålla att utskottet har att ta ställning till ett antal motionsyrkanden angående uppförande och lokalisering av en fullskaleanläggning för etanolproduktion. De kommer att behandlas i utskottets betänkande NU 1987/88:40 om energipolitik.

I frågan om skattebefrielse för etanol vill näringsutskottet anföra följande. En låginblandning av etanol i bensin är av intresse främst ur miljösynvinkel, särskilt mot bakgrund av möjligheterna att begränsa avgasutsläppen från bilar utan katalytisk avgasrening. Det energipolitiska värdet av en sådan låginblandning är relativt begränsat. Fortsatta undersökningar om miljöeffekterna av etanolinblandning i bensin bör följas med stor uppmärksamhet. I avvaktan på resultatet av den pågående översynen av energibeskattningen är näringsutskottet inte berett att förorda någon förändring av skatten på etanol. Det bör dock redan nu fastslås att någon skillnad i beskattningshänseende mellan i Sverige och utomlands tillverkad etanol inte bör komma i fråga. Med det anförda avstyrks här behandlade motionsyrkanden.

Uranskatt

Från centerns sida begärs i motion 1987/88:Sk555 att en skatt på uran om 1 öre per kWh insatt bränsle skall införas. Skatten borde tillämpas fr.o.m. år 1989. Ett motsvarande förslag framställs av vänsterpartiet kommunisterna i motion 1987/88:Sk560. Där föreslås att skatten skall utgå med 2 öre per kWh och gälla fr.o.m. den 1 juli 1988. Detta förslag beräknas enligt motionärerna innebära en skatteintäkt med 4 miljarder kronor per år. Dessa medel borde utnyttjas för åtgärder som befrämjar utvecklingen på bl.a. sol- och vindenergiområdena.

Ett yrkande (c) liknande det förstnämnda avstyrktes av näringsutskottet hösten 1987. Utskottet (NU 1987/88:7 s. 61) ansåg det uppenbart att riksdagen inte hade underlag för att fatta ett beslut i enlighet med motionärernas begäran. Centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i näringsutskottet anslöt sig i en reservation till förslaget. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet intar samma ståndpunkt nu och avstyrker de här aktuella delarna av motionerna 1987/88:Sk555 (c) och 1987/88:Sk560 (vpk).

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

51 Avdrag för energisparåtgärder

I motion 1987/88:N38 (c) begärs att ägare till småhus och bostadsrättslägenheter skall medges avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för vissa investeringar i energibesparande syfte. Enligt motionärerna bör avdragsrätten gälla för åtgärder som leder till en effektivare energianvändning i fastigheterna samt för investeringar för nyttjande av inhemska energikällor. Införande av en sådan avdragsmöjlighet skulle medverka till att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar även blir lönsamma för den enskilda individen, anser motionärerna och föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till avdragsrätt i enlighet med vad de har anfört.

Riksdagen har flera gånger tidigare prövat yrkanden av samma innebörd som det nu aktuella. Våren 1986 anförde skatteutskottet i samband med behandlingen av bl.a. sådana förslag (c) att en rätt till avdrag för energiinvesteringar i småhus skulle strida mot principerna för de schabloner som gäller för villabeskattningen (SkU 1985/86:38). Samtidigt betonade utskottet vikten av att regeringen vidtog de åtgärder som behövdes för att främja en omställning och förnyelse av energisystemet och att erforderliga medel ställdes till förfogande för sådana ändamål. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning i ett uttalande till regeringen (rskr. 1985/86:364). Näringsutskottet hade i ett yttrande (NU 1985/86:5 y) till skatteutskottet föreslagit ett tillkännagivande av denna innebörd.

Våren 1987 avstyrkte skatteutskottet (SkU 1986/87:30) liknande motioner (c) med att hänvisa till behandlingen år 1986. Det förutsattes från skatteutskottets sida att regeringen ägnade frågan om förnyelse av energisystemet fortsatt uppmärksamhet. Motionerna fick stöd i en reservation (c). Riksdagen följde skatteutskottet.

I proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet har bl.a. föreslagits att ett program för effektivare användning och ersättning av elenergi skall tillsättas. Bl.a. föreslås att ett stöd till utveckling av ny teknik inom elanvändningsområdet skall inrättas den 1 juli 1988 och att forskningsinsatser inom områden som är av speciell betydelse för den eluppvärmda bebyggelsen skall intensifieras. Vidare föreslås åtgärder för att stärka och bevara flexibiliteten inom elanvändningsområdet. Näringsutskottet behandlar dessa förslag jämte motioner i sitt betänkande NU 1987/88:40 om energipolitik.

Det nu aktuella yrkandet i motion 1987/88:N38 (c) bör enligt näringutskottets mening inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det är av största vikt att arbetet med energihushållning drivs vidare. Införande av avdragsrätt för vissa energibesparande åtgärder kan dock näringsutskottet inte tillstyrka. Motionen avstyrks alltså i nu berörd del.

Stockholm den 5 maj 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

52 Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Lennart Pettersson (s), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk).

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1987/88:Sk470 (m) förordar näringsutskottet en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En sådan ordning gör skattesystemet mer hanterligt och den innebär att de konkurrensutsatta företagen likställs från energibeskattningssynpunkt med ett betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan lyfta av energiskattebördan. Vissa avsteg från de energineutrala punktskatterna bör kunna medges av miljöskäl.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Med det anförda tillstyrks alltså motion 1987/88:Sk470 (m) i aktuell del. Det sagda ligger delvis i linje med vad som anförs i motion 1987/88:N33 (fp) såvitt nu är i fråga. Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

2. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Hadar Cars (fp) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning skulle det innebära betydande fördelar om energiområdet kunde inordnas i mervärdeskattesystemet. Därigenom skulle i huvudsak konsumtionen i landet och inte exporten beskattas. Dessutom bör, som anförs i motion 1987/88:N33 (fp), vissa miljöavgifter införas. Sådana avgifter bör i ett första steg tas ut för utsläpp av svavel, kväve och olika tungmetaller, t.ex. kvicksilver. På längre sikt bör även andra miljöförstörande utsläpp avgiftsbeläggas. Enligt näringsutskottets mening bör utredningen om den indirekta beskattningen ges tilläggsdirektiv att ingående pröva möjligheten att införa miljöavgifter i enlighet med vad utskottet här har anfört.

Riksdagen bör med bifall till det berörda yrkandet i motion 1987/88:N33 (fp) göra ett uttalande av angiven innebörd. Det sagda ligger delvis i linje med vad som anförs i ifrågavarande del av motion 1987/88:Sk470 (m). Övriga nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

3. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1987/88:Sk366 (c) om att en sänkning av skatten på arbete bör finansieras huvudsakligen med skatt på energi och råvaror samt med miljöavgifter. För att miljön samt hushållningen med energi och råvaror skall förbättras bör skatte- och avgiftsinstrumentet användas i ökad utsträckning.

Som anförs i motion 1987/88:N38 (c) bör en miljöanpassad energibeskattning införas. Den innebär att miljövänlig förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande importerade energislag. Följande allmänna riktlinjer för beskattningen av olika energikällor bör gälla. Importerade miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”, innebärande att skatten sätts lägre än vad en energilikformig beskattning skulle motivera. Inhemska bränslen och alternativa drivmedel producerade av inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning bör kunna göras för drivmedel, med lägre beskattning när ekonomiskt rimliga substitut saknas. Bränsle bör beskattas på samma sätt oavsett om det används för el- eller för värmeproduktion.

Enligt näringsutskottets mening bör vidare skatt tas ut på råvaror. Detta är motiverat dels för att minska efterfrågan på råvaror vars exploatering och användning medför miljöförstöring, dels för att begränsa utnyttjandet av knappa naturresurser. Råvaruskatt bör först införas för energi. Näringsutskottet instämmer därför i kravet i motion 1987/88: Sk383 (c) på att kommittén med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet skall ges tilläggsdirektiv att utarbeta förslag till råvaruskatt i enlighet med vad som anförs i nyssnämnda motion.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Av det sagda följer att näringsutskottet tillstyrker här behandlade delar av motionerna 1987/88:Sk366 (c), 1987/88:Sk383 (c) och 1987/88:N38 (c). Det anförda ligger delvis i linje med vad som krävs i motion 1987/88:Sk578 (c). Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

4. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts uttalade riksdagen år 1983 att mervärdeskatt inte borde införas på energiområdet. Denna ståndpunkt bör stå fast, menar näringsutskottet. Den positiva inställning till en övergång till mervärdeskatt på energi som regeringen ger uttryck för i proposition 1987/88:90 om energipolitik är en typisk förberedelse för den harmonisering av skatter och andra avgifter som ett närmande till EG kräver. Som anförs i motion 1987/88:N27 (vpk) skulle en sådan omläggning av energibeskattningen direkt

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

minska möjligheterna att bedriva en selektiv energipolitik, t.ex. i fråga om importerade energislag eller i samband med kraftiga energiprisförändringar. Riksdagen bör göra ett sådant uttalande till regeringen som föreslås i nämnda motion.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör riksdagen i övrigt inte föregripa den pågående översynen av principerna för energibeskattningen. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks därför.

5. Olja och kol

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Olja och kol - som börjar med ”1 anslutning” och slutar med ”sådan höjning” bort ha följande lydelse: Näringsutskottet finner inte något bärkraftigt motiv från energipolitisk utgångspunkt för en höjning av skatten på vare sig olja eller kol. Motionerna 1987/88:N40 (fp), 1987/88:Sk555 (c) och 1987/88:Sk485 (c) avstyrks därför, de två senare i berörd del.

6. Olja och kol

Hadar Cars (fp) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Olja och kol-som börjar med ”1 anslutning” och slutar med ”sådan höjning” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening är en höjning av oljeskatten motiverad av energipolitiska skäl. Som anförs i motion 1987/88:N40 (fp) motverkas strävandena efter en övergång till andra energikällor av den nuvarande oljeprisnivån. Näringsutskottet förordar mot denna bakgrund en höjning av skatten på olja med 200 kr. per m3. Skattehöjningen bör göras vid halvårsskiftet 1988. Samtidigt bör en motsvarande höjning av kolskatten genomföras.

Näringsutskottet tillstyrker alltså motion 1987/88:N40 (fp). De två andra nu aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.

7. Olja och kol

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under rubriken Olja och kol - som börjar med ”1 anslutning” och slutar med ”sådan höjning” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening är en höjning av oljeskatten motiverad av energipolitiska skäl. Som anförs från centerns sida motverkas strävandena efter en övergång till inhemska bränslen av den nuvarande oljeprisnivån. Näringsutskottet förordar mot denna bakgrund en höjning av skatten på olja med 100 kr. per m3. Skattehöjningen bör göras vid halvårsskiftet 1988. Samtidigt bör kolskatten höjas med 60 kr. per ton.

Näringsutskottet tillstyrker alltså här berörd del av motion 1987/88:Sk555 (c). Motionerna 1987/88:N40 (fp) och 1987/88:Sk485 (c) avstyrks, den senare såvitt nu är i fråga.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

8. Naturgas

John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Naturgas - som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till naturgasens betydande miljömässiga fördelar jämfört med kol och olja anser näringsutskottet att skatten på naturgas bör minskas. Som anförs i motion 1987/88:Sk560 (vpk) är en skattesänkning också motiverad mot bakgrund av naturgasens nuvarande konkurrensförutsättningar. Näringsutskottet instämmer därför i motionärernas förslag om att skatten på naturgas skall reduceras till att per energienhet motsvara 25 % av oljeskatten.

9. Beskattningen av kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Ivar Franzén (c), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Beskattningen av kondenskraft- och kraftvärmeproduktion - som börjar med ”Sorn tidigare” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts skall den parlamentariskt sammansatta kommittén med uppdrag att utreda bl.a. energibeskattningens utformning redovisa resultatet av sitt arbete i huvuddrag senast i december 1988. Den fråga som har tagits upp i motionerna 1987/88:N38 (c) och 1987/88:N449 (vpk) torde komma att prövas av kommittén. Det är dock enligt näringsutskottets mening angeläget att aktörerna på elmarknaden redan nu får besked om riktlinjerna för den framtida beskattningen av bränsle för elproduktion.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Av det sagda följer att näringsutskottet tillstyrker de berörda yrkandena i nyssnämnda motioner.

10. Små vind- och vattenkraftverk

Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under rubriken Små vind- och vattenkraftverk - som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”motion 1987/88:N38 (c)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kravet i motion 1987/88:N38 (c) på att en skattefri produktion av angiven storlek skall införas. Den nuvarande effektgränsen har en omotiverad tröskelverkan som hämmar ett effektivt utnyttjande av små kraftverk. Regeringen bör, menar näringsutskottet, snarast återkomma med ett förslag i enlighet med motionärernas begäran.

11. Gasol för motordrift

Ivar Franzén (c), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Gasol för motordrift - som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

56 Näringsutskottet finner det angeläget att den nuvarande osäkerheten om motorgasens framtid skingras. Det föreligger stor risk för att användningen av motorgas i annat fall kommer att upphöra relativt snart.

Regeringen bör, menar näringsutskottet, uppta förhandlingar med oljebolagen i syfte att få till stånd de åtgärder som krävs för att säkra en utvidgad motorgasdrift i landet. I anslutning härtill bör regeringen pröva om skatten på motorgas bör sänkas och - om så bedöms nödvändigt - återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet i allt väsentligt motion 1987/88:N449 (vpk) och delvis motion 1987/88:Sk528 (c), den förstnämnda såvitt nu är i fråga.

12. Etanol

Ivar Franzén (c), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Etanol - som börjar med ”1 frågan” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Näringsutskottet vill dock redan nu anföra att det är motiverat med statliga åtgärder som främjar en fullskalig etanolproduktion baserad på inhemska råvaror. Av största betydelse härvidlag är att den etanol som används som drivmedel befrias från skatt. Flera nyligen publicerade undersökningar visar att en låginblandning av etanol i bensin - särskilt för bilar utan katalytisk avgasrening - medför betydande miljöfördelar. Som anförs i motion 1987/88:N38 (c) är en inhemsk etanolproduktion av intresse också av försörjnings- och sysselsättningsskäl. En sådan produktion skulle också bidra till ett bättre utnyttjande av tillgänglig åkermark.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen med bifall till här behandlade motionsyrkanden besluta om att skatt inte skall utgå på etanol som används som drivmedel och som är producerad på inhemska råvaror.

13. Uranskatt

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under rubriken Uranskatt - som börjar med ”Näringsutskottet intar” och slutar med ”och 1987/88:Sk560 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kraven i motionerna 1987/88:Sk555 (c) och 1987/88:Sk560 (vpk) på att en skatt på uran skall införas. Energibeskattningen måste utformas så att användning av miljövänlig förnybar energi stimuleras på bekostnad av miljöförstörande bränslen såsom kol, olja och uran.

Införande av en skatt på uran ligger också i linje med vad näringsutskottet i det föregående har anfört angående behovet av råvarubeskattning. Enligt näringsutskottets mening bör skatten på uran utgå med 1 öre per kWh insatt bränsle. Skatten bör tas ut fr.o.m. den 1 januari 1989. Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag i enlighet härmed. Med det sagda tillstyrks motion 1987/88:Sk555 (c) i nu aktuell del. Det anförda tillgodoser delvis motsvarande önskemål i motion 1987/88:Sk560 (vpk).

SkU 1987/88:40

Bilaga 3

14. Uranskatt

John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Uranskatt - som börjar med ”Näringsutskottet intar” och slutar med ”och 1987/88:Sk560 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter (= avvikande mening 13) och uran.

Enligt näringsutskottets mening bör skatten på uran utgå med 2 öre per kWh insatt bränsle. Skatten bör införas så snart som möjligt. Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag i enlighet härmed. Med det sagda tillstyrks i allt väsentligt motion 1987/88:Sk560 (vpk) och delvis motion 1987/88:Sk555 (c), båda såvitt nu är i fråga.

15. Avdrag för energisparåtgärder

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under rubriken Avdrag för energisparåtgärder - som börjar med ”Det nu” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Investeringar i energibesparande åtgärder har ofta, menar näringsutskottet, fått stå tillbaka för de betydligt mindre lönsamma investeringarna i energiproduktionsanläggningar. Den främsta anledningen härtill är de bristande finansieringsmöjligheterna för förstnämnda slag av investeringar, vilket främst drabbar ägare av småhus och bostadsrättslägenheter.

Näringsutskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1987/88:N38 (c) på att småhusägare och bostadsrättsinnehavare skall ges rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen för investeringar som leder till effektivare energianvändning och till användning av förnybara energikällor i stället för elenergi och fossila bränslen. Genom en sådan avdragsrätt ges den enskilde individen - och inte bara kraftföretagen - möjlighet och incitament att delta i omställningen och förnyelsen av energisystemet.

SkU 1987/88:40

Bilaga 3