Om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990, m.m. (prop. 1987/88:164)

Skatteutskottets betänkande

1987/88:41

om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990, m.m. (prop. 1987/88:164)

SkU

1987/88:41

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1987/88:164 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990 och de motioner som har väckts rörande dessa frågor och bostadsbeskattningens utformning m.m. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats 18 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:164 att riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Vidare bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts i propositionen om förändringar vid fastighetstaxeringen.

1 propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering inför 1990 års allmänna fastighetstaxering av småhusenheter. Värdefaktorerna för att fastställa byggnadsvärdet föreslås bli ändrade i flera avseenden. Reglerna för mätning av husets storlek anpassas till den nya svenska standarden för mätning. Vid bedömningen av småhusets ålder skall i fortsättningen större vikt läggas vid dess nybyggnadsår. Åldern på småhusets utrustning skall beaktas vid standardbedömningen. Även i fortsättningen bedöms småhusets standard utifrån en frågelista men denna omarbetas. Den poäng som erhålls genom frågelistan kan frångås om antalet poäng inte ger en rättvisande bild av standarden.

Vad beträffar markvärdet föreslås också vissa förändringar. Klassindelningen av tomtmarkens storlek avskaffas och ersätts med ett riktvärde för normaltomt, från vilket avvikelser görs för varje kvadratmeter. Den s. k. värdeserien för tomtmarksvärderingen avskaffas således. Klassindelningen av värdefaktorn vatten och avlopp görs mer differentierad.

Ny taxering skall göras när indelningen i ägoslag eller byggnadstyp ändras. Befintlig bebyggelse med ett sammanlagt taxeringsvärde understigande 10000 kr. skall inte påverka indelningen i ägoslag. Likaså införs en beloppsgräns om 10000 kr. för när justering för säregna förhållanden skall göras beträffande småhusenheter.

Vidare föreslås att den som under andra året före taxeringsåret äger ett

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 41

småhus som förvärvats under tredje året före allmän fastighetstaxering skall vara skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför fastighetstaxeringen.

Slutligen föreslås att länsskattemyndighet ges möjlighet att vid allmän fastighetstaxering av småhusenheter förordna, utöver ordföranden, två ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd i stället för enbart en ledamot enligt nuvarande regler.

SkU 1987/88:41

2 Förslag till

SkU 1987/88:41

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 7 kap. 3 och 5 §§, 8 kap. 3 §, 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §. 17 kap. 6 §, 19 kap. 8 § och 25 kap. 6 § fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §'

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad).

Tomtmark

Exploate ringsmark -

Täktmark

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 10000 kronor.

Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark endast om det Finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987: 10). avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och som till någon del är avsedd att användas för byggnadsändamål. Detta skall inte gälla, om marken skall indelas som tomtmark eller om det är uppenbart att exploatering ej kommer att genomföras eller kommer att avsevärt fördröjas.

Mark för vilken gäller täkttiilständ enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

1 Senaste lydelse 1987: 146.

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:41

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att tjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda

förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsim- Myr. berg. hällmark, mark med fjällskog och andra impedi pediment

ment i anslutning till skogsmark.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

7 kap.

3 §

För byggnader och ägoslag sorn avses i 8-15 kap. skall taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeomrädet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden sorn i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt skall Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämman- beaktas vid riktvärdets bestämmande. skall indelas i klasser. Resulta- de, skall, atom såvitt avser värdetet av klassindelningen kallas klass- faktorerna storlek för småhus och indelningsdata. storlek för tomtmark för småhus,

indelas i klasser. Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

Riktvärde skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

5 §

Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden.

Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

Påtaglig inverkan på marknadsvärdet skall, i fråga om småhusenhet, anses föreligga når säregna förhållanden föranleder att det med

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:41

ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst 10000 kronor.

8 kap.

3 §

Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till småhusets bostadsyta och dennas fördelning på olika våningar. Storleksklassen för småhus med en storlek som motsvarar högst 200 kvadratmeter i ett plan får inte göras större än att den motsvarar 10 kvadratmeter bostadsyta.

Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa.

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen och biutrymmen.

Alder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5 år.

Standard

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst fem standardklasser.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser.

Byggnads kategori Fastighets rättsliga förhållanden -

Värde ordning -

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt. om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

Med fastighetsrättsliga förhållanden avses om den tomtmark som småhuset är beläget på utgör självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten.

1* Riksdagen 1987188. ösaml. Nr 41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:41

12 kap.

2 8

Riktvärdet skall bestämmas med utgångspunkt i att tomtmarken kan bebyggas omedelbart.

Som riktvärde får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

16 kap.

2 §:

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2. taxeringsenhets beskattningsnatur eller skattepliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet skall ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig att den bör indelas i annan typ av taxeringsenhet.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark hör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp lin som skeri. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

17 kap.

6 §’

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsskattemyndigheten senast den 15 september andra året före det år då allmån fastighetstaxering äger rum.

Vid fastighetstaxering av småhusenheter får länsskattemvndigheten förordna två ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd och vid annan fastighetstaxering en ledamot utöver ordförande. Därvid gäller vad som sägs i första stycket.

Länsskattemyndigheten får förordna ytterligare en ledamot i fastighetstaxeringsnämnd. Därvid gäller vad som sägs i första stycket.

19 kap.

8 §4

Den som under andra året före taxeringsåret äger småhusenhet, som förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter anmaning av länsskattemyndighet skyl -

2 Senaste lydelse 1987:391.

3 Senaste lydelse 1986: 1300.

4 Senaste lydelse 1986: 1300.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:41

dig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

Den som under undra året före taxeringsåret äger hyreshusenhet, som förvärvats sedan föregående allmänna fastighetstaxering, är efter anmaning av länsskattemyndighet skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före taxeringsåret äger industrienhet är efter anmaning från länsskattemyndighet skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten, är efter anmaning från länsskattemyndighet skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de priser som under andra året före taxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet.

25 kap.

6 Bestämmelserna i 17 kap. /. 8- Bestämmelserna i 17 kap. 8-13. 13, 15-17 och 19-25 SS skall i till- 15-17 och 19-25 SS skall i tillämp lämpliga

delar gälla även i fråga om liga delar gälla även i fråga om sär särskild

fastighetstaxering. Förord- skild fastighetstaxering. Förordnande av konsulenter som avses i nande av konsulenter som avses i

17 kap. 15 S skall emellertid äga 17 kap. 15 S skall emellertid äga

rum senast den 30 november året rum senast den 30 november året

före det år då särskild fastighets- före det år då särskild fastighetstaxering äger rum. taxering äger rum.

Länsskattemyndigheten och den lokala skattemyndigheten skall åt särskild fastighetstaxeringsnämnd bereda ärenden och ombesörja göromål av expeditionell art. Nämnda myndigheter granskar fastighetsdeklarationer och tillhandahåller i den omfattning som arbetsförhållandena medger föredragande i ärende som myndighet granska'..

Denna lag träder i kraft den I juli 1988 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1990.

5 Senaste lydelse 1986: 1300.

Motioner

SkU 1987/88:41

Motioner med anledning av propositionen

1987/88:Sk52 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett särskilt lägesavdrag införs sorn kompensation till permanentboende i områden som är särskilt attraktiva för fritidsboende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att privaträttsliga förpliktelser skall beaktas vid fastighetstaxeringen beträffande vissa arrendeavtal,

3. att riksdagen beslutar ändra reglerna för indelning i taxeringsenheter för småhus så att i bebyggd småhusenhet inte får ingå obebyggd mark,

4. att riksdagen beslutar att nuvarande praxis för schablonavdrag vid värdering av hus med dokumenterad radonförekomst behålls oförändrad,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att inte 1990 års allmänna fastighetstaxering slår igenom i form av skatteskärpningar för småhusägarna.

1987/88:Sk53 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för uttag av fastighetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för schablonbeskattning av småhus enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att den inverkan fastighetens läge har på taxeringsvärdet i första hand skall komma till uttryck i ett högre markvärde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om privaträttsliga förhållanden,

6. att riksdagen beslutar att obebyggd mark inte får ingå i bebyggd småhusenhet,

7. att riksdagen beslutar att en detaljplans genomförandetid skall tillmätas avgörande betydelse för indelning i ägoslaget tomtmark,

8. att riksdagen beslutar att småhustomtens delbarhet förutsätter att byggrätten finns dokumenterad genom detaljplan under genomförandetiden,

9. att riksdagen beslutar att indelning av mark i ägoslaget exploateringsmark förutsätter att mark ingår i en detaljplan för vilken genomförandetiden inte har gått ut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nytaxeringsgrund samt uppgiftsskyldighet för kommuner,

11. att riksdagen beslutar att bostadens yta beräknas enligt svensk standard med tillägg av vad i motionen anförts om bostadsyta under snedtak och i sluttningsvåning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bestämning av standard.

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i SkU 1987/88:41 motionen anförts om värdering i samband med bl.a. förekomsten av radon och mögel.

1987/88:Sk54 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av speciella taxeringsregler för permanentbostäder i attraktiva fritidsområden enligt vad som i motionen anförs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförs om möjligheten att justera taxeringsvärden på fastigheter om genomförandetiden har gått ut utan att byggrätt utnyttjas.

Motioner under den allmänna motionstiden 1988

1987/88:Sk335 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att den statliga fastighetsskatten skall omfatta även industrifastigheter i enlighet med vad i motionen anförs.

1987/88:Sk343 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för uttag av den statliga fastighetsskatten enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad schablonbeskattning av småhus enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av småhusbeskattningens utformning,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för reparationskostnader enligt vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för realisationsvinstbeskattning enligt vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo211.

1987/88:Sk364 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar höja det skattefria beloppet från 8 000 kr. till 15 000 kr. vid uthyrning av privat fritidsbostad.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr408.

1987/88:Sk376 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lägre skattebelastning av fritidshus m.m.

1987/88:Sk390 av Elisabeth Fleetwood och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra beloppet 8 000 kr. i punkt 6 tredje stycket anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen till ett halvt basbelopp och att de nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

1987/88:Sk391 av Agne Hansson och Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som medger avdragsrätt vid deklaration för arbetskostnader vid reparation och underhåll av egnahem.

1987/88:Sk398 av Britta Hammarbacken (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ekonomiska föreningar och samfälligheter i kedjehus-, radhus- och villaområden ges

möjligheter att bygga upp obeskattade fonder för reparationer och underhåll SkU 1987/88:41 av för medlemmarna gemensamma anläggningar.

1987/88:Sk414av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om realisationsvinstbeskattning för småhus och bostadsrätter.

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att taxeringsvärdet för bostadsrättshus skall fastställas som för småhus, dvs. till 75 % av marknadsvärdet.

1987/88:Sk439 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av bostadsrätter.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88: Bo424.

1987/88:Sk466 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar fastställa gränsen för skattefri hyresinkomst på fritidshus till 0,5 basbelopp fr.o.m. innevarande inkomstår.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för fastighetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för schablonbeskattning av småhus enligt vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för reparationer utförda i schablontaxerade småhus enligt vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning av fastigheter enligt vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter enligt vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om reglerna för allmän och särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk473 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om beräkningen av reavinst vid försäljning av fastighet i enlighet med vad som anges i motionen.

1987/88:Sk480 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för realisationsvinstbeskattning enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av bostadsföretag.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :Bo431.

1987/88:Sk483 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om schabloniserat boavdrag vid taxeringen för hyrans räntedel för hyresgäster,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunalskattelagen att skattefri avsättning kan ske till en underhållsfond för flerbostadshus,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunalskattelagen att vissa underhållskostnader för småhus blir avdragsgilla,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma reavinstbeskattning bör gälla för småhus och bostadsrätt i enlighet med motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad fastighetsbeskattning i enlighet med motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo262.

1987/88:Sk488 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reavinstbeskattning av bostadsrätter.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo432.

1987/88:Sk490 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med utformningen av bostadsbeskattningen bör inriktas bl.a. på att skapa en större regional rättvisa.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A492.

1987/88:Sk703 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk704 av Karl-Gösta Svenson och Ewy Möller (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om införandet av ny värderingsteknik vid fastställande av taxeringsvärde för småhus,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk711 av Åke Wictorsson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för fastighetsbeskattning av samlingslokaler och kursgårdar som drivs i föreningsregi och ideell regi.

1987/88:Sk715 av Eva Rydén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxeringsvärdena av småhus inför 1990 års fastighetstaxering.

1987/88:Sk721 av Leif Marklund och Åke Selberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av kommunernas uppgiftsskyldighet i samband med deklaration för fastighetstaxering.

1987/88:Sk729 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxeringsvärden i vissa attraktiva turistområden.

SkU 1987/88:41

1987/88:Sk731 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av taxeringsreglerna för skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo872.

1987/88:Bo432 av Agne Hansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.

Utskottet

Allmänt

De förslag som läggs fram i propositionen grundar sig på 1986 års småhustaxeringskommittés förslag i betänkandet (Ds Fi 1987:8) Småhustaxering. Kommitténs förslag innebär bl.a. att förekomsten av byggnad eller byggnader med värde understigande 10 000 kr. inte skall påverka indelningen av mark i ägoslaget tomtmark, att ändringar i den grundläggande indelningen i ägoslag och byggnadstyp skall utgöra nytaxeringsgrund, att en beloppsgräns införs vid justering för säregna förhållanden samt att klassindelningen för tomtarealen avskaffas. Vidare föreslås förändringar beträffande reglerna för bestämmande av ett småhus storlek, ålder och standard.

Propositionen har i väsentliga delar utformats på i huvudsak det sätt som kommittén föreslagit. Enligt departementschefen är det emellertid för tidigt att ta ställning till om den nya plan- och bygglagstiftningens regler om genomförandetid skall få avgörande betydelse vid fastighetstaxeringen. Propositionen avviker även i vissa andra hänseenden från utredningsförslaget. Avsikten är att ett slutligt ställningstagande till vissa frågor skall anstå i avvaktan på en översyn i annat sammanhang.

De motioner som väckts med anledning av propositionen berör bl.a. de grundläggande värderingsprinciperna och vissa konsekvenser av den nya plan- och byggnadslagstiftningen. I detta sammanhang tar utskottet också upp motioner från den allmänna motionstiden rörande fastighetstaxering och bostadsbeskattning m.m.

Fortsatt utredning m.m.

Motion Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller yrkanden (yrkande 23, 17 och 18) av innebörd bl.a. att en utredning bör tillsättas angående reglerna för allmän och särskild fastighetstaxering. Utredningen bör syfta till en omläggning av fastighetstaxeringssystemet så att största möjliga enkelhet kan uppnås i förfarandet och bör främst ha till uppgift att gå igenom reglerna för de fastighetskategorier som, förutom småhus, taxeras 1990 och 1992. dvs. lantbruk och vissa exploateringsfastigheter. Den begärda översynen bör också omfatta de ändringar i schablonbeskattningen av småhus och annan beskattning som föranleds av ändrade värdenivåer. Vidare bör enligt motionärerna regler införas av innebörd att fastighetsägaren kan begära ny

SkU 1987/88:41

taxering om marknadsvärdet på en fastighet har sjunkit under taxeringsperioden. Yrkanden om förslag till ändringar i schablonbeskattningen av villor och annan beskattning med anledning av höjda värdenivåer vid den kommande småhustaxeringen framställs också i motionerna Sk343 (yrkandena 1 och 2) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk52 (yrkande 5) av Agne Hansson m.fl. (c) och Sk53 (yrkandena 1 och 2) av Knut ny taxering vid sjunkande marknadsvärde tas upp även i motion Sk703 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) där motionärerna yrkar förslag från regeringen om nya regler i detta hänseende.

Vad angår frågan om en anpassning av olika skatteregler till taxeringsutfallet vid den kommande fastighetstaxeringen har regeringen i samband med tidigare års allmänna fastighetstaxeringar tagit upp denna fråga så snart taxeringsutfallet har kunnat bedömas. Utskottet utgår från att så kommer att ske även denna gång utan särskild framställan från riksdagens sida. Utskottet finner att någon åtgärd inte för närvarande erfordras i frågan och avstyrker alltså motionerna i denna del.

Som anförs i propositionen och i en del av motionerna har riksdagen 1982 (SkU1981/82:39, rskr 1981/82:179) begärt en allsidig och förutsättningslös utredning avseende såväl materiella som formella regler för fastighetstaxeringen i syfte bl.a. att åstadkomma förenklingar i systemet. Härefter har vissa ändringar genomförts inför 1988 års allmänna fastighetstaxering, och den översyn som är aktuell inför 1990 års småhustaxering redovisas i den nu aktuella propositionen. Samtidigt nämner departementschefen (s. 9-12) att flera detaljer såväl som övergripande frågor har fått anstå i avvaktan på en översyn i annat sammanhang. Bl.a. framhålls att det är angeläget att en författningsteknisk översyn av regelkomplexet företas.

Enligt utskottets mening är det viktigt att reglerna förenklas så långt som möjligt, och en allsidig och förutsättningslös utredning avseende såväl materiella som formella regler framstår som behövlig. Samtidigt vill utskottet framhålla att det i första hand bör ankomma på regeringen att ta ställning till den närmare planeringen av det framtida utredningsarbetet. Med hänsyn till vad som anförs i propositionen kan det antas att regeringen inom kort kommer att redovisa sina ställningstaganden till denna fråga. Utskottet finner därför inte anledning att nu gå in närmare på dessa utredningsfrågor eller att nu upprepa de önskemål som riksdagen år 1982 framförde rörande en utredning angående fastighetstaxeringen. Utskottet avstyrker således motionerna i denna del.

Beträffande kravet på regler om ny taxering vid sjunkande marknadsvärden är detta en fråga som utskottet har prövat vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet SkU 1986/87:31. Utskottet har avstyrkt ändringar i denna riktning med hänvisning till att den föreslagna ordningen kan befaras leda till att den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän fastighetstaxering. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker således även de nu aktuella yrkandena i denna riktning.

I motion Sk721 framhåller Leif Marklund och Åke Selberg (s) att kommunerna i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna måste lägga ned ett tidskrävande arbete på ett stort antal deklarationer för sitt fastighetsinnehav.

SkU 1987/88:41

1** Riksdagen 1987188. 6sami. Nr41

De anser att möjligheterna bör undersökas att förenkla kommunernas deklarationer genom att utforma ett system för schablonmässig taxering och beskattning.

Utskottet vill framhålla att det torde finnas flera möjligheter att förenkla kommunernas arbete med deklarationerna och att det är viktigt att dessa möjligheter tas till vara. Av vad utskottet nyss anfört framgår att en av uppgifterna för den av riksdagen begärda utredningen är att åstadkomma förenklingar. Utskottet utgår därför från att det problem som tas upp i motionen kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Eftersom syftet med motionen därmed kan anses tillgodosett avstyrker utskottet det framställda yrkandet.

En särskild fråga tas upp i motion Sk711 av Åke Wictorsson m.fl. (s, c), nämligen utformningen av reglerna för fastigheter som ägs av allmännyttiga ideella föreningar. I motionen anförs att praxis växlar från län till län i fråga om de undantag från skatteplikt som gäller t.ex. för samlingslokaler och kursgårdar som drivs i föreningsregi och ideell regi. Det har under senare år förekommit att vissa samlingslokaler åsatts taxeringsvärde. Föreningarna har då blivit skyldiga att erlägga en fastighetsskatt som blivit särskilt kännbar till följd av att de saknat möjlighet att utnyttja avdragsrätten för skatten. Enligt motionärerna är reglerna oklara och bör ses över, och enligt deras mening bör utgångspunkten vara att bygdegårdar m.m. och kursgårdar som drivs i föreningsregi eller ideell regi skall undantas från fastighetsskatt.

Gällande principer för inkomstbeskattningen av ideella föreningar har tillämpats fr.o.m. 1979 års taxering och har genomförts också i fråga om fastighetstaxering och fastighetsskatt (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45 och SkU 1979/80:51 rörande inkomstbeskattningen samt prop. 1979/80:40 och SkU 1979/80:17 rörande fastighetstaxeringen). Reglerna omfattar så gott som samtliga föreningar som har ideellt ändamål och som står öppna för allmänheten, dock inte fackföreningar och andra organisationer med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningarna är i stor utsträckning befriade från skatt, och befrielsen gäller under vissa förutsättningar också i fråga om fastigheter.

I fråga om fastigheter gäller fr.o.m. 1981 års allmänna fastighetstaxering att en byggnad med tillhörande mark (ej jordbruk), som ägs av en allmännyttig ideell förening och som till övervägande del - dvs. mer än 50 % - används i föreningens verksamhet som sådan, skall undantas från skatteplikt (3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152). I annat fall är fastigheten skattepliktig i sin helhet. Från skatteplikt undantas, oavsett ägarförhållandena, även vissa specialbyggnader som till övervägande del inrättats och används för vissa angivna ändamål, t.ex. sportanläggningar och byggnader för kulturellt ändamål såsom teater, biograf m.m. (3 kap. 2 § och 2 kap. 2 och 3 §§). - Vid inkomstbeskattningen gäller på motsvarande sätt att en förening är frikallad från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som tillhör föreningen och som till mer än 50 % används i föreningens verksamhet som sådan (7 § 5 morn., jfr 7 morn., lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt). Skattefria är också inkomster som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga

SkU 1987/88:41

ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. De särskilda reglerna vid inkomstbeskattningen har utformats bl.a. med tanke på uthyrning av lokaler i speciella fall (SkU 1976/77:45 s. 30 och 31 och SkU 1979/80:51 s. 6).

Syftet med de aktuella reglerna har varit att åstadkomma skattelättnader och förenklingar. När lagstifningen genomfördes var man medveten om att ändringarna i enstaka fall också kunde medföra skatteskärpningar för vissa föreningars fastighetsinkomster.

De problem som uppmärksammats i motionen berör föreningar med fastigheter som till omkring 50 % eller mer används för andra ändamål än den ideella verksamheten, t.ex. för marknadsmässig uthyrning av affärslokaler. Avgörandena i skattefrågan blir beroende på de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet, och de svårigheter som kan uppstå i gränsfallen är enligt vad utskottet erfarit i första hand av utredningsteknisk art. När det gäller fastigheter som bedöms som skattepliktiga kommer fastighetsskatt att utgå även för den del av fastigheten som används för föreningens ideella ändamål.

Reglerna har enligt utskottets uppfattning i allmänhet fyllt sitt angivna syfte. Utskottet vill dock inte bestrida att reglerna i speciella situationer kan medföra vissa problem. De aktuella reglerna för taxeringen av föreningarnas fastigheter bör emellertid ses i sitt större sammanhang, och behovet av eventuella ändringar bör bedömas vid en mer allsidig prövning av skattefrågorna än vad som nu är möjligt. De svårigheter som kan uppstå i de undantagsfall som tas upp i motionerna är enligt utskottets mening inte större än att frågan kan anstå i avvaktan på den översyn av beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar som nu har inletts (dir. 1988:6). Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Grundläggande värderingsprinciper

Kommitténs översyn har inte omfattat den grundläggande principen att en nivå på 75 % av fastigheternas marknadsvärde skall eftersträvas vid taxeringen. I propositionen framhålls att översynen har avsett de frågor som är specifika för taxeringen av småhusenheter och att behovet av översyn av fastighetstaxeringens mera övergripande frågor bör anstå för prövning i annat sammanhang.

Beträffande problemen för de permanentboende med upptrissade fastighetsvärden i områden som är attraktiva för fritidsboende anför departementschefen att den år 1984 utvidgade förköpslagen (1967:868) har gett möjligheter till vissa lösningar men att även andra åtgärder bör övervägas. Han anser att förevarande problem måste lösas utanför fastighetstaxeringens ram och avser att återkomma till denna fråga i annat sammanhang.

Departementschefen är inte heller beredd att göra avsteg från principen att privaträttsliga förpliktelser inte skall beaktas vid fastighetstaxeringen, t.ex. när fastighetsägare upplåtit arrendetomter på oförmånliga villkor.

I flera motioner begär motionärerna en översyn av reglerna i syfte att undvika att den bofasta befolkningen i attraktiva fritidsområden drabbas av alltför höga taxeringsvärden. En allmän översyn eller ändringar av reglerna i

SkU 1987/88:41

form av bruksvärdering eller lägesavsdrag förordas i motionerna Sk52 (yrkande 1) av Agne Hansson m.fl. (c), Sk54 (yrkande 1) av Kjell Johansson m.fl. (fp), Sk715 av Eva Rydén och Elving Andersson (c), Sk729 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (m) och Sk731 av Alf Wennerfors m.fl. (m). I motionerna Sk704 av Karl-Gösta Svenson och Ewy Möller (m) och Sk53 (yrkande 4) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas i samma syfte att det höga värde som det attraktiva läget medför bör komma till uttryck i markvärdet för att man sedan skall kunna begränsa problemet genom att grunda schablonintäkten för fastigheten endast på byggnadsvärdet.

Som utskottet framhållit vid tidigare års prövning av motsvarande frågor kan den starka efterfrågan på fritidsbostäder inom vissa regioner tendera att tränga undan den fast bosatta befolkningen. Prisutvecklingen i sådana fall kan bl.a. medföra en skärpt beskattning som bidrar till en utveckling i denna riktning. Utskottet vill nu liksom tidigare framhålla att extraordinära förhållanden av detta slag motiverar att en särskild noggrannhet iakttas vid indelningen av värdeområden och vid analysen av statistiken och utgår från att dessa frågor kommer att uppmärksammas i förberedelserna inför den kommande småhustaxeringen. Utskottet kan däremot inte nu tillstyrka att man i sådana fall överger den grundläggande principen om en värdenivå på 75 % av marknadsvärdet. Utskottet instämmer således i departementschefens uppfattning att de särskilda lösningar som kan behövas i huvudsak måste sökas utanför fastighetstaxeringens ram. Som departementschefen anfört i svar på en enkel fråga den 6 maj 1988 är det förenat med stora svårigheter att hitta en tillfredsställande lösning på problemen. Frågan kräver ytterligare överväganden, varför det inte nu kan sägas hur en lösning kan komma att se ut. Departementschefens strävan är att lägga ett förslag till åtgärder som skall kunna gälla för inkomståret 1990, dvs. från och med det år de de nya taxeringsvärdena för småhus kommer att tillämpas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet de nyss angivna motionsyrkandena rörande fastighetstaxeringsfrågan.

Vidare yrkas i motionerna Sk52 (yrkande 2) av Agne Hansson m.fl. (c) och Sk53 (yrkande 5) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) att privaträttsliga förpliktelser i form av oförmånliga arrendeavtal skall beaktas vid värderingen.

Enligt utskottets uppfattning finns det i detta sammanhang inte tillräckliga skäl för att göra avsteg från principen att privaträttsliga förpliktelser inte skall beaktas vid fastighetstaxeringen. Utskottet avstyrker således motionerna även i denna del.

Indelning i taxeringsenheter

I propositionen föreslås att reglerna om indelning i taxeringenheter för småhus skall kvarstå oförändrade.

I motionerna Sk52 (yrkande 3) av Agne Hansson m.fl. (c) och Sk53 (yrkande 6) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) föreslås - i anslutning till utredningsförslaget - att obebyggd tomtmark inte skall få ingå i bebyggd småhusenhet.

Gällande regler innebär bl.a. att en fastighetsägare med en stor delbar

SkU 1987/88:41

tomt i dag inkomstbeskattas för en taxeringsenhet som i realiteten består av två tomter och en byggnad medan en fastighetsägare som har en mindre villatomt och dessutom en obebyggd tomt ett stycke därifrån inkomstbeskattas för endast en tomt med byggnad. Kommitténs och motionärernas förslag innebär att båda fastighetsägarna skulle komma att inkomstbeskattas för endast en tomt med byggnad.

Departementschefen framhåller bl.a. att de av kommittén påtalade effekterna av fastighetstaxeringen vid inkomstbeskattningen kan komma att få sin lösning genom den översyn som f.n. pågår beträffande schablonbeskattningen av villor och att det i en kommande översyn av fastighetstaxeringen kan finnas anledning att se över de motiv som styrt uppdelningen av taxeringsenheter. Med hänvisning härtill och till vad departementschefen i övrigt anfört i denna fråga avstyrker utskottet motionerna i denna del.

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen har redan föranlett vissa ändringar i fastighetstaxeringslagen. 1 propositionen gör departementschefen vissa uttalanden i några ytterligare frågor. Bl.a. föreslås en ny regel av innebörd att ny taxering alltid skall göras när indelningen i ägoslag eller byggnadstyp bör ändras. Det förhållandet att en detaljplans genomförandetid gått ut bör emellertid enligt departementschefen inte ensamt tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av denna fråga, och någon uttalad anknytning till genomförandetiden är enligt hans mening inte heller lämplig i fråga om indelning i tomtmark, tomts delbarhet eller indelning i exploateringsmark.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) hävdar motsatt uppfattning och föreslår - i anslutning till kommitténs förslag - att genomförandetiden skall få avgörande betydelse för bedömningen av dessa frågor (motion Sk53 yrkandena 7-10). I motion Sk54 (yrkande 2) begär Kjell Johansson m.fl. (fp) ett tillkännagivande av innebörd att taxeringsvärdet för obebyggda fastigheter alltid bör kunna justeras om genomförandetiden har gått ut utan att byggrätt utnyttjats.

Som bostadsutskottet anfört vid sin prövning av hithörande frågor (BoU 1986/87:4 s. 43) kan inte enbart den omständigheten att genomförandetiden löpt ut anses medföra någon så klar ändring av marknadsvärdet att en ny taxering är motiverad, utan det krävs dessutom någon form av bindande avgörande beträffande den fortsatta markanvändningen. Utskottet instämmer i denna uppfattning som också har legat till grund för ställningstagandena i den nu aktuella propositionen när det gäller såväl frågan om ny taxering som övriga nyss angivna frågor. Med hänvisning också till de skäl i övrigt som departementschefen anfört för sitt förslag tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

Småhusets storlek

I propositionen föreslås att anknytningen till svensk standard skall bestå. Depaartementschefen framhåller att denna standard numera har omarbetats men att tidigare regler för hur man beräknar arean i våning under snedtak

SkU 1987/88:41

och i sluttningsvåning, dvs. de regler som förorsakade de största mätproblemen i 1981 års allmänna fastighetstaxering, fortfarande kvarstår. Med hänvisning till remissutfallet av utredningsförslaget avvisar departementschefen de avsteg från dessa regler som kommittén förordat i förenklingssyfte. Han åberopar samtidigt att en arbetsgrupp tillsatts för att förbättra och förenkla de mätregler som enligt kommittén föranleder särskilda bekymmer. Departementschefen anför att han kan få anledning att återkomma i denna fråga när resultatet av detta arbete föreligger.

I motion Sk53 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) att de av kommittén förslagna förenklingarna avseende bostadsyta under snedtak och i sluttningsvåning genomförs (yrkande 11).

Utskottet vill framhålla att enighet råder om att alla möjligheter till förenklingar i mätreglerna bör tas till vara. De ansträngningar som nu görs för att ytterligare förbättra dessa regler bör om möjligt genomföras i sådan tid att de kan läggas till grund för mätningen vid 1990 års småhustaxering. Som anförs i propositionen är det också angeläget att deklaranterna får en riktig information om reglerna. Med hänsyn till vad som anförts i propositionen angående dessa frågor saknas det enligt utskottets mening skäl att nu gå in på en närmare bedömning av dessa detaljer. Eftersom de av kommittén föreslagna avvikelserna från svensk standard bestämt avvisats vid remissbehandlingen är utskottet i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet inte berett att nu ta ställning till dessa undantag. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.

Småhusets standard

Enligt propositionen bör småhusets standard liksom för närvarande bestämmas med hänsyn till byggnadsmaterial och utrustning. Avsikten är att den s.k. frågelistan skall omarbetas så att den inte upplevs som betungande. I propositionen föreslås att antalet standardklasser skall utökas till minst 15 för att stora skiktgränser skall undvikas.

I motion Sk53 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) ett tillkännagivande av vad som i motionen anförts om bestämning av standard. I motionen framhålls att frågelistan bör förenklas och förbättras i olika hänseenden, att alltför breda skikt bör undvikas och att det bör finnas en möjlighet till jämkning vid behandlingen i fastighetstaxeringsnämnderna.

I utredningen och i propositionen har stor uppmärksamhet ägnats åt att söka förenkla och förbättra frågelistan, och utskottet kan inte finna att det råder några motsättningar rörande denna grundläggande målsättning, de riktlinjer som dras upp i propositionen eller de detaljer som har samband med denna fråga. Som anförs i propositionen bör det ankomma på riksskatteverket att tillsammans med värderingsexpertis ta ställning till den närmare utformningen av frågelistan, och några närmare ställningstaganden i dessa frågor från riksdagens sida erfordras inte för närvarande. Antalet standardklasser, som enligt gällande bestämmelser skall vara minst 5, bör dock av skäl som anförs i propositionen nu bestämmas till minst 15.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.

SkU 1987/88:41

18 Justering för säregna förhållanden

De riktvärden som beräknas med ledning av olika värdefaktorer kan justeras med hänsyn till säregna förhållanden som påtagligt inverkar på marknadsvärdet. I propositionen föreslås en regel av innebörd att värdet skall förändras med minst 10 000 kr. för att riktvärdet skall få justeras av sådana skäl.

Enligt propositionen bör taxeringsmyndigheterna få större ledning genom allmänna råd osv. om de marknadsvärdeeffekter som kan följa av vissa typiska slag av säregna förhållanden. Detta uttalande tar närmast sikte på vissa typiska förhållanden där marknadsvärdeeffekterna är lätt urskiljbara. Enligt departementschefen förhåller det sig inte alltid så beträffande byggnadsfel som tar sig uttryck i förekomst av radon, mögel, röta eller liknande. Den inverkan sådana byggnadsfel kan ha på marknadsvärdet bör enligt departementschefen bli föremål för ytterligare studier.

Enligt motion Sk52 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 4 bör nuvarande praxis för schablonavdrag vid värdering av hus med dokumenterad radonförekomst behållas oförändrad. Enligt motionärerna är det obestridligt att värdet på ett hus minskar vid klar dokumenterad radonförekomst. I de fall utredning inte föreligger om kostnaderna för att reducera radondotterhalten i ett radonhus föreslår motionärerna att ett schablonavdrag skall medges. Yrkande 13 i motion Sk53 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) innehåller krav på ett uttalande av innebörd att man i det enskilda fallet bör ta hänsyn till förekomst av radon, mögel, röta och liknande förhållanden, om inte starka skäl talar häremot.

Frågan i vilken utsträckning förekomst av radon, mögel, röta och andra byggnadsfel bör inverka på värderingen innehåller - som framgår av propositionen - flera problem. Beträffande markradon bör såsom riksskatteverket anfört problemen kunna mötas genom att beakta förekomsten härav redan vid fastställandet av riktvärdet i de områden där markradon förekommer. Om det skulle förhålla sig så att en entydig värdeinverkan kan påvisas på grund av markradon inom ett område bör alltså detta kunna beaktas redan i riktvärdet. En justering av riktvärdet för marken behöver då i allmänhet komma i fråga endast i områden där radonförekomsten inte har kartlagts, om fastighetsägaren i det enskilda fallet ändå kan påvisa besvärande markradon. När det gäller radon inomhus kan förekomsten härav många gånger ha sådan karaktär att en justering av riktvärdet är motiverad. Som framgår av propositionen är emellertid bedömningen av denna fråga förenad med problem av olika slag. Förhållandena växlar från fall till fall i fråga om orsakerna till felet och felets art och omfattning. Därtill kommer svårigheter av skilda slag i form av osäkra mätmetoder och andra bedömningsgrunder.

Enligt riksskatteverkets vägledning inför 1981 års allmänna fastighetstaxering kunde en justering aktualiseras om småhuset enligt mätintyg var ett s.k. radonhus och radonhus inte var normalt förekommande inom värdeområdet. I senare skattechefsmeddelanden angavs att en justering kunde aktualiseras om radondotterhaltens årmedelvärde översteg 400 Bq/m'1, dvs. gränsen för sanitär olägenhet, och att justering då kunde medges med 20 000 kr. Kammarrätten i Stockholm medgav sedermera i en rad domar nedsättningar med vanligen 40 000-50 000 kr. för radondotterhalter mellan 200 och 400

SkU 1987/88:41

19 Bq/m3 men vägrade nedsättning vid lägre radondotterhalter. Därefter har regeringsrätten medgivit nedsättning även i fall där radondotterhalten understigit 200 Bq/m1.

Enligt utskottets uppfattning är det otillfredsställande att förekomsten av radon på detta sätt kommit att påverka taxeringsresultatet på olika sätt i jämförbara fall. Det är därför positivt att radonfrågan kommer att bli föremål för ytterligare studier. Utgångspunkten bör enligt utskottets mening vara att dessa frågor vid kommande fastighetstaxering redan i första instans skall kunna prövas på ett sätt som utan onödig omgång tillgodoser berättigade krav på en rättvis taxering. Med hänsyn till vad som anförts i propositionen utgår utskottet från att riksskatteverket med ledning av det material som kan framkomma och mot bakgrund av den praxis som utbildats i dessa frågor kommer att utarbeta en närmare vägledning för en sådan bedömning av de yrkanden som kommer att framställas vid taxeringen. Utskottet finner att syftet med motionerna såvitt avser radon i allt väsentligt är tillgodosett och avstyrker de aktuella yrkandena i denna del.

När det gäller mögel- och rötskador har riksskatteverket för avsikt att utarbeta bättre normer om hur sådana fel bör beaktas vid värderingen. Med hänvisning härtill och vad som i övrigt anförts i propositionen i denna fråga avstyrker utskottet motion Sk53 även i denna del.

Övriga frågor rörande fastighetstaxeringen

Propositionen innefattar också ställningstaganden till vissa andra detaljer som har samband med den kommande småhustaxeringen. Bl.a. föreslås att ett begränsat antal ägare till nyförvärvade fastigheter skall vara skyldiga att lämna vissa uppgifter som behövs vid förberedelserna inför den kommande fastighetstaxeringen. Utskottet har inte något att erinra mot detta förslag eller mot de andra delar av propositionen som inte särskilt berörts i det föregående.

Villaschablonen

Inkomstberäkningen av en- och tvåfamiljsfastigheter sker i allmänhet enligt en schablonmetod som innebär att man som intäkt endast skall redovisa en viss procent av fastighetens taxeringsvärde enligt en progressiv skala. Från detta belopp medges avdrag för ränteutgifter och tomträttsavgäld.

I motion Sk343 (yrkandena 3 och 4) av Carl Bildt m.fl. (m) återkommer ett krav på en omläggning av villabeskattningen i syfte att grunda den på en värdering av boendeförmånen och att medge ett begränsat avdrag för reparationer. Motsvarande krav från samma håll framställs också i motionerna Sk470 (yrkandena 19 och 20) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk53 (yrkande 3) av Knut Wachtmeister m.fl. (m). Motionerna Sk391 av Agne Hansson och Anna Wohlin-Andersson (c) och Sk483 (yrkande 3) av Alf Svensson (c) innehåller också yrkanden om en avdragsrätt för reparationer. I en annan motion, Sk490 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), yrkas en större regional rättvisa i beskattningen genom att det pågående utredningsarbetet inriktas på att begränsa nuvarande effekter av skilda värdenivåer.

SkU 1987/88:41

20 Utskottet har vid tidigare års prövning av motsvarande frågor hänvisat till att dessa ingår i den pågående översynen av bostadsbeskattningen. Som utskottet konstaterade förra året har bostadskommittén i sitt slutbetänkande funnit att villabeskattningen liksom hittills bör grunda sig på taxeringsvärdet och att fördelarna från kontrollsynpunkt med en begränsad avdragsrätt för reparationer inte uppväger nackdelarna. Enligt utskottets mening bör riksdagens ställningstagande till dessa frågor anstå i avvaktan på resultatet av de pågående övervägandena rörande kommitténs förslag. Utskottet avstyrker således de aktuella motionsyrkandena i dessa delar.

När det gäller en regional differentiering genom ändringar av villaschablonen framhöll utskottet att inte endast praktiska skäl talade mot en sådan lösning. Utskottet konstaterade att de belopp som enligt gällande regler skall tas till beskattning enligt villaschablonen inte kunde anses motsvara skälig avkastning på det kapital som lagts ned i fastigheten och anförde att det också mot denna bakgrund kunde ifrågasättas om det fanns utrymme för sådana skattelättnader som avsågs i den då aktuella motionen. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker således motion Sk490.

I två motioner - Sk390 av Elisabeth Fleetwood och Birgitta Rydle (m) och Sk466 av Göthe Knutson (m) - framställs yrkanden om att det skattefria beloppet för uthyrning av schablontaxerade småhus höjs från 8 000 kr. till ett halvt basbelopp. I motion Sk364 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas att gränsen höjs till 15 000 kr.

Vid sin prövning av likartade motionsyrkanden förra året konstaterade utskottet att det ifrågavarande gränsbeloppet uppräknades från 4 000 kr. till nuvarande 8 000 kr. så sent som 1985 (SkU 1984/85:36), med verkan fr.o.m. 1987 års taxering. Utskottet fann att det inte kunde anses aktuellt att redan överväga en ytterligare höjning.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill erinra om att skattefrihet för inkomster av detta slag endast gäller i fråga om schablontaxerade fritidshus och villor. Utskottet avstyrker således motionerna.

I motion Sk376 begär Björn Körlof (m) förslag från regeringen av innebörd att beskattningen av obebodda eller endast tidvis bebodda fritidshus och permanenta bostäder lindras.

Utskottet vill framhålla att villaschablonen utgör en metod att uppskatta en fastighets avkastningsvärde och att detta värde i allmänhet inte påverkas av frågan om fastigheterna utnyttjas hela året eller ej. Under särskilda omständigheter kan dock värdet jämkas, och motsvarande gäller också i fråga om de schabloner som tillämpas i fråga om jordbrukares bostadsförmåner. Vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för att ändra dessa regler, och utskottet avstyrker alltså densamma.

Bostadsrätt, realisationsvinstbeskattning m.m.

Hosten 1983 beslutades att realisationsvinst på bostadsrätter skall beskattas även efter fem års innehav (prop. 1983/84:67, SkU 1983/84:13). Vinstbeskattningen är nominell, utan rätt till indexuppräkning av avdragsposterna.

SkU 1987/88:41

21 Storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten bestäms enligt en fallande skala som ansluter till vad som gäller för lösöre m.m. För bostadsrätt som innehafts mer än fyra år skall 25 % av vinsten tas till beskattning.

Beträffande fastigheter medgavs tidigare vid vinstberäkningen full indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. År 1980 (prop. 1980/81:32, SkU 1980/81:10) slopades indexuppräkningen för de fyra första åren. Anskaffningsvärdet får numera i princip räknas upp med hänsyn endast till prisutvecklingen från det fjärde året efter det år då fastigheten köptes. För ny-, till- eller ombyggnadsarbeten beaktas endast den prisutveckling som sker från det fjärde året efter det år då kostnaderna lades ned.

Om avyttringen av en fastighet ingår som ett led i ett byte av permanentbostad har den skattskyldige - om han förvärvar och bosätter sig på en likvärdig ersättningsfastighet - möjlighet till uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid avyttringen.

I flera motioner framställs yrkanden av innebörd att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter bör ansluta till vad som gäller beträffande villor, med indexuppräkning av anskaffningsvärdet och en uppskovsrätt för den som byter bostad. Yrkanden av denna innebörd framställs i motionerna Sk343 (yrkande 5 i viss del) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk470 (yrkande 22) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk414 (yrkande 5) av Kjell Johansson m.fl. (fp), Sk439 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk480 (yrkande 1) av Rolf Dahlberg m.fl. (m), Sk483 (yrkande 4) av Alf Svensson (c) och Sk488 av Agne Hansson m.fl. (c).

Vid sin behandling av motsvarande frågor förra året rörande bostadsrätter m.m. (SkU 1986/87:31) konstaterade utskottet att samtliga dessa frågor omfattades av de förslag som bostadskommittén har lagt fram i sitt slutbetänkande. I avvaktan på kommande ställningstaganden till utredningsförslagen var utskottet inte berett att gå in på en närmare prövning av de då aktuella yrkandena. Några nya synpunkter som bör föranleda att riksdagen nu föregriper de överväganden som pågår inom regeringskansliet har inte anförts i de ifrågavarande motionerna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet desamma i här angivna delar.

Motion Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) innehåller också ett yrkande som syftar till en större likställighet mellan bostadsrätt och villor vid arvs- och förmögenhetsbeskattningen (yrkande 11), nämligen att 75 % av marknadsvärdet för bostadsrättsandelen skall tas upp som förmögenhetsvärde.

Nuvarande regler innebär att värdet skall anses motsvara medlemmens andel i föreningsförmögenheten, beräknat med utgångspunkt i taxeringsvärdet på föreningsfastigheten. Som motionärerna framhåller utgör detta värde många gånger endast en liten del av bostadens marknadsvärde. Reglerna infördes år 1980 som ett provisorium och de ingår i den översyn som nu pågår rörande bostadsbeskattningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i denna del.

Yrkande 5 i motion Sk343 av Carl Bildt m.fl. (m) och yrkande 21 i motion Sk470 från samma håll innebär att också realisationsvinstberäkningen i fråga om fastigheter ändras så att full indexuppräkning medges fr.o.m. första året.

SkU 1987/88:41

22 Vidare yrkar Hans Nyhage (m) i motion Sk473 att värdet av egen arbetsinsats skall få tas med vid realisationsvinstberäkningen.

Vid sin prövning förra året av motionsyrkanden om ändringar av realisationsvinstbeskattningen för fastigheter erinrade utskottet om att det år 1980 rådde enighet om att beskattningsreglerna borde skärpas bl.a. för att motverka spekulationsvinster och om att de begränsningar av indexuppräkningen som då genomfördes i detta syfte fått en delvis provisorisk karaktär i avvaktan på resultatet av den översyn av uppskovsreglerna som samtidigt påbörjades och som numera har slutredovisats (SOU 1985:38 och 39, Reavinstuppskov - fastigheter). Utskottet utgår nu liksom tidigare från att regeringen i samband med ställningstagandena till de aktuella utredningsförslagen kommer att pröva såväl de grundläggande principerna för beskattningen som detaljutformningen av reglerna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de nu angivna motionsyrkandena.

Motion Sk483 av Alf Svensson (c) innehåller ett yrkande (yrkande 1) om ett schabloniserat boavdrag vid taxeringen för hyresgäster, avseende hyrans räntedel.

Enligt utskottets uppfattning bör åtgärder i syfte att sänka hyreskostnaderna för hyresgäster och att åstadkomma en större likhet vid beskattningen mellan olika bostadsformer utformas på annat sätt än att utöka avdragsrätten vid beskattningen. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.

Fyra motioner rör beskattningen av olika bostadsföretag, reparationsfonder m.m.. Yrkande 2 i motion Sk480 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) syftar till att alla bostadsföretag bör beskattas enligt den konventionella metoden och att avdragsrätt bör införas för avsättning till reparationsfond, medan yrkande 5 i motion Bo432 av Agne Hansson m.fl. (c) går ut på en översyn av skillnaderna i beskattning och avsättningar för reparationer mellan privatägda hyresfastigheter och allmännyttan i syfte att förbättra förutsättningarna för hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll. Alf Svenson begär i motion Sk483 förslag till regler om skattefri avsättning till underhållsfond för flerbostadshus. I motion Sk398 yrkar Britta Hammarbacken (c) att ekonomiska föreningar och samfälligheter i villaområden får möjlighet att bygga upp obeskattade fonder för reparation och underhåll av gemensamma anläggningar.

Enligt utskottets uppfattning innehåller inte heller de nu angivna motionerna några sådana nya synpunkter angående bostadsbeskattningens utformning att de för närvarande kräver ett ställningstagande från riksdagens sida. I sammanhanget vill utskottet tillfoga att de pågående övervägandena rörande en reformerad företagsbeskattning och därmed sammanhängande resultatutjämningsfrågor även omfattar beskattningen av hyresfastigheter. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Fastighetsskatten

Den statliga fastighetsskatten omfattar bl.a. hyreshus (hit hör såväl privatägda hus som allmännyttans hus och hus som ägs av bostadsrättsföreningar), småhus och bostadsbyggnader på lantbruk. Skatteunderlaget är för småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet, i fråga om småhus på lantbruksenheter en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet och för övriga

fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter, 2,5 % för privatägda hyreshus och 2 % för övriga fastigheter. Underlaget för hyreshus och bostadsrättshus var tidigare hela taxeringsvärdet men sänktes våren 1987 till 55 % av detta värde med verkan fr.o.m. 1989 års taxering eftersom den allmänna fastighetstaxeringen 1988 väntades medföra ökningar av taxeringsvärdena för dessa fastighetstyper med ca 80 %.

I motion Sk335 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att fastighetsskatten utvidgas till att omfatta även industrifastigheter med 1,5 % av taxeringsvärdet under det första året och 2,5 % därefter. Motionärerna anser att en sådan utvidgning av skatten skulle innebära större rättvisa mellan olika fastighetskategorier och möjliggöra en enligt deras mening välmotiverad omfördelning av kapital från industri till hyresgäster och andra bostadskonsumenter.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av motsvarande fråga framhållit att frågan om att inlemma industrifastigheter i fastighetsskatten bör övervägas i ett större sammanhang där industrins totala beskattningsförhållanden behandlas. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och är alltså inte berett att nu ställa sig bakom en sådan utvidgning av skatten. Utskottet avstyrker således motion Sk335.

Alf Svensson (c) begär i motion Sk483 (yrkande 5) förslag om sådana ändringar att fastighetsskatten begränsas till kommunernas kostnader för brandförsvar och vägunderhåll etc.

Utskottet kan inte tillstyrka att fastighetsskatten omvandlas till en kommunalskatt. Det bör också framhållas att en avsevärd sänkning av denna skatt skulle innebära en ej acceptabel försvagning av budgeten och att olika frågor om fastighetsskatt, sedda i ett större sammanhang, ingår i de pågående övervägandena rörande bostadsbeskattningen och bostadspolitiken i övrig. Utskottet avstyrker således också motion Sk483 i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en anpassning till utfallet av småhustaxeringen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 5, 1987/ 88:Sk53 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Sk343 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk470 yrkandena 17 och 18,

2. beträffande en allsidig utredning angående fastighetstaxeringen att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk470 yrkande 23 i denna del,

3. beträffande ny taxering vid sjunkande marknadsvärde

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 23 i denna del och 1987/88:Sk703,

4. beträffande kommunernas deklarationsskyldighet att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk721,

5. beträffande ideella föreningars fastigheter att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk711,

6. beträffande permanentbostäder i attraktiva fritidsområden

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 1, 1987/

SkU 1987/88:41

88:Sk53 yrkande 4, 1987/88:Sk54 yrkande 1, 1987/88:Sk704, 1987/ 88:Sk715, 1987/88:Sk729 och 1987/88:Sk731,

7. beträffande privaträttsliga förpliktelser

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 2 och 1987/ 88:Sk53 yrkande 5,

8. beträffande indelning i taxeringsenheter

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 3 och 1987/ 88:Sk53 yrkande 6,

9. beträffande genomförandetidens betydelse för indelning i tomtmark, m. m.

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:164 i denna del och avslår motionerna 1987/88:Sk53 yrkande 7-10 och 1987/88:Sk54 yrkande 2,

10. beträffande småhusets storlek

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk53 yrkande 11,

11. beträffande småhusets standard

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk53 yrkande 12,

12. beträffande radon

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 4 och 1987/ 88:Sk53 yrkande 13 i denna del,

13. beträffande mögel

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk53 yrkande 13 i denna del,

14. beträffande övriga frågor rörande fastighetstaxeringen att riksdagen bifaller proposition 1987/88:164 i dessa delar,

15. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:164 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

16. beträffande en omläggning av villaschablonen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk53 yrkande 3 i denna del, 1987/88:Sk343 yrkande 3, 1987/88:Sk470 yrkande 19 och 1987/ 88:Sk490,

17. beträffande reparation av villa

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk53 yrkande 3 i denna del, 1987/88:Sk343 yrkande 4, 1987/88:Sk391, 1987/88:Sk470 yrkande 20 och 1987/88:Sk483 yrkande 3,

18. beträffande uthyrning av fritidshus

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk364, 1987/88:Sk390 och 1987/88:Sk466,

19. beträffande obebodda bostadsfastigheter att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk376,

20. beträffande realisationsvinst på bostadsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk343 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk414 yrkande 5, 1987/88:Sk439, 1987/88:Sk470 yrkande 22, 1987/88:Sk480 yrkande 1, 1987/88:Sk483 yrkande 4 och 1987/ 88:Sk488,

21. beträffande förmögenhetsvärdet på bostadsrättsandel att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk414 yrkande 11,

SkU 1987/88:41

22. beträffande index vid beräkning av fastighetsvinster

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk343 yrkande 5 i denna del och 1987/88:Sk470 yrkande 21,

23. beträffande värdet av egen arbetsinsats vid realisationsvinstberäkningen att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk473,

24. beträffande boavdrag för ränta

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk483 yrkande 1,

25. beträffande beskattningen av olika bostadsföretag, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk480 yrkande 2, 1987/ 88:Sk483 yrkande 2 och 1987/88:Bo432 yrkande 5,

26. beträffande samfälligheter i villaområden att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk398,

27. beträffande fastighetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk335 och 1987/88:Sk483 yrkande 5.

Stockholm den 10 maj 1988 Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

Reservationer

1. En anpassning till utfallet av småhustaxeringen (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Den kommande småhustaxeringen väntas medföra avsevärda höjningar av taxeringsvärdena, särskilt i vissa områden. Oförändrade skatteregler skulle leda till betydande skatteökningarna som dessutom blir olika stora beroende på var i Sverige som huset ligger. Redan införandet av fastighetsskatten i tre steg åren 1985-1987 har ökat skattebelastningen kraftigt.

För att motverka dessa skattehöjningar måste förslag i god tid läggas fram

SkU 1987/88:41

för riksdagen om ändrade regler för schablonbeskattningen av småhus och för den statliga fastighetsskatten så att de kraftiga skatteökningar som annars kan förutses motverkas. Det anförda gäller också i fråga om kapitalskatterna.

Vi instämmer alltså i de krav i detta hänseende som framställs i de aktuella motionerna.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande en anpassning till utfallet av småhustaxeringen att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk52 yrkande 5, 1987/88:Sk53 yrkandena 1 och 2,1987/88:Sk343 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk470 yrkandena 17 och 18 hos regeringen begär förslag i god tid om sådana ändringar i skattereglerna att de kraftiga skatteskärpningar som kan bli följden av 1990 års allmänna fastighetstaxering av småhus kan motverkas.

2. En allsidig utredning angående fastighetstaxeringen (mom.

2)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Ridsdagen begärde redan 1982 en allsidig och förutsättningslös utredning avseende såväl de materiella som formella reglerna för fastighetstaxering i syfte bl.a. att åstadkomma förenklingar. Därefter har utskottet vid flera tillfällen, bl.a. hösten 1985 (SkU 1985/86:2), återkommit till behovet av en snar utredning av dessa frågor. Utskottet har förutsatt att frågorna skulle prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt och har bl.a. framhållit att utredningsresultatet borde läggas till grund för fastighetstaxeringen 1988.

Den utredning som regeringen så småningom tillsatt och som nu har slutfört sitt uppdrag har begränsat sig till vissa detaljfrågor rörande 1990 års småhustaxering, och riksdagens utredningskrav har inte tillgodosetts. Detta är - som framhålls i motion Sk470 - synnerligen allvarligt med tanke på den fastighetstaxering som nu genomförs i fråga om hyreshus och industrienheter m.m. och som planeras för övriga kategorier 1990 och 1992. Den av riksdagen begärda utredningen bör nu tillsättas utan ytterligare dröjsmål.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande en allsidig utredning angående fastighetstaxeringen att riksdagen bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 23 i denna del begär att regeringen nu tillsätter den av riksdagen år 1982 begärda utredningen angående fastighetstaxeringen.

SkU 1987/88:41

3. Ny taxering vid sjunkande marknadsvärde (mom. 3)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Det nuvarande fastighetstaxeringssystemet bygger sedan länge på att alla fastigheter i landet skall taxeras om med vissa intervaller. Dessa har tidigare varit fem år. Den senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum 1981. Nästa skulle alltså egentligen ägt rum 1986. Genom skilda riksdagsbeslut har taxeringen framflyttats och skall nu ske 1988 beträffande hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter, 1990 beträffande småhus och 1992 beträffande lantbruksenheter.

Under åren mellan de allmänna fastighetstaxeringarna kan ny taxering ske om fastigheternas beskaffenhet påtagligt ändrats t.ex. genom om- eller tillbyggnad. Andra förutsättningar beaktas först vid de allmänna fastighetstaxeringarna.

Sedan 1981 års allmänna fastighetstaxering har marknadsvärdet fallit på flera fastighetstyper och på många enskilda fastigheter. Det vid 1984/85 års riksmöte fattade beslutet om fritt handredskapsfiske innebar inte enbart ett allvarligt ingrepp i den enskilda äganderätten. Det innebär också att marknadsvärdet för fastigheter, vilkas ägare försörjt sig på fiske kombinerat med jordbruk, minskat betydligt i värde. En omtaxering av dessa fastigheter före 1992 års allmänna fastighetstaxering framstår därför som nödvändig. Vi föreslår därför att sjunkande marknadsvärde införs som grund för särskild fastighetstaxering på sätt som föreslås i motionerna Sk470 och Sk703.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande ny taxering vid sjunkande marknadsvärde att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 23 i denna del och 1987/88 :Sk703.

4. Ideella föreningars fastigheter (mom. 5)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk711 innebär gällande regler för ideella föreningar att deras fastigheter i vissa fall skall betraktas som skattepliktiga, även om de till väsentlig del används för den ideella verksamheten och förvaltningen går med underskott. Detta innebär att att fastighetsskatt kommer att utgå på fastighetens hela värde och alltså även på den del som används för den ideella verksamheten. Eftersom fastighetsskatten och dess föregångare, hyreshusavgiften, har tillkommit först på senare tid, är detta en konsekvens som inte beaktats när reglerna för de ideella föreningarna utformades. Därtill kommer att reglerna medför tillämpningsproblem av såväl praktisk som principiell natur.

SkU 1987/88:41

28 Fastighetsskatten kan i dessa fall uppgå till betydande belopp och medföra svåra påfrestningar för de föreningar som drabbas. Från statsfinansiell synpunkt torde frågan om skatteplikt eller ej för de fastigheter som det här gäller sakna betydelse.

Mot denna bakgrund instämmer vi i motionärernas uppfattning att de aktuella reglerna bör ses över. Utgångspunkten för översynen bör vara att samlingslokaler, belägna i t.ex. bygdegårdar, ordenshus, Folkets Hus och Folkets Park samt kursgårdar som drivs i ideell regi generellt undantas från fastighetsskatt. Med hänsyn till att frågan kan ha stor ekonomisk betydelse för vissa ideella föreningar med begränsade resurser bör den behandlas med förtur.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande ideella föreningars fastigheter att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk711 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en översyn av reglerna för fastighetsbeskattning av samlingslokaler och kursgårdar m.m. som drivs i ideell regi.

5. Permanentbostäder i attraktiva fritidsområden (mom. 6)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

När det gäller vissa skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva turistområden har det i olika sammanhang uppmärksammats att taxeringsvärdet på fastigheter, som utnyttjas på ett normalt sätt av den bofasta befolkningen, ofta påverkas av en ökad efterfrågan för fritidsändamål. Värdena kan av denna anledning bli så höga att de allvarligt försämrar möjligheterna för de ursprungliga fastighetsägarna att bo kvar och fortsätta sin verksamhet på orten. Utskottet har tidigare år hänvisat till att frågan skulle tas upp av bostadskommittén, men så har inte skett. Frågan har ej heller tagits upp av småhustaxeringskommittén.

Finansministern har numera instämt i uppfattningen att det behövs särskilda åtgärder för att komma till rätta med problemen, även om det enligt hans uppfattning är förenat med svårigheter att hitta en tillfredsställande lösning. Enligt vår uppfattning kan det emellertid inte godtas att finansministern ställer frågan på framtiden och avsäger sig möjligheterna att beakta dessa allvarliga problem vid den kommande småhustaxeringen 1990.

Frågan bör enligt vår uppfattning få en allsidig och skyndsam översyn så att resultatet kan redovisas för riksdagen redan i höst. Utgångspunkten bör givetvis vara att de ändringar som kan aktualiseras rörande fastighetstaxeringen skall kunna läggas till grund för den kommande småhustaxeringen. Risken är annars att de olägenheter som drabbat fastigheter av detta slag kommer att förstärkas på ett ohållbart sätt och att den bofasta befolkningen i de aktuella områdena kommer att drabbas för en lång tid framöver.

SkU 1987/88:41

29 Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande permanentbostäder i attraktiva fritidsområden

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 1, 1987/88:Sk53 yrkande 4, 1987/88:Sk54 yrkande 1, 1987/88:Sk704, 1987/88:Sk715,1987/88:Sk729 och 1987/88:Sk731 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande beskattningen av permanentbostäder i attraktiva fritidsområden.

6. Privaträttsliga förpliktelser (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Som framhålls i motionerna Sk52 och Sk53 är det helt nödvändigt att privaträttsliga förhållanden beaktas för att man skall kunna få en rättvisande värdering av fastigheter i sådana speciella fall som avses i motionerna. Det är oacceptabelt att man vid värderingen inte tar någon som helst hänsyn till kontrakt som är bundna för en lång tidsperiod och med blygsamma avgifter. Detta är något som också har framhållits vid remissbehandlingen. Vi instämmer därför i motionärernas uppfattning att regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder i detta hänseende för att uppnå en rättvisare taxering.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande privaträttsliga förpliktelser

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 2 och 1987/88:Sk53 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan om förslag från regeringen av innebörd att privaträttsliga förpliktelser skall beaktas vid fastighetstaxeringen.

7. Indelning i taxeringsenheter (mom. 8)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Småhustaxeringskommittén föreslog i sitt betänkande att obebyggd tomtmark inte skall få ingå i en bebyggd småhusenhet. Skälet härtill var bl.a. att en obebyggd tomt f.n. kan ingå i samma taxeringsenhet som en bebyggd villatomt, och att den nuvarande samtaxeringen i sådana fall kan leda till att inkomstbeskattningen genom villaschablonen blir alltför hög. Med kommitténs förslag kan denna olägenhet undvikas. Som riksskatteverket framhållit

SkU 1987/88:41

vid remissbehandlingen kan man på detta sätt också uppnå andra praktiska fördelar.

Enligt vår uppfattning finns det inte skäl att som finansministern föreslår låta denna fråga anstå i avvaktan på resultatet av de pågående övervägandena rörande inkomstbeskattningens utformning och en framtida översyn av fastighetstaxeringen. I motionerna Sk52 och Sk53 yrkas att kommitténs förslag genomför nu. Vi tillstyrker motionerna i denna del.

dels vid mom. 8 och mom. 16 i motsvarande del hemställt

8. beträffande indelning i taxeringsenheter att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk52 yrkande 3 och 1987/88:Sk53 yrkande 6 beslutar att det vid proposition 1987/88:164 fogade förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen skall tillföras följande förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 6 §:

4 kap.

6 §

I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

I bebyggd taxeringsenhet får exploateringsmark inte ingå. I bebyggd småhusenhet får obebyggd mark inte ingå. Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

8. Genomförandetidens betydelse för indelning i tomtmark, m.m. (mom. 9)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Ett problem som tas upp i motionerna Sk53 och Sk54 är frågan hur obebyggd mark skall behandlas om den s.k. genomförandetiden för byggrätt har löpt ut. Småhustaxeringskommittén var helt enig om att endast mark med garanterad byggrätt skall indelas som tomtmark eller exploateringsmark. Om genomförandetiden har gått till ända finns det inte längre någon garanterad byggrätt enligt den nya plan- och bygglagen. Kommittén föreslog därför att en sådan fastighet inte längre skall betraktas om tomtmark eller exploateringsmark och att fastigheten i förekommande fall skall omtaxeras. I propositionen godtas visserligen den av kommittén föreslagna lagtexten, men departementschefen uttalar samtidigt att enbart det förhållandet att genomförandetiden utgått inte får vara avgörande för frågan.

Eftersom den byggrätt som detaljplanen ger fastighetsägaren innebär att fastighetens värde är högre under genomförandetiden än när denna tid har gått ut, måste man för att få en rättvisande värdering vid fastighetstaxeringen kunna ta hänsyn till den förändring av värdet som uppenbarligen uppstår om byggrätten inte tas i anspråk i tid. De av kommittén föreslagna reglerna har denna innebörd, och de bör också tillämpas på detta sätt i praktiken.

Det anförda gäller i motsvarande mån också frågan om en småhustomts delbarhet. Eftersom frågan om genomförandetiden kommer att få väsentlig

SkU 1987/88:41

betydelse för fastighetstaxeringen bör kommunerna åläggas att lämna uppgift om när en garanterad byggrätt upphör att gälla.

Det anförda innebär att motionerna bör bifallas i dessa delar.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande genomförandetidens betydelse för indelning i tomtmark, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk53 yrkandena 7-10 och 1987/88:Sk54 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om indelningen av obebyggd mark i ägoslag, m.m.

9. Småhusets storlek (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Många fastighetsägare uppgav felaktig bostadsyta vid föregående allmänna fastighetstaxering beroende på krångliga anvisningar. Det är därför positivt att man nu söker åstadkomma förenklingar. Vad som främst orsakat problem är, som framhålls i motion Sk53, bostadsytan under snedtak samt i sluttningsvåningar. Det förefaller inte troligt att man till 1990 års småhustaxering här skall kunna uppnå erforderliga förenklingar genom ändringar i bestämmelserna i svensk standard för mätning av sådana utrymmen. Vi instämmer därför i kommitténs och motionärernas bedömning att man nu bör godta en avvikelse i dessa fall från denna standard. Kommitténs förslag att under snedtak begränsa den mätvärda arean till sådan golvyta som ligger inom rumshöjden 1,5 meter bör av dessa skäl kunna godtas. När det gäller sluttningsvåningar torde schabloner av det slag som kommittén förordat inte kunna undvikas. Med hänsyn till angelägenheten att uppnå förenklingar bör kommitténs förslag även i denna del accepteras.

Det anförda innebär att motionen i denna del bör bifallas. Förslaget erfordrar inte någon uttrycklig författningsreglering.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande småhusets storlek att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk53 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande mätning av utrymme under snedtak och sluttningsvåningar.

SkU 1987/88:41

10. Småhusets standard (mom. 11)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Det är givetvis av vikt att småhusets standard kan bedömas på ett tillfredsställande sätt vid taxeringen. Samtidigt förhåller det sig så att den frågelista som använts vid 1981 års allmänna fastighetstaxering vållat praktiska problem och irritationer. Det är därför positivt att denna lista nu kommer att omarbetas. Som anförs i motion Sk53 bör det nu framhållas att listan måste vara enkel och lättfattlig och att man endast tar med sådana faktorer som har verklig betydelse för värderingen. Frågorna måste också ställas på sådant sätt att de är lätta att besvara. Samtidigt bör man söka utforma listan på sådant sätt att kravet på en rättvis taxering bör tillgodose. Avvägningen mellan dessa krav är givetvis svår, och regeringen bör därför ägna tillräcklig uppmärksamhet åt dessa frågor. Det bör också framhållas att resultatet skall kunna jämkas vid behandlingen i fastighetstaxeringsnämnderna med hänsyn till de särskilda omständigheter som kan föreligga i det enskilda fallet.

Vi instämmer således i de synpunkter som anförts i motionen rörande denna fråga.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande småhusets standard att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk53 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande bestämningen av småhusets standard.

11. En omläggning av villaschablonen (mom. 16)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i de aktuella motionerna skapar den nuvarande utformningen av villabeskattningen två principiellt viktiga problem. För det första skiljer sig taxeringsvärdet för likadana hus högst väsentligt mellan olika orter och regioner i landet. Det innebär att villaskatten slår mycket olika beroende på var i landet ett hus ligger. Denna olikhet är ofta klart större än den i och för sig förekommande olikheten i hyresnivåer. För det andra har, genom att avdrag inte längre medges för reparationer i småhus, det s.k. svarta arbetet ökat högst betydligt. Genom att avdragsrätten inte längre finns saknar villaägaren motiv att begära kvitto för utfört arbete. Vi återkommer strax till dessa avdragsfrågor.

Det bör utredas huruvida en ny metod för småhusbeskattning, som bygger på en värdering av boendeförmånen i sig, kan införas. Därvid bör övervägas om inte beskattningen av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter kan utformas på likartat sätt.

SkU 1987/88:41

33 Samtidigt bör framhållas att en ny metod givetvis inte får leda till höjd beskattning.

Vad som här har anförts bör ges regeringen till känna. Syftet med de aktuella motionerna är därmed i allt väsentligt tillgodosett.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande en omläggning av villaschablonen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk53 yrkande 3 i denna del, 1987/88:Sk343 yrkande 3, 1987/88:Sk470 yrkande 19 och 1987/88:Sk490 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om en ny utformning av småhusbeskattningen.

12. Reparation av villa (mom. 17)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Till grund för yrkandena i motionerna om ett avdrag vid beskattningen för kostnader för reparation och underhåll av eget hem ligger bl.a. önskemålet att genom en lämplig utformning av reglerna på ett positivt sätt motverka utbredningen av den svarta marknaden. De nuvarande problemen på detta område har man hittills sökt motverka genom en omfattande kontrollapparat. Effekterna härav är framför allt en ökad byråkrati och en förklarlig irritation hos dem som lojalt försöker följa bestämmelserna.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt för reparation och underhåll av eget hem skulle vara ägnad att förbättra den nuvarande situationen. Det bör också framhållas att en avdragsrätt överensstämmer med de allmänna principer som gäller vid beskattningen för kostnader av detta slag.

Hur en avdragsrätt bör lösas i detalj är givetvis beroende av hur frågan om småhusbeskattningens framtida utformning löses. Dessa och andra härmed sammanhängande frågor bör enligt utskottets uppfattning prövas skyndsamt.

Regeringen bör i samband med sina ställningstaganden till bostadsbeskattningens utformning lägga fram förslag om en avdragsrätt för reparation och underhåll av eget hem. Med det anförda tillstyrker vi motionerna i denna del.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande reparation av villa

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk53 yrkande 3 i denna del, 1987/88:Sk343 yrkande 4, 1987/88:Sk391, 1987/88:Sk470 yrkande 20 och 1987/88:Sk483 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om avdragsrätt vid beskattningen för reparation och underhåll av eget hem.

SkU 1987/88:41

13. Uthyrning av fritidshus (mom. 18)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Ett betydligt högre skattefritt intäktsbelopp för uthyrning av fritidsbostad är starkt önskvärt med tanke framför allt på angelägenheten av att främja turismen. Benägenheten hos enskilda att hyra ut sina fritidshus är fortfarande alltför låg. Detta beror bl.a. på att den enskilde givetvis vill undvika allt krångel och de kännbara effekter i övrigt som ett överskridande av den nuvarande 8 OOO-kronorsgränsen medför. Det är också en klar fördel om en övre beloppsgräns följer inflationen. En anknytning till basbeloppet är därför önskvärd. Den gräns på ett halvt basbelopp som föreslagits i motionerna Sk390 och Sk466 är en rimlig avvägning. Vi tillstyrker således dessa motioner. Därmed är också syftet med motion Sk364 tillgodosett.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande uthyrning av fritidshus att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk390 och 1987/ 88:Sk466 och med anledning av motion 1987/88:Sk364 antar följande

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse:

Gällande lydelse

Genom regeln i 24§ 2 mom. sista stycket första punkten undantas, under de förutsättningar som anges där, från tillämpning av bestämmelserna i 2 mom. första och andra styckena exempelvis fastigheter som under somrarna brukar hyras ut till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet hyrs ut under somrarna, fastigheter som till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse eller dylikt samt fastigheter som utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som avses här, om den årliga bruttointäkt som förvärvas därvid uppgår till högst 8000 kronor eller överstiger detta belopp men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. I den bruttointäkt.

Reservanternas förslag

Genom regeln i 24 § 2 mom. sista stycket första punkten undantas. under de förutsättningar som anges där, från tillämpning av bestämmelserna i 2 mom. första och andra styckena exempelvis fastigheter som under somrarna brukar hyras ut till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet hyrs ut under somrarna, fastigheter som till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse eller dylikt samt fastigheter som utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som avses här, om den årliga bruttointäkt som förvärvas därvid uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före tax -

SkU 1987/88:41

35 Gällande lydelse

Reservanternas förslag

SkU 1987/88:41

som det här är fråga om, skall dock eringsåret eller överstiger halva bas inte

räknas in intäkt på grund av del i beloppet men inte 2 procent av fas samfällighet.

tighetens taxeringsvärde. I den brut tointäkt,

som det här är fråga om, skall dock inte räknas in intäkt på grund av del i samfällighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om 1989 års taxering.

14. Realisationsvinst på bostadsrätt (mom. 20)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Bostadsrätter har sedan länge diskriminerats i många hänseenden vid beskattningen jämfört med vad som gäller för boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Bostadskommitténs förslag innebär vissa förbättringar av reglerna. Bl.a. föreslås att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter läggs om i syfte att få en bättre överensstämmelse med vad som gäller för villor. Enligt vår uppfattning är det angeläget att förbättringar av reglerna i detta avseende genomförs snarast möjligt så att försäljning av bostadsrätt inte längre missgynnas vid beskattningen.

Med det anförda tillstyrks de aktuella motionerna i denna fråga.

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande realisationsvinst på bostadsrätt att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk343 yrkande 5 i denna del, 1987/88:Sk414 yrkande 5, 1987/88:Sk439, 1987/88:Sk470 yrkande 22, 1987/88:Sk480 yrkande 1, 1987/88:Sk483 yrkande 4 och 1987/88:Sk488 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande beskattningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt.

15. Förmögenhetsvärdet på bostadsrättsandel (mom. 21)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk414 bör bostadsrätten och småhus jämställas bl.a. i arvs- och förmögenhetsskattehänseende. Som underlag för beskattning används för närvarande värdet av lägenhetens andel i föreningens behållna förmögenhet, vilket normalt utgör en mycket liten del av bostadens marknadsvärde. Denna assymetri mellan bostadsrättens och andra tillgångars beskattning gör att bostadsrättslägenheter av vissa människor används

som attraktiva investeringsobjekt, snarare än den positiva boendeform de är. Det leder i sin tur till en ökning av andrahandsuthyrning, risk för att bostadsrättslägenheter får stå tomma och tröghet i marknaden. Det taxeringsvärde som vi anser bör ligga till grund för arvs- och förmögenhetsbeskattningen bör således - på samma sätt som för småhus - utgöra 75 % av marknadsvärdet för bostadsrättshus (och därmed för lägenheterna).

Med det anförda tillstyrker vi motionen i denna del.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande förmögenhetsvärdet på bostadsrättsandel

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk414 yrkande 11 hos regeringen begär förslag om att taxeringsvärdet för bostadsrättshus skall fastställas som för småhus, dvs. till 75 % av marknadsvärdet.

16. Index vid beräkning av fastighetsvinster (morn. 22)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

De begränsningar av indexuppräkningen som genomfördes 1980 motiverades bl.a. med att möjligheterna till ränteavdrag i vad avser småhus annars behövde begränsas. Detta har - som anförs i motionerna Sk343 och Sk470 - medfört att reglerna blivit komplicerade. Att man i princip bortser från prisförändringarna under de fyra första åren gäller inte endast för anskaffningsvärdet utan också förbättringskostnader m.m. under innehavstiden. Härtill kommer flera invecklade bestämmelser. Detta har medfört att det blivit svårt för den enskilde att förstå den fulla innebörden av reglerna, och detaljutformningen i olika hänseenden orsakar också skattemyndigheterna ett avsevärt och onödigt merarbete. Det bör framhållas att begränsningarna slår mycket olika från fall till fall och att även den som i realiteten inte gjort någon vinst på en försäljning kan råka ut för en hård och omotiverad beskattning. Med det anförda instämmer vi i uppfattningen att begränsningarna av indexuppräkningen bör avskaffas och tillstyrker motionerna i denna del.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande index vid beräkning av fastighetsvinster

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk343 yrkande 5 i denna del och 1987/88:Sk470 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet.

SkU 1987/88:41

17. Beskattningen av olika bostadsföretag, m.m. (mom. 25)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Vid utformningen av bostadsbeskattningen bör strävandena inte endast vara att skapa en ökad rättvisa mellan olika bostadshavare. Till grund för yrkandena i motionerna Sk480, Sk483 och Bo432 ligger också uppfattningen att alla fastighetsägare bör kunna konkurrera på lika villkor. Nuvarande lagstiftning på bostadsområdet gynnar i hög grad de allmännyttiga bostadsföretagen, vilket medför att de privata hyresvärdarna ställs inför stora svårigheter, bl.a. i form av lönsamhetsproblem. Vi instämmer därför i motionärernas uppfattning att reglerna bör utformas så att man uppnår en ökad neutralitet mellan bostadsföretag av olika slag. De förslag som läggs fram i motionerna i detta syfte bör prövas i samband med de pågående övervägandena rörande bostadsbeskattningens utformning. Vad som här har anförts bör ges regeringen till känna.

dels vid mom. 25 hemställt

25. beträffande beskattningen av olika bostadsföretag, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk480 yrkande 2, 1987/88:Sk483 yrkande 2 och 1987/88:Bo432 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande mer neutrala regler för olika bostadsföretag.

18. Fastighetsskatten (mom. 27)

Tommy Franzén (vpk) har

dels anfört följande:

Flera skäl talar för den utvidgning av fastighetsskatten som föreslås i motion Sk335. Som skatten nu är konstruerad berörs t.ex. en bensinstationsanläggning med affärslokaler för livsmedel m.m. inte av skatten, medan däremot andra fastigheter med affärslokaler, kontor, bostäder etc. gör det. En mera generellt verkande skatt skulle innebära en större rättvisa mellan olika ägarkategorier, och den torde dessutom bli lättare att administrera och kontrollera. Genom att utvidga skatten till industrifastigheter uppnås framför allt den viktiga effekten att man kan få en välmotiverad omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter. Intäkterna - uppskattningsvis ca 1 miljard kronor - kan användas till att stödja främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar, till att förbättra bostadsbidragen samt till att sänka fastighetsskatten för egnahemsfastigheter.

Motion Sk335 bör således bifallas.

dels vid mom. 27 hemställt

27. beträffande fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk335 och med avslag på motion 1987/88:Sk483 yrkande 5 antar följande

SkU 1987/88:41

38 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

dels att i 1 och 4 §§ ordet ”industrienhet’' infogas mellan orden "hyresenhet” och ”eller”, dels att i 3 § första stycket införs en ny punkt, 1, av följande lydelse:

1) 2,5 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om fastigheten utgör industrienhet.

Denna lag träder i kraft den första juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om 1989 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1989 års taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

Särskilt yttrande

Radon och mögel (morn. 12ochmom. 13)

Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:

Vad utskottet anfört beträffande frågorna om hur förekomsten av radon, mögel och liknande fel bör beaktas vid den kommande småhustaxeringen och i de förberedelser som nu pågår inför denna taxering innebär att de synpunkter som motionärerna i motionerna Sk52 och Sk53 anlagt på dessa frågor tills vidare får anses vara i allt väsentligt tillgodosedda. Vi har därför inte nu något särskilt yrkande med anledning av motionerna.

SkU 1987/88:41