Skatteutskottets betänkande om alkoholfrågor m.m.
Skatteutskottets betänkande
om alkoholfrågor m.m.
SkU
1987/88:5
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden rörande alkoholpolitiken som hänvisats till utskottet i samband med den allmänna motionstiden våren 1986. Samtidigt behandlar utskottet tre motionsyrkanden om en höjning av tobaksskatten.Utskottet avstyrker motionerna.I åtta reservationer och fyra särskilda yttranden behandlas olika frågor om prishöjningar, beskattningen av kvalitetsviner, alkoholhalten i öl, cider, servering i teaterlokaler, prövningen av serveringstillstånd och etableringen av systembutiker m.m.
Motionerna
1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till höjning av skatterna på spritdrycker, vin starköl och öl samt tobak från den 1 januari 1988 med 5 %.
1986/87:Sk512 av Lars Werner m.fl.(vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar om höjning av skatten på tobaksvaror i enlighet med vad som föreslås i motionen.
1986/87:Sk801 av Bo Hammar och Tommy Franzén (vpk) vari yrkas
1. att en ny skatteklass för öl med högst 3,5 viktprocent alkohol bör införas och att denna skatteklass benämns III,
2. att starköl bör ges beteckningen skatteklass IV,
3. att det nya ölet klass III endast bör få saluföras på Systembolaget.
1986/87:Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen beslutar anpassa minimiåldern för inköp på systembolaget till myndighetsåldern.
1986/87:Sk803 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om sammanslagning av Systembolaget och AB Vin- & Spritcentralen,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om reformer av dryckesbeskattning för att motverka hamstringstendenser vid prisjusteringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 5
sägs om initiativ från regeringens sida till internationella överenskommelser för begränsning av den skattefria försäljningen av alkohol.
1986/87:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen om handel med drycker bör ändras så att endast alkoholpolitiska hänsyn bör ligga till grund för serveringstillstånd.
1986/87:Sk805 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar förbjuda tillverkning och försäljning av snabbvinssatser,
2. att riksdagen begär att regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågor om T-sprit m.m.
1986/87:Sk808 av andre vice talman Karl Erik Eriksson och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om åtgärder för att begränsa skattefri försäljning av tullfri införsel av alkoholdrycker.
1986/87:Sk809 av Bengt Westerberg m.fl.(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om restriktioner och förebyggande åtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om åtgärder för att få den tekniska spriten oanvändbar som berusningsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regelbundna höjningar av alkoholpriset,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande utarbetande av ett nytt index,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av vin och starksprit efter alkoholstyrka.
Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So215.
1986/87:Sk810 av Gullan Lindblad m.fl.(m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut i ärenden rörande serveringstillstånd icke skall ske enbart vid misstanke om skattebrott eller brister i bokföringen utan först sedan dom har fallit.
1986/87:Sk811 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en 10-procentig avgift på all försäljning av alkohol och tobak,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en registrering för inköp av alkohol bör införas på prov.
Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So220.
1986/87:Sk812 av Knut Billing och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra lagen om handel med rusdrycker så att de fasta teatrarna kan ges tillstånd att servera öl och vin under paus i pågående föreställning.
1986/87:Sk813 av Barbro Nilsson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
SkU 1987/88:5
ändrad beskattning dels av läsk, lättöl, cider och andra alkoholfria drycker, <jkU 1987/88:5 dels av starköl.
1986/87:Sk814 av Barbro Nilsson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att de statliga företagen är lojala mot den av riksdagen beslutade alkoholpolitiken.
1986/87:Sk815 av Lennart Brunander och Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya metoder för beskattning av vin, varvid alkoholinnehållet avgör hur hög skatt som skall tas ut.
1986/87:Sk816 av Göran Magnusson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en aktiv prispolitik enligt den modell som anges i motionen.
1986/87:Sk817 av Bo Lundgren m.fl.(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad lagstiftning vad gäller tillverkning, försäljning och beskattning av maltdrycker i enlighet med vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk818 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att åldersgränsen för inköp av alkoholvaror sänks från nuvarande 20 till 18 år.
1986/87:Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt alkoholkommission och en vetenskaplig expertgrupp tillsätts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett 3-årigt vetenskapligt försök med inköpsbegränsning av alkohol kommer till stånd samt att försöket leds och utvärderas av ovanstående alkoholkommission och expertgrupp,
3. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till alkoholkommissionens och expertgruppens förfogande.
1986/87:Sk820 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till tillstånd till servering av öl och vin i samband med föreställning i teaterlokal, konsertlokal eller dylikt, eventuellt som en försöksverksamhet under några år, och under de i motionen angivna förutsättningarna.
1986/87:Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl.(s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avtalet mellan staten och Systembolaget kompletteras i enlighet med vad i motionen anförts.
1986/87:Sk822 av Ulla Orring m.fl.(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning angående ändrade försäljningsåtgärder för snabbvinssatser.
1986/87:Sk823 av Göran Magnusson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ändrade regler för höjning av alkoholskatterna och deras inverkan på basbeloppet.
1986/87:Sk824 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade insatser för att säkerställa att lagen om tillverkning av drycker följs,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en kampanj mot hembränning.
1986/87:Sk825 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av dryckeslagstiftningen syftande till att underlätta tillverkning och försäljning av svensk cider.
1986/87:Sk826 av Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning av beskattningen av vin så att alkoholinnehållet styr skatteuttaget.
1986/87:Sk827 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om prishöjning på alkohol utöver prisindexuppräkning med 3 % årligen under 3 år, varefter utvärdering bör ske,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Systembolaget anmodas att göra reklam för alkoholfria drycker i annonser varje vecka,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna för staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare som betalas med bidrag från staten.
Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So258.
1986/87:Sk828 av Alf Svensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att ett välplanerat treårigt vetenskapligt försök med inköpsbegränsning av alkohol genomförs,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av den tull- och skattefria försäljningen av alkohol i turisttrafiken,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya principer för skattehöjningar på alkohol.
1986/87:Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl.(fp, c, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ändrade regler för höjning av alkoholskatten och dess inverkan på basbeloppet.
1986/87:Sk830 av Elver Jonsson och Olle Grahn (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag att snabbt sätta in åtgärder mot försäljning av snabbvinssatserna för att inte lagstiftningen på alkoholområdet kringgås eller saboteras.
1986/87:Sk831 av Karin Ahrland och Bo Lundgren (fp, m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av alkoholbeskattningen i angivet syfte.
1986/87:Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs om alkoholbeskattningen som ett alkoholpolitiskt instrument. Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So280.
SkU 1987/88:5
1986/87:So239 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dryckesskatterna i framtiden bör utformas så att de stimulerar till konsumtion av de svagaste alkoholdryckerna.
Skrivelser
Skrivelser har inkommit från Svenska Bryggareföreningen och Orsa kommun.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet har yttrandet sig i ärendet (SoU 1987/88:ly). Yttrandet har fogats som bilaga till betänkandet.
Frågornas tidigare behandling Alkoholpolitikens allmänna utformning m.m.
Flertalet av de nu aktuella frågorna har behandlats av riksdagen vid upprepade tillfällen, senast förra året. Utskottet behandlade då olika frågor rörande alkoholpolitiken i sitt betänkande SkU 1986/87:4. De skattehöjningar som beslutades senare under hösten behandlade utskottet i sitt betänkande SkU 1986/87:18. Till det förstnämnda betänkandet fogades ett yttrande från socialutskottet.
Beträffande alkoholpolitikens allmänna utformning anförde utskottet följande (SkU 1986/87:4):
I en del av de aktuella motionerna tar motionärerna upp olika frågor rörande alkoholpolitikens inriktning. Yrkandena går bl.a. ut på att utvärdera 1977 års alkoholpolitiska reform, tillsätta en alkoholkommission, förbereda en ransonering eller liknande restriktioner, förbättra informationen och underlaget för de alkoholpolitiska strävandena, avveckla det privata vinstintresset i alkoholhanteringen och att utnyttja prisinstrumentet på ett bättre sätt än hittills. Till beskattningsfrågorna och andra mer speciella frågor, såsom åtgärder mot hemtillverkning m.m., resandeinförseln och vissa detaljer av olika slag återkommer utskottet under särskilda rubriker nedan.
När det gäller den allmänna utformningen av alkoholpolitiken vill utskottet till en början framhålla värdet av den enighet som sedan länge råder rörande de grundläggande målsättningar som lades fast i samband med 1977 års alkoholpolitiska reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. Enligt utskottets uppfattning är en bred uppslutning kring alkoholpolitiken en av förutsättningarna för att med framgång kunna föra en aktiv kamp mot de svåra problem som föreligger på alkoholpolitikens område. Utskottet anser nu liksom tidigare att den förda politiken i stort har vunnit förståelse från allmänhetens sida och lett till ökat engagemang för de alkoholpolitiska strävandena. De skilda uppfattningar som kommit till synes har - bortsett från detaljer - nu liksom tidigare närmast rört möjligheterna att genom ransonering eller liknande restriktioner uppnå snabba förbättringar av alkoholsituationen.
Det kan konstateras att den mätbara konsumtionen av alkohol sjunkit
SkU 1987/88:5
väsentligt sedan 1977. Som såväl skatteutskottet som socialutskottet anfört vid sin behandling av dessa frågor tidigare år torde också totalkonsumtionen ha sjunkit, även om hemtillverkningen har tilltagit. Utvecklingen har också inneburit en övergång till alkoholsvagare drycker med en successiv nedgång för spritdrycker. Glädjande är också att ungdomens alkoholvanor enligt vad som framgår av utförda undersökningar har förbättrats, att den allmänna attityden till alkohol blivit mer restriktiv och att hushållens utgifter i mindre grad än tidigare går till alkoholdrycker. Utvecklingen i stort har alltså följt gällande intentioner.
Samtidigt vill utskottet i likhet med socialutskottet framhålla att den totala konsumtionen av alkohol fortfarande ligger på en alltför hög nivå och att problemen med ett omfattande missbruk och allvarliga alkoholskador av social och medicinsk karaktär tycks kvarstå i ungefär samma omfattning som tidigare. Därtill kommer att konsumtionsutvecklingen under den allra senast tiden visat andra tendenser än tidigare. Den nedåtgående kurvan för totalkonsumtionen, mätt i ren alkohol per invånare över 15 år, har planat ut och vänt till en viss uppgång 1985 och första halvåret 1986. Denna uppgång hänför sig visserligen i allt väsentligt till en ökning av konsumtionen av öl och - under 1986 - starköl, medan spritkonsumtionen ännu under 1985 fortsatt att minska och vinkonsumtionen legat kvar på ungefär oförändrad nivå. Men enligt de preliminära siffror som föreligger för tredje kvartalet 1986 går Systembolagets försäljning nu upp för samtliga drycker. I sammanhanget bör nämnas att det allmänna utrymmet för hushållens konsumtion av varor och tjänster av olika slag, som tidigare under 1980-talet företett en i huvudsak negativ utveckling, fr.o.m. 1984 har ökat och förutses öka även under de närmaste åren. Denna omständighet, som för övrigt torde utgöra en av förklaringarna till förändringarna i alkoholförsäljningen under den senaste tiden, skapar givetvis ett ökat efterfrågetryck även på alkoholdrycker.
Av socialutskottets yttrande framgår att de negativa tendenserna under den senaste tiden skapar en oro för framtiden. Utskottet vill dock i likhet med socialutskottet framhålla att utvecklingen i stort sedan 1977 tyder på att den då beslutade politiken varit riktig och att en kraftig satsning på socialpolitiska insatser och opinionsbildning är ett verksamt medel för att få ned alkoholkonsumtionen. Utskottet vill också betona att arbetet med dessa frågor måste bedrivas på bred front som en ständig kamp för att befästa de framgångar som har uppnåtts och för att om möjligt påskynda en positiv utveckling. Vad som nu har framkommit visar också att det för närvarande behövs en bred kraftansträngning i denna riktning och att man inom ramen för de riktlinjer som gäller för alkoholpolitiken på bästa sätt bör utnyttja olika medel för att få ned alkoholkonsumtionen. Hit hör givetvis prisinstrumentet, som utskottet återkommer till senare.
När det gäller frågan vilken typ av åtgärder som nu bör komma i fråga är det enligt socialutskottet angeläget att en ny rikskampanj mot alkohol snarast kommer till stånd i enlighet med diskussioner härom som redan har förts inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet). För att ett sådant arbete skall kunna få ett lyckat resultat är det av vikt att man bygger vidare på en ökad förståelse från allmänhetens sida och inte skapar underlag för negativa attityder genom hot om restriktioner i form av ransonering eller inköpsbegränsningar. Vad socialutskottet anfört i fråga om tänkbara effekter av restriktioner av detta slag överensstämmer i allt väsentligt med de skäl som ligger till grund för riksdagens tidigare ställningstaganden i dessa frågor. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det för närvarande saknas anledning att tillgripa åtgärder som inte har stöd i en bredare opinion och att inköpsrestriktioner bör övervägas först om utvecklingen mer påtagligt försämras. Utskottet finner således inte skäl att ompröva tidigare beslut i
SkU 1987/88:5
denna fråga utan avstyrker motionerna Sk812, Sk823, Sk830 och Sk832 såvitt de avser inköpsbegränsningar.
Vad utskottet nu har anfört torde i allt väsentligt tillgodose de synpunkter som anförts i motion Sk815 om avvägningen mellan restriktioner och förebyggande åtgärder, varför utskottet också avstyrker yrkande 2 i denna motion.
När det gäller övriga yrkanden har utskottet vid sin prövning av frågan om tillsättande av en särskild alkoholkommission tidigare år funnit att det torde vara förenat med utomordentliga svårigheter att inom rimlig tid göra en meningsfull utvärdering av ett så vittomfattande beslut som 1977 års alkoholpolitiska reform eller att på detta sätt uppnå resultat av större värde för den kommande alkoholpolitiken. I stället borde det ankomma på en central ledningsgrupp att följa upp alkoholpolitiken och ta de initiativ som erfordras.
Sedan socialutskottet numera konstaterat att AN-rådets ställning är oklar har regeringen tagit upp organisationsfrågan på nytt. Regeringen har den 31 oktober beslutat att en särskild beredningsgrupp skall inrättas inom rådet för att utveckla opinionsbildningen mot alkohol och droger, och i samband därmed har en ny ordförande tillkallats. Rådet har därmed fått en mer fristående ställning än tidigare. I beredningsgruppen kommer att ingå representanter för rådet och ledamöter som har särskild insikt i ungdomars situation och kunskap om olika opinionsbildande insatsers betydelse för ungdomars beteende. Syftet med förändringarna är att - vid sidan av det löpande arbetet med hithörande frågor som pågår inom många olika områden - genom en extra satsning intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna och att effektivisera arbetet bl.a. genom en ökad samverkan mellan olika myndigheter och organisationer. Regeringen har utfärdat särskilda riktlinjer enligt vilka insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas levnadsvillkor och värderingar. Beredningsgruppen skall också uppmärksamma olika vuxengrupper i sitt arbete, särskilt då vuxna i ungdomarnas närhet. Bland särskilda frågor som bör tas upp nämns det fortsatta arbetet med att skapa drogfria miljöer, kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade konsumtionen (av hembränt m.m.). Riktlinjerna innebär att arbetet bör genomföras med stor skyndsamhet och slutföras före sommaren 1988. Det framhålls också att beredningsgruppen kontinuerligt bör redovisa sitt arbete i rådet och löpande lämna förslag till socialdepartementet om behovet av insatser.
De organisationsförändringar som regeringen nu har genomfört uppfyller de önskemål som socialutskottet framfört, och utskottet utgår från att erforderliga resurser även i övrigt kommer att ställas till rådets förfogande för det omfattande arbete som nu förbereds. Enligt utskottets mening saknas det anledning att, utöver vad som anförts i det föregående, i detta sammanhang pröva vilka frågor som i första hand bör tas upp inom rådet eller att närmare gå in på inriktningen av det kommande arbetet. Utskottet utgår emellertid från att de synpunkter som har lagts fram i de aktuella motionerna och av socialutskottet kommer att uppmärksammas inom rådet. Enligt utskottets uppfattning erfordras inte för närvarande några särskilda åtgärder från riksdagens sida i dessa frågor, varför utskottet avstyrker motionerna Sk812, Sk823 yrkandena 1-3 och 6, Sk830 och Sk832 i de delar som inte avser ransonering m.m. samt motionerna Sk815 yrkandena 1 och 4, Sk816, Sk821 och Sk831 i den mån yrkandena inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
SkU 1987/88:5
7 Beskattningsfrågor m. m.
Beträffande takten på prishöjningarna och konsumtionsutveckling m.m. uttalade utskottet i betänkandet SkU 1986/87:4 att justeringar av beskattningen i fortsättningen borde genomföras med kortare intervall. Utskottet anförde:
När det gäller beskattningsfrågorna innebär 1977 års beslut att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument i syfte inte endast att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan också att styra konsumtionen över till de svagare dryckerna. Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och följa med i den allmäna prisutvecklingen.
I enlighet härmed har alkoholskatterna efter 1977 räknats upp vid sex tillfällen i tidsintervall som varierat mellan åtta och 29 månader. Den senaste skattehöjningen trädde i kraft den 3 december 1984. Variationerna i tidsintervallen och höjningarnas storlek skall ses mot bakgrund av förändringarna i den allmänna prisnivån jämfört med prisnivån på alkoholdrycker och förändringarna i konsumtionsmönstret. Syftet har varit att i vart fall upprätthålla 1977 års prisnivå, men möjligheterna att därutöver genomföra några mer betydande prisförändringar har varit begränsade på grund av de allvarliga olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt som drastiska prishöjningar kan befaras medföra i form av en ökad hemtillverkning. Sammanfattningsvis kan sägas att alkoholskatterna på sprit, starkvin och starköl under den angivna tiden har fördubblats, räknat per volymenhet, och att prisökningarna totalt sett mer än väl motsvarar förändringarna i konsumentprisindex. Lättviner har fått vidkännas ännu större skattehöjningar för att möta en kraftigt ökad efterfrågan av dessa drycker. Konsumtionsutvecklingen för lättviner har endast delvis kunnat ses som ett uttyck för en i och för sig önskvärd övergång från starksprit. I fråga om spritdryckerna kan nämnas att prisnivån i samband med den senaste höjningen fördes upp något högre än som föranleddes av de allmänna prisförändringarna sedan 1977 och att den vid utgången av år 1985 motsvarade 1977 års nivå. Skattehöjningarna på öl klass II är mer begränsade, och i fråga om lättöl och läskedrycker har skattesatserna sänkts. Skattehöjningarna har genomförts genom ändringar av de fasta grundavgifterna med undantag för de två senaste höjningarna av spritskatten 1983 och 1984 då procentavgiften på utförsäljningspriset räknades upp.
Vad som nu har sagts om prisnivån avser den genomsnittliga utvecklingen och gäller i allt väsentligt också för den prisbilliga delen av sortimentet. Så kan nämnas att 75 cl renat brännvin (40 % alkohol), som i maj 1977 kostade 59 kr., i dag kostar 121 kr., vilket innebär en eftersläpning i förhållande till index på 7 %. Medelpriset på de tio billigaste lättvinerna har gått upp från knappt 10 kr. till i dag närmare 25 kr. och är nu 3 kr. högre än som föranleds av det ändrade penningvärdet. Den allmänna prisnivån har höjts med 120 %. För olika delar av sortimentet i övrigt har emellertid från tid till annan inträffat prisförändringar som avviker väsentligt från detta mönster. Detta är särskilt påtagligt för vissa typer av lättviner med hög kvalitet som fått vidkännas markanta prisstegringar beroende på att Vin- & Spritcentralens inköpskostnader ökat till följd av en ökad internationell efterfrågan på dessa viner. Det finns exempel på en fyrdubbling av priset på lättvin av en speciell typ.
När det gäller tiden efter den 3 december 1984 kan man konstatera att lättvinerna följt konsumentprisindex tämligen väl, att prisökningarna på staköl varit förhållandevis stora men att - som utskottet anfört tidigare - en
SkU 1987/88:5
viss eftersläpning inträffat i fråga om priset på spritdrycker.
Med hänsyn till vad som nu är känt rörande konsumtionsutvecklingen särskilt under det senaste kvartalet instämmer utskottet i uppfattningen att skattesatserna nu bör justeras snarast möjligt.
Finansministern har i ett interpellationssvar den 7 november deklarerat att regeringen kommer att lägga fram ett förslag om höjd alkoholskatt så att riksdagen kan fatta beslut i frågan i höst. Denna lagstiftningsfråga kommer således att tas upp i annat sammanhang inom den allra närmaste tiden. Med hänsyn härtill anser utskottet att det saknas anledning att nu gå in på det yrkande om en omedelbar höjning som framställts i motion Sk350 utan finner att motionären - om han finner detta påkallat - i stället får återkomma till frågan i anslutning till den aviserade propositionen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk350 i denna del.
Som framgår av det nyss anförda kommer det att dröja två år efter den senaste höjningen av alkoholskatterna innan riksdagen på nytt fattar beslut i frågan. Enligt vad utskottet anfört i fråga om alkoholpolitikens allmänna inriktning bör man nu intensifiera ansträngningarna att nedbringa alkoholkonsumtionen. I enlighet härmed bör i fortsättningen justeringar av beskattningen genomföras med kortare intervall.
I detta sammanhang behandlade utskottet vissa indexfrågor och anförde:
Socialutskottet har med hänsyn till den kritik som riktats mot dröjsmålet med en skattehöjning ansett det önskvärt att regeringen i lämpligt sammanhang överväger ändrade regler av innebörd att alkoholpriserna höjs mera kontinuerligt så att dramatiska prishöjningar kan undvikas. Socialutskottet anser att man bör överväga att konstruera ett konsumentprisindex som inte innefattar alkoholpriser så att en höjning av alkoholpriserna inte skall behöva påverka löner och inflation.
Det kan enligt skatteutskottets uppfattning i och för sig finnas fog för uppfattningen att man bör tillhandahålla ett index rensat från alkoholpriser, något som i så fall behöver övervägas ytterligare. Samtidigt bör framhållas att statistiska centralbyrån redan har den beredskap som erfordras för att kunna publicera ett sådant index så snart detta blir aktuellt. En förutsättning för en förändring är bl.a. att det finns förståelse hos parterna på arbetsmarknaden för önskvärdheten av en ändring i den nuvarande ordningen. Mot den angivna bakgrunden saknas det enligt utskottets uppfattning anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i denna fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk809 och Sk815 yrkande
3.
När det gäller utformningen av dryckesbeskattningen yrkades i ett flertal motioner att beskattningen helt eller i ökad utsträckning skulle tas ut efter alkoholhalten i drycken. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde:
Gällande bestämmelser innebär att man vid beskattningen skiljer mellan olika typer av drycker och att alkoholhalten i dryckerna har väsentlig betydelse för beskattningens höjd. Alkoholhalten är emellertid endast en av de faktorer som påverkar beskattningen. I fråga om spritdrycker och viner tillkommer- utöver en grundavgift - en procentavgift på utförsäljningspriset exkl. mervärdeskatt och pant. Procentavgiften är för spritdrycker 56 % och för viner 36 % av detta pris.
Utskottet vill framhålla att en mer renodlad beskattning efter alkoholhalt skulle skapa förutsättningar för helt nya dryckesmönster och att en särskild skatteklass för de alkoholsvaga lättvinerna skulle medföra gränsdragningsproblem och andra praktiska nackdelar. Utskottet kan för sin del inte se
SkU 1987/88:5
några alkoholpolitiska fördelar i att ändra grunderna för beskattningen på detta sätt. Vad särskilt angår lättvinerna har utskottet sedan 1983 vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om lättnader i beskattningen av kvalitetsviner med hänvisning till att en sänkning av procentavgiften inte kan motiveras (SkU 1983/84:7, jfr 1985/86:1). De skärpningar som har genomförts i fråga om vinbeskattningen har konsekvent utformats såsom höjningar av grundavgiften, vilket innebär förhållandevis större prishöjningar för det billigare sortimentet. I och för sig är det sant att vissa kvalitetsviner sedan mitten på 1970-talet fått vidkännas stora prisökningar. Som utskottet framhållit tidigare år är detta emellertid något som ligger helt i linje med prisutvecklingen utomlands på dessa produkter, och prisbilden här i landet avviker inte påtagligt från förhållandena i andra länder.
Även skatten på läskedrycker behandlades i det nyssnämnda betänkandet SkU 1986/87:4. Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna och anförde:
Utskottet finner inte heller att det finns tillräckliga skäl att avskaffa skatten på läskedrycker. En sådan åtgärd skulle enligt utskottets uppfattning sakna alkoholpolitisk betydelse, eftersom den knappast skulle kunna påverka konsumtionen av alkoholdrycker. Det bör inte heller komma i fråga att utan närmare överväganden förändra konkurrenssituationen mellan alkoholfria drycker av olika slag. Det kan också tillfogas att skatten på dessa drycker inte kan anses alltför betungande för konsumenterna men att den inte saknar statsfinansiell betydelse. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena i motionerna Sk807 (yrkande 2) och Sk820.
Beträffande frågan om en höjning av alkoholhalten i öl klass II från 2,8 till 3,2 viktprocent anförde utskottet följande:
Försäljningen av öl har under senare tid ökat så kraftigt att den medverkat till en ökning av den totala alkoholkonsumtionen som nu kan konstateras. Enligt utskottets upfattning finns det anledning att befara att en höjning av alkoholhalten i denna dryck kan medföra nackdelar från alkoholpolitisk synpunkt. Utskottet avstyrker således motionen.
Frågan om tillverkning och försäljning av svensk cider på samma villkor som öl och starköl behandlades av utskottet senast år 1984, SkU 1984/85:1. Utskottet avstyrkte den då föreliggande motionen och anförde:
Utskottet vill i denna fråga, som har gamla anor, först konstatera att om man godtar de föreslagna villkoren för svensk cider måste man av handelspolitiska skäl medge import av cider på samma villkor. Det är under sådana förutsättningar osäkert om förslaget kommer att medföra det stöd för den svenska fruktodlingen som motionären vill skapa. Enligt utskottets mening måste frågan emellertid bedömas främst från alkoholpolitiska utgångspunkter, och utskottet finner nu liksom tidigare att förslaget är oförenligt med strävandena att dämpa alkoholkonsumtionen. Utskottet avstyrker således detta yrkande.
Höjning av alkoholbeskattningen och tobaksskatten
Hosten 1986 beslutade riksdagen om vissa höjningar av alkoholbeskattningen och tobaksbeskattningen (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).
I fråga om alkoholdrycker innebar beslutet att priset på spritdrycker höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med närmare 6 %.
SkU 1987/88:5
10 Beträffande spritdrycker åberopades att priset släpat efter den allmänna prisutvecklingen sedan 1977. Förutom en anpassning av priset för dessa drycker till konsumentprisutvecklingen fram till oktober 1986 genomfördes en generell höjning av priset på samtliga alkoholdrycker utom det vanliga ölet. Skattehöjningarna för sprit och vin utformades såsom en höjning av procentavgiften från 56 till 60 % för spritdrycker och från 36 till 39 % för viner. Samtidigt vidhöll utskottet sin ståndpunkt att en omläggning av vinbeskattningen eller alkoholbeskattningen i övrigt inte var motiverad och fann de i propositionen föreslagna skattehöjningarna väl avvägda.
Beträffande tobaksskatten innebar beslutet bl.a. att priset på cigaretter beräknades stiga med ca 9 %. Eftersom cigarrer och cigariller under en lång följd av år varit utsatta för kraftiga prishöjningar och en alltmer minskad efterfrågan genomfördes inom höjning för dessa varor. Samtidigt avstyrkte utskottet en vpk-motion om en höjning av skatten med 12 öre per cigarrett, dvs. med drygt 25 %, och en motsvarande höjning även för andra tobaksvaror inkl. cigarrer och cigariller.
Utskottet instämde i uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att motverka bruket av tobak men var inte berett att förorda så avsevärda skattehöjningar som föreslogs i motionen. Utskottet framhöll att tobakens skadeverkningar uppmärksammas i annat sammanhang.
Snabbvinssatser
Även frågan om snabbvinssatser behandlades i betänkandet SkU 1986/87:4. Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna och anförde:
I flera motioner behandlas frågan om åtgärder mot de s.k. snabbvinssatserna, som uppskattningsvis svarar för en tredjedel av hemtillverkningen av vin och omfattar ca 10 miljoner liter. Utskottet har tidigare år konstaterat att svårigheter föreligger att med bibehållen rätt till hemtillverkning av vin förbjuda saluförandet av vinsatser. Enligt utskottets uppfattning kan det inte heller anses som en framkomlig väg att försöka genomföra en beskattning av snabbvinerna. Samtidigt råder allmän enighet om att hemtillverkning av vin i många fall innebär avsevärda problem från alkoholpolitisk synpunkt och att saluföringen av snabbvinssatser ter sig stötande i flera hänseenden. Det bär dock konstateras att det inte är tillåtet att rikta marknadsföringen av vinsatser till ungdomar under 20 år. Vidare har alkoholhandelsutredningen numera föreslagit att man genom frivilliga överenskommelser söker få till stånd en ytterligare begränsning eller nedtoning av marknadsföringen.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att kommande ställningstaganden till utredningsförslaget bör avvaktas. Utskottet utgår också från att förhållandena på detta område kommer att uppmärksammas i arbetet inom AN-rådet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk801 i denna del, Sk808 yrkandena 1 och 3 och Sk825.
Olovlig tillverkning m.m.
Beträffande särskilda åtgärder för att motverka hembränning och missbruk av alkoholhaltiga preparat anförde utskottet följande i sitt betänkande SkU 1986/87:4:
SkU 1987/88:5
11 Alkoholhandelsutredningen har vid sin behandling av dessa frågor bl.a. föreslagit skärpningar av reglerna för hanteringen av aktivt kol som ofta används för att rena spriten. Av socialutskottets redogörelse framgår vidare att det allvarliga missbruk som förekommer i dessa former uppmärksammats genom olika åtgärder från socialstyrelsens sida.
Bakgrunden till motionerna är att hembränningen och missbruket av alkoholhaltiga preparat skapar svåra problem av olika slag. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att man i det fortsatta arbetet med alkoholfrågorna noga undersöker hur man bäst kan ta till vara alla möjligheter att förbättra situationen. Utskottet utgår från att socialstyrelsen tar fortsatta initiativ i denna riktning, och regeringen har också i sina direktiv till arbetsgruppen inom AN-rådet tagit upp hithörande problem såsom en viktig uppgift i det kommande arbetet. Med hänsyn härtill och till de pågående övervägandena rörande alkoholhandelsutredningens förslag saknas det anledning att för närvarande göra några ytterligare uttalanden med anledning av motionerna. Utskottet avstyrker således motionerna Sk808 yrkande 4 och Sk826 om hembränning och motionerna Sk801 och Sk804 om de alkoholhaltiga preparaten.
Resandeinförseln
Utskottet avstyrkte även föreliggande motioner om resandeinförseln och anförde:
Utskottet har tidigare år visat viss förståelse för de krav på en avveckling av den skattefria resandeinförseln som nu åter tas upp i två motioner men har samtidigt framhållit att möjligheterna att genom en nordisk samförståndslösning få en lösning på detta problem torde vara begränsade. Frågan är emellertid fortfarande aktuell inom Nordiska rådet. Med hänvisning härtill och till att det för närvarande inte kan anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer avstyrker utskottet motionerna Sk806 och Sk823 yrkande 5.
Ankomstförsäljning
I tre motioner återkom förra året kraven på att skattefri försäljning av varor på flygplatser skall kunna ske i samband med resenärernas ankomst från utlandet. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde:
Enligt utskottets mening skulle en ankomstförsäljning strida mot de principer som ligger till grund för den skattefria försäljningen och mot våra internationella åtaganden och skulle också kunna skapa irritation hos våra grannländer. Frågan har numera belysts ingående i samband med Nordiska rådets 34:e session 1986 då rådet lämnade ett medlemsförslag om ankomstförsäljning utan åtgärd. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk506, Sk537 yrkande 2 och Sk811.
Åldersgränser
Beträffande kravet att åldersgränsen för inköp pä Systembolaget, 20 år, anpassas till myndighetsåldern och alltså sänks med två år avstyrkte utskottet en ändring och anförde:
SkU 1987/88:5
Utskottet har vid sin återkommande behandling av denna fråga avstyrkt en sänkning av åldersgränsen med hänvisning till att man ännu inte i erforderlig
omfattning kunnat begränsa ungdomens alkoholkonsumtion. Utskottet finner inte anledning till ändrat ställningstagande i denna fråga utan avstyrker motionen.
Servering av alkoholdrycker på restaurang får endast ske till den som har fyllt 18 år. I en motion yrkades förra året ett tillkännagivande av innebörd att en höjning av denna åldersgräns skulle ge positiva effekter på olycksbilden i trafiken. Utskottet avstyrkte motionen och anförde:
Att man i vissa situationer - inte minst i trafiken - helt måste avhålla sig från alkohol är något som måste inskärpas, och denna fråga ingår givetvis som ett naturligt led i det arbete som AN-rådet nu kommer att inleda. Alkoholhandelsutredningen har vid sin prövning av åldersgränsen vid servering inte funnit att situationen i vad gäller ungdomars bruk av alkohol för närvarande är sådan att en höjning är motiverad. Vad som anförts i motionen föranleder enligt utskottets uppfattning inte någon annan bedömning, och utskottet avstyrker således motionen.
Serveringstillstånd
Beträffande bedömningen av frågan om ekonomisk misskötsamhet vid prövningen av serveringstillstånd anförde utskottet i sitt betänkande SkU 1986/87:4 följande:
Lämplighetsprövningen för serveringstillstånd har behandlats dels av brottsförebyggande rådet som i sitt betänkande SOU 1984:8 föreslagit ett delvis nytt system för prövningen, dels av alkoholhandelsutredningen som i betänkandet SOU 1985:15 funnit att lämplighetsprövningen åtminstone tills vidare bör ha samma omfattning som hittills. Som anförs i dessa betänkanden stider det mot de egentliga syftena med bestämmelserna att använda denna lagstiftning i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, men samtidigt framhålls att ett systematiskt åsidosättande av ekonomiska skyldigheter bör beaktas vid tillståndsprövningen. Enligt utskottets uppfattning bör regeringens ställningstaganden till utredningsförslagen avvaktas innan riksdagen tar närmare ställning till dessa frågor. Utskottet avstyrker således motionerna Sk802 och Sk829.
Beträffande servering av öl och vin pä teatrar anförde utskottet följande:
Utskottet har vid sin prövning av denna fråga 1977 funnit att det skulle strida mot målsättningen att främja alkoholfria miljöer om man inför alkoholservering i teaterlokaler. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker motionen.
Etableringen av systembutiker
Beträffande nyetableringen av systembutiker i vissa kommuner anförde utskottet följande (SkU 1986/87:4):
Det kommunala inflytandet vid Systembolagets etablering av nya systembutiker bör enligt motionärerna i motion Sk810 utökas så att alla kommuner som vill ha en systembutik också skall få en sådan. Motionärerna kritiserar det förhållandet att relativt folkrika kommuner i folktäta regioner inte har fått någon systembutik därför att avståndet till en systembutik i en näraliggande kommun är för kort, något som enligt motionärerna inverkar
SkU 1987/88:5
1** Riksdagen 1987/88. 6sami. Nr5
negativt också på övrig kommersiell och offentlig service.
Gällande riktlinjer för etableringspolitiken, som fastställdes senast 1984 (SkU 1984/85:1), innebär sammanfattningsvis att Systembolaget skall beakta rimliga krav på förbättrad service men att önskemålen om nya systembutiker måste avvägas mot de företagsekonomiska synpunkter som bolaget skall iaktta i sin verksamhet. Utskottet är inte berett att förorda att kommunerna får ett så bestämmande inflytande över Systembolagets verksamhet som motionärerna förespråkar. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget
I sitt betänkande SkU 1979/80:44 avstyrkte utskottet en sammanslagning av de båda alkoholbolagen och anförde:
Frågan om inrättande av ett enda statligt alkoholbolag genom en sammanslagning av detaljhandelsbolaget - Systembolaget - med partihandelsbolaget - Vin- & Spritcentralen - behandlades av APU, som av bl.a. företagsekonomiska skäl förordade att de båda bolagen skulle slås samman. Den särskilda beredningsgrupp som på grundval av remissvaren överarbetade APU:s förslag ansåg att frågan saknade alkoholpolitisk betydelse och att en sammanslagning inte skulle medföra några väsentliga fördelar. Budgetministern anslöt sig till beredningsgruppens uppfattning, och när skatteutskottet behandlade frågan höjdes inte några röster för en sammanslagning. I motionen 601 begär Thure Jadestig och Evert Svensson (båda s) att riksdagen skall uttala sig för en sammanslagning av alkoholbolagen. Motionärerna anser att Vin- & Spritcentralens verksamhet utgör en viktig lucka i den av riksdagen fastlagda alkoholpolitiken eftersom verksamheten uteslutande bedrivs affärsmässigt. De anser att frågan har fått förnyad aktualitet genom att Spritcentralen gjort nya satsningar på alkoholexport.
Utskottet finner inte de invändningar som motionärerna riktat mot Vin- & Spritcentralens verksamhet bärande. Om riksdagen vill ändra Vin- & Spritcentralens tillverknings- och försäljningspolitik är möjligheterna härtill lika stora även utan en sammanslagning med Systembolaget. Med hänsyn härtill och då sammanslagningsfrågan nyligen varit föremål för ingående prövning som resulterat i beslut om båda bolagens bibehållande finner utskottet skäl avstyrka motion Sk601.
Utskottet
Alkoholpolitikens allmänna utformning m.m.
De aktuella motionerna på alkoholpolitikens område innehåller yrkanden angående inköpsbegränsningar eller registrering av inköp i syfte att begränsa alkoholkonsumtionen och ett yrkande om avvägningen mellan restriktioner och förebyggande åtgärder. Andra frågor som tas upp i motionerna och som i det följande kommer att behandlas under särskilda rubriker är bl.a. beskattnings- och försäljningsfrågor av olika slag och den oregistrerade konsumtionen (hemtillverkning, resandeinförsel m.m.).
Utskottet har vid sin återkommande behandling av alkoholpolitiska frågor framhållit värdet av den enighet som sedan länge råder rörande de grundläggande målsättningarna i samband med 1977 års alkoholpolitiska reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket. En bred uppslutning kring
SkU 1987/88:5
alkoholpolitiken är en av förutsättningarna för att med framgång kunna föra en aktiv kamp mot de svåra problem som föreligger på detta område. Utskottet anser nu liksom tidigare att den förda politiken i stort har vunnit förståelse från allmänhetens sida och lett till ett ökat engagemang för de alkoholpolitiska strävandena.
Det kan också konstateras att utvecklingen sedan 1977 i sina huvuddrag överensstämmer med de fastställda intentionerna. Den mätbara alkoholkonsumtionen har sjunkit väsentligt och totalkonsumtionen, inräknat hemtillverkning m.m. , torde också ha sjunkit. Försäljningskurvorna tyder samtidigt på en övergång till alkoholsvagare drycker, och hushållens utgifter går i mindre grad än tidigare till alkoholdrycker. Under de tio år som gått har ungdomens alkoholvanor förbättrats och den allmänna medvetenheten om alkoholens faror ökat.
Det anförda gäller även om konsumtionsutvecklingen under åren 1984— 1986 visat en tendens att plana ut och vända till en viss uppgång, mätt i ren alkohol per invånare över 15 år. En av förklaringarna till denna tendens torde vara att alkoholpriserna släpat efter den allmänna prisutvecklingen, samtidigt som det allmänna utrymmet för hushållens konsumtion av varor och tjänster av olika slag ökat. Efter de skattehöjningar som genomfördes med verkan fr.o.m. januari 1987 och som ledde till prishöjningar på spritdrycker med ca 11 % och på viner och starköl med närmare 6 % har totalkonsumtionen nu åter vänt nedåt, och statistiken tyder på en fortsatt övergång till alkoholsvagare drycker. Försäljningen av spritdrycker går ned och nu också försäljningen av lättviner, medan däremot fortsatta ökningar konstateras beträffande försäljningen av öl och starköl.
Som socialutskottet och skatteutskottet anförde förra året ligger den totala alkoholkonsumtionen fortfarande på en alltför hög nivå, med kvarstående problem i form av ett omfattande missbruk och allvarliga alkoholskador av social och medicinsk karaktär. Bred enighet råder emellertid nu liksom tidigare om att utvecklingen i stort sedan 1977 tyder på att den då beslutade politiken varit riktig och att socialpolitiska insatser och opinionsbildning är verksamma medel för att få ned alkoholkonsumtionen. Förra hösten tillsattes en särskild beredningsgrupp inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet) för att intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna och i samarbete med olika myndigheter och organisationer effektivisera arbetet med de alkoholpolitiska frågorna. Socialutskottet har i sitt yttrande i år understrukit vikten av ett fortsatt intensifierat arbete på drogområdet och av att rådet inte tvekar att ta de initiativ som krävs för att säkerställa en fortsatt minskning av totalkonsumtionen av alkohol.
Skatteutskottet instämmer i socialutskottets uppfattning att ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen måste intensifieras. Utskottet vill på samma sätt som förra året betona att arbetet med dessa frågor måste bedrivas på bred front som en ständig kamp för att befästa de framgångar som har uppnåtts och för att om möjligt påskynda en positiv utveckling. För att ett sådant arbete skall kunna få ett lyckat resultat är det enligt utskottets mening av vikt att man bygger vidare på en ökad förståelse från allmänhetens sida och inte skapar underlag för negativa attityder genom hot om restriktioner i form av ransonering eller inköpsbegränsningar.
SkU 1987/88:5
15 Med hänvisning till det anförda vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att det för närvarande saknas anledning att tillgripa åtgärder som inte har stöd i en bredare opinion och att inköpsrestriktioner bör övervägas först om utvecklingen mer påtagligt försämras. Utskottet avstyrker således de yrkanden om inköpsregistrering och om en planering av inköpsbegränsningar som framställs i motionerna Sk811, Sk819 och Sk828.
Vad utskottet nu har anfört torde i allt väsentligt tillgodose de synpunkter som ligger bakom yrkande 1 i motion Sk809 om avvägningen mellan restriktioner och förebyggande åtgärder. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet också detta yrkande.
Beskattningsfrågor m.m.
Hosten 1986 genomfördes-med verkan fr.o.m. årsskiftet-sådana ändringar av skatterna på alkoholdrycker att priset på spritdrycker höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med närmare 6 % (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).
I flera av motionerna framförs kritik mot det dröjsmål på två år som förflutit mellan riksdagens senaste beslut om höjningar av alkoholbeskattningen. Så begär Göran Magnusson m.fl. (s) i motion Sk816 och Erik Holmkvist (m) i motion Sk827 (yrkande 1) en mer aktiv prispolitik av innebörd att alkoholpriserna räknas upp med 3 % årligen utöver den allmänna kostnadsutvecklingen. I motion Sk809 (yrkande 3) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), motion Sk828 (yrkande 3)av Alf Svensson (c) och motion Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla André (c) begär motionärerna mer regelbundna justeringar så att alkoholpriserna åtminstone följer konsumentprisindex utan dramatiska förändringar som kan medföra hamstringstendenser. I samma syfte begärs i motionerna Sk803 (yrkande 2) av Börje Stensson och Olle Grahn (fp), Sk823 av Göran Magnusson m.fl. (s) och Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl. (fp, c, vpk) att man överväger ett helt nytt system, där riksdagen drar upp vissa ramar eller riktlinjer inom vilka regeringen eller systembolaget sedan fastställer priserna för olika produkter. Yrkandena i de båda sistnämnda motionerna går också ut på att basbeloppet inte bör påverkas av alkoholbeskattningen. Motion Sk809 innehåller också ett yrkande om utarbetande av ett nytt index som inte innefattar alkoholpriser (yrkande 4). Vidare yrkas i motion Sk811 (yrkande
1) av Marianne Karlsson (c) en 10-procentig avgift på all försäljning av alkohol och i motion Sk386 (yrkande 5) av Alf Svensson (c) en höjning av alkoholbeskattningen med 5 % fr.o.m. den 1 januari 1988. Yrkandena i de båda sistnämnda motionerna avser även en motsvarande höjning av tobaksskatten. En 25-procentig höjning av denna skatt för att minska tobakskonsumtionen och skadeverkningarna härav yrkas i motion Sk512 av Lars Werner m.fl. (vpk).
Utskottet har i och för sig förståelse för syftet att genom åtgärder av olika slag kontinuerligt upprätthålla en lämplig nivå på alkoholpriserna och att begränsa de hamstringseffekter och andra olägenheter som plötsliga och kännbara prisstegringar kan innebära. I sitt betänkande SkU 1986/87:4 har utskottet också anfört att man i fortsättningen bör genomföra justeringar av
SkU 1987/88:5
beskattningen med kortare intervall än de två år som dröjt mellan de senaste besluten om skattehöjningar, eftersom ansträngningarna att nedbringa alkoholkonsumtionen nu bör intensifieras. Med anledning av vad som anförs i de nu aktuella motionerna vill utskottet dock framhålla att en viss följsamhet till penningvärdeutvecklingen redan är inbyggd i beskattningen av spritdrycker och vin, och att behovet av höjningar därutöver bör bedömas inte enbart med ledning av konsumentprisindex utan också med hänsyn till utvecklingen i stort på alkoholområdet. Det ligger också en fara i att alltför stora höjningar kan medföra ej acceptabla skadeverkningar t.ex. i form av ökad hem tillverkning. Med anledning av vad som anförts i en del av motionerna vill utskottet också erinra om att den faktiska beslutanderätten rörande beskattningen enligt våra grundlagar inte får överlämnas till regeringen eller försäljningsbolaget.
Som socialutskottet anfört i sitt yttrande bör beskattningen utnyttjas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna, och utskottet instämmer också i uppfattningen att prishöjningarna på alkoholdrycker minst skall motsvara höjningen av den allmänna prisnivån och genomföras med relativt korta intervall. Utskottet förutsätter att AN-rådet, socialstyrelsen och regeringen följer den fortsatta utvecklingen på detta område med noggrannhet och tar de initiativ till en allmän höjning av beskattningen som i enlighet härmed kan anses motiverad.
När det gäller tobaken vill utskottet endast anföra att beskattningens höjd bör omprövas i samband med kommande höjningar av alkoholbeskattningen.
Beträffande indexfrågorna anförde utskottet förra året att det i och för sig kunde finnas fog för uppfattningen att man bör tillhandahålla ett index rensat från alkoholpriser, något som i så fall behövde övervägas ytterligare. Samtidigt framhöll utskottet att statistiska centralbyrån redan hade den beredskap som erfordras för att kunna publicera ett sådant index så snart detta blir aktuellt. Utskottet vihåller sin uppfattning att en förutsättning för en förändring bl.a. är att det finns förståelse hos parterna på arbetsmarknaden för önskvärdheten av en ändring i den nuvarande ordningen och att det mot den angivna bakgrunden saknas anledning för riksdagen att nu ta initiativ i denna fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i nu angivna delar.
Beträffande den närmare utformningen av dryckesbeskattningen yrkas i flera motioner att beskattningen i högre grad än för närvarande skall tas ut efter alkoholhalten i drycken. I motionerna Sk809 (yrkande 5) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk831 av Karin Ahrland (fp) och Bo Lundgren (m), Sk815 av Lennart Brunander och Kjell A Mattsson (c) och Sk826 av Christer Eirefelt (fp) vänder man sig framför allt mot att beskattningen i sin nuvarande utformning enligt motionärernas uppfattning drabbat t.ex. vissa kvalitetsviner oskäligt hårt, medan yrkande 1 i motion So239 av Lennart Alsén (fp) går ut på att stimulera en övergång från vin och sprit till öl. I detta sammanhang behandlar utskottet också motion Sk801 av Bo Hammar och Tommy Franzén (vpk) om en ny skatteklass för ett mellanöl med högst 3,5 viktprocent alkohol i systembutikerna och motion Sk817 av Bo Lundgren
SkU 1987/88:5
m.fl. (m) om en höjning av alkoholgränsen för öl klass II från 2,8 till 3,2 % och om en ny skatteklass för ett svagare starköl på högst 3,8 %. Vidare yrkas i motion Sk813 av Barbro Nilsson m.fl. (s) att skatten på alkoholfria drycker slopas och att den höjs för starköl. För att gynna odlingen av svenska äpplen yrkas i motion Sk825 av Knut Wachtmeister (m) att beskattning och försäljning av svensk cider skall få ske på samma villkor som för öl.
Vid tidigare års behandling av motionsyrkanden om en omläggning till en mer renodlad beskattning efter alkoholhalt har utskottet erinrat om att alkoholhalten i de olika typerna av drycker har en väsentlig betydelse för den nuvarande beskattningens höjd men att detta endast är en av de faktorer som påverkar avvägningen. Reglerna har, som framgår av vad utskottet redan anfört, utformats också med tanke på de olika dryckernas alkoholpolitiska betydelse i syfte att begränsa den totala konsumtionen och att främja en övergång till svagare drycker. Därtill kommer strävandena att avväga beskattningen på ett lämpligt sätt så att prisrelationerna mellan jämförbara produkter inte förrycks. I fråga om spritdrycker och viner har detta medfört att skatten utgår bl.a. i form av en procentavgift på detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt och pant. Procentavgiften är för spritdrycker 60 % och för viner 39 % av detta pris.
Vad särskilt angår lättvinerna har utskottet anfört att prisbilden här i landet för kvalitetsvinerna inte påtagligt avviker från förhållandena i andra länder. Utskottet har också visat att en omläggning av beskattningen i riktning mot en mer utpräglad beskattning efter alkoholhalt skulle medföra en i jämförelse med detaljhandelspriserna förhållandevis låg beskattning av de dyrbarare kvalitetsdryckerna. Om man ser till prisrelationerna inom vinsortimentet slår vinbeskattningen redan i dag hårdast mot det prisbilligare sortimentet, och förslaget skulle medföra prisbildningseffekter som framstår som olämpliga redan av marknadsmässiga skäl och som inte heller kan anses alkoholpolitiskt motiverade. I sammanhanget bör det också beaktas att skattehöjningar för de prisbilliga vinerna kan antas medföra en ökad hemtillverkning, och att hemtillverkningen redan i dag uppskattas till ca 30 miljoner liter per år, en betydande del av den totala vinkonsumtionen.
Utskottet instämmer givetvis i det i vissa motioner och i Svenska bryggareföreningens skrivelse framställda önskemålet att främja en övergång till alkoholfria eller alkoholsvagare drycker. Utskottet vill dock framhålla att en omläggning av dryckesbeskattningen inte främst är en teknisk fråga. Svårigheterna torde framför allt hänföra sig till möjligheterna att på förhand med säkerhet bedöma hur ändringar i beskattningen kommer att påverka den verkliga totalkonsumtionen och undvika att attrahera nya alkoholkonsumenter och skapa nya, från alkoholpolitisk synpunkt ej önskvärda dryckesmönster.
I detta sammanhang vill utskottet notera att de kraftiga försäljningsökningarna under senare år i fråga om öl och särskilt starköl innebär att dessa drycker svarar för en allt större del av totalkonsumtionen, mätt i ren alkohol. Denna utveckling kan endast till en del ses som ett led i en önskvärd övergång från vin och sprit till svagare drycker. Det torde också vara så att starkölet attraherat nya alkoholkonsumenter, inte minst ungdomar. Risken med ett nytt svagare starköl är att det får sådana mellanölseffekter som socialutskot -
SkU 1987/88:5
tet varnar för i sitt yttrande. De nu aktuella motionerna tar enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig hänsyn till de problem som redan föreligger och som kan förvärras genom olika ändringar av reglerna. Enligt vad utskottet erfarit ägnar emellertid regeringen för närvarande särskild uppmärksamhet åt dessa frågor bl.a. med anledning av en framställning från Svenska bryggareföreningen. Utskottet finner därför inte anledning att nu ytterligare gå in på dessa frågor.
I fråga om skatten på lättöl och på läskedrycker - 40 öre eller, i fråga om icke kolsyrade läskedrycker, 20 öre per liter - finner utskottet inte skäl att nu ompröva sin tidigare ståndpunkt. Det bör enligt utskottets mening inte komma i fråga att utan närmare överväganden förändra konkurrenssituationen mellan alkoholfria drycker av olika slag. Som utskottet anförde förra året kan skatten på dessa drycker inte anses alltför betungande för konsumenterna, men den saknar inte statsfinansiell betydelse.
När det gäller cider har utskottet vid tidigare års behandling av denna fråga konstaterat att man av handelspolitiska skäl måste godta import av cider för försäljning på samma villkor som för svensk cider och att det därför är osäkert om det förslag som nu upprepas i motion Sk825 kommer att medföra det stöd för den svenska fruktodlingen som motionären vill skapa. Samtidigt vill utskottet framhålla att frågan främst måste bedömas från alkoholpolitiska utgångspunkter. Utskottet finner nu liksom tidigare att förslaget är oförenligt med strävandena att dämpa alkoholkonsumtionen.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna. Snabbvinssatser
I tre motioner - motionerna Sk805 (yrkande 1) av Marianne Karlsson (c), Sk822 av Ulla Orring m.fl. (fp) och Sk830 av Elver Jonsson och Olle Granhn (fp) yrkas förbud eller andra åtgärder mot de s.k. snabbvinssatserna.
Något nytt i denna fråga har inte förekommit sedan föregående års behandling av motsvarande yrkanden. Utskottet finner nu liksom tidigare att kommande ställningstaganden till alkoholhandelsutredningens förslag bör avvaktas och utgår också från att förhållandena på detta område kommer att uppmärksammas i arbetet inom AN-rådet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.
Olovligtillverkningm.m.
I tre motioner- Sk805 (yrkande 2) av Marianne Karlsson (c), Sk809 (yrkande
2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk824 (yrkandena 1 och 2) av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) - begärs särskilda åtgärder för att motverka hembränning och missbruk av alkoholhaltiga preparat.
Som socialutskottet anför i sitt yttrande är missbruket av T-röd och liknande preparat och av teknisk sprit ett allvarligt problem. Detsamma gäller också olika former av olovlig tillverkning och försäljning. Utskottet instämmer också i uppfattningen att det är nödvändigt med ytterligare åtgärder i syfte bl.a. att få fram bättre denatureringsmedel och ersättningsmedel och att förbättra hanteringen på försäljningsställen för T-röd m.m.
SkU 1987/88:5
19 Samtidigt bör framhållas att man inom socialstyrelsen sedan länge ägnar särskild uppmärksamhet åt dessa frågor. De hithörande problemen utgör också en viktig uppgift för arbetsgruppen inom AN-rådet. Därtill kommer att vissa frågor har tagits upp i alkoholhandelsutredningens förslag som nu prövas av regeringen.
Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med anledning av motionerna, varför utskottet i likhet med socialutskottet avstyrker desamma.
Utskottet finner inte heller i år anledning att härutöver göra några särskilda uttalanden i dessa frågor. Utskottet avstyrker motionerna även i dessa delar.
Resandeinförseln
I motionerna Sk803 (yrkande 3) av Börje Stensson och Olle Grahn (fp), Sk808 av andre vice talman Karl Erik Eriksson och Margareta Andrén (fp) och Sk828 (yrkande 2) av Alf Svensson (c) tar motionärerna upp de återkommande kraven på en avveckling av den skattefria resandeinförseln.
Utskottet har nu liksom tidigare viss förståelse för dessa krav. Det har emellertid visat sig att det är förenat med stora svårigheter att nå fram till internationella överenskommelser om begränsningar av den skattefria försäljningen, och utskottet har också funnit att det inte för närvarande kan anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer. Något nytt som bör föranleda en annan bedömning än tidigare har inte förekommit, och utskottet avstyrker således också de nu framställda yrkandena.
Åldersgränser
I motionerna Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) och Sk818 av Jan Sandberg (m) yrkas att åldersgränsen för inköp av alkoholvaror anpassas till myndighetsåldern och alltså sänks från 20 till 18 år.
Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden till denna fråga, senast förra året, och avstyrker motionerna.
Serveringstillstånd
Frågan hur ekonomisk misskötsamhet skall beaktas vid prövningen av serveringstillstånd tas åter upp i två motioner, Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) och Sk810 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c).
Som utskottet anförde förra året bör de kommande ställningstagandena till brottsförebyggande rådets och alkoholhandelsutredningens förslag avvaktas innan riksdagen tar ställning till dessa frågor. Några nya omständigheter har inte åberopats i motionerna. Utskottet avstyrker således motionerna.
Teaterlokaler m.m.
I motionerna Sk812 av Knut Billing och Görel Bolin (c) och Sk820 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) yrkas att tillstånd under vissa förutsätt -
SkU 1987/88:5
ningar skall kunna lämnas till servering av öl och vin i teaterfoajéer, konsertlokaler och liknande.
Utskottet anförde förra året att riksdagens beslut 1977 i denna fråga grundar sig på uppfattningen att det skulle strida mot målsättningen att främja alkoholfria miljöer att införa alkoholservering i teaterlokaler. Denna detaljfråga utgör endast en del av det större frågekomplex som ingår i alkoholhandelsutredningens förslag, och utskottet finner inte skäl att nu bryta ut frågan ur detta sammanhang. Utskottet avstyrker således motionerna.
Etableringen av systembutiker
Det kommunala inflytandet vid Systembolagets etablering av nya systembutiker bör enligt motion Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl. (s, c) utökas så att alla kommuner som vill ha en systembutik också skall få en sådan. Motionärerna kritiserar det förhållandet att relativt folkrika kommuner i folktäta regioner inte har fått någon systembutik därför att avståndet till en systembutik i en näraliggande kommun är för kort, något som enligt motionärerna inverkar negativt också på övrig kommersiell och offentlig service.
Som utskottet anförde förra året skall Systembolaget vid sin etableringspolitik beakta rimliga krav på förbättrad service men också avväga önskemålen om nya systembutiker mot de företagsekonomiska synpunkter som bolaget skall iaktta i sin verksamhet. Gällande riktlinjer för etableringspolitiken fastställdes senast 1984 (SkU 1984/85:1) och innebär att Systembolaget inte enbart bör se till avståndet till närmaste butik utan även beakta mängden i kommunerna och deras centralorter. Avsikten är också att en etablering i folkrika kommuner skall kunna genomföras för att få bättre service och för att undvika överbelastning i närmaste butiksort. I sammanhanget bör också nämnas att glesbygdskommuner med långa avstånd till närmaste butik enligt gällande avtal mellan staten och Systembolaget skall prioriteras. Av vad utskottet nyss anfört framgår att den tremilsgräns som för närvarande tillämpas för denna prioritering inte är någon fast gräns, och utskottet har också inhämtat att avtalet i fråga om dessa detaljer kommer att revideras i början av 1988.
Av det anförda framgår att motionärernas önskemål till viss del kan beaktas inom ramen för de riktlinjer som gäller på detta område. Med hänvisning härtill och till att utskottet inte heller i år är berett att förorda att kommunerna får ett så bestämmande inflytande över Systembolagets verksamhet som motionärerna förespråkar avstyrker utskottet motionen.
Reklam m.m.
1 motion Sk814 av Barbro Nilsson m.fl. (s) anför motionärerna att Vin- & Spritcentralen och Pripps kringgår förbudet mot alkoholreklam genom pressträffar och med marknadsföring av lättöl och annat öl under samma namn. I motionen begärs ett tillkännagivande om nödvändigheten av att de statliga företagen är lojala mot den av riksdagen beslutade alkoholpolitiken. Vidare yrkas i motion Sk827 (yrkande 2) av Erik Holmkvist (m) att Systembolaget anmodas att annonsera varje vecka för alkoholfria drycker.
SkU 1987/88:5
21 Utskottet instämmer i syftet med motionerna. Marknadsföringen av alkoholdrycker är reglerad i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker, och konsumentverket har också utfärdat riktlinjer för marknadsföringen (KOVFS 1979:7). Frågan om bryggeribranschens sätt att marknadsföra sina produkter utreds för närvarande inom konsumentverket. Enligt vad utskottet inhämtat kommer man inom bryggerinäringen att i fortsättningen inrikta sin marknadsföring på de alkoholfria dryckerna och även på andra sätt medverka till att skapa alkoholfria alternativ, särskilt för ungdomen. Den i motionerna kritiserade reklamen har tills vidare upphört. Utskottet vill i likhet med socialutskottet framhålla att det är nödvändigt att Vin- & Spritcentralens och Systembolagets marknadsföring ligger inom ramen för gällande regler och för de alkoholpolitiska målsättningarna. Eftersom marknadföringsfrågorna och alkoholreklamen inte ligger inom skatteutskottets ämnesområde utan prövas av lagutskottet med anledning av andra motioner senare i höst går utskottet inte nu in på en närmare bedömning härav. Med anledning av vad som anförs i den sistnämnda motionen vill utskottet dock framhålla att Systembolaget ägnar stort intresse åt att på olika sätt marknadsföra sina alkoholfria produkter, bl.a. genom olika broschyrer och en tilldragande exponering i sina butiker. För närvarande saknas det enligt utskottets uppfattning anledning för riksdagen att ta något initiativ i denna fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet dessa motioner.
Sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget
I motion Sk803 (yrkande 1) av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) begär motionärerna en utredning om en sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget. Motionärerna kritiserar produktionen och exporten av svenska spritdrycker och anför att det inte är till fördel från alkoholpolitisk synpunkt att ha skilda statliga bolag.
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att de båda statliga bolagen bör drivas enligt affärsmässiga principer inom ramen för de gällande alkoholpolitiska målsättningarna. Som framgår av den lämnade redogörelsen för frågans tidigare behandling har man funnit att en sammanslagning inte skulle medföra några väsentliga fördelar, och några nya omständigheter som bör föranleda en annan bedömning har enligt utskottets uppfattning inte framkommit. Utskottet avstyrker därför motionen.
Alkoholförtäring med statsbidrag
I motion Sk827 (yrkande 3) av Erik Holmkvist (m) yrkas en utredning om möjligheterna för staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare som betalas med bidrag från staten. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion So258, där motionären anför att stat och kommun noga bör överväga om deras bidrag skall kunna användas till alkoholförtäring hos bidragsmottagarna och att regler som hindrar detta bör kunna utfärdas.
Av motionen framgår inte närmare vad det är för slag av bidrag som
SkU 1987/88:5
motionären åsyftar. Med hänvisning till det arbete som redan pågår för att SkU 1987/88:5 allmänt åstadkomma en mer restriktiv inställning till alkoholkonsumtion i olika former avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ransonering, andra restriktioner m.m.
a) att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk811 yrkande 2, 1986/ 87:Sk819 och 1986/87:Sk828 yrkande 1,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk809 yrkande 1,
2. beträffande takten på prishöjningarna
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk809 yrkande 3, 1986/ 87:Sk816, 1986/87:Sk827 yrkande 1, 1986/87:Sk828 yrkande 3 och 1986/87:Sk832,
3. beträffande en ramlagstiftning för alkoholbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk803 yrkande 2, 1986/ 87:Sk823 i denna del och 1986/87:Sk829 i denna del,
4. beträffande indexfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk823 i denna del, 1986/ 87:Sk829 i denna del och 1986/87:Sk809 yrkande 4,
5. beträffande en omedelbar höjning av alkoholbeskattningen, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 5 i denna del och 1986/87:Sk811 yrkande 1 i denna del,
6. beträffande en höjning av tobaksskatten
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 5 i denna del, 1986/87:Sk512 och 1986/87:Sk811 yrkande 1 i denna del,
7. beträffande beskattning efter alkoholhalt, m.m. och skatten på starköl
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk809 yrkande 5, 1986/ 87:Sk813 i denna del, 1986/87:Sk815, 1986/87:Sk826, 1986/87:Sk831 och 1986/87:So239,
8. beträffande skatteklasserna för maltdrycker, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk801 och 1986/87:Sk817,
9. beträffande skatten på alkoholfria drycker
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk813 i denna del,
10. beträffande cider
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk825,
11. beträffande snabbvinssatser
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk805 yrkande 1, 1986/ 87:Sk822 och 1986/87:Sk830,
12. beträffande olovlig tillverkning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk805 yrkande 2, 1986/ 87:Sk809 yrkande 2 och 1986/87:Sk824 yrkandena 1 och 2,
13. beträffande resandeinförseln
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk803 yrkande 3, 1986/ 87:Sk808 och 1986/87:Sk828 yrkande 2,
14. beträffande åldersgränser
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk802 och 1986/87:Sk818,
15. beträffande serveringstillstånd
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk804 och 1986/87:Sk810,
16. beträffande teaterlokaler m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk812 och 1986/87:Sk820,
17. beträffande etablering av systembutiker att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk821,
18. beträffande reklam m.m.
a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk814,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk827 yrkande 2,
19. beträffande sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk803 yrkande 1,
20. beträffande alkoholförtäring med statsbidrag att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk827 yrkande 3.
Stockholm den 10 november 1987 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Paul Lestander (vpk).
Reservationer
1. Takten på prishöjningarna (mom. 2)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
I flera motioner framförs berättigad kritik mot regeringens handläggning av prisfrågorna och det alltför långa dröjsmålet med den senaste justeringen av skattesatserna. I sitt betänkande 1986/87:4 hade utskottet förståelse för den kritik som förra året framfördes i detta hänseende. Utskottet anförde bl.a. att man i fortsättningen borde genomföra justeringar av beskattningen med kortare intervall och att man borde intensifiera ansträngningarna att nedbringa alkoholkonsumtionen. Något förslag från regeringen i detta hänseende är emellertid inte att förvänta i år. Det kommer därför på nytt att förflyta mer än ett år mellan riksdagens beslut om ändringar i skattesatserna. Vi anser att detta är felaktigt. Som framhålls bl.a. i motion Sk809 är en av förutsättningarna för en minskad konsumtion att priset vid varje tidpunkt är
SkU 1987/88:5
tillräckligt högt. Prishöjningarna måste således ske med relativt korta intervall. Skall riksdagens intentioner fullföljas måste prishöjningarna dessutom vara något större än vad som motiveras av förändringarna i konsumentprisindex. Enligt vår uppfattning bör regeringen skyndsamt lägga fram ett förslag till en sådan uppräkning av skattesatserna att dessa synpunkter tillgodoses.
Frågan hur beskattningen på sikt bör utformas för att motverka hamstringstendenser vid prisjusteringar tas upp bl.a. i motion Sk803. Detta är en fråga som skall behandlas av den utredning om indirekta skatter som nyligen har tillsatts (dir. 1987:30). Vi utgår från att de synpunkter som motionärerna har anlagt på denna fråga kommer att prövas av utredningen.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande takten på prishöjningarna att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk809 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1986/87:Sk816, 1986/87:Sk827 yrkande 1, 1986/87:Sk828 yrkande 3 och 1986/87:Sk832 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om takten på prishöjningarna.
2. Indexfrågor (mom. 4)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Det finns anledning att uppmärksamma betydelsen av att alkoholpriserna ingår i underlaget för konsumentprisindex. En höjning av konsumentprisindex utlöser med jämna mellanrum höjningar av bl.a. pensioner. Detta samband mellan alkoholpriserna och konsumentprisindex kan bidra till att benägenheten att höja alkoholpriserna minskar. En höjning som ter sig alkoholpolitiskt motiverad kan utebli därför att man av andra skäl vill motverka en höjning av konsumentprisindex.
Som anförs i motion Sk809 (yrkande 4) bör man pröva möjligheten att eliminera effekterna av det nämnda sambandet genom att ta fram en speciell index. Därmed tillgodoses också syftet med motionerna Sk823 i denna del och Sk829 i denna del.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande indexfrågor att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk809 yrkande 4 och med anledning av motion 1986/87:Sk823 i denna del och 1986/87:Sk829 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en ny index som inte innefattar alkoholpriser.
3. En höjning av tobaksskatten (morn. 6)
Paul Lestander (vpk) har
dels anfört följande:
Sjukdomar relaterade till tobaksrökning utgör vår mest omfattande folksjukdom. Världshälsoorganisationen, WHO, har också förklarat att tobaksrökningen är det avgjort största hotet mot folkhälsan. I Sverige dör
SkU 1987/88:5
varje år ca 10 000 människor av tobaksrökning, dubbelt så många människor som av alkohol. Mångdubbelt fler vårdas av läkare eller på sjukhus.
Som ett led i ansträngningarna att minska rökningens omfattning föreslås i vpk-motionen Skl42 att tobaksskatten höjs med drygt 25 %, för cigarretter med 10 öre per cigarrett.
Vi instämmer i syftet med motionen. En större skattehöjning på tobaks varor - som föreslås i motionen - skulle aktivt medverka till en önskad minskning av tobaksbruket. Vi tillstyrker därför den föreslagna höjningen för cigarretter. Som anförs i motionen bör motsvarande höjningar vidtas även för röktobak och tuggtobak. Därmed tillgodoses också syftet med motionerna Sk386 yrkande 5 i denna del och Sk811 yrkande 1 i denna del. Skattehöjningen bör träda i kraft den 1 januari 1988.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande en höjning av tobaksskatten att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk512 och med anledning av motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 5 i denna del och 1986/87:Sk811 yrkande 1 i denna del antar följande
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961: 394) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.
2 §
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
Varuslag Vikt för I st. gram Belopp för
1 st. öre I kg kr.
Cigarrer och cigariller grupp 1 t.o.m. 1,7 13,5
II över 1,7 t.o.m. 3.0 18,0
III " 3,0" 5.0 21,5
IV " 5,0 30,0
Cigarretter
grupp 1 t.o.m. 0,85 44
II över 0.85 t.o.m. 1,20 51
III " 1,20" 1.55 56
I
V " 1,90 65
Röktobak 155:-
T uggtobak 50:-
Snus 22:-
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
SkU 1987/88:5
2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa
Härigenom föreskrivs att 24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha följande lydelse.
24 kap. Tobak
Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes. tull med följande belopp:
Varuslag
Vikt för 1 st. gram
Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller
högst 3
ii
mer än 3
42 Cigaretter
högst 0.85
över 0,85 t.o.m. 1.20
över 1.20
70 Andra slag av färdiga tobaksvaror
190:-
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 39 eller 40 § tullagen (1973: 670).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
4. Beskattning efter alkoholhalt, m.m. och skatten på starköl (mom. 7)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Enligt vår uppfattning bör alkoholskatten ha en helt annan utformning än i dag för att priserna mer effektivt skall kunna påverka konsumtionen i riktning mot alkoholsvagare och alkoholfria drycker. Redan av denna anledning bör skatten i ökad utsträckning tas ut med hänsyn till alkoholstyrkan i drycken. Därtill kommer att en sådan omläggning också medför den fördelen att vissa kvalitetsprodukter inte längre behöver drabbas av en oskäligt hög beskattning. De förslag i denna riktning som läggs fram i flera motioner kan enligt vår uppfattning utformas så att beskattningen på ett bättre sätt än i dag motverkar den alltför höga alkoholkonsumtionen. Vi tillstyrker alltså de framställda kraven på en översyn av reglerna i detta hänseende.
Den i motion Sk813 förslagna skatteskärpningen för starköl skulle innebära att den nuvarande avvägningen av beskattningen av alkoholdrycker påverkas i motsatt riktning. Eftersom beskattningsfrågorna för samtliga alkoholdrycker bör bedömas i ett sammanhang avstyrker vi motionen i denna del.
SkU 1987/88:5
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande beskattning efter alkoholhalt, m.m. och skatten på starköl
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk809 yrkande 5, 1986/87:Sk815, 1986/87:Sk826, 1986/87:Sk831 och 1986/87:So239 yrkande 1 och med avslag på motion 1986/87:Sk813 i vad den avser starköl hos regeringen begär en översyn av alkoholbeskattningen i enlighet med vad som här har anförts.
5. Skatteklasserna för maltdrycker, m.m. (mom. 8)
Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Det kan finnas många förklaringar till att det uppstod ett mellanölsproblem bland ungdomen under första hälften av 1970-talet, men det är därför inte givet att mellanöl skulle medföra samma svårigheter i dag. Det måste betecknas som egendomligt att en öltyp som får säljas fritt i de flesta länder inte skall finnas att tillgå i Sverige. Den under senare tid kraftigt ökade starkölsförsäljningen kan ses som ett tecken på att åtskilliga konsumenter inte nöjer sig med det s.k. folkölet.
Förslaget i motion Sk817 om att uppjustera den nuvarande alkoholgränsen för klass II-öl från 1,8 till 3,2 viktprocent innebär att förutsättningar skapas för att kunna tillhandahålla ett alkoholsvagt öl med förbättrad kvalitet jämfört med det nuvarande klass Il-ölet men med en lägre alkoholhalt än det tidigare mellanölet. Syftet är bl.a. att främja konsumtionen av klass II-öl på starkare dryckers bekostnad och får ses som ett steg i rätt riktning.
Även förslaget i denna motion och i motion Sk801 om ett nytt svagare starköl torde kunna medföra väsentliga fördelar från alkoholpolitisk synpunkt. Ett sådant öl med en lägre beskattning än det nuvarande 4,5- procentsölet torde kunna bli så attraktivt för de nuvarande starkölskonsumenterna att man därmed bör kunna uppnå en inte obetydlig begränsning av totalkonsumtionen, mätt i ren alkohol.
Vi instämmer således i syftet med motionerna och finner att regeringen snarast bör lägga fram förslag i den angivna riktningen. Den närmare detaljavvägningen i fråga om skatteklasser och försäljningsfrågor bör ankomma på regeringen.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande skatteklasserna för maltdrycker, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Sk801 och 1986/87:Sk817 hos regeringen begär förslag om ändrad lagstiftning rörande försäljning och beskattning av maltdrycker i enlighet med vad som här har anförts.
SkU 1987/88:5
6. Cider (mom. 10)
SkU 1987/88:5
Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
I motion Sk825 begär motionärerna en översyn av dryckeslagstiftningen för att svensk cider skall få säljas på samma villkor som öl och starköl, dvs. att cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skall få säljas i allmänna handeln och beskattas som ölet, medan cider med en alkoholhalt av högst 4,5 viktprocent skall beskattas som starkölet och säljas i systembutiker. Syftet är att man därigenom bättre skulle kunna ta till vara den inhemska fruktskörden och samtidigt skapa tilltalande dryckesalternativ.
Såvitt vi kan finna skulle förslaget inte medföra några alkoholpolitiska olägenheter, eftersom cidern främst skulle konkurrera med maltdrycker med samma alkoholhalt. Om den starkare cidern får en viss del av lättvinets marknadsandel bidrar den till att sänka totalkonsumtionen av alkohol. Även om fruktodlarna i ett sådant läge antagligen kommer att få konkurrens av importerad cider, bör det dock finnas förutsättningar för att de inhemska musterierna skall kunna anpassa sina produkter och sin marknadsföring så att den svensktillverkade cidern blir konkurrenskraftig och av väsentlig betydelse för de svenska frukt odlarnas avsättningsmöjligheter. Det kan tilläggas att ciderns syrlighet torde begränsa mängden som kan konsumeras, varför denna dryck inte är lämpad som berusningsmedel.
Vi tillstyrker med det anförda motionen.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande cider att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk825 hos regeringen begär en översyn av dryckeslagstiftningen syftande till att underlätta tillverkning och försäljning av svensk cider.
7. Serveringstillstånd (mom. 15)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Enligt vår uppfattning är det av många skäl angeläget att söka beglänsa allt krångel och den stora byråkrati som följer av den detaljerade reglering som gäller för restaurangnäringen. Detta är också en rättssäkerhetsfråga för dem som söker sin utkomst inom denna bransch. Som framhålls i motionerna Sk804 och Sk810 innebär nuvarande regler att den som driver en restaurangrörelse redan på grund av misstankar om skattebrott eller brister i bokföringen kan få sitt serveringstillstånd indraget. Vi kan inte acceptera att den som söker eller som innehar ett serveringstillstånd riskerar att utsättas för godtycke och fråntas sina utkomstmöjligheter på vaga grunder.
Alkoholhandelsutredningens förslag i dessa frågor övervägs för närvarande inom regeringen, och det står inte klart när regeringen ämnar lägga fram den proposition i ämnet som tidigare utlovats till början av 1987. Enligt vår
uppfattning bör riksdagen nu ge till känna att de viktiga rättssäkerhetsfrågor sorn tas upp i motionerna beaktas vid utformningen av det kommande förslaget och att propositionen bör läggas fram utan ytterligare dröjsmål.
dels vid mom. 15 hemställt
15. beträffande serveringstillstånd att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk804 och 1986/87:Sk810 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts angående prövningen av ärenden rörande serveringstillstånd.
8. Etablering av systembutiker (mom. 17)
Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Som framhålls i motion Sk821 kan frågan om nyetablering av en systembutik ha väsentlig betydelse för affärslivet i de kommuner som nu saknar systembutik och i hög grad inverka på möjligheterna att tillgodose invånarnas berättigade krav på en förbättrad service i olika hänseenden. När utskottet behandlade denna fråga 1984 (SkU 1984/85:1) anförde utskottet att Systembolaget borde vara oförhindrat att något öka etableringstakten och tillgodose önskemål som inte enbart grundar sig på avstånd till närmaste butik utan även beakta folkmängden i kommunerna och deras centralorter.
Vid senare års behandling av denna fråga har vi förutsatt att berättigade önskemål från de kommuner som fortfarande saknar systembutik kommer att tillgodoses inom rimlig tid. Det kan emellertid ifrågasättas om Systembolaget i tillräcklig grad har tagit hänsyn till de synpunkter som kommunerna anlägger på denna fråga och om inte etableringstakten i någon mån bör kunna ökas för att undvika sådana effekter som kritiseras i motionen. Enligt vår uppfattning bör denna fråga uppmärksammas av regeringen i samband med att avtalet med Systembolaget förnyas i början av 1988.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande etableringen av systembutiker att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk821 som sin mening ger regering till känna vad som här har anförts rörande etableringen av systembutiker.
Särskilda yttranden
1. Skatten på alkoholfria drycker (mom. 9)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anför:
Vi instämmer i uppfattningen att den dryckesskatt som utgår på alkoholfria drycker bör slopas. En sådan åtgärd kan ses som ett uttryck för viljan att främja alkoholfria alternativ och som en stimulans till en önskvärd utveckling av attraktiva alkoholfria drycker av olika slag. Förslaget ligger också i linje med vår ståndpunkt att de punktskatter som utgår vid sidan av mervärdeskat -
SkU 1987/88:5
ten i största möjliga utsträckning bör avskaffas, en fråga som uppmärksammas i den utredning om indirekta skatter som nyligen har tillsatts (dir. 1987:30). Att nu slopa skatten på läskedrycker m.m. skulle medföra ett inte oväsentligt skattebortfall, och vi avstår därför från att nu ställa något särskilt yrkande i denna fråga.
2. Cider (morn. 10)
Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anför:
Vi instämmer i det syfte som ligger bakom motion Sk825, nämligen att främja den svenska fruktodlingen. Detta syfte kan emellertid inte tillgodoses på det sätt som föreslås i motionen, eftersom samma regler skulle komma att gälla för importerad cider. Den svenska fruktodlingens intresse bör tillgodoses på andra vägar än genom att skapa en ny marknad för alkoholdrycker. Av alkoholpolitiska skäl kan vi inte biträda det aktuella yrkandet.
3. Olovlig tillverkning m.m. (mom. 12)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anför:
Frågorna om hembränning och missbruket av teknisk sprit rymmer många allvarliga problem av olika slag, och vi vill understryka angelägenheten av att man ökar ansträngningarna att förbättra situationen. I samband med kommande ställningstaganden till alkoholhandelsutredningens förslag bör man enligt vår uppfattning noga överväga om man inte kan vidta ytterligare åtgärder mot marknadsföringen av teknisk sprit och olika produkter som kommer till användning vid hembränning och ingripa mot vissa inslag som uppenbarligen är avsedda att främja den brottsliga verksamhet som det här är fråga om. Det är också av vikt att man söker åstadkomma en förbättrad kontroll och uppföljning av att bestämmelserna efterlevs och att man genom en uppsökande verksamhet försöker uppdaga och beivra illegala förfaranden.
Vi utgår från att regeringen, socialstyrelsen och AN-rådet noga uppmärksammar dessa frågor och tar erforderliga initiativ som kan leda till förbättringar av situationen.
4. Teaterlokaler m.m. (mom. 16)
Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:
I slutet av 60-talet skedde en försöksverksamhet under halvtannat års tid med servering av alkoholhaltiga drycker på s.k. fasta teatrar i pauser under pågående föreställning. Inget som helst missbruk kunde påvisas.
Sverige torde i dag vara det enda västeuropeiska land som totalförbjuder alkoholförtäring i samband med teaterföreställningar eller konserter.
Från många håll önskas också en uppmjukning av gällande regler. En sådan skulle kunna vara att tillåta servering av starköl och vin i pauser i samband med föreställning på teatrar och konsertlokaler. De förutsättningar i övrigt som gäller för tillstånd till servering bör självfallet vara uppfyllda, och
SkU 1987/88:5
tillståndsmyndigheterna bör bl.a. pröva lokalens beskaffenhet, föreståndarens lämplighet och rörelsens inriktning.
Utskottet finner inte skäl att nu bryta ut frågan från behandlingen av alkoholhandelsutredningens förslag. Vi avvaktar därför denna behandling och hoppas att frågan om servering i teaterlokaler därvid skall få en tillfredsställande lösning.
SkU 1987/88:5
32 Socialutskottets yttrande 1987/88:1 y
SkU 1987/88:5
Bilaga
om vissa alkoholpolitiska frågor
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över ett antal till skatteutskottet hänvisade motioner på alkoholpolitikens område. Det gäller motionerna 1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) yrkande 5, såvitt avser höjning av skatten på spritdrycker, vin och starköl, 1986/87:Sk801 av Bo Hammar (vpk) och Tommy Franzén (vpk), 1986/87:Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m), 1986/87:Sk803 av Börje Stensson (fp) och Olle Grahn (fp), 1986/87:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), 1986/87:Sk805 av Marianne Karlsson (c), 1986/87:Sk808 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) och Margareta Andrén (fp), 1986/87:Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1986/87:Sk810 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c), 1986/87:Sk811 av Marianne Karlsson (c), såvitt avser avgifter för inköp av alkohol, 1986/87:Sk812 av Knut Billing (m) och Görel Bohlin (m), 1986/ 87:Sk813 av Barbro Nilsson m. fl. (s), 1986/87:Sk814av Barbro Nilsson m. fl. (s), 1986/87:Sk815 av Lennart Brunander (c) och Kjell A. Mattsson (c), 1986/87:Sk816 av Göran Magnusson m.fl. (s), 1986/87:Sk817 av Bo Lundgren m. fl. (m), 1986/87:Sk818 av Jan Sandberg (m), 1986/87:Sk819 av Rune Thorén (c) och Ivar Franzén (c), 1986/87:Sk820 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), 1986/87:Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl. (s, c), 1986/87:Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp), 1986/87:Sk823 av Göran Magnusson m. fl. (s), 1986/87:Sk824 av Gudrun Norberg (fp) och Margareta Andrén (fp), 1986/87:Sk825 av Knut Wachtmeister (m), 1986/87:Sk826 av Christer Eirefelt (fp), 1986/87:Sk827 av Erik Holmkvist (m), 1986/87:Sk828 av Alf Svensson (c), 1986/87:Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp, c, vpk), 1986/87:Sk830 av Elver Jonsson (fp) och Olle Grahn (fp), 1986/ 87:Sk831 av Karin Ahrland (fp) och Bo Lundgren (m), 1986/87:Sk832 av Ulla Tillander (c) och Gunilla André (c) och 1986/87:So239 av Lennart Alsén (fp), yrkande 1.
Motionerna berör frågor om allmänna alkoholpolitiska åtgärder, åldersgränser, alkoholhaltiga preparat, snabbvin, hembränning, skattefri införsel och försäljning, reglerna om försäljning och servering av alkohol, samt beskattningen av alkoholdrycker.
Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna har behandlats i socialutskottets yttrande SoU 1986/87:2 y om vissa alkoholpolitiska frågor vari även lämnades en utförlig bakgrundsredovisning. I det följande hänvisas i stor utsträckning till det nämnda yttrandet.
33 Utskottet
Konsumtionsutvecklingen
Alkoholförsäljningen brukar mätas omräknad i liter ren alkohol per invånare 15 år och däröver. I mätningen ingår Systembolagets försäljning, försäljning av starköl till restauranger och försäljningen av öl klass II.
Under åren 1977-1984 minskade alkoholförsäljningen med drygt 20 %. Efter att ha varit ungefär oförändrad under 1985 ökade dock försäljningen under 1986 med 4,5 %. Starkölet ökade mest, med 13,2 %.
När konsumtionen var som störst, 1976, uppgick helårskonsumtionen mätt i ren alkohol till 7,7 liter. Försäljningen minskade sedan så att konsumtionen
1984 stannade vid 6,01 liter. Konsumtionen första halvåret var då 2,86 liter.
1985 och 1986 ökade helårskonsumtionen till 6,07 liter resp. 6,34 liter. Enligt uppgifter från socialstyrelsen har emellertid försäljningen ånyo
minskat från 2,93 liter mätt i ren alkohol första halvåret 1986 till 2,89 liter första halvåret 1987. Detta motsvarar en procentuell minskning med 1,6 %.
Enligt samma uppgifter minskade försäljningen - räknat i liter försålda drycker - av spritdrycker under första halvåret 1987 med 6,3 % till 2,85 liter per invånare 15 år och däröver. Försäljningen av spritdrycker till restauranger minskade med 10,5 % och i övrigt med 6,1 %. Vinförsäljningen minskade med 1,9 ri under första halvåret. Minskningen var särskilt stor för starkvin,
8.3 c/r. Även vinförsäljningen till restaurangerna minskade. I detta fall med 5 c/r. Minskningen i detaljhandeln var 1,6%.
Försäljningen av starköl ökade däremot under första halvåret med 1,1 %. På detaljhandelsidan utgjorde ökningen 3,8 %. Försäljningen till restauranger ökade med 18,4 %. Ölförsäljningen (klass II) ökade med 2,4 %, medan försäljningen av lättöl minskade med 2,0 %.
Det kan också anmärkas att enligt Systembolagets statistik för första halvåret i är försäljningen av alkoholfria drycker ökade med 10,1 %. Spritdryckernas andel av försäljningen mätt i ren alkohol minskade från
40.3 r/r till 38.3 r/r. Vinets andel minskade från 28 % till 27,8 %. Starkölets andel av försäljningen ökade från 15,2 % till 16,6 %. Även ölets (klass II) andel ökade.
Hittills i är (från mitten av december till mitten av augusti) har konsumentprisindex stigit med 3,5 %. Priset på spritdrycker ökade med 11,6 % första halvåret i år, eller med 7,8 % i reala priser. Motsvarande reala prisökningar för vin och starköl var 6,4 % resp. 5,6 %.
Ungdomars drogvanor undersöks bl. a. genom de s. k. skolungdomsundersökningarna och vid mönstring inför värnplikten. Undersökningen 1986 av drogvanorna i årskurs 9 visar att ungdomarnas konsumtion är lika hög som tidigare år.
Andelen inskrivningsskyldiga som känner sig berusade någon gång i veckan har sjunkit från 6,1 % år 1985 till 5,3 % år 1986. År 1977 var andelen 20 %.
Andelen värnpliktiga som uppger att de aldrig är berusade har minskat obetydligt, från 15,9 % år 1985 till 15,7 % år 1986. Andelen var högst år 1983, då 18 % uppgav att de aldrig drack sig berusade.
SkU 1987/88:5
Bilaga
34 Starköl och sprit är de drycker som oftast används i berusningssyfte. Andelen som under 1980-talet uppgav att de brukar berusa sig på sprit låg hela tiden omkring 50 %, medan motsvarande uppgift för starköl ökade från 51 % år 1981 till 63 % år 1986. Nästan var tionde inskriven uppgav att de brukar berusa sig på ”hembränt” eller denaturerad sprit, medan något färre uppgav snabbvin eller annat hemgjort vin som berusningsdryck.
Sifos ungdomsundersökning i början av 1986 visade att alkoholkonsumtionen bland 12-25-åringar var något högre än i motsvarande undersökning året före och att en nedåtgående trend därmed brutits. Den studie som gjordes i början av 1987 visar ungefär samma nivå som 1986.
Uppföljningen av alkoholpolitiken
Socialstyrelsen har som central myndighet ett övergripande ansvar för insatser på drogområdet. Socialstyrelsen har bl. a. i år i rapporten Alkohol och sjukvård (Socialstyrelsen redovisar 1987:5) presenterat ett underlag för hälsopolitiska program för att tidigt upptäcka och ta hand om patienter med hög alkoholkonsumtion. Avsikten är att man inom primärvården skall kunna utarbeta lokala program i nämnda syfte.
Folkrörelserna spelar en viktig roll på området. Samarbetet med dem sker dels inom Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), dels genom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet) som är knutet till regeringen.
Socialutskottet uttalade förra året att det alkohol- och narkotikapolitiska rådets roll som initiativtagare på drogområdet varit mera oklar och inte manifesterat sig i form av några formliga förslag från rådets sida. Utskottet framhöll att det är synnerligen angeläget att det finns ett organ på drogområdet som på ett effektivt sätt följer händelseutvecklingen och snabbt kan föreslå regeringen lämpliga åtgärder. Regeringen borde överväga om det alkohol- och narkotikapolitiska rådet kunde få den ledande och pådrivande roll som utskottet efterlyst. I annat fall borde andra organisationsformer övervägas för att effektivisera och samordna samhällets alkoholpolitik (SoU 1986/87:2 y, s. 31).
Regeringen beslutade härefter hösten 1986 att en särskild beredningsgrupp skulle inrättas inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet för att utveckla opinionsbildningen mot alkohol och droger, och i samband därmed tillkallades en ny ordförande i rådet. I beredningsgruppen, som benämns Beredningsgruppen för opinionsbildning mot alkohol och narkotika (BOMAN), ingår representanter för rådet samt ledamöter som har särskild insikt i ungdomars situation och kunskap om olika opinionsbildande insatsers betydelse för ungdomars beteende. Syftet med förändringarna är att intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna och att effektivisera arbetet, bl. a. genom en ökad samverkan mellan olika myndigheter och organisationer. Regeringen har utfärdat särskilda riktlinjer enligt vilka insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas levnadsvillkor och värderingar. Beredningsgruppen skall också uppmärksamma olika vuxengrupper i sitt arbete, särskilt då vuxna i ungdomarnas närhet. Bland särskilda frågor som bör tas upp nämns det fortsatta arbetet med att skapa drogfria
SkU 1987/88:5
Bilaga
miljöer, kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade konsumtionen (av hembränt m. m.). Avsikten är att arbetet skall slutföras före sommaren 1988. Beredningsgruppen skall kontinuerligt redovisa sitt arbete i rådet och löpande lämna förslag till socialdepartementet om behovet av insatser.
Beredningsgruppen har tagit ett initiativ för att öka medvetenheten hos ungdomen om alkoholens skadeverkningar. Satsningen, som inleds under hösten i år med en annons- och affischkampanj, riktar sig till ungdomar i de övre tonåren. Ungdomarna skall bl. a. nås i gymnasieskolorna, på militära förband och på arbetsplatserna. Ungdomsförbund och studieförbund skall engageras i informationsarbetet. Kampanjen genomförs i samarbete med bl. a. socialstyrelsen och Systembolaget.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis peka på att den oroande ökning av alkoholkonsumtionen som kunde skönjas förra året inte tycks ha fortsatt, utan kurvan har ånyo kunnat vändas nedåt. Konsumtionen är dock fortfarande högre än åren 1984-1985. Inte minst det fortsatt höga alkoholmissbruket bland ungdomar inger oro. Ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen måste därför intensifieras om det av Världshälsoorganisationen uppställda målet om en konsumtionsminskning med 25 % från år 1984 till år 2000 skall kunna uppnås.
Ett flertal motioner tar upp frågan om olika alkoholrestriktioner, såsom inköpsbegränsningoch registrering. Det gäller motion Sk8I9av Rune Thorén och Ivar Franzén (båda c) yrkande 2, motion Sk828 av Alf Svensson (c) yrkande I, motion Sk811 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2. Även i motion Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 berörs hithörande frågor.
När det gäller inköpsbegränsningar är det som skatteutskottet tidigare påpekat en påtaglig risk att svårigheterna med en alkoholransonering skapar negativa attityder mot alkoholpolitiska strävanden över lag. Socialutskottet har för sin del framhållit som angeläget att inte ge underlag för en sådan negativ opinionsbildning. Alkoholpolitiken måste, som utskottet anförde förra året, ses som en gemensam strävan, grundad på väl belagd medicinsk och social erfarenhet, inte som krångel och onödig kontroll. Därför kan inte utskottet nu ställa sig bakom förslag om en allmän inköpsbegränsning. Det är i första hand en fortsatt målmedveten upplysnings- och opinionsbildningsverksamhet som behövs. Utskottet avstyrker således de motionsförslag som syftar till att nu införa olika former av inköpsbegränsningar eller registrering.
I motion Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (båda c) yrkandena 1 och 3 föreslås att en alkoholkommission tillsätts.
Utskottet efterlyste förra hösten en effektivisering av den centrala ledningen av samhällets alkoholpolitik. Regeringen vidtog härefter vissa förändringar inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet), avsedda att förstärka rådets roll som initiativtagare och pådrivande kraft. Bl. a. beslutades att en särskild beredningsgrupp, den s.k. BOMAN -
SkU 1987/88:5
Bilaga
gruppen, skulle inrättas inom rådet för att utveckla opinionsbildningen mot
droger.
Det är enligt utskottets mening för tidigt att avgöra om AN-rådet i sin nya form kan få den ledande och pådrivande roll som krävs för en effektiv och samordnad alkoholpolitik. Utskottet vill emellertid understryka vikten av ett fortsatt intensifierat arbete på drogområdet. Utskottet utgår från att rådet tar de initiativ som krävs för att säkerställa en fortsatt minskning av totalkonsumtionen av alkohol.
Önskemålet om en alkoholkommission får anses tillgodosett genom det anförda.
I motion Sk8I4 av Barbro Nilsson m.fl. (5) framhålls det nödvändiga i att de statliga företagen på alkoholområdet är lojala med den av riksdagen beslutade alkoholpolitiken. Motionärerna anför bl. a. att Vin-& Spritcentralen och Pripps kringgår reklamförbudet genom pressträffar och marknadsföring av såväl lättöl som annat öl under samma namn.
Socialutskottet anser det för sin del självklart att de statliga företagen på alkoholområdet följer den av staten fastställda alkoholpolitiken. Utskottet utgår från att regeringen är medveten om behovet av ett konsekvent handlande från statens sida.
En sänkt åldersgräns från 20 till 18 år för inköp på Systembolaget föreslås i motion Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) och motion Sk818 av Jan Sandberg (m).
Utskottet har tidigare uttalat att en sänkt inköpsålder skulle motverka de alkoholpolitiska strävandena att begränsa ungdomars tillgång till alkohol och har dessutom understrukit vikten av att upprätthålla den nuvarande 20- årsgränsen genom beslutsamma åtgärder mot langning till ungdomar i lägre åldrar. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motionsförslaget.
I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2 och motion Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 begärs åtgärder mot missbruk av teknisk sprit.
För försäljningen av alkoholhaltiga preparat gäller samma regler som för handel i allmänhet med det undantaget att preparaten inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att varan skall användas i berusningssyfte [7 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat]. En viss skärpning av bestämmelsen föreslås i alkoholhandelsutredningens slutbetänkande Handel med teknisk sprit m. m. (SOU 1986:35). Utredningens förslag övervägs fortfarande inom regeringskansliet.
Alkoholhaltiga preparat skall i princip vara denaturerade, dvs. ämnen skall tillsättas för att förhindra missbruk. För en vidare redogörelse för vidtagna åtgärder m. m. rörande alkoholhaltiga preparat hänvisas till förra årets yttrande (SoU 1986/87:2 y s. 14 f.).
Socialutskottet ser allvarligt på missbruket av T-röd och liknande preparat. Problemet är visserligen komplicerat med hänsyn till att teknisk sprit har ett brett användningsområde och att fullgoda ersättningsmedel ännu inte finns. Utskottet anser det emellertid nödvändigt med ytterligare åtgärder.
SkU 1987/88:5
Bilaga
bl. a. i fråga om hanteringen på försäljningsställena, och när det gäller utvecklingen av ersättningsmedel som inte är baserade på sprit. Detta gäller oberoende av när ställningstagande kan ske till alkoholhandelsutredningens förslag. Det ankommer i första hand på socialstyrelsen att bevaka och driva på utvecklingen på området. Utskottet förutsätter att styrelsen kommer att ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet. Motionerna avstyrks med hänvisning till det anförda.
I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande I begärs förbud mot tillverkning och försäljning av snabbvinsatser. Begränsningar i handeln krävs i motion Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp) och motion Sk830 av Elver Jonsson och Olle Grahn (båda fp).
När frågan tidigare behandlats i riksdagen har konstaterats att svårigheter föreligger att med bibehållen rätt till hemtillverkning av vin förbjuda saluförandet av vinsatser. Problemen sammanhänger bl. a. med att de ingredienser som ingår i snabbvin kan köpas separat. Man har inte heller ansett det som en framkomlig väg att försöka genomföra en beskattning av snabbvinerna. Samtidigt råder allmän enighet om att hemtillverkning av vin i många fall innebär avsevärda problem från alkoholpolitisk synpunkt och om att saluföringen av snabbvinsatser ter sig stötande i flera hänseenden. Skatteutskottet erinrade emellertid förra året om att det inte är tillåtet att rikta marknadsföringen av vinsatser till ungdomar under 20 år och om att alkoholhandelsutredningen föreslagit att man genom frivilliga överenskommelser söker få till stånd en ytterligare begränsning eller nedtoning av marknadsföringen (SkU 1986/87:4 s. 12). Man ansåg att kommande ställningstaganden till utredningsförslaget borde avvaktas och utgick också från att förhållandena på detta område skulle komma att uppmärksammas i arbetet inom AN-rådet.
Socialutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och anser sålunda inte att det för närvarande finns skäl för åtgärder från riksdagens sida i frågan.
I motion Sk824 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (båda fp) begärs en skärpt lagstiftning mot hembränning. Motionärerna vill även att den opinionsbildande beredningsgruppen inom AN-rådet angriper hembränningen. Hembränningen uppmärksammas även i motion Sk809 av Bengt Westerberg m. fl. (fp).
Utskottet vill erinra om att alkoholhandelsutredningen föreslagit att reglerna för hantering av aktivt kol skärps, eftersom kolet ofta används för rening vid olovlig tillverkning av sprit. Utredningsförslaget bereds fortfarande inom regeringskansliet.
Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på hembränning och utgår från att frågan om skärpta regler övervägs.
Av regeringens riktlinjer för AN-rådets arbete framgår att den oregistrerade konsumtionen av alkohol (av hembränt m. m.) åren fråga för rådet. Något riksdagens uttalande kan inte anses erforderligt.
1 motion Sk8l7 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en ny skatteklass för öl av mellanölstyp. Även i motion SkSOl av Bo Hammar och Tommy Franzén
SkU 1987/88:5
Bilaga
(båda vpk) hemställs om en ny skatteklass för öl av mellanölstyp. Enligt den senare motionen skall det nya ölet emellertid endast få säljas på Systembolaget.
Socialutskottet anförde beträffande återinförande av mellanöl i yttrande SoU 1984/85: ly (s. 9) att när mellanölet förbjöds från den 1 juli 1977 det helt avgörande argumentet härför var ungdomens missbruk av mellanöl. Mellanölet hade visat sig vara en inkörsport för alkoholkonsumtion i allt lägre åldrar. Enligt utskottets mening talade de alkoholpolitiska skälen fortfarande mycket starkt mot att tillåta allmän försäljning av mellanöl.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därför motion Sk817 (m). Inte heller kan utskottet tillstyrka förslaget i motion Sk801 (vpk) om försäljning av mellanöl på Systembolaget.
Takten på prishöjningarna tas främst upp i motion Sk803 av Börje Stensson och Olle Grahn (bådafp) yrkande 2, motion Sk809 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 3, motion Sk8I6 av Göran Magnusson m.fl. (s), motion Sk828 av Alf Svensson (c) yrkande 3 och motion Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla André (båda c).
När det gäller beskattningsfrågorna innebär 1977 års alkoholpolitiska beslut att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument i syfte inte endast att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan också att styra konsumtionen över till de svagare dryckerna. Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och följa med i den allmänna prisutvecklingen.
Skatterna på alkoholdrycker höjdes senast den 1 januari 1987. Priset på spritdrycker höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med närmare 6 % (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).
Vid behandlingen av alkoholpolitiska motioner förra hösten konstaterade socialutskottet att alkoholpriserna släpat efter den allmänna prisutvecklingen och uttalade att det vore önskvärt med mer kontinuerliga höjningar av alkoholpriserna för att undvika dramatiska förändringar (SoU 1986/87:2 y s. 30). Även skatteutskottet ansåg att justeringar av beskattningen i fortsättningen borde genomföras med kortare intervall (SkU 1986/87:4 s. 10).
Utskottet vill nu tillägga följande.
Beskattningen är ett centralt alkoholpolitiskt instrument, som måste kunna nyttjas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. Andra hänsyn än rent alkoholpolitiska bör principiellt inte få influera på reglernas utformning eller på takten i prishöjningarna. En självklar utgångspunkt måste vara att prishöjningarna minst skall motsvara höjningen av den allmänna prisnivån. Höjningarna bör dessutom företas med relativt korta tidsintervall. Det är en angelägen uppgift för AN-rådet att diskutera utformningen av alkoholbeskattningen mot bakgrund av det övergripande målet om en 25-procentig minskning av totalkonsumtionen som riksdagen tidigare ställt sig bakom. Utskottet förutsätter att rådet tar de initiativ till förändringar som dess överväganden kan ge anledning till.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionerna inte påkallar något initiativ av riksdagen.
SkU 1987/88:5
Bilaga
39 Vad som i övrigt anförs i de remitterade motionerna föranleder inget uttalande från socialutskottets sida.
Stockholm den 27 oktober 1987
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s). John Johnsson (s), Göte Jonsson (m). Kjell Nilsson (s). Ulla Tillander (c). Anita Persson (s). Gunnar Ström (s). Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries (s). Rosa Östh (c). Inga Lantz (vpk). Claes Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).
SkU 1987/88:5
Bilaga
gotab Stockholm 1987 13966