Om jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgift på räntor, m.m. (prop. 1987/88:44)

Skatteutskottets betänkande 1987/88:9

om jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgift på räntor, m.m. (prop. 1987/88:44)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett regeringsförslag om bl.a. vissa ytterligare jämkningar i den skyldighet för banker m.fl. att lämna kontrolluppgifter om räntor som riksdagen tidigare fattat beslut om.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtidigt två i ärendet väckta motioner.

Till betänkandet har fogats tre reservationer, en av (fp) och två av (m).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:44 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1956:623) om ändring i taxeringslagen,

2. lag om ändring i lagen (1928:370) om ändring i kommunalskattelagen.

I propositionen föreslås dels vissa lättnader i fråga om skyldigheten för banker och andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor, dels skattefrihet för vissa räntor.

Enligt förslaget införs fr. o. m. taxeringsåret 1989 en generell beloppsgräns för kreditinstitutens uppgiftsskyldighet. Kontrolluppgift skall inte lämnas om den sammanlagda räntan till en person från olika konton i kreditinstitutet understiger 100 kr. Samtidigt föreslås att sådan ränta normalt blir skattefri. Undantag gäller för det fall att borgenären har sådana småräntor i flera kreditinstitut och dessa sammanlagt uppgår till 500 kr. eller mer. I sådant fall gäller således inte skattefriheten.

I propositionen föreslås också att det skall bli möjligt att redovisa konton som innehas av mer än fem personer på ett enklare sätt i kontrolluppgifterna. Vidare föreslås att bl. a. skogskonton undantas från kontrolluppgiftsskyldigheten. Dessutom föreslås att endast riksgäldskontoret skall bli uppgiftsskyldigt i fråga om sparobligationer. Slutligen föreslås att den möjlighet att medge undantag från uppgiftsskyldigheten som riksskatteverket haft i fråga om 1987 års taxering förlängs till att avse även 1988 års taxering.

Av skäl som redovisas nedan (s. 8) behandlar utskottet i detta betänkande endast det i propositionen under hemställan punkt 1 upptagna lagförslaget. Detta lagförslag har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 9

Förslag till

SkU 1987/88:9

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)1

dels att 37 § 8 mom. skall ha följande lydelse,

dels att punkt 4 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1985:406) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse

8 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden och förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta utbetalats (borgenär).

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt och aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

c) Ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor. Innehas ett konto av mer än en person, skall upp -

' Lagen omtryckt 1971:399 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Senaste lydelse 1985: 1029.

SkU 1987/88:9

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

gift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för någon av dem uppgår till minst 100 kronor.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika melian innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 moni. första och andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta moment.

Föreslagen lydelse

8 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall vatje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden och förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta utbetalats (borgenär). Utbetalning av ränta på statens sparobligationer skall anses ha skett av riksgäldskontoret.

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt och aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt

3 SkU 1987/88:9

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

c) Ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor. Innehas ett konto av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för någon av dem uppgår till minst 100 kronor.

d) Om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor, skall uppgift inte lämnas om dennes ränta och fordran på kontona. Ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgiftsskyldighet skall inte medräknas.

e) Ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen (1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller lagen (1982:2) om uppflnnarkonto.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. Innehas ett konto av fler än fem personer får, i stället för uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta moment. Redovisning av konto som avses i andra stycket andra meningen skall dock lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Nuvarande lydelse

4.3 I fråga om 1987 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styckena. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Föreslagen lydelse

4. I fråga om 1987 och 1988 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styckena. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Den nya lydelsen av bestämmelserna i 37 § 8 morn. första stycket d) tillämpas dock första gången vid 1989 års taxering.

Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om svenska statens sparobligationer från SPAR 72.

SkU 1987/88:9

3 Till 1985: 1029.

5 Motionerna

SkU 1987/88:9

1987/88:Sk4 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det skall vara möjligt för konto eller värdepappersdepå, som innehas av fler än två personer, att lämna uppgift om total ränta eller fordran på kontot resp. depån, om den beteckning på innehavarkretsen som används och om en av de personer som förfogar över kontot,

2. att riksdagen beslutar att skyldigheten att sammanlägga uppgifter om ränta från befintliga konton utan personnummer med uppgifter om ränta från konton med personnummer undanröjs.

1987/88:Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar ge taxeringslagens 37 § 8 mom d), första meningen, följande lydelse: ”Om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 500 kronor, skall uppgift inte lämnas om dennes ränta och fordran på kontona.”

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslöt våren 1985 om ett förenklat deklarationsförfarande fr.o.m. 1987 års taxering. Det förenklade förfarandet bygger på att de skattskyldiga skall behöva redovisa endast sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte redan har kännedom om. I fråga om uppgifter som framgår av kontrolluppgifter från tredje man eller som på annat sätt finns tillgängliga i skattemyndigheternas register behöver de skattskyldiga bara bekräfta uppgifternas riktighet.

I samband med beslutet om ett förenklat deklarationsförfarande infördes för kreditinstitut och andra som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir räntebärande en skyldighet att lämna kontrolluppgift på ränta som i den penningförvaltande verksamheten gottskrivs eller utbetalas till borgenär. Uppgiftsskyldigheten gäller också Värdepapperscentralen och förening som mottagit pengar för förräntning. Kontrolluppgiften skall - förutom räntan - ange borgenärens fordran på den uppgiftsskyldige vid årets slut.

Det har förutsetts att det i reformens inledande skede kan uppkomma problem för skattemyndigheterna och för uppgiftslämnarna. Med hänsyn härtill innebar de nya reglerna att det under ett par provår skulle gälla vissa beloppsgränser för uppgiftsskyldigheten.

Vid 1987 års taxering behövde uppgift lämnas endast för ränta om minst 500 kr. Vidare behövde ingen uppgift lämnas om konto utan uppgift om person - eller organisationsnummer under förutsättning att kontot öppnats före den 1 januari 1985 och räntan på kontot inte uppgick till 1 000 kr. Dessa regler tillämpas även vid 1988 års taxering. Avsikten var att i ett andra steg, fr.o.m. 1989 års taxering, skulle 500 kronors-gränsen tas bort och undantaget för ej personnummersatta konton begränsas till att gälla konton med ränta som inte uppgår till 100 kr.

I december 1985 beslutade riksdagen om vissa ändringar i det först fattade beslutet (prop. 1985/86:58, SkU14, rskr. 79). Beloppsgränsen om 500 kr. vid 1987 och 1988 års taxeringar begränsades till att gälla uteslutande i fråga om räntor på medel som innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d. skulle anges oavsett belopp. Syftet härmed var att underlätta uppgiftslämnarnas arbete. En samordning mellan räntor på konton och räntor som utbetalades eller gottskrevs på annan grund visade sig vara svår att genomföra utan ganska omfattande ändringar i ADB-systemen hos vissa kreditinstitut.

Förutom den nämnda förändringen infördes samtidigt en bestämmelse i taxeringslagen enligt vilken riksskatteverket gavs möjlighet att i viss omfattning medge dispens från uppgiftsskyldighet vid 1987 års taxering.

I den nu förevarande propositionen föreslås vissa ytterligare jämkningar i uppgiftsskyldigheten. I framställningar till finansdepartementet har bl.a. bankerna redovisat vissa problem med uppgiftslämnandet och hemställt att den lagfästa kontrolluppgiftsskyldigheten ändras i några avseenden. Enligt propositionen kan ytterligare justeringar behöva göras senare när en fullständig utvärdering av uppgiftslämnandet vid 1987 års taxering har kunnat genomföras.

Beloppsgräns m.m.

Den generella beloppsgränsen om 500 kr. för uppgiftsskyldigheten upphör att gälla fr.o.m. 1989 års taxering. I propositionen konstateras att en uppgiftsskyldighet utan beloppsgräns skulle innebära en betydande merbelastning på kreditinstituten. Enligt propositionen bör en generell beloppsgräns gälla även fr.o.m. taxeringsåret 1989. Uppgår den sammanlagda räntan för en kund hos ett kreditinstitut inte till 100 kr. skall enligt förslaget kontrolluppgift inte lämnas av institutet. I detta belopp skall inte medräknas ränta som enligt andra bestämmelser är undantagen från kontrolluppgiftsplikt. Beloppsgränsen skall vidare gälla endast för räntor på medel som innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d. skall anges oavsett belopp.

För att småbelopp skall undantas från deklarationshanteringen föreslås i propositionen att ränta som inte omfattas av uppgiftsskyldigheten görs skattefri. I syfte att förhindra missbruk föreslås skattefriheten få gälla endast under förutsättning att sådana småräntor från olika kreditinstitut sammanlagt för borgenären inte uppgår till 500 kr. Uppgår räntan till 500 kr. eller mer skall således enligt förslaget den skattskyldige redovisa hela beloppet i självdeklarationen.

I Kjell Johanssons m.fl. (fp) motion Sk5 förordas en högre generell beloppsgräns för kontrolluppgiftsskyldigheten. Motionärerna anser att kontrolluppgift avseende ränta och fordran inte skall behöva lämnas om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 500 kr. En sådan högre beloppsgräns skall enligt motionärerna inte betyda att räntorna blir skattefria. Motionen innehåller ett förslag till ändrad lydelse av 37 § 8 mom. första stycket d) taxeringslagen (TL).

Det framgår av propositionen att en beloppsgräns om 100 kr. skulle

SkU 1987/88:9

innebära en avsevärd lättnad i uppgiftsskyldigheten, eftersom det totala antalet kunder med ränta under 100 kr. är mycket stort. En beloppsgräns om 100 kr. är också vad bankerna föreslagit.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att medge en högre beloppsgräns än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet ansluter sig således till detta förslag.

Med hänvisning till de skäl som anförts i propositionen rörande skattefrihet för de belopp som inte skall omfattas av uppgiftsskyldigheten ansluter sig utskottet till propositionen även i denna del. Detta förutsätter en ändring i 19 § kommunalskattelagen (KL) i enlighet med vad som föreslagits i propositionen. Samma paragraf berörs - förutom av den nu förevarande propositionen - av ytterligare två propositioner som utskottet bereder för närvarande. Det gäller proposition 1987/88:42 om följdändringar till ny tullagstiftning m.m. och proposition 1987/88:61 om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen med anledning av äktenskapsbalken, m.m. De olika ändringsförslagen rörande 19 § KL bör enligt utskottets mening behandlas i ett sammanhang. Utskottet återkommer därför i ett senare ärende till det i propositionen framlagda förslaget till ändring i 19 § KL.

Utskottets ställningstaganden innebär att motion Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) avstyrks.

Gemensamma konton

För att underlätta uppgiftslämnandet och möjliggöra en mjukare övergång till det nya systemet infördes för taxeringsåret 1987 en möjlighet att lämna begränsade uppgifter om bl.a. gemensamma konton. Riksskatteverket har i enlighet härmed medgivit undantag från skyldigheten att fördela innestående medel mellan samtliga innehavare av gemensamma konton. Dispensbeslutet innebär att ränta och fordran inte behöver fördelas mellan kontohavama. Uppgifterna har i stället kunnat redovisas på en kontrolluppgift för den som registrerats som huvudman för kontot.

Bankerna har hos finansdepartementet hemställt om en lagändring av innebörd att fördelning av ränta och fordran skall behöva ske bara om kontohavarna är två till antalet. I övriga fall skall uppgift lämnas bara angående den som förvaltar kontot. Som stöd för detta har åberopats att det i praktiken är omöjligt att skaffa fram underlag för att fullständigt rapportera uppgifter på sätt lagen kräver. Antalet kontohavare kan enligt bankerna i vissa fall uppgå till flera hundra personer. Fullständiga register över sådana kontohavare kan inte upprättas. I dessa fall spelar det enligt bankerna ingen roll hur lång anpassningstid bankerna får.

Enligt propositionen kan skattelagstiftningen inte ställa krav på uppgiftsskyldighet för bankerna som utifrån allmänna utgångspunkter ter sig orimliga eller alltför långtående. TL uppställer emellertid enligt propositionen inte längre gående krav än de som banklagstiftningen drar upp i fråga om kontohavare. Det gäller dock enligt propositionen att finna en lösning på de praktiska problemen så att den registrering som skett i bankväsendet av sammanslutningar i sällskaps- och kamratföreningars namn kan hanteras på ett för alla parter smidigt och effektivt sätt.

SkU 1987/88:9

8 Det bör enligt propositionen också i fortsättningen vara möjligt för t.ex. en skolklass att spara pengar i bank utan att skattelagstiftningen skapar extra besvär och svårigheter som hindrar detta. För att underlätta hanteringen av dessa konton kan det enligt propositionen vara lämpligt att bankerna ges möjlighet att lämna uppgift om gemensamt konto utan att ange samtliga innehavares namn och utan att fördela ränta och fordran. Den totala räntan eller fordran på ett sådant konto bör i förekommande fall kunna redovisas tillsammans med den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. En sådan redovisning bör enligt förslaget också innehålla uppgift på en person som disponerar kontot samt dennes adress och personnummer. Vad nu sagts föreslås dock inte gälla i fråga om alla gemensamma konton. Den grupp som innehar ett sådant konto bör enligt propositionen i vart fall bestå av fler än fem personer.

I motion Sk4, yrkande 1, av Knut Wachtmeister m.fl. (m) hemställs att riksdagen i stället skall besluta om en lagändring av innebörd att den förenklade redovisningen av gemensamma konton skall kunna användas för konton som innehas av fler än två personer. Enligt motionärerna bör i motsats till vad som anförs i propositionen motsvarande regler gälla även beträffande aktieinnehav i värdepappersdepå hos bankerna.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det inte kan anses motiverat att föreskriva undantag från uppgiftsskyldigheten för sådana gemensamma konton som innehas av endast en liten krets av personer. Det är enligt utskottets mening lämpligt att sätta gränsen vid fem personer.

Den genom motion Sk4, yrkande 1, väckta frågan rörande uppgiftsskyldigheten för aktieinnehav i värdepappersdepå har övervägts i arbetet med den förevarande propositionen.

I propositionen framhålls att andra intressen än de skatterättsliga föranlett viss lagstiftning på detta område. Det som tillkommit i samband med den förenklade deklarationen är att aktieinnehavet per årsskifte skall rapporteras. Uppgifterna skall dock inte läggas till grund för taxeringen utan skall tjäna endast som kontrollunderlag. Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att det inte framförts några övertygande skäl för att TL bör ändras på denna punkt.

Mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen i denna del och avstyrker motion Sk4, yrkande 1.

Konton utan personnummer

Med hänsyn till svårigheterna för bankerna att sammanföra uppgifter om ränta från konton som saknar personnummer med ränta från konton med personnummer har övergångsvis gällt vissa lättnader för konton med ränta under 1 000 kr. Vid 1989 års taxering begränsas undantaget för ej personnummersatta konton till att gälla konton med mindre ränta än 100 kr.

Bankerna har i framställningar till finansdepartementet hemställt om lagändring av innebörd att skyldigheten att sammanlägga uppgifter undanröjs i de fall personnummer saknas på ett eller flera konton i bankens redovisningssystem.

Bankernas yrkande medför enligt propositionen i praktiken att det inte

SkU 1987/88:9

ställs några krav på sammanföring av uppgifter, något sorn öppnar en möjlighet att lämna kontrolluppgift för varje konto. En sådan ordning är inte acceptabel enligt propositionen. Det framhålls i propositionen tvärtom vara av stor vikt att bankerna i största möjliga utsträckning försöker komplettera konton med personnummer när sådant saknas.

I propositionen framhålls vidare att det redan vid lagstiftningens tillkomst förutsågs att särskilda problem skulle uppkomma i fråga om ej personnummersatta konton. Genom den nuvarande lagstiftningen - som varit i kraft i över två år - har kreditinstituten fått viss tid för komplettering. Särskilda lättnader har övergångsvis gjorts för konton med ränta under 1 000 kr. Även om proceduren med person- eller organisationsnummer är tidskrävande och omständlig är enligt propositionen svårigheterna inte av sådan karaktär att en lagändring bör genomföras.

Frågan om de inte personnummersatta kontona tas upp i Knut Wachtmeisters m.fl. (m) motion Sk4, yrkande 2. Enligt motionen har bankerna redan utfört ett omfattande kompletteringsarbete för att uppfylla de nu gällande kraven. Det arbete som återstår skulle enligt motionen komma att kräva avsevärda resurser samtidigt som effekten blir begränsad. Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar om en lagändring av innebörd att skyldigheten att sammanlägga uppgifter om ränta från befintliga konton utan personnummer med uppgifter om ränta från konton med personnummer undanröjs.

Utskottet har beträffande denna fråga inte med anledning av vad som anförts i motionen funnit skäl att göra en annan bedömning än den som gjorts i propositionen. Utskottet är således inte berett att ta ett initiativ till en ändring av TL i syfte att föreskriva lättnader i uppgiftsskyldigheten efter 1988 års taxering. Motion Sk4 avstyrks alltså även i vad avser yrkande 2.

Övriga förslag i propositionen

Propositionen innehåller även förslag om att nuvarande skyldighet för bl.a. bankerna att lämna kontrolluppgift på inlösta sparobligationer skall upphävas. Vidare föreslås skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och uppfinnarkonto bli undantagna från kontrolluppgiftsskyldighet enligt TL. Slutligen föreslås att RSV:s rätt att medge dispens förlängs till att avse även 1988 års taxering. Denna dispensmöjlighet skall kunna användas bl.a. i fråga om uppgiftsskyldigheten för gemensamma konton vid 1988 års taxering.

Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran med anledning av förslagen. Utskottet tillstyrker dessa.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beloppsgräns m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:44 i denna del och avslår motion 1987/88:Sk5,

2. beträffande gemensamma konton m. m.

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion 1987/88:Sk4, yrkande 1,

SkU 1987/88:9

3. beträffande konton utan personnummer

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk4, yrkande 2,

4. beträffande övriga förslag i proposition 1987/88:44 att riksdagen i övrigt bifaller propositionen,

5. beträffande lagändringar

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 26 november 1987 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s)*, Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s)*, Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Margit Gennser (m)*, Arne Kjörnsberg (s), Ewy Möller (m)* och Eva Zetterberg (vpk)*.

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Beloppsgränsm.m. (mom. loch mom. 5 i motsvarande del) Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Det framgår” och på s. 8 slutar med ”avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det förslag om en högre generell och permanent beloppsgräns som lagts fram i Kjell Johanssons m.fl. (fp) motion Sk5 har tidigare framförts i en motion (fp) i samband med det beslut om förenklad självdeklaration som antogs av riksdagen våren 1985 (SkU 1984/85:60). Behovet av en generell beloppsgräns också fr.o.m. 1989 års taxering har nu bekräftats genom de problem som bankerna har redovisat. För att undvika att det uppkommer ytterligare problem anser utskottet att den generella beloppsgränsen redan i detta sammanhang bör sättas högre än vad som föreslagits i propositionen. Det är enligt utskottets mening lämpligt att beloppsgränsen bestäms till 500 kr. Utskottet tillstyrker således motion Sk5. En högre beloppsgräns skall enligt motionen inte betyda att räntorna blir skattefria. Utskottet instämmer i detta. Skattefrihet bör därför inte medges utöver vad som föreslagits i propositionen. Med hänsyn till att 19 § kommunalskattelagen för närvarande berörs i flera propositioner som utskottet handlägger, återkommer utskottet i ett senare ärende till denna lagändring.

SkU 1987/88:9

dels att moment 1 och moment 5 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande beloppsgräns m.m.,

att riksdagen med bifall till motion Sk5 och med anledning av proposition 1987/88:44 i denna del beslutar att som generell beloppsgräns för uppgiftsskyldigheten skall gälla 500 kr.,

5. beträffande lagändringar såvitt avser 37 § 8 morn. första stycket d) taxeringslagen (1956:623)

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i 37 § 8 mom. första stycket d) taxeringslagen (1956:623), dock att den i bestämmelsen angivna beloppsgränsen 100 kr. i stället anges till 500 kr.

2. Gemensamma konton (mom. 2 och mom. 5 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Ewy Möller (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning måste riksdagen ta hänsyn till de svårigheter som uppkommit för bankerna i fråga om uppgiftsskyldigheten rörande konton som innehas av flera personer. Det är inte rimligt att lagstiftningen uppställer krav som det i praktiken kan bli omöjligt att leva upp till. Vidare bör motsvarande regler även få gälla i fråga om aktieinnehav i värdepappersdepåer hos bankerna. Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller förslaget i motion Sk4, yrkande 1. Detta ställningstagande innebär att propositionen avstyrks i motsvarande del.

dels att moment 2 och moment 5 i motsvarande delar i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande gemensamma konton m.m.

att riksdagen bifaller motion 1987/88:Sk4, yrkande 1, och avslår propositionen i denna del,

5. beträffande lagändringar i vad avser gemensamma konton och aktieinnehav i värdepappersdepå

att riksdagen till följd av vad som anförts och hemställts ovan

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i 37 § 8 mom. andra stycket taxeringslagen (1956:623), dock att ordet ”fern” i andra meningen ersätts med ordet ”två”,

dels beslutar att 37 § 1 mom. 4 a taxeringslagen under rubriken ”Vern uppgiften skall avse” med tillämpning första gången vid 1988 års taxering skall tillföras ett nytt stycke med följande lydelse:

Undantag:

Innehas aktie i värdepappersdepå av fler än två personer skall bestämmelsen i 8 mom. andra stycket andra meningen äga motsvarande tillämpning.

SkU 1987/88:9

3. Konton utan personnummer (mom. 3 och mom. 5 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Margit Gennser och Ewy Möller (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Kravet i gällande lagstiftning på sammanförande av uppgifter rörande konton utan personnummer med konton som kan identifieras med personnummer kan inte tillgodoses utan avsevärt arbete av de uppgiftsskyldiga. Detta arbete kan inte förväntas få mer än en begränsad effekt från beskattningssynpunkt. En lättnad i uppgiftslämnandet i detta hänseende är enligt utskottets mening högst motiverad. Utskottet tillstyrker därför yrkande 2 i motion Sk4. Genom den ändring av 37 § 8 mom. första stycket c) kommunalskattelagen som utskottet lägger fram kommer samtliga befintliga konton utan person- eller organisationsnummer att falla utanför uppgiftsskyldigheten.

dels att moment 3 och moment 5 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande konton utan personnummer att riksdagen bifaller motion 1987/88:Sk4, yrkande 2,

5. beträffande lagändringar såvitt avser konton utan personnummer att riksdagen till följd av vad som anförts och hemställts ovan antar följande som utskottets förslag betecknade lydelse av 37 § 8 mom. första stycket c) kommunalskattelagen:

Nuvarande lydelse

c) Ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor. Innehas ett konto av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för någon av dem uppgår till minst 100 kronor.

Utskottets förslag

c) Ränta och fordran på konto för vilket inte finns person- eller organisationsnummer.

SkU 1987/88:9

■