Mineralförsörjning m.m.
Näringsutskottets betänkande
&
1988/89:NU21
Mineralförsörjning m.m.
1988/89
NU21
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1988/89:100 bilaga 14 (industridepartementet) punkterna D 1-D 6, som gäller anslag till Sveriges geologiska undersökning, bergsstaten, nämnden för statens gruvegendom och delegationen för samordning av havsresursverksamheten, samt avsnittet Programmet för havsindustriell kompetensutveckling,
dels förslag 1988/89:17 av riksdagens revisorer angående statliga insatser för prospektering,
dels - helt eller delvis - elva motioner från allmänna motionstiden rörande bl.a.:
ändring av villkoren för prospekteringsstöd, kostnadsfri information till kommuner om markradon, statliga insatser för gruvnäringen, nämnden för statens gruvegendom.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till myndigheterna på mineralområdet. En motion (vpk) om att kommunerna skall få kostnadsfri information om markradon från Sveriges geologiska undersökning m.fl. avstyrks. Likaså avstyrks en motion (m) rörande Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet; utskottet hänvisar härvid till andra finansieringsmöjligheter än dem som föreslås av motionärerna. I båda fallen finns reservationer (vpk, mp resp. m, fp, c). Regeringens förslag att delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall upphöra lämnas utan erinran. I anslutning till en motion (mp) understryks i en reservation (fp, vpk, mp) behovet av fortsatt samordning av havsresursverksamheten.
Frågor av övergripande slag inom gruvnäringen tas upp i en motion (vpk). Även denna motion avstyrks av utskottet; den följs upp i en reservation
Riksdagens revisorer har lämnat förslag till riksdagen om den statliga prospekteringen. Även i vissa motioner (s, m, fp) berörs prospekteringsverksamheten. Enligt utskottet bör den nu arbetande mineralråvarukommittén få i uppdrag att närmare pröva de frågor som tas upp av revisorerna och motionärerna.
(vpk).
1 Riksdagen 1988189.17sami. Nr21
Slutligen behandlar utskottet tre motioner som berör särskilda frågor inom prospekteringen. I en motion (vpk) begärs åtgärder för bl.a. undersökning av industrimineral i Örebro län; en annan (s) gäller prospektering efter mineral i södra Sverige. Båda dessa motioner avstyrks. Den första får stöd i en reservation (vpk). Utskottet avstyrker också en motion (fp) som gäller tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet i Malå. En reservation (fp, c, vpk, mp) går ut på att denna tjänst med det snaraste skall placeras i Malå.
Propositionen
I proposition 1988/89:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger regeringen - efter föredragning av industriminister Ivar Nordberg - förslag om anslag under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1989/90 m.m. Under här angivna rubriker föreslås:
Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. (s. 45-49) att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. förbudgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 79 149 000 kr.
D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning (s. 49 f.)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 35 513 000 kr.
D 3. Bergsstaten (s. 50 f.)
att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 577 000 kr.
D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s. 52 f.) att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden på högst 35 620 000 kr. för budgetåret 1990/91, 23 150 000 kr. för budgetåret 1991/92 och 15 000 000 kr. för budgetåret 1992/93,
2. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 46 492 000 kr.
D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. (s. 53 f.)
att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 6 070 000 kr.
D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (s. 54-56) att riksdagen
1. beslutar att delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall upphöra som myndighet den 1 januari 1990,
2. till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 660 000 kr.
Regeringen har vidare berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om programmet för havsindustriell kompetensutveckling (s. 56-58).
1988/89:NU21
2 Riksdagens revisorers förslag Huvudsakligt innehåll
Riksdagens revisorer har till riksdagen överlämnat ett förslag (1988/89:17) angående statliga insatser för prospekteringen. Förslaget är baserat på en granskning av den statliga prospektering som har genomförts under åren 1975-1987. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten (1987/ 88:9) Statliga insatser för prospektering. Rapporten har remissbehandlats.
Prospektering efter mineral har till syfte att identifiera förekomster och värdera möjligheten att exploatera dem. För den statliga prospekteringen svarar nämnden för statens gruvegendom (NSG). Myndigheten har också regeringens uppdrag att administrera ett finansiellt stöd, programmet för utökad prospektering m.m., som infördes fr.o.m. år 1983.
Utfallet av den statliga prospekteringen är enligt revisorerna inte tillfredsställande.
Under den granskade perioden har staten satsat sammanlagt ca 1,3 miljarder kronor. Av dessa har ca 920 milj. kr. gått till NSG:s egen prospektering och ca 180 milj. kr. till prospekterande företag. Därutöver har minst 180 milj. kr. anslagits för finansiering av andra insatser för prospekteringsändamål, nämligen baskartering och malmgeologisk forskning.
Enligt revisorernas analys har NSG:s prospektering hittills inte lett till att någon fyndighet kommit till eller med full säkerhet kan sägas vara på väg mot exploatering. Inte heller de privata prospekteringsorganisationerna har, enligt revisorerna, varit särskilt framgångsrika; det särskilda stödet enligt programmet för utökad prospektering m.m. har inte lett till mer än ett fåtal nyetableringar.
Revisorerna framför en rad förslag med syfte att öka effektiviteten i den statliga prospekteringen.
Som ett grundläggande förslag anges att tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna på mineralområdet förskjuts i riktning mot tidigare led i prospekteringskedjan, dvs. mot baskartering, malmgeologisk forskning och utveckling samt basprospektering.
Två av förslagen innebär att mineralråvarukommittén (I 1987:01), som utreder marknadsförutsättningar m.m. för olika mineralråvaror, skall ges vissa angivna tilläggsdirektiv. Ett tilläggsuppdrag skulle vara att ta fram ett bättre underlag i fråga om dels geologiska och tekniska förutsättningar för prospektering, dels branschförutsättningar för företag inom mineralområdet, dels behovet av samordning av de statliga insatserna för baskartering, forskning och utveckling samt basprospektering. Det andra tilläggsuppdraget skulle vara att utreda om det är ändamålsenligt att det prospekteringsråd som nu är knutet till Sveriges geologiska undersökning (SGU) flyttas över från denna myndighet till NSG.
Återstående förslag av revisorerna omfattar dels NSG:s övergripande planering, organisation m.m., dels baskarteringen vid SGU.
I fråga om NSG har revisorerna i första hand föreslagit att den övergripande planeringen skall förbättras, särskilt när det gäller utvärderingar och analyser av tidigare planperioders prospekteringsverksamhet. Ett fördjupat
1988/89:NU21
samarbete mellan NSG och SGU i syfte att få fram tillförlitliga prognoser förordas. Enligt revisorerna bör NSG:s styrelse få en sammansättning som bättre svarar mot NSG:s dominerande verksamhet, dvs. prospektering. Likaså föreslås den bli förstärkt med kompetens inom områdena gruvbrytning, anrikning och metallmarknadernas utveckling. Även en representant från statens industriverk (SIND) anses böra ingå i styrelsen. Ett förslag gäller statens tilldelning av medel till NSG. För närvarande får NSG medel dels genom anslaget till nämnden, dels genom viss del av det statliga prospekteringsstödet. Enligt revisorerna är det otillfredsställande att NSG skall bedöma ansökningar om stöd från prospekterande företag och samtidigt själv konkurrera om stödet. Revisorernas förslag tar därför sikte på att NSG för sin egen prospektering skall tilldelas medel direkt genom sitt anslag och sålunda inte genom anslaget Stöd till prospekterande företag (programmet för utökad prospektering).
I fråga om SGU har revisorerna tagit upp frågan om baskarteringen vid myndigheten. Revisorerna anknyter här till sitt förslag om tilläggsuppdrag till mineralråvarukommittén i fråga om samordning mellan baskarteringen vid SGU och övriga insatser för prospektering. Enligt revisorerna bör SGU - på grundval av kommitténs bedömningar - utreda omfattningen och inriktningen av en förstärkt baskartering.
Förslag
Riksdagens revisorer hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört angående vidareutvecklingen av de statliga insatserna på prospekteringsområdet och organisationen för genomförandet av det vidare arbetet.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1988/89:N206 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om undersökning av gamla borrkärnor med ny teknik.
1988/89:N212 av Börje Nilsson (s) och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om angelägenheten av att prospektering efter mineral utvidgas över södra Sverige.
1988/89:N217 av Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till mineralråvarukommittén (I 1987:01) att närmare studera de i motionen aktualiserade frågorna om ändrade villkor för prospekteringsstöd och ökat samarbete i svensk malm- och mineralprospektering.
1988/89:N236 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfri markradoninformation till kommunerna.
1988/89:NU21
1988/89:N249 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att utvecklingen av svensk gruvnäring bör grunda sig på de riktlinjer som i motionen anförs,
2. hos regeringen begär förslag och åtgärder så att svensk gruvnäring kan utvecklas i enlighet med vad i motionen anförs.
1988/89:N250 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för undersökning och utvinning av industrimineral i Örebro län.
1988/89:N307 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en närmare utredning görs av de problem som redovisats i motionen och att åtgärder vidtas för att återskapa den utlokalisering av geo-verksamhet som riksdagen beslutat.
1988/89:N308 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om prospektering och kartering och en breddning av uppdragsgivning som även omfattar Sveriges Geologiska AB (SGAB), vad avser karteringsarbeten,
2. som sin mening ger regeringen till känna att chefstjänsten för det nationella borrkärnearkivet i Malå även skall placeras i Malå,
3. som sin mening ger regeringen till känna [vad i motionen anförs] om en utredning angående förutsättningarna för en utveckling av verksamheten i Malå till ett Mineralcentrum och stöd till detta centrum inom ramen för länsanslagen.
1988/89:N324 av Inger Schörling (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om havsresursdelegationens nedläggning.
1988/89:N341 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om nämnden för statens gruvegendom,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ”Mittnordenprojektet”.
1988/89:N345 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt överväga förslag till en kraftfull samhällsledning över gruvnäringens utveckling.
Uppgifter i anslutning till motionerna m.m. Mineralråvarukommittén
Hosten 1987 tillkallade chefen för industridepartementet i enlighet med regeringens beslut en kommitté med uppgift att bedöma marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror (I 1987:01; ordförande: landshövding Lars
1988/89:NU21
1* Riksdagen 1988189.17sami. Nr21
Ivar Hising). Enligt direktiven (dir. 1987:33) bör kommittén också, om utredningsarbetet visar att det kan vara lämpligt, lämna förslag till en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten inom landet. En sådan strategi bör ange huvudinriktningen av prospekteringsverksamheten samt de tidsmässiga prioriteringar som bör göras.
En närmare redogörelse för kommitténs utredningsuppdrag har lämnats i näringsutskottets betänkande NU 1987/88:21 (s. 4).
Enligt vad som inhämtats kommer kommittén sannolikt att redovisa sitt betänkande under hösten 1989. Bl.a. återstår ett ställningstagande av kommittén till den del av uppdraget som rör en övergripande strategi för prospekteringsverksamhetens inriktning.
Uppgifter om mineralbranschen
Av en promemoria om mineralbranschen som har upprättats inom SGU framgår bl.a. följande.
Världens gruv- och mineralindustri har under 1980-talet till stor del kännetecknats av överkapacitet med stagnerande efterfrågan på bl.a. järnmalm och basmetallerna koppar, bly och zink.
Den internationella marknadsutvecklingen - med tidvis låga metallpriserhar särskilt drabbat högkostnadsproducenter i industriländerna, vilka tvingats till genomgripande strukturrationaliseringar. Emellertid har den för närvarande starka konjunkturen i industriländerna medfört ökande efterfrågan på bl.a. många metaller. Bättre balans har uppkommit mellan utbud och efterfrågan och tidvis har vissa bristsituationer uppstått. År 1988 har inneburit en betydande prisuppgång för t.ex. koppar och zink. Även marknaden för järnmalm befinner sig i bättre balans inför 1989 års prisförhandlingar.
EG är den avgjort viktigaste marknaden för svenska järnmalmsprodukter. Av de totala leveranserna under år 1987 gick 54 % till EG. Sveriges främsta konkurrenter på denna marknad är Brasilien, Canada, Australien och Liberia, vilka alla hade större marknadsandelar än Sverige år 1987. Sveriges andel av importen till EG har under en följd av år varit omkring 10 %. Denna andel antas gälla även under åren 1988 och 1989. Sverige har även betydande avnämare på mer avlägsna marknader såsom Quatar, Saudiarabien, Indonesien och Japan.
Den svenska järnmalmsproduktionen uppgick år 1988 till 20,4 miljoner ton färdiga produkter. Leveranserna från järnmalmsgruvorna beräknas ha blivit ungefär 21 miljoner ton, varav 18,1 miljoner ton gick på export. Det innebär att de sedan år 1983 pågående lagerminskningarna fortsatte under år 1988 till en historiskt sett mycket låg nivå. Lagren väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå under år 1989. Produktionen väntas öka något, medan leveranserna ligger kvar på 1988 års nivå. Kapacitetsutnyttjandet i produktionsanläggningarna kommer därmed att vara fortsatt mycket högt. Den amerikanska dollarns nedgång innebär ett försämrat resultat för svensk järnmalmsproduktion under år 1988 trots något högre produktpriser. Inledande kontrakt för år 1989, som slutits i december år 1988, innebär en prishöjning. Vid nuvarande dollarkurs kommer detta att innebära en
1988/89:NU21
betydande resultatförbättring för svenska järnmalmsproducenter.
De båda järnmalmsgruvorna Dannemora och Grängesberg skall under vissa villkor drivas vidare till dess att nedläggning sker under år 1991. Utvecklingen för Grängesbergs Gruvor AB har hittills inte följt den ursprungliga prognosen. Därför förs sedan hösten 1988 förhandlingar om alternativa (tidigare) nedläggningstidpunkter.
De svenska icke-järnmalmsgruvorna har goda avsättningsförhållanden och arbetar med ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Produktionen av råmalm uppgick år 1988 till 17,7 miljoner ton. Under år 1989 kan produktionen möjligen bli något lägre för enstaka metaller, då bortfallande kapacitet inte helt kompenseras med utökad eller ny kapacitet. Gruvornas produkter (sliger, innehållande koppar, bly, zink, guld, silver, volfram och svavel) levereras till smältverk och kemisk industri, ofta inom samma företagsgrupp, i främst Sverige, Norge, Finland, Belgien och Västtyskland. Ungefär 50 % av de totala leveranserna går till utlandet.
De under år 1987 inledda förhandlingarna mellan Boliden Mineral AB och regeringen angående villkoren för ett tjugotal gruvprojekt resulterade i mars 1988 i en principöverenskommelse angående ett femtontal av dessa projekt. Det totala investeringsbeloppet beräknas uppgå till 1 700 milj. kr., varav 314 milj. kr. utgår i regionalpolitisk! stöd. Vid årsskiftet 1988/89 hade hälften av projekten igångsatts.
Under år 1988 har en ny gruva i Åsen i Västerbottens län (koppar, zink) öppnats. Vidare har förberedande arbeten genomförts dels för brytning under jord i Enåsen i Gävleborgs län (guld), dels för återupptagande av brytning i Kankberg i Västerbottens län (koppar, guld), i båda fallen med produktionsstart under första halvåret 1989. Under hösten 1989 startar brytning av den guldförande komplexmalmen i Åkerberg i Västerbottens län.
I december 1988 beslöt Boliden Mineral att bygga ut Aitik i Norrbottens län (koppar, guld, silver), som är företagets största gruva och ett av Europas största dagbrott. Utbyggnaden till 14 miljoner ton malm per år beräknas vara avslutad i början av år 1991. Under hösten 1988 har de båda gruvorna i Saxberget i Kopparbergs län (koppar, zink) och Stekenjokk i Västerbottens län (koppar, zink) lagts ned. Under år 1989 läggs Uddengruvan i Västerbottens län (koppar, zink) ned, medan brytning i den intilliggande gruvan Kedträsk i Västerbottens län (svavelrik komplexmalm) startar.
Under våren 1988 öppnades åter gruvan i Svärdsjö i Kopparbergs län (bly, zink, silver), nu med STORA som ägare. Malmen behandlas vid Falu gruvas anrikningsverk.
Vieille-Montagne slutför investeringar i Zinkgruvan i Örebro län (zink, bly, silver) inför en betydande produktionsökning fr.o.m. år 1989.
Produktionen vid Viscariagruvan i Norrbottens län (koppar) är ungefär oförändrad under åren 1988 och 1989.
Under sensommaren 1988 startade Terra Mining AB produktionen vid den nyanlagda gruvan och anrikningsverket i Björkdal i Västerbottens län. Det är i första hand malmens guldinnehåll som utvinns.
På grund av de fortsatt låga priserna på volframmarknaden uppvisar Statsgruvors volframgruva i Yxjöberg i Kopparbergs län ett otillfredsställan -
1988/89:NU21
de resultat. Förhandlingar pågår om nedläggning av gruvan vid halvårsskiftet 1989.
Gruvindustrins produkter prissätts på den internationella marknaden och noteras oftast i dollar eller pund. Den genomsnittliga prisnivån (i svensk valuta) var högre för koppar, bly och zink, något lägre för guld och silver och ungefär oförändrad för järnmalm under år 1988 jämfört med år 1987.
Av följande sammanställning framgår förädlingsvärde, sysselsättning och exportandel år 1987 i mineralbranschen.
Gruvor och mineralbrott år 1987
Delbranscher
Förädlingsvärde milj. kr.
Sysselsatta
Exportandel
(%)
J ärnmalmsgruvor
1 712
4 000
76 Icke järnmalmsgruvor
4 000
51 Andra gruvor och mineralbrott
3 600
46 Totalt för branschen
3 467
11 600
61 Utskottet
Inledning
Mål för mineralpolitiken fastställdes av riksdagen våren 1987 (prop. 1986/ 87:74, NU 1986/87:32, rskr. 1986/87:307). Mineralpolitiken syftar till att tillvarata utvecklingsmöjligheterna inom den svenska mineralråvaruindustrin. Den skall därvid ta sikte på att skapa förutsättningar för en god försörjning med mineralråvaror för den svenska industrin. Utnyttjandet av landets mineraltillgångar måste ske på ett effektivt sätt, samtidigt som kravet på en god miljö tillgodoses. Även de regionalpolitiska målen betraktas som en viktig faktor i mineralpolitiken, eftersom mineralsektorn har stor betydelse för vissa regioner, bl.a. sådana där det är svårt att finna en alternativ sysselsättning.
Myndighetsanslag
Mineralfrågor
Regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Sveriges geologiska undersökning (SGU) för dels geologisk kartering m.m., dels utrustning m.m. samt till bergsstaten har inte föranlett några motioner vad gäller anslagens storlek. Motsvarande gäller förslagen om anslag m.m. till nämnden för statens gruvegendom (NSG) för prospektering m.m. och egendomsförvaltning m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu nämnda delar. I det följande behandlar utskottet två motioner med anknytning till de här berörda myndigheternas verksamhet.
I motion 1988/89:N236 (vpk) erinras om riskerna med markradon och betonas vikten av en översikt av markradonförhållanden inför planläggning
1988/89:NU21
och förnyelse av bebyggelse. Det är, anförs i motionen, SGU m.fl. som kartlägger och beskriver Sveriges berggrund och jordarter, bl.a. med avseende på strålningsegenskaper. Enligt motionärerna är det ett problem för kommunerna att SGU tar ordentligt betalt för sina markradonkartor. Därför föreslår de att SGU m.fl. ges skyldighet att kostnadsfritt ställa den information som myndigheten m.fl. har och som är av vikt för bedömning av markradonförekomsten till kommunernas förfogande.
SGU är central förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor om bl.a. landets geologiska beskaffenhet. En av huvuduppgifterna är att genom geologisk kartering och dokumentation tillhandahålla beslutsunderlag för den samhällsplanering som rör utnyttjande av landskapet, berggrund, jordlager och grundvatten. Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad. Ett av SGU:s långsiktiga projekt är dokumentation av den naturliga radioaktiva strålningen från berg- och jordarter. Projektet syftar till uppbyggande av en databas med information om uran-, torium- och kaliumhalter i markytan. Dokumentationen baseras på flygmätningar, kompletterade med viss markmätning. Bearbetningen av mätdata utmynnar bl.a. i strålningskartor i skala 1:50 000. För att tillgängligheten för avnämarna skall ökas pågår en utveckling av metoderna för uttag ur bl.a. denna databas.
De grunddata som SGU har i sin databas om den naturliga radioaktiviteten ställer myndigheten till bl.a. intresserade kommuners förfogande. För detta tar SGU ut ett självkostnadspris om ca 800 kr. per topografiskt kartblad. Ett kartblad täcker en yta på 25x25 km och ett sådant är ofta tillräckligt för att ytmässigt täcka in en kommun. I flertalet fall krävs emellertid en bearbetning av den standardinformation som kan utläsas från kartbladet. SGU kan på uppdrag ta fram en sådan bearbetad och för den enskilda kommunen anpassad information. För denna typ av tjänst tillämpas en av riksrevisionsverket godkänd uppdragstaxa. SGU begärde i sin anslagsframställning extra medel till ett belopp av 4 milj. kr. per år under en femårsperiod för att ta fram radiometriska kartor över vissa befolkningstäta områden. Regeringen har inte funnit det möjligt att i årets budgetproposition tillgodose denna begäran.
Sveriges Geologiska AB (SGAB) utför på uppdrag, bl.a. från kommuner, mätningar av den naturliga radioaktiva strålningen som underlag för bedömning av markradonrisken. För de kundanpassade produkter som SGAB säljer tar företaget ett marknadsmässigt pris.
Utskottet anser det vara av värde att underlag för radonriskbedömning ingår i planeringen för bebyggelse. Samtidigt konstaterar utskottet att sådan information som tillhandahålls genom SGU:s databas många gånger inte utgör ett tillräckligt underlag för kommuners planering. Härför krävs en mer tillrättalagd bearbetning av befintligt material. Detta förutsätter i sin tur mer omfattande kontakter mellan kommunerna och berörda uppdragstagare, t.ex. SGU eller SGAB. Utskottet finner inte skäl för att kommunerna skulle få rätt att kräva kostnadsfria tjänster på detta område från SGU eller någon annan. Därför avstyrker utskottet motion 1988/89:N236 (vpk).
I motion 1988/89:N341 (m) tar motionärerna upp frågan om Mittnordenprojektet. Detta är ett samnordiskt geovetenskapligt projekt med syfte att
1988/89:NU21
åstadkomma ett modernt och allsidigt beslutsunderlag för användning inom främst miljöområdet, naturresursområdet - exempelvis för prospektering efter malmer och industrimineral fysisk planering, jord- och skogsbruk samt geomedicin. Motionärerna framhåller att geovetenskaplig kunskap har fått starkt ökad betydelse för de nu angivna områdena och ger en rad exempel på tillämpningen av sådan kunskap. Nordiska rådet har för åren 1987-1988 beviljat vissa medel till projektet för projektledning m.m. Det egentliga arbetet inom Mittnordenprojektet skall emellertid finansieras på nationell basis. I motionen framhålls att den nationella andelen av finansieringen i Finland och Norge är beslutad och att planeringen av arbetena har påbörjats. För Sveriges del är finansieringen dock inte ordnad. De kostnader som belöper på Sverige beräknas totalt till 62 milj. kr. utöver kostnaderna för arbeten som SGU har genomfört eller planerar att genomföra inom ramen för tillgängliga resurser.
Motionärerna anser att svenskt deltagande bör finansieras genom dels en omfördelning av anslaget till NSG, dels försäljning av NSG:s kronoandelar.
Utskottet finner Mittnordenprojektet vara av stort intresse. För närvarande saknas emellertid förutsättningar för finansiering på det sätt som motionärerna har föreslagit. För budgetåret 1989/90 beräknas kostnaderna för Mittnordenprojektet till 10 milj. kr. En omfördelning av anslaget till NSG synes mindre lämplig, bl.a. med hänsyn till de frågor som den för närvarande verksamma mineralråvarukommittén har att överväga i anslutning till prospekteringsverksamheten. Motionärerna har vidare föreslagit en finansiering genom försäljning av statens kronoandelar, som förvaltas av NSG. Utskottet vill erinra om motiven för tillskapandet av systemet med kronoandelar. Systemet, som infördes genom 1938 års gruvlag, innebär att staten har rätt till hälften av en gruva och syftar till att tillgodose statens intresse av att landets mineraltillgångar bearbetas. Inte heller detta förslag om bidrag till kostnaderna för projektet synes lämpligt. Det är slutligen tvivelaktigt om en sådan åtgärd skulle vara ändamålsenlig. För att försäljningen skall generera medel förutsätts att det finns intresserade köpare. Kronoandelarna arrenderas vanligen ut. Det pris som åsätts en andel kommer att avgöra om berörda företag är intresserade av att köpa i stället för att som i dag arrendera andelen. Enligt utskottets mening bör den svenska finansieringen av Mittnordenprojektet ske genom att berörda regionala organ och forskningsorgan omfördelar sina resurser för deltagande i projektet. Likaså bör kommuner, organisationer och företag kunna bidra till finansieringen. Utskottet avstyrker motion 1988/89:N341 (m) i nu behandlad del.
Övriga anslagsfrågor
Regeringen har i budgetpropositionen vidare föreslagit att delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall upphöra som myndighet. I en motion, som behandlas i det följande, har detta förslag i viss del ifrågasatts. Det föreslagna anslaget till delegationen har inte berörts i någon motion. Regeringen har slutligen lämnat information om programmet för havsindustriell kompetensutveckling. Innebörden är att det inte längre är motiverat att programmet fortsätter. Denna del har inte föranlett några motioner.
1988/89:NU21
10 Utskottet har ingen invändning emot vad regeringen har anfört om programmet för havsindustriell kompetensutveckling.
I motion 1988/89:N324 (mp) berörs regeringens förslag om nedläggning av delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Motionärerna uttrycker vissa farhågor för att delegationens sammanhållande funktion framdeles inte övertas av något annat statligt organ.
Av budgetpropositionen framgår att statskontoret på regeringens uppdrag har utrett samordningen av havsresursverksamheten. I uppdraget ingick att undersöka alternativ till en särskild samordningsmyndighet. Statskontoret anför i den till regeringen redovisade rapporten (1987:18) Samordning av havsresursverksamheten bl.a. att samordningen skulle kunna ske på annat sätt än genom en särskild delegation. Enligt statskontoret bör varje berörd sektorsmyndighet ha till uppgift att följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Ansvaret för samordningsinsatser bör därför i första hand åvila de berörda myndigheterna. Föredragande statsrådet anför i propositionen att han delar statskontorets uppfattning i fråga om avveckling av delegationen. Han betonar samtidigt att utvecklingen under de senaste åren, särskilt i fråga om lagstiftningen, har lett till att de berörda myndigheterna successivt har fått ett ökat ansvar för övergripande samordning. Om regeringens förslag om nedläggning av delegationen vinner gehör hos riksdagen, ankommer det på regeringen att bl.a. besluta om hur de resurser som frigörs skall omfördelas inom området för havsresursutveckling. I propositionen behandlas även det övergripande programmet, Svensk havsresursverksamhet på 90-talet. Förslag till en reviderad version av det tidigare programmet från 1982 planeras bli överlämnat till regeringen under år 1989. Beredningen av förslaget kan, enligt vad som sägs i propositionen, lämpligen ske i särskilda former. Enligt vad utskottet erfarit kan detta innebära att en särskild arbetsgrupp inrättas inom regeringskansliet för den fortsatta beredningen.
Mot bakgrund av vad som har redovisats i propositionen och i övrigt framkommit delar utskottet inte motionärernas farhågor. Intresset av att frågor inom havsresursverksamheten även i framtiden blir samordnade synes med regeringens förslag vara väl tillgodosett. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av det nya programmet och de åtgärder detta föranleder. Motion 1988/89:N324 (mp) i berörd del avstyrks sålunda.
Övergripande frågor inom gruvnäringen m.m.
I motion 1988/89:N249 (vpk) behandlas allmänna frågor som rör åtgärder för den svenska gruvnäringen. Bristen på långsiktig planering av gruv- och stålindustrin har, hävdar motionärerna, orsakat stora problem med råvaruförsörjningen. Gruvindustrin i Sverige konkurrerar med utländska företag som kan arbeta med rikare fyndigheter och gynnsammare kostnadsläge, heter det i motionen. För att svensk gruvnäring skall överleva är det, säger motionärerna, nödvändigt med en strategi som sätter stopp för fortsatt gruvdöd, ökad privatisering och internationalisering. I motionen framförs en rad punkter i en sådan strategi, som bl.a. omfattar samhällsprövning av alla projekt, ökad prospektering under samhällets kontroll, forskning under
1988/89:NU21
demokratisk kontroll och insyn, planerad teknologiöverföring till andra länder och ett förstatligande av Boliden AB.
Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat motioner (vpk) med samma eller motsvarande innebörd. Senast våren 1988 avstyrkte utskottet sådana förslag. Utskottet hänvisade bl.a. till de åtgärder som statsmakterna har vidtagit i syfte att utveckla den svenska gruv- och mineralindustrin. Till dessa åtgärder hör det särskilda program med anslag för utökad prospektering m.m. som anvisades genom beslut av riksdagen år 1982 och som härefter har förlängts. Ytterligare en åtgärd är den översyn av minerallagstiftningen som har genomförts. Utskottet hänvisade också till mineralråvarukommittén, som då hade tillkallats. Enligt vad utskottet nu har erfarit (se s. 6) kommer kommittén också att ta upp frågor som rör en övergripande strategi för prospekteringsverksamhetens inriktning inom landet.
Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu frångå sitt tidigare ställningstagande. Framför allt anser utskottet att det finns skäl att avvakta resultatet av mineralråvarukommitténs arbete. Motion 1988/89:N249 (vpk) avstyrks således i de delar som berörts i detta sammanhang.
Prospekteringsverksamheten m.m.
Riksdagens revisorers förslag angående prospekteringsverksamheten
I det föregående (s. 3 f.) har redovisats det förslag som riksdagens revisorer har lagt fram med anledning av sin granskning av statliga insatser för prospekteringen. Revisorerna har föreslagit att mineralråvarukommittén (I 1987:01) skall ges tilläggsdirektiv i vissa angivna frågor. De har också föreslagit åtgärder av mer omedelbart slag som främst tar sikte på NSG:s interna organisation och NSG:s samverkan med myndigheter och övriga aktörer inom prospekteringsverksamheten. Ett grundläggande element i revisorernas förslag är att en tyngdpunktsförskjutning skall ske i riktning mot tidigare led i prospekteringskedjan.
Under allmänna motionstiden har ett antal motioner väckts som helt eller delvis anknyter till revisorernas förslag. Dessa behandlas här i ett sammanhang.
I motion 1988/89:N217 (s) anförs att NSG redovisar en nedgång i prospekteringsverksamheten. Detta gäller såväl statens som företagens satsningar på prospektering. De insatser som staten har gjort sedan år 1983 har heller inte kunnat motverka denna negativa utveckling. Enligt motionären är de nu nämnda förhållandena mycket oroande för gruvnäringen. I motionen lämnas två förslag till åtgärder som skulle bidra till en effektivare prospektering. Det ena förslaget innebär att ett system införs som garanterar att alla gruvföretag också satsar på prospektering. Nuvarande ordning med dels statligt stöd till prospekterande företag, dels arrendeavgifter avseende statens andel i en gruva (den s.k. kronoandelen) borde kunna avskaffas. I stället bör, enligt motionären, staten ålägga varje företag som bryter malm eller mineral att betala en viss avgift till staten, baserad på värdet av det som
1988/89:NU21
företaget bryter. Företaget skulle därefter självt få nyttja beloppet under förutsättning att prospektering sker och mot redovisning av slutfört arbete. Om företaget avstår från prospekteringen skulle avgiftsandelen i stället användas till utökad statlig prospektering. Det andra förslaget berör organisationen av prospekteringen i landet. Motionären anser att denna i dag är alltför splittrad och att ett bättre samarbete mellan dem som bedriver prospektering måste åstadkommas för att inte viss verksamhet, bl.a. flyg- och markmätning, skall äventyras.
I motionen anförs att båda de nu redovisade frågorna bör utredas närmare av mineralråvarukommittén i anslutning till dess uppdrag att lämna förslag till en övergripande strategi för prospekteringen i landet.
1 motion 1988/89:N307 (s) tar motionären upp frågor som berör lokaliseringen av myndigheter m.m. med geologisk verksamhet. I motionen framhålls att såväl gruvindustrin som prospekteringen till stor del är koncentrerad till de nordligaste länen och till Bergslagen.
Under 1970-talet utlokaliserades SGU från Stockholm till Uppsala och Luleå. Meningen var då att ungefär hälften av myndigheten skulle förläggas till de nordligaste delarna av Sverige, vilket också skedde i ett inledande skede. När konsultverksamheten i SGU bröts ut från myndigheten och Sveriges Geologiska AB (SGAB) bildades, förlädes också den verksamheten till Luleå. Samtidigt gavs försäkringar, framhålls det i motionen, att den SGAB-verksamhet som fanns i Malå skulle bli kvar där. En mindre enhet av SGAB förlädes till Uppsala. Dessa och vissa andra angivna förhållanden har nu ändrats. Under senare år har det, på sätt som beskrivs i motionen, skett en förskjutning av den geologiska verksamheten från de nordliga länen i riktning mot främst Uppsala och Stockholm. SGAB:s verksamhet i Luleå och Malå har nu drabbats genom en minskad kundkrets för sin geoverksamhet. Detta har sin grund i att numera endast NSG köper tjänster från SGAB. Härtill kommer att NSG:s anslag till statlig prospektering har minskat. SGAB har minskat sin personal i Luleå och Malå och överväger nedläggning av enheterna i Håksberg och Kiruna. Motionären finner att utvecklingen är negativ för Norrland och Bergslagen och begär att åtgärder övervägs för att återskapa den utlokalisering av geoverksamhet som riksdagen har beslutat om.
I motion 1988/89:N345 (s) konstateras att prospekteringen i Sverige inte har utvecklats som det förväntades i samband med införandet av den statliga satsningen på utökad prospektering och forskning. Visserligen infriades en del av förhoppningarna under det femårsprogram som inleddes år 1983, sägs det i motionen. När det avlöstes av treårsprogrammet för åren 1988-1990 tycktes dock utvecklingen snabbt bytas i avveckling.
Bidragande orsaker är splittringen inom svensk gruvindustri i dag men också bristen på ett starkt, aktivt samhällsorgan, menar motionärerna. De åberopar härvid betänkandet (SOU 1980:72) Mineralpolitik, i vilket det föreslogs att större delen av myndighetsuppgifterna på mineralområdet skulle samlas till NSG. Enligt mineralpolitiska utredningen borde NSG också byta namn till bergskollegium. Utredningens förslag i denna del kom emellertid inte att ligga till grund för regeringens ställningstagande i proposition 1981/82:99. Motionärerna anser att förslaget om ett bergskollegi -
1988/89:NU21
um är minst lika aktuellt i dag. Regeringen bör skyndsamt överväga hur en samhällsledning av insatser för svensk gruvnäring bör utformas, heter det i motionen.
I motion 1988/89:N308 (fp) uttalas att staten inte får dra ned sina ambitioner att finna nya malmer. Västerbottens län är, framhålls det, ett mineralrikt län, där det även i framtiden finns förutsättningar för en stabil gruvnäring. Motionärerna för i sammanhanget fram förslag med syfte att verksamheten i Malå i Västerbottens län skall stärkas.
Det första förslaget gäller det statliga prospekteringsbolaget i Malå. Motionären anser att en del av baskarteringen skulle kunna utföras av SG AB och att SGU borde lämna fler uppdrag till SGAB. Ett andra förslag gäller ett Mineralcentrum i Malå. Motionären menar att ett sådant skulle innebära en viktig regionalpolitisk satsning men också utgöra ett naturligt centrum för bl.a. utveckling inom mineralprospektering. En utredning borde göras om dels förutsättningarna för ett sådant centrum, dels i vilken utsträckning stöd kan lämnas inom ramen för länsanslagen. Ett tredje förslag i motionen gäller chefstjänsten för det nationella borrkärnearkivet i Malå. Denna del av motionen behandlas senare i betänkandet.
I motion 1988/89:N341 (m) ifrågasätts den dubbla roll som NSG har genom dels egen prospektering, dels styrningen av andras prospektering vid fördelningen av det statliga stödet. I motionen föreslås att en översyn av NSG:s ansvarsområde skall göras. Vidare uttalas stöd för det av riksdagens revisorer framlagda förslaget att baskarteringen vid SGU skall förstärkas för att snabbare tillhandahålla det nödvändiga underlaget för prospektering. Något yrkande i denna del framförs emellertid inte i motionen.
Ytterligare ett förslag i anslutning till prospekteringsverksamheten tas upp i motion 1988/89:N206 (m). I motionen betonas det angelägna i en förnyad undersökning av den stora mängd befintligt prospekteringsmaterial som finns i s.k. borrkärnor. Dessa flera tusen meter borrkärnors innehåll undersöktes vid prospekteringstillfället med en nu föråldrad teknik. Någon total och effektiv avkänning av borrkärnorna var inte möjlig och ansågs då inte nödvändig, heter det i motionen. Motionären anser därför att undersökning av gamla borrkärnor med ny och effektiv teknik bör ske, exempelvis genom datoriserad, automatisk borrkärnescanning.
Utskottet behandlade denna fråga våren 1988 (NU 1987/88:19 s. 5) och hänvisade då bl.a. till inrättandet av ett centralt, nationellt borrkärnearkiv i Malå. Utskottet betonade att detta skulle möjliggöra ytterligare undersökningar av gamla borrkärnor och noterade att SGU tillsammans med bl.a. NSG undersökte förutsättningarna för att utnyttja modern teknik i samband med den gallring av borrkärnor som ingår i uppbyggnaden av arkivet. När tekniken var färdigutvecklad och bedömdes kostnadseffektiv torde det, sade utskottet, finnas anledning att räkna med att den skulle komma att tillämpas. Mot denna bakgrund fann inte utskottet något skäl för riksdagen att uttala sig i saken.
Enligt vad utskottet nu erfarit har intressenterna, däribland SGU, NSG och Boliden Mineral AB, konstaterat att det inte finns ekonomiska resurser att genomföra gallringen med ny teknik. En anläggning för borrkärnescan -
1988/89:NU21
ning beräknas kosta 7 milj. kr. i inköp. Härtill kommer kostnaderna för driften.
Som tidigare har nämnts kommer mineralråvarukommittén att även överväga förslag till en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten i landet. En prövning av möjligheterna att effektivisera prospekteringen får ses som ett naturligt inslag i de överväganden som utredningen har att göra. Utskottet finner det angeläget att kommittén tar upp även de frågor som aktualiseras i den nu behandlade motionen.
Utskottet vill med anledning av dels revisorernas förslag, dels nu berörda motioner anföra följande. Den genomgång av den statliga prospekteringsverksamheten som revisorerna har gjort har i många avseenden varit värdefull. Vissa invändningar kan emellertid göras. Det finns, menar utskottet, anledning att i större utsträckning än vad revisorerna har gjort beakta prospekteringsverksamhetens långsiktiga karaktär. Vidare finns det skäl att i högre grad fästa avseende vid de projekt som ligger mycket nära en sannolik exploatering. NSG-projekten i Pathohavare i Norrbottens län (guld- och kopparfyndigheter), i Billinge i Malmöhus län (kaolinfyndigheter) och i Sumåssjön i Gävleborgs län (vanadinfyndigheter) har sålunda förutsättningar att leda till exploatering. I fråga om Pahtohavare och Billinge har under senare tid ytterligare steg tagits i denna riktning.
Likaså kan utskottet konstatera att den centrala myndigheten, NSG, under de senaste åren har vidtagit en rad åtgärder i syfte att effektivisera prospekteringsverksamheten. Bland dessa kan nämnas det interna rådslag, ”NSG mot år 2000”, som genomfördes under budgetåret 1987/88. Många av de förslag som då framkom har också börjat genomföras. NSG fick våren 1988 en ny instruktion (SFS 1988:370) som bl.a. innebär att det numera ankommer på NSG:s styrelse att fastställa nämndens organisation. NSG har, enligt vad utskottet erfarit, den 1 januari 1989 infört en ny, projektorienterad organisation med ökad inriktning på ekonomiskt ansvar och ansvar för uppföljning inom berörda projekt. En utvärdering av den nya organisationen avses ske i anslutning till det kommande budgetårsskiftet.
Utskottet finner att riksdagen inte nu bör ta ställning i sak till varje enskilt förslag. Samma gäller de förslag och krav som har framförts i de nu behandlade motionerna. Enligt utskottets mening bör mineralråvarukommittén få i uppdrag att närmare pröva de frågor som tas upp i revisorernas förslag och de motionssynpunkter som är knutna till dessa. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet har anfört.
Industrimineral
Åtgärder för undersökning och utvinning av industrimineral i Örebro län föreslås i motion 1988/89:N250 (vpk). Motionären menar att en satsning på att ta till vara industrimineral skulle medföra att importbehovet av sådana mineral nära nog upphör. Nya arbetstillfällen, bl.a. i Örebro län, skulle också kunna bli följden av en sådan åtgärd. I motionen ges exempel på orter i länet som skulle kunna utvecklas i fråga om utvinning av industrimineral. Enligt
1988/89:NU21
motionären har aktiviteterna hos bl.a. NSG, SGU och STU inte gett något resultat.
Utskottet har tidigare behandlat motioner av samma innebörd, senast våren 1988 (NU 1987/88:21 s. 11). I sitt betänkande då redogjorde utskottet för de åtgärder som staten hade vidtagit på industrimineralområdet, främst genom programmet för utökad prospektering. Ett projekt som genomfördes åren 1986 och 1987 och syftade bl.a. till att identifiera objekt i Örebro län m.fl. har nu utvärderats. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen nyligen beslutat om fördelning av medel för sjunde etappen i programmet. Beslutet innebär främst en satsning på projekt inom befintliga malmdistrikt och brytningsområden för industrimineral. Bl.a. har medel tilldelats Yxhult Mineral AB för projektet Kalcit -89 (Örebro län).
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet inte anledning att tillstyrka motion 1988/89:N250 (vpk).
Prospektering i södra Sverige
I motion 1988/89:N212 (s) betonas det angelägna i att prospekteringen efter mineral utvidgas i södra Sverige. Motionärerna pekar särskilt på Skåne såsom ett område där det sannolikt finns värdefulla fyndigheter.
Enligt vad utskottet har erfarit bedriver NSG prospektering i ett flertal områden i Skåne. Det projekt som har kommit längst är projekteringen efter kaolin i Billinge (Malmöhus län). Ett samarbetsavtal om utveckling av fyndigheten har tidigare träffats mellan NSG och det finska företaget OY Partek. Kompletterande analyser av kaolinets kvalitet i vissa avseenden återstår. Om dessa ger önskat resultat, kommer parterna att inleda förhandlingar om en ny fas i samarbetet.
I NSG:s övergripande arbete med att hitta nya projekt undersöks vissa s.k. geologiska situationer för prospektering i centrala och södra Skåne. Vidare kan nämnas att NSG sedan år 1985 bedriver prospektering efter titansandsten i Norretorp i södra Skåne. Mineralet har ett potentiellt användningsområde inom glasindustrin. En ekonomisk utvärdering av denna prospektering pågår. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen men finner inte något skäl att uttala sig för ytterligare prospekteringsinsatser i södra Sverige. Det bör dock ligga inom mineralråvarukommitténs uppdrag att ta upp frågor även av nu berört slag. Utskottet utgår således från att kommittén beaktar de i motion 1988/89:N212 (s) framförda synpunkterna.
Chefstjänsten vid borrkärnearkivet
I motion 1988/89:N308 (fp) begärs att tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkiv som har inrättats i Malå skall vara placerad i Malå och inte, som nu är fallet, i Uppsala.
Detta ämne har vid två tillfällen under hösten 1988 tagits upp i riksdagen (frågorna 1988/89:109 och 126 samt interpellation 1988/89:72). Industriministern har därvid redogjort för förhållandena och anfört att det i ett första skede i uppbyggnaden av det centrala borrkärnearkivet ingår att bl.a. gallra i befintliga arkiv som är belägna i orter i Syd- och Mellansverige. Han har vidare uttalat som sin avsikt att i regleringsbrev eller annat beslut klargöra att
1988/89:NU21
tjänsten vid det centrala arkivet efter detta första skede av uppbyggnaden skall placeras i Malå. Enligt vad industriministern erfarit hade detta beaktats av SGU vid rekryteringen av en ansvarig geolog.
Av industriministerns svar i riksdagen har framgått att den ifrågavarande tjänsten senare kommer att placeras i Malå. Utskottet anser därför att motion 1988/89:N308 (fp) i den nu berörda delen inte ger anledning till någon ytterligare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Sveriges geologiska undersökning
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkterna D 1 och D 2 för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar
a) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. ett reservationsanslag av 79 149 000 kr.,
b) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag av 35 513 000 kr.,
2. beträffande bergsstaten
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 3 till Bergsstaten för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 577 000 kr.,
3. beträffande medel för prospektering m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 4 momenten 1 och 2
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst 35 620 000 kr. för budgetåret 1990/91, 23 150 000 kr. för budgetåret 1991/92 och 15 000 000 kr. för budgetåret 1992/93,
b) till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 46 492 000 kr.,
4. beträffande förvaltning av statens gruvegendom
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 5 till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 6 070 000 kr.,
5. beträffande kostnadsfri information till kommuner om markradon att
riksdagen avslår motion 1988/89:N236,
6. beträffande Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet att riksdagen avslår motion 1988/89:N341 yrkande 2,
7. beträffande programmet för havsindustriell kompetensutveckling att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
1988/89:NU21
8. beträffande havsresursverksamhet att riksdagen
a) med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 6 moment 1 och med avslag på motion 1988/89:N324 yrkande 5 beslutar att delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall upphöra som myndighet vid utgången av år 1989,
b) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 14 punkt D 6 moment 2 för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten anvisar ett reservationsanslag av 1 660 000 kr.,
9. beträffande riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen att riksdagen avslår motion 1988/89:N249 yrkandena 1 och 2,
10. beträffande prospekteringsverksamheten m.m.
att riksdagen med anledning av förslag 1988/89:17, motionerna 1988/89:N206,1988/89:N217 och 1988/89:N307, motion 1988/89:N308 yrkandena 1 och 3, motion 1988/89:N341 yrkande 1 och motion 1988/89:N345 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande industrimineral
att riksdagen avslår motion 1988/89:N250,
12. beträffande prospektering i södra Sverige att riksdagen avslår motion 1988/89:N212,
13. beträffande placeringen av tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet
att riksdagen avslår motion 1988/89:N308 yrkande 2.
Stockholm den 21 mars 1989 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp) (mom. 1-9, 11-13), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s) (mom. 10), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Sven-Åke Nygårds (s) (mom. 1-9,11-13), Kjell Ericsson (c) och Lars De Geer (fp) (mom. 10).
1988/89:NU21
18 Reservationer
1988/89:NU21
1. Kostnadsfri information till kommuner om markradon (mom. 5)
Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”motion 1988/89:N236 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att underlag som visar strålningsrisker från berggrund ingår i kommunernas planläggning och förnyelse av bebyggelse. Information av betydelse för människors hälsa och säkerhet bör göras särskilt tillgänglig. Det är av stor vikt att kommunerna inte hämmas av höga kostnader för att skaffa ett sådant planeringsunderlag. SGU och andra som är verksamma på detta område bör därför vara skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla kommunerna befintlig information. Motion 1988/89:N236 (vpk) tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kostnadsfri information till kommuner om markradon att
riksdagen med bifall till motion 1988/89:N236 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet (mom. 6)
Hadar Cars (fp) Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse: Mittnordenprojektet syftar bl.a. till att åstadkomma ett modernt geovetenskapligt basmaterial med ett mycket brett användningsområde. Projektet avser att genom geologisk baskartering ta fram kunskaper om naturresurser som malm och industrimineral inom området och härigenom skapa nödvändigt underlag för prospekteringsbeslut. Basmaterialet kan vidare användas inom t.ex. geomedicin och miljövård. Synnerligen värdefull kunskap, bl.a. om storleken av industriella föroreningar, kan väntas komma ut av projektet. På grund av det förväntade geovetenskapliga värdet och den betydelse för de berörda länens utvecklingsmöjligheter som Mittnordenprojektet tillmäts är det av största vikt att projektet genomförs. Ett genomförande skulle också ses som ett betydelsefullt utslag av ett fungerande nordiskt samarbete. Ett svenskt deltagande i projektet är en förutsättning för att det skall kunna genomföras. Utskottet finner mot den här angivna bakgrunden att Sverige bör delta i Mittnordenprojektet och svara för sin andel av den beräknade kostnaden. Finansieringen bör ske på det sätt som anvisas i motionen. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:N341 (m) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N341 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Havsresursverksamhet (mom. 8)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse: Fortsatta insatser på havsresursområdet är angelägna, detta trots de nya miljöhot mot haven som finns och som under de senaste åren har blivit alltmer uppenbara. Det är snarast så, att en ökad kännedom om de resurser som kan utvinnas ur haven får behovet av miljövårdande insatser att framstå än tydligare. För att inte arbetet skall förlora i slagkraft bör samordningsansvaret läggas på en myndighet. Utskottet instämmer därför i vad som i motion 1988/89:N324 (mp) sägs om behovet av ett sammanhållande organ för statens fortsatta arbete inom havsresursverksamheten.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande havsresursverksamhet att riksdagen
a) med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet).
4. Riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen (mom. 9)
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Riksdagen har” och slutar med ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning om bristerna i den långsiktiga planeringen av gruv- och stålindustrin i Sverige som framförs i motionen. De negativa följderna av dessa brister griper in i alla led alltifrån prospekteringsverksamheten till brytning och förädling. Ökade resurser till bl.a. prospektering har inte gett tillräckliga effekter. Inte heller har de översyner av olika delområden som skett medverkat till en vändning av den negativa utvecklingen. Vad som saknas är en helhetssyn på hela gruvnäringen. De förslag som framförs i motionen representerar ett sådant samlat grepp. Förslagen går bl.a. ut på en ökad prospektering under samhällets kontroll och en samhällsprövning av alla projekt. Inga nedläggningar av gruvor bör ske innan en samhällsekonomisk bedömning har gjorts. Vidare bör Boliden AB förstatligas och ett statligt handels- och bytesbolag för gruv- och stålindustrin skapas. Regeringen bör enligt utskottets mening lägga fram ett samlat förslag, baserat på de riktlinjer som framförs i motion 1988/89:N249 (vpk).
1988/89:NU21
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N249 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Industrimineral (mom. 11)
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motion 1988/89:N250 (vpk)” bort ha följande lydelse: Förbrukningen av industrimineral ökar alltmer. I Örebro län finns ett flertal områden som skulle kunna utvecklas, om utvinning av industrimineral kom i gång. En sådan satsning skulle skapa nya arbetstillfällen i länet, som har drabbats hårt av företagsnedläggningar. Det skulle också möjliggöra att Sveriges import av industrimineral kunde kraftigt minska. Regeringen bör därför med det snaraste dra försorg om sådana åtgärder som föreslås i motion 1988/89:N250 (vpk).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande industrimineral att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N250 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Placeringen av tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet(mom. 13)
Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Av industriministerns” och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den oro beträffande chefstjänstens placering som uttrycks i motionen är befogad. Det finns risk för att uppbyggnaden av det centrala borrkärnearkivet i Malå hämmas genom att den ansvarige tjänstemannen inte är på plats redan under det första skedet av denna uppbyggnad. Projektet kommer att gå miste om kompetens och tappa fart. En omprövning av beslutet om tjänstens placering under detta tidiga skede bör snarast ske. Motion 1988/89:N308 (fp) tillstyrks sålunda i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande placeringen av tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N308 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:NU21
21 Innehåll
1988/89:NU21
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Riksdagens revisorers förslag 3
Huvudsakigt innehåll 3
Förslag 4
Motionerna 4
Uppgifter i anslutning till motionerna m.m 5
Mineralråvarukommittén 5
Uppgifter om mineralbranschen 6
Utskottet 8
Inledning 8
Myndighetsanslag 8
Mineralfrågor 8
Övriga anslagsfrågor 10
Övergripande frågor inom gruvnäringen m.m 11
Prospekteringsverksamhetenm.m 12
Riksdagens revisorers förslag angående prospekteringsverksam heten
12 Industrimineral 15
Prospektering i södra Sverige 16
Chefstjänsten vid borrkärnearkivet 16
Hemställan 17
Reservationer 19
1. Kostnadsfri information till kommuner om markradon (vpk, mp) .. 19
2. Sveriges deltagande i Mittnordenprojektet (m, fp, c) 19
3. Havsresursverksamhet (fp, vpk, mp) 20
4. Riktlinjer och åtgärder för utveckling av gruvnäringen (vpk) 20
5. Industrimineral (vpk) 21
6. Placeringen av tjänsten som chef vid det nationella borrkärnearkivet (fp, c, vpk, mp) 21