Statens vattenfallsverk
Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU30 (jftf
Statens vattenfallsverk .......
19oo/o7
NU30
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen) bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) littera C såvitt gäller statens vattenfallsverk, dels proposition 1988/89:125 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 bilaga 10 (miljö- och energidepartementet), dels - helt eller delvis - åtta motioner från allmänna motionstiden, dels två motioner som har väckts med anledning av proposition 1988/ 89:125.
Statens vattenfallsverk har inkommit med en skrivelse om lokaliseringen av dess verksamhet.
Sammanfattning
Regeringens förslag till investeringsplan och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för åren 1989-1991 tillstyrks av utskottet såvitt gäller både omfattning - 12 650 milj. kr. - och inriktning. I reservationer begärs att riksdagen skall minska investeringsramen med större delen av (c) eller hela (vpk) den del som avser investeringar på kärnkraftsområdet resp. med denna del och dessutom ca 30 % av medlen för en rad andra ändamål (mp). Andra reservationer (mp) är riktade mot den föreslagna ramen för borgen till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier och mot föreslagen rätt för Vattenfall att inom en viss ram besluta om aktieförvärv och bolagsbildningar. Inte heller skulle regeringen få begärt bemyndigande att medge Vattenfall att köpa ytterligare aktier i Swedegas AB.
Ett planerat samarbete mellan Vattenfall och Asea Brown Boveri AB i ett utvecklingsbolag tillstyrks också; reservanter motsätter sig projektet (mp) eller vill att staten skall ha ägarmajoriteten (vpk). Från de tre borgerliga partiernas sida ges stöd åt en för partierna gemensam motion om att Vattenfalls kraftproduktion skall delas upp på regionala bolag vilka sedan skall säljas till allmänheten. Utskottet avstyrker denna motion liksom motioner om att en utlokalisering av Vattenfalls huvudkontor - helt eller delvis - till Sundsvall skall utredas (res. c, mp) och om att vissa enheter skall lokaliseras till Jämtland (res. vpk, mp).
1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr30
Proposition 1988/89:100
1988/89 :NU30
Förslag
Regeringen har - efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta Dahl - i proposition 1988/89:100 bilaga 16 under rubriken Verksamheten vid statens vattenfallsverk (s. 57-71) föreslagit riksdagen att i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört
1. godkänna inriktning och omfattning av investeringsplan för Vattenfallkoncernen för åren 1989-1991,
2. godkänna finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för åren 1989— 1991,
3. bemyndiga dels regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens vattenfallsverk, dels fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 13 637 000 000 kr., varav högst 645 000 000 kr. till eldistributionsbolag,
4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram av 75 000 000 kr.,
5. bemyndiga regeringen att besluta i frågor som rör förvärv av aktier i Swedegas AB.
Förslagens innebörd
Enligt nya principer för statsmakternas ekonomiska styrning av statens vattenfallsverk (Vattenfall) som riksdagen fastställde våren 1988 skall omfattningen och inriktningen av Vattenfalls investeringar samt en plan för finansieringen av dessa beslutas av riksdagen enligt en rullande treårsplan. Planen gäller för tre kalenderår, för år 1989 efter det att riksdagen har fattat beslut om den. Investeringsplanen är av beräkningskaraktär; förändringar inom den fastställda ramen kan komma att ske mellan olika resultatområden, beroende på bl.a. tillståndsfrågor och prisutveckling. Ramens totala omfattning är 12 650 milj. kr., fördelade på de tre åren med resp. 5 260 milj. kr., 3 800 milj. kr. och 3 590 milj. kr. Vattenfalls förslag avsåg en summa av 15 055 milj. kr.
Vattenfalls planerade investeringar, fördelade på tio resultatområden, redovisas summariskt. Härvid särredovisas alla förslag till investeringar vilkas totala investeringskostnad överstiger 100 milj. kr. och som inte tidigare har redovisats för riksdagen. Denna ordning bör, uttalas det, tillämpas framöver. Enligt hittillsvarande ordning skall utbyggnadsprojekt inom vattenkraftsområdet om minst 8 MW underställas riksdagen. Denna särskilda regel för vattenkraftverk föreslås bortfalla.
Föredragande statsrådet ansluter sig vad gäller investeringarnas inriktning i huvudsak till Vattenfalls förslag. För småskaliga kraftvärmeprojekt beräknas en separat ram om 225 milj. kr. Vattenfalls investeringar i kärnkraft under perioden beräknas uppgå till 1 756 milj. kr. De gäller framför allt byte av ånggeneratorer och turbinrotorer i reaktorn Ringhals 2. Effekthöjningar i
reaktorerna Ringhals 1 och 2 och Forsmark 3 under planperioden beräknas 1988/89:NU30 medföra ett effekttillskott av ca 162 MW.
Proposition 1988/89:125
Förslag
I proposition 1988/89:125 bilaga 10 (miljö- och energidepartementet) har regeringen - efter föredragning av statsrådet Georg Andersson - föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i ett nybildat bolag för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,
2. bemyndiga regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk, för det fall verket inte lämnar delägarlån till nämnda utvecklingsbolag, tecknar borgen för lån till bolaget intill högst 50 000 000 kr.,
3. godkänna vad föredragande statsrådet har anfört beträffande investerings- och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för år 1989.
Förslagens innebörd
Riksdagen föreslås godkänna att Vattenfall tillsammans med Asea Brown Boveri AB bildar ett bolag med uppgift att utveckla teknik inom området elkraftöverföring, med särskild inriktning mot de tekniska behov som framtidens kraftsystem ställer på det svenska kraftnätet. Bolaget skall lokaliseras till Ludvika och avses få ett aktiekapital om 15 milj. kr. Vattenfalls andel skall vara 50 %. Med anledning av denna bolagsbildning föreslås att Vattenfalls investeringsram för år 1989 utökas med 50 milj. kr. jämfört med vad som har redovisats i budgetpropositionen.
Motionerna
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1988/89:N220 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts (vilket yrkande behandlas här såvitt det gäller statens vattenfallsverk; se i övrigt betänkandet 1988/89:NU34).
1988/89:N401 av Martin Olsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om omlokalisering av statens vattenfallsverks huvudkontor eller delar därav till Västernorrlands län.
1988/89:N406 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär att Vattenfall får i uppdrag att lokalisera en administrationsgrupp till Stugun för att sköta de stora bygg- och underhållsprojekten i Mellannorrland,
2. hos regeringen begär att Vattenfall får i uppdrag att lokalisera en fast byggnads- och underhållsorganisation till Jämtland.
1988/89:N417 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. avvisar regeringens förslag att godkänna investeringsplan för Vattenfall och begär en ny investeringsplan där hänsyn tagits till de krav som framförts i motionen,
2. avvisar regeringens förslag att godkänna finansieringsplan för Vattenfall för åren 1989-1991 och begär modifierad investeringsplan där hänsyn tagits till vad i motionen anförts,
3. avvisar regeringens förslag till utökad borgensram för statens vattenfallsverk,
4. avslår regeringens förslag att medge statens vattenfallsverk att besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag,
5. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall ej skall medges förvärva några aktier i Sydgas AB,
6. avvisar regeringens förslag att ändra reglerna för riksdagens inflytande när det gäller vattenkraftsanläggningar,
7. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall i sin verksamhet skall ta hänsyn till den av riksdagen uttalade målsättningen att utsläppen av koldioxid ej får öka och att därför projekt rörande nya anläggningar för förbränning av fossila bränslen omedelbart skall avbrytas,
8. begär att regeringen utarbetar ett förslag till uppdelning och omorganisation av Vattenfalls verksamhet enligt de principer som redovisats i motionen,
9. begär att regeringen låter utreda överförandet av vattenkraftsanläggningar från staten till landstingen - metoder och konsekvenser,
10. begär att regeringen låter utreda ett överförande av statens vattenfallsverks verksamhet inom områdena energiforskning och energihushållning till statens energiverk.
1988/89:N424 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av Vattenfalls verksamhet till Sundsvall.
1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (17) att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna investeringen i kärnkraft enligt proposition 1988/89:100 bilaga 16 titel C om 1 756 000 000 kr.
1988/89:N460 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om uppdelning av statens vattenfallsverk enligt vad som anförts i motionen.
1988/89:N478 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (16) att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 i denna del godkänner i föreliggande motion förordade inriktning och begränsning av investeringsplan för Vattenfallkoncernen för åren 1989-1990 samt beslutar att Vattenfallkoncernen åläggs ett ökat avkastningskrav på 500 000 000 kr. till staten för nästkommande budgetår i enlighet med vad som anförs i motionen.
1988/89 :NU30
4 De motioner som har väckts med anledning av proposition 1988189:125 och som behandlas här är följande:
1988/89:N23 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utformningen av energimarknadens struktur och dess betydelse för förnyelsen av energisystemet,
2. med avslag på proposition 1988/89:125 såvitt avser begäran om godkännande av vad som anförs beträffande investerings- och finansieringsplanen för Vattenfallskoncernen för år 1989 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs i denna del.
1988/89:N24 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i det nybildade bolaget för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB i enlighet med vad som anförts i motionen vad avser ägarmajoritet.
Utskottet
Inledning
En ny ordning beslöts förra året för statsmakternas prövning av de investeringar som statens vattenfallsverk (Vattenfall) avser att genomföra och finansieringen av dessa. Denna ordning innebär att riksdagen skall besluta om omfattningen och inriktningen av investeringarna liksom om finansieringen enligt en rullande treårsplan. Vattenfallsverket och dess dotterbolag behandlas härvid som en koncern. Den huvudsakliga innebörden av det förslag som genom budgetpropositionen har underställts riksdagen framgår av den tidigare redogörelsen. Det avser en total ram av 12 650 milj. kr. Härav beräknas Vattenfall själv finansiera 8 735 milj. kr. och meddelägare 580 milj. kr. I övrigt sker finansieringen via upplåning, varvid 680 milj. kr. avses skola upplånas via bolag, medan återstoden utgörs av riksgäldslån.
I tilläggsbudgetpropositionen har regeringen kompletterat sitt tidigare förslag. Med hänsyn till de investeringar som föranleds av ett planerat utvecklingssamarbete mellan Vattenfall och Asea Brown Boveri AB (ABB) föreslås att investeringsplanens totalbelopp skall ökas med 50 milj. kr. Finansieringen skall ske genom ökad upplåning hos riksgäldskontoret eller via bolag.
Utskottet tar först upp frågan om samarbetet med ABB, vilken har betydelse när det gäller investeringsplanens omfattning. Därefter behandlar utskottet förslagen till investeringsplan och finansieringsplan och de förslag beträffande borgensram, rätt till aktieteckning, m.m. som regeringen också har framlagt. Två avslutande avsnitt ägnas åt motionsyrkanden som inte direkt sammanhänger med regeringens förslag; de gäller en uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall resp. omlokalisering av vissa enheter inom verket.
1988/89:NU30
1* Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 30
Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB
1988/89: NU30
Innebörden av regeringens förslag om utvecklingssamarbete mellan Vattenfall och ABB framgår i korthet av redogörelsen i det föregående. I propositionen framhålls att det sedan lång tid har funnits ett samarbete mellan Vattenfall och Asea AB, numera Asea Brown Boveri AB; detta avses nu få formell stadga. Möjligheterna att klara de utmaningar som kärnkraftsawecklingen medför kommer därmed att öka, anförs det. Att möjligheterna att upprätthålla teknisk kompetens inom området elkraftsöverföring förstärks och att nya sysselsättningstillfällen kan skapas i Bergslagen är andra argument för förslaget som regeringen anger.
Vattenfalls andel i bolaget blir enligt förslaget 50 %. Mot detta vänder sig vänsterpartiet kommunisterna i motion 1988/89:N24. Genom tillkomsten av ABB harsamarbetsförutsättningarna ändrats, menar motionärerna. ABB är ett transnationellt bolag med transnationella intressen. För att dessa inte skall ta överhand är det enligt motionärernas mening nödvändigt att det nationella inflytandet förstärks genom ett så omfattande aktieförvärv att Vattenfall får ägarmajoritet.
Bildandet av det nya bolaget medför, sägs det i motion 1988/89:N23 (c), att Vattenfalls och ABB:s enligt motionärernas mening redan alltför starka grepp över energimarknaden förstärks ytterligare. Vad som borde eftersträvas är en mer differentierad energimarknad med många aktörer; i motionen riktas kritik mot regeringen för att den i stället befrämjar storskaliga lösningar. Eftersom det på grund av den förda politiken saknas oberoende aktörer som skulle kunna svara för det nya bolagets funktioner förklarar sig motionärerna emellertid beredda att tolerera att bolaget bildas. De bästa förutsättningarna för den erforderliga förnyelsen av energisystemet skulle, menar motionärerna, åstadkommas om energimarknadens struktur utformas i enlighet med vad de sålunda angett som önskvärt. Ett yrkande i motionen går ut på att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall instämma i denna uppfattning.
Frågor om energisystemets förnyelse och om energimarknadens struktur behandlas ingående i utskottets betänkande 1988/89:NU25 om energipolitik, vilket avges samtidigt med detta betänkande. Utskottet hänvisar till sin framställning där och avstår från att på grundval av motion 1988/89:N23 (c) diskutera samma frågor i detta sammanhang. Med det sagda föreslår utskottet att det nu aktuella yrkandet i denna motion lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.
Från miljöpartiets sida har vid utskottsbehandlingen hävdats att riksdagen bör avslå regeringens förslag på denna punkt. Ett samarbete i bolagsform mellan Vattenfall och ett stort transnationellt företag som ABB bör undvikas, menar man. ABB har tillräckliga medel för teknikutveckling på kraftöverföringsområdet, anförs det vidare, och har också det dominerande intresset av en sådan utveckling.
Utskottet delar inte miljöpartiets uppfattning beträffande det nya bolaget utan finner det avsedda fastare samarbetet motiverat såväl från affärsmässig som från energipolitisk synpunkt. Som framhålls i propositionen ligger bl.a. ökade miljökrav inom elöverföringsområdet till grund för Vattenfalls
utvecklingsbehov. Vad gäller vänsterpartiet kommunisternas kritik mot de tilltänkta ägarförhållandena vill utskottet framhålla att samarbetet i ett bolag som ägs av två parter med lika eller i stort sett lika andelar i praktiken måste baseras på enighet mellan parterna om hur bolagets verksamhet skall bedrivas. En ökning av Vattenfalls andel till strax över hälften skulle därför knappast innebära någon verklig förändring av relationen mellan parterna. Motion 1988/89:N24 (vpk) avstyrks således.
I enlighet med regeringens förslag tillstyrker utskottet att regeringen får begärda bemyndiganden att godkänna Vattenfalls förvärv av aktier i det nybildade bolaget och att godkänna att Vattenfall eventuellt tecknar borgen i bolaget intill högst 50 milj. kr. i stället för att lämna delägarlån.
Investeringsplan och finansieringsplan, m.m.
Vattenfalls förslag till investeringsplan för vart och ett av de tre åren under planperioden och totalt för denna, med fördelning på verkets tio resultatområden, presenteras i budgetpropositionen i form av en tabell med kommentarer. Det betonas att investeringsramen är av beräkningskaraktär och att förändringar inom den kan komma att ske mellan olika resultatområden. Regeringens förslag innebär en viss reduktion av den plan som Vattenfall har föreslagit. Efter precisering i vissa detaljer förklaras att regeringen i övrigt ansluter sig till Vattenfalls förslag till omfattning och inriktning av investeringsplanen. Den plan som regeringen förelägger riksdagen innebär en total ram för treårsperioden om 12 650 milj. kr., fördelad på de tre åren med resp. 5 260 milj. kr., 3 800 milj. kr. och 3 590 milj. kr.
Fyra motioner innehåller yrkanden som går ut på avvikelser från den investeringsplan för Vattenfallkoncernen som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen, med senare komplettering i propositionen om tilläggsbudget II.
Längst går i detta avseende motion 1988/89:N417 (mp). De förändringar i investeringsplanen som motionärerna här påkallar är så stora att de har valt att yrka på att riksdagen skall avvisa regeringens förslag och begära att regeringen låter utarbeta en ny investeringsplan i enlighet med de krav som motionärerna har ställt. När kärnkraften avskaffas och belastningen på elnätet avtar bör, hävdas det i motionen, investeringar inom områdena Elproduktion, Överföring, Regional energimarknad och Energiverksrörelse kunna minskas radikalt. Motionärerna räknar beträffande dessa resultatområden med en minskning om i medeltal 30 %. Samma minskning föreslår de för områdena Fastighetsförvaltning och Intern service. De flesta investeringar i kärnkraft är onödiga om man avvecklar kärnkraften inom tre år, tillfogar de. Områdena Naturgasverksamhet samt Entreprenad- och konsulttjänster förutsätts falla bort. Investeringsvolymen under treårsperioden skulle sålunda minskas från 12 650 milj. kr. till 8 263 milj. kr. Motionärerna kritiserar i sammanhanget att regeringen i stort sett har accepterat Vattenfalls inriktning av investeringsplanen, trots att däri ingår insatser för utveckling av värmekraftverk och kondenskraftproduktion baserad på gas och kol, något som, anför de. står i klar motsättning mot riksdagens uttalande år 1988 att koldioxidutsläppen inte bör ökas utöver dåvarande nivå. Följdriktigt finns i
1988/89:NU30
motionen också ett yrkande om att den föreslagna finansieringsplanen skall avvisas på samma sätt som den investeringsplan till vilken den är knuten. Riksdagen föreslås dessutom till regeringen rikta ett uttalande att Vattenfall skall ta hänsyn till det av riksdagen angivna målet att koldioxidutsläppen inte får öka och att därför projekt rörande nya anläggningar för förbränning av fossila bränslen omedelbart skall avbrytas.
Vänsterpartiet kommunisterna vänder sig i motion 1988/89:N432 mot de tilltänkta investeringarna i kärnkraftsanläggningar, av Vattenfall beräknade till 1 756 milj. under planperioden. Kärnkraftens avveckling bör inledas omedelbart, säger motionärerna. I första hand borde reparationsarbetena på reaktorn Ringhals 2 avbrytas och den reaktorn tas ur drift. Den totala investeringsramen skall, begärs det i denna motion, minskas med det nyss angivna beloppet.
Centern föreslår i motion 1988/89:N478 en ännu något mindre reduktion av investeringsramen och dessutom vissa omprioriteringar. Investeringsramen för resultatområdena Överföring och Regional energimarknad, enligt Vattenfalls förslag - mot vilket regeringen inte har riktat någon invändning - beräknad till 5 250 milj. kr. för treårsperioden, vill motionärerna minska med totalt 300 milj. kr. Investeringarna i gasturbiner bör enligt motionen begränsas väsentligt, och när det gäller kärnkraft skall alla investeringar utom de som primärt syftar till att höja säkerheten stoppas. Investeringsramen för kärnkraftsanläggningar skulle sålunda för planperioden minskas med 1 500 milj. kr. till 256 milj. kr. Med angiven begränsning och inriktning av investeringarna skulle det enligt motionärerna skapas utrymme för en extra inbetalning från Vattenfall till staten under budgetåret 1989/90 om 500 milj. kr. I en motion med anledning av tilläggsbudgetpropositionen, 1988/89:N23, klargörs från centerns sida att man står kvar vid den uppfattning som just har refererats men godtar ett tillskott av 50 milj. kr. till den totala investeringsramen på grundval av denna proposition, med därav föranledda konsekvenser i fråga om finansieringsramen.
Utskottet vill först beröra centerns förslag om en ökad inleverans av medel från Vattenfall till staten under budgetåret 1989/90, ett förslag som utskottet ställer sig frågande inför. Det nya förräntningskrav för Vattenfall som riksdagen beslöt om förra året-visserligen under motstånd från bl.a. centern - uttrycks som räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt. Regeringen fastställer förräntningskrav och dessutom ett soliditetsmål; därtill kommer att Vattenfall har att betala en motsvarighet till statlig skatt, uppgående till samma belopp som utdelningen. En utgångspunkt för förräntningskravet har varit att det skall motsvara de krav som ställs på annan motsvarande industriell verksamhet och även medge jämförbarhet med denna. Motionärerna har inte förklarat varför Vattenfall om investeringsvolymen begränsas skulle åläggas ett ökat förräntningskrav. Snarare borde i ett sådant fall konstateras att en större del av investeringarna kan finansieras med medel som har genererats inom rörelsen och att upplåningen i motsvarande mån bör minska.
Motionsyrkanden om att det pågående arbetet med reparation av reaktorn
1988/89: NU30
8 Ringhals 2 skall avbrytas och att reaktorn omedelbart skall tas ur drift behandlar utskottet i sitt betänkande 1988/89:NU25 om energipolitik; utskottet föreslår där att riksdagen skall avslå dessa yrkanden. I den mån riksdagen skulle bifalla yrkandena, såsom föreslås i ett par reservationer, får det ankomma på regeringen att föranstalta om motsvarande korrigering av investeringsplanen. Eftersom beräknad kraftproduktion i händelse av ett sådant riksdagsbeslut skulle falla bort vore det enligt utskottets mening då riktigare att de för kärnkraftsreaktorn avsedda investeringsmedlen i stället ställdes till förfogande för andra investeringar i energisystemet. Med det nu sagda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1988/89:N432 (vpk).
Utskottet finner inte skäl för en sådan mera allmän reduktion av Vattenfalls investeringar och därmed på sikt av dess bidrag till energiproduktionen som miljöpartiet förespråkar. Motion 1988/89:N417 (mp) avstyrks i angivna delar. Vad gäller anläggningar för förbränning av fossila bränslen hänvisar utskottet till sin behandling av detta ämne i betänkandet 1988/ 89:NU25.
De begränsningar av investeringsplanen som centern föreslår när det gäller andra ändamål än investeringar på kärnkraftsområdet finner utskottet inte lämpliga. Därför och med hänvisning också till vad nyss sagts om det av motionärerna föreslagna kravet på ökad inleverans av medel från Vattenfall till staten avstyrker utskottet motion 1988/89:N478 (c) i angiven del.
I sin redogörelse i budgetpropositionen för den föreslagna investeringsplanens inriktning har miljö- och energiministern särredovisat alla Vattenfalls förslag till investeringar vilkas totala investeringskostnad överstiger 100 milj. kr. och som inte tidigare har redovisats för riksdagen. Som skäl anges att det därigenom kan skapas enhetlighet och överskådlighet i vad som redovisas för riksdagen. Utskottet instämmer i detta omdöme och i regeringens uttalande att den angivna ordningen bör tillämpas framöver. Utskottet vill tillägga att de sålunda avsedda större investeringsprojekten bör klart definieras och att det varje år i anslutning till investeringsplanen bör anges i vilken mån investeringsramarna beräknas bli tagna i anspråk för projekt som tidigare har anmälts för riksdagen.
Beträffande vattenfallsprojekt gäller, såsom också beskrivs i budgetpropositionen, för närvarande en särskild ordning. Utbyggnadsprojekt inom vattenkraftsområdet om minst 8 MW skall underställas riksdagen, innan Vattenfall av regeringen medges rätt att ta investeringsmedel i anspråk. Därutöver har regeringen beslutat att Vattenfall utan särskilt medgivande av regeringen får använda investeringsmedel för utbyggnadsprojekt inom vattenkraftsområdet om högst 1,5 MW.
Med den nyss angivna generella principen om att alla projekt för vilka investeringskostnaden överstiger 100 milj. kr. skall särredovisas bortfaller, anförs det i propositionen, behovet av särskilda bestämmelser för vattenkraftsprojekt. I motion 1988/89:N417 (mp) riktas invändning mot detta uttalande. Nuvarande regel bör bibehållas, anser motionärerna.
Bostadsutskottet har just i sitt betänkande 1988/89:BoU12 om naturresurslagen översiktligt erinrat om beslutsordningen vid vattenkraftsutbygg -
1988/89:NU30
nåd. Till grund för ställningstaganden till om olika vattenkraftsprojekt skall förverkligas eller ej ligger främst den av riksdagen beslutade vattenkraftsplanen och 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen). Denna paragraf innehåller en förteckning över vattenområden och älvsträckor där vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Den omständigheten att ett projekt tas upp i vattenkraftsplanen innebär inte att utbyggnaden kommer att genomföras. En fråga om utbyggnad avgörs av vattendomstolen eller regeringen och då i den ordning som anges i vattenlagen (1983:291) och angränsande lagar. Bl.a. gäller att naturresurslagen skall tillämpas vid den tillståndsprövning av ett vattenföretag som sker enligt vattenlagen. Det är sålunda inte riksdagen som har att besluta om utbyggnad eller ej av projekt som inte omfattas av 3 kap. 6 § naturresurslagen.
Enligt vad utskottet har inhämtat kan investeringskostnaden för ett vattenkraftsprojekt om 8 MW för närvarande beräknas ligga på en nivå vid omkring 150 milj. kr.
Den nyss omtalade riksdagsprövning av vattenkraftsprojekt om minst 8 MW som hittills har tillämpats gäller, vill näringsutskottet framhålla, projekt som Vattenfall önskar genomföra och som antingen redan har förklarats tillåtna eller senare kommer att prövas enligt vattenlagen.
För dem som av naturskyddsskäl etc. önskar att ett vattenområde eller en älvsträcka som Vattenfall disponerar över skall bevaras från att byggas ut i verkets regi finner utskottet, mot bakgrund av vad som här har angivits, den adekvata metoden vara att söka åstadkomma att objektet upptas bland dem som skyddas enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen. Det är inte motiverat att en särskild riksdagsprövning på detta slags grunder skall äga rum beträffande just Vattenfalls projekt. Syftet med riksdagens behandling av sådana projekt - när de presenteras som delar av Vattenfalls investeringsplan - skall vara att avgöra om de är godtagbara från ekonomisk och energipolitisk synpunkt och att vid behov placera in dem i en prioritetsordning i sådant hänseende. Med hänsyn till vad nu sagts godtar utskottet regeringens uppfattning att den särskilda riksdagsprövningen av vissa Vattenfall tillhöriga vattenkraftsprojekt kan upphöra. Det berörda yrkandet i motion 1988/89:N417 (mp) avstyrks.
Borgen, aktieförvärv m.m.
I anslutning till förslag om Vattenfalls investeringar hemställer regeringen regelmässigt om vissa bemyndiganden rörande borgensåtaganden. I år föreslås riksdagen godkänna att dels regeringen eller efter regeringens bemyndigande Vattenfall, dels fullmäktige i riksgäldskontoret tecknar borgen intill sammanlagt 13 637 milj. kr. för lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier. Därav beräknas högst 645 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag. Förslaget innebär en minskning av ramen med 679 milj. kr. jämfört med den borgensram som fastställdes förra året. I propositionen lämnas uppgifter om en del av de nya ändamål för vilka borgensteckning beräknas bli erforderlig. Drygt 13 miljarder kronor av den
1988/89:NU30
föreslagna borgensramen avser, enligt vad utskottet har inhämtat från regeringskansliet, borgen som redan har tecknats.
I motion 1988/89:N417 (mp) begärs att riksdagen skall avvisa regeringens förslag till utökad borgensram för Vattenfall. Innebörden av yrkandet får anses vara att ingen ny borgen skall få tecknas innan en sådan investeringsplan som motionärerna begär har blivit fastställd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Liksom tidigare föreslår regeringen också att den skall få bemyndigande att under det kommande budgetåret inom en viss ram besluta i frågor som rör förvärv av aktier i eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde. Ramen föreslås liksom för det nu löpande budgetåret bli 75 milj. kr. Även på denna punkt yrkas i motion 1988/89:N417 (mp) att regeringens förslag skall avslås av riksdagen.
Konsekvensen av ett beslut enligt motionärernas förslag blir att frågor om sådana aktieförvärv etc. som här avses regelmässigt kommer att få underställas riksdagen.
Utskottet kan inte finna skäl för en återgång i detta avseende till ett tidigare system med en betydligt mera ingående styrning från riksdagens sida av Vattenfalls verksamhet. Utskottet rekommenderar att den nuvarande ordningen i fråga om rätt att besluta i frågor om aktieförvärv och bolagsbildning bibehålls och avstyrker alltså motion 1988/89:N417 (mp) i den del som är i fråga.
Staten äger för närvarande 60 % av aktiekapitalet i Swedegas AB, vars verksamhet omfattar import och försäljning av naturgas. I budgetpropositionen anmäls att vissa ägarförändringar inom Swedegas kan komma att aktualiseras under år 1989 i syfte att bl.a. underlätta bearbetningen av den potentiella naturgasmarknaden i Mellansverige. Regeringen föreslår att Vattenfall skall få möjlighet att förvärva och övergångsvis inneha de nuvarande minoritetsdelägarnas aktier i Swedegas som ett led i en omstrukturering av bolaget, med sikte på att aktierna senare skall överlåtas till andra ägare. Frågan om en mera långsiktig lösning av ägarfrågan beräknas kunna anmälas för riksdagen under nästa riksmöte.
I detta sammanhang behandlar utskottet ännu ett yrkande i motion 1988/89:N417 (mp), enligt vilket Vattenfall inte skall medges förvärva några aktier i Sydgas AB. Vattenfall bör, menar motionärerna, specialiseras på enbart elproduktion. Något förvärv från Vattenfalls sida av aktier i Sydgas är emellertid inte aktuellt. Yrkandets utformning torde bero på ett skrivfel. Utskottet utgår från att motionärerna har avsett att ställa ett yrkande rörande Swedegas. Vid utskottsbehandlingen har från miljöpartiets sida yrkats avslag på regeringens nyssnämnda förslag beträffande detta företag.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag, vilket som framgått avser en temporär anordning. Det senast nämnda yrkandet i motion 1988/89:N417 (mp) avstyrks.
1988/89 :NU30
11 Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall
1988/89:NU30
Vid flera tidigare tillfällen har inom riksdagen väckts förslag om att Vattenfall skulle delas upp i olika bolag av vilka flertalet - i samband med en mera omfattande utförsäljning av statliga företag - skulle säljas till allmänheten. I sitt betänkande förra året om ny ekonomisk styrning av Vattenfall (NU 1987/88:41) lämnade utskottet en redogörelse för den tidigare behandlingen av frågan. I år förekommer två motioner med förslag av denna innebörd. Därtill kommer i en tredje motion förslag om en uppdelning enligt andra principer, med överföring av vissa verksamhetsgrenar till andra myndigheter eller till regionala intressenter.
Av de båda först åsyftade motionerna är en, 1988/89:N220, gemensam för de borgerliga partierna. Den har rubriken Ägandespridning genom försäljning av statliga företag; i sin huvuddel behandlas den i näringsutskottets betänkande 1988/89:NU34. Yrkandet i motionen går ut på att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer som anges i motionen. Det avsnitt i motionen som ägnas åt Vattenfall har i huvudsak följande innebörd. En utgångspunkt vid försäljningen skall vara att kraftproduktionens effektivitet inte försämras och att produktionskostnaderna inte stiger till följd av försäljningen. Ansvaret för stamlinjenätet bör också fortsättningsvis ligga hos ett statligt organ. Övrig verksamhet bör däremot fördelas mellan självständiga, regionalt förankrade enheter. Ett alternativ skulle vara att Vattenfalls nuvarande regioner, som är fem till antalet, får bilda självständiga regionala enheter. Även andra möjligheter till uppdelning borde dock undersökas. Aktierna i de nybildade kraftbolagen skulle saluföras till allmänheten i ett tempo som anpassats till kapitalmarknadens absorptionskapacitet.
Ett snarlikt förslag framförs i motion 1988/89:N460 (c). Fem regionala enheter skulle bli självständiga bolag och överta all vattenkraft samt distributionsanläggningar, värmeanläggningar etc., dock icke kärnkraftverken. De senare skulle ligga kvar hos ett moderbolag som skulle svara för driften av stamlinjenätet samt myndighetsfunktioner. Forsknings- och utbildningsverksamheten skulle hållas samman i ett särskilt FoU-bolag. Alla bolag utom moderbolaget skulle introduceras på Stockholms fondbörs.
Den tredje av de här avsedda motionerna är miljöpartiets motion 1988/89:N417 (mp). I denna föreslås följande. Vattenfall delas i ett verk för elproduktion och ett för eldistribution. Dess verksamhet rörande energiförbrukning och energihushållning liksom också dess uppdrag att utarbeta planer för kärnkraftsavvecklingen överförs till statens energiverk. Vidare skall regeringen låta utreda om vattenkraftverken i Norrland kan överföras till lokal eller regional äganderätt. Motionärernas hemställan i dessa hänseenden är fördelad på tre punkter - om begäran till regeringen att den skall låta utarbeta förslag till uppdelning och omorganisation, låta utreda metoder för och konsekvenser av ett överförande av vattenkraftsanläggningar från staten till landstingen samt låta utreda ett överförande av Vattenfalls verksamhet inom områdena energiforskning och energihushållning till statens energiverk.
Utskottet är liksom tidigare av den bestämda uppfattningen att statens
vattenkraftstillgångar bör behållas i statens ägo. Någon uppdelning av Vattenfall motiverad av att en utförsäljning möjligen skulle underlättas därigenom bör alltså inte komma i fråga. Sådana organisatoriska förändringar som föreslås i motionerna skulle, menar utskottet, innebära allvarliga risker för störningar i ett väl fungerande integrerat system för produktion och distribution av kraft. Detta förhållande framstår som särskilt allvarligt med hänsyn till att den förestående kärnkraftsawecklingen ställer stora krav på insatser för elhushållning och ny elproduktionsteknik. Vattenfall är den kanske viktigaste statliga resursen för dessa ändamål.
Beträffande förslagen i motion 1988/89:N417 (mp) vill utskottet tillägga följande. Motionärerna har inte anfört något motiv för att landstingen skulle överta den för dem i stort sett artfrämmande verksamhet som energiproduktionen utgör. Omfattande ekonomiska problem skulle kräva sin lösning för att en sådan överflyttning skulle kunna bli möjlig. En skilsmässa mellan energiproduktionen och forsknings- och utvecklingsverksamheten förefaller mindre välbetänkt med hänsyn till att denna har stor direkt betydelse för energiproduktionssystemets utveckling. Den nuvarande rollfördelningen mellan Vattenfall och statens energiverk har enligt utskottets uppfattning visat sig fungera bra.
Med det sagda avstyrker utskottet såväl motion 1988/89:N220 (m, fp, c) i här behandlad del och motion 1988/89:N460 (c) som de nu berörda yrkandena i motion 1988/89:N417 (mp).
Lokalisering av viss verksamhet
I motion 1988/89:N401 (c, m, fp) begärs utredning och förslag om omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor eller delar därav till Västernorrlands län. Motion 1988/89:N424 (s) har ett liknande syfte. Där förordas att delar av Vattenfalls verksamhet skall lokaliseras till Sundsvall.
Likartade motioner behandlades av utskottet förra året (NU 1987/88:41 s. 14). Med hänvisning till ett frågesvar av miljö- och energiminister Birgitta Dahl påpekade utskottet då att det var en grundläggande förutsättning för den nya organisation för Vattenfall som fastställdes år 1986 att verksamhet skulle decentraliseras från de centrala staberna i Stockholm till de olika regionkontoren, av vilka ett är beläget i Sundsvall. Denna decentralisering kommer enligt vad utskottet har erfarit att fortsätta. I sammanhanget bör nämnas att Vattenfall våren 1988 beslöt om utlokalisering av olika avdelningar - för byggprojektering och konstruktion till Ludvika samt för bygganläggning och för viss dataverksamhet till Luleå. Besluten rörande Ludvika och Luleå beräknas leda till att ca 170 personer får sysselsättning där. Beslut har också fattats om förflyttning av vissa enheter från Luleå till Gällivare och Porjus.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra någon framställning till regeringen på grundval av de nu aktuella motionerna. Det bör överlämnas åt Vattenfall att såsom redan skett ta initiativ till och genomföra åtgärder som kan leda till en önskvärd regional fördelning av personalen inom Vattenfallkoncernen. Motionerna 1988/89:N401 (c, m, fp) och 1988/89:N424 (s) avstyrks alltså.
1988/89:NU30
13 Förslag rörande lokaliseringen av viss verksamhet inom Vattenfall framförs också i motion 1988/89:N406 (vpk). Där föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära att Vattenfall får i uppdrag att lokalisera en administrationsgrupp till Stugun i Jämtland för att sköta verkets stora byggoch underhållsprojekt i Mellannorrland och vidare att lokalisera en fast byggnads- och underhållsorganisation till Jämtland.
Som utskottet just har nämnt har Vattenfall genomfört omlokaliseringar innebärande att vissa arbetstillfällen har flyttats från regionala centra till mindre orter. Utskottet förutsätter att ytterligare sådana initiativ kan komma i fråga. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen emellertid inte ingripa med så detaljerade anvisningar rörande Vattenfalls verksamhet på olika håll i landet som åsyftas i den nu berörda motionen. Denna avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m.
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1988/89:125 bilaga 10 momenten 1 och 2 och med avslag på motion 1988/89:N24
dels bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i ett bolag för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB i enlighet med vad som anförs i propositionen, dels bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk, för det fall verket inte lämnar delägarlån till nämnda utvecklingsbolag, tecknar borgen för lån till bolaget intill högst 50 000 000 kr.,
b) avslår motion 1988/89:N23 yrkande 1,
2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3 och med avslag på motion 1988/89:N23 yrkande 2,1988/89:N417 yrkandena 1, 2 och 7, motion 1988/89:N432 yrkande 17 och motion 1988/ 89:N478 yrkande 16 godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncemen i enlighet med vad utskottet anfört,
3. beträffande beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt att riksdagen avslår motion 1988/89:N417 yrkande 6,
4. beträffande borgensram
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N417 yrkande 3 bemyndigar dels regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens vattenfallsverk, dels fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 13 637 000 000 kr., varav högst 645 000 000 kr. till eldistributionsbolag,
5. beträffande förvärv av aktier, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N417 yrkande 4
1988/89:NU30
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram av 75 000 000 kr.,
6. beträffande förvärv av aktier i Swedegas AB, m.m. att riksdagen
a) med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att besluta i frågor som rör förvärv av aktier i Swedegas AB i enlighet med vad som anförs i propositionen,
b) avslår motion 1988/89:N417 yrkande 5,
7. beträffande uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall att riksdagen
a) avslår motion 1988/89:N417 yrkandena 8-10,
b) avslår motion 1988/89 :N220 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N460,
8. beträffande omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands län
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N401 och 1988/89:N424,
9. beträffande lokalisering av vissa enheter till Jämtland att riksdagen avslår motion 1988/89:N406.
Stockholm den 11 maj 1989
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s) (mom. 1-2), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s) (mom. 3-9), Karin Falkmer (m), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c) (mom. 3—9), Stig Bertilsson (m), Ivar Franzén (c) (mom. 1-2) och Gudrun Schyman (vpk).
Reservationer
1. Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (mom. 1)
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet delar” och slutar på s. 7 med ”lämna delägarlån” bort ha följande lydelse: Utskottet finner den förutsättning för Vattenfalls engagemang i det nya bolaget som vänsterpartiet kommunisterna kräver vara väl befogad. Följaktligen uppställer utskottet som villkor för sitt tillstyrkande av de föreslagna
1988/89:NU30
bemyndigandena för regeringen att Vattenfalls ägarandel i det nya bolaget kommer att vara minst 51 %.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m.
att riksdagen
a) med anledning av proposition 1988/89:125 bilaga 10 momenten 1 och 2 och med bifall till motion 1988/89:N24
dels bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk, under förutsättning att dess ägarandel kommer att uppgå till minst 51 %, förvärvar aktier i ett bolag för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB i enlighet med vad som i övrigt anförs i propositionen,
dels bemyndigar regeringen att under samma förutsättning godkänna att statens vattenfallsverk, för det fall verket inte lämnar delägarlån till nämnda utvecklingsbolag, tecknar borgen för lån till bolaget intill högst 50 000 000 kr.,
b) (=utskottet).
2. Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (mom. 1)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet delar” och slutar på s. 7 med ”lämna delägarlån” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i den från miljöpartiets sida framförda uppfattningen och avstyrker alltså proposition 1988/89:125 såvitt den gäller utvecklingssamarbete mellan Vattenfall och ABB.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB
m.m.
att riksdagen
a) avslår proposition 1988/89:125 bilaga 10 momenten 1 och 2 och motion 1988/89:N24,
b) (= utskottet).
3. Investeringsplan och finansieringsplan (mom. 2)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 9 med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
Centerns plan för förnyelse av energisystemet innebär ett minskat investeringsbehov och ger utrymme för ökad inleverans av medel från Vattenfall till staten. Som sägs i motion 1988/89:N478 (c) bör Vattenfall nu närmast åläggas att under budgetåret 1989/90 inbetala 500 milj. kr. utöver vad som följer av tidigare fastställt förräntningskrav. Investeringsplanen bör genom regeringens försorg reduceras på sätt som föreslås i denna motion. I
1988/89:NU30
vad gäller investeringar på kärnkraftsområdet och i anläggningar för förbränning av fossila bränslen skall riksdagens beslut på grundval av utskottets betänkande 1988/89:NU25 beaktas. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N23 (c), båda i angiven del. Därav följer att utskottet avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3, med bifall till motion 1988/89:N23 yrkande 2 och motion 1988/89:N478 yrkande 16 och med avslag på motion 1988/89:N417 yrkandena 1, 2 och 7 och motion 1988/89:N432 yrkande 17 godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad utskottet anfört.
4. Investeringsplan och finansieringsplan (morn. 2)
Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Motionsyrkanden om” och slutar på s. 9 med ”angiven del” bort ha följande lydelse: Utskottet tar avstånd från det förslag om en långtgående reduktion av Vattenfalls investeringar som framläggs i motion 1988/89:N417 (mp), utom såvitt gäller investeringarna i kärnkraft, och likaledes, med samma undantag, från centerns förslag i motion 1988/89:N478 om mera begränsade ingrepp i investeringsplanen. I vad avser investeringar på kärnkraftsområdet och i anläggningar för förbränning av fossila bränslen skall riksdagens beslut på grundval av utskottets betänkande 1988/89:NU25 beaktas. Vid beslut att sådana investeringar icke skall äga rum bör beloppen i investeringsplanen och den därtill knutna finansieringsplanen genom regeringens försorg korrigeras i motsvarande mån. Med det sagda tillstyrks motion 1988/89:N432 (vpk) i den del som behandlas här.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3, med bifall till motion 1988/89:N432 yrkande 17 och med avslag på motion 1988/89:N23 yrkande 2, motion 1988/89:N417 yrkandena 1, 2 och 7 och motion 1988/89:N478 yrkande 16 godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad utskottet anfört.
1988/89:NU30
5. Investeringsplan och finansieringsplan (mom. 2) 1988/89:NU30
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Motionsyrkanden om” och slutar på s. 9 med ”angiven del” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till kravet i motion 1988/89:N417 (mp) på att riksdagen skall avvisa regeringens förslag till investeringsplan för Vattenfallkoncernen och därtill anslutande finansieringsplan. Som motionärerna anför bör regeringen lägga fram ett nytt förslag till investeringsplan med en ram för treårsperioden på 70 % av den som regeringen har föreslagit. Reduktionen av beloppen för olika resultatområden bör verkställas enligt de principer som anges i motionen. I fråga om anläggningar för förbränning av fossila bränslen skall iakttas sådana restriktioner som påyrkas i motion 1988/89:N417 (mp). Av vad tidigare sagts följer att det i tilläggsbudgetpropositionen föreslagna tillskottet till investeringsplanen av 50 milj. kr. inte bör bli aktuellt.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande investeringsplan och finansieringsplan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N417 yrkandena 1,2 och 7 avslår proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del och proposition 1988/89:125 bilaga 10 moment 3 samt motion 1988/89:N23 yrkande 2, motion 1988/89:N432 yrkande 17 och motion 1988/89:N478 yrkande 16 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt (mom. 3)
Lars Norberg (mp) och Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Den nyss” och slutar med ”1988/89:N417 (mp) avstyrks” bort ha följande lydelse: Med hänsyn till det speciella intresse som från allmänhetens sida riktas mot investeringar i ny vattenkraft finns det anledning att prövningsreglerna på detta område är speciella. Det finns enligt utskottets uppfattning inte något motiv för en ändring av den nuvarande ordningen beträffande vilka av Vattenfalls vattenkraftsprojekt som skall underställas riksdagen. Utskottet vill också framhålla att det är av vikt att staten i sin roll som näringsidkare iakttar inte endast de minimikrav som uppställs i lag utan också krav som dikteras av mera långtgående samhällsekonomiska och miljömässiga hänsyn. Detta är ytterligare ett skäl för att Vattenfalls projekt skall underställas riksdagen enligt tidigare regler. Såsom begärs i motion 1988/89:N417 (mp) bör riksdagen meddela regeringen att denna ordning bör bibehållas.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:417 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Borgensram (mom. 4)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i det berörda yrkandet i motion 1988/89:N417 (mp) och föreslår alltså riksdagen att inte lämna de begärda bemyndigandena i fråga om tecknande av ny borgen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande borgensram
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N417 yrkande 3 avslår proposition 1988/89:100 bilaga 16 i vad gäller medgivande för statens vattenfallsverk att teckna viss ny borgen.
8. Förvärv av aktier, m.m. (mom. 5)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Eftersom Vattenfall enligt utskottets mening bör specialisera sig på elproduktion och eldistribution i affärsverksform föreligger knappast något behov av aktieförvärv och bolagsbildningar. Utskottet delar motionärernas uppfattning att de frågor om förvärv av aktier i vissa bolag eller om bildande av bolag som det här gäller bör prövas av riksdagen. Motion 1988/89:N417 (mp) tillstyrks alltså i denna del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande förvärv av aktier, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N417 yrkande 4 avslår proposition 1988/89:100 bilaga 16 i vad avser beslut rörande förvärv av aktier i eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde.
9. Förvärv av aktier i Swedegas AB, m. m. (mom. 6)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”1988/89:N417 (mp) avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen att Vattenfalls verksamhet bör inriktas på elproduktion och att verket inte bör syssla med naturgas. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför inte lämna det begärda bemyndigande som möjliggör att verket kan överta aktier i Swedegas. Regeringens förslag på denna punkt avstyrks alltså av utskottet, vilket ligger i linje med vad som anförs i motion 1988/89:N417 (mp).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förvärv av aktier i Swedegas AB, m.m. att riksdagen
1988/89:NU30
!
a) avslår proposition 1988/89:100 bilaga 16 i ifrågavarande del,
b) (= utskottet).
10. Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall (mom. 7)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Stig Bertilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet är” och slutar på s. 13 med ”motion 1988/89:N417 (mp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i det väsentliga den uppfattning om Vattenfalls ställning och organisation som kommer till uttryck i motionerna 1988/89:N220 (m, fp,
c) och 1988/89:N460 (c). En organisatorisk lösning bör eftersträvas som innebär ökad konkurrens på elmarknaden. Företagsstrukturen bör vara mindre centraliserad och marknaden mindre politiskt styrd. Med utgångspunkt i principen att staten bör avveckla affärsverksamhet inom områden där det inte finns särskilda skäl för ett engagemang från statens sida bör en betydande del av Vattenfalls tillgångar kunna avyttras. Enskilda och kommunägda företag bedriver ju redan en framgångsrik verksamhet inom flertalet led i energiförsörjningen.
Nuvarande myndighetsfunktioner hos Vattenfall liksom ansvaret för stamlinjenätet bör även fortsättningsvis ligga hos ett statligt organ. Den övriga verksamheten bör fördelas mellan självständiga regionala enheter, som efter hand bör överföras i annans ägo än statens.
Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga fram ett förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet här har anfört. Detta innebär att motion 1988/89:N220 (m, fp, c) i här aktuell del och motion 1988/89:N460 (c) blir i huvudsak tillgodosedda. Förslaget i motsvarande del av motion 1988/89:N417 (mp) avviker i betydelsefulla hänseenden från vad utskottet här har förordat. Bl.a. bibehålls det offentliga ägandet oinskränkt. Hur det skulle bli möjligt att lösa de vittgående ekonomiska problem som ett genomförande av förslaget skulle vara förknippat med har motionärerna inte ens antytt. De berörda yrkandena i motion 1988/89:N417 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med anledning av motion 1988/89:N220 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N460 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall (mom. 7)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet är” och slutar på s. 13 med ”motion 1988/89:N417 (mp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar tanken på en utförsäljning av statens vattenkraftstill -
1988/89:NU30
gångar till privata intressen. Eftersom grundtanken bakom motion 1988/ 89:N220 (m, fp, c) i här aktuell del och motion 1988/89:N460 (c) är att en sådan försäljning skall genomföras avstyrker utskottet dessa. Däremot tillstyrker utskottet motion 1988/89:N417 (mp) i motsvarande del. Den visar på ett viktigt mål för en rationell inriktning av Vattenfalls verksamhet. Verket bör specialisera sig på elproduktion; dess mer eller mindre självpåtagna uppgifter på andra områden bör övergå till andra organ som genom sin verksamhet i övrigt är bättre skickade för ändamålet. Regeringen bör anmodas att låta verkställa utredning med sikte på en sådan uppdelning och omorganisation som utskottet här har nämnt. I det sammanhanget bör också möjligheterna för andra centrala och regionala organ att överta för dem närliggande delar av Vattenfalls verksamhet studeras. Utredningsarbetet bör styras av ambitionen att den verksamhet som Vattenfall nu bedriver skall omstruktureras och förändras på sådant sätt att den förestående förnyelsen av energisystemet i möjligaste mån främjas.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall att riksdagen
a) med bifall till motion 1988/89:N417 yrkandena 8-10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet).
12. Omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands län (mom. 8)
Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
De förslag som lämnas i motionerna 1988/89:N401 (c, m, fp) och 1988/89:N424 (s) ligger väl i linje med utskottets uppfattning att Vattenfalls verksamhet bör regionaliseras. Regeringen bör föranstalta om en utredning av förutsättningarna för och lämpligheten av att hela eller delar av Vattenfalls huvudkontor omlokaliseras till Västernorrlands län.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands län
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:N401 och 1988/ 89:N424 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Lokalisering av vissa enheter till Jämtlandslän (mom. 9)
Lars Norberg (mp) och Gudrun Schyman (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse: Utskottet finner förslaget i motion 1988/89:N406 (vpk) om Stugun i Jämtland som lokaliseringsort för vissa angivna enheter väl motiverat.
1988/89:NU30
21 Regeringen bör ta det initiativ som kan erfordras för att den berörda lokaliseringen skall komma till stånd.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande lokalisering av vissa enheter till Jämtland att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N406 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (mom. 1)
Roland Larsson (c) och Ivar Franzén (c) anför:
Centern konstaterar i motion 1988/89:N23 att det på grund av regeringens energipolitik saknas oberoende aktörer som skulle kunna svara för de funktioner som det för Vattenfall och ABB gemensamma utvecklingsbolaget är avsett att fylla. Centern är därför beredd att tolerera att bolaget bildas. Utskottet föreslår att det inledande yrkandet i motionen skall lämnas utan åtgärd. Vi accepterar detta, eftersom ett motsvarande yrkande får en fullständig behandling i utskottets betänkande 1988/89:NU25.
1988/89:NU30
22 Innehåll
1988/89:NU30
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Proposition 1988/89:100 2
Förslag 2
Förslagens innebörd 2
Proposition 1988189:125 , 3
Förslag 3
Förslagens innebörd 3
Motionerna 3
Utskottet 5
Inledning 5
Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB 6
Investeringsplan och finansieringsplan, m.m 7
Borgen, aktieförvärv m.m 10
Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall 12
Lokalisering av viss verksamhet 13
Hemställan 14
Reservationer
1.UtvecklingssamarbetemedAseaBrownBoveriABm.m. (vpk) .. 15
2. Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (mp)... 16
3. Investeringsplan och finansieringsplan (c) 16
4. Investeringsplan och finansieringsplan (vpk) 17
5. Investeringsplan och finansieringsplan (mp) 18
6. Beslutsordning i fråga om vattenkraftsprojekt (vpk, mp) 18
7. Borgensram (mp) 19
8. Förvärv av aktier, m.m. (mp) 19
9. Förvärv av aktier i Swedegas AB, m.m. (mp) 19
10. Uppdelning och partiell försäljning av Vattenfall (m, fp, c) 20
11. Uppdelning och partiell försälj ning av Vattenfall (mp) 20
12. Omlokalisering av vissa enheter till Västernorrlands län (c, mp)... 21
13. Lokalisering av vissa enheter till Jämtlandslän (vpk, mp) 21
Särskilt yttrande
Utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB m.m. (c) 22
töckholm 1989