Använt kärnbränsle, m.m.
Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU31
Använt kärnbränsle, m.m.
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen) bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) punkt C 10, som gäller anslag till statens kärnbränslenämnd,
dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1988/89:37 om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.,
dels - helt eller delvis - nio motioner från allmänna motionstiden, vilka rör bl.a.
forskningen om hantering av använt kärnbränsle, m.m., finansieringen av framtida utgifter för använt kärnbränsle, m.m., slutförvaret för reaktoravfall (SFR).
Sammanfattning
Utskottet avstyrker en rad motioner rörande hanteringen av använt kärnbränsle, m.m. och finansieringen av framtida utgifter för detta ändamål. Motionsyrkandena får på nästan alla punkter stöd i reservationer. Bland krav som sålunda framförs är en ändrad fördelning av ansvaret för forskningen på området (c, vpk, mp), en betydande preliminär höjning av avgiften för de framtida utgifterna (vpk; mp), kritisk belysning av problem i samband med slutförvaret för reaktoravfall (vpk, mp) och åtgärder för att den brittiska upparbetningsanläggningen Sellafield skall stängas (c, vpk, mp).
Propositionen
I proposition 1988/89:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) har regeringen under punkt C 10 (s. 92-95) föreslagit riksdagen att till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1988189:37 och som behandlas här är:
1988/89:N7 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om nivån på avgiften för finansiering av utgifter för hantering av använt kärnbränsle m.m.
1988/89
NU31
l
1 Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr31
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1988/89:N426 av Gudrun Schyman (vpk) och Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen verkar för att avtalen mellan de svenska kärnkraftsproducenterna och Cogéma resp. BNFL omedelbart offentliggörs.
1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
13. hos regeringen begär att en grundlig redovisning av läget görs angående kontraktet med Cogéma: återstående förpliktelser från svensk sida, vilka stater som övertagit ansvar för viss del av det svenska bränslet osv., i enlighet med vad i motionen anförts,
14. hos regeringen hemställer om en fullständig redovisning av utbytet, handeln och förpliktelserna mellan utländska kärnenergiföretag och de svenska företagen i Västerås, Studsvik och Ranstad,
15. hos regeringen hemställer om en fullständig redogörelse för verksamheten vid Studsvik.
1988/89:N435 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. ger regeringen i uppdrag att frånta SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) sitt nuvarande uppdrag att bedriva forskning om kärnkraftens avfallshantering,
2. som sin mening ger regeringen till känna att forskningen om kärnkraftens slutsteg bör behandlas i enlighet med vad som föreslås i motionen,
3. beslutar att bedömningen av kärnkraftsavfallets kostnader överförs från statens kärnbränslenämnd till fristående ekonomiska experter,
4. hos regeringen hemställer att en preliminär ökning av avgiften för kärnkraftens avfallskostnader med 4 öre/kWh påförs industrins elförbrukning oavsett om denna el kommer från kärnkraften eller ej.
1988/89:N436 av Lars Norberg (mp) och Elisabet Franzén (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) bör fråntas sitt nuvarande uppdrag att bedriva forskning om kärnkraftens avfallshantering,
2. hos regeringen hemställer att forskningen om kärnkraftens slutsteg behandlas i enlighet med vad som föreslås i motionen,
3. beslutar att bedömningen av kärnkraftsavfallets kostnader skall överföras från SKB till fristående ekonomiska experter,
4. hos regeringen hemställer att en preliminär avgift för avfallskostnaderna beräknas till 6 öre/kWh levererad kärnkraftsel.
1988/89:N437 av Eva Goés (mp) och Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SFR-förvaret måste anses bryta mot den av Sverige undertecknade konventionen om förbud mot dumpning av radioaktivt avfall i havet och att verksamheten därför bör avbrytas,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett offentligt förhör angående slutförvaret utanför Forsmark, SFR,
1988/89:NU31
3. beslutar att inget ytterligare avfall får föras ned i Forsmarkslagret, innan 1988/89:NU31 detta offentliga förhör hållits,
4. beslutar att inga ytterligare tillstånd meddelas rörande anläggningen.
1988/89:N463 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen och hanteringen av kärnkraftens avfall.
1988/89:N469 av Gudrun Schyman m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. begär att regeringen tillsätter en opartisk utredning för att lösa kärnavfallsfrågan,
2. beslutar att den pågående verksamheten vid Forsmarkslagret omedelbart stoppas.
1988/89:N477 av Marianne Samuelsson (mp) och Birger Schlaug (mp) såvitt gäller yrkandet (2) - med motivering i motion 1988/89:Jo965 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att deponering av radioaktivt kärnavfall i havsbotten bör förbjudas.
1988/89:N479 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1) - med motivering i motion 1988/89:Jo972 - att riksdagen begär hos regeringen initiativ så att de radioaktiva utsläppen upphör och att upparbetningsanläggningarna stängs, i enlighet med motionen.
Utskottet
Statens kärnbränslenämnd
Statens kärnbränslenämnd har uppgifter av flera skilda slag. En huvuduppgift är att granska kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsprogram för hantering och förvaring av det använda kärnbränslet och för rivning av kärnkraftverken. Nämnden övervakar också fortlöpande hur kärnkraftsföretagen genomför programmet. För att kunna fullgöra denna uppgift följer nämnden den internationella forskningen inom området och tar initiativ till sådan forskning som behövs för nämndens tillsynsverksamhet. En annan avnämndens huvuduppgifter är att sköta frågor som rör finansieringen av den nämnda hanteringen etc. Varje år beräknar nämnden storleken på de avgifter som skall tas ut från kärnkraftsföretagen för att täcka kostnaderna för denna verksamhet nu och i framtiden. Förslag till avgifter för det kommande året redovisas i en plan som lämnas till regeringen före oktober månads utgång. Nämnden har också ansvar för att allmänheten får insyn i det arbete som bedrivs för att det använda kärnbränslet skall kunna slutförvaras på ett säkert sätt.
Utgifterna för nämndens verksamhet under det kommande budgetåret beräknas till ca 10,4 milj. kr. Eftersom verksamheten finansieras med avgifter, föreslår regeringen liksom tidigare att nämnden får anslag med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.
3 Hanteringen av använt kärnbränsle, m.m.
Enligt lagen om kärnteknisk verksamhet avses med kärnavfall använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar, radioaktivt avfall som har bildats i en kärnteknisk anläggning eller material eller annat som har blivit radioaktivt förorenat i en sådan anläggning samt radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas. Använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar räknas liksom uran, plutonium m.m. till kategorin kärnämne.
En opartisk utredning med uppgift att lösa kärnavfallsfrågan begärs i motion 1988/89:N469 (vpk). Motionen är i första hand inriktad på kritik mot slutförvaret för reaktoravfall (SFR) i Forsmark; till detta ämne återkommer utskottet senare i detta betänkande. Frågan om hur avfallet skall oskadliggöras bör omprövas grundligt och förutsättningslöst av en från kraftindustrin fristående forskargrupp, anför motionärerna. De kräver en öppen debatt om avfallsfrågan och SFR.
Det åligger enligt lagen om kärnteknisk verksamhet varje innehavare av en kärnkraftsreaktor att i samråd med övriga reaktorinnehavare svara för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att vissa i lagen föreskrivna skyldigheter skall kunna fullgöras. Bland dessa är att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt och att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar där det inte längre skall bedrivas verksamhet. Sin skyldighet att årligen upprätta ett program för forskningsoch utvecklingsverksamheten m.m. fullgör reaktorinnehavarna genom det av dem gemensamt ägda företaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Vart tredje år skall programmet sändas in för att granskas och utvärderas av kärnbränslenämnden.
Ett motionsyrkande liknande det nyss nämnda förekom vid riksmötet 1987/88. Det gick ut på att ett forskningsinstitut skulle inrättas som oberoende av kärnkraftsintressena skulle utarbeta en metod för säkraste möjliga slutförvar för det svenska kärnavfallet. Utskottet (NU 1987/88:40 s. 67) lämnade en redovisning för kärntekniklagens föreskrifter om forskningsoch utvecklingsverksamhet rörande hantering och slutförvaring av det radioaktiva avfallet etc. Vidare erinrade utskottet om kärnbränslenämndens ansvar på detta område. Motionsyrkandet avstyrktes, mot vilket beslut centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare reserverade sig.
Flera andra motionsyrkanden syftar också till en ändrad ordning på detta område. De är parvis likalydande. Såväl i motion 1988/89:N435 (vpk) som i motion 1988/89:N436 (mp) krävs att regeringen dels skall anmodas att frånta SKB dess uppdrag att bedriva forskning om kärnkraftens avfallshantering, dels få en begäran om att kärnkraftens slutsteg skall behandlas i enlighet med vad som föreslås i motionen. Innebörden av detta är att ansvaret för forskningen skall överföras till forskare som är helt fristående från kärnkraftsindustrin och från myndigheter. Det är ett oavvisligt krav att den forskning som bedrivs på kärnavfallsområdet är seriös och opartisk, anförs det i de båda sistnämnda motionerna.
Utskottet anser alltjämt att den nuvarande ordningen, som bygger på aktiv medverkan av reaktorinnehavarna men ger en särskild myndighet överinseende över forsknings- och utvecklingsarbetet, innebär en tillfredsställande
1988/89:NU31
ansvarsfördelning. Utnyttjande av fristående experter utgör ett naturligt inslag i kärnbränslenämndens verksamhet. Utskottet avstyrker såväl motionsyrkandet om en särskild utredning rörande kärnavfallsfrågan som de båda motioner vilka syftar till en ändrad ansvarsfördelning beträffande forskningen om hanteringen av använt kärnbränsle etc.
Ett uttalande av riksdagen till regeringen om finansieringen och hanteringen av kärnkraftens avfall föreslås i motion 1988/89:N463 (c). Motionärerna utgår från en informationsskrift i vilken statens kärnbränslenämnd har redovisat sina synpunkter på kärnkraftsindustrins forskningsprogram. De riktar kritik mot att nämnden därvid har uttalat sig för att en förteckning över lämpliga förvaringsplatser skulle upprättas och att markområden som bedöms lämpliga för ett slutförvar skulle reserveras för ändamålet i kommunernas översiktsplaner. Innebörden av motionsyrkandet är att regeringen, kärnbränslenämnden och de berörda kärnkraftsföretagen klart skall ange val av plats för kärnavfallet och det långsiktiga finansieringsbehovet för kärnavfallshanteringen.
Utskottet konstaterar att forsknings- och utvecklingsarbetet rörande hanteringen av använt kärnbränsle etc. fortskrider enligt de riktlinjer som nyss har angetts. Något initiativ av riksdagen enligt intentionerna i motion 1988/89:N463 (c) finner utskottet inte motiverat.
Enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. är kärnkraftsproducenterna skyldiga att för varje kilowattimme elektrisk energi som levereras från ett kärnkraftverk betala för det ändamål som anges i lagens rubrik. Avgiften bestäms för varje kärnkraftverk för ett år i taget. Dess storlek fastställs av regeringen efter förslag av kärnbränslenämnden.
I de nyss nämnda motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp) föreslås ytterligare att riksdagen skall besluta att bedömningen av de ifrågavarande kostnaderna skall överföras från kärnbränslenämnden till fristående ekonomiska experter.
Utskottet finner inte skäl för en sådan åtgärd och avstyrker motionerna i denna del.
Regeringen framlade hösten 1988 en proposition om en viss ändring i den nyss berörda finansieringslagen; ändringen avsåg finansiering av kostnader för vissa delar av Studsvik AB:s verksamhet (prop. 1988/89:37, 1988/ 89:NU7). Med anledning av denna proposition väcktes motion 1988/89:N7 (c) med yrkande om att riksdagen skulle uttala sig för en höjning av nivån för den avgift som kärnkraftverken skall erlägga. Regeringen hade fastställt varierande avgifter för de olika kärnkraftverken, från 1,7 öre till 2,2 öre per levererad kWh. Den sistnämnda avgiften borde enligt motionen gälla generellt. Behandlingen av denna motion, vars yrkande inte hade något direkt samband med det i höstas föreliggande lagstiftningsärendet, har näringsutskottet skjutit upp till det nuvarande sammanhanget.
Som nämnts ankommer det på regeringen att fastställa avgiften. Det är - som utskottet närmare utvecklade med anledning av ett likartat motionsyrkande förra året (NU 1987/88:23 s. 9) - inte en uppgift för riksdagen att ompröva regeringens avgiftsbeslut. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1988/89:N7 (c).
1988/89:NU31
5 I motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp) hävdas vidare att den avgift som nu uttas med stöd av finansieringslagen inte är tillräcklig för att täcka de framtida kostnader som den är avsedd för. Motionärerna begär på denna grund att en preliminär höjning av avgiften skall genomföras. Enligt den förra motionen skall industrins elförbrukning belastas med det tillkommande avgiftsbeloppet oavsett om den förbrukade elenergin kommer från ett kärnkraftverk eller inte; avgiftshöjningen föreslås här bli 4 öre per kWh. I den senare motionen föreslås en avgiftshöjning med 6 öre per kWh; liksom hittills skulle avgift tas ut för all elenergi som levereras från kärnkraftverk. Bland premisserna för den framtida avgiftsberäkningen borde enligt båda motionerna vara att realräntan skall sättas till 0 % i stället för 2,5 %, som för närvarande gäller.
De medel - ca 5 miljarder kronor - som hittills fonderats för täckande av framtida kostnader för använt kärnbränsle etc., är inte tillräckliga för ändamålet. Något krav på att så skall vara fallet har inte heller uppställts. Vissa kostnader som är oberoende av hur mycket avfall etc. som produceras fördelas på hela den tid under vilken en kärnkraftsreaktor används. Kärnbränslenämndens avgiftsberäkningar har hittills varit baserade på en drifttid för varje reaktor av 25 år. I den mån reaktorer kommer att tas ur drift tidigare innebär detta att förutsättningarna för avgiftsberäkningarna ändras. En högre avgift kan behöva tas ut för att kompensera en kortare drifttid.
Mot bakgrund av vad som nu har anförts menar utskottet att frågan om ändring av avgiftsnivån bör prövas när slutligt beslut fattas om nedläggning av en kärnreaktor. Utskottet ställer sig inte bakom förslagen om en provisorisk avgiftshöjning utan anknytning till de grunder för bestämmande av avgiften som finns angivna. Motionerna 1988/89:435 (vpk) och 1988/ 89:N436 (mp) avstyrks alltså i nu angiven del.
Sellafield är en anläggning i nordvästra England för bl.a. hantering, lagring och upparbetning av använt kärnbränsle. Den har under årens lopp tilldragit sig stor uppmärksamhet. Utskottet lämnade närmare uppgifter om anläggningen och dess utnyttjande från svenskt håll när utskottet förra året i ett större energipolitiskt sammanhang (NU 1987/88:40 s. 64 f.) behandlade ett motionsyrkande enligt vilket riksdagen skulle uttala sig för att upparbetningsanläggningen i Sellafield skulle stängas. Utskottet hänvisade härvid till olika klarlägganden som hade gjorts från regeringens sida i interpellationsoch frågedebatter m.m.
I motion 1988/89:N479 (c) föreslås nu att riksdagen hos regeringen skall begära ”initiativ så att de radioaktiva utsläppen upphör och att upparbetningsanläggningarna stängs”. Av motiveringen - i motion 1988/89: Jo972 om havsmiljön - framgår att de anläggningar som åsyftas är Sellafield och en planerad ny upparbetningsanläggning i Skottland, Dounreay.
Sverige har anslutit sig till Oslokonventionen, som etablerades år 1971 och som omfattar förbud mot havsförorening genom dumpning av vissa miljöfarliga ämnen (se prop. 1987/88:85 s. 145 f.). Konventionen omfattar Nordsjön och Nordatlanten. Vid en Nordsjökonferens på ministernivå år 1987 träffades överenskommelse om bl.a. viss begränsning av utsläppen av giftiga och svårnedbrytbara ämnen. Inom ramen för det internationella samarbetet görs från svensk sida ansträngningar för att komma till rätta med bl.a. sådana
1988/89:NU31
radioaktiva utsläpp i havsmiljön som har föranlett den nu berörda motionen. Därvid hävdar Sverige emellertid principen att varje land har att, på basis av sina legala och exekutiva möjligheter, ta ansvar för sina egna anläggningar.
Utskottet avstyrker det berörda motionsyrkandet.
En annan anläggning där det bedrivs upparbetning av använt kärnbränsle innehas av det franska företaget Compagnie Générale des Matiéres Nucléaires (Cogéma). I slutet av 1970-talet träffades tre avtal mellan detta företag och nuvarande SKB om upparbetning av svenskt använt kärnbränsle. Utskottet berörde Cogéma i samma sammanhang som Sellafield i sitt nyssnämnda betänkande våren 1988.
I motion 1988/89:N432 (vpk) yrkas, såsom vid tidigare tillfällen, att riksdagen hos regeringen skall begära att en grundlig redovisning lämnas av läget beträffande ifrågavarande kontrakt med Cogéma. Vad som skulle belysas är vilka återstående förpliktelser från svensk sida som kvarstår, vilka stater som har övertagit ansvar för viss del av det svenska bränsle som har förts till Cogéma, m.m. Riksdagen skulle enligt samma motion vidare begära en fullständig redovisning från regeringen om utbytet och handeln samt de ömsesidiga förpliktelserna mellan utländska kärnkraftsföretag och de svenska företagen i Västerås, Studsvik och Ranstad, dvs. ABB Atom AB (förut AB Asea-Atom), Studsvik AB (förut Studsvik Energiteknik AB) och det tidigare Ranstad Skiffer AB. Även en fullständig redogörelse för verksamheten vid Studsvik borde framläggas. I huvudsak samma innebörd har motion 1988/89:N426 (vpk, mp). Begäran om offentliggörande omfattar där även avtal med British Nuclear Fuel Ltd (BNFL), dvs. Sellafield.
Frågan om offentliggörande av de berörda avtalen har upprepade gånger prövats av regeringen, som därvid har ansett att avtalen borde omfattas av fortsatt sekretesskydd med hänsyn till enskildas affärsintressen. Miljö- och energiminister Birgitta Dahl redogjorde för regeringens ståndpunkt i svar på en fråga (1988/89:52) i riksdagen hösten 1988 (RD 1988/89:12 s. 76).
Utskottet finnér inte att riksdagen har underlag för någon framställning till regeringen om att den skall ompröva sitt ställningstagande i denna sak. Motionerna 1988/89:N426 (vpk, mp) och 1988/89:N432 (vpk) avstyrks alltså, den sistnämnda i berörd del.
Vad gäller frågan om sådana redogörelser som i övrigt har begärts vill utskottet erinra om sina uttalanden i ämnet förra året (NU 1987/88:40 s. 67). Mot bakgrund av en framställning om olika sakförhållanden hänvisade utskottet till att frågor kring hanteringen av det svenska kärnavfallet hade ägnats betydande uppmärksamhet i riksdagen under flera år och belysts såväl av näringsutskottet och konstitutionsutskottet som i interpellations- och frågedebatter. Därför såg utskottet inte skäl för riksdagen att begära vare sig någon allmän eller någon speciellt på förhållandena i Sellafield inriktad redogörelse i ämnet från regeringen. Utskottet sade sig emellertid räkna med att regeringen i lämpligt sammanhang skulle göra ytterligare klarlägganden beträffande de svenska relationerna till Cogéma, bl.a. när det gällde de ekonomiska konsekvenserna av att det svenska engagemanget begränsades. Utskottet upprepar dessa uttalanden och avstyrker motion 1988/89:N432 (vpk) i här återstående del.
1988/89:NU31
7 För det tidigare berörda slutförvaret för kärnavfall (SFR), vilket invigdes sommaren 1988, lämnade utskottet i maj samma år en utförlig redogörelse (NU 1987/88:40 s. 66). Därav framgick att frågan om tillstånd för anläggningen kort dessförinnan hade slutligt avgjorts av regeringen efter en procedur där bl.a. statens kärnkraftinspektion, statens strålskyddsinstitut och koncessionsnämnden för miljöskydd hade medverkat. I beslutet hade angivits att en eventuell förslutning av förvaret inte fick ske utan tillstånd av regeringen. Utskottet avstyrkte - med hänvisning till sin redogörelse - och riksdagen avslog ett motionsyrkande om att SFR inte skulle få tas i bruk förrän fullständiga garantier kunde lämnas för att det skulle komma att bli övervakat och kontrollerat under överblickbar tid.
I år föreligger tre motioner rörande SFR. I motion 1988/89:N469 (vpk, mp) begärs att den pågående verksamheten vid SFR omedelbart skall stoppas. Berggrunden i området är olämplig, hävdar motionärerna, och det finns risk för läckage av radioaktiva ämnen till grundvattnet och till Östersjön. Fyra krav ställs i motion 1988/89:N437 (mp). Riksdagen skulle i ett uttalande till regeringen konstatera att SFR måste anses bryta mot den av Sverige undertecknade konventionen om förbud mot dumpning av radioaktivt avfall i havet och att verksamheten därför borde avbrytas. Vidare skulle regeringen uppmanas att anställa ett offentligt förhör om anläggningen. Innan detta offentliga förhör hållits skulle inget ytterligare avfall få föras in i lagret. Inga ytterligare tillstånd skulle heller få meddelas rörande lagret. I motion 1988/89:N477 (mp) begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att ”deponering av radioaktivt avfall i havsbotten bör förbjudas"; detta yrkande uppfattar utskottet såsom också riktat mot SFR.
Utskottet hänvisar ånyo till att frågan om anläggningens tillkomst har prövats i vederbörlig ordning. I detta sammanhang har allmänheten beretts tillfälle att framföra synpunkter vid offentliga sammanträden med koncessionsnämnden för miljöskydd. Säkerhetsfrågorna har reglerats av kärnkraftinspektionen med stöd av kärntekniklagen. Motionsyrkandena rörande SFR avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till statens kärnbränslenämnd
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 punkt C 10 till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1989/90 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
2. beträffande forskning om hanteringen av använt kärnbränsle, m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:N435 yrkandena 1 och 2, motion 1988/89:N436 yrkandena 1 och 2 och motion 1988/89:N469 yrkande 1,
3. beträffande framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m. att riksdagen avslår motion 1988/89:N463 yrkande 4,
4. beträffande beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:N435 yrkande 3 och motion 1988/89:N436 yrkande 3,
1988/89:NU31
5. beträffande avgift år 1989för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:N7,
6. beträffande preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:N435 yrkande 4 och motion 1988/89:N436 yrkande 4,
7. beträffande upparbetningsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:N479 yrkande 1,
8. beträffande redovisning av vissa avtal, m.m. att riksdagen
a) avslår motion 1988/89:N426 och motion 1988/89:N432 yrkande 13,
b) avslår motion 1988/89:N432 yrkandena 14 och 15,
9. beträffande slutförvaret för reaktoravfall
att riksdagen avslår motion 1988/89:N437, motion 1988/89:N469 yrkande 2 och motion 1988/89:N477 yrkande 2.
Stockholm den 16 maj 1989 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c) och Barbro Andersson (s).
Reservationer
1. Forskning om hanteringen av använt kärnbränsle, m.m. (mom. 2)
Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet anser” och slutar på s. 5 med "kärnbränsle etc.” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening innebär de nuvarande bestämmelserna, enligt vilka det har överlåtits på kärnkraftsintressenterna att skapa metoder och anläggningar för omhändertagande av använt kärnbränsle etc., inte en tillfredsställande ansvarsfördelning. Utskottet stöder därför yrkandet i motion 1988/89:N469 (vpk) att en opartisk utredning skall tillsättas för att söka åstadkomma en nöjaktig lösning på kärnavfallsfrågan. Samtidigt bör,
1988/89:NU31
såsom begärs i motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp), en ändrad ordning införas som innebär att SKB:s uppgifter till väsentlig del övertas av fristående forskare. Regeringen bör med det snaraste dra försorg om att de nu nämnda åtgärderna vidtas.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande forskning om hanteringen av använt kärnbränsle, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N435 yrkandena 1 och 2, motion 1988/89:19436 yrkandena 1 och 2 och motion 1988/89:N469 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m. (mom. 3)
Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”inte motiverat” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i den kritik som i motion 1988/89:N463 (c) riktas mot de nuvarande insatserna när det gäller hantering av använt kärnbränsle etc. Det måste vara regeringens sak att tillse att en godtagbar teknisk lösning av de problem som är förknippade med denna hantering snarast kommer till ständ liksom också ett betryggande system för full täckning av alla de kostnader som den för med sig. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N463 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 4)
Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp) framförda uppfattningen att uppgiften att beräkna kostnaderna enligt den nämnda finansieringslagen inte bör åvila kärnbränslenämnden utan anförtros åt fristående ekonomiska experter. Regeringen bör med det snaraste förelägga riksdagen förslag till en sådan ordning.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N435 yrkande 3 och motion 1988/89:N436 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:NU31
4. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 6)
Paul Lestander (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
En radikal ändring av avgiftsnivån blir nödvändig när riksdagen i en snar framtid beslutar om att vissa kärnkraftsreaktorer skall tas ur drift. I avvaktan därpå bör riksdagen, såsom föreslås i motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp), dra försorg om en provisorisk avgiftshöjning som omgående kan bidra till att minska skillnaden mellan erforderliga och tillgängliga medel.
Utskottet ansluter sig till vad som på denna punkt föreslås i motion 1988/89:N435 (vpk). För den elenergi - oavsett källa - som industrin använder bör alltså tas ut en ytterligare avgift av 4 öre per kWh. Regeringen bör framlägga förslag för riksdagen av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N435 yrkande 4 och med anledning av motion 1988/89:N436 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 6)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
En radikal (= reservation 5) tillgängliga medel.
Den tillkommande avgiften bör liksom den hittillsvarande tas ut på elenergi som levereras från kärnkraftverk. Den bör bestämmas till 5 öre per kWh. Regeringen bör framlägga förslag för riksdagen av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N435 yrkande 4 och motion 1988/89:N436 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Upparbetningsanläggningar (mom. 7)
Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”berörda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
1988/89 :NU31
11 Upparbetningsanläggningen i Sellafield utgör ett akut hot mot den yttre 1988/89:NU31 livsmiljön i ett stort område. Planerna på ännu en upparbetningsanläggning i samma region inom Europa inger allvarliga farhågor. Det bör noteras att utsläppen från det stora haveriet i Windscale år 1957 nådde ända till Skandinavien. Regeringen bör, menar utskottet, aktivt verka för att anläggningen i Sellafield stängs och att den planerade nya anläggningen inte tas i bruk. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd; därigenom blir det nu aktuella yrkandet i motion 1988/89:N479 (c) tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande upparbetningsanläggningar
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N479 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Redovisning av vissa avtal, m.m. (mom. 8)
Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”återstående del” bort ha följande lydelse.
Utskottet finner det djupt otillfredsställande att regeringen fortsätter att negligera de starka kraven hos en bred opinion på att det skall skapas klarhet om de många tvivelaktiga transaktionerna med svenskt använt kärnbränsle.
Att de i motionerna 1988/89:N426 (vpk, mp) och 1988/89:N432 (vpk) åsyftade avtalen offentliggörs är ett välbefogat krav; riksdagen måste begära att regeringen tar erforderliga initiativ för att så skall ske. Likaså bör rapporter av begärt slag utarbetas och delges riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande redovisning av vissa avtal, m.m. att riksdagen
a) med anledning av motion 1988/89:N426och motion 1988/89:N432 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning av vissa avtal,
b) med bifall till motion 1988/89:N432 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redogörelser för hanteringen av använt kärnbränsle.
8. Slutförvaret för reaktoravfall (mom. 9)
Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet hänvisar” och slutar med ”SFR avstyrks” bort ha följande lydelse:
De beslut som har möjliggjort att SFR har fått anläggas och tas i bruk innebär att en välgrundad kritisk opinion mot ett riskfyllt projekt har lämnats utan avseende. I en tid då nedsmutsningen av haven för alla framstår som ett av våra värsta miljöhot har lämnats medgivande till en deponeringsanläggning som i framtiden kan komma att leda till en radiologisk katastrof i Östersjön. Det är ett ofrånkomligt krav att regeringen genom en offentlig 12
utfrågning ger allsidig belysning åt de problem som SFR har skapat och därefter drar nödvändiga slutsatser av de fakta som kommer fram. I avvaktan på en sådan omprövning bör inga nya tillstånd rörande SFR lämnas och inget ytterligare radioaktivt avfall få deponeras i anläggningen. Riksdagen bör rikta ett uttalande av här angiven innebörd till regeringen och sålunda tillgodose de här aktuella yrkandena i motionerna 1988/89:N437 (mp), 1988/89:N469 (vpk) och 1988/89:N477 (mp).
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande slutförvaret för reaktoravfall att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N437, motion 1988/ 89:N469 yrkande 2 och motion 1988/89:N477 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Avgift år 1989 för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 5)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi avstår från att nu påyrka ändring av den avgift enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. som regeringen har fastställt för det innevarande kalenderåret. Med skärpa vill vi emellertid framhålla att avgiftsberäkningarna i framtiden måste ske utifrån en mindre optimistisk bedömning av ränte- och kostnadsutvecklingen än den hittillsvarande. Vi utgår från att en genomgripande omläggning av avgiftssystemet kommer att genomföras i anslutning till det snart förestående beslutet om att vissa kärnkraftsreaktorer skall tas ur drift.
2. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 6)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
De avgifter som tas ut enligt lagen om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle kommer att få höjas väsentligt i samband med att riksdagen i en snar framtid beslutar om att vissa kärnkraftsreaktorer skall tas ur drift. Eftersom detta beslut är så närliggande ställer vi oss inte bakom vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets krav på att en provisorisk avgiftshöjning skall vidtas nu.
1988/89: NU 31
13 Innehåll
1988/89-.NU31
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 3
Statens kärnbränslenämnd 3
Hanteringen av använt kärnbränsle, m.m 4
Hemställan 8
Reservationer
1. Forskning om hanteringen av använt kärnbränsle, m.m. (c, vpk,
mp) 9
2. Framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m. (c,vpk,mp)... 10
3. Beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
(vpk, mp) 10
4. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m. m. (vpk) 11
5. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mp) 11
6. Upparbetningsanläggningar(c,vpk,mp) 12
7. Redovisning av vissa avtal, m.m. (c, vpk, mp) 12
8. Slutförvaret för reaktoravfall (vpk, mp) 12
Särskilda yttranden
1. Avgift år 1989 för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. (c) 13
2. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m. m. (c) 13