Statliga företag

Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU34

Statliga företag

1988/89

NU34

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels - helt eller delvis - 14 motioner från den allmänna motionstiden, med yrkanden framför allt om försäljning av statliga företag och om försäljning av mark från domänverket, dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1988/89:150 (kompletteringspropositionen) bilaga 11 (industridepartementet) i vad den avser försäljning av mark från domänverket.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker samtliga motioner. I reservationer av företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet avvisas statligt företagande på principiella grunder och förordas en noggrant planerad utförsäljning av statliga företag. Borgerliga trepartireservationer föreligger också beträffande bl.a. ökad försäljning av skogsmark från domänverket och ett upphörande av affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet. Företrädarna för centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet har reserverat sig till förmån för att Ncb Vallvik skall göras till en mönsteranläggning från miljösynpunkt.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1988/89:N220 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts (vilket yrkande behandlas här utom såvitt det gäller statens vattenfallsverk; se i den delen 1988/89:NU30).

1988/89:N229 av Erik Holmkvist m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen tilt känna vad i motionen anförts om avyttring av affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet eller ett avskiljande av densamma från affärsverkens verksamhet,

2. som sin mening ger riksdagen till känna att de affärsdrivande verken inte får utnyttja sin monopoliserade verksamhet i syfte att vinna fördelar på de konkurrensutsatta delarna av affärsverkens verksamhet.

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 34

Rättelse: S. 2 rad 16 nedifrån Står: 1 Rättat till: 1 delvis Rad 13-14 nedifrån Står: och regionalpolitiken. Rättat till: 1988/89:NU37).

1988/89:N258 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om statens ägarroll i näringslivet.

1988/89:N284 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari - med motivering i motion 1988/89: Jo257 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om försäljning av domänverksmark.

1988/89:N312 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att det skall tillsättas en utredning om förutsättningar för och sätt på vilket utförsäljning av gemensam egendom kan ske i enlighet med vad som sägs i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att inga utförsäljningar av gemensam egendom får ske förrän riksdagen har antagit regler för dessa utförsäljningar.

1988/89:N318 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (3) - med motivering i motion 1988/89:Jo316 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade instruktioner för domänverkets verksamhet.

1988/89:N324 av Inger Schörling (mp) och Lars Norberg (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

7. beslutar att domänverkets mark stegvis skall utförsäljas till mindre brukare med bo- och brukarplikt,

8. begär att regeringen utfärdar nödiga anvisningar för den utförsäljning av mark från domänverket som i yrkande [7] föreslagits, under beaktande av vad som i motionen anförs,

9. beslutar att koncernen Celsius Industrier till stor del bör försäljas till privata intressenter varvid dock de bolag som tillverkar krigsmateriel skall förbli i statens ägo.

1988/89:N329 av Hans Petersson (vpk) såvitt gäller yrkandet (1 delvis) - med motivering i motion 1988/89:A461 - att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motionen anförs om statsföretags roll i

regionalpolitiken (se vidare 1988/89:NU37).

1988/89:N330 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med motivering i motion 1988/89: A462- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om statsföretags betydelse för utsatta regioner.

1988/89:N363 av Börje Hörnlund (c) vari - med motivering i motion 1988/89:Jo290 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär att domänverket åläggs att försälja skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning som efterfrågas för enskild ägo.

1988/89:N366 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med motivering i motion 1988/89: Jo962 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning.

1988/89:N372 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1) - med motivering i motion 1988/89:Jo324 - att riksdagen som sin mening ger

1988/89:NU34

regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av statligt eller 1988/89:NU34 genom staten kontrollerat bolag ägd skogsmark.

1988/89:N375 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att vid utförsäljning av statligt hel- eller delägda företag bör de statligt anställda ges företräde att på förmånliga villkor köpa 10 % av aktierna,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om principer för utförsäljning av statliga företag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att ingen särbehandling bör ske av vissa personer vid utförsäljning av statliga företag,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att de anställda i företag som skall säljas ut bör ha rätt att teckna aktier i enlighet med vad som i motionen anförs,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om villkoren för institutionella placerares deltagande vid utförsäljning av statliga företag.

1988/89:N479 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (2) - med motivering i motion 1988/89:Jo972 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning.

Den motion med anledning av kompletteringspropositionen som behandlas här är

1988/89:N41 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av skogsmark till enskilda i enlighet med vad som i motionen anförs.

Utvecklingen inom den statliga företagssektorn

Regeringen har med skrivelse 1988/89:20 i vanlig ordning överlämnat en redogörelse för de statliga företagen, baserad på företagens årsredovisningar för år 1987 eller motsvarande verksamhetsår. Riksdagen har, på förslag av utskottet (1988/89:NU6), lagt skrivelsen till handlingarna.

I sammanställningen på nästa sida redovisas det ekonomiska resultatet för vissa affärsverk och statsägda bolag åren 1987 och 1988. Siffrorna i tabellen har hämtats från företagens årsredovisningar eller bokslutskommunikéer för redovisningsåret 1988.

1* Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr34

Rättelse: S. 12 rad 5 och S. 18 rad 10 nedifrån Står: 1 och Rättat till: 1 i ifrågavarande del och

Resultat för vissa statliga företag åren 1987 och 1988 (Resultat inom resp. koncern före bokslutsdispositioner och skatt, milj. kr.)

Omsättning

1988 Föränd-

ring

Domänkoncernen

3 380

+ 71

FFV-koncernen

6 173

+ 78

ASSI (100,0)

6 977

+ 414

Celsius (100,0)

6 864

-297

+ 308

LKAB (100,0)

2 840

- 23

Ncb (50,9)

4 104

+ 75

Procordia (81,1)

18 217

1 340

2 287

+ 947

SSAB (67,0)

14 499

1 102

+ 694

Investeringsbanken (100,0)

+ 130

PKbanken (66,7)

7 785

2 639

3 065

+ 426

Inom parentes anges statens andel i procent av aktiekapitalet år 1988.

I domänkoncernen ingår affärsverket domänverket med dotterbolag. Bolagsdelen utgörs av Domänföretagen AB med främst virkes- och råvaruförädlande dotterbolag samt Domän Turist AB och AB Göta Kanalbolag. FFV-koncernen har i formellt hänseende en liknande uppbyggnad. För affärsverket FFV och de olika bolagen under FFV AB tillämpas en gemensam indelning i affärsområden. För båda koncernerna förbättrades resultatet från år 1987 till år 1988.

Procordia AB och Celsius Industrier AB (Celsius) är holdingbolag med ett antal rörelsedrivande dotterbolag. Resultatet för Procordiakoncernen förbättrades väsentligt under år 1988, främst beroende på gynnsammare utfall inom läkemedelssektorn. Även inom sektorerna tobak och drycker var resultatutvecklingen positiv. Celsiuskoncernen, som redovisade en förlust av närmare 300 milj. kr. år 1987, hade ett positivt resultat år 1988. För de två skogsindustriföretagen Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och AB Statens Skogsindustrier (ASSI) var utvecklingen under året gynnsam. Den markanta resultatförbättringen för ASSI från år 1987 till år 1988 beror främst på att bolaget år 1987 gjorde en reservation för avvecklingskostnaderna för ASSI Timber AB. Resultatet för SS AB utvecklades under året mycket positivt, liksom i stort sett gäller för stålindustrin i övrigt i världen. Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) är det enda företag i tabellen som redovisar en negativ utveckling av rörelseresultatet. Närmast föregående jämförelseperiod försämrades LKAB:s rörelseresultat avsevärt, främst till följd av att järnmalmspriserna och dollarkursen sjönk och rörelseintäkterna därmed minskade. År 1988 har dock den sjunkande dollarkursen motverkats av höjda malmpriser och en ökad volym.

Strukturomvandlingen inom den statliga företagssektorn har fortsatt under år 1988. Verksamhetsinriktningen för några av de statliga industriföretagen har koncentrerats genom företagsförsäljningar. Ett exempel på detta är SSAB:s försäljning av SSAB Profiler AB i Luleå till Ovako Steel AB. SSAB koncentrerar härefter verksamheten till tunnplåt och grovplåt. Ett annat exempel är Procordias försäljning av Berol Kemi AB till Nobel Industrier AB. Andra företagsförsäljningar inom den statliga företagssektorn är Celsius avyttring av Finnboda AB, Skandiaverken AB och Helsingborgs

1988/89:NU34

4 Varf AB liksom av mindre enheter inom verkstadsgruppen och inom dotterbolaget Calor-Celsius AB. I början av år 1989 förvärvades Skånska AB:s 25-procentiga aktieinnehav i Calor-Celsius, vilket innebär att CalorCelsius åter är ett helägt dotterbolag i Celsiuskoncernen.

Det har även skett ägarbyten mellan statliga företag under år 1988. Således övertog Domänföretagen AB från ASSI bl.a. sågverksrörelserna i Seskarö, Lövholmen och Karlsborg i Norrbotten (den sistnämnda numera nedlagd). ASSI:s försäljning av sågverken är ett led i företagets koncentration av verksamheten till förpackningspapper och förpackningar. I proposition 1988/89:150 (bil. 11) redovisas en planerad ökad samordning mellan domänverket och ASSI. Utskottet behandlar propositionen i denna del i sitt betänkande 1988/89:NU36.

Under år 1988 har erbjudanden om deltagande i ägarspridning i Uddevalla Shipping AB och Ncb AB riktats till aktiemarknaden. I Uddevalla Shipping avslutades teckningstiden vid årsskiftet 1988-1989. Samtidigt sålde dess moderbolag, Zenit Shipping AB, sina aktier till tre löntagarfonder. De nyemitterade aktierna tecknades i sin tur av bl.a. två rederier och ett antal institutionella placerare samt allmänheten. Ncb har under år 1988 genomfört en nyemission som innebär att bolaget har erhållit drygt 400 milj. kr. i nytt ägarkapital. I och med att staten avstod från att teckna sin del av emissionen har en spridning av ägandet möjliggjorts. Efter den genomförda emissionen innehar staten 50,9 % av aktiekapitalet mot tidigare 72 %. Nya ägare är skogsägaranknutna och andra institutioner, anställda hos företaget samt allmänheten. Ncb har i dag ca 65 000 aktieägare. Procordia, som staten nu äger till ca 81 %, avslutade under år 1988 sitt första år som publikt företag med ca 21 000 nya aktieägare.

SSAB kommer att börsintroduceras under år 1989. Sammanlagt skall 7,5 miljoner aktier säljas under teckningstiden, varav 1,5 miljoner aktier är reserverade för SSAB:s anställda och en miljon aktier fördelas till institutionella placerare. Vid full teckning kommer SSAB att få minst 40 000 nya aktieägare.

Utskottet

Inledning

De frågor om statliga företag som utskottet behandlar i detta betänkande gäller främst de industri- eller tjänsteföretag som bedriver en huvudsakligen kommersiell verksamhet i konkurrens med enskilda företag. Statliga företag med primärt samhälleliga uppgifter av olika slag berörs inte, liksom inte heller statliga företag med verksamhet på energiområdet.

Den statliga industrisektorn hade i början av 1980-talet svåra problem. Detta gällde i särskilt hög grad basindustrierna och varven. Staten nödgades tillskjuta stora belopp för förlusttäckning och för en omstrukturering, som i många fall innebar nedläggning eller avyttring av verksamheter. Till följd av omstruktureringen och kapitaltillskottet samt den allmänt goda industrikonjunkturen under senare år har de statliga industriföretagens situation

1988/89:NU34

förbättrats. Av den redogörelse för utvecklingen under år 1988 som utskottet nyss har lämnat framgår att samtliga berörda företagsgrupper visade positivt resultat under året. För en bedömning av räntabiliteten finns det ännu inte tillräckligt underlag.

Det kan också noteras att den statliga industrisektorn under året har genomgått förändringar. Företag har avyttrats eller förvärvats, en utveckling som fortsätter även under innevarande år. När det gäller av staten indirekt ägda bolag, t.ex. de olika dotterbolagen inom Procordiakoncernen, kan sådana förändringar beslutas av moderbolaget utan medverkan av regeringen eller riksdagen. Av principiellt intresse är vidare att staten i de direktägda bolagen under de två senaste åren har reducerat sin ägarandel, varvid det dock har förutsatts att den statliga ägarkontrollen över bolagen skall bevaras. Motiv för en spridning av ägandet i de statliga företagen redovisades av regeringen i proposition 1986/87:74 om näringspolitiken inför 1990-talet. Där sades att det kommer att krävas nytt ägarkapital som komplement till företagens egna resurser, men att det inte är givet att staten alltid ensam skall svara härför. En riskspridning till flera ägare kan vara lämplig, samtidigt som nya ägare kan tillföra företaget ytterligare kompetens, marknadskontakter m.m. Som en sammanfattande slutsats anfördes i propositionen att det i vissa fall kan vara motiverat med en spridning av ägandet inom de statliga företagen. En introduktion av företagets aktier på fondbörsen angavs som en naturlig konsekvens av en ägarspridning, bl.a. därför att den skulle underlätta företagsköp med egna aktier som betalningsmedel och därmed ge ökade möjligheter för bolagen att genomföra angelägna strukturella förändringar. Utskottet och sedermera riksdagen anslöt sig till vad som sålunda anfördes i propositionen om en ökad spridning av ägandet i de statliga företagen med bevarande av statens ägarkontroll (NU 1986/87:41).

I det följande behandlar utskottet först elva motioner som gäller frågor om utförsäljning - helt eller delvis - av statliga företag. Därefter behandlas två motioner rörande massafabriken Ncb Vallvik och två motioner om statliga företag och regionalpolitiken.

Försäljning av statliga företag

I syfte att en ökad ägarspridning skall åstadkommas föreslår de tre borgerliga oppositionspartierna i en gemensam motion, 1988/89:N220, försäljning av statliga företag. I motionen sägs att ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är grundstenar för en vital ekonomisk politik. Motionärerna anser i första hand att de företagsenheter eller företagsgrupper inom den statliga sektorn, som arbetar under kommersiella betingelser på en marknad i konkurrens med privata företag, successivt bör säljas. Vid en utförsäljning bör de anställda genom aktieköp få möjlighet att bli delägare i det egna företaget. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i storleksordningen 15 miljarder kronor på tre år. Samtidigt som denna försäljningsomgång genomförs som ett första steg borde övriga statliga tillgångar bli föremål för en översyn. Vid en utförsäljning av statliga företag eller delar därav frigörs kapital, vilket stärker statens finansiella ställning och påverkar landets ekonomi positivt, säger motionärerna. De företag som föreslås skola säljas i

1988/89 :NU34

en första försäljningsomgång är Procordia, PKbanken, ASSI, Ncb och Domänföretagen. I motionen anges också att delar av domänverkets skogar bör säljas liksom stora delar av statens vattenfallsverks kraftproduktion. I ett något längre perspektiv anser motionärerna att även delar av den verksamhet inom affärsverken, som i dag bedrivs i mer eller mindre monopolliknande former eller med betydande subventioner, bör utsättas för konkurrens och säljas. Myndighetsutövningen skall dock ligga kvar hos staten. Frågan om försäljning av domänverkets skogar och om avyttring av affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet återkommer utskottet till vid behandlingen av särskilda motioner beträffande dessa företag. I den mån motion 1988/ 89:N220 (m, fp, c) avser en försäljning av delar av Vattenfalls kraftproduktion har den behandlats i utskottets betänkande 1988/89:NU30.

Även i motion 1988/89:N258 (c) anges vissa riktlinjer som skulle vara vägledande vid en försäljning av statliga företag. Bl.a. sägs att statliga företag i första hand bör verka inom sådana områden där staten har ett särskilt ansvar och väsentligt bättre förutsättningar att bedriva företagsamhet än enskilda och kooperativa företag. Vidare uttalas att staten har ett ansvar för att upprätthålla likvärdig service över hela landet. Det gäller t.ex. telenätet, järnvägarna och posten. Motionärerna menar dock att statligt ägande inte får bli ett självändamål. En försäljning av statliga företag eller delar därav behöver inte innebära att statens tillgångar minskar, eftersom intäkterna av försäljningen bl.a. kan användas för offensiva investeringar i infrastrukturen. Enligt motionärernas bedömning bör det vara möjligt att under den kommande treårsperioden genomföra försäljningar av statliga företag till ett värde av 15-20 miljarder kronor, varav minst 4 miljarder kronor under nästkommande budgetår.

Såsom utskottet tidigare har påpekat (NU 1987/88:35) finns det - förutom de olika motiv som i varje särskilt fall har föranlett ett statligt engagemang - ett mera generellt motiv för statligt ägande av företag i Sverige, nämligen behovet av en motvikt till privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. De statliga och kooperativa företagen har här en viktig uppgift. Det statsfinansiella motiv för en utförsäljning som framförs i motionerna ställer sig utskottet inte bakom. I enlighet med den principiella inställning till statligt företagande som utskottet nu har redovisat tar utskottet avstånd från tanken på en systematisk utförsäljning av statliga företag. Däremot ställer sig utskottet inte avvisande till förändringar av det statliga företagsinnehavet. Liksom hittills bör emellertid frågor om försäljning helt eller delvis av statsägda företag bedömas med hänsyn till intresset av att en lämplig företagsstruktur kan åstadkommas.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionerna 1988/89:N220 (m, fp, c) och 1988/89:N258 (c), den senare i berörd del.

Frågan om principer vid försäljning av statliga företag tas upp i motionerna 1988/89:N375 (m) och 1988/89:N312 (mp). I den förra motionen hävdas att allmänheten allvarligt har missgynnats vid försäljning av statliga företag. Två principer som borde följas vid sådan försäljning är, menar motionärerna, att aktieteckningen sker på ett tillfredsställande sätt och att minst hälften av aktierna förbehålls allmänheten i syfte att ett spritt enskilt ägande stimuleras.

1988/89:NU34

7 I motionen framförs flera förslag i enlighet med detta. Sålunda borde vid försäljning av statliga företag de anställda inom de företag som skall säljas ha rätt att teckna 10 % av aktierna på förmånliga villkor. Samma rätt borde också tillkomma statligt anställda generellt. När det gäller institutionella placerare anser motionären att sådana skall betala ett 10 % högre pris vid aktieteckningen än allmänheten.

I motion 1988/89:N312 (mp) sägs att möjligheterna har varit små för vanliga medborgare att köpa aktier vid de försäljningar av statlig egendom som har skett under senare tid. I grunden anser motionären att det är märkligt att medborgarna skall köpa något som de redan äger. Han föreslår att hela systemet med försäljning av gemensam egendom skall ses över och att inga försäljningar skall få ske förrän riksdagen har antagit regler för detta.

Utskottet kan inte ansluta sig till de förslag som framförs i motion 1988/89:N375 (m) om principer vid försäljning av statliga företag. Strukturen inom den statliga företagssektorn är mycket olikartad - från venture capital-företaget Företagskapital AB med fyra anställda till industrikoncernen Procordia AB med ca 25 000 anställda. Att fastställa regler för hur avyttring av statliga företag skall ske torde mot bakgrund därav knappast vara ändamålsenligt.

Med den syn på utförsäljning av statliga företag som utskottet nu och även tidigare i detta betänkande har redovisat (s. 7) finns enligt utskottets mening inte några motiv för en utredning av förutsättningarna för sådana utförsäljningar. I enlighet med vad utskottet nu anfört avstyrks motionerna 1988/ 89:N375 (m) och 1988/89:N312 (mp).

Decentraliseringstanken är en utgångspunkt för motion 1988/89:N324 (mp). Motionärerna anser att storskalighet medför en tendens till resursslöseri och föreslår bl.a. en stegvis försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB. De gör dock undantag för de bolag som är inriktade huvudsakligen på krigsmaterielproduktion. Koncernen har ett stort antal dotterbolag med separata verksamheter som förmodligen skulle passa bättre i enskild ägo, säger motionärerna.

Utifrån sin nyss redovisade syn på utförsäljning av statliga företag avstyrker utskottet även det nu berörda motionsyrkandet i den del som här är i fråga.

Affärsverk

Företrädare för de tre borgerliga partierna tar i en gemensam motion, 1988/89:N229, upp frågan om den konkurrensutsatta delen av affärsverkens verksamhet. Motionärerna konstaterar att statsmakterna inte vid något tillfälle har givit uttryck för en samlad uppfattning om de statliga företagens och myndigheternas plats i det ekonomiska systemet eller tagit ställning till huruvida och på vilket sätt marknadsekonomi och myndighetsutövning är förenliga. I motionen sägs också att affärsverken i takt med en minskning av sina traditionella arbetsfält fortsätter att söka sig till verksamhetsområden vilka ursprungligen inte var avsedda för dem. Ett resultat av denna expansion är att enskilda företag har kommit i kläm. Den marknadsekonomiskt

1988/89 :NU34

naturligaste lösningen, anser motionärerna, skulle vara att de affärsdrivande verken helt upphörde med den konkurrensutsatta verksamheten. I stället borde de sätta in alla resurser på att effektivisera de monopoliserade verksamheterna. I de fall det finns särskilda skäl att låta konkurrensutsatt verksamhet bedrivas inom ramen för en affärskoncern borde detta ske i form av ett särskilt aktiebolag.

Utskottet finner att frågan om en avyttring av affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet har ett nära samband med frågan om de organisatoriska förhållandena inom affärsverkssektorn, bl.a. därför att en överföring från verks- till bolagsform torde utgöra en förutsättning för avyttring. Vid sin senaste behandling av frågan avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden (1988/89:NU8).

Utskottet är av den uppfattningen att någon sammanblandning av myndighetsuppgifter och affärsmässiga uppgifter som motiverar särskilda organisatoriska åtgärder av de slag som åsyftas i motionen inte förekommer. Detta innebär också att statsmakterna i annat sammanhang förutsättningslöst kan pröva frågan om ombildning av dessa verk eller delar därav till aktiebolag. De organisatoriska förändringar med avseende på myndighetsutövning som en sådan ombildning skulle föranleda synes vara av marginell natur.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1988/ 89:N229 (m, fp, c).

Under en följd av år har krav på ökad försäljning av skogsmark från domänverket framförts från de borgerliga partiernas sida. I år har moderata samlingspartiet, centerpartiet och miljöpartiet under allmänna motionstiden väckt motioner om en ändring av nuvarande politik på området. Från moderata samlingspartiets sida har också ett liknande motionsyrkande väckts med anledning av proposition 1988/89:150 (kompletteringspropositionen). Även det yrkandet behandlas här.

Med anledning av motionerna vill utskottet lämna följande upplysningar om domänverkets verksamhet. Domänverkets totala markinnehav är drygt 10 miljoner hektar, varav ca 4 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Av landets totala produktiva skogsmark utgör domänverkets mark cirka en femtedel. Merparten av domänverkets skogsmark ligger i norra Sverige. Skogsbruket är den dominerande verksamheten, men verket arrenderar också ut jordbruksmark och anläggningar för turism, hyr ut permanent- och fritidsbostäder samt upplåter jaktmarker och fiskevatten. Mer än 90 000 hektar sjöar och rinnande vatten är iordningställda för fritidsfiske, de flesta tillgängliga genom ett rikstäckande domänfiskekort. I runt tal arrenderar 40 000 jägare jakträtt på ca 5 miljoner hektar mark som verket upplåter. Domänverket genomför även ett omfattande naturvårdsprogram. På mer än 700 platser i landet finns s.k. domänreservat som har undantagits från normalt skogsbruk, t.ex. för att unik natur skall sparas. En stor del av fjällskogen i mellersta och norra Norrland utgör sådana skyddade reservat.

I motion 1988/89:N284 (m) sägs att den offentligt ägda jordbruks- och skogsmarken bör utbjudas till försäljning, i första hand till dem som arrenderar marken. Enligt motionärerna kan delar av domänverkets markin -

1988/89:NU34

nehav redan nu utbjudas till försäljning. Intäkterna av en sådan försäljning borde kunna uppgå till ca 400 milj. kr. det första året. I motionerna 1988/89:N372 (c) och 1988/89:N363 (c) framförs också krav på en försäljning av domänverkets skogsmark, dock med delvis andra motiv. I den förra motionen sägs att statlig mark bör säljas ut till lokala brukare, vilket skulle medföra att antalet brukningsvärda enheter ökar. Därigenom skulle skapas ökade förutsättningar för att bygderna kan överleva. I den senare motionen anförs att det av såväl regionalpolitiska som miljöpolitiska skäl är önskvärt att en ökande andel av skogsmarken ägs av privatpersoner. Enligt motionären bör därför domänverket åläggas att sälja skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning som efterfrågas för enskild ägo.

I motion 1988/89:N41 (m) föreslås att domänverket successivt skall bjuda ut skog till intresserade markägare i skogsområdenas närhet. Motionärerna hänvisar till att en sådan försäljning skulle leda till ett mera spritt ägande. Det skulle också få positiva effekter från natur- och miljösynpunkt. Vidare skulle många lantbrukare genom inköp av skogsmark från domänverket få en möjlighet att bo kvar på landsbygden och fortsätta sin näringsverksamhet.

I motion 1988/89:N324 (mp) yrkas att domänverkets mark stegvis skall utförsäljas till mindre brukare med bo- och brukarplikt. Genom en decentralisering av markegendomen på många händer kan ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk främjas och glesbygden tillföras permanentboende, säger motionärerna.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande motioner i ämnet - senast år 1988 (NU 1987/88:35 s. 8) - avvisat tanken på en utförsäljning av domänverkets skogsmark och övriga tillgångar som led i en allmän privatisering av statlig affärsverksamhet. Domänverket borde dock även i fortsättningen kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter genom försäljningar eller markbyten. Företrädarna för de borgerliga partierna har reserverat sig till förmån för motionerna, vilka emellertid har avslagits av riksdagen.

Utskottet står fast vid vad det tidigare har uttalat i ämnet och ser ingen anledning för riksdagen att ompröva sitt ställningstagande med anledning av de nu föreliggande motionerna. Motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N284 (m), 1988/89:N363 (c), 1988/89:N372 (c) och 1988/89:N324 (mp) avstyrks alltså, den förstnämnda och de två sistnämnda i berörda delar.

I motion 1988/89:N318 (mp) föreslås ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet. I syfte bl.a. att sysselsättningen i skogslänen skall bevaras och att skogarna skall vårdas så att allmänhetens möjligheter till ett rikt friluftsliv främjas borde, anser motionärerna, den av riksdagen fastställda principen att domänverkets verksamhet skall vara företagsekonomiskt lönsam ersättas med krav på att verket driver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på flerbruk.

Utskottet vill erinra om att domänverket, i likhet med övriga ägare av skogsmark, enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall sköta skogen så att hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra allmänna intressen, såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet ser ingen anledning till en förändring av gällande riktlinjer för domänverkets markpolitik utan anser att dessa bör ligga fast.

1988/89:NU34

10 Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1988/89:N318 (mp) i berörd del.

Övrigt

I två motioner, 1988/89:N479 (c) och 1988/89:N366 (vpk), framförs förslag om att Ncb AB:s massafabrik Ncb Vallvik skall göras till en mönsteranläggning i miljöhänseende. Staten, som genom Ncb är den dominerande ägaren av Vallviks massafabrik, bör, menar motionärerna, utnyttja sitt ägande och vidta åtgärder mot klorutsläppen från fabriken.

Utskottets principiella inställning är att statliga företag skall - inom ramen för marknadens förutsättningar - sträva efter att på bästa sätt uppfylla samhällets normer och krav. Utskottet vill med anledning av motionerna upplysa om att Ncb Vallvik under år 1988 har startat ett omfattande projektarbete i syfte att modernisera anläggningen. Projektet är kostnadsberäknat till 650 milj. kr., varav 300 milj. kr. avser miljöförbättrande åtgärder. Med det sagda avstyrks motionerna 1988/89:N479 (c) och 1988/89:N366 (vpk), den förstnämnda i här aktuell del.

Vänsterpartiet kommunisterna tar i två motioner, 1988/89:N329 och 1988/ 89:N330, upp frågan om statliga företag och regionalpolitiken. I motionerna sägs bl.a. att även statliga företag skulle genom ett ökat ansvarstagande för samhällsekonomin kunna få betydelse för utsatta regioner. De statliga och samhällskontrollerade företagen borde ges möjlighet att på ett mera långsiktigt och samhällsekonomiskt riktigt sätt medverka i den regionalpolitiska utvecklingen.

Enligt utskottets mening bör inte de statliga eller samhällskontrollerade företagen ges den roll i regionalpolitiken som föreslås i motionerna 1988/89:N329 (vpk) och 1988/89:N330 (vpk). Med det sagda avstyrks de berörda motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande försäljning av statliga företag

att riksdagen avslår motion 1988/89:N220 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N258 yrkande 4,

2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N312 och 1988/89:N375,

3. beträffande försäljning av Celsius Industrier AB:s dotterbolag att riksdagen avslår motion 1988/89.N324 yrkande 9,

4. beträffande affärsverkens verksamhet att riksdagen avslår motion 1988/89:N229,

5. beträffande försäljning av skogsmark från domänverket

att riksdagen avslår motion 1988/89:N41 yrkande 3, motion 1988/ 89:N284, motion 1988/89:N324 yrkandena 7 och 8, motion 1988/ 89:N363 och motion 1988/89:N372 yrkande 1,

6. beträffande ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet att riksdagen avslår motion 1988/89:N318 yrkande 3,

1988/89:NU34

7. beträffande Ncb Vallvik

att riksdagen avslår motion 1988/89:N366 och motion 1988/89:N479 yrkande 2,

8. beträffande statliga företag och regionalpolitiken

att riksdagen avslår motion 1988/89:N329 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N330.

Stockholm den 23 maj 1989 På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Karl Hagström (s) och Håkan Hansson

(c)-

Reservationer

1. Försäljning av statliga företag (morn. 1)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Såsom utskottet” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de krav på en planerad utförsäljning av statliga företag som framförs i motionerna 1988/89:N220 (m, fp, c) och 1988/89:N258 (c). Enligt utskottets uppfattning bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Det mål som har angetts i motionerna, nämligen att staten skall tillföras försäljningsintäkter om ca 15 miljarder kronor under en treårsperiod, varav minst 4 miljarder kronor under nästkommande budgetår, ter sig som fullt realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid noggranna överväganden.

Enligt utskottets mening bör regeringen utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag enligt angivna riktlinjer. Med hänsyn till vikten av att varje enskild affär ger bästa möjliga ekonomiska resultat för staten bör försäljningen kunna anpassas till det aktuella marknadsläget. Det synes därför lämpligt att regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss omfattning. Det får sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens bemyndiganden.

1988/89:NU34

12 Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen ansluter sig till vad utskottet har anfört. Med det sagda tillstyrks motionerna 1988/89:N220 (m, fp, c) och 1988/89:N258 (c), den senare i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande försäljning av statliga företag att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N220 och motion 1988/ 89:N258 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Principer vid försäljning av statliga företag (mom. 2, motiveringen)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet kan" och slutar med ”1988/89:N312 (mp)” bort ha följande lydelse: Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion 1988/89:N375 (m) om principer vid försäljning av statliga företag. Strukturen inom den statliga företagssektorn är mycket olikartad - från venture capital-företaget Företagskapital AB med fyra anställda till industrikoncernen Procordia AB med ca 25 000 anställda. Att fastställa regler för hur avyttring av statliga företag skall ske torde mot bakgrund därav knappast vara en lämplig lösning. I stället bör det ankomma på ägarna och respektive företagsledning att fatta beslut om en ändamålsenlig utförsäljning från fall till fall.

Med den syn på utförsäljning av statliga företag som utskottet nu har redovisat finns enligt utskottets mening inte några motiv för en utredning av förutsättningarna för sådana utförsäljningar. I enlighet med vad utskottet nu anfört avstyrks motionerna 1988/89:N375 (m) och 1988/89:N312 (mp).

3. Principer vid försäljning av statliga företag (mom. 2)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med "1988/89:N312 (mp)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N312 (mp) om att förutsättningarna för det sätt på vilket utförsäljning av gemensam egendom kan ske bör utredas. Enligt utskottets mening har möjligheterna varit små för vanliga medborgare att köpa aktier vid de utförsäljningar av statliga företag som skett under senare tid. Det är i grunden egendomligt att medborgarna skall köpa det som de redan äger. Den översyn som utskottet nu har initierat måste också omfatta skälen till ett genomförande av sådana utförsäljningar. Det är av största vikt att de sociala och miljömässiga konsekvenserna noga kartläggs och redovisas för de verkliga ägarna innan beslut om utförsäljning fattas. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1988/89:N312 (mp).

Motion 1988/89:N375 (m) om principer vid försäljning av statliga företag torde också bli tillgodosedd genom ett sådant beslut av riksdagen som utskottet nu har förordat.

1988/89 :NU34

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande principer vid försäljning av statliga förelag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N312 och med anledning av motion 1988/89:N375 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB (mom. 3)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m). Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utifrån sin” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som nyss redovisat sin principiella syn på statligt företagande, har som en första omgång försäljningar av statliga företag föreslagit utförsäljningar av Procordia AB, PKbanken, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Ncb AB och Domänföretagen AB. Utskottet kan dock ansluta sig till det förslag om en stegvis utförsäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB redan nu som framläggs i motion 1988/89:N324 (mp). Med det sagda blir motionen tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäljning av Celsius Industrier AB:s dotterbolag att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N324 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB (mom. 3)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utifrån sin” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp) om att storskalighet har en tendens att leda till resursslöseri. Den leder också till maktkoncentration, alienering och ökad otrygghet. Utskottet anser att en utgångspunkt i näringspolitiken bör vara decentraliseringstanken. Som ett led i en sådan omorientering av näringspolitiken som utskottet förordar bör regeringen redan nu dra försorg om att Celsius Industrier stegvis säljer ut sina dotterbolag. Företag inom koncernen med krigsmaterielproduktion, dvs. Karlskronavarvet och Kockums Marine, bör dock förbli i statlig ägo. Vid utförsäljningen bör tas hänsyn till de anställdas önskemål och syftet att åstadkomma en ägarspridning prioriteras. Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motion 1988/89:N324 (mp) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäljning av Celsius Industrier AB:s dotterbolag att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N324 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU34

6. Affärsverkens verksamhet (mom. 4)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”1988/89:N229 (m, fp, c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N229 (m, fp, c) om affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet. Enligt utskottets mening har statsmakterna undervärderat de svårigheter som uppstår när affärsverkens myndighetsutövning blandas med konkurrensutsatt verksamhet. En avyttring av denna del av affärsverkens verksamhet torde vara den ur marknadsekonomisk synvinkel bästa lösningen. I fall då särskilda skäl föreligger för att en konkurrensutsatt verksamhet skall få bedrivas inom ramen för en affärsverkskoncern anser utskottet att detta bör ske i aktiebolagsform. Ett genomförande av sådana organisatoriska förändringar som utskottet nu har antytt torde kräva bemyndigande av riksdagen. Det får sedan ankomma på regeringen att inom ramen för bemyndigandet besluta om vilka åtgärder som skall vidtas.

Riksdagen bör i ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motionen bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande affärsverkens verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N229 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Affärsverkens verksamhet (mom. 4, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”1988/89:N229 (m, fp, c)” bort ha följande lydelse:

De affärsdrivande verkens primära uppgift är att inom områden där det föreligger monopol- eller monopolliknande förhållanden - ofta av tekniska skäl s.k. naturliga monopol - ge samtliga invånare i landet en likvärdig service. Detta bör ske under affärsmässiga former, så att verksamheten totalt ger en rimlig förräntning på statskapitalet. Sådana verksamheter bör inte privatiseras och inte heller bedrivas i aktiebolagsform. De statliga verk som ägnar sig åt dessa verksamheter bör ej heller grunda aktiebolag inom sidoområden i konkurrens med det privata näringslivet.

Vissa verksamheter där konkurrens föreligger bör ändå drivas i affärsverksform eftersom detta ger en större insyn i och kontroll av verksamhet som är att betrakta som kontroversiell. Detta gäller vapentillverkning - affärsverket FFV - och tillverkning och försäljning av alkohol.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1988/ 89:N229 (m, fp, c).

I988/89:NU34

8. Försäljning av skogsmark från domänverket (mom. 5)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 sorn börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N284 (m), 1988/89:N372 (c) om en överföring i enskild ägo av delar av domänverkets skogsmark. I fråga om försäljningens omfattning anges en summa av 400 milj. kr. som ett riktmärke för det första budgetåret. Försäljningarna av mark bör inriktas särskilt på att enskilda jord- och skogsbruk skall stärkas. Utskottet vill understryka betydelsen av att statens innehav av skogsmark används som ett instrument för att motverka avfolkningen och skapa en positiv utveckling i glesbygderna. Genom en övergång från storskaligt bolagsbruk till småskaligt bondeskogsbruk kan även miljöfördelar vinnas. Riksdagen bör i ett tillkännagivande till regeringen ställa sig bakom det som nu anförts. Härigenom skulle även motionerna 1988/89:N363 (c) och 1988/89:N324 (mp) i allt väsentligt bli tillgodosedda, den senare i berörd del. Motionerna 1988/89:NU41 (m), 1988/89:N284 (m) och 1988/89:N372 (c) har med det sagda tillstyrkts av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försäljning av skogsmark från domänverket att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N41 yrkande 3, motion 1988/89:N284 och motion 1988/89:N372 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89:N324 yrkandena 7 och 8 och motion 1988/89:N363 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Försäljning av skogsmark från domänverket (mom. 5, motiveringen)

Paul Lestander (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar tanken på en utförsäljning av domänverkets skogsmark och övriga tillgångar som led i en allmän privatisering av statlig affärsverksamhet enligt de förslag som framförs i motionerna. Domänverket bör dock även i fortsättningen genom markbyten kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N284 (m), 1988/89:N363 (c), 1988/89:N372 (c) och 1988/89:N324 (mp), den förstnämnda och de två sistnämnda i berörda delar.

10. Försäljning av skogsmark från domänverket (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N324 (mp) om

1988/89:NU34

domänverkets storskaliga och miljöskadande brukningsmetoder under en lång följd av år. Genom en decentralisering av egendomen på många händer skulle enligt utskottets uppfattning ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk kunna främjas och glesbygden tillföras permanentboende invånare. Utskottet anser att riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om en indelning av domänverkets mark i mindre fastigheter. Dessa skall sedan säljas till nya ägare som åtar sig att bebo och bruka fastigheten. Av det sagda följer att motion 1988/89:N324 (mp) i berörda delar tillstyrks av utskottet. De övriga motioner om utförsäljning av domänverkets skogsmark som har behandlats i det föregående kan utskottet inte ställa sig bakom. Dessa avstyrks i ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försäljning av skogsmark frän domänverket

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N324 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motion 1988/89:N41 yrkande 3, motionerna 1988/89:N284 och 1988/89:N363 och motion 1988/89:N372 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 11 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter på en önskvärd skogspolitik som framförs i motion 1988/89:N318 (mp). De mål som anges i motionen och som bör vara vägledande för verksamheten vid domänverket är bl.a. att sysselsättningen skall bevaras i skogslänen, att skogarna skall vårdas och att naturskyddsaspekterna skall beaktas. Det program för domänverkets verksamhet som motionärerna sålunda föreslår finner utskottet väl avvägt. Utskottet anser följaktligen att den av riksdagen fastställda principen att domänverket skall vara företagsekonomiskt lönsamt skall ersättas med krav på att verket driver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på flerbruk. Regeringen bör utforma närmare föreskrifter för domänverket i enlighet med vad här sagts.

Motion 1988/89:N318 (mp) tillstyrks alltså i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N318 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Ncb Vallvik (mom. 7)

Per-Ola Eriksson (c), Paul Lestander (vpk) Lars Norberg (mp) och Håkan Hansson (c) anser

1988/89:NU34

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottets principiella” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

17 Utskottet ansluter sig till det förslag som framförts i motionerna 1988/ 89:N479 (c) och 1988/89:N366 (vpk) om att staten skall utnyttja sitt ägande i massafabriken Ncb Vallvik till att genomdriva att denna rustas upp till en mönsteranläggning. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att staten är föregångare inom miljöområdet. I de fall då staten äger företag med verksamhet av sådan art att den kan utgöra ett hot mot miljön bör staten uppträda som pionjär genom att ålägga företaget särskilda miljökrav. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna 1988/89:N479 (c) och 1988/89:N366 (vpk), den förstnämnda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Ncb Vallvik

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N366 och motion 1988/ 89:N479 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Statliga företag och regionalpolitiken (morn. 8)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den uppfattning om statligt företagande som kommer till uttryck i motionerna 1988/89:N329 (vpk) och 1988/89:N330 (vpk). Enligt utskottets mening bör det statliga företagandet spela en principiellt annorlunda roll i näringslivets utveckling än det privatkapitalistiska. De statliga företagen skall medverka till en rättvis regional fördelning av resurser och utvecklingsinitiativ. En statlig företagspolitik med sådan inriktning förutsätter ett samhällsekonomiskt mål för verksamheten i stället för den kortsiktiga vinstmaximeringsprincip som de statliga företagen nu tycks styras av.

Riksdagen bör uttala sig för en omläggning av den statliga företagspolitiken i här angiven riktning. Därmed skulle motionerna 1988/89:N329 (vpk) och 1988/89:N330 (vpk) bli tillgodosedda, den förstnämnda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande statliga företag och regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N329 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N330 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Försäljning av statliga företag (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anför:

Enligt vår mening har staten ett övergripande ansvar att upprätthålla likvärdig service över hela landet. Det gäller t.ex. telenätet, järnvägarna och posten. Som vi framhållit i motioner påverkas detta ansvar inte av förändringar i ägandestrukturen för den statliga företagsverksamheten.

1988/89:NU34

2. Försäljning av statliga företag (mom. 1)

1988/89:NU34

Lars Norberg (mp) anför:

Det har visat sig att de statsägda företag som bedrivs i aktiebolagsform i praktiken har anpassat sig till de privatägda företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat sig svårt för sådana företag att ta både företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn. De har därför i praktiken knappast utgjort den motvikt som utskottets majoritet anser önskvärd. En grundlig omprövning av statens roll som ägare av företag är därför påkallad. I avvaktan på en sådan omprövning bör någon utförsäljning i stor skala inte ske. Viss utförsäljning bör dock redan nu kunna aktualiseras exempelvis, som jag har föreslagit, när det gäller delar av Celsiuskoncernen.

3. Statliga företag och regionalpolitiken (mom. 8)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet vill anlägga en annan syn än den som tidigare har varit dominerande inom näringsutskottet beträffande de statliga företagen. Praktiken har visat att statliga företag tenderar att agera exakt på samma sätt som privata företag och sålunda inte ta större samhällsekonomiska eller moraliska hänsyn än dessa. De statsägda företagen är samtidigt lika storskaliga och centraliserade som de privata, och beslutsmakten är om möjligt än mer koncentrerad. Miljöpartiet har i annat sammanhang framfört förslag om regional utveckling genom närfonder. Motionärerna framlägger inga förslag som visar hur problem med maktkoncentration, storskalighet och konflikt mellan samhällsekonomiska och företagsekonomiska krav skall lösas.

19 Innehåll 1988/89:NU34

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utvecklingen inom den statliga företagssektorn 3

Utskottet 5

Inledning 5

Försäljning av statliga företag 6

Affärsverk 8

Övrigt 11

Hemställan 11

Reservationer

1. Försäljning av statliga företag (m, fp, c) 12

2. Principervidförsäljningavstatligaföretag(m,fp,c) 13

3. Principer vid försäljning av statliga företag (mp) 13

4. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB (m, fp, c) .... 14

5. Försäljning av dotterbolag till Celsius Industrier AB (mp) 14

6. Affärsverkens verksamhet (m, fp, c) 15

7. Affärsverkens verksamhet (mp) 15

8. Försäljningavskogsmarkfråndomänverket(m,fp,c) 16

9. Försäljning av skogsmark från domänverket (vpk) 16

10. Försäljning av skogsmark från domänverket (mp) 16

11. Ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet (mp) 17

12. Ncb Vallvik (c, vpk, mp) 17

13. Statliga företag och regionalpolitiken (vpk) 18

Särskilda yttranden

1. Försäljning av statliga företag (c) 18

2. Försäljning av statliga företag (mp) 19

3. Statliga företag och regionalpolitiken (mp) 19

gotab 89054, Slockholm 1989 20