Kompletteringspropositionen

Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU36

Kompletteringspropositionen

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen) bilaga 2 (statsrådsberedningen), som avser förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet med de Europeiska gemenskaperna (EG), och bilaga 11 (industridepartementet), som avser vissa frågor om statsägda företag och om teknisk utveckling m.m.,

dels - helt eller delvis - tio motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet har ingenting att erinra mot den planerade samordningen mellan domänverket och ASSI, mot planerna på ett förstärkt forsknings- och utvecklingssamarbete med de Europeiska Gemenskaperna eller mot vad som i propositionen har uttalats om Tele-X-projektets ändrade inriktning. Utskottet tillstyrker vidare att medel anslås till det nämnda samarbetet med EG och att vissa medgivanden görs för statens provningsanstalt i fråga om en s.k. EMC-anläggning.

Gemensamma borgerliga reservationer finns i fråga om en överföring av skogsmark från domänverket till ASSI och om domänverkets framtida roll och organisation. Vidare har reservationer (vpk; mp) avgivits till förmån för en långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang och om virkesleveranserna till de mindre sågverken i Norrlands inland (m, fp, c, mp). Reservationer föreligger också i fråga om bl.a. anslaget till europeiskt forskningssamarbete (vpk; mp) och bemyndigande m.m. avseende en EMC-anläggningen (mp). Två motioner i vilka frågan om Tele-X-projektets framtida användning m.m. tas upp avstyrks av utskottet. Motionerna följs upp i reservationer (m, fp, c; vpk, mp).

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr36

Rättelse: S. 1 rad 1 nedifrån Står: m; vpk Rättat till: m, fp, c; vpk, mp Rad 5-8 Står: en

inland Rättat till: mp). S. 23 rad 9 Står: långditsplan Rättat till:

långtidsplan

1988/89

NU36

Propositionen Förslag m.m.

Forsknings- och utvecklingssamarbetet med EG

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet - finansminister Kjell-Olof Feldt - i bilaga 2 (statsrådsberedningen) har anfört om förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet med de Europeiska Gemenskaperna.

Statsägda företag; teknisk utveckling m.m.

Regeringen har i bilaga 11 (industridepartementet) - efter föredragning av industriminister Ivar Nordberg - under här angivna punkter föreslagit följande:

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (s. 5 f.) att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete - utöver vad som föreslagits i proposition 1988/89:100 bilaga 14 - under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1989/90 anvisar ytterligare 15 000 000 kr.,

Nyinvestering i storskalig EMC-anläggning (s. 6 f.) att riksdagen

1. medger att statens provningsanstalt lämnas ett beställningsbemyndigande på högst 65 000 000 kr. för en storskalig EMC-anläggning,

2. medger att statens provningsanstalt ges rätt till marknadsmässig upplåning utanför statsbudgeten hos riksgäldskontoret inom en ram om 65 000 000 kr.

Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av

dels vad föredragande statsrådet under rubriken Statsägda företag (s. 1-4) har anfört om samordningen mellan de statliga skogsföretagen,

dels vad föredragande statsrådet under rubriken Tele-X (s. 7-9) har anfört om Tele-X-projektets ändrade inriktning.

Huvudsakligt innehåll

Statsägda företag

I propositionen redogörs för en planerad samordning mellan de statliga skogsföretagen domänverket och AB Statens Skogsindustrier (ASSI). Planerna innebär att ASSI till domänverket riktar en nyemission om 2 250 000 aktier å nominellt 100 kr. till en kurs av 289 kr. Domänverket skall för detta erlägga 650 250 000 kr. och uppnår härigenom en ägarandel av 25 % i bolaget. Domänverkets styrelse har förklarat sig beredd att teckna nyemissionen på nämnda villkor. ASSI:s bolagsstämma den 14 juni 1989 avses komma att fatta slutligt beslut om emissionen. Domänverkets ägarengagemang i ASSI skall kombineras med successivt ökande leveranser av massaved till ASSI:s enheter i Norrbotten.

1988/89:NU36

2 Teknisk utveckling m.m.

1988/89:NU36

Med hänvisning till de övergripande motiv för en förstärkning av samarbetet med EG på forsknings- och utvecklingsområdet som redovisas i bilaga 2 (statsrådsberedningen) begärs 15 milj. kr. utöver vad som tidigare i proposition 1988/89:100 bilaga 14 har föreslagits för samma ändamål. Regeringen hänvisar till de fördelar som det innebär för svensk industri att genom medverkan i EG :s forsknings- och utvecklingssamarbete förstärka sin närvaro på den europeiska marknaden.

I propositionen föreslås också att statens provningsanstalt (SP) medges ett beställningsbemyndigande om 65 milj. kr. för nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning och att myndigheten för investeringen får utanför statsbudgeten göra en marknadsmässig upplåning hos riksgäldskontoret av högst samma belopp. EMC (Electro Magnetic Compatibility) definieras som en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande med avseende på elektromagnetisk miljö. Problemen med elektromagnetisk störning blir allt större; det gäller elektronik i kritiska tillämpningar i t.ex. kommunikationssystem och fordon. Resurser för EMC-provning i stor skala, dvs. av hela konstruktioner och system, saknas för närvarande i Sverige.

Vidare redovisas planer på en ändrad inriktning av det nordiska telesatellitprojektet Tele-X. Nu gällande riktlinjer lades fast år 1983 (prop. 1982/83:168, NU 1982/83:53, rskr. 1982/83:390). Med hänsyn till att förutsättningarna för Tele-X-projektet markant ändrades under år 1988 - genom klarläggandet av att ett TV-utbyte mellan de nordiska länderna inte skulle komma till stånd - har de svenska och norska regeringarna enats om en ny ägar- och driftsorganisation för projektet. Enligt ett avtal härom, som avses bli godkänt av ländernas regeringar i juni 1989, skall svenska staten överta norska statens aktieinnehav om 15 % i Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB). Som kompensation härför kommer norska staten att få dispositionsrätt till en s.k. transponder, avsedd för publik TV-sändning. Avtalet innehåller i övrigt inga nya ekonomiska åtaganden för staterna. Avsikten är att Svenska Rymdaktiebolaget skall få ansvaret i Sverige för driften av systemet och marknadsföringen av dess data- och videotjänster.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1988/89:Fi87 av Börje Hörnlund m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av en tryggad råvaruförsörjning för enskilda sågverk vid en samordning mellan de statliga skogsföretagen.

1988/89:Ub39 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete med EG enligt propositionen bilaga 2 och bilaga 11 punkt F 7,

5. att riksdagen, om yrkande [2] ej bifalls,

d. avslår förslagen under tolfte huvudtiteln F 7 att satsa totalt 11 500 000 kr. på industriforskningsprojekten ESPRIT, EURAM och BRITE,

e. bifaller förslaget under tolfte huvudtiteln F 7 om anslag av 3 500 000 kr. till svenskt deltagande i EG:s referensbyrå, BCR.

1988/89:N37 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna behovet av en långtidsplan för domänverkets investeringsverksamhet,

2. som sin mening ger regeringen till känna att inriktningen på denna verksamhet i huvudsak bör vara vidareförädlingsindustrier i inlandet,

3. beslutar ge ASSI ett ägartillskott på en miljard kronor av budgetmedlen.

1988/89:N38 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1988/89:150 bilaga 11 vad avser ökade medel till europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

1988/89:N39 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en öppen och fullständig redovisning av förväntningarna på Tele-X-projektets ekonomi.

1988/89:N40 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av statens innehav i ASSI och Domänföretagen.

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om domänverkets köp av aktier i ASSI,

3. hos regeringen begär förslag till överföring av skogsmark från domänverket till ASSI i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:N41 av Per Westerberg (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående domänverkets köp av aktier i ASSI,

2. hos regeringen begär förslag till överföring av skogsmark från domänverket till ASSI i enlighet med vad som i motionen anförs,

4. hos regeringen begär en utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation i enlighet med vad som i motionen anförs.

1988/89:N42 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående Tele-X framtida användning.

1988/89:N43 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domänverket och ASSI.

1988/89:N44 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att medge beställningsbemyndigande och upplåningsrätt på 65 000 000 kr. för anskaffning av en EMC-anläggning vid statens provningsanstalt.

1988/89:NU36

4 Utskottet

1988/89:NU36

De statliga skogsföretagen

Den redogörelse för den planerade samordningen mellan de statliga skogsföretagen som regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av innehåller i huvudsak följande.

Frågan om samordning mellan statens skogsförvaltande och skogsindustriella verksamhet behandlades första gången av riksdagen år 1968 med anledning av en proposition (1968:103) vari regeringen föreslog vissa riktlinjer för domänverkets verksamhet och samordningen mellan AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och domänverket. Enligt riksdagens beslut skulle ett gemensamt ekonomiskt mål gälla för företagen och deras verksamheter samordnas. Eftersom det saknades beröringspunkter på viktiga områden, avskrevs frågan om sammanslagning av företagen. Samordningen avsågs i stället i första hand ske via företagens ledningar, bl.a. genom att företagen fick representation i varandras styrelser. En ytterligare förutsättning för ett effektivt statligt skogsföretagande var enligt riksdagen att domänverket och ASSI gavs samma betingelser för ett affärsmässigt handlande som konkurrerande enskilda företag. Affärsverksformen för domänverket bibehölls med hänsyn till främst behovet av insyn i markförvaltningen samt svårigheter att överföra statens fastigheter till ett bolag. Riksdagsbeslutet medförde vidare att ett långsiktigt virkesförsörjningssamarbete mellan domänverket och ASSI etablerades. Samordningen mellan domänverket och ASSI har även därefter varit föremål för vissa överväganden. Några ytterligare konkreta samordningsåtgärder har dock inte kommit till stånd.

ASSI erhöll år 1982 genom beslut om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen (prop. 1982/83:68, NU 1982/83:25) ett kapitaltillskott på 2 miljarder kronor. Tillskottet har använts för finansiell rekonstruktion av företaget efter ett antal år med negativt resultat. ASSI har därefter genomfört en strukturering av verksamheten, som har inneburit en koncentration till förpackningspapper och förpackningar. ASSI:s styrelse har bedömt att det fram till år 1993 finns ett ytterligare investeringsbehov om 5 miljarder kronor för ett fullföljande av struktureringen. För att ASSI skall kunna genomföra investeringsprogrammet bedömer bolagets styrelse att det är av största vikt att satsningarna sker under finansiell balans, vilket innebär att relationen mellan lånat kapital samt kapital genererat genom vinster och tillfört av ägarna inte bör underskrida koncernens soliditetsmål om 40 %. Styrelsen bedömer därför en förstärkning av ägarkapitalet med 1 miljard kronor som nödvändig.

Importandelen för ASSI:s industrier i Norrbotten är för närvarande över 40 %. Osäkerheten om priser och leveranser i framtiden gör att ASSEs styrelse anser att det inte är försvarligt att göra större investeringar i Norrbotten om inte försörjningen med inhemskt virke förbättras avsevärt.

Domänverkets ägarengagemang i ASSI avses bli kombinerat med successivt ökande leveranser av massaved till ASSEs enheter i Norrbotten.

Domänverket har att på företagsmässiga villkor driva skogsbruk och

1* Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr 36

virkesförädling, förvalta statens skogar, marker och vatten samt driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Skogsbruket är den dominerande verksamhetsgrenen och svarar för 55 % av domänkoncernens totala fakturerade försäljning på 3 380 milj. kr. år 1988. Domänverket är Sveriges största markägare med drygt 10 miljoner hektar, varav ca 4 miljoner hektar utgör produktiv skogsmark, vilket motsvarar 20 % av landets produktiva skogar. Under de senaste åren har domänverket ökat integreringen mellan skogsbruket och vidareförädling av skogsråvaran genom expansion av sin sågverksrörelse. Detta kommer enligt verkets planer att fortsätta. Domänverket har som stor virkesleverantör märkt en försämrad lönsamhetssituation för massaveden mot bakgrund av bl.a. de senaste struktureringarna inom de privata skogsindustrierna. För att stärka sin position på råvarumarknaden behöver domänverket därför få närmare knytning till efterföljande förädlingsled. Genom att teckna aktier i ASSI kommer domänverket att uppnå detta samt få en stärkt position på råvarumarknaden samtidigt som ASSI får tillgång till nödvändig råvara.

Utskottet behandlar i det följande propositionen i nu aktuell del med utgångspunkt i de fem motioner som har väckts med anledning av den föreslagna samordningen mellan de statliga skogsföretagen.

I motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N40 (fp) och 1988/89:N43 (mp) redovisas inledningsvis respektive partis principiella inställning till statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI, varvid hänvisas till tidigare väckta motioner om statligt företagande. I de två förstnämnda motionerna sägs bl.a. att staten i princip inte bör äga företag; en försäljning av statens innehav borde därför ske så att ett spritt enskilt ägande uppnås. I den sistnämnda motionen anförs att en försäljning av mark från domänverket bör ske till enskilda brukare som vill ägna sig åt åkerbruk och skogsbruk med bo- och brukarplikt. I samtliga motioner avvisas regeringens förslag om en samordning mellan domänverket och ASSI.

Utskottet, som nyligen i ett betänkande om statliga företag (1988/ 89:NU34) har avstyrkt liknande motionsyrkanden, ser ingen anledning att ompröva sitt ställningstagande med anledning av de nu väckta motionerna utan står fast vid vad det tidigare har uttalat i ämnet. Den i propositionen angivna ökade samordningen mellan domänverket och ASSI finner utskottet ändamålsenlig. ASSI:s kapitalbehov vid den planerade omstruktureringen av verksamheten täcks delvis genom den nu föreslagna nyemissionen, och domänverkets ägarengagemang i ASSI avses bli kombinerat med successivt ökande leveranser av massaved till ASSI:s enheter i Norrbotten. Utskottet har ingenting att erinra mot den planerade samordningen mellan domänverket och ASSI. Motionerna 1988/89:N41 (m). 1988/89:N40 (fp) och 1988/ 89:N43 (mp) avstyrks sålunda i berörda delar.

En överföring av skogsmark från domänverket till ASSI föreslås i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp). Motiven för förslagen är likartade. I den förra motionen sägs att en sådan åtgärd skulle ge ASSI bättre framtidsförutsättningar och i den senare - med hänvisning till vad som anförts i en under allmänna motionstiden väckt trepartimotion 1988/89:N220

1988/89:NU36

(m, fp, c) - att den skulle göra ASSI jämställt med börsens skogsföretag vid en framtida utförsäljning av företaget.

Mot bakgrund av domänverkets åtagande att i successivt ökande utsträckning leverera skogsråvara till ASSI finner utskottet inte anledning för riksdagen att tillmötesgå kraven i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/ 89:N40 (fp) på en överföring av skogsmark från domänverket till ASSI. Motionerna avstyrks i berörda delar med vad utskottet nu anfört.

Frågan om en utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation tas upp i motion 1988/89:N41 (m). I motionen yrkas - förutom en överföring av skogsmark från domänverket till ASSI - att verket skall bjuda ut skogsmark till enskilda markägare i skogsområdenas närhet. Utskottet behandlar detta yrkande i betänkandet 1988/89:NU34 om statliga företag. Motionärerna anser att verkets framtida roll efter en försäljning av stora delar av skogsmarken bör utredas.

Utskottet har nyss avstyrkt motioner om en överföring av skogsmark från domänverket till ASSI. Nyligen har utskottet också avstyrkt motioner om utförsäljning av domänverkets skogsmark till enskilda (1988/89:NU34). I samma betänkande har utskottet med anledning av en motion om ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet uttalat att domänverkets markpolitik bör ligga fast. Detta ställningstagande kvarstår alltjämt.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks motion 1988/89:N41 (m) i berörd del.

I två motioner, 1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp), betonas bl.a. vikten av att samordningen mellan domänverket och ASSI inte får äventyra virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland. Motionärernas principiella syn på statligt företagande är dock olika. I den förra motionen hänvisas till att centerpartiet i annat sammanhang har hävdat att de statliga skogsföretagen bör kunna säljas ut. Denna uppfattning kvarstår motionärerna vid. I avvaktan på att en sådan försäljning kommer till stånd accepterar de dock den i propositionen föreslagna samordningen av de statliga skogsföretagen. I den senare motionen hänvisas till vad miljöpartiet tidigare har anfört i motioner när det gäller frågan om en försäljning av mark till enskilda brukare som vill ägna sig åt åkerbruk och skogsbruk med bo- och brukarplikt. Utöver att det finns farhågor för att en hårdare knytning till ASSI kan komma att gå ut över virkesleveranser är den samlade miljörörelsen allvarligt oroad över domänverkets avverkningspolitik i Norrlands inland, sägs det i motionen. Motionärerna anser mot denna bakgrund att staten bör avbryta de nu pågående aktiviteterna för att göra domänverket till delägare i ASSI.

Utskottet ansluter sig till de överväganden om domänverket och ASSI som redovisas i propositionen. Företagens strategiska situation på marknaden är sådan att ASSI behöver kapital samt ökad tillgång på inhemsk vedråvara för att kunna genomföra fortsatta offensiva investeringar, medan domänverket för att försvara sin position på råvarumarknaden behöver knytas närmare till efterföljande förädlingsled även i fråga om massaveden. Utskottet vill med anledning av den planerade samordningen mellan domänverket och ASSI understryka vikten av att en sådan samordning inte äventyrar virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland. Det bör ställas samma krav på

1988/89 :NU36

domänverket och ASSI som på andra skogsindustrier när det gäller ansträngningar för att upprätthålla balans på virkesmarknaden. Det är, vilket framhålls i propositionen, av vikt att domänverket i likhet med övriga skogsägare ökar sina avverkningsstimulerande åtgärder och att effekterna på virkesmarknaden av domänverkets ökade leveransåtaganden gentemot ASSI hanteras väl av ASSI, domänverket och övriga berörda parter på marknaden.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks motionerna 1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp) i berörda delar.

I en motion från vänsterpartiet kommunisterna, 1988/89:N37, föreslås att en långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang tas fram innan verkets resurser långsiktigt binds upp. Motionärerna anser att det är självklart att ASSI bör få ett så omfattande ägartillskott att de aviserade investerings- och förädlingsplanerna kan genomföras. Den modell för genomförandet som föreslås i propositionen anser de dock vara oöverlagd och ägnad att låsa domänverkets resurser i kustbaserade industrier på ett sätt som mer och mer styr bort från de mål som regionalpolitisk! borde vägleda domänverkets verksamhet. Inriktningen borde i stället vara att domänverkets resurser företrädesvis skall investeras i anläggningar för förädling av sågat virke i inlandsområdena. I motionen anförs också att ASSI:s kapitalbehov bör täckas med budgetmedel.

Utskottet ser inte att riksdagen har skäl till att initiera en förändring av domänverkets markpolitik eller inriktningen av verkets långsiktiga industriengagemang enligt de krav som framförs i motionen.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1988/89:N37 (vpk).

Teknisk utveckling m.m.

Regeringen har under rubriken teknisk utveckling m.m. behandlat frågor om europeiskt forskningssamarbete, en s.k. EMC-anläggning och Tele-Xprojektet.

Övergripande motiv för regeringens förslag om förstärkning av forskningsoch utvecklingssamarbetet med de Europeiska Gemenskaperna (EG) redovisas i bilaga 2 (statsrådsberedningen). Däri sägs bl.a. att de statliga satsningarna på ett sådant samarbete inom EG:s ramprogram nu uppgår till 100 milj. kr. årligen. Även industrins engagemang uppges vara betydande. Det omfattande inslaget av internationellt samarbete är en styrka i svensk forskning och utveckling (FoU), anförs det vidare. Strävan är att Sveriges konkurrenskraft skall öka inom FoU-intensiva områden. Det är således angeläget att erfarenheterna från internationell FoU-verksamhet även i fortsättningen tillförs den tekniska basen för den svenska industriella utvecklingen. I fråga om Sveriges medverkan i EG:s forsknings- och utvecklingssamarbete hänvisar föredragande statsrådet till de fördelar som har framhållits i olika sammanhang. Svensk industri får sålunda möjlighet att härigenom förstärka sin närvaro på den europeiska marknaden; att vara fullvärdig deltagare på programnivå kan, heter det. ha ett värde som är betydligt större än som är resultatet av enbart själva forskningssamarbetet.

1988/89 :NU36

8 Det hänvisas också till den nyorientering som har aviserats inför revideringen av EG:s ramprogram. Miljöfrågor och livskvalitetsfrågor i vid bemärkelse föreslås få en kraftigare framtoning.

I bilaga 11 (industridepartementet) föreslår regeringen att för europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete anvisas 15 milj. kr. utöver det reservationsanslag om 1 milj. kr. som begärdes i 1989 års budgetproposition och numera har anvisats av riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14,1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177). I den sistnämnda propositionen lämnades vissa uppgifter om samarbetet. Vidare hänvisades till vad som sagts i finansplanen om särskilt avsatta resurser för svenskt deltagande i delar av EG:s forskningsoch utvecklingsprogram. I finansplanen aviserades att regeringen i vårens kompletteringsproposition skulle återkomma i frågan om fördelningen av dessa resurser.

Frågor om ett fördjupat samarbete med EG beträffande forskning och utveckling berördes också i den näringspolitiska propositionen år 1987 (prop. 1986/87:74) med hänvisning till den redogörelse för regeringens planer och förslag som hade lämnats i den samtidigt framlagda forskningspolitiska propositionen (prop. 1986/87:80, NU 1986/87:33, rskr. 1986/87:292). Motsvarande frågor har behandlats av utskottet även i dess yttrande NU 1987/88:2 y om Sverige och den västeuropeiska integrationen.

Föredragande statsrådet säger i den nu behandlade propositionen att det är särskilt angeläget att svenska företag och institutioner ges förstärkta möjligheter att medverka i program som rör informationsteknologi (European Strategic Programme of Research and Development in Information Technology, ESPRIT), modernisering av tillverkningsindustrin (Basic Research in Industrial Technologies for Europé, BRITE), avancerade material (European Research on Advanced Materials, EURAM) samt flygteknik och livsmedelsteknik (Food Linked Agro Industrial Research, FL AIR). För dessa program gäller att svenska företag och institutioner kan delta på projektnivå. Statsrådet finner det vidare väsentligt att Sverige deltar i EG:s referensbyrå för harmonisering av laboratoriers mätmetoder (Community Bureau of Reference, BCR). För de nu nämnda ändamålen beräknas medelsbehovet, som nämnts i det föregående, till 15 milj. kr., varav 3,5 milj. kr. hänför sig till avgiften för deltagande i EG:s rererensbyrå, BCR.

Två motioner med invändningar av delvis formell art har väckts med anledning av regeringens förslag om anslag till europeiskt forskningssamarbete.

I motion 1988/89:N38 (vpk) riktas kritik mot att regeringen kommer med förslag om anslag under pågående programperiod för forskningspolitiken. Enligt motionärerna är de förslag som har lämnats i kompletteringspropositionen inte av den arten att de kräver att den innevarande treårsperioden bryts. Dessutom, hävdas det, framgår inte på vilket vis de berörda EG-programmen eller -projekten passar ihop med de av riksdagen beslutade forskningspolitiska riktlinjerna. Därför bör riksdagen, enligt motionärerna, begära att regeringen återkommer med förslag i den forskningspolitiska propositionen år 1990. Regeringen borde samtidigt för riksdagen redovisa hur föreslagna program m.m. för samarbetet med EG överensstämmer med svenska forskningspolitiska intressen.

1988/89 :NU36

9 Forskningssamarbetet med EG upptar en väsentlig del av kompletteringspropositionen, heter det i motion 1988/89:Ub39 (mp). Motionärerna finner inga starka skäl för regeringen att nu lägga fram förslag i dessa frågor; sådana förslag borde antingen ha presenterats i innevarande års budgetproposition eller kunnat anstå till 1990 års budgetproposition. Redovisningen av förslaget är också alltför knapphändig, hävdas det.

I fråga om det nu föreliggande förslaget till anslag om 15 milj. kr. anser motionärerna att den del av förslaget som berör forskningsprogrammen ESPRIT, EURAM och BRITE, dvs. motsvarande 11,5 milj. kr., bör avslås. I dessa fall är det fråga om ett rent industristöd vilket, enligt motionärerna, borde bekostas av de berörda företagen.

Utskottet erinrar om att frågor om en förstärkning av samarbete med EG rörande forskning och utveckling har berörts av regeringen i tidigare sammanhang, senast i 1989 års budgetproposition. Utskottet finner inte att det i motionerna har lagts fram några sakliga skäl för att riksdagen skulle låta medelstilldelningen för dessa ändamål anstå. Tvärtom vill utskottet understryka vikten av att beslut härom fattas nu; en markering av Sveriges avsikt att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbete är angelägen. En fördröjning med enda syfte att medelstilldelningen borde ligga i fas med det nationella forskningsprogrammet finner utskottet inte vara acceptabel.

Ett huvudmål för EG:s ramprogram inom de nu aktuella områdena är stärkandet av den europeiska industrins konkurrenskraft. Sverige har som enskilt land ett särskilt intresse av att sådana resultat uppnås i fråga om forskning och utveckling som innebär att vi ligger åtminstone i nivå med övriga länders resultat. Utan ett sådant samarbete, som sålunda föreslås bli fördjupat, kan önskvärda resultat inte åstadkommas. Samtidigt vill utskottet understryka att samarbetet bör ses i ett sammanhang som är avsevärt vidare än ett enbart närings- eller forskningspolitiskt.

Utskottet har inget att erinra mot de synpunkter som förs fram i proposition 1988/89:150 bilaga 2. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om ytterligare anslag till europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete enligt bilaga 11 i propositionen och avstyrker därmed motionerna 1988/89:N38 (vpk) och 1988/89:Ub39 (mp).

Förståelse för de skäl som kan finnas för anskaffandet av en storskalig s.k. EMC-anläggning uttalas i motion 1988/89:N44 (mp). Motionären vill emellertid ifrågasätta om investeringen är så brådskande att regeringen skulle ha behövt ta upp den i kompletteringspropositionen. Förslaget hade med fördel kunnat anstå till nästa års budgetproposition, heter det.

En EMC-anläggning är, som framgår av det föregående (s. 3), avsedd för provning av en utrustnings förmåga att fungera i en elektromagnetisk miljö. Regeringen har i anslutning till sitt förslag anfört att en storskalig anläggning inom Sverige innebär en rad fördelar för svensk industri. Inte minst gäller detta möjligheten att påverka det internationella arbetet med standarder och provningskrav. Projekterings- och byggtiden för anläggningen beräknas till 2,5 år. Inom EG pågår för närvarande arbete med direktiv avseende EMC. Dessa förväntas bli fastställda under våren 1989.

Utskottet finner det angeläget att frågan om finansieringen behandlas nu.

1988/89:NU36

10 Regeringens förslag rörande beställningsbemyndigande och upplåningsmöjligheter för ändamålet (se s. 2) tillstyrks. Motion 1988/89:N44 (mp) avstyrks sålunda.

Två motioner berör Tele-X-projektet. Dessa gäller frågan om hur den numera uppsända Tele-X-satelliten skall användas. Viss kritik riktas mot regeringen för bristande information härom.

Senast berördes Tele-X-projektet av utskottet i samband med behandlingen av 1989 års budgetproposition (1988/89:NU22). I denna aviserade regeringen den tilltänkta omorganisationen och föreslog samtidigt att riksdagen skulle anvisa ett formellt belopp av 1 000 kr. för eventuella ytterligare kostnader för Tele-X-projektet. I en motion (m) förordades att satelliten eller dess sändningskapacitet skulle försäljas på marknaden. Detta skulle vara ett led i upphävandet av radio- och TV-monopolet, hävdades det. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionen, som följdes upp i en reservation (m, fp, c). Riksdagen biföll utskottets hemställan (prop. 1988/89:100, 1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177).

Nu gällande riktlinjer för Tele-X lades fast år 1983 (prop. 1982/83:168, NU 1982/83:53, rskr. 1982/83:390). På grund av ändrade förutsättningar under år 1988 avses projektet få en ny inriktning med bl.a. den innebörden att Sverige ensamt står som ägare. Samtidigt kommer Svenska Rymdaktiebolaget att få i uppdrag att svara för driften och för marknadsföringen av systemets dataoch videotjänster.

Regeringens beslut om ett helsvenskt företag och om ett uppdrag till Svenska Rymdaktiebolaget innebär avsevärt förbättrade förutsättningar jämfört med de hittillsvarande för Tele-X-projektets framtida funktion. Detta gäller såväl för datakommunikation som för TV-sändning. Enligt vad utskottet har erfarit finns ett flertal intressenter för utnyttjande av slutna TV-sändningar, bl.a. i utbildningssyfte. I fråga om publika TV-sändningar kommer regeringen att lämna besked hösten 1989.

Nu när Tele-X befinner sig i sin planerade position i omloppsbana över jordytan är det uppenbart att projektet är ett politiskt misslyckande, heter det i motion 1988/89:N42 (m). Politikerna i de nordiska länderna har inte förmått bli eniga om hur satelliten skall kunna utnyttjas. Eftersom projektet alltsedan sin tillkomst till övervägande del har varit svenskt, är det svenska regeringen som måste ta huvudansvaret för de dåliga förutsättningar som nu råder i fråga om utnyttjandet av satellitens kapacitet, anförs det vidare. Kritik riktas också mot att regeringen inte helleri kompletteringspropositionen har lämnat någon information om projektets avsedda användning.

Enligt motionärerna är det - genom den föreslagna bytesaffären mellan Norge och Sverige - nu entydigt att ansvaret för utnyttjandet av Tele-Xprojektet åvilar svenska regeringen. I fråga om TV-sändningar från satelliten får inga hinder resas mot privata initiativ, oavsett om finansieringen sker genom reklam eller i form av s.k. betal-TV, uttalar motionärerna. Även i fråga om datakommunikation bör privata alternativ tillåtas med möjligheter som är likvärdiga dem som gäller för statsägda. Vidare finner motionärerna att regeringen bör undersöka möjligheten att avyttra äganderätten till de s.k. transpondrarna i Tele-X till privata intressenter. Sådana kan, enligt vad som

1988/89:

sägs i motionen, ha bättre förutsättningar att finna användare av Tele-Xsatellitens sändningskapacitet.

En öppen och fullständig redovisning av Tele-X-projektets ekonomi krävs i motion 1988/89:N39 (vpk). Det är främst i fråga om marknad, marknadsbearbetning och beräknade intäkter som uppgifter bör lämnas, menar motionären, som samtidigt kritiserar regeringen för bristande information om projektet.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående rörande Tele-Xprojektet avstyrker utskottet motionerna 1988/89:N42 (m) och 1988/89:N39 (vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N40 yrkandena 1 och 2, motion 1988/89:N41 yrkande 1 och motion 1988/89:N43 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till ASSI att riksdagen avslår motion 1988/89:N40 yrkande 3 och motion 1988/89:N41 yrkande 2,

3. beträffande utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation

att riksdagen avslår motion 1988/89:N41 yrkande 4,

4. beträffande virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi87 yrkande 6 och motion 1988/89:N43 i ifrågavarande del,

5. beträffande långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang, m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:N37,

6. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen

dels med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 2 och med avslag på motion 1988/89: Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels med bifall till proposition 1988/89:150 bilaga 11 punkt F 7 och med avslag på motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del och yrkandena 5 d och 5 e och motion 1988/89:N38 till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete - utöver vad som har anvisats (prop. 1988/89:100 bilaga 14 punkt F 7, 1988/89:NU22, rskr. 1988/ 89:177) - för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar 15 000 000 kr.,

7. beträffande nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N44

1988/89 :NU36

a) medger att statens provningsanstalt lämnas ett beställningsbemyndigande på högst 65 00 0000 kr. för en storskalig EMC-anläggning,

b) medger statens provningsanstalt rätt till marknadsmässig upplåning utanför statsbudgeten hos riksgäldskontoret inom en ram om 65 000 000 kr.,

8. beträffande Tele-X att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1988/89:N39 och 1988/89:N42 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 25 maj 1989 På näringsutskottets vägnar

Åke Wictorsson

Närvarande: Per Westerberg (m). Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s). Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Sven-Åke Nygårds (s), Isa Halvarsson (fp). Kjell Ericsson (c) och Inge Carlsson(s).

Reservationer

1. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (mom. 1)

Per Westerberg (m). Gunnar Hökmark (m). Gudrun Norberg (fp). Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) om en utförsäljning av statliga företag. I enlighet med vad utskottet nyligen redovisat i betänkandet om statliga företag (1988/89:NU34) bör den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- och bolagsform successivt avyttras. Regeringen bör utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag på ett sådant sätt att ett spritt enskilt ägande uppnås. I stället för att statliga företag, som det föreslås i propositionen, skall bli alltmer ägarmässigt involverade i varandra, bör statens engagemang i såväl domänverket som ASSI trappas ned. Utskottet anser mot denna bakgrund att den av regeringen planerade samordningen mellan domänverket och ASSI bör avvisas av riksdagen. ASSI:s kapitalbehov bör i stället täckas på marknadsmässiga villkor via börsen. Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört.

1988/89:NU36

13 Med det sagda tillstyrks motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) i berörda delar. Med ett sådant tillkännagivande torde även motion 1988/ 89:N43 (mp) till stor del bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N40 yrkandena 1 och 2 och motion 1988/89:N41 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89:N43 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (mom. 1, motiveringen)

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet nyligen har redovisat i betänkandet om statliga företag (1988:/89:NU34) bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- och bolagsform kunna avyttras. Regeringen bör utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag på ett sådant sätt att ett spritt enskilt ägande uppnås. Utskottet kan dock acceptera den i propositionen angivna samordningen mellan domänverket och ASSI som ett led i strävanden att täcka ASSI:s kapitalbehov för den planerade omstruktureringen. Motionerna 1988/89:N41 (m), 1988/89:N40 (fp) och 1988/89:N43 (mp) avstyrks sålunda i berörda delar.

3. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (mom. 1, motiveringen)

Paul Lestander (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns en klar boskillnad mellan statliga affärsverk och statliga bolag. De senare arbetar på det privata näringslivets villkor och har vinst som främsta mål. Enligt utskottets uppfattning bör affärsverken dels kunna ge en rimlig avkastning på investerat kapital, dels ta samhällsekonomiska hänsyn inom sitt arbetsområde på ett annat sätt än aktiebolag. Den modell till ökat samgående som anges i propositionen anser utskottet inte främja de mål som regionalpolitisk! borde styra domänverkets verksamhet. Domänverket har enligt utskottets mening investerat betydande kapital i de kustlokaliserade industrierna. Den föreslagna samordningen mellan domänverket och ASSI innebär att ytterligare kapital kommer att bindas upp i dessa industrier, vilket utskottet inte kan förorda. Utskottet kan heller inte ställa sig bakom förslagen i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) om utförsäljningar av statliga företag och i motion 1988/89:N43 (mp) om en försäljning av domänverkets skogsmark till enskilda brukare som vill utnyttja

1988/89:NU36

fastigheten med bo- och brukarplikt. Med det sagda avstyrks motionerna i berörda delar.

4. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N43 (mp) om att det finns en klar boskillnad mellan statliga affärsverk och statliga bolag. De senare arbetar på det privata näringslivets villkor och har vinst som främsta mål. Enligt utskottets uppfattning bör affärsverken dels kunna ge en rimlig avkastning på investerat kapital, dels ta samhällsekonomiska hänsyn inom sitt arbetsområde på ett annat sätt än aktiebolag. Regeringens förslag om ett ökat samgående mellan domänverket och ASSI kan utskottet inte ansluta sig till. Utskottet är oroat över domänverkets avverkningspolitik i Norrlands inland och anser ingalunda att avverkningsstimulans är det som främst behövs inom domänverket. Mot denna bakgrund anser utskottet att staten genom industridepartementet bör avbryta den nu planerade samordningen. Det är, såsom har anförts i betänkandet om statliga företag (1988/89:NU34 res. 10), en viktig uppgift för domänverket att försälja mark till enskilda brukare som vill utnyttja fastigheten med bo- och brukarplikt. Av det sagda följer att motion 1988/89:N43 (mp) i berörd del tillstyrks av utskottet. De övriga motionerna om statligt företagande avstyrks i ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N43 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N40 yrkandena 1 och 2 och motion 1988/89:N41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Överföring av skogsmark från domänverket till ASSI (mom. 2)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”nu anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) - och som också har framförts i de tre borgerliga partiernas gemensamma motion 1988/89:N220 - om en överföring av skogsmark från domänverket till ASSI. Genom en sådan åtgärd skulle ASSI få bättre framtidsförutsättningar och liksom de övriga skogsbolagen en möjlighet att

1988/89 :NU36

täcka massavedsbehovet genom leveranser från egna skogar. Utskottet anser att regeringen bör utarbeta förslag till hur skogsmark som volymmässigt ungefärligen motsvarar den nuvarande virkesförsäljningen från domänverket till ASSI skall kunna överföras till ASSI.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1988/89:N41 (m) och 1988/89:N40 (fp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till ASSI att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N40 yrkande 3 och motion 1988/89:N41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation (mom. 3)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som framförs i motion 1988/ 89:N41 (m) om en utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation efter en försäljning av stora delar av skogsmarken. En sådan utvärdering ligger helt i linje med vad företrädare för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet nyligen har uttalat i utskottets betänkande om statliga företag (1988/89:NU34). De anför där bl.a. att mycket stora delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kan avyttras. Den nu initierade utredningen bör klarlägga de statliga företagens och myndigheternas plats i det ekonomiska systemet och på vilket sätt marknadsekonomi och myndighetsutövning är förenliga. Utredningen bör snarast lämna förslag som syftar till en avyttring av statlig affärsverksamhet. Utskottet tillstyrker med det sagda motion 1988/89:N41 (m) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N41 (m) yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation (mom. 3)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till önskemålet i motion 1988/89:N41 (m) att en utvärdering skall komma till stånd beträffande domänverkets framtida roll.

1988/89:NU36

16 Utskottet kan dock inte ansluta sig till de principer för domänverkets framtid som rekommenderas i motion 1988/89:N41 (m) utan anser i stället att de principer som nyligen har framförts av miljöpartiet i utskottets betänkande om de statliga företagen (1988/89:NU34) bör vara vägledande för utredningen. Detta innebär att domänverket under beaktande av rimliga företagsmässiga lönsamhetskrav samtidigt skall beakta samhällsekonomisk lönsamhet samt miljövårdens och naturvårdens krav. Vidare bör beaktas miljöpartiets förslag, som har framförts i motioner, att lämpliga fastigheter skall avstyckas från domänverkets mark och försäljas till köpare som förbinder sig att själva bebo och bruka dessa fastigheter. Utskottet har behandlat detta yrkande i betänkandet (1988/89:NU34) om statliga företag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N41 yrkande 4 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland (mom. 4)

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp). Lars Norberg (mp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 8 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp) om att den i propositionen föreslagna samordningen kan komma att gå ut över virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland. Dessa sågverk är många gånger helt beroende av domänverkets leveranser för sin verksamhet. Vid ett leveransstopp kan deras verksamhet lätt äventyras. Utskottet anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör fästa dess uppmärksamhet på de farhågor som utskottet nu har framfört.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi87 yrkande 6 och motion 1988/89:N43 i ifrågavarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU36

9. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland (mom. 4, motiveringen)

Paul Lestander (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 8 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte den uppfattning rörande de synpunkter om virkesleveranserna till mindre sågverk i Norrlands inland som framförs i motionerna 1988/89:Fi87 (c) och 1988/89:N43 (mp). Utskottet finner det angeläget att skogsmarken blir kvar i domänverkets ägo. Härvid utgår utskottet från att virkesleveranserna till de mindre sågverken kommer att fortsätta i minst samma procentuella omfattning som hittills. Motionerna avstyrks av utskottet i berörda delar.

10. Långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang, m.m. (mom. 5)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet ser” och slutar med ”1988/89:N37 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1988/89:N37 (vpk) om att ett utökat samarbete mellan domänverket och ASSI är önskvärt och befogat. Utskottet vill dock understryka att den modell som föreslås i propositionen är oöverlagd och ägnad att låsa domänverkets resurser i kustbaserade industrier på ett sätt som innebär att domänverket mer och mer styr bort från de mål som regionalpolitisk! borde vägleda dess verksamhet. Enligt utskottets mening borde en långtidsplan för verkets fortsatta industriengagemang tas fram innan domänverkets resurser långsiktigt binds upp. Inriktningen skall då vara att de resurser som verket har företrädesvis investeras i anläggningar i inlandsområdena för förädling av sågat virke. Finansieringen av den planerade samordningen anser utskottet böra lösas på så sätt att staten tillskjuter det erforderliga beloppet i form av budgetmedel.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker motion 1988/89:N37 (vpk),

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N37 (vpk) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang, m.m. (mom. 5, motiveringen)

Lars Norberg (mp) anser att utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet ser” och slutar med ”1988/89:N37 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har avstyrkt det samgående mellan ASSI och domänverket som industridepartementet planerar. Såsom framhållits i motion 1988/89:N43 (mp), som utskottet har behandlat tidigare i detta betänkande, bör domän -

1988/89:NU36

verket såsom statligt verk drivas enligt andra kriterier än aktiebolag. Utskottet vill också referera till de principer för de statliga affärsdrivande verken som av miljöpartiet har förordats i näringsutskottets betänkande (1988/89:NU34) om statliga företag. Det betyder att domänverket bör avveckla den verksamhet som drivs i aktiebolagsform inom den konkurrensutsatta industrisektorn och primärt ägna sig åt att vårda och bruka statens skogs- och jordbruksmark. Utskottet kan därför inte förorda de principer för domänverkets framtida industriengagemang som anförs i motion 1988/ 89:N37 (vpk). Motionen avstyrks i berörda delar.

12. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mom. 6)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”1988/89:Ub39 (mp)” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i kritiken mot regeringens nu framlagda förslag om förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet med EG. Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att riksdagen skulle anslå ytterligare medel till europeiskt samarbete under det pågående treåriga nationella forskningsprogrammets löptid. Särskilt gäller detta då regeringen inte har visat hur det europeiska forskningssamarbetet förhåller sig till de av riksdagen beslutade forskningspolitiska riktlinjerna. Endast ett år återstår till nästa beslut om forskningspolitiken. Även i övrigt har informationen om förslaget brister. Regeringen bör återkomma under nästa riksmöte i fråga om medelsbehovet. Samtidigt bör regeringen lämna en redovisning av hur föreslagna samarbetsprogram och -projekt överensstämmer med Sveriges långsiktiga forskningspolitiska intressen och av vad varje enskilt program och projekt som omfattas av förslaget innebär.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen

dels med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 2 och motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i frågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels med bifall till motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N38 och med anledning av motion 1988/ 89:Ub39 yrkande 5 d avslår proposition 1988/89:150 bilaga 11 punkt F 7 och motion 1988/89 :Ub39 yrkande 5 e.

13. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet erinrar” och slutar med "1988/89:Ub39 (mp)” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som i motion 1988/89:Ub39 (mp) anförs om

1988/89:NU36

tidpunkten för förslaget till förstärkt forskningssamarbete med EG och om det underlag som har redovisats för samarbetet. Vidare finner utskottet att programmen ESPRIT, EURAM och BRITE bör undantas från medelstilldelningen. Det är i dessa fall fråga om ett renodlat industristöd. Ett sådant bör inte vara en angelägenhet för staten. För denna bedömning talar också det förhållandet att utvecklingen inom exempelvis områdena informationsteknologi, materialteknik och produktionsteknik ändå går svindlande fort och att företagen utan tvivel har tillräckliga egna medel för detta arbete. Utskottet avstyrker regeringens förslag om att 11,5 milj. kr. skall anvisas till de nu berörda programmen. Förslaget om att 3,5 milj. kr. skall få disponeras för EG:s referensbyrå, BCR, tillstyrks. Därmed är kraven i motion 1988/89:Ub39 (mp) tillgodosedda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete att riksdagen

dels med anledning av proposition 150 bilaga 2 och med bifall till motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 punkt F7, med bifall till motion 1988/89:Ub39 yrkandena 5 d och 5 e och med avslag på motion 1988/89:Ub39 yrkande 2 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N38 till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete -utöver vad som har anvisats (prop. 1988/89:100bilaga 14 punkt F 7, 1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177) - för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar 3 500 000 kr.

14. Nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning (mom. 7)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet finner” och slutar på s. 11 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse: Utskottet finner inte att några bärande skäl har lagts fram för behandling av finansieringsfrågan i en kompletteringsproposition. Det krävs att riksdagen får överblick över de olika ekonomiska åtaganden som staten gör, särskilt i fråga om så omfattande investeringar som det nu är fråga om. En sådan överblick förutsätter att regeringens förslag kommer i ett sammanhang och inte successivt. Regeringens förslag om ett beställningsbemyndigande på högst 65 milj. kr. och därmed sammanhängande upplåningsrätt bör avslås av riksdagen. Samtidigt bör regeringen anmodas att återkomma under nästa riksmöte. Yrkandet i motion 1988/89:N44 (mp) är därmed tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N44 avslår proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del.

1988/89:NU36

15. Tele-X (mom. 8)

1988/89.NU36

Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”1988/89:N39 (vpk)” bort ha följande lydelse: De uppgifter som har lämnats i anslutning till utskottsbehandlingen lämnar inte något påtagligt bidrag till tillgänglig information om Tele-X. Problemen med projektets framtida användning synes sålunda kvarstå. Den enda lösningen i fråga om projektets användning och därmed dess ekonomi är att det bjuds ut till den privata marknaden. Därmed skulle även en ytterligare mångfald i kulturutbudet främjas. Utskottet tillstyrker alltså motion 1988/ 89:N42 (m).

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8.beträffande Tele-X att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N42 och med avslag på motion 1988/89:N39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Tele-X (morn. 8)

Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”1988/89:N39 (vpk)” bort ha följande lydelse: Utskottet finner att de uppgifter som regeringen har lämnat i fråga om Tele-X-projektet är alltför knapphändiga för att kunna tjäna till ledning för ett politiskt ställningstagande. Inte heller har tillkommande information bringat erforderlig klarhet, framför allt inte i fråga om projektets ekonomi. Regeringen bör därför anmodas att återkomma till riksdagen med en redovisning av bl.a. den förutsedda marknaden och de beräknade intäkterna. Motion 1988/89:N39 (vpk) tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Tele-X att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 11 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1988/89:N39 och med avslag på motion 1988/89.N42 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anför:

Det förslag till forsknings- och utvecklingssamarbete med EG som regeringen har lagt fram i kompletteringspropositionen ger inte någon närmare

vägledning om vare sig hur det svenska engagemanget är tänkt att fungera när det gäller enskilda program och projekt eller hur det tilltänkta samarbetet förhåller sig till det nationella forskningsprogrammet. Underlaget för riksdagens beslut i dessa frågor är enligt miljöpartiets uppfattning helt otillfredsställande.

Miljöpartiet vill samtidigt betona vikten av att riksdagen får regeringens budgetförslag i ett samlat skick. I kompletteringspropositionen bör föreslås enbart sådana anslag som inte hade kunnat förutses inför arbetet med budgetpropositionen och som i övrigt får bedömas vara av brådskande natur och helt nödvändiga för en viss verksamhet. Inget av dessa krav uppfylls, menar miljöpartiet, när det gäller det nu framlagda förslaget till samarbete med EG. Tvärtom tyder just det förhållandet att frågorna om anslag och fördelningen av det aviserades i budgetpropositionen på att regeringen skulle ha kunnat komma med ett preciserat förslag redan i detta sammanhang.

De synpunkter som har redovisats nu har en mer principiell utgångspunkt och ansluter till vad miljöpartiet har uttalat i motion 1988/89:Ub39, där partiet i första hand har begärt att regeringens förslag om anslag skall avslås i sin helhet. När nu utskottets majoritet inte har velat följa den linjen, har jag funnit det nödvändigt att ta ställning till varje delanslag för sig. Jag har därvid kommit fram till att anslaget till EG:s referensbyrå BCR kan godtas med de motiveringar som anges i propositionen. Mot bakgrund av vad som sagts har jag avstått från att yrka bifall till det nämnda förstahandsyrkandet i motion 1988/89: Ub39.

1988/89 :NU36

22 Innehåll 1988/89:NU36

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Förslag m.m 2

Huvudsakligt innehåll 2

Motionerna 3

Utskottet 5

De statliga skogsföretagen 5

Teknisk utveckling m.m 8

Hemställan 12

Reservationer

1. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (m, fp) 13

2. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (c) 14

3. Statligt företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI (vpk) 14

4. Ståtlige företagande och samordningen mellan domänverket och ASSI(mp) 15

5. Överföring av skogsmark från domänverket till ASSI (m, fp, c) .. 15

6. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation (m,

fp, c) 16

7. Utvärdering av domänverkets framtida roll och organisation (mp) 16

8. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland (m, fp, c,

mp) 17

9. Virkesleveranser till mindre sågverk i Norrlands inland (vpk).... 18

10. Långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang, m.m. (vpk) 18

11. Långtidsplan för domänverkets fortsatta industriengagemang, m.m. (mp) 18

12. Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete (vpk) 19

13. Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete (mp) 19

14. Nyinvestering i en storskalig EMC-anläggning (mp) 20

15. Tele-X (m, fp, c) 21

16. Tele-X (vpk, mp) 21

Särskilt yttrande

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete (mp) 21

gotab 89087, Slockholm 1989