Godkännande av 1987 års internationella 1988/89 naturgummiavtal
Näringsutskottets betänkande 1988/89: NU4 1^
Godkännande av 1987 års internationella 1988/89
naturgummiavtal NU4
Ärendet
1 proposition 1988/89:19 (utrikesdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna 1987 års internationella naturgummiavtal.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna det nya internationella naturgummiavtalet. Avslagsyrkandet i en motion (m) tar utskottet sålunda avstånd ifrån. Tre yrkanden i en annan motion (vpk) om olika initiativ på det internationella planet till fördel för naturgummiproducerande länder avstyrks av utskottet men får stöd i reservationer (vpk, mp).
Propositionen
1987 års internationella naturgummiavtal har kommit till efter förhandlingar inom Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD). Det är avsett att ersätta 1979 års naturgummiavtal. Avtalet skall gälla under en tid av fem år och kan förlängas för en tid av högst två år.
Avtalet syftar främst till att åstadkomma en balanserad ökning av utbudet och efterfrågan och att lindra allvarliga problem som kan uppstå till följd av överskott eller knapphet på naturgummi. Vidare syftar det till att åstadkomma stabila förhållanden inom handeln med naturgummi genom att motverka överdrivna prisfluktuationer. Avtalet skall också bidra till att stabilisera exportmedlemmarnas intäkter från exporten av naturgummi och att säkerställa tillförlitligheten och kontinuiteten i utbudet av naturgummi.
Rättigheter och skyldigheter fördelas på ett rättvist sätt mellan avtalets producerande och konsumerande medlemsstater. Som enda instrument för att uppnå prisstabilisering och övriga syften i avtalet skall upprättas ett internationellt buffertlager med en total kapacitet av 550 000 ton. Kostnaden för lagret skall finansieras genom kontanta bidrag från medlemmarna till buffertlagerkontot. Sveriges totala inbetalningar till buffertlagerkontot i 1979 års avtal har uppgått till 6,1 milj. kr. Sveriges möjliga maximala ytterligare inbetalning enligt 1987 års avtal beräknas bli mindre än detta belopp.
Ett prisfält inom vilket man skall söka hålla marknadspriset har fastställts, liksom vissa prislägen då buffertlagret skall tas i anspråk. Översyn och
1 Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr 4
ändringar av prisfältets mittpunkt, det s.k. referenspriset, skall baseras på marknadstrenden och/eller förändringar av buffertlagret. Översyn av referenspriset skall ske var femtonde månad.
I propositionen (s. 11-62) återges avtalet i sin engelska version med svensk översättning.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är:
1988/89:N3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om initiativ för att minska de gummiexporterande u-ländernas beroende av de stora transnationella bolagen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om åtgärder för att öka i-ländernas import av naturgummi,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om initiativ för bistånd till Vietnam och Kampuchea i syfte att återställa gummiproduktionen.
1988/89:N4 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen avslår propositionen.
Motivering i motion 1988/89:N4
Motionären ställer sig kritisk mot den teknik för stöd till utvecklingsländer som råvaruavtalen innebär. All marknadsmanipulation skadar sund handel, menar han. Vad som kan stärka utvecklingsländernas ekonomi är en sund marknad vars stabilitet är beroende av ett effektivt och gott samarbete mellan producenter och förbrukare. Denna insikt präglar enligt motionären den nu pågående rundan av GATT-förhandlingar, där stärkande av handeln med tropiska produkter är ett av de mest uppmärksammade områdena. GATT-avtalet vilar på ett frihandelskoncept som avses åstadkomma en sund marknadsrelation mellan producerande och förbrukande länder.
Det vore, säger motionären, en mycket bra markering till stöd för bättre hjälp åt utvecklingsländerna om Sverige underlät att tillträda det nya internationella naturgummiavtalet. Ett sådant beslut borde då förenas med ett uttalande om aktivt fortsatt stöd för förhandlingarna om tropiska produkter i den pågående GATT-rundan.
Utskottet
Sverige har anslutit sig till en rad internationella råvaruavtal, som har kommit till inom Förenta nationernas ram. För varje varuområde som omfattas av ett sådant avtal finns en internationell organisation, där exporterande och importerande länder samarbetar. Avtalen är emellertid av olika karaktär. I vissa fall har de inriktats främst på forskning och utveckling
1988/89 :NU4
inom produktområdet. Oftast är syftet vidare, nämligen att världsmarknadspriserna på de ifrågavarande råvarorna skall stabiliseras. I flera fall, såsom när det gäller naturgummi, är ett internationellt buffertlager det huvudsakliga stabiliseringsinstrumentet.
Det första internationella naturgummiavtalet slöts år 1979. Efter förlängning löpte det ut hösten 1987. Ett nytt internationellt naturgummiavtal, som till största delen överensstämmer med det förra, har slutits år 1987; enligt beslut av regeringen undertecknades det för Sveriges del i december 1987.1 proposition 1988/89:19 föreslår regeringen nu att riksdagen skall godkänna avtalet, vilket skall ratificeras senast den 1 januari 1989.
I motion 1988/89:N3 (m) yrkas att regeringens förslag skall avslås. Motionärens argument är sammanfattningsvis följande. Naturgummiavtalet syftar till marknadsmanipulerande åtgärder som skadar handeln. En sund marknadsrelation mellan producent- och förbrukarländer borde i stället baseras på frihandelsprinciper i enlighet med det allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT).
När riksdagen förra gången skulle ta ställning till ett likartat råvaruavtal - 1986 års internationella kakaoavtal - betonade utskottet (NU 1986/87:10) att råvaruavtalen. och särskilt de som är inriktade på prisstabilisering, är förknippade med många komplikationer. Detta konstateras också i propositionen, där det framhålls att prisstabiliserande avtal inte har kunnat slutas och upprätthållas annat än för ett fåtal råvaror. 1 propositionen nämns olika alternativa metoder för att främja stabilitet på råvarumarknaderna och underlätta strukturomvandlingen i utvecklingsländerna. Utskottet finner det angeläget att Sverige i olika internationella organ verkar för en positiv råvarupolitik.
Att det finns skäl för viss kritik mot de prisstabiliserande råvaruavtalen - något som också har kommit till uttryck vid remissbehandlingen av avtalet - motiverar enligt utskottets mening inte att Sverige nu, såsom motionären föreslår, skulle dra sig ur det internationella samarbetet på naturgummiområdet. Sverige bör i stället utnyttja sitt medlemskap i Internationella gummiorganisationen för att främja en gynnsam utveckling av detta samarbete. Som framhålls i propositionen befinner sig bland de importländer som har undertecknat avtalet bl.a. EG:s medlemsländer, Finland och Norge samt Förenta Staterna, Japan och Kina.
Utskottet avstyrker således motionen och tillstyrker regeringens förslag om godkännande av 1987 års internationella naturgummiavtal.
Vänsterpartiet kommunisterna framför i motion 1988/89:N3 tre yrkanden enligt vilka riksdagen till sitt godkännande av avtalet skulle foga en uppmaning till regeringen att på olika sätt verka i de gummiproducerande utvecklingsländernas intresse.
Det är väsentligt, anförs det i motionen, att Internationella naturgummiorganisationen aktivt bistår de gummiproducerande u-länderna när det gäller såväl forskning och utveckling som marknadsföring och distribution. I det arbetet måste också de stora transnationella företagens dominans beaktas och reduceras. Sverige borde ta initiativ i denna riktning.
Bland de syften med avtalet som anges i dess artikel I är bl.a. följande av
1988/89:NU4
intresse i detta sammanhang. Exportmedlemmarnas intäkter baserade på expanderande exportvolym av naturgummi till rättvisa och lönsamma priser skall ökas. En effektiv utveckling av naturgummisektorn skall uppmuntras genom främjande av förbättringar i fråga om bl.a. marknadsföring och distribution av naturgummi.
Otvivelaktigt spelar vissa stora multinationella företag, t.ex. bildäcksproducenter, en viktig roll på naturgummimarknaden. Uppgiften att söka komma till rätta med de problem som kan hänga samman härmed täcks, såvitt utskottet kan finna, väl av naturgummiavtalets ändamålsbeskrivning. Utskottet anser inte att det finns skäl för någon framställning till regeringen om att den skall ta särskilda initiativ på detta område. Det nämnda motionsyrkandet avstyrks sålunda.
De industriländer som deltar i naturgummiavtalet måste sluta söka substitut till naturgummit, sägs det vidare i motionen. I stället bör de medverka till den expanderande exportvolym till rättvisa och lönsamma priser som avtalet syftar till. Åtgärder för en återgång från plastsubstitut till naturgummi skulle även, tillägger motionärerna, vara till fördel från miljösynpunkt. Mot denna bakgrund påkallas i motionen åtgärder för att öka industriländernas import av naturgummi.
Ändamålet att befrämja en ökad användning av naturgummi kommer tydligt till uttryck i avtalet. Bland dess syften är att förbättra marknadstillträdet för naturgummi, att förbättra naturgummits konkurrensförmåga genom stöd till forskning och utveckling, att uppmuntra effektiv utveckling av naturgummisektorn och att främja internationellt samarbete och samråd i naturgummifrågor som påverkar tillgång och efterfrågan.
Det är en viktig uppgift för Internationella gummiorganisationen att bidra till den tekniska utvecklingen på naturgummiområdet och att stärka naturgummits ställning på gummimarknaden. Denna organisation torde vara det naturliga instrumentet för sådana strävanden. Någon framställning till regeringen att den skall vidta åtgärder på detta område finner utskottet inte motiverad, varför utskottet avstyrker motionsyrkandet därom.
Det finns, sägs det slutligen i motionen, anledning att framhålla det särskilda ansvar som Förenta Staterna - det största importlandet i avtalet - har för att återställa de gummiodlingar i Vietnam och Kampuchea som har förstörts av dess växtgifter och bomber. Sverige borde ta initiativ för att dessa båda länder får nödvändigt ekonomiskt och tekniskt bistånd för att reparera gummiodlingarna.
Motionärerna tycks närmast åsyfta initiativ till biståndsåtgärder från amerikanskt håll. Utskottet vill emellertid påpeka att Vietnam hör till programländerna för Sveriges internationella bistånd och att Kampuchea sedan år 1979 har fått katastrofbistånd från Sverige, till övervägande delen via multilaterala organ.
Frågor om svenska initiativ till internationellt bistånd bör enligt utskottets mening underkastas en samlad prövning i ett biståndspolitiskt sammanhang. Utskottet avstyrker det yrkande i motion 1988/89:N3 (vpk) som avser bistånd till Vietnam och Kampuchea.
1988/89:NU4
4 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande 1987 års internationella naturgummiavtal
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:19 och med avslag på motion 1988/89:N4 godkänner 1987 års internationella naturgummiavtal,
2. beträffande åtgärder för att minska gummiexporterande länders beroende av multinationella företag
att riksdagen avslår motion 1988/89:N3 yrkande 1,
3. beträffande åtgärder för att öka industriländernas import av naturgummi
att riksdagen avslår motion 1988/89:N3 yrkande 2,
4. beträffande bistånd till Vietnam och Kampuchea att riksdagen avslår motion 1988/89:N3 yrkande 3.
Stockholm den 6 december 1988 På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Leif Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Elisabet Franzén (mp), Leo Persson (s) och Håkan Hansson (c).
Reservationer
1. Åtgärder för att minska gummiexporterande länders beroende av multinationella företag (mom. 2)
Paul Lestander (vpk) och Elisabet Franzén (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Otvivelaktigt spelar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Ett av de stora problemen på naturgummimarknaden liksom inom många andra råvaruområden är den dominans som på köparsidan utövas av ett antal stora multinationella företag. 1 det internationella samarbetet på naturgummiområdet måste det vara en huvuduppgift att söka minska denna dominans. Regeringen bör, såsom begärs i motion 1988/89:N3 (vpk), ta initiativ till åtgärder i denna riktning
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande åtgärder för att minska gummiexporterande länders beroende av multinationella företag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N3 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:NU4
2. Åtgärder för att öka industriländernas import av naturgummi (mom. 3)
Paul Lestander (vpk) och Elisabet Franzén (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Det är” och slutar med "motionsyrkandet därom” bort ha följande lydelse:
Det är en angelägen uppgift för Sverige både som medlem i Internationella gummiorganisationen och som självständig aktör i den tekniska utvecklingen att söka åstadkomma att naturgummi i ökad utsträckning kommer till användning i stället för syntetiskt gummi. Regeringen bör vidta åtgärder som på olika sätt kan främja detta syfte.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande åtgärder för att öka industriländernas import av naturgummi
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N3 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Bistånd till Vietnam och Kampuchea (mom. 4)
Paul Lestander (vpk) och Elisabet Franzén (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Frågor om” och slutar med ”och Kampuchea" bort ha följande lydelse:
Sverige måste, menar utskottet, på det internationella planet verka för att Förenta Staterna tar ansvar för att gummiodlingarna i Vietnam och Kampuchea återställs efter den förödelse som de har undergått. Regeringen bör ta initiativ till lämpliga åtgärder.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bistånd till Vietnam och Kampuchea
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anför:
Det internationella gummiavtalet syftar till att gynna producenter och förbrukare av naturgummi genom att med konstlade medel, såsom buffertlagerköp, upprätthålla fasta råvarupriser på naturgummi. Avtalet syftar vidare till att främja forskning och utveckling rörande naturgummi, särskilt i vad avser dess förmåga att framgångsrikt konkurrera med moderna syntetiska gummiprodukter.
De internationella råvaruavtalen möter alltmer kritik. Denna tar fasta bl.a. på att marknadspåverkan med konstlade medel aldrig kan få någon varaktig effekt på prisnivån och därmed på producentländernas situation långsiktigt.
1988/89:NU4
6 Vi utgår från att regeringen i fortsättningen noga följer verksamheten inom den internationella gummiorganisationen och söker påverka utvecklingen i riktning mot mera permanenta lösningar, som exempelvis en utvecklad frihandel med tropiska produkter.
1988/89.-NU4