Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Skatteutskottets betänkande 1988/89: SkUlO

Miljöskatt på inrikes flygtrafik 1988/89

SkUlO

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1988/ 89:39 om en ny miljöskatt på inrikes flygtrafik och avstyrker samtliga i ärendet väckta motioner.

Reservationer har avgivits av m resp. fp som var för sig yrkat avslag på propositionen och att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag. Vidare har vpk och mp reserverat sig beträffande miljöskattens omfattning, m.m. samt beträffande flygbränsleskatt. C, vpk och mp begär dessutom i en reservation ökat internationellt samarbete om luftmiljöfrågorna. Slutligen har fp och c avgivit ett särskilt yttrande som går ut på att miljöpålagor av ifrågavarande karaktär bör benämnas miljöavgifter.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken.

Skatten föreslås gälla för flygplan som har en högsta tillåten startvikt på mer än 5 700 kg.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från den flygplanstyp som är i fråga under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten bör tas ut för varje flygning med 30 kr. om utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större bör skatt tas ut med ytterligare 60 kr. för varje påböijat helt femtal kg däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket eller har inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden visats föreligga på annat sätt bör skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten bör i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kr. om den högsta tillåtna startvikten överstiger 5 700 kg men inte 10000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg om den högsta tillåtna startvikten är större men högst 35000 kg och med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg däröver.

Den föreslagna miljöskatten kan beräknas ge ökade skatteintäkter på 60 milj. kr. per år.

1 Riksdagen 1988189. 6sami Nr 10

Den nya lagen medför följdändringar i skattebrottslagen (1971:69), lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Den nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989.

1988/89

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till Lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte.

2 § Med inrikes flygtrafik avses i denna lag sådan flygtrafik som äger rum med flygplan mellan orter i Sverige och som inte påbörjas, avslutas eller innefattar mellanlandning i utlandet samt flygtrafik som påbörjas och avslutas på samma svenska ort utan mellanlandning.

3 § Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram.

4 § Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om detta inte används av ägaren, den som brukar det i hans ställe.

5 § Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar.

Med flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten. Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig flygning.

6 § Miljöskatten skall beräknas i forsta hand med ledning av luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kronor för vaije påbörjat helt femtal kilogram däröver.

7 § Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 § första stycket för flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig hetsbevis.

Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna start vikten uppgår till högst 10000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

8 § Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen tillämpas.

9 § Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

10 § Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet, eller en skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe här i landet skall företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket. Representanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Underlåter den skattskyldige att utse en representant enligt första stycket kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet. Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

1988/89:SkU10

1* Riksdagen 1988189. 6sami. Nr 10

11 § När det finns särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljöskatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens betalning.

12 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

1988/89:SkU10

2 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1928:376) om skatt 2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) på lotterivinster, lagen (1941:251)

om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisa -

om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisa -

1988/89:

1 Senaste lydelse 1988:332.

Föreslagen lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:000) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

Nuvarande lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

1988/89:SkU10

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- (1928:376) om skatt på lotteri vins -

ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning på vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen

ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotnings lagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen

(1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen

(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen

1 Senaste lydelse 1988:331.

1988/89:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:SkU10

(1984:410) om avgift på bekämp- (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel samt lagen (1984:852) ningsmedel, lagen (1984:852) om

om lagerskatt på viss bensin, lagerskatt på viss bensin, lagen

(1988:000) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

5. tull, särskild avgift enligt 39§ tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §'

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988:000) om

miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.

Har i författning som anges i forsta stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

1988/89:SkU10

1 Senaste lydelse 1984:600.

9 Motionerna

1988/89:SkU10

1988/89:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik hos regeringen begär förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2 1/4 miljarder kronor årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart med start resp. landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla på dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr./liter, varav 1,50 kr./liter läggs direkt på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas samt att avgifterna bör vara lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett internationellt samarbete bör inledas genom Nordiska rådet och andra internationella organ syftande till minskat utsläpp av koldioxid samt minskad användning av fossila bränslen i internationell flygtrafik.

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet har berett trafikutskottet och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna. Yttrandena (1988/89:TUly och 1988/89:JoU3y) har fogats som bilagor 1 och 2 till detta betänkande.

Utskottet

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Propositionen bygger på principer som angavs i regeringens trafikpolitiska proposition i våras och som riksdagen då godkände (prop. 1987/88:50, TU 22). Grundprincipen är att flygplan med motorer som avger stora mängder skadliga avgasutsläpp skall belastas med högre skatt än flygplanstyper med motorer som avger mindre mängder utsläpp. Förslaget innebär att skatten skall tas ut för varje flygning och i första hand beräknas schablonmässigt med ledning av luftfartsverkets

uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Om tillförlitliga uppgifter i detta avseende inte finns skall enligt förslaget skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt.

I motion Sk 13 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen och att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag till avgift som enligt motionärerna bör användas till miljöförbättringar inom luftfartsområdet. Motionärerna anser sig inte kunna biträda det föreliggande förslaget som innebär att intäkterna av miljöskatten tillfaller statskassan.

I motion Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs ett uttalande om att en miljöpålaga skall anses ha karaktär av avgift om den syftar till att belasta ianspråktagandet av miljö med en skälig kostnad (yrkande 1). Motionärerna begär också ett nytt förslag till avgift som de anser dels bör sättas högre än vad regeringen föreslagit, dels vara så utformad att den i princip inte bestäms efter flygplanets vikt (yrkande 2).

Utskottet vill inledningsvis erinra om det beslut som riksdagen fattade i våras med anledning av regeringens trafikpolitiska proposition och som bl.a. innebar att en miljöavgift på den inrikes flygtrafiken skulle införas, att den ifrågavarande avgiften skulle motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna för flygtrafikens avgasutsläpp samt att en minskning av utsläppen också skulle föranleda en minskning av avgiften. Kostnaderna för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till ca 60 milj. kr. per år, vilket med förbehåll för viss osäkerhet i beräkningarna i den nu föreliggande propositionen anges ungefär motsvara de beräknade inkomsterna av den föreslagna skatten.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den ifrågavarande pålagan är att betrakta som en skatt. Avgifter har man i allmänhet att göra med endast om de utgår för en motprestation i någon form eller när de tas ut i näringsreglerande syfte och återförs till näringsgrenen enligt särskilda regler, t.ex. prisregleringsavgifter. Något sådant är det inte fråga om här, utan avsikten är tvärtom att belasta flyget med en pålaga som motsvarar den del av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp. De synpunkter som ligger till grund för motionerna skulle visserligen kunna tillgodoses genom att den aktuella skatten specialdestineras till miljöändamål, men utskottet har vid upprepade tillfällen ställt sig avvisande till system med specialdestinerade skatter och anser att en sådan ordning skulle vara olämplig även i detta fall. Trafikutskottet har i sitt yttrande pekat på olika miljöförbättrande åtgärder med anknytning till flyget som vidtagits under senare tid, och enligt skatteutskottets mening bör anslag till miljöförbättringar inom luftvårdsområdet även i fortsättningen beslutas efter sedvanlig budgetmässig prövning.

I likhet med trafikutskottet och jordbruksutskottet anser utskottet att det förslag som regeringen nu lagt fram ligger väl i linje med riksdagens tidigare ställningstagande och att den föreslagna konstruktionen av miljöskatten är ägnad att stimulera till användning av miljövänligare teknik och miljövänligare motorer. Med anledning av kritiken i fp-motionen mot förslaget att för vissa flygplanstyper beräkna skatten med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt vill utskottet framhålla att det föreslagna beräkningssättet

1988/89:

1 * * Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 10

skall tillämpas endast på flygplanstyper vilkas avgasutsläpp luftfartsverket saknar uppgifter om. Dessa flygplanstyper svarar för endast en mindre del av utsläppen - enligt propositionen ca 5 % - men bör givetvis ändå omfattas av skatten. Enligt utskottets uppfattning utgör förslaget i propositionen en rimlig avvägning, som också tillgodoser behovet att införa praktiska regler som är enkla att tillämpa för denna begränsade flygplansgrupp.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Skl3 och Skl5.

I motion Skl4 av Lars Werner m.fl. (yrkande 2) yrkas att skatten skall omfatta ali luftfart med start resp. landning på svensk mark. Det finns enligt motionärernas uppfattning ingen anledning att göra skillnad på trafikflyget och annat flyg, t.ex. militärflyget och privatflyget. Med ett likartat syfte yrkas i motion Skiö av Gösta Lyngå m.fl. (mp) att skatten delvis skall tas ut i form av en förhöjd s.k. flygplatsavgift som får betalas även av utländska flyglinjer (yrkande 1, delvis). För att undvika negativa regionalpolitiska effekter föreslås dessutom att avgiften differentieras till förmån för Gotland och Norrlands inland (yrkande 2).

Enligt trafikutskottet utgör linjetrafik och chartertrafik den övervägande delen - ca 70 % - av all civil flygtrafik i vårt land. Trafikutskottet har vidare framhållit att flygtrafiken med lätta flygplan ger upphov till en från miljösynpunkt kvantitativt försumbar mängd utsläpp. De nämnda förhållandena samt de praktiska svårigheterna att administrera och kontrollera skatten i fråga om andra flygningar än sådana som företas i förvärvssyfte motiverar enligt utskottets mening att man begränsar skatten på det sätt som föreslagits i propositionen. På grund härav avstyrker utskottet motion Skl4 i denna del.

När det gäller utlandstrafiken har trafikutskottet pekat på svårigheterna att avgöra utrikesluftfartens miljöpåverkan inom Sverige och framhållit att Sveriges internationella åtaganden ansetts utgöra hinder för att belägga den utrikes linjefarten med miljöpålaga. Med hänsyn härtill, och då skattens syfte att träffa användningen av flygplansmotorer med större mängder skadliga avgasutsläpp med ett högre belopp än mer miljövänliga flygplansmotorer knappast kan tillgodoses med en flygplatsavgift, avstyrker utskottet även motion Skiö såvitt nu är i fråga.

I syfte att åstadkomma en beskattning som drabbar all flygtrafik lika yrkas i motion Skl4 (yrkande 1) av Lars Werner m.fl. (vpk) att man även inför en flygbränsleskatt motsvarande drivmedelsskatten inom biltrafiken. En sådan skatt bör enligt motionärerna bestämmas till en nivå som innebär en intäkt på 2,25 miljader kronor årligen. Också i motion Skiö (yrkande 2, delvis) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) begärs en miljöskatt på flygbränsle. Motionärerna bakom den sistnämnda motionen föreslår att den bestäms till 1,50 kr. per liter och framhåller att den i propositionen föreslagna miljöskatten enligt deras mening är alltför blygsam för att kunna ge någon märkbar miljöeffekt. De anser också att flyget för närvarande favoriseras i förhållande till annan trafik.

För närvarande är flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för användning i flygplan, liksom flygfotogen, som används i turbinmotorförsed -

1988/89:SkU10

da flygplan, undantagen från skatteplikt, medan däremot annan motorbensin generellt beskattas. De gällande beskattningsreglerna i fråga om flygbensin beslutades av riksdagen i juni 1987, och avsikten med de ändringar som då gjordes var bl.a. att åstadkomma ett administrativt enkelt system och samtidigt på ett rimligt sätt tillmötesgå flygarnas krav att få använda skattefria flygbränslen. Vid sin behandling av ärendet utgick skatteutskottet ifrån att regeringen och riksskatteverket noga skulle följa tillämpningen och effekterna av de nya reglerna och vidta de åtgärder som kunde visa sig motiverade när det nya systemet tillämpats någon tid (SkU 1986/87:48).

Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört i den aktuella frågan och anser dessutom att en så långtgående utvidgning av bränslebeskattningen som begärs i motionerna inte bör göras utan en översyn av energibeskattningen i övrigt. Utskottet vill samtidigt i detta sammanhang erinra om att kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning bl.a. skall se över energibeskattningens utformning och överväga i vad mån det går att inskränka de begränsningar av det skattepliktiga området som finns beträffande olika indirekta skatter. Enligt vad utskottet erfarit kommer kommittén att ta upp frågan om beskattningen av olika drivmedel, och det finns därför enligt utskottets mening anledning att avvakta resultatet av kommitténs arbete innan ställning tas till frågan om en utvidgad beskattning av flygbränsle. Mot bakgrund härav och då det enligt trafikutskottet inte av trafikpolitiska skäl finns anledning att bifalla de aktuella motionsyrkandena avstyrker utskottet motionerna i denna del.

I motion Skiö (yrkande 4) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) begärs att man inleder ett internationellt samarbete genom Nordiska rådet och andra internationella organ syftande till att minska utsläppen av koldioxid och användningen av fossila bränslen i internationell trafik.

Med hänsyn till flygtrafikens internationella karaktär delar utskottet, liksom jordbruksutskottet, motionärernas uppfattning att det är viktigt att man i internationella sammanhang arbetar för en positiv utveckling av miljön på flygtrafikens område. Av trafikutskottets och jordbruksutskottets yttranden framgår att de nordiska miljöministrarna är inställda på att i det internationella samarbetet verka för att påskynda utvecklingen och införandet av miljövänligare flygplanstyper. Då den av motionärerna aktualiserade frågan således redan uppmärksammats är enligt utskottets mening något uttalande av riksdagen inte erforderligt, och utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av miljöskatt på flygtrafik

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:39 och med avslag på motionerna 1988/89:Skl3 och 1988/89:Skl5 yrkandena 1 och 2 beslutar införa miljöskatt på viss flygtrafik,

2. beträffande miljöskattens omfattning

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:39 och med avslag på

1988/89:SkU10

motion 1988/89:Skl4 yrkande 2 beslutar att miljöskatten skall omfatta inrikes flygtrafik i förvärvssyfte,

3. beträffande flygplatsavgift

att riksdagen avslår motion 1988/89:Skl6 yrkande 1 i denna del och yrkande 2,

4. beträffande flygbränsleskatt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Skl4 yrkande 1 och 1988/ 89:Skl6 yrkande 1 i denna del,

5. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:Skl6 yrkande 3,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1988/89:39 fogade förslagen till

a) lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

b) lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

c) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

d) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Stockholm den 6 december 1988 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Gerd Engman (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Reservationer

1. Införande av miljöskatt på flygtrafik (mom. 1 och 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 12 slutar med ”och Skl5” bort ha följande lydelse:

I likhet med m-motionärerna och m-ledamöterna i de hörda utskotten motsätter utskottet sig införandet av en miljöskatt i stället för en miljöavgift som riksdagen begärde i våras. Skillnaden mellan de båda begreppen är enligt utskottets mening att intäkterna från en miljöavgift skall återgå till berörd verksamhet för åtgärder i miljövårdande syfte, medan intäkterna från en miljöskatt tillfaller statskassan. Om avgifterna används för miljöförbättringar inom luftfartsområdet - vilket föreslås i motion Skl3 - uppnås två syften. Dels minskar utsläppen av kolväten och kväveoxider genom att man

1988/89:SkU10

stimulerar till en övergång till miljövänligare flygplansmotorer, dels kan miljön inom luftfartsområdet förbättras även i andra avseenden, om medlen t.ex. avsätts för åtgärder som leder till minskad glykolanvändning vid avisning och minskad användning av urea för rengöring av landningsbanorna vintertid.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte biträda propositionen utan förordar att den avslås. Regeringen bör i stället snarast återkomma till riksdagen med ett förslag till miljöavgift med den inriktning som här har förordats. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Skl3 och avstyrker motion Skl5 såvitt den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 och mom. 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av miljöskatt på flygtrafik att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Skl3 och med anledning av motion 1988/89:Skl5 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1988/89:39 och av regeringen begär förslag till miljöavgift i enlighet med vad utskottet anfört,

6. beträffande lagförslagen att riksdagen avslår de vid proposition 1988/89:39 fogade lagförslagen,

2. Införande av miljöskatt på flygtrafik (mom. 1 och 6)

Kjell Johansson och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 12 slutar med ”och Skl5” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot propositionen som framförts i fp-motionen Skl5 och som bl.a. går ut på att flyget, som hittills åtnjutit en förmånlig drivmedels- och mervärdebeskattning och besparats miljöavgifter, bör påläggas en kraftigare avgift än som föreslagits i propositionen för att verkligen styra utvecklingen i önskvärd riktning och stimulera flygbolagen till att övergå till ny och miljövänligare teknik. Den bör också differentieras så att den ger flygföretagen incitament att vid nyinvesteringar välja mera miljövänliga motorer. Någon bestämmelse som innebär att pålagan skall beräknas efter flygplanets vikt bör inte finnas med, eftersom man med en sådan beräkningsgrund inte uppnår syftet att påverka flygföretagen att satsa på miljömässigt bättre utrustade maskiner.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte biträda propositionen utan förordar att den avslås. Regeringen bör i stället snarast återkomma till riksdagen med förslag till miljöavgift med den inriktning som här har förordats. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Skl5 och avstyrker motion Sk 13 såvitt den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 och mom. 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av miljöskatt på flygtrafik att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Skl5 yrkande 2 och med anledning av motion 1988/89:Skl3 och motion 1988/89:Skl5 yrkande 1

1988/89:SkU10

avslår proposition 1988/89:39 och av regeringen begär förslag till miljöavgift i enlighet med vad utskottet anfört,

6. beträffande lagförslagen att riksdagen avslår de vid proposition 1988/89:39 fogade lagförslagen,

3. Miljöskattens omfattning, m.m. (mom. 2,3 och 6i denna del)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Enligt trafikutskottet” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar i och för sig införandet av en miljöskatt men anser att det framlagda förslaget inte i tillräcklig utsträckning är ägnat att påverka flygbolagens användning av flygplan med miljöfarliga utsläpp. Dessutom bör skatten utformas med tanke på att åstadkomma en utjämning mellan olika trafikslag. Mot den bakgrunden är enligt utskottets mening nivån på avgiften för låg och omfattningen alltför snäv. Med ett ordentligt skatteuttag på flyget kan man dessutom skapa ekonomiska förutsättningar för en välbehövlig förbättring av järnvägstrafiken. Utskottet förordar således att en del av inkomsterna av skatten används till detta ändamål.

Utvidgningen av skatten bör enligt utskottet syfta till att skattebelägga all flygtrafik på svenska flygplatser. Det finns nämligen enligt utskottet ingen anledning att skattemässigt favorisera flygresor med privatplan, eftersom avgasutsläppen därifrån, liksom från militärflyget, också bidrar till de miljöskador som förorsakas av luftfarten. Enligt utskottet bör skatten utsträckas jämväl till den utländska flygtrafiken, som också bör bringas att betala en skälig del av miljökostnaderna.

Regeringen bör enligt utskottet återkomma med förslag till riksdagen som tillgodoser nu angivna krav. Den framtida detaljutformningen av skatten vill utskottet inte nu ge några längre gående direktiv om, men regeringen bör enligt utskottets uppfattning pröva tanken på en flygplatsavgift med den konstruktion som föreslagits i motion Skiö. En sådan utformning av skatten skulle möjliggöra en regionalpolitisk! välmotiverad differentiering till förmån för Norrlands inland och Gotland.

I avvaktan på att ett nytt förslag föreläggs riksdagen finner utskottet att regeringens förslag tills vidare kan accepteras, dock med de ändringar som behövs för att miljöskatten skall påföras all inrikes luftfart. Utskottet föreslår, med anledning av motionerna Skl4 och Skiö i denna del, att riksdagen med denna ändring antar propositionens förslag och i övrigt som sin mening ger regeringen vad utskottet nu anfört till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2, mom. 3 och mom. ö i motsvarande del bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljöskattens omfattning att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Skl4 yrkande 2 och proposition 1988/89:39 beslutar att miljöskatten skall utformas i enlighet med vad utskottet anfört,

1988/89:SkU10

lé

3. beträffande flygplatsavgift att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Skl6 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser miljöskattens omfattning att riksdagen antar det vid proposition 1988/89:39 fogade förslaget till lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik med dels den ändringen att orden ”i förvärvssyfte” i 1 § tas bort, dels den ändringen att 3 § utgår.

4. Flygbränsleskatt (mom. 4)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”För närvarande” och på s. 13 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening tillgodoser inte den föreslagna miljöskatten det miljömässiga behovet att bryta flygtrafikens snabba expansion och därigenom fullfölja det beslut riksdagen fattade i våras att koldioxidutsläppen aldrig får bli större än de är i dag (Joll 1987/88:23 s. 83). För att uppnå avsedda styreffekter och gynna flygplanstyper med låg bränsleförbrukning bör enligt utskottet skatten delvis tas ut i form av en skatt på flygbränslet motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt. Härigenom blir skattens storlek proportionell mot koldioxidutsläppet och tillförs statskassan drygt 2 miljarder kronor årligen. Den nuvarande skattefriheten för flygbränsle är enligt utskottets mening helt omotiverad, och det förtjänar också att framhållas att ett fullständigt slopande av skattefriheten för flygbränslet enligt vad riksskatteverket tidigare framhållit skulle innebära administrativa förenklingar.

Genom en bränsleskatt på flygtrafiken uppnås också en förbättrad konkurrenssituation för den miljövänligare järnvägstrafiken som för närvarande missgynnas av det förhållandet att skatt över huvud taget inte utgår för flygbränsle. För att uppnå ytterligare fördelar i det avseendet bör enligt utskottets mening en del av intäkterna av skatten användas till att förbättra järnvägstrafiken.

I enlighet med vad som anförts anser utskottet att regeringen bör lägga fram förslag om beskattning av flygbränsle. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna och finner motionerna Skl4 och Skiö härigenom tillgodosedda i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande flygbränsleskatt att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Skl4 yrkande 1 och 1988/89:Skl6 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:SkU10

5. Internationellt samarbete (mom. 5)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de miljöproblem som flygtrafiken medför är av internationell karaktär och att det därför är av största vikt att Sverige tar initiativ till internationella samarbetsavtal, i första hand genom Nordiska rådet, syftande till att begränsa koldioxidutsläpp samt förbrukande av fossila bränslen i samband med flygtrafik så långt detta är möjligt. Hittillsvarande ansträngningar i denna fråga har enligt utskottets uppfattning varit alltför lama och verkningslösa.

Utskottet anser att riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna och tillstyrker följaktligen motion Skiö i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande internationellt samarbete att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Skl6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

1. Införande av miljöskatt på flygtrafik (mom. 1)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anför:

Vi anser att miljöavgift är den adekvata benämningen på en miljöpålaga som syftar till att belasta ianspråktagandet av miljö med en rimlig kostnad som i sin tur skapar ett ekonomiskt intresse av att begränsa föroreningar och dylik förbrukning av miljön. I stället för att inbringa maximala inkomster till staten bör en sådan avgift utformas så att den verkligen får den avsedda styrande effekten. Avgifterna bör således på företagsekonomisk basis framtvinga att hänsyn tas till miljön, samtidigt som de kan ingå i en samhällsekonomisk kalkyl där verksamheten bär sina egna miljökostnader. Ingen av dessa funktioner förutsätter att medlen återförs till den betalande. Inkomsterna av en sådan avgift kan mycket väl användas för andra ändamål, såsom forskning, teknisk utveckling och ersättning till skadelidande. Genom en sådan avgift tar man så att säga betalt för miljön och därigenom jämställs miljön med andra prissatta nyttigheter.

1988/89:SkU10

18 Trafikutskottets yttrande 1988/89:TUly

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda trafikutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik jämte eventuella motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1988/89:Skl3 (m), 1988/89:Skl4 (vpk), 1988/89:Skl5 (fp) och 1988/89:Skl6 (mp).

1 Bakgrund

1.1 Den trafikpolitiska propositionen

På förslag i proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet (den trafikpolitiska propositionen), bilaga 1, beslöt riksdagen under förra riksmötet (TU 1987/88:22 s. 29-31, rskr. 249) att en särskild avgift-en miljöavgiftskulle införas den 1 januari 1989 på sådan inrikes flygtrafik som utförs i förvärvssyfte. Avgiften avsågs bli ett komplement till luftfartsavgifterna och motsvara de av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp. Beträffande miljöavgiftens närmare utformning var avsikten att den skulle vara styrande så att en minskning av utsläppen också skulle medföra att avgiften minskar.

Det förutskickades att en proposition om avgiften senare skulle läggas fram.

Kostnaderna för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till ca 60 milj. kr. per år med utgångspunkt från den trafikmängd som fanns vid tiden för propositionens avlämnande och de flygplanstyper som då användes.

1.2 Ekonomisk värdering av miljöeffekter orsakade av flygtrafik

Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbete som låg till grund för förslag i den trafikpolitiska propositionen hade särskilda beräkningar utförts om de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luftfartens miljöpåverkan. Resultatet redovisades i promemorian Ekonomisk värdering av miljöeffekter orsakade av flyg-, järnvägs- och fartygstrafik (bilaga 1.4 till propositionen).

Inrikesflyget, dvs. civil flygtrafik mellan svenska flygplatser, beräknades

1988/89 :SkU 10

Bilaga 1

enligt uppgifter i promemorian år 1987 släppa ut totalt ca 2 400 ton kolväten och ca 3 500 ton kväveoxider (flygningar mellan svenska flygplatser och utlandet ca 1 400 ton resp. ca 4 000 ton). Utsläppen leder enligt promemorian dels till lokal påverkan vid flygplatserna (hälsoeffekter, nedsmutsning, lokala skador på växtligheten m.m.), dels till regional och t.o.m. global påverkan på skogar, grödor, mark, sjöar, kustområden m.m. Förutom skador på marknivån kan utsläppen - när de sker på mycket hög höjd - dessutom leda till påverkan på stratosfärens ozonskikt.

De tre flygplanstyper i inrikesflyget som stod för de största utsläppen av kväveoxider var Fokker F28 som ingår i Linjeflyg AB:s flotta samt DC9-41 och MD80 som ingår i Scandinavian Airlines Systems (SAS) flotta. Dessa tre flygplanstyper, som drivs med jetmotorer, användes som exempel vid beräkningen av miljökostnaderna. Dessutom medtogs i denna beräkning som ett exempel på ett mindre flygplan Fairchild Metro, som drivs med turbopropmotorer, dvs. jetmotorer med propellrar. Denna flygplanstyp finns inom regionalflyget. Till grund för beräkningarna låg uppgifter från luftfartsverket om utsläpp från nämnda flygplanstyper.

Med vissa förutsättningar för beräkningarna - bl.a. en marginalkostnad motsvarande 15 kr. per kg utsläppt kväveoxid och uppgifter från luftfartsverket om utsläpp från nämnda flygplanstyper - värderades miljöeffekterna av utsläppen till följande belopp, (tabell)

Flygplanstyp

Genomsnittlig flygsträcka, km

Kr. per tillryggalagd km

Fokker F28

0,4 -2,3

DC9-41

0.3 -1,5

MD80

0,4 -2,3

Fairchild Metro

0,03-0,16

Anm. Uppgifterna om genomsnittlig flygsträcka avsåg den mest typiska flygsträckan för resp. flygplanstyp.

De intervall som angavs för kostnad per tillryggalagd kilometer berodde på att alternativa värderingar hade redovisats för de avgasutsläpp som sker på hög höjd. Det lägre värdet innebar att utsläpp som sker över en höjd av 915 m inte åsattes någon kostnad. Det högre värdet innebar att samtliga utsläpp hade värderats enhetligt.

2 Förslagen i proposition 1988/89:39

I proposition 1988/89:39 läggs nu fram förslag till bestämmelser om den förutskickade miljöavgiften i ett förslag till lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik.

Med hänsyn till att det i den trafikpolitiska propositionen inte har förutsatts att någon del av intäkterna från miljöavgiften skulle återföras till dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbeläggas, och då inte heller ett specificerat vederlag anses skola utgå för avgiften, karaktäriseras miljöavgiften i propositionen som en skatt.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

20 Den föreslagna lagen innebär i huvudsak följande.

Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte (1 §).

Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700 kg (3 §).

Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar. Med flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten. Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig flygning (5 §).

Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kr., om den beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kilo därutöver (6 §)•

Om det inte finns tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket och tillförlitliga uppgifter inte har visats föreligga på annat sätt, skall miljöskatten för den aktuella flygningen beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kr., om den högsta tillåtna startvikten överstiger 5 700 kg men inte 10 000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje påbörjat helt femtusental kilo, om den högsta tillåtna startvikten är större men högst 35 000 kg, samt med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtusental kilo därutöver (7 §).

Om en flygning sker med olika flygplanstyper, och om skatten därför kan beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen tillämpas (8 §).

Det kan nämnas att av de i vårt land per den 31 december 1987 registrerade flygplanen var 20 av typen Fokker F28, 34 av typerna DC9/MD80 samt två av typen Fairchild Metro med högsta tillåten starkvikt över 5 700 kg. Härjämte fanns bl.a. fyra Fokker F27 och 14 Saab-Fairchild 340/Saab SF340. Dessa flygplan har turbopropmotorer. SAS har i sin flotta även i Danmark och i Norge registrerade flygplan av typerna DC9/MD80 och använder dessa flygplanstyper både för inrikestrafik i Sverige och för utrikestrafik.

Den föreslagna miljöskatten beräknas ge ökade skattemängder på 60 milj. kr. per år. En höjning av flygets kostnader med detta belopp kan enligt propositionen innebära en höjning av biljettpriserna med ca 2 %.

Den föreslagna nya lagen medför att följdändringar måste göras i skattebrottslagen (1971:69), lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Förslag till ändringar i dessa lagar läggs också fram i propositionen.

Den nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

3 Motionerna

1988/89:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik hos regeringen begär förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2,25 miljarder kronor årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart med start resp. landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla på dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr./liter, varav 1,50 kr./liter läggs direkt på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas samt att avgifterna bör vara lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett internationellt samarbete bör inledas genom Nordiska rådet och andra internationella organ syftande till minskat utsläpp av koldioxid samt minskad användning av fossila bränslen i internationell flygtrafik.

4 Trafikutskottets ställningstaganden

Trafikutskottet begränsar sig i det följande till att framföra synpunkter på de delar av propositionen och motionerna som berör utskottets beredningsområde.

4.1 Kostnadsansvar för flygtrafikens avgasutsläpp

Enligt den grundprincip för trafikens kostnadsansvar som regeringen föreslog i den trafikpolitiska propositionen (bil. 1 s. 36-48) och som riksdagen godkände under förra riksmötet (TU 13 s. 10-12, rskr. 159) skall de avgifter som tas ut av trafiken som ersättning för nyttjandet av infrastrukturen täcka de totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till.

I propositionens avsnitt om Luftfart diskuterades bl.a. sådana kostnader inom flygtrafiken som drabbar samhället såsom trängselkostnader, kostnader för olyckor och kostnader för miljöpåverkan. Föredragande departementschefen konstaterade att vissa av de samhällsekonomiska marginalkostnader som flygtrafiken ger upphov till inte beaktades inom det gällande avgiftssystemet - främst kostnader för avgasutsläpp och olyckor.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

22 Föredraganden förordade att en särskild avgift - en miljöavgift - på inrikes flygtrafik skulle införas. Miljöavgiften skulle utgöra ett komplement till luftfartsavgifterna och motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp. Utskottet (TU 1988/87:22 s. 29-31) tillstyrkte att en miljöavgift skulle införas, och detta blev också riksdagens beslut (rskr. 249).

I propositionen läggs nu fram förslag till lagstiftning för genomförande av riksdagens beslut under förra riksmötet.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna har man inte vänt sig mot att ett kostnadsansvar för utsläppen skall införas. Däremot har olika meningar förts fram om hur kostnadsansvaret bör vara utformat.

4.2 Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

I motionerna Sk 13 (m), Skl4 (vpk) yrkande 2 och Sk 15 (fp) framförs kritik i olika avseenden över propositionens förslag beträffande utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen. Uttryckligen eller underförstått föreslås i motionerna att propositionen inte skall godtas i föreliggande skick, utan förslag som tillgodoser motionerna bör föreläggas riksdagen.

4.2.1 Motionerna

I motion Skl3 (m) begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att kostnadsansvaret utformas som en avgift och att inkomsterna av avgiften skall användas till miljöförbättringar inom luftfartsområdet - t.ex. för att minska miljöpåverkan vid användning av glykol och urea för att smälta snö och is på flygplan och landningsbanor.

Trafikutskottet vill erinra om att utskottet vid behandlingen av förslaget om miljöavgift under förra riksmötet - liksom jordbruksutskottet i ett yttrande till trafikutskottet - avstyrkte två motionsförslag om att inkomster av miljöavgiften skulle specialdestineras. I ett av motionsförslagen föreslogs samma användning som föreslås i motion Sk 13 (m). Utskottet hänvisade till att motionsförslaget tillgodosågs genom åtgärder för begränsning av spill av kemikalier för avisning av flyglan och landningsbanor som förordats i luftfartsverkets miljöpolitiska handlingsprogram, m.m. Utskottet har samma mening i den åter aktualiserade frågan. Utskottet föreslår att motion Skl3 (m) avstyrks.

I motion Skl5 (fp) föreslås också att kostnadsansvaret skall utformas som en avgift. Avgiften får enligt motionärerna ses som ett pris för utnyttjande av luftrummet, och prissystemet bör vara så utformat att det leder till att miljöpåverkan minskas. Avgiften bör vara högre än den i propositionen föreslagna miljöskatten för att flygföretagen skall förmås gå över till miljövänligare teknik. Dessutom bör enligt motionärerna avgiften vara så utformad att användning av miljövänligare motorer stimuleras.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för riksdagens beslut under förra riksmötet om kostnadsansvaret och miljöavgiften skall inkomsterna av den föreslagna miljöskatten i princip motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna för avgasutsläppen. Trafikutskottet är inte berett föreslå att kostnadsansvaret sätts högre. Det i propositionen föreslagna sättet för

1988/89:SkU10

Bilaga 1

beräkning av miljöskatten bör enligt utskottets mening stimulera användning av milj ovänligare teknik och miljövänligare motorer. Motion Skl5 (fp) bör med hänsyn till det anförda inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet föreslår således att även denna motion avstyrks.

I motion Skl4 (vpk) föreslås (yrkande 2) att miljöskatt skall utgå för all luftfart - underförstått civil luftfart - med start eller landning på svensk mark. Motionsförslaget innebär således att miljöskatt bör betalas - utöver för den flygtrafik som avses i propositionens förslag - för flygningar med flygplan med startvikt av högst 5 700 kg, för utrikes luftfart och för flygningar som inte sker i förvärvssyfte.

Enligt uppgift i propositionen drivs merparten av flygplan med startvikt av högst 5 700 kg med kolvmotorer. Då dessa motorer, också enligt propositionen, ger från miljösynpunkt en kvantitativt försumbar mängd utsläpp, bör nämnda kategori flygplan såsom föreslås i propositionen kunna vara undantagen från miljöskatt.

I samband med behandlingen under förra riksmötet av förslaget till en miljöavgift avstyrkte utskottet ett motionsförslag om att även utrikesluftfarten skulle omfattas av en miljöavgift. Trafikutskottet framhöll - liksom jordbruksutskottet i ett yttrande till trafikutskottet - att utrikesluftfartens miljöpåverkan inte var möjlig att avgöra internt inom Sverige och att Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgjorde hinder för att belägga den utrikes linjefarten med en miljöavgift. Vidare hänvisade trafikutskottet till att föredraganden i den trafikpolitiska propositionen hade framhållit att de nordiska miljöministrarna skulle i det internationella arbetet verka för att påskynda utvecklingen och införandet av miljövänligare flygplanstyper. Utskottet har samma inställning nu till frågan om att miljöskatt inte skall betalas för utrikesluftfart.

Med hänsyn till att skattekontroll m.m. beträffande flygningar som inte utförs i förvärvssyfte kan vara resurskrävande och då linjetrafik och chartertrafik utgör den övervägande delen - ca 70 % - av all civil flygtrafik i vårt land bör miljöskatten såsom föreslås i propositionen avse enbart flygtrafik i förvärvssyfte.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte biträda förslagen i motion Skl4 (vpk) yrkande 2 utan föreslår att motionen avstyrks i denna del.

4.2.2 Lagförslagen

Erforderlig lagstiftning bör nu antas för att kostnadsansvar för inrikes flygtrafik skall kunna införas den 1 mars 1989 såsom förutskickats. Trafikutskottet instämmer med föredraganden i att kostnadsansvaret bör utformas som en skatt. Enligt utskottets mening kan förslagen i proposition 1988/89:39 utgöra grund för lagstiftning i ämnet. Från de synpunkter som trafikutskottet har att anlägga på den föreslagna lagstiftningen har utskottet inte något att erinra mot enskildheter i lagförslagen. Utskottet föreslår att de tillstyrks.

1988/89: SkU 10

Bilaga 1

4.3 Skatt på flygbränsle, m.m.

I två motioner framförs förslag om att skatt på flygbränsle skall införas, m.m.

I motion Skl4 (vpk) begärs (yrkande 1) att en skatt på flygbränsle - motsvarande bensinskatten - skall införas och tas ut med ett sammanlagt belopp av 2 250 milj.kr. per år.

I motion Skiö (mp) begärs dels att en miljöskatt skall införas som skall tas ut i form av dels flygplatsavgifter, dels flygbränsleskatt men sammanlagt uppgå till ett belopp motsvarande en avgift på flygbränslet av 2,50 kr. per liter (yrkande 1), dels att de föreslagna flygplatsavgifterna skall differentieras så att de blir relativt lägre i Norrlands inland och på Gotland (yrkande 2).

I motionerna framhålls att järnvägstrafik är miljövänlig och resurssnål. Syftet med motionsförslagen anges vara att inkomsterna av skatten skall föras över till järnvägen för att förstärka dennas plats i transportsystemet, m.m.

Förslagen i den av riksdagen under förra riksmötet godkända trafikpolitiska propositionen syftar till att medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och att detta bl.a. skall ske genom att transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov tillgodoses. Riktlinjer för utvecklingen av olika delar av transportsystemet - såsom flyg-, järnvägs- och vägtrafik - fastlades. På förslag av trafikutskottet avslog riksdagen i samband därmed ett motionsförslag om att massiva överföringar av passagerare från flyget till främst järnvägen skulle göras (TU 1987/88:13 s. 13). Utskottet anser inte heller nu att sådana överföringar bör ske.

Från denna utgångspunkt föreslår utskottet att de här aktuella motionsförslagen avstyrks.

Utskottet vill peka på att skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1987/88:21 (s. 22) avstyrkte ett motionsförslag som var likartat med det som nu framförs i motion Sk 14 (vpk) yrkande 1.

4.4 Initiativ till internationellt samarbete mot utsläpp från flygtrafiken m.m.

I motion Skiö (mp) begärs (yrkande 3) att ett internationellt samarbete skall inledas genom Nordiska Rådet och andra internationella organ som skall syfta till att minska flygtrafikens utsläpp av koldioxid och till minskad användning i internationell flygtrafik av bränsle som är framställt av ändliga naturresurser.

Trafikutskottet vill erinra om att föredraganden i den trafikpolitiska propositionen framhöll att de nordiska miljöministrarna skulle i det internationella arbetet verka för att påskynda utvecklingen och införandet av miljövänligare flygplanstyper. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att motionsförslaget lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Stockholm den 22 november 1988 På trafikutskottets vägnar

1988/89:SkU10

Bilaga 1

25 Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och Anneli Hulthén (s).

Avvikande meningar

1. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna” och slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse: Trafikutskottet biträder den mening som framförs i motion Skl3 (m) om att kostnadsansvaret för avgasutsläppen bör utformas som en avgift, som i sin helhet skall användas för att finansiera miljöförbättringar inom iuftfartsområdet. Såsom föreslås i motionen bör därför propositionen avstyrkas och riksdagen begära att ett förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att även motionerna Skl4 (vpk) yrkande 2 och Skl5 (fp), i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret, bör avstyrkas.

2. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna" och slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet instämmer i den kritik mot propositionen som framförs i motion Skl5 (fp). Såsom förordas i motionen bör kostnadsansvaret för avgasutsläppen utformas som en avgift. Avgiften bör ligga på sådan nivå att den ger flygföretagen incitament att övergå till ny och miljövänligare teknik, och den bör differentieras så att den föranleder flygföretagen att vid nyinvesteringar välja mera miljövänliga motorer. Propositionen bör således avstyrkas, och riksdagen bör begära att ett förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att även motionerna Skl3 (m) och Skl4 (vpk) yrkande 2, i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret, bör avstyrkas.

3. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna” och slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet biträder förslaget i motion Skl4 (vpk) yrkande 2 att kostnadsansvaret för avgasutsläppen, utformat som en miljöskatt, bör omfatta all luftfart med start resp. landning på svensk mark. Detta innebär

1988/89:SkU10

Bilaga 1

att miljöskatt bör betalas - utöver för den flygtrafik som avses med propositionens förslag - för flygningar med flygplan med startvikt av högst 5 700 kg, för utrikes luftfart och för flygningar som inte sker i förvärvssyfte. Den civila luftfarten i sin helhet bör således bära kostnadsansvaret. Den i propositionen föreslagna lagen om miljöskatt på flygtrafik bör således inte antas i sin nuvarande utformning, utan riksdagen bör begära att ett förslag om miljöavgift på flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att motionerna Skl3 (m) och Skl5 (fp), i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret, bör avstyrkas.

4. Skatt på flygbränsle, m.m.

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.3 som börjar med ”Förslagen i” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet instämmer med motionärerna i att flygets snabba expansion måste brytas och den miljöförstöring som denna expansion medför genom utsläppen stoppas. Ekonomiska resurser bör föras över till järnvägen som erbjuder mera miljövänliga och resurssnåla transporter. Pålagor baserade på användningen av flygbränsle samt på landningar på flygplatserna bör i detta syfte införas och utformas såsom föreslås i motionsförslagen, dvs. även utifrån regionalpolitiska hänsyn. Utskottet föreslår att motionsförslagen tillstyrks.

5. Skatt på flygbränsle, m.m. (motiveringen)

Anna Wohlin-Andersson och Elving Andersson (båda c) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.3 som börjar med ”Förslagen i” och slutar med ”bör ske” bort ha följande lydelse:

Förslagen i den av riksdagen under förra riksmötet godkända trafikpolitiska propositionen syftar till att medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och att detta bl.a. skall ske genom att transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov tillgodoses. Riktlinjer för utvecklingen av olika delar av transportsystemet - såsom flyg-, järnvägs- och vägtrafik - fastlades.

6. Initiativ till internationellt samarbete mot utsläpp från flygtrafiken m.m.

Anna Wohlin-Andersson (c), Elving Andersson (c) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.4 som börjar med ”Trafikutskottet vill” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Som föreslås i motionen bör initiativ tas på det sätt som anges i motionen till internationellt samarbete för att minska utsläppen av koldioxid från

1988/89SkU10

Bilaga 1

flygtrafiken och användningen i internationell flygtrafik av bränsle som är framställt av ändliga naturresurser. Trafikutskottet föreslår därför att vad som anförs i här aktuell del av motionen bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1988/89:SkU10

Bilaga 1

28 Jordbruksutskottets yttrande 1988/89:3y

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik jämte motioner.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Skatten föreslås gälla för flygplan med en högsta tillåten startvikt på mer än 5 700 kg.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från aktuell flygplanstyp under en genomsnittligt beräknad flygsträcka, oavsett om den faktiska flygsträckan har varit längre eller kortare. Skatten skall tas ut för varje påbörjad flygning och bör utgå även om den faktiska flygningen har varit längre eller kortare än medelsträckan. Flygplanstyperna bör delas in i utsläppsklasser om 5 kg. Första utsläppsklassen - som omfattar de flesta mindre flygplanen inom regionalflyget - bör sättas till 30 kr. och därefter stiga för varje klass med 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg. Detta motsvarar en genomsnittlig kostnad om 12 kr/kg för varje ytterligare kg utöver de fem första.

För vissa flygplanstyper, vilka svarar för ca 5 av utsläppen, saknas uppgifter hos luftfartsverket om avgasutsläppen. I dessa fall bör skatten beräknas efter en antagen utsläppsmängd kolväten och kväveoxider i förhållande till flygplanstypens högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Den föreslagna skatten beräknas ge ökade skatteintäkter på 60 milj. kr. per år.

Lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989. Lagrådet har avgett yttrande över förslaget.

Motioner

1988/89:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik hos regeringen begär förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2 1/4 miljarder kronor årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart med start respektive landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla pä dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr/liter, varav 1,50 kr/liter läggs direkt på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas. Avgifterna bör vara lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett internationellt samarbete bör inledas genom Nordiska rådet och andra internationella organ syftande till minskat utsläpp av koldioxid samt minskad användning av fossila bränslen i internationell trafik.

Utskottet

I motion Skl3 (m) yrkas avslag på propositionen och begärs nytt förslag om miljöavgift som i sin helhet används till miljöförbättringar inom luftfartsområdet. Härigenom stimuleras enligt motionärerna övergång till miljövänliga motorer och förbättras miljön inom luftfartsområdet även i andra avseenden, som t.ex. minskad användning av glykol vid avisning. Enligt motion Skl5 (fp) syftar en skatt till inkomster för att finansiera utgifter och bör inte användas på miljöområdet. Riksdagen bör genom tillkännagivande markera skillnaden pålagorna emellan (yrkande 1). Motionärerna yrkar inte avslag på förslaget men anser att det bör omarbetas till att avse miljöavgifter, som dels skulle stimulera företagsekonomiska hänsyn gentemot miljön, dels ingå i en samhällsekonomisk kalkyl där varje verksamhet skall bära sina egna miljökostnader. Dessutom anser motionärerna att förslaget brister genom att endast ta fasta på befintlig verksamhet och teknik (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att till grund för det nu aktuella förslaget ligger den av riksdagen våren 1988 antagna trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/ 88:50, TU22, rskr. 56). Syftet med det då antagna förslaget om en särskild miljöavgift på flygtrafikens luftföroreningar var att avgiften skulle utgöra ett komplement till luftfartsavgifterna och ha en styrande funktion genom att en minskning av utsläppen också skulle medföra en minskning av avgiften. Avgiften skulle vidare motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som försorsakas av flygtrafikens utsläpp av kolväten

1988/89:SkU10

Bilaga 2

och kväveoxider. Kostnaden för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till ca 60 milj. kr. per år, vilket motsvarar den av föredragande statsrådet beräknade intäkten. Av riksdagens beslut framgick även att ingen del av intäkterna skall återföras till dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbeläggas.

I jordbruksutskottets yttrande till trafikutskottet över vissa delar av den trafikpolitiska propositionen delade utskottet den uppfattning som kom till uttryck i ett par motioner att en miljöavgift skulle ha en styrande effekt. Utskottet konstaterade emellertid att detta enligt propositionen även var regeringens avsikt, varför något riksdagens uttalande i frågan inte ansågs påkallat. Även frågan om specialdestinering av avgifterna behandlades av utskottet, som avstyrkte ett sådant förslag (JoU 1987/88:3y s. 6). Det nu framlagda förslaget följer enligt utskottets mening riksdagens beslut. Anledning till ändrade ställningstaganden i den riktning som föreslås i motionerna Skl3 och Skl5 yrkande 2 saknas, varför utskottet avstyrker motionerna.

I propositionen för departementschefen ett terminologiskt resonemang om begreppen avgift och skatt. Visserligen används beteckningen miljöavgift i den trafikpolitiska propositionen, men enligt riksdagens beslut skall ingen del av intäkterna återföras till dem som skall utöva den avgiftsbelagda verksamheten. Inte heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för avgiften, varför pålagan statsrättsligt är att anse som en skatt. I likhet med föredraganden kan utskottet konstatera att beteckningen avgift i viss utsträckning används om sådana pålagor som rätteligen är skatter men delar bedömningen att skatt är det i detta sammanhang korrekta uttrycket. Frågan om gränsdragning mellan skatter och avgifter i statsrättslig bemärkelse bör i detta sammanhang i första hand bedömas av skatteutskottet. Från de synpunkter jordbruksutskottet har att företräda avstyrker utskottet motion Skl5 yrkande 1.

Vpk anser i motion Skl4 yrkande 1 att en skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt bör införas, vilket skulle innebära en årlig intäkt av 2 1/4 miljarder kronor.

I motion Skiö (mp) framhålls principen om införande av en miljöskatt som i och för sig god men motionärerna anser att nivån är alltför låg för att skatten skall kunna få en styrande effekt. Principen bör också utvidgas till att gälla jämförelse mellan olika trafikslag. Förslag om miljöskatt med 2,50 kr. per liter, varav 1,50 kr. läggs direkt på flygbränslet och 1 kr. tas ut som flygplatsavgift, läggs därför fram i motionens yrkande 1. En höjd flygplatsavgift skulle dessutom medföra att också utländsk flygtrafik skulle bidra till kostnaderna. Genom differentierade avgifter med lägre skatt i Norrlands inland och på Gotland skulle även regionalpolitiska aspekter kunna göra sig gällande (yrkande 2).

Utskottet har ovan konstaterat att det nu framlagda förslaget följer riksdagens beslut om införande av miljöavgift, såväl vad avser skattens konstruktion och syfte som dess storlek. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna Skl4 yrkande 1 och Skiö yrkande 1.

Vad beträffar yrkande 2 i motion Skiö om differentierade avgifter anser utskottet att detta är en fråga av i huvudsak regionalpolitisk karaktär och som därför inte omfattas av vare sig det aktuella ärendet eller utskottets

1988/89:SkU10

Bilaga 2

beredningsområde. Motionen avstyrks således.

All luftfart med start och landning på svensk mark - även militärflyg och privatplan - bör enligt motion Sk 14 yrkande 2 omfattas av miljöskatten.

Utskottet vill till en början erinra om att enligt den trafikpolitiska propositionen miljöavgiften skulle omfatta endast flygtrafik i förvärvssyfte. Till detta kan läggas att den inrikes flygtrafiken i dag domineras av flygplan av typen Fokker F 28 och DC 9/MD 80. Avgasutsläppen från dessa flygplan och från flygplan med högsta tillåtna startvikt på mer än 15 000 kg utgör ca 95 % av inrikesflygets utsläpp av luftföroreningar. Merparten av de mindre flygplan vars högsta tillåtna startvikt inte överstiger 5 700 kg drivs med kolvmotor, som är en teknologi som ur miljösynpunkt ger en kvantitativt försumbar mängd utsläpp. I likhet med föredraganden anser utskottet att dessa flygplan inte bör omfattas av miljöskatten. Utskottet avstyrker således motion Skl4 yrkande 2.

Eftersom luftfartens miljöproblem är av global natur måste enligt miljöpartiet svenska åtgärder på området följas av internationella avtal. Regeringen bör därför inom Nordiska rådet och andra internationella organ inleda ett samarbete på området i syfte att minska utsläppen av koldioxid och användningen av fossila bränslen i internationell trafik. Förslag härom framförs i motion Skiö (mp) yrkande 3.

Utskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att luftfartens miljöpåverkan också har viktiga internationella aspekter. Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgör emellertid ett hinder mot att belägga den utrikes luftfarten med liknande pålaga som den föreslagna. Inom ramen för den undersökning av miljöpåverkan från utsläpp på hög höjd som har påbörjats av statens naturvårdsverk har SMHI presenterat en förstudie om luftföroreningar från flygtrafik. Utskottet har erfarit att en projektplan kommer att föreligga vid årsskiftet och att undersökningen beräknas kunna presenteras i maj 1990. I detta arbete deltar även luftfartsverket. Av den trafikpolitiska propositionen framgår att de nordiska miljöministrarna i det internationella arbetet kommer att verka för att påskynda utvecklingen och införandet av miljövänligare flygplanstyper. Inte minst med tanke på problemens natur framstår enligt utskottets mening Nordiska rådet som ett naturligt forum för ett framgångsrikt nordiskt samarbetet på området. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av Sveriges ansvar som initiativtagare och påskyndare även i detta avseende. Med det anförda anser utskottet syftet med motion Skl3 yrkande 3 tillgodosett. Motionen bör således inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1988 På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

1988/89:SkU10

Bilaga 2

32 Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Emestam (fp). Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Ove Karlsson (s), Berndt Ekholm (s), Anders Castberger (fp) och Thor Mattisson (m).

Avvikande meningar

1. Miljöavgift

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Thor Mattisson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill erinra” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse: Det av regeringen framlagda förslaget innebär införande av en miljöskatt, inte en miljöavgift. Skillnaden mellan de båda begreppen är enligt utskottets mening att intäkterna från en miljöavgift skall återgå till berörd verksamhet för åtgärder i miljövårdande syfte medan intäkterna från en miljöskatt tillfaller statskassan. Om avgifterna används för miljöförbättringar inom luftfartsområdet - vilket föreslås i motion Skl3 - skulle två syften uppnås. Dels skulle utsläppen av kolväten och kväveoxider minska genom att verksamheten stimuleras att övergå till miljövänligare flygplansmotorer, dels skulle miljön inom luftfartsområdet förbättras även i andra avseenden, om medlen t.ex. avsätts för åtgärder som leder till minskad glykolanvändning vid avisning och minskad användning av urea för rengöring av landningsbanorna vintertid. Mot denna bakgrund kan propositionen inte biträdas. Regeringen bör i stället snarast återkomma till riksdagen med förslag till miljöavgift med den inriktning som här har förordats.

2. Begreppen skatt och avgift

Karl Erik Olsson (c), Lars Emestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I propositionen — (= utskottet) — en skatt. Det är enligt utskottets mening av vikt att skillnaden mellan skatter och avgifter upprätthålls. Till skillnad från föredraganden anser emellertid utskottet - vilket också framförs i motion Sk 15 - att miljöavgifter skall syfta till att stimulera företagsekonomiska hänsyn gentemot miljön, samtidigt som de ingår i en samhällsekonomisk kalkyl där verksamheten skall bära sina egna miljökostnader. Ingen av dessa funktioner förutsätter enligt utskottets mening att medlen återförs till den betalande. Avgifterna kan mycket väl användas för andra ändamål såsom forskning, teknisk utveckling och ersättning till skadelidande. Vidare innebär, som motionärerna framhållit, det faktum att avgiftsbetalaren får utnyttja en nyttighet, nämligen miljön, att ett slags vederlag utgår för avgiften. Härigenom jämställs miljön med andra nyttigheter och kan åsättas ett pris. Även med den styrande effekt som förslaget enligt föredraganden förväntas få, anser utskottet således termen miljöavgift vara den korrekta.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

3. Miljöavgiftens storlek

Lars Emestam och Anders Castberger (fp)

anser att den del av utskottets yttrande sorn börjar med ”1 jordbruksutskottets” och slutar med ”avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:

I jordbruksutskottets — (=utskottet) — (JoU 1987/88:3 y s. 6). Det nu framlagda förslaget följer enligt utskottets mening riksdagens beslut endast så till vida att avgiften varierar med utsläppsmängden. För att avgiften i realiteten skall bli styrande bör den - vilket framförs i motion Skl5 - självfallet ligga på en sådan nivå att flygbolagen av ekonomiska skäl stimuleras att övergå till ny och miljövänligare teknik. Enligt utskottets mening är avgiften alltför låg för att denna effekt skall kunna uppnås. Därmed kommer förslaget också att ta fasta på redan befintlig teknik, vilket är en brist. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag om miljöavgift i enlighet med motion Skl5.

4. Flygbränsleskatt

Annika Åhnberg (vpk)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar miljöskäl för att flygtrafikens snabba expansion bör brytas. Detta kommer inte att bli möjligt genom den nu föreslagna miljöskatten. Utskottet ansluter sig därför till vpk:s förslag om införande av en flygbränsleskatt motsvarande biltrafikens drivmedelskatt. Härigenom skulle statskassan tillföras drygt 2 miljarder kr. årligen och järnvägstrafiken gynnas såväl ekonomiskt som konkurrensmässigt. Utskottet tillstyrker härmed motion Skl4 yrkande 1. Genom vad utskottet sålunda anfört får syftet med motion Skiö yrkande 1 anses i allt väsentligt tillgodosett.

5. Högre miljöskatt Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet har” och slutar med "avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet finner utskottet principen om införande av en miljöskatt som i och för sig god men anser att nivån är alltför låg för att skatten skall kunna få en styrande effekt. Principen bör också utvidgas till att omfatta jämförelse mellan olika trafikslag. Utskottet biträder därför yrkande 1 i motion Skiö att miljöskatten bör utgå med 2,50 kr/liter, varav 1,50 kr. läggs direkt på flygbränslet och 1 kr. tas ut i form av höjd flygplatsavgift. En höjd flygplatsavgift skulle dessutom medföra att också utländsk flygtrafik bidrar till miljökostnaderna. För att även regionalpolitiska hänsyn skall kunna beaktas, bör flygplatsavgifterna vara lägre i Norrlands inland och på Gotland.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

6. Miljöskattens omfattning

Annika Åhnberg, (vpk) och Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Även avgasutsläppen från militärflyget och privatflyget bidrar till de miljöskador som orsakas av luftfarten. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs av vpk i motion Sk 14 att miljöskatt skall påföras all inrikes luftfart.

7. Internationellt samarbete

Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet delar” och slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framhålls av miljöpartiet har luftfartens miljöpåverkan också viktiga internationella aspekter. Detta förhållande medför visserligen att problemen är svårare att bemästra men inte att det är mindre angeläget att vidta åtgärder för att lösa dem. Såväl miljöaspekter som Sveriges konkurrenssituation gentemot omvärlden innebär enligt utskottets mening att svenska åtgärder måste följas av internationella avtal på området. Våra ansträngningar bör i första hand samordnas inom ramen för det nordiska samarbetet.

1988/89:SkU10

Bilaga 2

- ■!

i. ■ ;• ,V.. •’ i »A- ni t;. ,

■ ■ ■■ ■ '.-i -i■

■

• -

■ ■■ ■- ■■

: - •. !t • ;-.f ifl ■ «5

■ : r ; . = ■;’

Vi.-.!, "i

■ " <r (. 'i

il! • '•

- M. . i1., , . i ,■ ; i

.

... ■ 0 »t

■ :: <: .• ■■ :••• :i'-- ,v .;.

; Vi-, "

■ i • i ,

v -

i . ■ v ■ ■ ; . '

■, ■■ .i-. ;-i. •.■■■■: ■> : .

'■ i ■' ■; . ' ; . ; . '

•

I

*.

V

V ‘

•• .v:t

gotab Stockholm 1988 16320