Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Skatteutskottets betänkande 1988/89 :SkU18
Anslag till skatteförvaltningen, m.m. 1988/89
SkU18
Sammanfattning
1 betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till riksskatteverket, regional och lokal skatteförvaltning m.fl. ändamål och i anslutning härtill två motioner med yrkanden om lägre respektive högre anslag till skatteförvaltningen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Med anledning av uppgifter om den aktuella personalförsörjningssituationen inom skatteförvaltningen hemställer utskottet om ett tillkännagivande om att det är angeläget att åtgärder vidtas för att åstadkomma en förbättring av skatteförvaltningens personalförsörjning.
I betänkandet behandlar utskottet vidare fyra motioner som tar upp väntetiden för förhandsbesked, ett stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas utformning, lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg och fördelningen av resurser för deklarationsgranskning. Utskottet avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats två reservationer och tre särskilda yttranden.
SJUNDE HUVUDTITELN Proposition 1988/89:100 bil. 9
Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 9 (finansdepartementet) dels
under punkt B 1 (s. 16-19)
att riksdagen till riksskatteverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 710 693 000 kr.,
dels under punkt B 2 (s. 19-22)
att riksdagen till regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 287 556 000 kr.,
dels under punkt B 4 (s. 25)
att riksdagen till stämpelkostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 812 000 kr.,
1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 18
dels under punkt B 5 (s. 25-26)
att riksdagen till kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 114 925 000 kr.,
dels under punkt B 6 (s. 26-27)
att riksdagen till ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000 kr.,
dels under punkt F 1 (s. 75)
att riksdagen till bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 kr.,
dels under punkt F 2 (s. 75)
att riksdagen till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 700 000 kr.,
dels under punkt F 3 (s. 76)
att riksdagen till bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt F 4 (s. 76-77)
att riksdagen till exportkreditbidrag för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1988/89:Sk803 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt riksskatteverket att presentera förslag om en ändrad fördelningsmodell av resurser för granskning av deklarationer,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.
1988/89:Sk817 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att lokalisera huvuddelen av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg.
1988/89:Sk818 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av åtgärder mot bristen på deklarationsblanketter.
1988/89:Sk819 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 9 punkt B. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
a) anvisar 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende program för särskilda rekryteringsåtgärder inom hela skatteförvaltningen inklusive RSV enligt vad som anförs i motionen,
b) anvisar 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende grund- och vidareutbildning samt chefsutveckling inom skatteförvaltningen i enlighet med vad som anförs i motionen,
c) anvisar 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende löne- och personalpolitiska satsningar vid lokal skatteförvaltning.
1988/89: SkU18
2. att riksdagen med ändring i proposition 1988/89:100, bil. 9, beslutar fastställa anslaget under punkt B 1. Riksskatteverket till 715 693 000 kr. och B 2 Regional och lokal skatteförvaltning till 2 317 556 000 kr.
1988/89:Sk820 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en kraftigt förbättrad service till allmänheten, när det gäller förhandsbesked i skattefrågor.
1988/89:Sk824 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslå 20 milj. kr. mindre på anslaget B 1 Riksskatteverket än regeringen för budgetåret 1989/90, eller således 690 693
000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att anslå 40 milj. kr. mindre på anslaget B 2 Regional och lokal skatteförvaltning än regeringen för budgetåret 1989/90, eller således 2 247 556 000 kr.
Utskottet
Anslagen
1 årets budgetförslag prioriteras åtgärder för att på sikt åstadkomma en fördelning av skatteförvaltningens resurser som bättre svarar mot den geografiska fördelningen av underlaget. I propositionen föreslås också att satsningen på en förbättrad kontroll av de största företagen fortsätter och utökas något. Finansministern understryker därvid vikten av att riksskatteverket förbättrar uppföljningen av bl.a. skattekontrollen. Senast i anslagsframställningen för budgetåret 1990/91 skall verket redovisa hur de utökade resurserna för skattekontroll använts och vilka effekter insatserna enligt verkets mening har haft.
Prioriterade områden är också den allmänna fastighetstaxeringen och anskaffningen av ADB-utrustning.
I propositionen föreslås att riksskatteverket tilldelas ett anslag på 710 693 000 kr. För verkets verksamhet har då beräknats medel med tillämpning av ett ettårigt huvudförslag i fråga om förvaltningskostnader - med undantag för den skatterättsliga och den skatteadministrativa huvudavdelningen samt nämnden för rättsärenden - och ADB-verksamhet. Härigenom begränsas den minskning på 12,1 milj. kr. som en ren huvudförslagstillämpning innebär till en minskning på 7 milj. kr. Enligt finansministerns bedömning bör huvudförslaget kunna tillämpas på detta sätt utan att allvarliga konsekvenser uppstår inom verkets prioriterade områden. Härutöver har beräknats resurstillskott för förberedelserna inför småhustaxeringen 1990 och för ADB-utrustning med 16.8 milj. kr. För en förstärkning av grundutbildningen för skatteförvaltningens personal anslås 3 milj. kr.
Vidare föreslås i propositionen att regional och lokal skatteförvaltning tilldelas ett anslag på 2 287 556 000 kr. Härvid har regional och lokal skatteförvaltning undantagits från huvudförslagstillämpningen. då denna bedömts ge negativa effekter bl.a. för genomförandet av de reformer som planeras inom skatteförvaltningen och för förberedelserna inför 1990 års
1988/89:SkU18
1 * Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr 18
småhustaxering. Främst motiveras undantaget emellertid av situationen i de mest arbetstyngda länen och de begränsade möjligheterna att omfördela resurser till dessa. I de län där en neddragning bör ske är personalomsättningen i många fall låg, varför det är svårt att på kort tid frigöra så stora resurser att det finns något att omfördela, om förvaltningen samtidigt är underkastad det besparingskrav som huvudförslaget innebär. På samma sätt som tidigare år ställs de resurser som frigörs genom att förvaltningen undantas från besparingskravet, 48,9 milj. kr., till riksskatteverkets disposition. Enligt finansministerns bedömning bör med denna tillämpning av huvudförslaget utrymme finnas för förbättringar av personalförsörjningsläget i vissa utsatta län. Förslaget innebär vidare resurstillskott på 5 milj. kr. för en något ökad satsning på kontrollen av större företag men också på insatser när det gäller svårkontrollerade företagsformer och transaktioner. Förslaget innebär också att rationaliseringsvinster på 3 milj. kr. inhämtas.
I två motioner framställs yrkanden om högre respektive lägre anslag till skatteförvaltningen.
I motion Sk824 (yrkandena 1 och 2) av Anne Wibble m.fl. (fp) framställs yrkanden om lägre anslag. Motionärerna framhåller att skattesystemet redan blivit enklare och att det av regeringen föreslagna anslaget till riksskatteverket därför bör reduceras med 20 milj. kr. Mot bakgrund av det pågående arbetet med en enklare företagsbeskattning kan motionärerna inte heller acceptera att anslaget till regional och lokal skatteförvaltning ökas för att förbättra skattekontrollen av de största företagen. De hemställer att budgetförslagets anslag i denna del minskas med 40 milj. kr.
I motion Sk819 (yrkandena 1 och 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) framställs yrkande om högre anslag med hänvisning till skatteförvaltningens behov av resurser för olika förstärkningar på personalsidan. Motionärerna framhåller att skatteförvaltningen genomfört betydande effektiviseringar i en redan stram organisation och att materialet i deklarationer och vid revisioner och momsuppbörd etc. blir alltmer komplicerat i takt med att intresset för skatteplanering stiger. Till detta kommer enligt motionärerna att skatteförvaltningen står i en hård konkurrenssituation vad gäller personalförsörjningen. De yrkar att det i propositionen föreslagna anslaget till riksskatteverket höjs med 5 milj. kr. för utbildning och chefsutveckling inom skatteförvaltningen och att förslaget till anslag till regional och lokal skatteförvaltning höjs med 20 milj. kr. för löne- och personalpolitiska satsningar och med 10 milj. kr. för särskilda rekryteringsåtgärder.
Utskottet tar först upp frågan om de rationaliseringsvinster som uppkommer till följd av genomförda förenklingar. Det kan nämnas att sådana inhämtats med 25 milj. kr. i skatteförvaltningens budget för innevarande år. Propositionen innebär att ytterligare rationaliseringsvinster på 3 milj. kr. hämtas in på anslaget till regional och lokal skatteförvaltning. Dessutom föreslås att anslaget till kostnader för årlig taxering reduceras med 14 milj. kr. som en följd av systemet med den förenklade självdeklarationen och den ökade tjänstemannagranskningen. Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets uppfattning inte något skäl för att frångå den bedömning av utrymmet för hemtagningar av rationaliseringsvinster som ligger till grund för propositionens förslag.
1988/89:SkU18
4 Vad härefter gäller satsningen på kontroll av större företag innebär förslaget till anslag till regional och lokal skatteförvaltning att den satsning på en förbättrad kontroll av de största företagen som gjorts under senare år nu fortsätter och utökas något genom ett tillskott på 5 milj. kr. Resurstillskottet är också avsett att användas för insatser när det gäller särskilt svårkontrollerade företagsformer eller transaktionstyper. Den föreslagna ökningen framstår enligt utskottets mening som välmotiverad mot bakgrund bl.a. av de tilltagande problemen med olika skatteflyktstransaktioner. Motionärernas förslag om en minskning av de medel som beräknas för dessa ändamål med 40 milj. kr. är enligt utskottets mening oacceptabelt. Det kan också befaras att rättssäkerheten och kravet på god service åt allmänheten kommer att sättas åt sidan om detta förslag genomförs.
Våren 1988 framhöll företrädare för riksskatteverket i anslutning till utskottets behandling av innevarande års budget att personalförsörjningen var ett betydande problem inom skatteförvaltningen och att förvaltningen måste kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal för att kunna bevaka och fästa uppmärksamheten på de alltmer avancerade avarter av skatteplanering och skatteundandragande som utvecklas, och utskottet uttalade med anledning härav att förvaltningen måste ha ökade möjligheter såväl att behålla personal som att rekrytera kvalificerade personer från andra sektorer av samhället än statsförvaltningen (prop. 1987/88:100 bil. 9, SkU33).
1 år har företrädare för riksskatteverket och länsskattemyndigheten i Stockholms län inför utskottet lämnat uppgifter om det aktuella personalläget inom skatteförvaltningen. Enligt vad som framgick har personalförsörjningsläget försämrats. I storstadsregionerna har skatteförvaltningen nu mycket stora problem när det gäller att rekrytera och behålla kvalificerad personal. På länsskattemyndigheten i Stockholms län och de lokala skattemyndigheterna i länet slutar nu varje år drygt 15 % av handläggarna. Avgångarna är störst bland revisorer och granskare, och enstaka enheter drabbas ofta mycket hårt. En del av de handläggare som rekryteras slutar direkt efter den utbildning som de får i förvaltningen, och efter två år har mer än 50 % slutat.
Enligt utskottets mening måste skatteförvaltningen ha möjlighet att behålla och rekrytera kvalificerad personal, om de satsningar på skatteområdet som pågår och planeras skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. De uppgifter som lämnats ger därför anledning till allvarlig oro, och det är därför angeläget att åtgärder vidtas för att åstadkomma en förbättring av skatteförvaltningens personalförsörjning. Ett slutligt ställningstagande i denna fråga kräver emellertid ytterligare beredning, och utskottet anser därför att frågan bör övervägas inom regeringskansliet.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Genom det redovisade ställningstagandet har motion Sk819 besvarats.
Med det anförda och då utskottet i övrigt delar propositionens bedömningar i nu aktuella delar tillstyrker utskottet propositionens förslag till anslag till riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning. Utskottet avstyrker motionerna Sk824 och Sk819.
1988/89:SkU18
5 I fråga om anslagen i övrigt har utskottet inte någon erinran utan tillstyrker propositionens förslag även i dessa delar.
Väntetiden för förhandsbesked
I motion Sk820 tar Ylva Annerstedt (fp) upp frågan om väntetiden i rättsnämnden. Motionären vill att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder som innebär en kraftigt förbättrad service till allmänheten när det gäller förhandsbesked i skattefrågor.
Problemen med de långa väntetiderna för förhandsbesked i rättsnämnden har uppmärksammats av utskottet våren 1987. Väntetiden kunde 1986 uppgå till 8-9 månader, och utskottet framhöll vid sin behandling av motioner som tog upp denna fråga angelägenheten av att väntetiderna förkortades (SkU 1986/87:28). Under 1987 har väntetiden ökat till cirka 12 månader bl.a. som en följd av en kraftig ökning av antalet dispensärenden. Riksskatteverket har vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med de långa väntetiderna. I samråd med regeringskansliet härverket våren 1988 förstärkt rättsnämndens kansli med en sekreterare och tre handläggare. Vidare har verket till regeringen överlämnat förslag som innebär bl.a. att nämndens funktion som beslutande i dispensärenden förs över till länsskattemyndigheterna. Förslaget övervägs för närvarande inom regeringskansliet. Som framgått innebär budgetförslaget för 1989/90 att rättsnämndens kansli undantas från huvudförslagstillämpningen. Enligt de uppgifter som företrädare för riksskatteverket lämnat inför utskottet är väntetiden nu nere i cirka 10 månader.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte anledning till åtgärder från riksdagens sida. Utskottet avstyrker motionen.
Stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas utformning
I motion Sk818 begär Ylva Annerstedt (fp) ett tillkännagivande om att ett stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas utformning bör införas så att alla blanketter finns tillgängliga hos skattemyndigheterna senast den 1 januari taxeringsåret.
Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att beslut om ändringar i skattelagarna på grund av olika omständigheter i vissa fall måste fattas så sent att samtliga deklarationsblanketter inte kan hållas tillgängliga i så god tid före deklarationstillfället som är önskvärt. Utskottet avstyrker motionen.
Lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg
I motion Sk817 vill Maud Björnemalm m.fl. (s) att förutsättningarna för en lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg utreds. Motionärerna upplyser att lantmäteriverket har beslutat lokalisera en enhet för digitalisering av kartor till Lindesberg och att där också finns utbildningsmöjligheter. Enligt motionärerna skulle riksskatteverkets problem med att rekrytera och behålla medarbetare på ADBområdet för verksamheten med fastighetstaxering kunna lösas om verksamheten flyttades till Lindesberg.
1988/89:SkU18
6 Enligt utskottets mening bör det ankomma på riksskatteverket att bedöma om en överflyttning av någon del av verkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg kan innebära fördelar som motiverar en sådan åtgärd. Någon anledning till ställningstaganden från riksdagens sida i denna fråga finns det enligt utskottets mening inte och utskottet avstyrker därför motionen.
Fördelningen av resurser för deklarationsgranskning
I motion Sk803 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vill motionärerna att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt riksskatteverket att presentera en modell för fördelningen av resurser för deklarationsgranskning som beaktar den stora andelen komplicerade deklarationer i Stockholm.
Som framgår av de överväganden som redovisas i den nu behandlade propositionen och av utskottets ställningstaganden i detta ärende pågår det ett arbete i syfte att söka lösa problemet med en omfördelning av resurserna inom skatteförvaltningen till förmån för de mest arbetstyngda länen. Enligt utskottets mening har motionärerna inte anfört något som kan motivera att riksdagen vidtar åtgärder i syfte att påverka riksskatteverkets ställningstaganden i arbetet med denna omfördelning. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skatteförvaltningens personalförsörjning
att riksdagen sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skatteförvaltningens personalförsörjning,
2. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 1 och avslag på motionerna 1988/89:Sk824 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk819 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Riksskatteverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 710 693 000 kr.,
3. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 2 och avslag på motionerna 1988/89:Sk824 yrkande 2 och 1988/ 89:Sk819 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 287 556 000 kr.,
4. beträffande anslaget till stämpelkostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 4 till Stämpelkostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 812 000 kr.,
5. beträffande anslaget till kostnader för årlig taxering m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 5 till Kostnader för ärlig taxering m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 114 925 000 kr.,
6. beträffande anslaget till ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt
1988/89:SkU18
7 B 6 till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000 kr.,
7. beträffande anslaget till bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt F 1 till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 kr.,
8. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt F 2 till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 700 000 kr.,
9. beträffande anslaget till bidrag till vissa investeringar
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt F 3 till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
10.beträffande anslaget till exportkreditbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt F 4 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
11. beträffande väntetiden för förhandsbesked
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sk820,
12. beträffande stoppdatum för ändringar i deklarationsblanketternas utformning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk818,
13.beträffande lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg
att riksdagen avlår motion 1988/89:Sk817,
14. beträffande fördelningen av resurser för deklarationsgranskning
att riksdagen avslår motion 1988/89: Sk803 yrkande 1.
Stockholm den 11 april 1989
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m). Torsten Karlsson (s). Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s). Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).
1988/89:SkU18
8 Reservationer
1988/89:SkU18
1. Anslagen till riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning (mom. 2 och 3)
Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Genom det” och slutar med ”och Sk819.” bort ha följande lydelse:
Att regeringen nu har att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma en förbättring av skatteförvaltningens personalförsörjning är enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt.
Under tidigare och innevarande budgetår har betydande rationaliseringsvinster hämtats in på skatteförvaltningens anslag. Besparingarna har ofta haft sin grund i åtgärder som initierats inom förvaltningen. Härtill kommer att kostnadsramen under innevarande budgetår reducerar skatteväsendets löneramar med cirka 20 milj. kr. Som en följd måste myndigheterna iaktta en stram attityd vad gäller kostnader, och det finns en risk att detta leder till reducerade ambitionsnivåer, minskade offensiva satsningar och sänkt servicenivå. Detta kan i sin tur leda till att de skattskyldigas rätt till likformig behandling åsidosätts.
Samtidigt blir de juridiska/skattetekniska åtgärderna för att kringgå skattereglerna alltmer sofistikerade och utbredda. Antalet deklaranter med inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet ökar också, och på mervärdeskattesidan har antalet deklarationer stigit med 21 % sedan 1981. Härtill kommer de angivna problemen med personalförsörjningen.
Mot den angivna bakgrunden framstår propositionens förslag till anslag som otillräckliga. Utskottet anser att anslaget till riksskatteverket bör höjas med 5 milj. kr. för grund- och vidareutbildning samt chefsutbildning inom skatteförvaltningen. Vidare bör anslaget till regional och lokal skatteförvaltning höjas med 10 milj. kr. för särskilda rekryteringsåtgärder inom hela skatteförvaltningen inklusive riksskatteverket och med 20 milj. kr. för löneoch personalpolitiska satsningar vid lokal skatteförvaltning.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk819 yrkandena 1 och 2 och avstyrker propositionen i denna del samt motion Sk824 yrkandena 1 och 2.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 1 och motion 1988/89:Sk824 yrkande 1 och med bifall till motion 1988/89:Sk819 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Riksskatteverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 715 693 000 kr.,
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning
att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt B 2 och motion 1988/89:Sk824 yrkande 2 och med bifall till motion 1988/89:Sk819 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 317 556 000 kr.,
2. Lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg (mom. 13)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”därför motionen.” bort ha följande lydelse:
Lantmäteriverket har beslutat att lokalisera en enhet för digitalisering av kartor till Lindesberg. Beslutet föregicks av studier där slutsatsen blev att Lindesberg väl lämpar sig för verksamhet inom dataregistreringsområdet. Den utbildning på dataområdet som ges i den s.k. Datastugan i Lindesberg med möjlighet till kompletterande studier vid högskolan i Örebro ger goda förutsättningar för rekrytering på orten. Lindesberg erbjöd också flera andra fördelar för verksamheter med denna inriktning.
Enligt utskottets mening skulle en lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg kunna erbjuda många fördelar. Utskottet anser därför att förutsättningarna för en flyttning av huvuddelen av denna verksamhet från Solna till Lindesberg bör utredas. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk817.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande lokalisering av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk817 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att utreda förutsättningarna för att lokalisera huvuddelen av riksskatteverkets verksamhet med fastighetstaxering till Lindesberg.
Särskilda yttranden
1. Skatteförvaltningens personalförsörjning (mom. 1)
Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) har anfört:
Utskottet uppmärksammade våren 1988 skatteförvaltningens problem när det gäller att rekrytera och behålla personal och uttalade därvid att skatteförvaltningen måste ha ökade möjligheter såväl att behålla personal som att rekrytera kvalificerade personer från andra sektorer av samhället än statsförvaltningen.
Det har nu visat sig att problemet kvarstår och att det t.o.m. förvärrats. Trots utskottets uttalande har skatteförvaltningens möjligheter att behålla personal och att rekrytera kvalificerade personer således tillåtits minska så mycket att situationen inom vissa delar av skatteförvaltningen kan betecknas som krisartad. Vi anser att utskottet bort förorda att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om åtgärder och behövliga resurstillskott för att säkerställa skatteförvaltningens personalförsörjning.
Överröstade i denna del stöder vi det uttalande som utskottet antagit.
1988/89:SkU18
2. Anslagen till riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning (mom. 2 och 3)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) har anfört:
Budgetprövningen måste enligt vår mening vara stram. Den offentliga sektorns kärnområden och trygghetssystemet får inte äventyras genom utbyggnad av onödig administration. När det gäller anslagen till riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning gör vi med denna utgångspunkt en annan bedömning än finansministern vad gäller utrymmet för att inhämta rationaliseringsvinster och behovet av resurser för en utökad kontroll av större företag m.m.
Ett mycket viktigt inslag i den omvandling av skattesystemet som nu påbörjats är strävan efter ett enklare skattesystem. Ett av uttrycken för denna strävan är den förenklade självdeklarationen som gör det enklare för den enskilde att deklarera och underlättar myndigheternas arbete med deklarationsgranskningen och därmed gör detta arbete mindre resurskrävande. Enligt vår uppfattning har finansministern underskattat storleken på de rationaliseringsvinster som till följd av olika förenklingar av denna typ nu kan hämtas in.
Utvecklingen mot ett enklare skattesystem gäller också företagsbeskattningen, och det finns mot denna bakgrund enligt vår mening anledning att ifrågasätta finansministerns bedömning också när det gäller behovet av ökade resurser för skattekontrollen av de större företagen. Även om några åtgärder som bör påverka bedömning av det direkta resursbehovet ännu inte vidtagits finns det anledning att nu förhålla sig avvaktande när det gäller resursökningar. När de förslag som nu bereds så småningom genomförs kan utrymmet för skatteplanering väntas minska. Att då avveckla den administration som en eventuellt utbyggd kontroll resulterat i medför problem, och det finns anledning att förhålla sig avvaktande på detta område. Vi anser därför inte att det är nödvändigt att nu förstärka resurserna för kontrollen av de större företagen.
Vi delar således inte finansministerns bedömning i dessa delar utan anser att det här finns ett outnyttjat utrymme i propositionens förslag till anslag till riksskatteverket och till regional och lokal skatteförvaltning. Emellertid gör vi, i likhet med utskottet, en annan bedömning än finansministern också i ett annat hänseende.
För att skatteförvaltningens handläggning skall kunna motsvara rimliga krav på kvalitet måste förvaltningen ha möjlighet att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Med anledning av att företrädare för skatteförvaltningen våren 1988 inför utskottet tagit upp förvaltningens problem med att behålla personal har utskottet också uttalat att skatteförvaltningen måste ha ökade möjligheter såväl att behålla personal som att rekrytera kvalificerade personer från andra sektorer av samhället än statsförvaltningen.
Det har nu framkommit att skatteförvaltningens personalförsörjningssituation ytterligare försämrats. Med anledning härav anser vi en minskning av de föreslagna anslagen som mindre lämplig. Vi har därför inte något yrkande om besparingar på dessa anslag i år utan återkommer till denna fråga vid behandlingen av nästa års budget.
1988/89:SkU18
3. Väntetiden i rättsnämnden (mom. 11)
1988/89:SkU18
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har anfört:
En väntetid på 10 månader för ett förhandsbesked är alltför lång och kan medföra att de besked som lämnas i många fall blir utan värde för den skattskyldige. Enligt vår mening bör väntetiden i rättsnämnden nedbringas kraftigt och vara så kort att nämnden inom ramen för vad som är praktiskt möjligt i det enskilda ärendet kan lämna den skattskyldige ett begärt förhandsbesked så snabbt denne önskar. Vi har också i olika sammanhang framställt yrkanden med denna inriktning.
Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med detta problem, och enligt de uppgifter som företrädare för riksskatteverket lämnat är väntetiden nu på väg ner. Ett förslag från riksskatteverket om att rättsnämndens beslutsfunktion i dispensärenden skall tas över av länsskattemyndigheterna övervägs för närvarande i regeringskansliet.
Vi avvaktar utvecklingen och har för avsikt att återkomma med yrkanden i denna fråga om väntetiden upphör att minska eller de planerade åtgärderna försenas.
gotab 88638, Stockholm 1989