Bet. 1988/89:SkU19

Anslag till tullverket, m.m. (prop. 1988/89:100 bil.9)

Typ: Betänkande
Datum: 1989-03-21
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1988/89 :SkU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket och ett antal motioner om tullverksamheten.

Utskottet biträder i flera motioner väckta förslag om att tillföra tullverkets narkotikabekämpande verksamhet en resursförstärkning. Utskottet föreslår att tullverket för detta ändamål anvisas 14,5 milj. kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Övriga motionsförslag avstyrks, i flera fall med hänvisning till en pågående organisationsöversyn och andra verksamheter.

SJUNDE HUVUDTITELN Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 9 (finansdepartementet) dels underpunkt D 1 (s. 51-61) att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 874 026 000 kr., dels under punkt D 2 (s. 61-62) att riksdagen till Tullverket:

Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 3 775 000 kr.

Motionerna

1988/89:T242 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen uttalas om färjeleder till Bornholm.

1988/89:Sk421 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den s.k. Lex Öresund.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T242.

1988/89:Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av gränssköldsstyrkor för narkotikabekämpning.

1988/89:Sk604 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de regler som gäller för debiteringsrutinerna hos

tullverket. 1

1988/89

SkU19

1 Riksdagen 1988/89. ösaml. Nr 19

1988/89:Sk606 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande samverkan mellan tull och polis,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande ”Lex Öresund”,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande omklassificering av färjelinjen mellan Skåne och Bornholm.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T205.

1988/89:Sk607 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande bestämmelser i syfte att medge nedsättning av tull och avgifter för båtägare från nordiska länder i de fall de vinterförvarar sin båt i Sverige.

1988/89:Sk608 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg,

2. att riksdagen om yrkande 1 ej bifalles, som sin mening ger regeringen till känna att tulltillägg ej skall påföras då det är fråga om mervärdeskatt.

1988/89:Sk609 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nya och förenklade bestämmelser för temporär införsel av fritidsbåtar.

1988/89:Sk611 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av tullens resurser.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju805.

1988/89:Sk618 av Margit Sandéhn och Ingegerd Anderlund (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en översyn och undersökning huruvida personalresurserna är rätt fördelade på de områden där narkotikasmuggling pågår.

1988/89:Sk622 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen anslår 14 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för Tullverket, förvaltningskostnader, bilaga 9, D 1.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju808.

1988/89:Sk623 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att tullverket får i uppdrag att tillfredsställande förhindra narkotikasmuggling.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So217.

1988/89:Sk626 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om sammanslagning av polis, tull och kustbevakningen till en gränsskyddsstyrka.

1988/89:Sk627 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

1988/89:SkU19

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om servicenivån för tullklarering för ankommande färjor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T213.

1988/89:Sk629 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att erforderliga medel på tilläggsbudget ställs till Tullverkets förfogande för att effektivt tillämpa prop. 1988/89:22 om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till erforderliga medel på tilläggsbudget för att Tullverket skall kunna tillämpa lagen om vissa internationella sanktioner på ett effektivt sätt.

1988/89:Sk630 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att riksdagen anslår 14 500 000 kr. utöver vad regeringen anslår för Tullverket, förvaltningskostnader, bilaga 9, D 1.

1988/89:Sk638 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av sådana resursförstärkningar personellt att full bemanning kan upprätthållas vid de 5 största tullfiltren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att fler narkotikahundar inköps och utbildas främst för de fyra största tullstationerna,

3. att riksdagen beslutar bevilja generaltullstyrelsen medel för inrättande av två gränssköldsstyrkor.

1988/89:Sk639 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anslår 14,5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 888 526 000 kr.

1988/89:Sk640 av Sten Östlund och Doris Håvik (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att berörda svenska myndigheter får i uppdrag att uppta förhandlingarna om en överenskommelse mellan Sverige och Norge om en gemensam kontrollzon i havet utefter ländernas sjögränser.

1988/89:Sk650 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att personalsituationen vid tullverket i Skåne förändras i enlighet med motionen.

1988/89:Sk658 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar anvisa tullen 1,3 milj. kr. för att kontrollera efterlevnaden av Sydafrikalagens bestämmelser och intentioner.

1988/89:Sk659 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att tullverket får i uppdrag att tillfredsställande lösa tullövervakningen på ön Ven i Öresund.

1988/89:Sk663 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rationalisering av tullbehandling och passvisering.

1988/89:SkU19

1* Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 19

1988/89:Sk664 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av reglerna för tullförättningsavgift i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Sk672 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ankomst-taxfree-försäljning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. frizon vid Arlanda.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:7706.

1988/89:Sk675 av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ”ankomst-tax-freeförsäljning”.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:7707.

1988/89:Sk679 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag om 889 026 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo241.

1988/89:Sk692 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om temporär tullbehandling vid flygplatser under turistsäsong.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89: Kr520.

1988/89:Sk693 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkta resurser till tullverkets övervakning av handelsförbudets tillämpning. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:U607.

1988/89:Sk699 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen under Finansdepartementets anslag D 1, Tullverket, anslår 14,5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit för att användas till narkotikakontrollstyrkor. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju822.

1988/89:Sk703 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att färjelinjen Simrishamn-Allinge klassificeras som ”lång rutt”.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T369.

Utskottet

Anslag, m.m.

I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1989/90 till förvaltningskostnader tilldelas ett förslagsanslag av 874 milj. kr. Detta innebär besparingar i den centrala och regionala administrationen motsvarande ett belopp av 1,3 milj. kr. Tulltaxerings- och kontrollarbetet omfattas inte av besparingsförslaget.

När det gäller tulldatasystemet har vissa medel beräknats under tillkommande utgiftsbehov i budgeten för 1989/90. Enligt propositionen är avsikten

1988/89:SkU19

att senare återkomma till riksdagen med en utförlig redogörelse för tulldatasystemets utformning, införande och ekonomi.

I fråga om tullens arbete med narkotikakontroll föreslås att tullverket tillförs de tre ytterligare narkotikahundar som återstår att skaffa enligt en ursprunglig plan. Vidare föreslås i avvaktan på utvärdering under våren 1989 en fortsättning av försöksverksamheten med flygspaning över landgränsen. Det framgår av propositionen att även en utbyggnad med en etapp 2 av tullverkets ADB-baserade spaningsdiarium (SPADI) inletts sedan tidigare avsatta medel härför ställts till tullverkets disposition.

Tullverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 hemställt att få resurser för att inrätta två s.k. gränssköldsstyrkor om sammanlagt 38 tjänster. En av dessa särskilda styrkor avses ha sitt verksamhetsområde inom Skånes större införselorter, preliminärt Trelleborg, Ystad, Malmö och Helsingborg. Den andra styrkan skall enligt planerna stationeras i Göteborg och arbeta på västkusten. Avsikten är att dessa styrkor skall arbeta som rörliga enheter. De skall snabbt kunna göra överraskande nedslag på för tillfället särkilt intressanta platser inom sina resp. verksamhetsområden. Kostnaden för uppbyggnaden av de särskilda styrkorna utrustade med narkotikahundar och specialfordon har av tullverket beräknats till 14,5 milj. kr.

Enligt propositionen bör en resultatanalys av tidigare beviljade resursförstärkningar föregå ett ställningstagande till uppbyggnaden av en ny organisation för narkotikakontroll. Dessutom bör enligt propositionen den pågående organisationsöversynen avvaktas.

En höjning av förvaltningskostnadsanslaget med de av tullverket begärda 14,5 milj. kr. för gränssköldsstyrkor har yrkats i motionerna Sk622 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk 630 av Karin Israelsson och Martin Olsson (båda c), Sk638 yrkande 3 av Göran Ericsson (m), Sk639 av Lars Werner m.fl. (vpk) och Sk699 av Karin Ahrland m.fl. (fp). I motion Sk679 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) föreslås en anslagshöjning med 15 milj. kr., vilket förutom inrättande av gränssköldsstyrkorna avses täcka anskaffning av fler narkotikahundar.

Även enligt motion Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) finns starka skäl för att inrätta gränssköldsstyrkor. En finansiering av sådana skulle enligt motionärerna kunna ske genom en överföring av passkontrollen till tullens ansvarsområde. Motionärerna kan också tänka sig en försöksverksamhet under tre år, under vilken tid resurser bör ha frigjorts på grund av vinsterna av den pågående datoriseringen inom tullverket. I motionen hemställs att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Carl Bildt m.fl. (m) hänvisar i motion Sköll till det ovan nämnda förslaget i motion Sk679 och innehåller därutöver yrkande om tillkännagivande till regeringen i fråga bl.a om en höjning av straffsatserna för personer som smugglar in narkotika genom att svälja den. I motion Sk623 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att tullverket skall få i uppdrag att tillfredsställande förhindra narkotikasmugglingen. Göran Ericssons motion Sk638 innehåller även ett yrkande 2 angående ett tillkännagivande till regeringen om fler narkotikahundar till de fyra största tullstationerna.

I samband med behandlingen av detta ärende har generaltulldirektören

1988/89:SkU19

inför utskottet lämnat information och besvarat frågor om tullverksamheten. Enligt vad som därvid inhämtats kommer - om tullverket tillförs medel för att inrätta de särskilda styrkorna - antingen nyutbildad personal att ingå i styrkorna eller också sådan personal som redan har kompetens för uppgifterna och som då måste flyttas över från andra verksamheter. Alternativet att helt utbilda ny personal innebär ungefär ett års fördröjning, medan överflyttning av personal medför att annan verksamhet blir något eftersatt under motsvarande tid.

Utskottet vill liksom tidigare starkt betona det anglägna i att tullens narkotikabekämpning kan bedrivas effektivt. Tullverket har också förmått att följa med i utvecklingen av den illegala narkotikahanteringen, något som visar sig i de ökande antal beslag som skett under senare år. Detta har naturligtvis medfört stora fördelar för enskilda människor och för samhället. Genom de beslag som kunnat ske redan vid gränserna har narkotikan hindrats från att spridas ut över landet och därmed har tullverkets insatser bidragit till att underlätta arbetet vid andra myndigheter, inte minst hos polisen och de sociala myndigheterna.

Statsmakterna har under senare år satsat särskilt på tullens narkotikabekämpning. Mot bakgrund av bl.a. det omfattande flödet av narkotika och de alltmer utstuderade smugglingsmetoderna tvingas man emellertid konstatera att tullverket, trots alla goda arbetsinsatser, för närvarande har stora svårigheter att upprätthålla en acceptabel nivå på kontrollen. Enligt utskottets mening står det redan nu klart att tullverket måste få en resursförstärkning till narkotikabekämpningen. Av den information generaltulldirektören lämnat framgår att det kan dröja en tid innan en resursförstärkning får full genomslagskraft. Detta understyker enligt utskottets mening nödvändigheten av att riksdagen redan nu beslutar om en ökad medelstilldelning med ett belopp som svarar mot vad tullverket yrkat, dvs. 14,5 milj. kr. för att stärka gränsskyddet i enlighet med de intentioner som redovisats i tullverkets anslagsframställning. Samtidigt vill utskottet framhålla att det givetvis är viktigt att den i propositionen omnämnda resultatanalysen och pågående organisationsöversynen så snabbt som möjligt kan ge ett underlag inför fortsatta ställningstaganden till hur narkotikabekämpningen bör organiseras för att tillförda resurser skall utnyttjas på ett effektivt och flexibelt sätt.

Detta innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionerna Sköl 1 delvis, Sk622, Sk630, Sk638 yrkande 3, Sk639, Sk679 delvis och Sk699. Med hänsyn till att resurstillskottet skall kunna täcka även anskaffning av viss ny materiel bör dock 11,5 milj. kr. anvisas på förvaltningskostnadsanslaget och resterande 3 milj. kr. på anslaget för anskaffning av viss materiel. Med anledning av vad som anförts i motion SköOl om överföring av passkontroll till tullens ansvarsområde vill utskottet erinra om att en samverkan i och för sig redan sker mellan tull och polis i detta hänseende. Utskottet har tidigare framhållit värdet av att eventuella samordningsvinster tas till vara för att effektivisera resursutnyttjandet och påskynda handläggningen vid gränserna. Enligt utskottets mening vore det emellertid av intresse att i lämpligt sammanhang försöka få belyst vilka ytterligare fördelar som kan vara möjliga att uppnå genom att utvidga och fördjupa denna samordningsverksamhet. Utskottet

1988/89 :SkU 19

anser att motion Sk601 och även motion Sk623 är tillgodosedda genom vad utskottet nu föreslagit och anfört.

Eftersom tullverket redan kommande budgetår får resurser till anskaffning av flera nya narkotikahundar bör det krav på ett ökat antal narkotikahundar som lagts fram i motionerna Sköl 1 i denna del, Sk638 yrkande 2 och Sk679 i denna del kunna anses vara uppnått, varför utskottet avstyrker motionerna i berörda delar.

Beträffande det som anförts i motion Skéll av Carl Bildt m.fl. (m) angående hårdare straff för s.k. sväljare, vill utskottet nämna att frågan om straffvärdet av denna typ av smuggling tas upp av utredningen (Fi 1986:05) med uppdrag att se över lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motionen i denna del.

En annan fråga där anslagshöjningar aktualiserats gäller tullverkets resurser för kontrollen av efterlevnaden av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia. I motion Sk629 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen skall besluta om erforderliga medel för en effektiv tillämpning av handelsförbudet. Maria Leissner (fp) yrkar i motion Sk658 att tullen anvisas 1,3 milj. kr. för ändamålet. Enligt motion Sk693 av Ines Uusmann m.fl. (s) bör riksdagen besluta ett tillkännagivande till regeringen om en förstärkning av tullens resurser för en effektiv tillämpning av handelsförbudet.

Riksdagen antog den 8 februari i år en ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. Lagändringen, som träder i kraft den 1 april 1989, innebär en vidgning av tullverkets befogenheter vid kontrollen av att handelsförbudet mot Sydafrika och Namibia efterlevs. I fråga om tullverkets resurser för kontrollen har utskottet inhämtat att regeringen beslutat att innevarande budgetår tillföra tullen medel för det extra kontrollarbete som föranleds av handelsförbudet. I sak är därför motionerna tillgodosedda. Utskottet har inte funnit det nödvändigt att räkna om tullverkets anslag för nu ifrågavarande budgetår, men utgår ifrån att regeringen förelägger riksdagen ett förslag nästa gång medelstilldelning för ändamålet aktualiseras. Motionerna avstyrks.

Till kostnader för anskaffning av viss materiel har för budgetåret 1989/90 hemställts om ett reservationsanslag av 3,7 milj. kr. Med hänvisning till vad utskottet ovan förordat angående en resursförstärkning till narkotikabekämpningen bör anslaget höjas med 3 milj. kr. till 6,7 milj. kr. I övrigt tillstyrks propositionen.

Regionala och lokala tullverksamheter

Margit Sandéhn och Ingegerd Anderlund (båda s) har i motion Sk618 tagit upp narkotikakontrollen i Ystad. Motionärerna föreslår en översyn för att utröna om personalresurserna är rätt fördelade på de områden där narkotikasmuggling pågår.

Frågor om prioriteringar i kontrollverksamheten prövas fortlöpande inom tullverket. Som utskottet tidigare nämnt pågåren organisationsöversyn inom tullverket. Utskottet har inte funnit anledning att uttala sig för igångsättandet av ett sådant särskilt utredningsarbete som avses i motionen och utskottet

1988/89:SkU19

1 * * Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 19

avstyrker den följaktligen. Motionärernas syfte, att upprätthålla en effektiv narkotikakontroll, anser utskottet tillgodosett genom vad utskottet beslutat i fråga om en resursförstärkning för tullens narkotikakontroll.

Motion Sk627 av Tom Heyman (m) behandlar tullklareringen av viss färjetrafik inom västkustregionen. Enligt motionären bör tullverket ha samma servicegrad för ankommande färjetrafik som för landsvägstrafik vid vanliga landgränsstationer. Tom Heyman föreslår i en annan motion, Sk604, att det skall göras en översyn av tullverkets debiteringsrutiner i syfte att ge tullverket möjlighet att mot avgift genomföra tull- och passkontroll även i hamnar som inte är fasta tullplatser.

I fråga om service gentemot näringsliv eller allmänhet har utskottet tidigare uttalat att utskottet i och för sig inte förhåller sig negativt till öppnandet av nya färjelinjer och igångsättande av tullverksamhet där sådan för närvarande inte förekommer. I uttalandet påpekade utskottet att hänsyn måste tas till det statsfinansiella läget och till att kontrollverksamheten trots allt måste prioriteras innan man kan begära av tullverket att det engagerar sig i ny resurskrävande verksamhet av seviceartad karaktär. Detta uttalande har naturligtvis fortfarande giltighet.

Utskottet vill emellertid i sammanhanget erinra om att regeringen enligt vad som redovisats i budgetpropositionen för 1988/89 fattat beslut om att höja den ram för vad som får tas i anspråk för servicehöjande åtgärder av medel som influtit från tullförrättningsavgifter. Enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår disponerar tullverket för närvarande 17 milj. kr. av influtna avgifter för tullförrättningar. Inom generaltullstyrelsen pågår nu en översyn av systemet med tullförrättningsavgifter i enlighet med vad skatteutskottet förutsatt tidigare. Det framgår vidare av finansministerns svar på en fråga som nyligen behandlats i riksdagen, att ett inslag i översynen är att pröva om avgiftssystemet kan göras mera flexibelt, vilket skulle kunna medföra en bättre täckning av tullens kostnader för det enskilda fallet. En rapport kan väntas bli klar inom kort.

Utskottet anser att resultatet av det arbete som redan pågår bör avvaktas och avstyrker de förslag om tillkännagivande till regeringen som lagts fram i motionerna Sk604 och Sk627.

I motion Sk650 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) tas upp personalsituationen i tullverksamheten i Skåne. Motionärerna förordar att ytterligare resurser, främst mer personal, tillförs tullverksamheten i Skåne. Bland de i motionen föreslagna åtgärderna märks en gränssköldsstyrka om 19 personer. Enligt motionärerna kan resurser frigöras genom en omorganisation inom tullverket och/eller ökade möjligheter att ta ut avgifter.

Utskottet anser att syftet med motionen till viss del kan anses vara tillgodosett genom den resursförstärkning för narkotikakontrollen som utskottet föreslagit tidigare i detta betänkande. Som utskottet nyss nämnt pågår för närvarande en översyn av tullverkets organisation. Utskottet finner inte något behov av att riksdagen, som yrkats i motionen, riktar en särskild begäran till regeringen angående personalsituationen i tullverksamheten i Skåne. Med hänsyn härtill avstyrks motionen.

1988/89:SkU19

8 Göran Ericsson har i sin motion Sk638 yrkande 1 uppmärksammat en fråga om bemanningen i tullfiltren. I motionen yrkas ett tillkännagivande till regeringen angående en resursförstärkning för en fullständig bemanning vid de fem största tullfiltren. Som skäl för yrkandet anförs bl.a. att det i tullfiltren finns möjligheter att hindra stora kvantiteter narkotika att nå sina avnämare med tämligen begränsade insatser.

Som framgått tidigare i betänkandet har utskottet beslutat föreslå riksdagen att förstärka resurserna för narkotikakontrollen. Utskottet anser inte att det härutöver nu finns utrymme för ytterligare särskilda resursförstärkningar. Yrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i frågan avstyrks följaktligen.

I motion Sk659 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) tas upp frågan om tullbevakningen på ön Ven. Motionärerna yrkar att tullverket skall få i uppdrag att lösa tullbevakningen på Ven på ett tillfredsställande sätt.

Enligt vad utskottet erfarit gör tullverket för närvarande ansträngningar att lösa denna fråga. Syftet med motionen bör därför anses vara tillgodosett. Utskottet anser inte att det finns ett behov av att riksdagen fattar ett beslut i enlighet med motionsyrkandet och avstyrker motionen.

I motion Sk663 föreslår Börje Nilsson (s) att det skall bli möjligt att i vissa fall genomföra tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo. Mot bakgrund av ett ökande antal flygturer mellan Kastrup och olika orter i Sverige anser motionären att det skulle vara fördelaktigt om tull- och passkontrollen kunde klaras av på lämplig plats på Kastrup. Motsvarande system kunde enligt motionären införas i Oslo.

Utskottet instämmer i detta, men vill samtidigt erinra om att en sådan ordning förutsätter en samordning av regelsystemen i de berörda länderna. Den fråga som motionären aktualiserat bör enligt utskottet kunna tas upp i ett lämpligt sammanhang. Emellertid avstyrker utskottet förslaget om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

En fråga om tullservicen vid charterflygning från utlandet tas upp i motion Sk692 av Ingrid Sundberg m.fl. (m). Enligt sistnämnda motion bör riksdagen ge regeringen till känna att tullbehandling skall kunna anordnas under turistsäsong vid flygplatser som kan komma i fråga vid charterresor till Sverige.

Charterflygningar från utlandet kan omfatta de svenska flygplatser som har kapacitet att ta emot de flygplanstyper som kan komma i fråga. Vid de ca tjugo flygplatser som enligt tullordningen är klassificerade som A-och B-flygplatser torde det från tullsynpunkt inte föreligga några problem. De cirka 25 flygplatser som är klassade som C-flygplatser utgör inte tullklareringsområde. Här gäller olika begränsningar, t.ex. avseende startvikter och att endast flygplan till eller från Danmark, Norge eller Finland tas emot. Övriga flygplatser är s.k. D-flygplatser. Vid C- och D-flygplatserna utgör även de personella resurserna en begränsning. Vid tullklarering i samband med enstaka flygningar bör det emellertid inte föreligga några hinder att få tullbehandling.

Enligt utskottet finns det med hänvisning till det nu anförda inte tillräckliga

1988/89:SkU19

skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen angående tullbehandling i samband med chartertrafik. Utskottet avstyrker motion Sk692.

Samarbetet mellan tull och polis, m.m.

I motion Sk606 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att förutsättningarna för en ökad samverkan mellan tull och polis utreds. En utredning om en sammanslagning av tull och polis samt kustbevakningens roll i gränsskyddet förordas i motion Sk626 av Erik Holmkvist (m).

Utskottet vill framhålla att det redan sker ett kontinuerligt samarbete mellan tull och polis, något som också är helt nödvändigt t.ex. när det gäller narkotikabekämpningen. Vid tidigare behandling av motionsyrkanden angående samverkan mellan tull och polis har utskottet understrukit att de möjligheter till samverkan som finns tas till vara för att kontrollen och servicen vid landets gränser skall fungera så effektivt som möjligt. Enligt utskottets mening kan det samarbete som redan sker mellan tull och polis vidareutvecklas och fördjupas. Utskottet vill emellertid inte uttala sig för en särskild utredning om förutsättningarna för en ökad samverkan mellan tull och polis. Motion Sk606 yrkande 1 avstyrks följaktligen, men torde till viss del kunna anses vara tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

Utskottet avstyrker även motion Sk626. Med anledning av vad som sägs i den motionen angående kustbevakningen vill utskottet nämna att bl.a. frågor om kustbevakningens arbetsuppgifter för närvarande utreds av kommittén (Fi 1987:08) med uppdrag att utarbeta förslag till ny organisation m.m. för kustbevakningen.

Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge

I motion Sk640 av Sten Östlund och Doris Håvik (båda s) yrkas att förhandlingar upptas mellan Sverige och Norge om att den nuvarande gemensamma kontrollzonen utefter riksgränsen skall förlängas till att omfatta även sjögränsen.

Den fråga motionärerna berört är sedan tidigare föremål för överläggningar mellan de svenska och de norska tullmyndigheterna. Enligt vad utskottet har erfarit kommer frågan att tas upp inom kort vid sammanträde med gränstullsamarbetsnämnden. Utskottet anser att resultatet av dessa överläggningar nu bör avvaktas och avstyrker motionen.

Tulltillägget

I motion Sk608 av Britta Bjelle (fp) yrkas att riksdagen skall uttala sig för att upphäva bestämmelserna om tulltillägg. I andra hand yrkas att tulltillägg inte skall påföras då det är fråga om oredovisad avdragsgill ingående mervärdeskatt.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast i betänkandet SkU 1987/88:42 behandlat motsvarande yrkanden och avstyrkt dessa. Vid den tidigare behandlingen har utskottet framhållit bl.a. att tulltillägget införts med anledning av den omfattande förekomsten av fel och brister i tulldeklarationerna. Vid en utfrågning som utskottet höll i samband med förra årets

1988/89: SkU 19

budgetbehandling av tullverksamheten framgick att kvaliteten på tulldeklarationerna har förbättrats sedan tulltillägget infördes. Utskottet har inte funnit anledning att ompröva tulltillägget och avstyrker motion Sk608 yrkande 1.

Utskottet avstyrker även andrahandsyrkandet i samma motion. Det kan i sammanhanget nämnas, att frågan om hur mervärdeskatten skall administreras i framtiden för närvarande utreds.

T ullförrättningsavgiften

Knut Wachtmeister m.fl. (m) har i motion Sk664 på nytt tagit upp en fråga om översyn av reglerna för tullförrättningsavgift.

Utskottet prövade motsvarande yrkande i betänkandet SkU 1987/88:42. Utskottet förutsatte i samband med att avgiften infördes att regeringen skulle noga följa det nya debiteringssystemet så eventuella oönskade effekter snabbt skulle kunna undanröjas. Så sker också för närvarande. Som utskottet nämnt tidigare i detta betänkande arbetar generaltullstyrelsen med en översyn. En rapport kommer att föreligga inom kort. Utskottet har inte funnit anledning att göra något ytterligare uttalande i frågan. Motionen avstyrks.

Ankomstförsäljning

I motionerna Sk672 yrkande 1 av Rolf Clarkson m.fl. (m) och Sk675 av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) yrkas att skattefri försäljning av varor på flygplatser skall kunna ske i samband med resenärernas ankomst från utlandet.

Utskottet har tidigare behandlat denna fråga. Senast i betänkandet SkU 1987/88:42 avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden med hänvisning bl.a. till internationella åtaganden och att Nordiska rådet tidigare ställt sig avvisande till ett medlemsförslag om ankomstförsäljning. Utskottet har inte funnit anledning att ändra det tidigare ställningstagandet och avstyrker följaktligen motionsyrkandena.

Frihamn vid Arlanda

I motion Sk672 yrkande 2 av Rolf Clarkson m.fl. (m) föreslås att en frihamn inrättas vid Arlanda flygplats. Denna åtgärd skulle enligt motionärerna bidra till att stärka Sveriges ställning inom den internationella handeln.

Vid behandlingen av motsvarande förslag i betänkandet 1987/88:42 har utskottet bl.a. erinrat om de lagbestämmelser som innebär att fråga om inrättande av frihamn prövas av regeringen på ansökan av den som vill inrätta en sådan. Utskottet ansåg att riksdagen inte skall besluta om ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet har inte funnit anledning att frånträda denna uppfattning och avstyrker följaktligen motionen.

1988/89: SkU 19

11 Färjetrafik

I motion Sk421 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) yrkas om en översyn av den s.k. ”Lex Öresund” i syfte att åstadkomma lättnader i regleringen. I motion Sk606 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen angående nya överläggningar med Danmark i frågan.

Utskottet har tidigare och senast i betänkandet SkU 1987/88:42 uttalat sig för en bättre överensstämmelse mellan de bestämmelser som gäller för Öresundstrafiken och de regler som gäller i fråga om annan nordisk färjetrafik. Reglerna har också varit föremål för viss översyn, och vissa förtydliganden har gjorts. Utskottet får med hänvisning till det tidigare anförda avstyrka motionsyrkandena.

I motionerna Sk606 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och T242 yrkande 4 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) förordas att all färjetrafik mellan Sverige och Bornholm omklassificeras från "korta rutter” till "långa rutter". Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) yrkar i motion Sk703 att färjelinjen Simrishamn-Allinge bör klassificeras som "lång rutt”.

Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat motsvarande yrkanden och då hänvisat till att även frågan om färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter regleras i en överenskommelse som tillämpas i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Sverige kan inte ensidigt ändra klassificeringen utan att säga upp överenskommelsen. Upprepade försök har gjorts från svensk sida att få till stånd en ny prövning av klassificeringen av färjelinjen Ystad-Rönne. Enligt vad utskottet erfarit i samband med beredningen av detta ärende har en överenskommelse träffats med Danmark som innebär att det numera finns förutsättningar för en ändrad klassificering av linjen mellan Ystad och Rönne. Regeringen har nyligen i enlighet med överenskommelsen beslutat att omklassificera linjen Ystad-Rönne till lång rutt. Utskottet anser att motionerna Sk606 yrkande 3 och T242 yrkande 4 till viss del kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker dock yrkandena om ett tillkännagivande till regeringen i frågan liksom yrkandet i motion Sk703 angående en begäran av riksdagen att regeringen skall vidta åtgärder.

Tillfällig införsel av fritidsbåtar

Isa Halvarsson (fp) yrkar i motion Sk607 om en översyn av tullbestämmelserna vid tillfällig införsel av fritidsbåtar. I motion Sk609 hemställer Tom Heyman (m) om enklare regler vid sådan införsel. Motionerna tar sikte på de bestämmelser som blir tillämpliga för det fall en båtägare från annat land lämnar sin fritidsbåt till vinterförvaring i Sverige. Det framgår av motionsmotiveringarna att motionerna närmast föranletts av vissa uppgifter om att norska båtägare som vinterförvarar sina båtar i Strömstadsområdet kan drabbas av tull och avgifter.

Enligt gällande bestämmelser åtnjuter en utländsk resande temporär tullfrihet för transportmedel som införs för personligt bruk om vistelsen i Sverige är tillfällig. Tullfriheten upphör om innehavaren av transportmedlet får sitt egentliga hemvist här i riket eller om den tillfälliga vistelsen upphör.

1988/89:SkU19

12 Avbrott i den tillfälliga vistelsen kan förekomma utan att vistelsen skall anses ha upphört. Normalt bör t.ex. en norsk båtägare som under seglingssäsongen regelbundet använder sin båt i Sverige kunna få göra ett tillåtet avbrott i den tillfälliga vistelsen även om denne under veckorna vistas i Norge.

Beträffande den i motionerna närmast aktualiserade frågan om vinterförvaring av fritidsbåt i Sverige är vinterförvaring av utländsk fritidsbåt tull- och avgiftsfri, om båten läggs upp på svenskt varv i kombination med underhåll. Detta torde mycket ofta vara fallet. Båtägaren kan då påräkna temporär tullfrihet om han deponerar tull eller ställer säkerhet. Från det sistnämnda kravet kan emellertid tullmyndigheten medge undantag. Enligt vad utskottet erfarit kan det uppstå problem i de fall anmälan till tullverket inte sker i samband med vinteruppläggningen. Tullverket har emellertid i ett antal aktuella fall i efterhand kunnat medge temporär tullfrihet. Information till båtägare om gällande regler har av tullverket sammanställts i en folder, ”Tullbestämmelser för fritidsbåtar”, som tillhandahålls hos tullmyndigheterna.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk607 och Sk609. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade resurser till narkotikabekämpningen

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89 bil. 9 i denna del och med bifall till motionerna 1988/89:Sk611 i denna del, 1988/ 89:Sk622, 1988/89:Sk630, 1988/89:Sk638 yrkande 3, 1988/89:Sk639, 1988/89:Sk679 i denna del och 1988/89:Sk699 samt med anledning av motionerna 1988/89:Sk601 och 1988/89:Sk623 beslutar tillföra tullverket en resursförstärkning till narkotikabekämpningen,

2. beträffande narkotikahundar, m.m.

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1988/89:Sk611 i denna del, 1988/89:Sk638 yrkande 2 och 1988/ 89:Sk679 i denna del,

3. Beträffande straffvärdet i fråga om viss varusmuggling att riksdagen avslår motion Skåll i denna del,

4. beträffande kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk629 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Sk658 och 1988/89:Sk693,

5. beträffande anslagsbeloppen

a) att riksdagen med anledning av propositionen i denna del till Tullverket:Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 885 526 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen i denna del till Tullverket:Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 775 000 kr.,

6. beträffande narkotikakontrollen i Ystad att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk618,

1988/89:SkU19

7. beträffande tullklareringen av viss färjetrafik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk604 och 1988/89:Sk627,

8. beträffande tullverksamheten i Skåne att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk650,

9. beträffande bemanningen i tullfiltren

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk638 yrkande 1,

10. beträffande tullövervakningen på Ven att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk659,

11. beträffande tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk663,

12. beträffande tullservicen vid charterflygning att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk692,

13. beträffande samarbetet mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk626,

14. beträffande tullsamarbetet mellan Sverige och Norge att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk640,

15. beträffande tulltillägget att riksdagen

a) avslår motion 1988/89: Sk608 yrkande 1.

b) avslår motion 1988/89:Sk608 yrkande 2,

16. beträffande tullförrättningsavgiften att riksdagen avslår motion 1988/89: Sk664,

17. beträffande ankomstförsäljning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk672 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk675,

18. beträffande frihamn vid Arlanda

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk672 yrkande 2,

19. beträffande färjetrafiken i Öresund

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk421 och 1988/89:Sk606 yrkande 2,

20. beträffande färjetrafiken pä Bornholm

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 3, 1988/ 89:Sk703 och 1988/89:T242 yrkande 4,

21. beträffande tillfällig införsel av fritidsbåtar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk607 och 1988/89:Sk609.

Stockholm den 21 mars 1989 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

1988/89:SkU19

14 Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Karl Hagström (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Lisbeth Staaf-Igelström (s). Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug (mp).

Reservationer

1. Narkotikahundar (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Eftersom tullverket” och slutar med "berörda delar” bort ha följande lydelse:

I motionerna Sköll, Sk638 och Sk679 har förutsatts en förstärkning av narkotikahundtjänsten utöver vad som följer av de resursförstärkningar som utskottet redan förordat. Utskottet delar uppfattningen att tullen bör förses med fler narkotikahundar. Det får ankomma på regeringen att i samråd med tullverket ta fram en ny plan för anskaffning och placering av narkotikahundar.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande narkotikahundar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk611 i denna del och med anledning av motionerna 1988/89:Sk638 yrkande 2 och 1988/89:Sk679 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Straffvärdet i fråga om viss narkotikasmuggling (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Beträffande det” och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Under senar år har skett en ökad smuggling genom s.k. kurirer som svalt narkotika eller stoppat upp det i kroppens håligheter. Detta har förorsakat stora problem i tullens narkotikabekämpande verksamhet. Denna speciella smugglingsform är svår att upptäcka. Det är också besvärligt och personalkrävande att utföra övervakning över misstänka smugglare. En åtgärd som enligt utskottets uppfattning bör vidtas omgående är att höja straffsatserna för denna typ av smuggling. Genom att straffet blir mer kännbart bör det i större utsträckning än för närvarande kunna avhålla personer från att ge sig in på smugglingsverksamhet. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sköl 1 om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande straffvärdet i fråga om viss narkotikasmuggling

att riksdagen med bifall till motion Sköll i denna del som sin mening

1988/89:SkU19

ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om hårdare straff för viss typ av narkotikasmuggling.

3. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia (mom. 4)

Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Riksdagen antog” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse: Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia måste förstärkas och ges tillräckliga resurser om lagstiftningen skall ges reell innebörd. Utskottet anser därför att medel skall ställas till förfogande över tilläggsbudget och utskottet vill ge regeringen detta till känna.

Regeringen har meddelat att man inser problematiken med att inte från början gett tullverket tillräckliga resurser för att Sydafrikalagstiftningen skall få full reell innebörd. Regeringen har nu meddelat att man avser att tillåta ett s.k. anslagsöverskridande. Tillvägagångssättet är otillfredsställande, och vi anser att det hade varit lämpligt att regeringen tagit upp frågan om medelstilldelning i propositionen om tullverkets kontrollbefogenheter samt att principen med anslagsöverskridande i detta fall är otillfredsställande.

Frågan om Sydafrikalagstiftningens reella innebörd och uppföljning är av den art att kraven i motion Sk629 bifalls av utskottet.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk629 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motionerna 1988/89:Sk658 och 1988/89:Sk693 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Tullklareringen av viss färjetrafik (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 fråga” och slutar med ”inom kort” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion Sk627 har färjesjöfarten över Skagerack och Kattegatt en stor betydelse för gods- och passagerartrafik mellan Sverige, Norge och Danmark. Linjerna avlastar den hårt belastade E 6:an och fyller på så sätt en angelägen miljöuppgift. Det är mot denna bakgrund inte bra att bristande möjligheter att få till stånd tullbehandling utgör ett hinder mot att utöka färjetrafiken eller att starta linjer mellan nya destinationer. Enligt utskottets mening bör regeringen i samråd med tullverket vidta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för den berörda färjetrafiken. En målsättning bör därvid vara att servicegraden skall vara densamma för färjetrafiken som för landsvägstrafiken vid vanliga gränsstationer. Utskottet vill också i enlighet med förslaget i motion Sk607 förorda en översyn av tullverkets

1988/89:SkU19

debiteringsrutiner i syfte att ge tullverket möjlighet att utanför tullplatser i vissa fall kunna mot avgift tillhandahålla tullbehandling och passkontroll. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Sk604 och Sk627.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande tullklarering av viss färjetrafik att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk604 och 1988/ 89:Sk627 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo (mom. 11)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i detta, men vill samtidigt erinra om att den i motionen föreslagna ordningen förutsätter en samordning av regelsystemen i de berörda länderna. Den fråga motionären aktualiserat bör enligt utskottets mening bli föremål för överläggningar mellan Sverige, Danmark och Norge. Utskottet föreslår att detta ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk663 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Samarbetet mellan tull och polis, m.m. (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med "för kustbevakningen” bort ha följande lydelse: Utskottet vill starkt betona angelägenheten av ett utvidgat samarbete mellan tull och polis. Tullhantering och poliskontroll i samband med överskridande handel och gränspassage kan förorsaka besvärande och ofta kostsamma hinder för näringslivet. Ett minimikrav för ett effektivt system borde vara att de kontroller och annan administration som äger rum i samband härmed samordnas inom ramen för en gemensam aktivitet från myndigheternas sida. Ett utvidgat samarbete skulle även vara fördelaktigt ur kostnadssynpunkt för myndigheterna själva. Utskottet anser att förutsättningarna för en utökad samverkan mellan tullen och polisen bör utredas. Detta bör ges regeringen till känna.

1988/89:SkU19

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande samarbetet mellan tull och polis, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk606 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89:Sk626 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge (mom. 14)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Den fråga” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Frågan om Sveriges och Norges gemensamma kontrollzon till havs har diskuterats under lång tid. Frågan är av sådan vikt för såväl det nordiska samarbetet som för kampen mot t.ex. narkotika att regeringen nu bör ta initiativ till reella förhandlingar på området så att en överenskommelse inom kort kan vara klar.

Utskottet betonar vikten av att det nordiska samarbetet måste prioriteras i stället för att förhalas.

Utskottet bifaller motion 1988/89:Sk640.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande tullsamarbetet mellan Sverige och Norge

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk640 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Tulltillägget (mom. 15 a)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet har” och på s. 11 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse: Tulldeklarationer måste ofta upprättas under stor tidspress. Det är oundvikligt att det under sådana omständigheter uppkommer felkällor även om deklaranten bemödar sig om att göra en korrekt redovisning. Att påföra en straffavgift i en situation där inte ens en normalt aktsam och noggrann person kan undgå att göra fel är inte rimligt. Det upplevs som orättvist och kan på sikt undergräva respekten för rättsregler. Bestämmelserna om tulltillägg måste därför utmönstras ur lagstiftningen. Utskottet förordar att riksdagen redan nu beslutar att upphäva de de grundläggande reglerna om tulltillägg i tullagen (1987:1065). Beslutet innebär att tulltillägg inte kan påföras från och med den dag lagen träder i kraft. Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag om de följdändringar som behövs i tullagen och annan lagstiftning.

dels att utskottet under mom. 15 a bort hemställa:

15 a. beträffande tulltillägget att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk608 yrkande 1 antar följande

1988/89:SkU19

18 Förslag till Lagom ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) att 83 - 85 §§ skall upphöra att gälla den 1 juli 1989.

9. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 15 b)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under mom. 15 a

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”närvarande utreds” bort ha följande lydelse: Den mest betydande pålagan vid import utgörs av mervärdeskatt som betalas av registrerade mervärdeskatteskyldiga. Tulltillägg utgår även i fråga om mervärdeskatt. I detta sammanhang får tulltillägget enligt utskottets mening oskäliga konsekvenser eftersom den mervärdeskatt som betalas vid importtillfället får lyftas av i senare deklaration. Betalas för litet skatt vid importtillfället minskas alltså den del som får lyftas av i motsvarande mån. Detta innebär att en felaktighet i tulldeklarationen i detta avseende normalt inte medför något skattebortfall för staten. När det gäller mervärdeskatt vid import är således tulltillägg en olämplig sanktion. Mervärdeskatten skall enligt utskottets mening alltså undantas från tullagens tillämpningsområde.

dels att utskottet under mom. 15 b bort hemställa:

15 b. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt att riksdagen med bifall till motion Sk608 yrkande 2 antar följande

1988/89:SkU19

19 Förslag till

1988/89:SkU19

Lagom ändring i tullagen (1973:670)

Härigenom förskrivs att 83 § skall ha följande lydelse: 83 §

Nuvarande lydelse

Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument som avgetts till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller, om den tullskyldige skriftligen har lämnat en sådan uppgift i ett omtulltaxeringsärende eller ett överklagat ärende som avser fastställande av tull eller annan skatt.

Föreslagen lydelse

Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument som avgetts till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits, frånsett mervärdeskatt. Detsamma gäller, om den tullskyldige skriftligen har lämnat en sådan uppgift i ett omtulltaxeringsärende eller ett överklagat ärende som avser fastställande av tull eller annan skatt.

20 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:SkU19

Om avvikelse från tulldeklaration har skett vid skönstulltaxering skall den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som vid taxeringen påförs den tullskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del taxeringen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt 82 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som påförs eller, vid förfogande enligt 82 § andra stycket andra meningen, tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om.

Om avvikelse från tulldeklaration har skett vid skönstulltaxering skall den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som vid taxeringen påförs den tullskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom, frånsett mervärdeskatt. Till den del taxeringen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

lO.Tullförrättningsavgiften (mom. 16)

1988/89:SkU19

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet prövade” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Tullförrättningsavgiften, som nu varit i kraft ett par år, har visat sig ge upphov till en rad olägenheter. De största problemen beror på att avgiften är mycket dåligt anpassad till näringslivets trafiksystem och att den snedvrider konkurrensen genom att debiteringsprinciperna varierar mellan orter och trafikslag. Att dessutom SJ inte debiteras förrättningsavgift innebär ett avsteg från konkurrensneutraliteten.

Om dessa olägenheter inte skall tillta och förvärras måste snabba förändringar vidtas. Regeringen bör, som yrkats i motionen, få riksdagens uppdrag att göra en snabb översyn av reglerna för tullförrättningsavgift i syfte att eliminera de uppkomna olägenheterna. Regeringen bör därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande tullförrättningsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk664 hos regeringen begär en snabb översyn av reglerna för tullförrättningsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen.

11. Ankomstförsäljning (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Flygresenärer som ankommer hit i utlandstrafik har rätt att tullfritt införa bl.a. en begränsad mängd alkohol och tobak. Det finns flera skäl som talar för att dessa varor skall få köpas på flygplatsen vid ankomsten till Sverige i stället för att som nu framtvinga inköp utomlands eller ombord på flygplanet med därav följande olägenheter. En ankomstförsäljning skulle medföra transportekonomiska fördelar och en ökad flygsäkerhet. Den skulle även bidra till bättre bekvämlighet för passagerarna. Härtill kommer positiva effekter för de svenska flygplatsernas ekonomi och en viss minskning i valutautflödet. Det finns inte några bärande alkoholpolitiska skäl mot ankomstförsäljning. På flygplatsen i Reykjavik kan skattefria varor inhandlas både vid in- och utresa. Inga internationella överenskommelser eller andra regler hindrar Sverige från att följa Islands exempel i detta hänseende. Regeringen bör skyndsamt arbeta fram ett förslag om ankomstförsäljning och förelägga detta för riksdagen.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande ankomstförsäljning att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk672 yrkande 1 och 1988/89:Sk675 hos regeringen begär förslag om ändrade regler som tillåter ankomstförsäljning i enlighet med vad som anförts i motionerna.

12. Frihamn vid Arlanda (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vid behandlingen ” och slutar med ”följaktligen motionen" bort ha följande lydelse:

För den svenska importhandeln innebär förekomsten av en frihamn fördelar genom att företagen kan uppskjuta införtullningen i Sverige och därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln skulle ha nytta av en frihamn, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och minimalt administrativt arbete kan läggas upp och tas ut vid lastning och lossning. Som tullupplagsinstitution ger en frihamn uppenbarligen större rörelsefrihet än hemtagning och förvaring på tullager. En frihamn kan också vara exportfrämjande genom att man där kan förlägga industrier för tullfri exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material. De fördelar frihamnsväsendet bereder näringslivet är enligt utskottets mening värda att beaktas, inte minst då det kan förutsättas att importhandeln i avsaknad av en frihamn kan komma att söka sig till utländska omlastningshamnar för lagring av oförtullat importgods. Som anförts i motion Sk672 är det angeläget att underlätta inrättandet av en frihamn vid Arlanda flygplats. Utskottet utgår ifrån att den som vill inrätta en frihamn normalt skall kunna räkna med att få göra detta.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande frihamn vid Arlanda att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk672 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrka motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: De särskilda bestämmelser som finns i fråga om försäljningen av tobaksvaror samt kosmetika och parfym för färjetrafiken i Öresund och södra Östersjön är enligt utskottets mening inte motiverade. Om huvudsyftet är att driva trafik i egentlig bemärkelse bör denna färjetrafik få drivas under samma förutsättningar som annan nordisk trafik. Regeringen bör enligt

1988/89:SkU19

utskottet se över bestämmelserna och aktivt ta upp frågan med de länder som berörs. Ett minimikrav är att den mängd tobaksvaror som får inhandlas skattefritt ombord ökas till det dubbla. Det anförda bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa:

19. beträffande färjetrafiken i Öresund

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk421 och 1988/ 89:Sk606 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har vid” och slutar med ”vidta åtgärder" bort ha följande lydelse:

De provianteringsregler som gäller för långa rutter är väsentligt gynnsammare för rederierna än de bestämmelser som gäller för korta rutter. Det finns inte något skäl till att färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och Stockholmsregionerna. Genom att tillåta långa rutter för färjetrafiken på Bornholm skapas förutsättningar för ett ökat passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och förbättras. Enligt vad utskottet erfarit finns det numera förutsättningar för att linjen Ystad-Rönne får drivas som lång rutt. Det är i och för sig en positivt, men naturligtvis måste också linjen SimrishamnAllinge kunna drivas under samma villkor. Annars uppkommer en helt oacceptabel konkurrenssnedvridning. Detta är av regionalpolitisk betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på turistnäringen. Enligt utskottets mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om ändrad klassificering också för linjen Simrishamn-Allinge till nya diskussioner med Danmark.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande färjetrafiken på Bornholm

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 3, 1988/89:Sk703 och 1988/89:T242 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Tillfällig införsel av fritidsbåtar (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med det” och slutar med ”och Sk609” bort ha följande lydelse:

För att undvika att tullfrihetsreglerna ger upphov till nya problem för båtägare och tullverket bör enligt utskottets mening en översyn göras i syfte

1988/89:SkU19

att försöka åstadkomma förenklingar. En sådan översyn bör kunna genomföras skyndsamt. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande tillfällig införsel av fritidsbåtar att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk607 och 1988/89:Sk609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia (mom. 4)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anför:

Regeringen har genom att tillåta ett budgetöverskridande tillfört tullverket medel för kontrollen av efterlevnaden av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia. De motioner som väckts i denna fråga är därför i sak tillgodosedda. Vi anser emellertid att regeringens tillvägagångssätt inte är lämpligt. Frågan om medelstilldelningen borde ha tagits upp i den proposition om tullverkets kontrollbefogenheter som riksdagen behandlade i februari.

2. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)

Birger Schlaug (mp) anför:

Två av de borgerliga partierna hävdar att ett minimikrav är att den mängd tobaksvaror som får inhandlas skattefritt ombord (gäller färjetrafiken i Öresund) ökas till det dubbla.

Jag konstaterar att hyckleriet är fullbordat. I Nordiska rådet antogs genom stöd från bl.a. de tre borgerliga partierna i februari 1989 en plan mot cancer. I planen beskrivs problemet med tobak och de cancerföljder tobaksrökning leder till.

Bl.a. har de tre borgerliga partierna röstat för följande skrivning i cancerplanen: ”Insatserna mot tobaksrökning bör förstärkas i alla de nordiska länderna. De grundläggande elementen i dessa insatser är hälsoupplysning och ekonomiska och tillståndsmässiga åtgärder.”

De tre borgerliga partierna - av vilka två i reservation nu vill sänka priset på tobak - har också skrivit under följande text i cancerprogrammet: ”En aktiv prispolitik kan leda till en minskning av tobaksbruket”.

Än en gång: hyckleriet är fulländat!

1988/89:SkU19

3. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)

1988/89:SkU19

Birger Schlaug (mp) anför:

De tre borgerliga partierna anser att tullfrihet skall gälla som för s.k. långa rutter vid all färjetrafik mellan Sverige och Bornholm. Detta innebär skattefrihet för bl.a. tobak och alkohol.

De borgerligas krav strider helt mot den cancerplan som Nordiska rådet just antagit och som de borgerliga partierna skrivit under. Jag finner det anmärkningsvärt att partier ena dagen kan ställa sig bakom principuttalanden om vikten av minskad tobaksrökning och minskad alkoholkonsumtion för att nästa dag yrka tullfrihet och lägre priser på dessa varor.

Speciellt märkligt är det eftersom det i Nordiska rådets cancerplan hävdas att just prissättning är ett sätt att komma till rätta med de tobaks- och alkoholrelaterade cancersjukdomarna.

Vi finner det synnerligen märkligt att regeringen gett förutsättningar för linje Ystad-Rönne att drivas som s.k. lång rutt. Också detta strider helt mot den cancerplan som de nordiska ländernas ministerråd lagt fram.

Hyckleriet från såväl regeringen som de tre borgerliga partierna synes mer graverande eftersom man satt som mål att uppnå WHO:s rekommendationer när det gäller minskad tobaks- och alkoholkonsumtion.

26 Innehållsförteckning i988/89:SkUi9

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 4

Anslag, m.m 4

Regionala och lokala tullverksamheter 7

Samarbetet mellan tull och polis, m.m 10

Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge 10

Tulltillägget 10

Tullförrättningsavgiften 11

Ankomstförsäljning 11

Frihamn vid Arlanda 11

Färjetrafik 12

Tillfällig införsel av fritidsbåtar 12

Hemställan 13

Reservationer 15

1. Narkotikahundar (mom. 2)-m 15

2. Straffvärdet i fråga om viss narkotikasmuggling (mom. 3)-m. 15

3. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia (mom. 4)-vpk,mp 16

4. Tullklareringen av viss färjetrafik (mom. 7)- m 16

5. Tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo (mom. ll)-m 17

6. Samarbetet mellan tull och polis, m.m. (mom. 13)-m 17

7. Tullsamarbetet mellan Sverige och Norge (mom. 14)-mp .... 18

8. Tulltillägget (mom. 15 a)-m,fp 18

9. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 15b)-m,fp,c .... 19

10. Tullförrättningsavgiften (mom. 16)-m,fp,c 22

11. Ankomstförsäljning (mom. 17)-m 22

12. Frihamn vid Arlanda (mom. 18) - m 23

13. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)-m,fp 23

14. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)-m,fp,c 24

15. Tillfällig införsel av fritidsbåtar (mom. 21)-m,fp,mp 24

Särskilda yttranden 25

1. Kontrollen av handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia (mom. 4)-fp,c 25

2. Färjetrafiken i Öresund (mom. 19)-mp 25

3. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 20)-mp 25

27'