Bet. 1988/89:SkU26

Pensionärernas skatteförhållanden

Typ: Betänkande
Datum: 1989-04-11
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1988/89: SkU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tretton motioner som väckts under den allmänna motionstiden och rör pensionärernas extra avdrag. Motionärerna tar upp de marginaleffekter som behovsprövningen av detta avdrag vållar och framställer yrkanden om olika former av undantag vid inkomstprövningen och om en helt slopad förmögenhetsprövning. Vidare framställs yrkanden om en översyn av bestämmelserna i syfte att begränsa marginaleffekterna.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena men föreslår samtidigt en utvidgning av det undantag för förmögenhet i boende som gäller sedan den 1 januari 1989. Enligt gällande bestämmelser får en skattskyldig som ensam eller tillsammans med sin make äger flera fastigheter eller lägenheter undanta endast en av dessa och då i första hand den som används som stadigvarande bostad. Utskottet föreslår att två fastigheter eller lägenheter skall kunna undantas och att bestämmelsen om att undantaget i första hand skall avse den stadigvarande bostaden slopas. Vidare föreslår utskottet av administrativa skäl att undantaget när det gäller bostadsrättslägenheter ändras att avse andelens hela förmögenhetsvärde och inte som nu värdet efter avdrag för skulder. Ändringarna föreslås gälla redan fr.o.m. den 1 januari 1989 (1990 års taxering).

Vid betänkandet har fogats sju reservationer.

Motionerna

1988/89:Sk314 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om förvärvsavdrag för pensionärer i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A204.

1988/89:Sk315 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en lagändring där skattefri ersättning för arbetsskador (AGS) och livränta ej skall medräknas som inkomst vid beräkning av det extra avdraget för pensionärer.

1988/89:Sk341 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas för inkomst av förvärvsarbete, 1

1988/89

SkU26

1 Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr26

2. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas för skattefria inkomster,

3. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas för förmögenhetsinnehav.

1988/89:Sk357 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avtrappningen av folkpensionärernas extra avdrag på grund av förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1990 års taxering,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av och förslag till ändrade regler för avtrappning av folkpensionärernas extra avdrag på grund av ökande inkomst i syfte att begränsa marginaleffekterna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf265.

1988/89:Sk368 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en generell skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag för pensionärer.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So233.

1988/89:Sk402 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att lön, upp till två basbelopp, som pensionärer som arbetar inom vård och omsorg tjänar skall betraktas som en särskild inkomstkälla och beskattas separat med 50 % utan att detta påverkar pensionärens beskattningsbara inkomst, avdrag och bidrag.

1988/89:Sk409 av Margit Gennser m.fl. (m) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det extra avdraget för pensionärer.

1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 14. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsprövningen vid beräkningen av extra avdrag för pensionärer.

1988/89:Sk441 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning innebärande att skattefria livräntor skall vara skattefria även för pensionärer med usla pensioner.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande pensionärernas skatteförhållande.

1988/89:Sk448 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avtrappning av folkpensionärernas extra avdrag på grund av förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1990 års taxering,

2. att riksdagen - därest yrkande 2 i motion 1988/89:Sf365 avslås - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna om extra avdrag och kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer i syfte att begränsa marginaleffekterna.

1988/89:Sk452 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marginaleffekterna för pensionärer med låg ATP.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89 :Sf368.

1988/89:SkU26

1988/89:Sk455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pensionärers beskattning.

Utskottet

Inledning

Vid beskattningen medges folkpensionärer med låg pension ett extra avdrag som avpassats så att någon inkomstskatt inte utgår om inkomsten motsvarar grundförmånen folkpension med pensionstillskott. Inkomståret 1989 utgår därför inte någon skatt vid en taxerad inkomst på högst 40 100 kr. för ensamstående och 35 200 kr. för gift pensionär. För pensionärer med högre inkomster avtrappas avdraget och upphör helt när den taxerade inkomsten når en viss nivå. 1989 är denna 97 400 kr. för ensamstående och 78 200 kr. för gift pensionär.

Även om avtrappningen av avdraget i första hand knyter an till den statligt taxerade inkomsten beaktas även andra inkomster än sådana som ingår i denna. Inkomster som enligt riksskatteverkets rekommendationer (Dt 1987:19) skall läggas till den statligt taxerade inkomsten är sjöinkomst, inkomst som är undantagen från beskattning enligt skatteavtal, pension på grund av försäkring i utländsk försäkringsrörelse samt skattefri livränta och skattefri ersättning på grund av fri gruppsjukförsäkring.

Folkpensionärer med låg pension kan också få kommunalt bostadstillägg till folkpensionen. Också det kommunala bostadstillägget är inkomstprövat.

Inkomstprövningen av det extra avdraget och det kommunala bostadstilllägget gör att folkpensionärer drabbas av kraftigare marginaleffekter vid .inkomständringar än andra skattskyldiga. Genom att det extra avdraget och det kommunala bostadstillägget dessutom är förmögenhetsprövade drabbas pensionärernas inkomst av sparande särskilt hårt. I anslutning till höstens beslut om innevarande års skatteskalor fattade riksdagen därför beslut om ändringar av bestämmelserna för inkomst- och förmögenhetsprövningen av det extra avdraget och det kommunala bostadstillägget i syfte att mildra marginaleffekterna i vissa fall (prop. 1988/89:46, SkU4).

Riksdagens beslut innebar att det kommunala bostadstillägget fortsättningsvis inte skall påverkas av löneinkomst. Härigenom reduceras marginaleffekten vid sådana inkomster med 33 %. Den sammantagna marginaleffekten kunde tidigare i vissa fall uppgå till 100 %. Ändringen träder i kraft den 1 juli 1989.

Riksdagens beslut innebar vidare att bestämmelserna för förmögenhetsprövningen av det extra avdraget ändrades. Den då gällande bestämmelsen att avdraget skall jämkas om förmögenheten överstiger 90 000 kr. och upphöra helt vid en förmögenhet på 150 000 kr. ersattes med en regel enligt vilken avdraget skall sättas ned med 10 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. Riksdagens beslut innebar också att de lättnadsregler för förmögenhet i boende som då gällde ersattes med ett helt undantag för sådan förmögenhet upp till 400 000 kr. samt att undantaget utvidgades att

1988/89: SkU26

avse även bostadsrätter. Dessa ändringar har trätt i kraft den 1 januari 1989. En motsvarande ändring gjordes av de lättnadsregler för förmögenhet i boende som gäller vid förmögenhetsprövningen av det kommunala bostadstillägget, med verkan fr.o.m. den 1 juli 1989.

Kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK) har bl.a. i uppdrag att behandla de marginaleffekter som reglerna om extra avdrag för folkpensionärer ger upphov till. Syftet är att marginaleffekterna skall minskas och reglerna förenklas. Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande sommaren 1989.

Inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag, m.m.

I flera motioner tar motionärerna upp inkomstprövningen av folkpensionärernas extra avdrag. I några motioner vänder man sig mot att skattefria inkomster beaktas och framställer yrkanden om undantag för sådana inkomster. I Sk341 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemingsson (båda m) vill motionärerna ha ett undantag för all skattefri inkomst, i Sk441 av Kjell Johansson (fp) för skattefri livränta och i Sk315 av Rune Evensson m.fl. (s) för skattefri livränta vid arbetsskada. Andra motioner är inriktade på olika typer av undantag för förvärvsinkomster. I två motioner - Sk409 (yrkande 3) av Margit Gennser m.fl. (m) och Sk341 (yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) - vill man att all förvärvsinkomst undantas, och i motion Sk402 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (båda mp) yrkas att lön upp till två basbelopp undantas och dessutom att lönen beskattas separat efter en skattesats på 50 %. I motion Sk368 av Sten Svensson m. fl. (m) vill motionärerna införa en generell skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag som utbetalas till pensionärer och utgör ersättning för vård av närstående. I Sk314 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vill motionärerna införa ett förvärvsavdrag på 10 000 kr. för pensionärer.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att få till stånd en översyn av bestämmelserna. I motion Sk448 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) framhålls att den enda lösningen torde vara en höjd grundpension som gör det möjligt att åtminstone i huvudsak tillämpa de ordinarie skattereglerna på pensionärer. Om detta krav, som behandlas av socialförsäkringsutskottet (motion Sf365 yrkande 2), inte vinner gehör begär motionärerna en översyn av reglerna om extra avdrag och kommunalt bostadstillägg. Också i motionerna Sk455 (yrkande 8) av Inger Schörling m.fl. (mp), Sk444 (yrkande 14) av Lars Werner m.fl. (vpk) och Sk357 (yrkande 2) av Martin Olsson (c) framställs yrkanden om en översyn i syfte att begränsa eller eliminera marginaleffekterna för pensionärer. I Sk452 vill Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) att pensionärernas situation beaktas av RINK.

Utskottet vill erinra om att folkpensionärernas extra avdrag är ett behovsprövat avdrag och att av denna anledning såväl skattepliktiga som skattefria inkomster beaktas vid inkomstprövningen. De marginaleffekter som folkpensionärerna kan drabbas av har varit kraftiga, och det har varit förenat

1988/89:SkU26

med stora svårigheter att komma till rätta med de problem som avtrappningen medför. Som framgår av den inledningsvisa redogörelsen har riksdagen i höstas beslutat om olika åtgärder för att minska problemen. Härigenom uppnåddes en reduktion på 33 % av marginaleffekten vid löneinkomster och en minskning av de marginaleffekter som förmögenhetsprövningen ger upphov till. En lindring har också uppnåtts genom den marginalskattesänkning på 3 % vid en taxerad inkomst över 80 000 kr. som beslutades samtidigt och gäller fr.o.m. den 1 januari 1989. Av redogörelsen framgår också att frågan om folkpensionärernas extra avdrag är föremål för överväganden inom RINK. Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av att ett förslag är att vänta i sommar inte någon anledning att nu ta ställning till de olika frågor som tas upp i motionerna. Inte heller finns det för närvarande anledning att begära en utredning. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag

I fyra motioner - Sk341 (yrkande 3) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda m), Skäll (yrkande 14) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk357 (yrkande 1) av Martin Olsson (c) och Sk448 (yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c) - framställs yrkanden som rör förmögenhetsprövningen av folkpensionärernas extra avdrag. Enligt motionärerna inverkar förmögenhetsprövningen negativt på pensionärers möjligheter att spara. De yrkar att förmögenhetsprövningen slopas.

Också förmögenhetsprövningen berörs av det pågående utredningsarbetet inom RINK. Det finns enligt utskottets mening mot denna bakgrund inte heller anledning att överväga sådana mer genomgripande förändringar som föreslås i motionerna, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid ta upp en fråga som rör de särskilda regler för värdering av förmögenhet i boende som gäller vid förmögenhetsprövningen av det extra avdraget.

Som framgått har riksdagen beslutat vissa lättnader i förmögenhetsprövningen fr.o.m. den 1 januari 1989. Bl.a. ändrades de särskilda regler som gäller för värderingen av villa och bostadsbyggnad med tomt på jordbruksfastighet. Den tidigare regeln om en reduktion av den del av värdet som understiger 250 000 kr. ersattes med ett helt undantag upp till 400 000 kr. Reglerna gjordes också tillämpliga på bostadsrätter. Det har uppmärksammats att den sistnämnda förändringen i vissa fall kan innebära en försämring. Enligt en begränsningsregel får nämligen en pensionär som har flera fastigheter eller lägenheter endast tillämpa särreglerna på en av dem och då i första hand på den som används som stadigvarande bostad. Eftersom en bostadsrättsinnehavare tidigare kunde tillämpa särreglerna på en eventuell fritidsfastighet men efter ändringen normalt måste tillämpa reglerna på bostadsrätten kan extra avdrag i dessa fall komma att medges med lägre belopp än tidigare.

Riksskatteverket har inför utskottet framhållit att de nya reglerna medför komplikationer vad gäller bostadsrätterna. Med den nuvarande uppläggningen av rutinerna kan det inte avgöras maskinellt om en bostadsrätt är den

1988/89:SkU26

skattskyldiges stadigvarande bostad eller ej. Vidare fordras för tillämpningen av reglerna att de skattskyldiga redovisar vilka lån som är hänförliga till bostadsrätter. Någon sådan uppgift lämnas inte för närvarande. Uppgiftsskyldigheten måste därför utvidgas med åtföljande förändringar i bl.a. den förenklade självdeklarationen.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att låta undantaget för förmögenhet i boende vara så snävt utformat att det inte finns möjlighet att undanta både den egna bostaden och en eventuell fritidsfastighet. Begränsningen till en fastighet per skattskyldig bör därför ändras till två fastigheter, samtidigt som bestämmelsen om att undantaget i första hand skall avse den stadigvarande bostaden slopas. Härigenom får såväl pensionärer som bor i villa som pensionärer som bor i bostadsrätt möjlighet att undanta både bostaden och en eventuell fritidsfastighet upp till 400 000 kr. Dessutom uppnås att uppgiften om vilken fastighet eller lägenhet som utgör stadigvarande bostad inte längre behövs. Möjligheten att fritt välja vilken fastighet som skall undantas bör inte föranleda något problem, eftersom myndigheterna kan utgå ifrån att undantaget avser den eller de fastigheter eller andelar som ger den största nedsättningen.

Om en skattskyldig innehar fler än en fastighet och en av fastigheterna representerar ett negativt förmögenhetsvärde kan det ifrågasättas om inte detta bör påverka beräkningen av det förmögenhetsvärde som får undantas. En pensionär som innehar en fastighet med ett förmögenhetsvärde på netto 100 000 kr. men också en fastighet med så hög skuldsättning att den vid förmögenhetsbeskattningen representerar en nettoskuld skulle i så fall inte få avräkna 100 000 kr. utan det lägre belopp som erhålls efter avräkning av nettoskulden. Uppgår denna till 100 000 kr. eller högre skulle något undantag inte medges. Vid tillämpning av bestämmelserna i deras lydelse före den 1 januari 1989 har någon avräkning inte gjorts i en motsvarande situation. En skattskyldig som bor i en villa som representerar ett negativt förmögenhetsvärde har ansetts berättigad att ta upp en eventuell fritidsfastighet till reducerat värde, och vid beräkningen av fritidsfastighetens nettovärde har någon hänsyn inte tagits till nettoskulden på villan. Om beräkningsmetoden nu skulle ändras på så sätt att en fastighets negativa förmögenhetsvärde påverkar beräkningen av det belopp som får undantas kan detta i vissa fall innebära en försämring. Mot bakgrund härav och då avsikten är att de nya bestämmelserna skall tillämpas redan fr.o.m. den 1 januari 1989 bör också fortsättningsvis förekomsten av en fastighet med ett negativt nettoförmögenhetsvärde inte påverka beräkningen av värdet på den eller de fastigheter eller andelar som kan undantas.

När de gäller problemen med nettovärderingen av bostadsrätter anser utskottet att man mot bakgrund av att det pågår ett utredningsarbete i syfte att förenkla dessa regler bör undvika att tvingas utvidga uppgiftsskyldigheten för de skattskyldiga eller att bygga ut den förenklade självdeklarationen. Tills vidare bör därför undantaget för bostadsrätter avse andelens hela förmögenhetsvärde och inte värdet efter avdrag för skulder.

För att de angivna ändringarna skall få avsedd effekt bör de gälla fr.o.m. den 1 januari 1989.

1988/89:SkU26

6 Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beslutar om de ändringar i kommunalskattelagen som utskottet redovisar i hemställan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk409 yrkande 3,

2. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag vid skattefria inkomster

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk315, 1988/89:Sk341 yrkande 2 och 1988/89:Sk441,

3. beträffande utredning av beskattningsreglerna för pensionärer att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk357 yrkande 2, 1988/ 89:Sk444 yrkande 14, 1988/89:Sk448 yrkande 2, 1988/89:Sk452 och 1988/89:Sk455 yrkande 8,

4. beträffande förvärvsavdrag för pensionärer att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk314,

5. beträffande särskild beskattning av pensionärers lön att riksdagen avslår motion 1988/89 :Sk402,

6. beträffande skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till pensionärer

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk368,

7. beträffande förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet

att riksdagen avlår motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 3, 1988/ 89:Sk357 yrkande 1, 1988/89:Sk411 yrkande 14 och 1988/89:Sk448 yrkande 1,

8. beträffande undantaget för förmögenhet i boende

att riksdagen beslutar att två fastigheter skall få undantas, att den stadigvarande bostaden inte skall behöva undantas i första hand samt att undantaget vad gäller bostadsrättslägenheter skall avse andelens hela förmögenhetsvärde,

9. beträffande ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt antar följande

1988/89:SkU26

7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Anvisningar till 50 §

2. Vid bedömningen av pensionstillskott.

Regeringen eller angivna grunder.

Avdraget skall saknar folkpension.

Om skattskyldigs inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas med belopp motsvarande 10 procent av värdet av skattepliktig förmögenhet överstigande 100 000 kronor. Fastighet, som avses i 24 § 2 mom., samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet endast till den del skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten överstiger 400 000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Värdet av andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall inräknas i förmögenhetsvärdet endast till den del skillnaden mellan värdet enligt 4 § tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och lånat kapital, som nedlagts i andelen, överstiger 400 000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter eller andelar, som avses här, gäller

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas med belopp motsvarande 10 procent av värdet av skattepliktig förmögenhet överstigande 100 000 kronor. Fastighet, som avses i 24 § 2 morn., samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet endast till den del skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten överstiger 400 000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Värdet av andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall inräknas i förmögenhetsvärdet endast tiil den del värdet enligt 4 8 tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt överstiger 400 000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter eller andelar, som avses här, får bestämmelserna tillämpas på högst tvä av dessa, dock med en

1988/89:SkU26

bestämmelserna endast för en av sammanlagd nedsättning på högst 1988/89:SkU26 dessa och då i första hand för den 400 000 kr. som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan föranleda det.

Vid beräkning i 52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

Stockholm den 11 april 1989 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s). Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp). Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1. Inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet (morn. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) anser

dels att utskottet i fråga om förvärvsinkomster i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande:

Det är orimligt att en pensionär som har låg pension och därför förvärvsarbetar i vissa fall inte får behålla mer än 10 kronor på en intjänad hundralapp. Riksdagen har också vidtagit åtgärder för att komma till rätta med detta missförhållande när det gäller löneinkomster. Fr.o.m. den 1 juli 1989 avtrappas därför inte kommunalt bostadsbidrag till följd av löneinkomst. Härigenom minskas marginaleffekterna på löneinkomster med drygt 30 procentenheter från nivån på cirka 90 %. När det gäller andra arbetsinkomster än löneinkomster kvarstår emellertid marginaleffekten på denna orimligt höga nivå.

Folkpensionärer skall inte behöva drabbas av högre marginaleffekter än andra inkomsttagare. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt redan

med en marginaleffekt på 60-65 % vid löneinkomster, och marginaleffekter 9

på upp till 90 % vid annan förvärvsinkomst är, som utskottet anfört, orimliga. Enligt utskottets mening bör åtgärder vidtas för att komma till rätta med förhållandet. I avvaktan på RINK:s förslag bör därför marginaleffekten nedbringas genom att förvärvsinkomst undantas vid inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i motionerna Sk341 (yrkande 1) och Sk409 (yrkande 3) om att förvärvsinkomst skall vara undantagen vid inkomstprövningen. Regeringen bör enligt utskottets mening skyndsamt återkomma med ett förslag av denna innebörd.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 1 och 1988/89:Sk409 yrkande 3 hos regeringen begär skyndsamt förslag som innebär att all förvärvsinkomst undantas vid inkomstprövningen av det extra avdraget.

2. Inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag vid skattefria inkomster (mom. 2)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) anser

dels att utskottet i fråga om skattefria inkomster i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande:

Skattefria livräntor och den skattefria delen av exempelvis AGS-försäkring skall inte träffas av någon skatt. Så blir inte heller fallet om den berättigade inte är pensionär.

Är den berättigade emellertid pensionär blir den skattefria inkomsten i praktiken beskattad. Genom att den skattefria inkomsten beaktas vid inkomstprövningen av det extra avdraget kommer den berättigade att få betala högre skatt som en följd av den skattefria inkomsten. Härigenom blir den skattefria inkomsten indirekt beskattad, och skatten blir dessutom högre ju lägre inkomster pensionären har. Den pensionär som har så hög inkomst att han inte är berättigad till extra avdrag drabbas inte.

I sammanhanget kan också noteras att t.ex. skattefri ränta på allemanskonto inte beaktas på detta sätt. Härigenom framgår enligt utskottets mening det orättvisa och godtyckliga i den nu redovisade indirekta beskattningen av skattefri livränta och arbetsskadeersättning.

Utskottet anser att den indirekta beskattningen av skattefri livränta och ersättning vid arbetsskada bör upphöra. I motionerna Sk315, Sk341 (yrkande

2) och Sk441 framställs yrkanden med denna innebörd. Utskottet tillstyrker yrkandena. Regeringen bör enligt utskottets mening lägga fram förslag som innebär att skattefri livränta och skattefri ersättning vid arbetsskada inte beaktas vid inkomstprövningen av det extra avdraget.

1988/89:SkU26

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag vid skattefria inkomster

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk315 och 1988/ 89:Sk441 och med anledning av motion 1988/89:Sk341 yrkande 2 hos regeringen begär förslag som innebär att skattefri livränta och skattefri ersättning vid arbetsskada undantas vid inkomstprövningen av pensionärernas extra avdrag.

3. Utredning av beskattningsreglerna för pensionärer (mom. 3)

Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att utskottet i fråga om utredning av beskattningsreglerna för pensionärer i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande:

Inga andra grupper i vårt samhälle har så höga marginaleffekter, dvs. ökade skatter och minskade bidrag, på inkomstökningar som folkpensionärer med låg eller genomsnittlig pension. För dem med pensioner under drygt 94 000 kr. kan nämligen den samlade marginaleffekten uppgå till nära eller - i vissa inkomstlägen - över 100 %. Hela eller praktiskt taget hela inkomstökningen går för dessa pensionärer bort i ökad skatt på grund av att både deras extra avdrag och kommunala bostadstillägg är inkomstrelaterade.

Som framförs i centerpartiets motion Sk448 är den bästa - och kanske enda - lösningen att införa en grundpension som har tillräcklig nivå för att nettoinkomsten vid tillämpning av de ordinarie inkomstskattereglerna skall bli minst lika stor som den är för dem som nu har lägsta pensionsnivå. I avvaktan på genomförande av en så omfattande reform måste förslag som syftar till att ge rimliga marginaleffekter för alla folkpensionärer snarast läggas fram.

Vad gäller det extra avdraget måste övervägas hur reglerna för detta skall ändras för att marginalskatten skall begränsas. En möjlighet är att alla inkomster utöver folkpension, pensionstillskott och ATP undantas från att påverka avdraget. Andra möjligheter, som får något mindre effekt, är att undanta vissa inkomster eller inkomster upp till visst belopp från prövning. Med hänsyn till frågans komplexitet bör regeringen få i uppdrag att skyndsamt pröva den och återkomma med förslag så snart som möjligt. Eftersom folkpensionärerna i denna inkomstnivå redan nu nästan enbart betalar kommunalskatt finns det inte skäl att avvakta RINK:s arbete innan en översyn av reglerna om det extra avdraget påbörjas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk448 (yrkande 2). Härigenom får även motion Sk357 (yrkande 2) och syftet med motion Sk452 anses tillgodosedda. Också motion Sk444 (yrkande 14) och motion Sk455 (yrkande 8) får anses tillgodosedda.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning av beskattningsreglerna för pensionärer att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk448 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk357 yrkande 2, 1988/89:Sk444

1988/89 :SkU26

yrkandena 14, 1988/89:Sk452 och 1988/89:Sk455 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av reglerna om extra avdrag och kommunalt bostadstillägg i syfte att begränsa marginaleffekterna för pensionärer.

4. Förvärvsavdrag för pensionärer (mom. 4)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om förvärvsavdrag i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande:

Även med den förbättring som riksdagen nyligen fattade beslut om kvarstår vid löneinkomster marginaleffekter i storleksordningen 60 %, dvs. av en inkomstökning försvinner 60 % på grund av ökad skatt och/eller minskade bidrag. För pensionerade rörelseidkare, t.ex. hantverkare, är marginaleffekten fortfarande drygt 90 % på grund av den samlade effekten av ökad skatt och reducerat kommunalt bostadstillägg. Detta sätter effektiva käppar i hjulen för t.ex. äldre hantverkare som vill fortsätta sin verksamhet utan att förlora bostadstillägget.

Även de pensionärer som inte erhåller kommunalt bostadstillägg bör få ett bättre utbyte av fortsatt förvärvsarbete. Utskottet föreslår därför att ett speciellt förvärvsavdrag för pensionärer på 10 000 kr. införs. Inkomster av tjänst och rörelse under denna nivå bör inte belastas med skatt och inte heller påverka pensioner eller andra förmåner.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk314.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande förvärvsavdrag för pensionärer att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk314 hos regeringen begär förslag om ett särskilt förvärvsavdrag för pensionärer i enlighet med det anförda.

5. Skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till pensionärer (mom. 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag i stället för vad som anförts på s. 4-5 bort anföra följande: Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som utbetalas till den vårdbehövande är skattefria men beskattas om de utbetalas antingen av den vårdbehövande eller direkt av kommunen, till en granne eller annan som vill vara en hjälpande hand. När det gäller just pensionärernas möjlighet att hjälpa till på detta sätt innebär beskattningen ett särskilt problem. De orimliga marginaleffekter som pensionärers extra inkomster drabbas av i form av skatteskärpning och minskade bidrag gör att det knappast blir något över av den erbjudna ersättningen. Intresset för att vara en hjälpande hand hämmas på detta sätt.

Enligt utskottet finns det skäl att i avvaktan på att marginaleffekterna för pensionärerna undanröjs införa en generell skattefrihet för hemsjukvårds -

1988/89:SkU26

och hemvårdsbidag främst med hänsyn till konsekvenserna av en beskattad ersättning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk368.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till pensionärer

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk368 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om införandet av en generell skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag till pensionärerna.

6. Förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet (mom. 7 och mom. 9)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Också förmögenhetsprövningen” och slutar med ”därför motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Inkomst- och förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag har fått till följd att folkpensionärer som har låg eller ingen ATP och som dessutom har vissa besparingar drabbas av en kraftig och, enligt utskottets uppfattning, orimlig marginaleffekt på bl.a. ränteinkomster. Detta blir resultatet bl.a. därför att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen reduceras med hänsyn till både ökande inkomst och förmögenhet. Som framhållits av någon motionär kan marginalskatten på en ränteinkomst för en pensionär med låg pension vida överstiga 100 %.

Fr.o.m. den 1 januari i år avtrappas det extra avdraget med 10 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. (prop. 1988/89:46, SkU4). Även om detta innebär en viss förbättring jämfört med tidigare gällande regler kvarstår dock principen att den pensionär som har låg pension får sin skatt höjd på grund av att han eller hon, trots låga inkomster som resulterat i låg pension, har lyckats spara ihop en del till ålderns dagar. Riksdagsbeslutet innebar också den förbättringen att förmögenhet upp till 400 000 kr. som är bunden i boende - eget hus eller bostadsrätt - skall undantas från att påverka det extra avdraget. Härigenom lättar skattetrycket för pensionärer som har sina besparingar bundna i boende, men det kvarstår när vederbörande på grund av ålder eller annat måste sälja sin bostad för att flytta till hyreslägenhet, varigenom besparingarna frigörs.

En aspekt som bör beaktas är också att de nya arvsreglerna, som bl.a. innebär att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler pensionärer efter makens bortgång på grund av arvet kommer upp i en sådan förmögenhetsnivå att det extra avdraget bortfaller. Även detta förhållande påkallar enligt utskottets mening skyndsamma åtgärder.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att provisoriska åtgärder för att undanröja missförhållandena på detta område bör vidtas omedelbart. Utskottet tillstyrker därför förslaget om slopad förmögenhets -

1988/89:SkU26

prövning fr.o.m. 1990 års taxering och därmed motionerna Sk341 (yrkande

3), Sk357 (yrkande 1), Sk411 (yrkande 14) och Sk448 (yrkande 1).

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 3, 1988/89:Sk357 yrkande 1, 1988/89:Sk411 yrkande 14 och 1988/ 89:Sk448 yrkande 1 beslutar slopa avtrappningen av pensionärernas extra avdrag på grund av förmögenhet fr.o.m. 1990 års taxering,

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370)

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar följande

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen och 52 § 1 mom. tredje stycket andra och tredje meningarna kommunalskattelagen skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då den enligt uppgift på den kom ut från trycket i Svensk författningssamling. De äldre bestämmelserna tillämpas sista gången vid 1989 års taxering.

7. Förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet (mom. 7 och mom. 9 i motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Också förmögenhetsprövningen” och slutar med ”därför motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

1988/89:SkU26

innebar också den förbättringen att förmögenhet upp till 400 000 kr. som är bunden i boende - eget hus eller bostadsrätt - skall undantas från att påverka det extra avdraget. Härigenom lättar skattetrycket för pensionärer som har sina besparingar bundna i boende, men det kvarstår när vederbörande på grund av ålder eller annat måste sälja sin bostad för att flytta till hyreslägenhet, varigenom besparingarna frigörs.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att provisoriska åtgärder för att undanröja missförhållandena på detta område bör vidtas omedelbart. I motionerna Sk341, Sk357, Sk411 och Sk448 framställs yrkanden om att förmögenhetsprövningen skall slopas helt. Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka en så långtgående åtgärd. Enligt utskottets mening bör i stället den beloppsgräns på 100 000 kr. som nu gäller för förmögenhetens inverkan på det extra avdraget höjas till 500 000 kr.

Med det anförda hemställer utskottet att riksdagen med anledning av motionerna Sk341 (yrkande 3), Sk357 (yrkande 1), Sk411 (yrkande 14) och Sk448 (yrkande 1) beslutar om de ändringar i kommunalskattelagen som utskottet redovisar i hemställan.

dels att utskottet i moment 7 och moment 9 i motsvarande del bort hemställa

7. beträffande förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag i allmänhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk341 yrkande 3, 1988/89:Sk357 yrkande 1, 1988/89:Sk411 yrkande 14 och 1988/ 89:Sk448 yrkande 1 beslutar höja frigränsen vid avtrappningen av pensionärernas extra avdrag på grund av förmögenhet från 100 000 kr. till 500 000 kr. fr.o.m. 1990 års taxering,

9. beträffande ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370)

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt beslutar att orden ”100 000 kronor” i punkt 2 femte stycket första meningen av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen skall bytas ut mot orden ”500 000 kronor”.

1988/89:SkU26

gotab 88642, Stockholm 1989