Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.
Skatteutskottets betänkande 1988/89:SkU27
Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1988/89:98 om en höjning av den allmänna energiskatten på lättdiesel till samma nivå som gäller för vanlig dieselolja. Härvid avstyrker utskottet två yrkanden (m,vpk) om avslag på propositionen och ett yrkande (mp) om en mer långtgående höjning.
Vidare behandlas i betänkandet ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden. I motionerna framställs bl.a. yrkanden angående drivmedelsbeskattningens nivå, skattestimulanser för bränslesnåla och miljövänliga bilar och för elbilar. en möjlighet för landstingen att införa regionala drivmedelsskatter, gränsdragningen mellan trafik- och jordbrukstraktorer, fordonsskatten för tyngre fordon och en skattebefrielse för miljövänlig motorsågsbensin. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Vid betänkandet har fogats tio reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1988/89:98 att den allmänna energiskatten på fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer (lättdiesel) höjs till samma nivå som den allmänna energiskatten på motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 1989.
Lagförslaget har följande lydelse.
1988/89
SkU27
1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr27
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.
Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt2
Nuvarande lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg -
gas
Tulltaxenr Bränsle Skattesats
ur 27.01, Kolbränslen 400 kr. per ton
ur 27.02 eller ur 27.04
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkeroljor 860 kr. per m3
ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3
ur 27.11 Gasol som används för
eller a) motordrift 92 öre per liter
38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
1 Lagen omtryckt 1984:994.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.
2 Senaste lydelse 1988:704.
1988/89:SkU27
2 Föreslagen lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg -
gas
Tulltaxcnr Bränsle Skattesats
ur 27.01, Kolbränslen 400 kr. per ton
ur 27.02 eller ur 27.04
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer 860 kr. per m1
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkeroljor 860 kr. per m ’
ur 27.11 Naturgas 308 kr. per I 000 m5
ur 27. II Gasol som används För
eller a) motordrift 92 öre per liter
38.23 b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989.
1988/89 :SkU27
1* Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr27
Motionerna
1988/89 :SkU27
Motioner väckta med anledning av propositionen
1988/89:Sk42 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1988/89:98 om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
1988/89:Sk43 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:98,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av drivmedelsbeskattningen med hänsyn tagen till miljön.
1988/89:Sk44 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att fastställa skattesatserna i enlighet med vad som i motionen anförs.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1989
1988/89:Sk614 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skattebefrielse för miljövänlig specialbensin till motorsågar och röjsågar.
1988/89:Sk619 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva förutsättningarna för en övergång till differentierad bensinskatt.
1988/89:Sk620 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att beskattningen på tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt, slopas.
1988/89:Sk625 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av traktorer.
1988/89 :Sk636 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att priserna på drivmedel höjs så att skatten på oblyad bensin höjs med 1,25 kr. per liter och för blyad bensin med 2,25 kr. per liter samt kilometerskatten för dieselfordon justeras så att den motsvarar en skattehöjning på 2,25 kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlandsregistrerade personbilar vid ankomst till Sverige skall betala en vägtrafikskatt på 500 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utlandsregistrerade dieseldrivna personbilar vid ankomst till Sverige skall betala en schablonkilometeravgift på 1 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ju219.
1988/89:Sk652 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar att bensinskattten för blyfri bensin skall höjas med
1,25 kr. per liter och med 2,25 kr. per liter för blyad bensin,
2. att riksdagen beslutar att kilometerskatten för dieseldrivna fordon skall höjas i samma utsträckning som skatten för blyad bensin, dvs. motsvarande
2,25 kr. per liter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beskattningen av förmånen att ha fri bil skall ses över enligt vad som angivits i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.
1988/89:Sk655 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till skattebefrielse och/eller annan åtgärd i syfte att prismässigt jämställa specialbensin för motorsåg med vanlig bensin.
1988/89:Sk661 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast vidtar de åtgärder som krävs för att landsting skall få rätt att införa regional drivmedelsskatt enligt vad som anförts i motionen.
1988/89: Sk667 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattestimulanser till elbilar.
1988/89:Sk681 av Lars De Geer m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en skyndsam utredning bör företagas av möjligheterna att befria motorsågsbränsle med låg halt av aromatiska kolväten (bensin) från den statliga bensinskatten.
1988/89:Sk682 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en särskild fordonsklass för batteridrivna elbilar i enlighet med vad i motionen framförts,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning rörande möjligheten till ekonomisk stimulans till dem som bygger om ”vanliga” bilar till elbilar.
1988/89:Sk683 av Sture Ericson och Nils T Svensson (båda s) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för snabba åtgärder för att främja försäljningen av personbilar med nya bränslesnåla och miljövänliga motorer.
1988/89:Sk691 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen i enlighet med motionen framlägger förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar.
1988/89:T357 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att för de fordon eller fordonskombinationer som brukas i de län där vägars bärighet ej gör det möjligt att utnyttja 56 respektive 60 ton totalvikt skall nu gällande högsta tillåtna bruttovikt på 51,4 ton gälla.
Inkommen skrivelse
I ärendet har inkommit en skrivelse från Svenska Lokaltrafikföreningen.
1988/89 :SkU27
5 Utskottet
1988/89:SkU27
Allmän energiskatt på lättdiesel
För vanlig dieselolja utgår allmän energiskatt med 860 kr. per m3 och särskild skatt på oljeprodukter och kol med 118 kr. per m\ För lättdiesel utgår allmän energiskatt med 610 kr. per m\
I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten på lättdiesel höjs till 860 kr. per nr1 så att skillnaden vid beskattningen mellan vanlig dieseloja och lättdiesel på 368 kr. per m3 reduceras till 118 kr. per m3. Den stora skillnaden har enligt finansminstern givit upphov till osunda inslag på oljemarknaden. Produkter som enligt riksskatteverkets uppfattning inte uppfyller de krav som uppställts för beskattning som lättdiesel har börjat säljas under denna beteckning. Den återstående skillnaden på 118 kr. perm3 bör enligt finansministern få kvarstå i avvaktan på en noggrannare bedömning av lättdieselns miljöegenskaper.
I motion Sk42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen avslår propositionen. Enligt motionärerna kan de skäl som anges inte motivera en höjning av skatten på lättdiesel, eftersom en sådan åtgärd skulle kunna leda till oönskade miljöeffekter. Också i motion Sk43 (yrkande 1) av Lars Werner m.fl. (vpk) framställs ett avslagsyrkande. Motionärerna anför att lättdiesel som bränsle för t.ex. stadsbussar bidrar till en nödvändig förbättring av miljön i tätorterna och att det inte finns någon anledning att minska motivationen att använda detta alternativ. I motion Sk44 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkar motionärerna att riksdagen med avslag på propositionen beslutar höja den allmänna energiskatten till 1 060 kr. per m3. De anser att energiomsättningen är för hög och att den bör dämpas genom högre beskattning.
Utskottet anser att satsningar på miljövänlig kollektivtrafik är viktiga men har i likhet med finansministern inte funnit några skäl för den stora skillnaden mellan å ena sidan lättdiesel och å andra sidan motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor. Däremot kan det enligt utskottet finnas miljöpolitiska skäl för att bibehålla den tidigare skillnaden på 118 kr. Utskottet vill också erinra om att den s.k. miljöavgiftsutredningen kommer att göra en noggrannare bedömning av detta bränsles miljöegenskaper. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna.
Drivmedelsbeskattningen, m.m.
I motion Sk43 (yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att regeringen får i uppdrag att utarbeta ett samlat förslag till skattesatser för olika drivmedel med en klar miljöprofil.
Utskottet erinrar om att kommittén (ME 1988:03) om ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken har i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa ekonomiska styrmedel som syftar till att minska utsläppen och andra miljöstörningar. Miljö- och energiministern har nyligen meddelat att miljöavgiftsutredningen kommer att lämna ett delbetänkande om möjligheterna att införa miljöavgifter på svavel i andra bränslen än olja samt på utsläpp av kväveoxider och koldioxid i oktober i år, alltså tidigare än
som ursprungligen var planerat. Härigenom kan man enligt miljö- och energiministern samordna denna utredning med de energiskatteförslag som kommittén (Fi 1987:06) med uppdrag att utreda den indirekta beskattningens inriktning och utformning förväntas lägga fram före sommaren så att man sammantaget kan få de ekonomiska styrmedel som behövs för att uppnå både miljö- och energipolitiska fördelar.
Av det anförda framgår att man i olika utredningssammanhang redan arbetar med de frågor motionärerna tagit upp och att en slutlig sammanvägning kommer att göras av regeringen innan ett samlat förslag presenteras för riksdagen. Motionen får således redan anses i allt väsentligt tillgodosedd och utskottet avstyrker den därför.
I två mp-motioner - Sk636 (yrkandena 1-3) av Carl Frick (mp) och Sk652 (yrkandena 1, 2 och 6) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) - framställs yrkanden som syftar till att dämpa trafiken. Enligt motionärerna är detta en nödvändig åtgärd för att få till stånd en minskning av antalet dödade i trafiken samt av de skador på människor och natur som avgasutsläppen förorsakar. De anser också att det finns samhällsekonomiska skäl för att belasta bilismen med högre kostnader, eftersom bilismen enligt deras mening endast bidrar till täckandet av en del av de kostnader som den vållar. De föreslår med anledning härav att bensinskatten höjs med 2 kr. 25 öre per liter för vanlig bensin och med 1 kr. 25 öre per liter för blyfri bensin samt att kilometerskatten höjs i motsvarande mån. I motion Sk636 vill motionären också ha ett tillkännagivande om att utlandsregistrerade personbilar bör betala en vägtrafikskatt på 500 kr. vid ankomst till Sverige och dessutom, om bilen är dieseldriven, en särskild kilometeravgift på 1 000 kr. Slutligen vill motionärerna bakom motion Sk652 också att riksdagen ger regeringen till känna att beskattningen av förmån av fri bil bör ses över i syfte bl.a. att stävja onödig och ökad biltrafik.
Enligt utskottets uppfattning saknas nu anledning att höja bensinskatten eller att vidta någon av de övriga åtgärder som föreslås i motionerna. Utskottet vill också erinra om att kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet bl.a. ser över bestämmelserna om beskattning av förmån av fri bil. Utskottet avstyrker motionerna Sk636 och Sk652.
Skattestimulanser för miljövänliga fordon
I motionerna Sk667 av Ivar Virgin (m), Sk682 (yrkande 1) av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) och Sk691 (yrkande 1) av Jan Hyttring (c) framhålls elbilens miljövänlighet. Motionärerna vill att användningen av elbilar stimuleras genom minskad eller slopad fordonsskatt. I motion Sk691 (yrkande 2) begärs också en utredning om ekonomisk stimulans för ombyggnad av vanliga bilar till elbilar.
I motion Sk683 av Sture Ericson och Nils T Svensson (båda s) begär motionärerna ett tillkännagivande om att snabba åtgärder bör vidtas för att främja försäljningen av bränslesnåla och miljövänliga personbilar.
1988/89 :SkU27
7 Utskottet har inte något att erinra mot att en övergång till miljövänligare teknik stimuleras på olika sätt. Stora ansträngningar görs också från samhällets sida för att påskynda utvecklingen i denna riktning. Utskottet vidhåller dock sin tidigare inställning att det i allmänhet torde vara enklare och mer effektivt att inrikta sig på direkta bidrag och andra åtgärder i detta syfte än att komplicera beskattningen med uppgifter av denna karaktär. När det gäller stimulanser av en mer generell karaktär anser utskottet att resultatet av det arbete som bedrivs i kommittén (ME 1988:03) om ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken bör avvaktas innan ställning tas till dylika frågor. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att kommittén (K 1988:01) för en översyn av storstadsområdenas trafikoch miljöfrågor har i uppdrag att belysa bl.a. möjligheterna att med hjälp av ekonomiska och andra styrmedel dämpa trafiken i dessa områden. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Differentierad bensinskatt
I motion Sk619 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) framhåller motionärerna att den bensinskattekompensation på 384 kr. som för närvarande utgår till fordonsägare i vissa glesbygdskommuner är marginell i jämförelse med de resurser som samhället lägger ner på kollektivtrafiken i storstadsområdena. Motionärerna anser att de människor som bor i glesbygd bör få ytterligare kompensation genom en lägre bensinskatt och yrkar att riksdagen ger regeringen till känna att förutsättningarna för en övergång till en differentierad bensinskatt bör prövas.
I motion Sk661 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (båda mp) anser motionärerna att den enligt deras mening överdrivna bilismen leder till onödigt lidande och onödiga sjukvårdskostnader och att det därför är angeläget att biltrafiken minskas så mycket som möjligt. Särskilt i storstadsområdena är det enligt motionärerna rimligt om bilisterna kan åläggas att ekonomiskt kompensera skadeverkningarna t.ex. genom att landstingen ges rätt att ta ut regionala skatter på drivmedel. De yrkar att riksdagen begär att regeringen snarast vidtar de åtgärder som krävs för att landstingen skall kunna införa regionala drivmedelsskatter.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit att regionala skillnader vid drivmedelsbeskattningen medför praktiska och andra svårigheter. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.
När det gäller de miljöproblem som bilismen vållar i bl.a. storstäderna vill utskottet åter erinra om att kommittén (K 1998:01) för en översyn av storstadsområdenas trafik- och miljöfrågor har i uppdrag att belysa bl.a. möjligheterna att med hjälp av ekonomiska och andra styrmedel dämpa trafiken i dessa områden. Målsättningen är att också vägtrafiken i tätorterna skall betala sina samhällsekonomiska marginalkostnader.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Gränsdragningen mellan trafik- och jordbrukstraktorer
1988/89:SkU27
I motion Sk625 yrkar Siw Persson (fp) att traktorer som används för transport åt andra eller för transport av större last än 15 ton skall beskattas som
trafiktraktorer och inte som jordbrukstraktorer. Syftet med motionen är att minska förekomsten av s.k. traktortåg.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att sådana begränsningar kan medföra en ökning av antalet transporter vilket inte skulle förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionen.
Fordonsskatten för tyngre fordon
Fordonsskatt för bussar, lastbilar och släp utgår efter fordonets totalvikt, dvs. tjänstevikten plus vikten av största antal passagerare och största last. Skatten beräknas emellertid inte efter högre vikt än den största bruttovikt med vilken fordonet får föras på allmän väg. Enligt 106 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) uppgår högsta tillåtna bruttovikt till 16 ton, om avståndet mellan fordonets första och sista axel är mindre än 2 meter och stiger till maximalt 51,4 ton vid ett axelavstånd på 18,5 meter eller mer.
Riksdagen beslutade 1987 om ett tioårigt investeringsprogram för bärighetshöjande åtgärder på vissa delar av vägnätet i syfte att anpassa detta till den standard som gäller inom EG (prop. 1986/87:100, bil. 8, TU19). Åtgärderna inriktas på huvudvägnätet och dessutom övriga länsvägar i de s.k. skogslänen. Investeringsprogrammet gör det möjligt att i en första etapp höja högsta tillåtna fordonsvikt på stora delar av vägnätet i skogslänen från 51,4 ton till 56 ton redan 1990. 1995 beräknas den maximalt tillåtna bruttovikten kunna höjas till 60 ton.
I motion T357 framhåller Wiggo Komstedt (m) att kostnaderna för bärighetshöjande åtgärder i första hand avser de s.k. skogslänen och att näringslivet i övriga län bör kompenseras genom att fordonsägarna där befrias från den höjning av fordonsskatten som kan uppkomma när högsta tillåtna bruttovikt höjs till 56 eller 60 ton.
Också när det gäller fordonsskatten anser utskottet att praktiska och andra svårigheter lägger hinder i vägen för en sådan regional differentiering som motionären föreslår. Utskottet avstyrker motionen.
Miljövänlig motorsågsbensin
Med anledning av att problemen med motorsågsavgaser i dag upplevs som mer besvärande än tidigare, och då detta kan ha samband med att bensinens kvalitet försämrats, bl.a. genom att oljebolagen med hjälp av s.k. krackning omvandlar eldningsolja till bensin, har arbetarskyddsstyrelsen initierat ett forskningsprojekt vid arbetsmiljöinstitutet i Umeå för att få fram ett bedömningsunderlag. Projektet har resulterat i en undersökningsrapport Motorsågsavgaser och bränslen (1988:29) med en lägesbeskrivning när det gäller exponering för motorsågsavgaser och därmed sammanhängande medicinska och tekniska problem. Ett antal alternativa bränslen har studerats, och i rapporten presenteras ett förslag till specifikation för en miljövänlig motorsågsbensin som bedöms innebära avsevärt mindre akuta besvär samt minskade långtidsrisker för skogsarbetaren. Problemet med den
1988/89: SkU27
höga koloxidexponeringen vid motorsågsarbete bedöms emellertid kvarstå 1988/89:SkU27 också med den nya blandningen, och det är inte heller säkert att den helt tar bort de besvär som kan uppstå vid sådant arbete.
I flera motioner framhåller motionärerna att priset inte får bli ett hinder för introduktionen av en miljövänlig motorsågsbensin och framställer yrkanden som syftar till en befrielse från bensinskatt för sådan bensin. Sådana yrkanden framställs i motion Sk614 av Olle Östrand m.fl. (s), Sk620 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) och Sk655 av Rolf Kenneryd (c). I motion Sk681 av Lars De Geer m.fl. (fp, m, c) begärs en skyndsam utredning med detta syfte.
Utskottet ser positivt på det arbete som nu bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de obehag som skogsarbetare i dag upplever på grund av motorsågens avgaser. Det är enligt utskottets mening viktigt att de arbetsmiljöproblem som framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning. Utskottet noterar också att finansministern i ett interpellationssvar den 25 oktober 1988 förklarat att regeringen kommer att verka för att så blir fallet (riksdagens protokoll 1988/89:14).
När det gäller frågan om en eventuell skattebefrielse är utskottet emellertid inte övertygat om att en sådan är den bästa metoden för att säkerställa en användning av det nya bränslet. Skattebefrielser är ett trubbigt instrument och ger erfarenhetsmässigt upphov till administrativa och kontrollmässiga problem. En sänkning av priset med 3 kr. framstår också i nu aktuella sammanhang som marginell. Bensinkostnaden är avdragsgill och torde dessutom utgöra en mindre del av de kostnader inklusive lön som arbetsgivaren har för denna typ av arbete.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmän energiskatt på lättdiesel
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:98 och avslag på motionerna 1988/89:Sk42, 1988/89:Sk43 yrkande 1 och 1988/89:Sk44 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2. beträffande drivmedelsbeskattningens miljöprofil att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk43 yrkande 2,
3. beträffande drivmedelsbeskattningens nivå
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk636 yrkande 1 och 1988/
89:Sk652 yrkandena 1 och 2,
4. beträffande beskattningen av utlandsregistrerade personbilar som ankommer till Sverige
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk636 yrkandena 2 och 3,
5. beträffande beskattningen av bilförmån
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk652 yrkande 6,
6. beträffande elbilar
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk667, 1988/89:Sk682 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Sk691,
7. beträffande bränslesnåla och miljövänliga bilar att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk683,
8. beträffande differentierad bensinskatt att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk619,
9. beträffande en landstingskommunal drivmedelsskatt att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk661,
10. beträffande gränsdragningen mellan trafik- och jordbrukstraktorer att
riksdagen avslår motion 1988/89:Sk625,
11. beträffande fordonsskatten för tyngre fordon att riksdagen avslår motion 1988/89:T357,
12. beträffande miljövänlig motorsågsbensin
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk614, 1988/89:Sk681, 1988/ 89:Sk620 och 1988/89:Sk655.
Stockholm den 18 april 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Gerd Engman (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).
Reservationer
1. Allmän energiskatt på lättdiesel (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Lars Bäckström (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse:
I två partimotioner (m,vpk) framställs yrkanden om avslag på propositionen.
I m-motionen anför motionärerna att det enligt deras mening vore fel att föregripa miljöavgiftsutredningens och KIS arbete genom att nu höja den allmänna energiskatten på lättdiesel. De framhåller att en sådan åtgärd skulle kunna ge negativa miljöeffekter och därför inte kan motiveras av att vissa skattskyldiga eventuellt försökt tänja ut definitionen på lättdiesel. Regeringen bör enligt deras mening återkomma till riksdagen när såväl
1988/89:SkU27
miljöavgiftsutredningen som KIS presenterat sina betänkanden. I avvaktan härpå avstyrker de förslaget om en höjning av skatten på lättdiesel.
I vpk-motionen framhåller motionärerna att lättdiesel som bränsle för t.ex. stadsbussar bidrar till en nödvändig förbättring av miljön i tätorterna genom att bl.a. utsläppen av sot och cancerogena partiklar minskar. Enligt deras uppfattning finns det inte någon anledning att nu minska motivationen att använda det bästa alternativet vad gäller oljedrivna dieselmotorer. Även dessa motionärer motsätter sig att den allmänna energiskatten på lättdiesel nu höjs.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det vore olämpligt att nu höja den allmänna energiskatten på lättdiesel. Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk42 och Sk43 (yrkande 1) och avstyrker propositionen och motion Sk44.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmän energiskatt på lättdiesel att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk42 och 1988/ 89:Sk43 yrkande 1 avslår proposition 1988/89:98 om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt och motion 1988/89:Sk44,
2. Allmän energiskatt på lättdiesel (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”avstyrker motionerna.” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är energiomsättningen i samhället för hög och leder till såväl miljöförstöring som förbrukning av ändliga naturresurser. En analys av kostnadsutvecklingen när det gäller energi och arbetskraft visar att energikostnaden ökat betydligt långsammare än kostnaden för arbetskraft och att detta till stor del beror på beskattningen. Följden har blivit att återvinning, återbruk, reparation och andra arbetsintensiva verksamheter blivit dyrbara, under det att nyproduktion blivit förhållandevis billig. Avfallsbergen växer och alltmer ändliga naturresurser mals ner till avfall efter en kort tid som konsumtionsvaror.
Enligt utskottets uppfattning är det nu hög tid att arbete beskattas lägre och energi högre. Utskottet kan därför inte godta regeringens förslag utan anser att den allmänna energiskatten bör höjas ytterligare. Utskottet föreslår att skattesatsen bestäms till 1 060 kr.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk44 och avstyrker propositionen och motionerna Sk42 och Sk43 (yrkande 1).
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmän energiskatt pä lättdiesel att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Sk42, 1988/89:Sk43 yrkande 1, med anledning av proposition 1988/89:98 om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt och med bifall till motion 1988/89:Sk44 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen att i bilaga 1, vid tulltaxenr 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör
1988/89:SkU27
drift av snabbgående dieselmotorer, orden ”860 kr.” ersätts med orden ”1 060 kr.”.
3. Drivmedelsbeskattningens miljöprofil (mom. 2)
Lars Bäckström (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet erinrar” och på s. 7 slutar med ”den därför.” bort ha följande lydelse:
Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att söka få till stånd en mer utvecklad miljöprofil vid beskattningen av olika drivmedel. Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att utarbeta ett samlat förslag till skattesatser för olika bränslen med en klar miljöprofil och tillstyrker därför motion Sk43 (yrkande 2).
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande drivmedelsbeskattningens miljöprofil att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk43 yrkande 2 hos regeringen begär en översyn av drivmedelsbeskattningen med hänsyn tagen till miljön.
4. Drivmedelsbeskattningens nivå (mom. 3)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”och Sk652.” bort ha följande lydelse:
Alla transporter innebär en belastning för samhället och naturen. Begränsade energitillgångar och naturresurser förbrukas, människor dödas och lemlästas och avgaserna skadar människor och natur.
Trafikens utveckling i Sverige kännetecknas i första hand av att trafiken på vägarna och i luften ökar, samtidigt som kollektivtrafik, järnväg och sjöfart minskar sina transportandelar. Trafikvolymen är nu större än vad samhället och naturen tål, och det finns därför enligt utskottets uppfattning skäl att i ett första steg försöka minska privatbilismen med 25 % till 1995. En väsentlig del av denna vägtrafikminskning bör kunna ske genom en ökning av kollektivtrafiken främst i storstäderna.
Enligt utskottets mening bör minskningen kunna uppnås genom en skärpt beskattning. Bensinskatten bör höjas med 2 kr. 25 öre för vanlig bensin och med 1 kr. 25 öre för blyfri bensin och kilometerskatten i motsvarande mån. Det finns också enligt utskottets mening skäl att som föreslås i motion Sk636 låta utlandsregistrerade personbilar betala en vägtrafikskatt på 500 kr. vid ankomst till Sverige och, om bilen är dieseldriven, en särskild kilometeravgift på 1 000 kr.
För närvarande beskattas förmånen att ha tjänstebil efter en schablon som gör att såväl den anställde som företaget har ett intresse av att bilen används i så stor utsträckning som möjligt, också för privat körning. Enligt utskottets mening bör dessa beskattningsregler ses över i syfte att skapa större rättvisa och att stävja onödig och ökad biltrafik.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
1988/89:SkU27
13 Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk636 (yrkandena 1-3) och Sk652 (yrkandena 1, 2 och 6).
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande drivmedelsbeskattningens nivå
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk636 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89: Sk652 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna att bensinskatten bör höjas med 2 kr. 25 öre för vanlig bensin och med 1 kr. 25 öre för blyfri bensin samt att kilometerskatten för dieselfordon bör höjas med ett belopp som motsvarar en höjning av bensinskatten med 2 kr. 25 öre.
5. Beskattningen av utlandsregistrerade personbilar som ankommer till Sverige (mom. 4)
Gösta Lyngå (mp) har - med hänvisning till innehållet i reservation 4- ansett att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande beskattningen av utlandsregistrerade personbilar som ankommer till Sverige
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk636 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna att utlandsregistrerade personbilar vid ankomst till Sverige bör betala en vägtrafikskatt på 500 kr. och att utlandsregistrerade dieseldrivna personbilar vid ankomst till Sverige bör betala en schablonkilometeravgift på 1 000 kr.
6. Beskattningen av bilförmån (mom. 5)
Gösta Lyngå (mp) har - med hänvisning till innehållet i reservation 4 - ansett att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande beskattningen av bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk652 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna att beskattningen av förmån av fri bil skall ses över i enlighet med vad utskottet anfört.
7. Elbilar (morn.6)
Görel Thurdin och Håkan Hansson (båda c) anser
dels att utskottet i fråga om elbilar i stället för vad som anförts på s. 8 bort anföra följande:
Utveckling på teknikens område har lett till att det är fullt möjligt att använda eldrivna personbilar för kortare resor. Tillgänglig statistik visar att de flesta pesonbilsresor är korta. Hälften av dem är kortare än en mil och 80 % kortare än fem mil. Oftast färdas bara en person i bilen. Eldrivna bilar skulle därför med fördel kunna användas för resor till och från arbetet och för övrig daglig trafik i tätorterna.
Enligt utskottets uppfattning bör någon form av stimulans för elbilsanvändning införas, exempelvis slopad vägtrafikskatt. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Sk691 och med anledning av motionerna Sk667 och Sk682 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär förslag om skattebefrielse för eldrivna personbilar.
1988/89:SkU27
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande elbilar att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk691 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk667 och 1988/89:Sk682 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar i enlighet med vad utskottet anfört.
8. En landstingskommunal drivmedelsskatt (mom. 9)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om en landstingskommunal drivmedelsskatt i stället för vad som anförts på s. 8 bort anföra följande:
Enligt utskottets uppfattning har bilismen i dag en alltför stor omfattning. Detta leder till onödigt lidande och onödiga sjukvårdskostnader, och det är därför angeläget att biltrafiken reduceras så mycket som möjligt. Samtidigt är det också rimligt att bilisterna i de värst utsatta regionerna åläggs att i största möjliga utsträckning kompensera skadeverkningarna. Detta kan bl.a. ske genom att varje enskilt landsting får en rätt att ta ut regionala skatter på drivmedel. Detta skulle minska bilismen och ge landstingen nödvändiga pengar till hälso- och sjukvård samt till kollektivtrafik.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk661.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande en landstingskommunal drivmedelsskatt att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk661 hos regeringen begär förslag till åtgärder som gör det möjligt för landstingen att införa regionala drivmedelsskatter.
9. Fordonsskatten för tyngre fordon (mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Också när” och slutar med ”avstyrker motionen.” bort ha följande lydelse:
Det investeringsprogram för bärighetshöjande åtgärder på vissa delar av vägnätet som riksdagen fattat beslut om gör det möjligt att anpassa det svenska vägnätet till den standard som gäller inom EG genom att högsta tillåtna bruttovikt höjs från 51,4 ton till först 56 ton och senare 60 ton. Anpassningen kan emellertid få till följd att fordonsskatten för tyngre fordon höjs i vissa fall, eftersom fordonsskattens underlag är begränsat till den högsta bruttovikt med vilken fordonet får framföras på allmän väg.
Enligt utskottets mening utgör anpassningen av det svenska vägnätet till EG-standard inte något skäl för en skärpt beskattning av den svenska nyttotrafiken. I skogslänen omfattar den nya högre bärigheten 77 % av de sekundära och tertiära vägarna. I de övriga 17 länen avser åtgärderna endast i undantagsfall sekundära eller tertiära vägar och den högre bärigheten kan därför som regel inte utnyttjas av de lokala näringarna. Det är enligt utskottets uppfattning i denna situation rimligt att fordonsägarna i dessa övriga län befrias från den skattehöjning som höjningen av den högsta
1988/89: SkU27
tillåtna bruttovikten kan medföra. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag med denna inriktning.
Med det anförda får motion T357 anses i allt väsentligt tillgodosedd.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande fordonsskatten för tyngre fordon
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:T357 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
10. Miljövänlig motorsågsbensin (mom. 12)
Görel Thurdin (c), Britta Bjelle (fp), Lars Bäckström (vpk), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet ser” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:
På flera olika håll har forskningsarbete bedrivits i Sverige med målsättning att få fram ett bränsle med låg halt av aromatiska kolväten. I dag har dessa ansträngningar krönts med framgång, och inte mindre än tre olika företag är på väg att marknadsföra ett motorsågsbränsle med mycket låg halt av aromatiska kolväten. Det speciella sättet att ta fram detta bränsle, den i förväg och till rätt värde gjorda tillsatsen av olja och framför allt den separata distributionen av bränslet, har gjort att det kommit att bli förhållandevis dyrt i detaljhandelsledet, där priset i dag ligger på ca 9 kr./liter.
Det vore olyckligt om det höga priset skulle visa sig bli ett hinder för introduktionen av det nya bränslet. För att få ned priset är det lämpligt att befria motorsågsbränslet från bensinskatten. Detta skulle sänka priset till en nivå kring 7 kr. per liter, en nivå som samtidigt skulle vara oattraktiv för de tvåtaktsmotorer för utombordare som också skulle kunna använda samma bränsle. Ett villkor för skattebefrielsen skulle kunna vara att bränslet inte innehåller mer än 1,5 volymprocent aromatiska kolväten.
Enligt utskottets mening bör regeringen uppmanas att skyndsamt utreda möjligheterna att befria motorsågsbränsle med låg halt av aromatiska kolväten från bensinskatt.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk681. Härigenom får också motionerna Sk614, Sk620 och Sk655 anses tillgodosedda.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande miljövänlig motorsågsbensin
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk681 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk614, 1988/89:Sk620 och 1988/89:Sk655 som sin mening ger regeringen till känna att en skyndsam utredning bör företas av möjligheterna att befria motorsågsbränsle med låg halt av aromatiska kolväten från bensinskatt.
1988/89:SkU27
16 Särskilda yttranden
1988/89:SkU27
1. Elbilar (mom.6)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfört:
Frågor om energi och miljö är för närvarande föremål för utredning i flera olika sammanhang. Miljöavgiftsutredningen har i uppdrag att analysera förutsättningarna för att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, och storstadskommittén belyser möjligheterna att med hjälp av ekonomiska och andra styrmedel dämpa trafiken i storstadsområdena. Kommittén för indirekta skatter arbetar bl.a. med frågan om en utvidgning av mervärdebeskattningen till energiområdet. Utredningarna väntas lägga fram förslag i år.
Vi delar motionärernas åsikt att elbilens miljövänlighet gör den särskilt lämplig för transporter i storstadsområdena, och vi anser också att det finns anledning att överväga frågan om inte elbilens miljövänlighet gör att det är motiverat med en särskild stimulans för att få till stånd en mer allmän användning. Även om vi således ser positivt på förslagen om en särskild stimulans för elbilar är vi emellertid inte beredda att nu framställa något yrkande i saken utan vill avvakta det pågående utredningsarbetet.
2. Differentierad bensinskatt (mom. 8)
Görel Thurdin och Håkan Hansson (båda c) har anfört:
Från centerpartiets sida har vid flera tillfällen framförts att bensinskattehöjningarna slår hårt mot befolkningen i glesbygderna och att kompensationen bör höjas. Vi delar denna åsikt. Att som motionärerna föreslår differentiera bensinskatten är dock en alltför otymplig åtgärd för att komma till rätta med problemet. I stället bör kompensationen via fordonsskatten höjas. Centerpartiets ledamöter i utskottet har också vid tidigare tillfällen, senast våren 1988 i SkU 1987/88:21, framställt sådana yrkanden.
Den översyn av den indirekta beskattningen som görs av KIS omfattar också vägtrafikbeskattningen. Vi anser att kommitténs ställningstagande nu bör avvaktas.
.
I
-