Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m.

Skatteutskottets betänkande

1988/89: SkU36

Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m.

1988/89

SkU36

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de ändringar i det formella förfarandet vid fastighetstaxeringen som föreslås i proposition 1988/89:137 och avstyrker de motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Med anledning av motioner från den allmänna motionstiden begär utskottet ett uttalande av riksdagen om att regeringen bör lägga fram ett förslag hösten 1989 av innebörd att oskäliga effekter kan undvikas av 1990 års småhustaxering. I övrigt avstyrker utskottet föreliggande motioner, främst på bostadsbeskattningens område.

Samtliga oppositionspartier har avlämnat olika reservationer. Vid betänkandet har också fogats ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1988/89:137 vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför den allmänna fastighetstaxering av småhus som skall äga rum år 1990. Beträffande arbetsperioden för särskild fastighetstaxeringsnämnd föreslås att denna under år före det år allmän fastighetstaxering skall äga rum avslutas den 15 september i stället för som för närvarande den 30 september. Å andra sidan föreslås en förlängning av granskningsperioden för både allmän och särskild fastighetstaxeringsnämnd från nuvarande 31 maj till 15 juni under taxeringsåret.

Vidare föreslås att ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd får utökad befogenhet att fatta beslut ensam. Ensambeslut föreslås också kunna få fattas av de av länsskattemyndigheten förordnade ledamöterna i vissa enklare fall. Dessa ledamöter föreslås dessutom få föredra ärenden i nämnden.

Slutligen redovisas de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förenklingar i vissa mätregler av utrymmen i småhus.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1988/89. 6sami Nr 36

Förslag till

1988/89:SkU36

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 §, 17 kap. 16 §, 20 kap. 7 och 11 §§, 21 kap. 10 § och 28 kap. 2, 5 och 6 §§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3§

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet. Klassindelningen av värdefaktorer skall ske så att värdet för klassmitten svarar mot värdena i värdeserien.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.

Storlek

Vatten och avlopp

Fastighetsrättsliga

förhållanden

Typ av bebyggelse Speciell belägenhet

Med storlek avses tomtmarkens areal.

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Med fastighetsrättsliga förhållanden avses om tomten utgör självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeområdet t. ex. vid strand.

17 kap.

16 §

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande skall, utöver vad i denna lag annars anges, huvudsakligen ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete. Ordföranden skall granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som behövs för en noggrann och tillförlitlig taxering och vid behov föranstalta om utredning i ärendena. Ordföranden får själv föredra ärende i nämnden.

Ordföranden skall avge yttranden i besvärsmål. Han får för sådant ändamål rådgöra med ledamot av fastighetstaxeringsnämnden. Ordföranden får även för ändamålet kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.

Ordföranden får anlita skrivbiträde som tillkallas av honom.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:

A v länsskattemyndighet förordnad ledamot skall biträda nämndens ordförande i arbetet med deklarationer i den utsträckning som ordföranden bestämmer. Ledamoten får föredra ärende i nämnden.

20 kap.

7 Om det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd, är fastighetstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1. beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt 15 §

3. beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet 4.

beslut om taxering utan avvikelse från allmän fastighetsdeklaration eller annan av ägaren till ledning för taxering av fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisning för taxeringen.

11 Fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 31 maj under taxeringsåret meddela beslut om taxering av fastighet, som ingår i distriktet.

1 Senaste lydelse 1985:820.

2 Senaste lydelse 1985:820.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd, är fastighetstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1. beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt 15 §

3. beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet 4.

beslut om taxering utan avvikelse från allmän fastighetsdeklaration eller annan av ägaren till ledning för taxering av fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisning för taxeringen 5.

beslut om taxering med avvikelse frän allmän faslighelsdeklaration eller annan av ägaren till ledning för taxering lämnad uppgift, om taxeringsvärdet till följd av beslutet kommer att avvika med högst 20 000 kr. från det värde som skulle ha beslutats om de lämnade uppgifterna hade följts.

Fastighetstaxeringsnämnd är beslutför med av länsskattemyndighet förordnad ledamot ensam vid beslut om taxering i fall som avses i första stycket 4.

§2

Fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela beslut om taxering av fastighet, som ingår i distriktet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1988/89:SkU36

21 kap.

10 §3

Nämndemän som avses i 8 § ut- Nämndemän som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli ses för tiden från och med den 1 juli

det år, då allmän fastighetstaxering det år, då allmän fastighetstaxering

äger rum av hyreshus-, industri-, äger rum av hyreshus-, industri exploaterings-

och specialenheter, och specialenheter, till och med

till och med den 30 juni det år då den 30 juni det år då sådan taxering

sådan taxering sker nästa gång. En sker nästa gång. En nämndeman

nämndeman har dock rätt att avgå har dock rätt att avgå efter tre år.

efter tre år.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

28 kap.

2 §4

Den särskilda fastighetstax- Den särskilda fastighetstax eringsnämnden

skall senast den 31 eringsnämnden skall senast den 15

maj under taxeringsåret meddela juni under taxeringsåret meddela

beslut om taxering av fastighet som beslut om taxering av fastighet som

ingår i distriktet. ingår i distriktet.

5f

Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 30 september under taxeringsåret ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall dock under året före det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, göra sådan omprövning senast den 15 september under taxeringsåret.

6 §6

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete under året före det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, skall dock vara avslutat senast den 15 september under taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid särskild fastighetstaxering år 1989 och allmän fastighetstaxering år 1990.

1 Senaste lydelse 1988:620.

4 Senaste lydelse 1981:1119.

5 Senaste lydelse 1985:820.

6 Senaste lydelse 1985:820.

Motionerna

1988/89:SkU36

Motioner väckta med anledning av propositionen

1988/89:Sk56 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om principen med olika taxeringsvärden i populära fritidsområden enligt vad som i motionen framförts,

2. att riksdagen beslutar att investeringar som leder till minskat utnyttjande av ändliga naturresurser skall undantas när taxeringsvärdet för fastigheten fastställs.

1988/89:Sk57 av Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om det minskade behovet av en allmän fastighetstaxering.

1988/89:Sk58 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande mätregler avseende sluttningsvåningar,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende att av länsskattemyndighet förordnad ledamot av fastighetstaxeringsnämnd skall ges rätt att fatta taxeringsbeslut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande översyn av förtroendemännens inflytande vid fastighetstaxeringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande lindrad fastighetsskatt med avseende på vissa investeringar i energisparåtgärder.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1989

1988/89:Sk311 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda förutsättningarna för införandet av en kommunal fastighetsskatt enligt den modell som redovisats i motionen.

1988/89:Sk312 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder mot orättfärdigt höjda boendekostnader till följd av den nya fastighetstaxeringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk319 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en snar översyn av reglerna för fastighetstaxering och fastighetsskatt.

1988/89:Sk327 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utformningen av bostadsbeskattningen vid en reformering av skattesystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utvidgad avdragsrätt för energiinvesteringar och

1* Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 36

reparationer i småhus och flerbostadshus.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo205.

1988/89:Sk330 av Karl-Gösta Svenson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om införande av en ny värderingsteknik vid fastställande av taxeringsvärde för småhus och om boendebeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk335 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk347 av Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastställande av nya taxeringsvärden för fastigheter ovan odlingsgränsen.

1988/89:Sk349 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skyndsamma åtgärder mot den starkt ökande beskattningen av permanentbostäder i attraktiva fritidsområden.

1988/89:Sk359 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för fastighetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för schablonbeskattning av småhus enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för reparationer utförda i schablontaxerade småhus enligt vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning av fastigheter enligt vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om reglerna för allmän och särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo405.

1988/89:Sk377 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar fastställa gränsen för skattefri hyresinkomst på fritidshus till 0,5 basbelopp fr.o.m. innevarande inkomstår.

1988/89:Sk394 av Jan Strömdahl och Lars Bäckström (båda vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot orimligt höjd fastighetsskatt för bofasta i attraktiva fritidshuslägen.

1988/89:Sk395 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om avkastningsvärde vid fastighetstaxering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om köpeskillingsstatistik.

1988/89:SkU36

1988/89:Sk397 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lägre skattebelastning av fritidshus m.m.

1988/89:Sk398 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med fastighetstaxering bör fastställas.

1988/89:Sk403 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ekonomiska föreningar och samfälligheter i kedjehus-, radhus- och villaområden ges möjligheter att bygga upp obeskattade fonder för reparationer och underhåll av för medlemmarna gemensamma anläggningar.

1988/89:Sk404 av Margit Gennser och Karin Falkmer (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att vid deklaration av förmögenhet för beskattningsåret 1989 skall det äldre taxeringsvärdet på fastigheter gälla trots att nytt taxeringsvärde åsatts vid allmän fastighetstaxering 1988 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk407 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar höja det skattefria beloppet från 8 000 kr. till 15 000 kr. vid uthyrning av privat fritidsbostad.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr512.

1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för schablonbeskattning av småhus till följd av fastighetstaxeringen 1990 enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en ny utformning av småhusbeskattningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för reparationer utförda i schablontaxerade småhus, enligt vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att indexuppräkning av anskaffningsvärden skall medges från första året från och med taxeringen 1990,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning av fastigheter i övrigt enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter enligt vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär utredning om reglerna för allmän och särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Sk414 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reavinstbeskattningen av bostadsrätter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om symmetri och enhetliga regler för bostadsbeskattningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av justeringar av beskattningsreglerna i samband med fastighetstaxeringen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo409.

1988/89 :SkU36

1988/89:Sk417 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att rätten för kommunerna att få ta ut kommunal fastighetsskatt av icke permanentboende ej i kommunen mantalsskrivna fastighetsägare utreds,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder så att taxeringsvärdena för permanentbebodda skärgårdsfastigheter vid taxeringen reduceras med en särskild lägesfaktor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T241.

1988/89:Sk418 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att gränsen för beskattning av inkomst från uthyrning av fritidshus höjs till ett halvt basbelopp.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo260.

1988/89:Sk419 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att investeringar i utrustning för utnyttjande av inhemska, förnybara energikällor skall undantas vid fastighetstaxering.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo261.

1988/89:Sk433 av Agne Hansson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som medger avdragsrätt vid deklaration för arbetskostnad vid reparation och underhåll av egnahem.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om slopandet av underskottsavdragen och införandet av en samhällelig bostadsbank,

4. att riksdagen beslutar om införandet av fastighetsskatt på industrifastigheter i enlighet med motionen,

5. att riksdagen beslutar om en höjning av stämpelskatten för lagfart på fastigheter för juridiska personer till 10 % i enlighet med motionen.

1988/89:Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbeskattningsreglerna och fastighetstaxeringen.

1988/89:Sk446 av Elisabeth Fleetwood och Birgitta Rydle (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra beloppet 8 000 kr. i punkt 6 tredje stycket anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen till ett halvt basbelopp och att de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

1988/89:Sk449 av Jens Eriksson och Inger René (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts när det gäller beskattning av året-om-bostäder i skärgården.

1988/89:Sk451 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av bostadsföretag.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo417.

1988/89:Sk459 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utformning av subventioner och beskattning av flerfamiljs -

1988/89: SkU36

hus i syfte att ge olika fastighetsägare likvärdiga ekonomiska villkor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad realisationsvinstbeskattning av fastigheter.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo278.

1988/89:Sk460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare och bostadsrättsinnehavare vid energiinvesteringar i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N478.

1988/89:Sk803 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bostadsbeskattningen bör förändras så att den progressiva delen av bostadsbeskattningen avskaffas.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Sk825 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om översyn av taxeringsreglerna för skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo436.

Utskottet

Inledning

1981 genomfördes den sista allmänna fastighetstaxeringen för samtliga fastigheter här i landet. Härefter har förfarandet lagts om så att den allmänna fastighetstaxeringen sker i tre omgångar med en omloppstid på sex år. I det nya systemet har hyreshus och industrienheter taxerats 1988, småhus skall taxeras 1990 och lantbruk 1992. Taxeringen sker i fortsättningen för en av dessa grupper i taget vartannat år i samma ordningsföljd.

Taxeringsvärdet skall bestämmas till ett belopp som motsvarar 75 % av taxeringenhetens marknadsvärde andra året före taxeringsåret. Taxeringsvärdet läggs till grund bl.a. för fastighetsskatten, schablonbeskattningen av småhus och av bostadsrättshus, förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen. Fastighetstaxeringen har också betydelse för andra frågor, vid beskattningen och i andra sammanhang.

De värden som fastställs 1990 för småhus skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1990, dvs. 1991 års inkomsttaxering.

I detta ärende behandlar utskottet först vissa formella frågor m.m. som tagits upp i den aktuella propositionen och frågan om en allmän översyn av reglerna. Därefter behandlar utskottet ett fleral motionsyrkanden rörande fastighetstaxeringen och därmed sammanhängande frågor, framför allt på bostadsbeskattningens område.

1988/89: SkU36

9 Formella frågor, utredningsfrågor m.m.

1988/89:SkU36

Ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd är behörig att ensam fatta beslut bl.a. om rättelse av vissa fel och om taxering utan avvikelse från deklaration.

I propositionen förslås att denna behörighet utvidgas så att ordföranden ensam skall kunna fatta beslut som innefattar avvikelse från deklarationen, om taxeringsvärdet till följd av beslutet kommer att avvika med högst 20 000 kr. från det värde som skulle ha beslutats om de lämnade uppgifterna hade följts.

Även de aV länsskattemyndighet förordnade ledamöterna får enligt förslaget ökad behörighet. Sådan ledamot kommer att kunna biträda nämndens ordförande i arbetet med deklarationer och får även föredra ärenden i nämnden. Han skall enligt förslaget även kunna fatta beslut ensam om taxering utan avvikelse från deklaration, om taxeringen sker i enlighet med gällande anvisningar.

I motion Sk58 yrkar Görel Thurdin m.fl. (c) avslag på propositionen i vad avser ensambeslut av ledamot förordnad av länsskattemyndighet (yrkande

2). De anser att förslaget inverkar menligt på förtroendemännens insyn och inflytande. Enligt deras mening är en bred förtroendemannamedverkan av stor betydelse för fastighetstaxeringen. De anser att man bör se över hur ett sådant inflytande kan stärkas vid fastighetstaxeringen och begär att riksdagen ansluter sig till denna uppfattning genom ett särskilt uttalande (yrkande

3).

Utskottet finner inte skäl att här gå in närmare på frågan om förtroendemannainflytandet vid fastighetstaxeringen. Utskottet vill nu endast framhålla vikten av att förtroendemännen inte belastas med enkla rutinärenden och att deras arbetsinsatser tas till vara på ett bättre sätt för att bedöma ärenden där ett förtroendemannainflytande är av värde. Propositionen har denna inriktning. De av länsstyrelserna förordnade ledamöterna får med förslaget samma behörighet som taxeringsnämndsombuden vid inkomsttaxeringen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen i dessa delar.

Vidare bör enligt propositionen arbetsperioden för särskild fastighetstaxeringsnämnd året före allmän fastighetstaxering avslutas den 15 september i stället för den 30 september och granskningsperioden för både allmän och särskild fastighetstaxeringsnämnd förlängas från den 31 maj till den 15 juni.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

De mätregler som finns för småhus anknyter till den standard som utarbetats inom Byggstandardiseringen (BST) och fastställts av standardiseringskommissionen såsom svensk standard. I propositionen redovisas resultatet av det arbete som har pågått inom BST för att förenkla en del av dessa mätregler.

En grundregel i standarden är att ett boutrymme ligger ovanför marken. Beträffande sluttningsvåningar har man inom BST utarbetat en regel för att schablonmässigt jämställa dessa våningar med våning ovan eller under mark. Den aktuella schablonen innebär att den del av sluttningsvåningen som ligger högst sex meter från den fria ytterväggen skall jämställas med våning helt ovan mark. Resten av våningen jämställs med våning helt under mark.

I motion Sk58 av Görel Thurdin m.fl. (c) instämmer motionärerna i att det finns skäl att schablonisera mätreglerna för sluttningsvåningar men anför att boytan inte bör omfatta mer än ett normalt rumsdjup på högst fem meter. De begär ett riksdagsuttalande av denna innebörd (yrkande 1).

Sluttningsvåningar har tidigare föranlett problem vid fastighetstaxeringen, och den nu aktuella schablonen får ses som en värdefull förenkling. Som anförs i propositionen bör en särlösning undvikas i denna del för fastighetstaxeringen. Den aktuella schablonen har den 26 april 1989 godtagits av standardiseringskommissionen. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att avvika från denna regel vid fastighetstaxeringen. Utskottet avstyrker således motionen i denna del och lämnar redogörelsen i propositionen utan erinran.

I motion Sk57 begär Birgit Friggebo (fp) ett riksdagsuttalande om att man bör överväga att slopa fastighetstaxeringen. I motionen anförs att fastighetstaxeringen medför flera problem samtidigt som den numera förlorat en del av sitt existensberättigande. Ett slopande skulle enligt motionären spara en hel del byråkratiskt krångel inte minst för de boende.

I detta sammanhang behandlar utskottet yrkande 7 i motion Sk359 av Carl Bildt m.fl. (m) och yrkande 8 i motion Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m). 1 dessa yrkanden upprepas riksdagens krav 1982 på en allmän översyn av fastighetstaxeringsreglerna. I denna översyn, som enligt motionärerna bör tillsättas snarast, bör man enligt deras mening också ta upp frågan om en ny grund för särskild fastighetstaxering så att taxeringsvärdet kan nedsättas under taxeringperioden om fastighetens marknadsvärde sjunkit. Även i motionerna Sk335 av Ewy Möller (m) och Karl-Gösta Svenson (m) krävs en sådan ändring av reglerna för särskild fastighetstaxering.

Det bör framhållas att fastighetstaxeringen fortfarande framstår som ett så värdefullt underlag för bedömningen av många skattefrågor att den för närvarande inte kan undvaras och att den också utanför beskattningsområdet har betydelse i olika hänseenden. Att närmare överväga ett avskaffande kan enligt utskottets uppfattning anses aktuellt endast om man kan skapa andra schabloner och normer som totalt sett blir mer lätthanterliga än det nuvarande systemet och som materiellt sett leder till godtagbara resultat.

Under senare år har ansträngningarna att förändra fastighetstaxeringen inriktats på att förenkla reglerna och uppgiftslämnandet så långt detta är möjligt utan att i hög grad avlägsna sig från önskemålen om en tillfredsställande och likformig värdering. Flera detaljer såväl som övergripande frågor har emellertid fått anstå i avvaktan på en mer genomgripande författningsteknisk översyn av regelkomplexet.

Vid sin behandling av utredningsfrågorna förra året anförde utskottet att det är viktigt att reglerna förenklas så långt som möjligt och att en allsidig och förutsättningslös utredning avseende såväl materiella som formella regler framstod som behövlig. Samtidigt framhöll utskottet att det i första hand bör ankomma på regeringen att ta ställning till den närmare planeringen av det framtida utredningsarbetet och att det kunde antas att regeringen inom kort kommer att redovisa sina ställningstaganden till denna fråga. Utskottet fann därför inte anledning att gå in närmare på dessa frågor eller att upprepa de

1988/89 :SkU36

önskemål som riksdagen år 1982 framförde rörande en utredning angående fastighetstaxeringen. - När det gäller den återkommande frågan om ny taxering vid sjunkande marknadsvärden avstyrkte utskottet ändringar i denna riktning med hänvisning till att sådana regler kan befaras leda till att den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän fastighetstaxering.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i dessa frågor. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nyss angivna motionsyrkandena.

Energisparande m.m.

I några motioner framställs olika yrkanden för att stimulera till energisparande åtgärder eller liknande. Yrkande 4 i motion Sk58 av Görel Thurdin m.fl. (c) innebär att energisparande åtgärder som vidtagits med en fastighet inte skall leda till höjd fastighetsskatt och yrkande 2 i motion Sk56 av Inger Schörling m.fl. (mp) att man vid fastighetstaxeringen skall bortse från investeringar som leder till minskat utnyttjande av ändliga naturresurser. Vidare yrkas i motion Sk419 av Claes Roxberg m.fl. (mp) att investeringar för utnyttjande av inhemska förnybara energikällor skall undantas vid fastighetstaxering. Olof Johansson m.fl. (c) anser att man bör utvidga avdragsrätten för energiinvesteringar och reparationer i småhus och flerbostadshus (Sk327 yrkande 2 och Sk460).

Energisparande åtgärder som vidtagits i en byggnad kan inverka vid fastighetstaxeringen eftersom energihushållningen ingår i ett poängsystem för bedömningen av husets standard. Som framgår av ett svar nyligen (den 14 april 1989) av finansministern på en enkel fråga angående dessa frågor vilar poängsystemet på riktlinjer som har dragits upp av den kommitté som har utrett frågan, och dessa riktlinjer har godkänts av riksdagen. Poängen kan jämkas om den av olika skäl framstår som missvisande.

Att vid värderingen bortse från upprustning i energibesparande syfte skulle enligt utskottets uppfattning innebära att man försvårar standardbedömningen och att värderingen försämras. Beträffande frågan om avdrag för energiinvesteringar vill utskottet framhålla att en avdragsrätt strider mot principerna för schablonbeskattningen av småhus och bostadsrätter. Därtill kommer att utskottet i andra sammanhang motsatt sig att skattereglerna utnyttjas för stimulanser av detta slag. Stöd till energisparande åtgärder kan enligt utskottets mening utformas på ett enklare och bättre sätt genom direkta bidrag än genom åtgärder vid beskattningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet dessa motioner.

Prisnivån för jordbruksfastigheter

I motionerna Sk395 av Carl G Nilsson (m) och Ingvar Eriksson (m) och Sk398 av Ivar Virgin (m) begärs ett riksdagsuttalande av innebörd att de s.k. släktförvärven av jordbruksfastigheter bör ingå i den köpeskillingsstatistik

1988/89:SkU36

som ligger till grund för fastighetstaxeringen. Motionärerna menar att prissättningen vid släktförvärv ofta grundar sig på en skälig avvägning av priset i förhållande till möjligheten till förräntning av kapitalet och att övriga förvärv i hög grad kommit att kännetecknas av överpriser. 1 den förstnämnda motionen anförs dessutom att kommuners förvärv för bostadsexploatering bör undantas från statistiken.

Eftersom målsättningen vid fastighetstaxeringen enligt utskottets mening fortfarande bör vara att få fram ett värde i förhållande till det pris som kan erhållas vid en försäljning på den allmänna marknaden bör de s.k. släktköpen inte tas med i statistiken. Vad som anförts i motionerna utgör enligt utskottets uppfattning inte heller i övrigt skäl för att ändra på de principer som ligger till grund för köpeskillingsstatistiken. Utskottet avstyrker således dessa motioner.

En speciell fråga rörande fjällfastigheter tas upp i motion Sk347 av Leif Marklund (s) och Åke Selberg (s). I motionen anförs att samerna gör anspråk på jakt- och fiskerätten inom de s.k. renbetesområdena, vilket medför att fastighetsägarna inte kan arrendera ut jakt- och fiskerätten på samma sätt som nedan odlingsgränsen. Detta förhållande bör enligt deras mening beaktas vid fastighetstaxeringen.

Enligt anvisningarna för 1981 års fastighetstaxering skall ett normalt jaktvärde antas ingå i skogsbruksvärdet. Detta värde kan enligt anvisningarna justeras med hänsyn till faktorer som verkar höjande eller sänkande på jaktvärdet. Några särskilda regler i detta hänseende finns inte för renbetesområden, och det finns alltså redan möjligheter för fastighetsägaren att begära en sådan justering som avses i motionen. I och för sig torde det också vara möjligt att beakta denna fråga redan i samband med fastställandet av riktvärdena. I vad mån detta är en fråga som bör beaktas särskilt är enligt utskottets mening en detalj som kan bedömas i förberedelserna för den kommande taxeringen 1992 av dessa fastigheter, utan något särskilt ställningstagande från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Fastighetstaxeringens inverkan på beskattningen

Flera av de aktuella motionerna berör de beskattningseffekter som uppkommer på grund av höjningar av taxeringsvärdena. I motion Sk312 av Elving Andersson (c), yrkande 1 i motion Sk327 av Olof Johansson m.fl. (c), yrkande 2 i motion Sk359 av Carl Bildt m.fl. (m) och yrkande 2 i motion Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m), yrkande 3 i motion Sk414 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och yrkande 6 i motion Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) innehåller allmänna krav på ändringar av beskattningsreglerna så att 1990 års fastighetstaxering av småhus inte kommer att slå igenom i form av kraftigt ökade boendekostnader. De nyssnämnda yrkandena i motionerna Sk359 och Sk411 går även ut på att få en mer likformig beskattning i olika regioner genom regler som inte i lika hög grad som i dag påverkas av den förhållandevis starka prisökningen på småhus i vissa tätorter och regioner.

1988/89: SkU36

1** Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr36

Motionerna Sk330 av Karl-Gösta Svenson (m) och Ewy Möller (m), Sk803 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) och Sk825 av Alf Wennerfors m.fl. (m) innehåller också yrkanden om åtgärder i denna riktning. De speciella problemen i vissa skärgårdskommuner attraktiva för fritidsboende tas upp bl.a. i motionerna Sk349 av Göthe Knutson (m), Sk394 av Jan Strömdal och Lars Bäckström (vpk) och Sk449 av Jens Eriksson och Inger René (m) som innehåller krav på skyndsamma åtgärder mot den starkt ökande beskattningen av permanentbostäder i attraktiva fritidsområden. I motionerna Sk56 av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk417 (yrkande 2) av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (m) förordas särskilda regler med olika värdenivåer för permanentbostäder och fritidshus. Yrkande 1 i motion Sk417, den nyssnämnda motionen Sk449 och motion Sk311 av Elving Andersson (c) innehåller krav på en kommunal fastighetsskatt för fastighetsägare som inte bor permanent i kommunen eller kompensation i annan form till kommunerna för det skattebortfall för fritidshus som uppstått till följd av att garantibeskattningen slopats.

Utskottet har förståelse för att många fastighetsägare känner en viss oro för framtiden. Det bör emellertid framhållas att beskattningsreglerna regelmässigt har omprövats i samband med att resultatet av en ny allmän fastighetstaxering blir känt. Att något förslag i detta hänseende inte redan har lagts fram av regeringen har delvis sin förklaring i att det ännu är för tidigt att säkert bedöma utfallet av den kommande småhustaxeringen. Därtill kommer att man vid en sådan omprövning av reglerna rimligen också bör kunna ta hänsyn till innehållet i den omfattande skattereform som nu planeras fr.o.m. beskattningsåret 1991. Utredningsresultatet rörande denna skattereform kommer att presenteras i juni månad. Enligt utskottets uppfattning bör därför den omprövning av beskattningsreglerna som föranleds av 1990 års fastighetstaxering anstå till i höst, när remissbehandlingen av utredningsförslagen har slutförts.

När det gäller frågan om ändringar i fastighetstaxeringsreglerna i syfte att motverka problemen med höjda taxeringsvärden kan utskottet nu liksom tidigare konstatera att den starka efterfrågan på fritidsbostäder inom vissa regioner har tenderat att tränga undan den fast bosatta befolkningen. Prisutvecklingen i sådana fall kan bl.a. medföra en skärpt beskattning som bidrar till en utveckling i denna riktning. Aven i vissa tätorter har bristen på bostäder lett till en stark prisutveckling och problem av olika slag. Utskottet vill nu liksom tidigare framhålla att sådana förhållanden motiverar att en särskild noggrannhet iakttas vid indelningen av värdeområden och vid analysen av prisstatistiken. Det är givetvis av vikt att detta uppmärksammas i förberedelserna för fastighetstaxeringen. Utskottet kan däremot inte tillstyrka att man i sådana fall överger den grundläggande principen om en värdenivå på 75 % av marknadsvärdet. De särskilda lösningar som kan vara aktuella får i stället i huvudsak sökas utanför fastighetstaxeringens ram.

Våren 1988 konstaterade utskottet att det är förenat med stora svårigheter att hitta en tillfredsställande lösning på de särskilda regionala problemen men att finansministerns stävan var att lägga fram förslag till åtgärder som skall kunna gälla för inkomståret 1990. Det bör tillfogas att frågan hur de aktuella problem bör lösas på sikt till väsentlig del hänför sig till bostadspolitikens och regionalpolitikens område. Av intresse i detta sammanhang är

1988/89:SkU36

bl.a. att en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet numera har lagt fram en promemoria angående åtgärder mot omvandlingen av permanentbostäder till fritidshus (Ds 1988:73). Arbetsgruppen har av flera skäl varit tveksam till åtgärder vid beskattningen och har i första hand diskuterat andra lösningar på detta problem såsom ändringar i förköpslagen och plan- och bygglagen, en ny förvärvslag och förbättrade finansieringsmöjligheter för permanentboende. Promemorian övervägs nu efter avslutad remissbehandling i bostadsdepartementet med målsättningen att ta fram underlag för slutliga ställningstaganden i höst.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att riksdagen inte för närvarande bör gå in närmare på de frågeställningar som tas upp i motionerna. Utskottet utgår dock från att regeringen kommer att lägga fram förslag under hösten 1989 till erforderliga ändringar så att oskäliga effekter kan undvikas av de höjda taxeringsvärden som skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1990. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att resultatet av 1988 års fastighetstaxering av industri- och hyreshus föranlett en justering av fastighetsskatten. Utskottet avstyrker det yrkande som framställs i motion Sk404 av Margit Gennser (m) och Karin Falkmer (m) om ytterligare ändringar i beskattningsreglerna till följd av denna fastighetstaxering.

När det gäller kompensation för bortfall av skatteunderlag på grund av slopad garantibeskattning m.m. vill utskottet erinra om att detta är en fråga som redan har beaktats i samband med denna reform. Kommunernas ekonomiska problem till följd av bristande skatteunderlag och andra regionala förhållanden bör enligt utskottets uppfattning i första hand tas upp inom ramen för skatteutjämningen eller regionalpolitiken i övrigt. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

Bostadsbeskattningens utformning i övrigt

Frågan om bostadsbeskattningens framtida utformning tas upp i olika motioner. Motionerna Sk359 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk411 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) innehåller bl.a. krav på ett uttalande om att fastighetsskatten skall slopas successivt. De vill också ha en utredning om en ny likformig beskattning av olika boendeformer med utgångspunkt i avkastningsvärdet (yrkande 3), med en avdragsrätt för reparationer (yrkande 4) och med en likformig och mer begränsad realisationsvinstbeskattning (yrkandena 5 och 6). Den sistnämnda motionen innehåller dessutom krav på en utredning av hela reavinstbeskattningen (yrkande 7). Frågan om avdrag för reparation och underhåll av egnahem tas upp också i motion Sk433 av Agne Hansson(c) och Anna Wohlin-Andersson (c) där motionärerna begär förslag från regeringen om sådana avdragsregler. Vidare yrkas i motion Sk327 av Olof Johansson m.fl. (c) ett tillkännagivande av uppfattningen att en skattereform inte bör leda till kraftig fördyring av bostadskostnaderna och att skattesystemet inte bör leda till höga kostnader vid byte av bostad (yrkande 1 i viss del). I motion Sk414 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär

1988/89:SkU36

motionärerna ett uttalande om att det behövs symmetri och enhetliga regler för bostadsbeskattningen (yrkande 2). Motion Sk445 (yrkande 6) av Kjell Johansson m.fl. (fp) innehåller ett krav på ett uttalande om att boendet inte skall drabbas av en orimlig belastning genom nya taxeringsvärden och ett nytt skattesystem, ett yrkande som utskottet delvis redan har behandlat ovan. Yrkande 1 i motion Sk414 innehåller ett yrkande till förmån för uppskovsregler för beskattningen av realisationsvinst på bostadsrätter, medan yrkande 2 i motion Sk459 om en översyn av reglerna syftar till att uppnå en ökad rörlighet på bostadsmarknaden genom att helt eller delvis slopa reabeskattningen på bostäder. Motion Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) innehåller krav på att underskottsavdragen slopas och på en samhällelig bostadsbank. - Några motioner berör beskattningen av fritidshus. I motion Sk397 yrkar Björn Körlof (m) att regeringen lägger fram förslag som leder till en lägre skattebelastning för fritidshus. Vidare yrkas i motionerna Sk377 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lundblad (m), Sk418 av Knut Billing m.fl. (m) och Sk446 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) att gränsen för skattefri uthyrning höjs från nuvarande 8 000 kr. till 0,5 basbelopp fr.o.m. innevarande inkomstår. En höjning av gränsen till 15 000 kr. yrkas i motion Sk407 av Jan Hyttring m.fl. (c). - Beskattningsreglerna för olika bostadsföretag tas upp i tre motioner. Så framställs i motion Sk403 av Anders Svärd (c) ett yrkande av innebörd att ekonomiska föreningar och samfälligheter i radhus och liknande områden skall få möjlighet att bygga upp obeskattade fonder för reparation och underhåll av gemensamma anläggningar. Vidare yrkas i motion Sk451 av Knut Billing m.fl. (m) ett tillkännagivande av uppfattningen att alla bostadsföretag bör beskattas enligt en enhetlig konventionell metod med avdragsrätt för reparationer och för avsättningar till reparationsfond och i motion Sk459 av Jan Sandberg m.fl. (yrkande 1) att subventioner och beskattning av flerfamiljshus bör utformas på ett sätt som ger olika fastighetsägare likvärdiga villkor.

Vid sin behandling av motsvarande yrkanden förra året framhöll utskottet att de aktuella frågorna ingick i de pågående övervägandena rörande bostadsbeskattningsfrågorna. Dessa frågor utgör en väsentlig del i den skattereform som planeras fr.o.m. beskattningsåret 1991. Samtliga nu aktuella yrkanden har nära samband med de förslag som kommer att redovisas nästa månad av utredningen om en reformerad inkomstbeskattning (RINK) och utredningen om en inflationskorrigerad inkomstbeskattning (dir. 1988:69). Enligt utskottets mening bör det inte komma i fråga att nu föregripa utredningarnas förslag och kommande ställningstaganden till den genomgripande skattereform som enligt gällande planer skall genomföras inom kort. Därmed avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

Gränsdragningen mot industrifastigheter, m.m.

Den statliga fastighetsskatten omfattar bl.a. hyreshus (hit hör såväl privatägda hus som allmännyttans hus och hus som ägs av bostadsrättsföreningar), småhus och bostadsbyggnader på lantbruk. Skatteunderlaget är för småhu -

1988/89:SkU36

senheter en tredjedel av taxeringsvärdet, i fråga om småhus på lantbruksenheter en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter, 2,5 % för privatägda hyreshus och 2 % för övriga fastigheter. Underlaget för hyreshus och bostadsrättshus var tidigare hela taxeringsvärdet men sänktes våren 1987 till 55 % av detta värde med verkan fr.o.m. 1989 års taxering, eftersom den allmänna fastighetstaxeringen 1988 väntades medföra ökningar av taxeringsvärdena för dessa fastighetstyper med ca 80 %.

I motion Sk444 (yrkande 4) av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att fastighetsskatten utvidgas fr.o.m. den 1 juli 1989 till att omfatta även industrifastigheter med 2,5 % av taxeringsvärdet. Motionärerna anser att en sådan utvidgning av skatten skulle innebära större rättvisa mellan olika fastighetskategorier och möjliggöra en enligt deras mening välmotiverad omfördelning av kapital från industri till hyresgäster och andra bostadskonsumenter.

Gränsdragningsproblemen mellan hyreshus och industrienheter tas upp i motion Sk319 av Nils-Olof Gustafsson (s). Yrkandet i denna motion avser att få till stånd en översyn av reglerna för fastighetstaxering och fastighetsskatt i syfte att få en mer ändamålsenlig gränsdragning mellan industrienheter, som inte omfattas av fastighetsskatt, och kontor m.m. som skall hänföras till skattepliktiga hyreshus. Motionären anför att gränsen mellan dessa båda kategorier i praktiken är flytande och lämnar utrymme för skilda bedömningar i likartade fall. Fastighetstaxeringen utgör därför enligt motionen inte ett lämpligt underlag för denna gränsdragning.

Utskottet har tidigare år framhållit att frågan om att inlemma industrifastigheter i fastighetsskatten bör övervägas i ett större sammanhang där industrins beskattningsförhållanden behandlas. Utskottet är inte berett att nu ställa sig bakom utvidgning av skatten till industrienheten. Denna fråga och gränsdragningsproblemen mellan hyresenheter och industrienheter bör enligt utskottets mening bedömas i anslutning till de övriga frågor som ingår i de pågående övervägandena om en reformerad beskattning. Utskottet avstyrker således dessa båda motioner i aktuella delar.

Vad utskottet nu anfört gäller i viss mån även yrkande 5 i motion Sk444 om en höjning av stämpelskatten för lagfart på fastigheter för juridiska personer från 3 % till 10 %. Samtidigt vill utskottet erinra om att stämpelskatten redan i dag är dubbelt så hög för juridiska personer som för andra. Syftet med motionen är bl.a. att motverka osund fastighetsspekulation. Som utskottet konstaterade förra året skulle förslaget att mer än tredubbla de juridiska personernas stämpelskatt inverka negativt också på många i och för sig sunda och önskvärda förvärv av fast egendom. Utskottet avstyrker motionen även i denna del.

1988/89: SkU36

17 Hemställan

1988/89:SkU36

Utskottet hemställer

1. beträffande ensambeslut av särskilt förordnad ledamot

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk58 yrkande 2 och bifaller proposition 1988/89:137 i denna del,

2. beträffande förtroendemannainflytandet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk58 yrkande 3,

3. beträffande mätreglerna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk58 yrkande 1 och lämnar redogörelsen i proposition 1988/89:137 i denna del utan erinran,

4. beträffande övriga i propositionen behandlade frågor att riksdagen bifaller proposition 1988/89:137 i dessa delar,

5. beträffande slopande av fastighetstaxeringen att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk57,

6. beträffande en allmän översyn av fastighetstaxeringen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 7 i denna del och 1988/89:Sk411 yrkande 8 i denna del,

7. beträffande särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk335, 1988/89:Sk359 yrkande 7 i denna del och 1988/89:Sk411 yrkande 8 i denna del,

8. beträffande energisparande m.m. vid fastighetstaxeringen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk56 yrkande 2, 1988/ 89:Sk58 yrkande 4 och 1988/89:Sk419,

9. beträffande avdragsrätt för energisparande

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk327 yrkande 2 och 1988/ 89:Sk460 yrkande 3,

10. beträffande prisstatistiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk395 och 1988/89:Sk398,

11. beträffande fjällfastigheter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk347,

12. beträffande fastighetstaxeringens inverkan på beskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk56 yrkande 1, 1988/89:Sk312, 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk330, 1988/89:Sk349, 1988/89:Sk359 yrkande 2, 1988/89:Sk394, 1988/ 89:Sk411 yrkande 2,1988/89:Sk414 yrkande 3,1988/89:Sk417 yrkande 2, 1988/89:Sk445 yrkande 6 i denna del, 1988/89:Sk449 i denna del, 1988/89:Sk803 yrkande 2 och 1988/89:Sk825 samt med avslag på motion 1988/89:Sk404 hos regeringen som sin mening ger till känna vad utskottet anfört om ett förslag från regeringen under hösten 1989 rörande sådana ändringar av beskattningsreglerna att oskäliga effekter kan undvikas av de höjda taxeringsvärden på småhus som skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1990,

13. beträffande en kommunal fastighetsskatt m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk311, 1988/89:Sk417 yrkande 1 och 1988/89:Sk449 i denna del,

14. beträffande ett successivt slopande av fastighetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk411 yrkande 1,

15. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk359 yrkande 3, 1988/89:Sk411 yrkande 3, 1988/89:Sk414 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk445 yrkande 6 i denna del,

16. beträffande slopande av underskottsavdragen, m.m. att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk444 yrkande 3,

17. beträffande reparation av egnahem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 4, 1988/ 89:Sk411 yrkande 4 och 1988/89:Sk433,

18. beträffande reavinstbeskattningen på bostadsrätter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk359 yrkande 6,1988/89:Sk411 yrkande 7 och 1988/89:Sk414 yrkande 1,

19. beträffande index vid beräkning av fastighetsvinster, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 5, 1988/ 89:Sk411 yrkandena 5 och 6 och 1988/89:Sk459 yrkande 2,

20. beträffande eget boende i fritidshus att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk397,

21. beträffande uthyrning av fritidshus

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk377,1988/89:Sk418, 1988/ 89:Sk446 och 1988/89:Sk407,

22. beträffande gemensamma anläggningar för radhus m.m. att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk403,

23. beträffande beskattningen av olika bostadsföretag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk414 yrkande 2 i denna del, 1988/89:Sk451 och 1988/89:Sk459 yrkande 1,

24. beträffande gränsdragningen mot industrifastigheter att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk319,

25. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk444 yrkande 4,

26. beträffande lagfartsstämpeln för juridiska personer att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk444 yrkande 5,

27. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det vid proposition 1988/89:137 fogade förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Stockholm den 18 maj 1989 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

1988/89:SkU36

19 Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Karl Hagström (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).

Reservationer

1. Ensambeslut av särskilt förordnad ledamot (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Antalet fastighetstaxeringsnämnder har under ett antal år nedbringats från 2 531 stycken vid 1981 års allmänna fastighetstaxering till 332 stycken vid 1988 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus. Regeringens strävan är nu att befintliga fastighetstaxeringsnämnders kapacitet skall vara tillräcklig för att genomföra 1990 års allmänna fastighetstaxering av småhus. Detta skall ske genom ADB-stöd samt ett dominerande inslag av tjänstemannagranskning vid taxeringen.

Centern att det för för långt att låta av den av länsskattemyndigheten förordnade extra ledamoten fatta ensambeslut. Även om denna regel enligt förslaget skall tillämpas restriktivt, riskerar man att förtroendemännens insyn och inflytande påverkas menligt. Centern yrkar därför avslag på regeringens förslag i denna del.

Regeringen föreslår nu en ytterligare rationalisering av fastighetstaxeringsarbetet. Bl.a. skall den av länsskattemyndighet vid småhustaxeringen förordnade extra nämndledamoten få ökade befogenheter. Denne skall enligt förslaget få biträda nämndens ordförande, föredra ärenden i nämnden samt fatta beslut ojn taxering ensam då avvikelse från deklaration eller uppgift inte föreligger.

Centern ser en fara i en fortsatt reducering av förtroendemannainflytandet i taxeringsverksamheten. Vid fastighetstaxering har lokalkännedom en stor och positiv betydelse. Det gäller såväl fastighetens faktiska värdeläge, som dess underhållsstatus. Detta kan ofta inte korrekt bedömas utifrån enbart deklarationen. Med hjälp av förtroendemännens nära kännedom om för fastighetstaxeringen relevanta sakförhållanden ökar förutsättningarna för träffsäkra taxeringsbeslut. Därför är en bred förtroendemannamedverkan av stor betydelse.

Centern anser att det i framtiden finns goda förutsättningar att förbättra förtroendemännens möjligheter till inflytande bl.a. genom ett effektivt ADB-stöd. Det är angeläget att få en översyn av frågan hur man på olika sätt kan stärka förtroendemännens inflytande.

dels vid mom. 1 och mom. 27 i motsvarande del hemställt

1. beträffande ensambeslut av särskilt förordnad ledamot att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk58 yrkande 2 avslår proposition 1988/89:137 i denna del,

1988/89:SkU36

27. beträffande lagförslagen i propositionen i motsvarande del att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan beslutar att 20 kap. 7 § andra stycket skall utgå ur förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2. Förtroendemannainflytandet (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har - under åberopande av innehållet i reservation 1 - vid mom. 2 hemställt

2. beträffande förtroendemannainflytandet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk58 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande översyn av förtroendemännens inflytande vid fastighetstaxeringen.

3. Mätreglerna (mom. 3)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Centern anser att det kan finnas skäl att schablonisera mätreglerna för sluttningsvåningar, men boytan bör inte omfatta mer än ett normalt rumsdjup räknat från fönsterförsedd yttervägg, vid vilken omgivande mark ligger under eller i nivå med bostadens golv. I propositionen ansluter sig departementschefen till standardiseringskommissionens nya schablon som innebär att den del som ligger högst 6 meter från ytterväggen jämställs med våning helt ovan mark. Som anförs i motion Sk58 kan ett normalt rumsdjup knappast överstiga 5 meter. Därför bör boendeytan beräknas till 5 meter från nämnda väggs insida. Detta bör ges regeringen till känna.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande mätreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk58 yrkande 1 och med anledning av proposition 1988/89:137 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande mätreglerna för sluttningsvåningar.

4. Slopande av fastighetstaxeringen (mom. 5)

Bo Lundgren (m). Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Britta Bjelle (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk57 av Birgit Friggebo (fp) har fastighetstaxeringen med tiden förlorat i betydelse såväl för beskattningen som för olika ändamål utanför beskattningsområdet. Därtill kommer att fastighetstaxeringen i

1988/89: SkU36

kombination med beskattningsreglerna ofta ger ett resultat som inte kan anses godtagbart.

Som exempel nämns i motionen att taxeringsvärdena i attraktiva fritidsområden stigit kraftigt med därav följande problem för den bofasta befolkningen, bl.a. i form av en orimligt hög beskattning. Liknande problem förekommer även på andra håll, t.ex. i vissa storstadsområden.

Taxeringsvärdena är i stor utsträckning en olämplig bas för beskattningen. I samband med det arbete som nu pågår rörande en omfattande skattereform bör man enligt vår uppfattning ta vara på möjligheterna att utarbeta andra, enkla schabloner och normer så att de nuvarande problemen undviks.

Samtidigt bör man avsevärt förenkla den allmänna fastighetstaxeringen. Detta skulle spara en hel del byråkratiskt krångel och pengar åt staten liksom en hel del tidskrävande blankettifyllande och mätande för de boende.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande slopande av fastighetstaxeringen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk57 som sin mening ger regeringen vad som har har anförts om det minskade behovet av en allmän fastighetstaxering.

5. En allmän översyn av fastighetstaxeringen (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Riksdagen begärde redan 1982 en allsidig och förutsättningslös utredning avseende såväl de materiella som formella reglerna för fastighetstaxeringen i syfte bl.a. att åstadkomma förenklingar. Därefter har utskottet vid flera tillfällen, våren 1988 (SkU 1985/86:2), återkommit till behovet av en snar utredning av dessa frågor. Utskottet har förutsatt att frågorna skulle prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt.

Den utredning som regeringen så småningom tillsatt har begränsat sig till vissa detaljfrågor rörande 1990 års småhustaxering, och riksdagens utredningskrav har inte tillgodosetts. Detta är - som framhålls i motionerna - synnerligen allvarligt med tanke på den fastighetstaxering som nu genomförts i fråga om hyreshus och industrienheter m.m. och som planeras för övriga kategorier 1990 och 1992. Den av riksdagen begärda utredningen bör nu tillsättas utan ytterligare dröjsmål.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande en allmän översyn av fastighetstaxeringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 7 i denna del och 1988/89:Sk411 yrkande 8 i denna del begär att regeringen nu tillsätter den av riksdagen år 1982 begärda utredningen angående fastighetstaxeringen.

1988/89:SkU36

6. Särskild fastighetstaxering (mom. 7)

1988/89 :SkU36

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det nuvarande fastighetstaxeringssystemet bygger sedan länge på att alla fastigheter i landet skall taxeras om med vissa intervaller. Dessa har tidigare varit fem år. Den senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum 1981. Nästa skulle alltså ha ägt rum 1986. Genom skilda riksdagsbeslut har emellertid taxeringen framflyttats och har nu skett 1988 beträffande hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter med fortsättning 1990 beträffande småhus och 1992 beträffande lantbruksenheter.

Under åren mellan de allmänna fastighetstaxeringarna kan ny taxering ske om fastigheternas beskaffenhet påtagligt ändrats, t.ex. genom om- eller tillbyggnad. Andra förändringar beaktas först vid de allmänna fastighetstaxeringarna. Om prisnivån i vissa regioner eller för vissa fastighetstyper går ner kort tid efter en allmän fastighetstaxering kommer det alltså att gå lång tid innan detta kan beaktas. Som exempel kan nämnas att det vid 1984/85 års riksmöte fattade beslutet om fritt handredskapsfiske innebar ett allvarligt ingrepp i den enskilda äganderätten och att marknadsvärdet för fastigheter vilkas ägare försörjt sig på fiske kombinerat med jordbruk minskat betydligt i värde. En omtaxering av dessa fastigheter före 1992 års allmänna fastighetstaxering framstår därför som nödvändig. Även andra exempel kan anföras där en omtaxering på grund av sjunkande marknadsvärde är nödvändig.

Vi föreslår därför att sjunkande marknadsvärden skall kunna utgöra en grund för omtaxeringe så att en oskälig beskattning skall kunna undvikas. De krav på en ändring av reglerna som framställs i motionerna Sk335, Sk359 och Sk411 bör alltså bifallas.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande särskild fastighetstaxering att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk335,1988/89:Sk359 yrkande 7 i denna del och 1988/89:Sk411 yrkande 8 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts ovan.

7. Energisparande m.m. vid fastighetstaxeringen (mom. 8)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (ntp) har

dels anfört följande:

För småhus finns en rad åtgärder avseende energihushållning och rumsklimat som från samhällsekonomisk och folkhälsosynpunkt är mycket angelägna och lönsamma. Exempel på detta är förbättrad isolering, energisnåla värmesystem såsom värmepumpar, balanserad ventilation med värmeåtervinning m.m. Dessa åtgärder har med dagens energipriser och finansieringsmöjligheter tveksam privatekonomisk lönsamhet. Taxeringsvärdena påverkas emellertid i en riktning som innebär höjd fastighetsskatt.

Slopandet av energisparmålen och avskaffandet av allt stöd till energispar -

åtgärder riskerar skapa uppfattningen att staten inte har något intresse av hushållning med energi. Denna negativa uppfattning kommer kraftigt att förstärkas om de småhusägare som gjort angelägna insatser dessutom straffas med höjd fastighetsskatt.

Därför bör utredas hur extraisolering, värmepumpsanläggning, eldningsanläggning för träbränslen, balanserad ventilation med värmeåtervinning och liknande installationer kan skattemässigt gynnas. Inriktningen skall vara att höjda fastighetstaxeringsvärden på grund av dessa installationer inte skall innebära en motsvarande höjd fastighetsskatt.

Vi instämmer alltså i det krav på utredning i detta hänseende som framställs i motion Sk58. Därmed får yrkandet i motionerna Sk56 och Sk419 om ändrade regler i denna riktning anses vara tillgodosett.

I reservation 8 återkommer vi till andra åtgärder i samma riktning.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande energisparande m.m. vid fastighetstaxeringen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk58 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk56 yrkande 2 och 1988/89:Sk419 hos regeringen ger till känna vad som här har anförts beträffande lindrad fastighetsskatt med avseende på vissa investeringar i energisparåtgärder.

8. Avdragsrätt för energisparande (mom. 9)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservation 7 bör fastighetsskatten lindras för energibesparande åtgärder. En omställning av energisystemet bör underlättas även med andra ändringar av skattereglerna. Som yrkas i motionerna Sk327 och Sk460 bör energihushållande investeringar vara avdragsgilla. Avdragsrätten bör omfatta tilläggsisolering, effektivare energianvändning och investeringar för nyttjande av inhemsk energi. Ett införande av avdragsrätt för ”nettoinvesteringen” - dvs. den del som ej täcks av bidrag - ger småhusägarna och bostadsrättsinnehavarna samma förutsättningar som företagen. Dessa får alltid göra avskrivningar på sina investeringar förutsatt att dessa inte täcks av bidrag eller villkorslån som återbetalas.

Avdragsrätten medverkar till att investeringar som är lönsamma ur samhällsekonomisk synpunkt även blir privatekonomiskt fördelaktiga för den enskilda individen och är därför en verksam stimulans för att en riktig förnyelse av energisystemet skall kunna genomföras.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande avdragsrätt för energisparande

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk327 yrkande 2 och 1988/89:Sk460 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till en utvidgad avdragsrätt för energiinvesteringar och reparationer i småhus och flerbostadshus.

1988/89 :SkU36

9. Prisstatistiken (mom. 10)

1988/89:SkU36

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

För att få ett tillförlitligt underlag för fastighetstaxeringen är det av vikt att prisstatistiken grundar sig på ett så stort antal försäljningar som möjligt. När det gäller jordbruksfastigheter är antalet försäljningar begränsat och statistiken försämras ytterligare av att de s.k. släktförvärven inte tas med. Som framhålls i motionerna Sk395 och Sk398 representerar emellertid släktköpen oftast en noggrann och korrekt bedömning av fastighetens värde. Utan en sådan bedömning är det t.ex. inte möjligt att åstadkomma rättvisa mellan syskon vid t.ex. arvsskifte och ge den som övertar driften möjlighet att fullfölja förvaltandet av jordbruksfastigheten på rimliga ekonomiska villkor.

Det bör också observeras att andra försäljningar än släktköpen ofta påverkas av speciella faktorer som kan leda till förhållandevis höga köpeskillingar, som t.ex. kommuners förvärv för bostadsexploatering.

Vi instämmer i uppfattningen att det är felaktigt att inte medta släktförvärv vid fastställandet av prisnivån på jordbruksfastigheter. Släktförvärven borde i stället vara den grund på vilken prisbedömningarna vilar. Enstaka försäljningar till höga priser borde tillräknas lågt värde i statistiken.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande prisstatistiken att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk398 och med anledning av motion 1988/89:Sk395 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande prisstatistiken för jordbruksfastigheter.

10. Fastighetstaxeringens inverkan på beskattningen (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) har

dels anfört följande:

När det gäller vissa skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva turistområden har det i olika sammanhang uppmärksammats att taxeringsvärdet på fastigheter, som utnyttjas på en normalt sätt av den bofasta befolkningen, ofta påverkas av en ökad efterfrågan för fritidsändamål. Värdena kan av denna anledning bli så höga att de allvarligt försämrar möjligheterna för de ursprungliga fastighetsägarna att bo kvar och fortsätta sin verksamhet på orten. Utskottet har tidigare år hänvisat till att frågan skulle tas upp av bostadskommittén, men så har inte skett. Frågan har ej heller tagits upp av småhustaxeringskommittén.

Våren 1988 instämde finansministern i uppfattningen att det behövs särskilda åtgärder för att komma till rätta med problemen, även om det enligt

hans uppfattning var förenat med svårigheter att hitta en tillfredsställande lösning. Regeringen har emellertid inte vidtagit någon åtgärd i denna riktning. Risken är nu att de olägenheter som drabbat fastigheter av detta slag kommer att förstärkas på ett ohållbart sätt och att den bofasta befolkningen i de aktuella områdena kommer att drabbas under en lång tid framöver.

Som framhålls i flera av de aktuella motionerna är problemen likartade i många tätorter där bristen på bostäder drivit priserna i höjden.

Den allmänna fastighetstaxering som genomförs 1990 för småhus kommer att ligga till grund bl.a. för beräkningen av schablonintäkt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt för beskattningsåret 1990. Preliminära bedömningar visar att taxeringsvärdena kommer att öka med ca 50 % genomsnittligt för hela landet. I vissa regioner - storstäder, skärgårdsområden och andra ”attraktiva” områden - kommer taxeringsvärdeshöjningarna att bli omkring 100 %. Med nuvarande skatteregler innebär det skattehöjningar som i många fall blir mycket kraftiga.

Trots att de nya taxeringsvärdena således skall tillämpas redan nästa år har regeringen inte lagt fram något förslag som syftar till att motverka de kraftiga skattehöjningarna eller vidtagit åtgärder som syftar till att motverka den regionala obalans som också blir följden.

Eftersom långtgående förändringar av inkomstbeskattningen övervägs fr.o.m. 1991 bl.a. i form av höjd fastighetsskatt är det rimligt att låta nuvarande taxeringsvärden gälla också 1990 vid beräkning av fastighetsskatt, schablonbeskattning av småhus och bostadsrättshus, förmögenhetsbeskattning samt arvs- och gåvobeskattning.

Vi yrkar därför att riksdagen i princip beslutar att 1989 års taxeringsvärden för småhus fortfarande skall tillämpas vid beskattningen för beskattningsåret 1990 i enlighet med vad som anförts ovan. Härmed torde syftet med flertalet av de aktuella motionerna vara i allt väsentligt tillgodosett.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande fastighetstaxeringens inverkan på beskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk56 yrkande 1, 1988/89:Sk312, 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk330,

1988/89:Sk349, 1988/89:Sk359 yrkande 2, 1988/89:Sk394, 1988/ 89:Sk411 yrkande 2,1988/89:Sk414 yrkande 3,1988/89:Sk417 yrkande 2, 1988/89:Sk445 yrkande 6 i denna del, 1988/89:Sk449 i denna del, 1988/89:Sk803 yrkande 2 och 1988/89:Sk825 samt med avslag på motion 1988/89:Sk404 i princip beslutar att 1989 års taxeringsvärden för småhus fortfarande skall gälla vid beskattningen för beskattningsåret 1990 och begär förslag från regeringen hösten 1989 om erforderliga ändringar i skattelagstiftningen.

1988/89:SkU36

11. En kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 13)

1988/89:SkU36

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk311, Sk417 och Sk449 pekar motionärerna på de problem av olika slag som har uppkommit i attraktiva fritidsområden, framför allt i vissa skärgårdskommuner.

Den stora efterfrågan av fastigheter i attraktiva fritidsområden gör att många permanentbostäder omvandlas till fritidshus. Den del av den bofasta befolkningen som blir kvar isoleras ytterligare och ökar kostnaderna för kommunen att upprätthålla servicen ökar. Utvecklingen medför samtidigt att skatteunderlaget minskar. Härtill kommer att den kommunala garantibeskattningen för fastigheter har slopats.

I reservation 10 har vi föreslagit vissa åtgärder för att problemen för den bofasta befolkningen inte skall förvärras till följd av 1990 års fastighetstaxering. Detta är emellertid endast en tillfällig lösning av de speciella problem som uppkommer i samband med den nya fastighetstaxeringen. De grundläggande problemen kvarstår. När det gäller de enskilda skattebetalarna måste dessa problem lösa i anslutning till övriga frågor röranden den löpande bostadsbeskattningen.

När det gäller de kommunala problemen kan det konstateras att dessa i första hand gör sig gällande i områden där ett förhållandevis stort antal permamentbostäder ombildas till fritidsfastigheter som inte inbringar inkomst till den service som kommunen har skyldighet att hålla.

För att förhindra en fortsatt omvandling av permanentbebodda fastigheter till fritidsfastigheter har en utredning lagt förslag bl.a. om en förvärvsprövning enligt en ny förvärvslagstiftning. En bättre ordning kan vara - som föreslås i motionerna - att med ekonomiska styrmedel försöka komma till rätta med problemet. En form härför kan vara att låta kommunerna ta ut en kommunal fastighetsskatt på i kommunen belägna fastigheter som ej bebos permanent och ägs av ej i kommunen mantalsskrivna personer.

Enligt vår uppfattning bör regeringen pröva denna fråga tillsammans med det nyss angivna utredningsförslaget.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande en kommunal fastighetsskatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk417 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk311 och 1988/89:Sk449i denna del hos regeringen hemställer att frågan om en kommunal fastighetsskatt på fritidsfastigheter m.m. prövas i enlighet med vad som här har anförts.

12. Ett successivt slopande av fastighetsskatten (mom. 14) 1988/89:SkU36

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Genom riksdagsbeslut i december 1984 ersattes hyreshusavgiften fr.o.m. den 1 januari 1985 med en statlig fastighetsskatt. Den nya skatten innebär i jämförelse med hyreshusavgiften en avsevärd utvidgning av skattskyldigheten. Bl.a. berörs alla landets drygt 1,5 miljoner småhusinnehavare. Enskilt ägda hyresfastigheter och lokaler beskattas hårdare än vad gäller de s.k. allmännyttiga bostadsföretagen.

Regeringen föreslog hösten 1986 en ytterligare skärpning av skatten för enbart det enskilt ägda beståndet av hyresfastigheter och lokaler. Även detta förslag framlades utan tillfredsställande beredning. Även om en viss kompensation kom att utgå till enskilda fastighetsägare med statliga lån snedvrids konkurrensen ytterligare. Denna kritik kvarstår även efter den justering av beskattningsunderlaget som vidtogs våren 1987 med anledning av det förväntade utfallet av 1988 års fastighetstaxering.

Det är främst de småhusägare som redan har de dyraste boendekostnaderna som drabbas hårdast av fastighetsskatten. Det gäller särskilt småhusägare som finansierat sina hus utan statliga lån och sådana som under senare år förvärvat ett äldre hus. Det kan ofta röra sig om flerbarnsfamiljer som redan har en svår ekonomisk situation.

Även i fråga om flerfamiljshus kommer den sammanlagda effekten av fastighetsskatten och de bidrag som avses utgå för att kompensera skatten att diskriminera fastigheter som inte är statligt belånade. Därtill kommer att de olika skattesatserna (en högre för konventionellt beskattade fastigheter och en lägre för schablonbeskattade fastigheter som ofta tillhör allmännyttan) för att de privata fastighetsägarna till följd av bruksvärdesystemet inte ens kan ta ut tillräcklig hyra för att erhålla kostnadstäckning för skatten.

Fastighetsskatten bör successivt slopas. Behovet av att snabbt genomföra en omfattande marginalskattereform medger emellertid ingen sänkning beskattningsåret 1990.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande ett successivt slopande av fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 1 och 1988/89:Sk411 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för fastighetsskatt i enlighet med vad som har anförts.

13. Bostadsbeskattningens allmänna utformning (mom. 15)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Den nuvarande utformningen av villabeskattningen skapar två principiellt viktiga problem. För det första skiljer sig taxeringsvärdet för likadana hus högst väsentligt mellan olika orter och regioner i landet. Det innebär att

villaskatten slår mycket olika beroende på var i landet ett hus ligger. Denna olikhet är ofta klart större än den i och för sig förekommande olikheten i hyresnivåer. För det andra har, genom att avdrag inte längre medges för reparationer i småhus, det s.k. svarta arbetet ökat högst betydligt. Genom att avdragsrätten inte längre finns saknar villaägaren motiv att begära kvitto för utfört arbete. Vi återkommer strax till dessa avdragsfrågor.

Det bör utredas huruvida en ny metod för småhusbeskattning, som bygger på en värdering av boendeförmånen i sig, kan införas. Därvid bör övervägas om inte beskattningen av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter kan utformas på likartat sätt.

Vad som här har anförts bör ges regeringen till känna. Syftet med de aktuella motionerna är därmed i allt väsentligt tillgodosett.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 3 och 1988/89 :Sk411 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1988/ 89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk414 yrkande 2 i denna del, och 1988/89:Sk445 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen.

14. Bostadsbeskattningens allmänna utformning (morn. 15) Britta Bjelle och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) har

dels anfört följande:

Beskattningen av bostadsrättslägenheter och egnahem bör ske efter samma principer. Förutom skillnaderna i reavinstbeskattning finns det olikheter i de ekonomiska villkoren för innehav genom att villaägare måste ta upp en schablonintäkt, medan motsvarande beskattning inte sker av bostadsrätter. Även fastighetstaxeringen samt arvs- och förmögenhetsbeskattningen sker på olika villkor. Även om det kan finnas tekniska svårigheter att utforma en enhetlig beskattning så är dessa skillnader inte försvarbara.

Starka skäl, både regionala hänsyn och principiella om konsumtionsstyrning, talar för ett avskaffande av progressiviteten i intäktsschablonen för egnahem.

Det bör också framhållas att den största delen av hushållens sparande sker i egen bostad. Det är viktigt att bostadssparande och bostadsägande inte drabbas av en orimlig belastning genom nya taxeringsvärden och ett nytt skattesystem.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande bostadsbeskattningens allmänna utformning att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk414 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk445 yrkande 6 i denna del och med anledning av motionerna 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk359

1988/89:SkU36

yrkande 3 och 1988/89: Sk411 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen.

15. Schablonbeskattningens allmänna utformning (mom. 15)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Som framhålls i motion Bo205, som innehåller centerns riktlinjer för bostadspolitiken, är den grundläggande förutsättningen för en social bostadspolitik att alla skall kunna få en bostad till rimlig kostnad i en god miljö. En långsiktig bostadspolitik måste utformas med omsorg om den totala ekonomin och med hänsyn till kraven från andra samhällssektorer. De grundläggande sociala målen måste uppfyllas och rättvisa och solidaritet mellan de boende skapas genom att samhällets stöd på bostadssektorn riktas främst mot de grupper som behöver stöd.

När det gäller beskattningen måste en reformering av skattesystemet ha som mål att boendekostnaderna inte ökar för kraftigt. Det måste noggrannt analyseras vilka effekter den planerade skatteomläggningen får för boendekostnaderna så att den inte leder till så kraftiga fördyringar att enskilda människor försätts i en ekonomiskt ohållbar situation. Den kommande omläggningen av skatteuttaget måste vidare utformas så att det blir möjligt att till rimliga kostnader byta bostad mellan och inom olika upplåtelseformer samt att den kommande fastighetstaxeringen inte tillåts slå igenom i kraftigt ökade boendekostnader.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande schablonbeskattningens allmänna utformning att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del och med anledning av motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 3, 1988/89:Sk411 yrkande 3, 1988/89:Sk414 yrkande 2 i denna del, och 1988/89 :Sk445 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en ny utformning av småhusbeskattningen.

16. Slopande avunderskottsavdragen, m.m. (mom.16)

Lars Bäckström (vpk) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk444 bör rätten till underskottsavdrag i inkomstbeskattningen slopas. På så vis kan en rättvisare fördelning av skatterna erhållas och en sundare samhällsekonomi uppnås. Samtidigt bör man skapa förutsättningar för egnahemsägare m.fl. till en lånefinansiering med lägre räntor för att kompensera de effekter som uppkommer med ett fullständigt slopande av underskottsavdragen. På så sätt kan erforderliga differentieringar lättare låta

1988/89: SkU36

sig göras avseende olika kostnadsbilder i skilda delar av landet.

Underskottsavdragen i inkomstbeskattningen har ökat starkt under de senaste årtiondena och uppskattas till ca 50 miljarder kronor för år 1989. Det huvudsakliga i underskotten är räntor på egna hem. De utgör cirka två tredjedelar av de sammanlagda underskottsavdragen. Ett förhållandevis högt ränteläge sedan slutet av 1960-talet och starkt stigande villapriser har medverkat till ökningen av avdragen, men detta utgör endast en del av sanningen. Främst höginkomsttagare och kapitalstarka individer har systematiskt utnyttjat systemet till skatteplanering för att minimera de egna skatterna. Detta har i sin tur medverkat till att driva upp priserna. Ur skattemoralisk och fördelningspolitisk synpunkt är detta oacceptabelt. Sedan 1983 har värdet av underskottsavdragen begränsats. Detta är dock otillräckligt. Det är fortfarande lönsamt med lånefinansiering av viss konsumtion, framför allt för inkomsttagare med höga inkomster.

För att inte de slopade underskottsavdragen skall höja boendekostnaderna för vanligt folk behövs förändring av lånemö jligheterna. Här föreslår vi att en samhällelig bostadsbank inrättas där en låg och fast ränta hålles. Med en halvering av räntan för egnahem, bostadsrätter och fritidshus skulle det bli i stort samma kostnad som nuvarande system med underskottsavdrag.

Genom ett slopande av rätten till underskottsavdrag skulle skatteinkomsterna till stat och kommun öka med mellan 20 och 25 miljarder kronor brutto. Kostnaderna för de nya räntesubventionerna kan beräknas till mellan 10 och 15 miljarder kronor. Förslaget skulle alltså ge omkring 10 miljarder kronor netto i ökade skatteintäkter som i sin tur kan nyttjas till att sänka skatten för låg- och mellaninkomsttagare. Dessutom skulle det vara ett behövligt tillskott för de av regeringen redan hårt klämda kommunerna.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande slopande av underskottsavdragen, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om slopandet av underskottsavdragen och införandet av en samhällelig bostadsbank.

17. Reparation av egnahem (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Till grund för yrkandena i motionerna om ett avdrag vid beskattningen för kostnader för reparation och underhåll av eget hem ligger bl.a. önskemålet att genom en lämplig utformning av reglerna på ett positivt sätt motverka utbredningen av den svarta marknaden. De nuvarande problemen på detta område har man hittills sökt motverka genom en omfattande kontrollapparat. Effekterna härav är framför allt en ökad byråkrati och en förklarlig irritation hos dem som lojalt försöker följa bestämmelserna.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt för reparation

1988/89:SkU36

och underhåll av eget hem skulle vara ägnad att förbättra den nuvarande situationen. Det bör också framhållas att en avdragsrätt för kostnader av detta slag överensstämmer med de allmänna principer som gäller vid beskattningen.

Hur en avdragsrätt bör lösas i detalj är givetvis beroende av hur frågan om småhusbeskattningens framtida utformning löses. Dessa och andra härmed sammanhängande frågor bör enligt utskottets uppfattning prövas skyndsamt.

Regeringen bör i samband med sina ställningstaganden till bostadsbeskattningens utformning lägga fram förslag om en avdragsrätt för reparation och underhåll av eget hem. Med det anförda tillstyrker vi motionerna i denna del.

dels vid mom. 17 hemställt

16. beträffande reparation av egnahem att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 4, 1988/89:Sk411 yrkande 4 och 1988/89:Sk433 hos regeringen begär förslag av avdragsrätt vid beskattningen för reparation och underhåll av eget hem.

18. Reavinstbeskattningen på bostadsrätter (mom. 18)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svensson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) har

dels anfört följande:

Bostadsrätter har sedan länge diskriminerats i många hänseenden vid beskattningen jämfört med vad som gäller för boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Bostadskommitténs förslag innebär vissa förbättringar av reglerna, bl.a. så att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter läggs om i syfte att få en bättre överensstämmelse med vad som gäller för villor. Frågan behandlas nu i de pågående utredningarna om en skattereform. Enligt vår uppfattning är det angeläget att förbättringar av reglerna i detta avseende genomförs snarast möjligt så att försäljning av bostadsrätt inte längre missgynnas vid beskattningen.

Med det anförda tillstyrks de aktuella motionerna i denna fråga.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande reavinstbeskattningen på bostadsrätter att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk327 yrkande 1 i denna del, 1988/89:Sk359 yrkande 6, 1988/89:Sk411 yrkande 7 och 1988/89:Sk414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande beskattningen av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt.

1988/89:SkU36

19. Index vid beräkning avfastighetsvinsterm.m. (mom. 19)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De begränsningar av indexuppräkningen som genomfördes 1980 motiverades bl.a. med att möjligheterna till ränteavdrag i vad avser småhus annars behövde begränsas. Detta har - som anförs i motionerna Sk359 och Sk411 - medfört att reglerna blivit komplicerade. Att man i princip bortser från prisförändringarna under de fyra första åren gäller inte endast för anskaffningsvärdet utan också förbättringskostnader m.m. under innehavstiden. Härtill kommer flera invecklade bestämmelser. Detta har medfört att det blivit svårt för den enskilde att förstå den fulla innebörden av reglerna. Detaljutformningen i olika hänseenden orsakar också skattemyndigheterna ett avsevärt och onödigt merarbete. Det bör framhållas att begränsningarna slår mycket olika från fall till fall och att även den som i realiteten inte gjort någon vinst på en försäljning kan råka ut för en hård och omotiverad beskattning. Med det anförda instämmer vi i uppfattningen att begränsningarna av indexuppräkningen bör avskaffas och tillstyrker motionerna i denna del.

I motionerna Sk411 och Sk459 anförs att man samtidigt bör överväga att slopa reavinstbeskattningen helt eller att begränsa den till korta innehav. Vi tillstyrker motionerna även i denna del.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande index vid beräkning av fastighetsvinster m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk359 yrkande 5, 1988/89:Sk411 yrkandena 5-7 och 1988/89:Sk459 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan rörande beräkningen av realisationsvinst vid avyttring av fastighet.

20. Uthyrning av fritidshus (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svensson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) har

dels anfört följande:

Ett betydligt högre skattefritt intäktsbelopp för uthyrning av fritidsbostad är starkt önskvärt med tanke framför allt på angelägenheten av att främja turismen. Benägenheten hos enskilda att hyra ut sina fritidshus är fortfarande alltför låg. Detta beror bl.a. på att den enskilde givetvis vill undvika allt krångel och de kännbara effekter i övrigt som ett överskridande av den nuvarande 8 000-kronorsgränsen medför. Det är också en klar fördel om en övre beloppsgräns följer inflationen. En anknytning till basbeloppet är därför önskvärd. Den gräns på ett halvt basbelopp som föreslagits i motionerna Sk377, Sk418 och Sk446 är en rimlig avvägning. Vi tillstyrker således dessa motioner. Därmed är också syftet med motion Sk407 tillgodosett.

1988/89:SkU36

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande uthyrning av fritidshus att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk377,1988/89:Sk418 och 1988/89:Sk446 och med anledning av motion 1988/89:Sk407 antar följande

Förslag till Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse:

Gällande lydelse

Genom regeln i 24 § 2 mom. sista stycket första punkten undantas, under de förutsättningar som anges där, från tillämpning av bestämmelserna i 2 mom. första och andra styckena exempelvis fastigheter som under somrarna brukar hyras ut till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet hyrs ut under somrarna, fastigheter som till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse eller dylikt samt fastigheter som utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som avses här, om den årliga bruttointäkt som förvärvas därvid uppgår till högst 8000 kronor eller överstiger detta belopp men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. I den bruttointäkt, som det här är fråga om, skall dock inte räknas in intäkt på grund av del i samfällighet.

Reservanternas förslag

Genom regeln i 24 § 2 mom. sista stycket första punkten undantas, under de förutsättningar som anges där, frän tillämpning av bestämmelserna i 2 mom. första och andra styckena exempelvis fastigheter som under somrarna brukar hyras ut till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet hyrs ut under somrarna, fastigheter som till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse eller dylikt samt fastigheter som utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet bör anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som avses här. om den årliga bruttointäkt som förvärvas därvid uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för äret närmast före taxeringsåret eller överstiger halva basbeloppet men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. I den bruttointäkt, som det här är fråga om, skall dock inte räknas in intäkt på grund av del i samfällighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i fråga om 1990 års taxering.

1988/89:SkU36

21. Gemensamma anläggningar för radhus m.m. (mom. 22)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Beskattningsreglerna för radhussamfälligheter innebär att samfälligheterna inte beskattas. I stället beskattas delägarna i samfälligheten genom att värdet av gemensamhetsanläggningen inräknas i taxeringsvärdet för delägarnas fastigheter. Avkastningen av samfällighetens penningkapital o.d. beskattas också hos delägarna om deras andel av denna avkastning uppgår till minst 300 kr. Andelen i sådant kapital skall redovisas också vid förmögenhetsbeskattningen om värdet av andelen uppgår till minst 5 000 kr.

Yrkandet i motion Sk403 syftar till att ge samfälligheterna bättre möjligheter att reservera medel för framtida reparation och underhåll. Vi har förståelse för detta syfte. Det är också angeläget att reglerna förenklas såväl för samfälligheterna som för delägarna. Vi anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till uppräkning av de nämnda beloppsgränserna. Samtidigt bör övervägas om dessa inte bör utformas som skattefria bottenbelopp.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande gemensamma anläggningar för radhus m.m. att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk403 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om att ekonomiska föreningar och samfälligheter i kedjehus-, radhus- och villaområden bör få bättre möjligheter att bygga upp obeskattade fonder för reparationer och underhåll av för medlemmarna gemensamma anläggningar.

22. Beskattningen av olika bostadsföretag (mom. 23)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) har

dels anfört följande:

De yrkanden som framställs i motionerna Sk414, Sk451 och Sk459 grundar sig bl.a. på uppfattningen att allmännyttiga bostadsföretag och privata fastighetsägare bör beskattas efter enhetliga principer. Vi instämmer i denna uppfattning. En ändring av beskattningsreglerna i denna riktning torde också lägga en grund för sådana ändringar av bostadssubventionerna att man uppnår en ökad kostnadsneutralitet mellan olika förvaltningsformer. Hithörande problem bör enligt vår uppfattning prövas närmare av regeringen i samband med de pågående övervägandena om en skattereform.

dels vid mom. 23 hemställt

22. beträffande beskattningen av olika bostadsföretag att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk414 yrkande 2 i denna del, 1988/89:Sk451 och 1988/89:Sk459 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

1988/89:SkU36

beskattningen av allmännyttiga bostadsföretag och privata fastighetsägare.

23. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 25)

Lars Bäckström (vpk) har

dels anfört följande:

I motion Sk335 föreslås att fastighetsskatten skall utvidgas till industrifastigheter. Flera skäl, bl.a. likformighetskrav, talar för detta förslag.

Med gällande regler missgynnas bostads- och kontorsfastigheter i förhållande till industrifastigheter. Som skatten nu är konstruerad berörs t.ex. en bensinstationsanläggning med affärslokaler för livsmedel m.m. inte av skatten, medan däremot andra fastigheter med affärslokaler, kontor, bostäder etc. gör det. En mera generellt verkande skatt skulle innebära en större rättvisa mellan olika ägarkategorier, och den torde dessutom bli lättare att administrera och kontrollera. Genom att utvidga skatten till industrifastigheter uppnås framför allt den viktiga effekten att man kan få en välmotiverad omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter. Intäkterna, som nu när slutresultatet av 1988 års fastighetstaxering föreligger , kan uppskattas till 2 miljarder kronor - kan användas inom bostadssektorn för att pressa ned boendekostnaderna och till förbättring av bostadsbidragen.

Motion Sk444 yrkande 4 bör således bifallas.

dels vid mom. 24 hemställt

25. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 4 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

dels att i 1 och 4 §§ ordet ”industrienhet” infogas mellan orden ”hyresenhet" och ”eller”, dels att i 3 § första stycket införs en ny punkt, 1, av följande lydelse:

1) 2,5 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om fastigheten utgör industrienhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i fråga om 1990 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1990 års taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

1988/89:SkU36

24. Lagfartsstämpeln för juridiska personer (mom. 26)

1988/89:

Lars Bäckström (vpk) har

dels anfört följande:

Som anförs i vpk-motionen Sk444 florerar en osund fastighetsspekulation i de stora tätorterna. Denna företeelse driver upp priserna och därigenom också taxeringsvärdena och i sista hand hyrorna, framför allt med avseende på flerfamiljshus som juridiska personer köper och säljer. En höjning av stämpelskatten för juridiska personer bör vara ägnad att motverka denna företeelse. Med hänsyn till att stämpelskatten för juridiska personer är avdragsgill får en höjning till 10 % anses utgöra en rimlig avvägning. Motionen tillstyrks alltså i denna del.

dels vid mom. 26 hemställt

26. beträffande lagfartsstämpeln för juridiska personer att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 5 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

8 §

Nuvarande lydelse

Stämpelskatten är

Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten trettio kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då förvärvaren

1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egendomen hade erhållits som gåva,

2) är en bostadsrättsförening eller av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnden erkänd som ett allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet som gäller vid tiden för förvärvet,

3) är en kreditinrättning som enligt lag. reglemente eller bolagsordning är skyldig att åter avyttra egendomen,

4) är dödsbo.

Skatten är dock i fall som avses i första och andra styckena alltid lägst femtio kronor.

Föreslagen lydelse egendomens värde.

Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten etthundra kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då förvärvaren

1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egendomen hade erhållits som gåva,

2) är en bostadsrättsförening eller av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnden erkänd som ett allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet som gäller vid tiden för förvärvet,

3) är en kreditinrättning som enligt lag, reglemente eller bolagsordning är skyldig att åter avyttra egendomen,

4) är dödsbo.

Skatten är dock i fall som avses i första stycket alltid lägst femtio kronor och i fall som avses i andra stycket alltid lägst etthundra kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:SkU36

38 Särskilt yttrande

1988/89:SkU36

Fastighetstaxeringens inverkan på beskattningen (mom. 12) Gösta Lyngå (mp) anför:

För att tillfälligt lösa de problem som 1990 års småhustaxering kan medföra föreslås i reservation 10 att 1981 års taxeringsnivå skall gälla även vid 1991 års taxering. På sikt fordras att reglerna omarbetas så att ej acceptabla effekter kan undvikas.

Som framhålls i motion Sk56 leder nuvarande regler bl.a. till att ortsbor i vissa attraktiva fritidsområden får betala oskäligt hög fastighetsskatt. I motionen föreslås att detta missförhållande avhjälps genom att åsätta två olika taxeringsvärden. Ett värde för de aktuella fastigheterna i en fiskeby e.d. skulle avspegla husets kvalité m.m. och värde såsom fast bostad och det andra skulle uppskatta husets värde på den andra marknad som består av fritidshus. Förhållandet mellan dessa två taxeringsvärden bör enligt förslaget bestämmas på kommunal nivå och sedan tillämpas av fastighetstaxeringsnämnd och vid beskattningen.

Från miljöpartiets sida anser vi att detta förslag är ägnat att motverka de angivna skatteproblemen för den fast bosatta befolkningen i dessa områden och kan bidra till att den snabba, ej önskvärda prisutvecklingen dämpas. Vi återkommer till detta förslag i annat sammanhang.