Allmänna pensionsfondens placeringsbestämmelser

Näringsutskottets betänkande 1989/90: NU 12

Allmänna pensionsfondens

placeringsbestämmelser 1989/90

NU1Z

Ärendet

I proposition 1989/90:27 har regeringen föreslagit riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.

En motion har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om möjlighet för allmänna pensionsfondens första—tredje fondstyrelser att placera viss del av sitt kapital i utländska obligationer m.m. I en motion, som följs upp genom en reservation, förordas från miljöpartiets sida i stället att motsvarande del av fondmedlen skall placeras i mindre företag, på sikt genom s.k. närfonder.

Propositionen

Enligt den föreslagna ändringen i reglementet för allmänna pensionsfonden får första—tredje fondstyrelserna placera högst 10 % av det förvaltade fondkapitalet — vilket för närvarande uppgår till ca 350 miljarder kronor — i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta.

Motionen

Yrkande

1989/90:N1 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag i proposition 1989/90:27 om [allmänna pensionsfondens] placeringsbestämmelser,

2. sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att [allmänna pensionsfondens] medel i viss utsträckning placeras i mindre företag i decentraliserande syfte och på sikt i s.k. närfonder.

1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 12

Motivering

1989/90:NU12

Motionärerna ställer sig tveksamma till att "skattemedel", som är att betrakta som svenskt sparande, undandras den svenska kapitalmarknaden. Det lättrörliga internationella kapitalet tenderar, hävdar de, att koncentrera sig till områden där snabba vinster är att hämta genom en ansvarslös miljö-, arbetsmiljö- och regionalpolitik. Dessutom främjas en svårkontrollerbar maktkoncentration som leder till storskalig tillverkning och en människofientlig struktur. Den del av allmänna pensionsfondens medel som nu föreslås bli placerad i utländsk valuta borde i stället användas för decentraliserad, miljövänlig verksamhet i måttlig skala. På längre sikt borde dessa medel ingå i s.k. närfonder, en för varje kommun.

Utskottet

Allmänna pensionfonden, som förvaltar de avgifter som erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspension, har två syften. Det ena är att klara tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet, det andra att möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället.

Den alldeles övervägande delen av fondens medel — vid slutet av september 1989 ca 337 miljarder kronor — är placerade i obligationer, främst sådana som har utfärdats av de bostadsfinansierande instituten och av staten. En inte ringa del har placerats i reverslån, särskilt till kommunfinansierande och företagsfinansierande institut. Placeringar i företagslån förekommer också. Sedan år 1988 har första—tredje fondstyrelserna möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. En begränsad del av fondkapitalet utnyttjas för riskbärande placeringar genom fjärde och femte fondstyrelserna samt de fern löntagarfondstyrelserna.

På hemställan av första—tredje fondstyrelserna föreslår regeringen nu att dessa får möjlighet att placera högst 10 % av förvaltade medel i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser i utländsk valuta. Förslaget har sin bakgrund i den aktuella avvecklingen av valutaregleringen. Liksom andra institutionella placerare skulle allmänna pensionsfonden beredas tillfälle att effektivisera förvaltningen och sprida riskerna. Fullmäktige i riksbanken liksom övriga remissinstanser har tillstyrkt att placeringsmöjlighetema utvidgas på detta sätt.

Från miljöpartiet de grönas sida framförs i motion 1989/90:N1 invändningar mot regeringens förslag. Medel som ingår i allmänna pensionfonden bör, menar motionärerna, inte undandras den svenska kapitalmarknaden och tillföras det lättrörliga internationella kapitalet; maktkoncentration och storskalig tillverkning befrämjas i så fall. I stället borde den berörda delen av fondkapitalet placeras i lokala svenska företag som bedriver småskalig verksamhet.

Utskottet finner motiven för den föreslagna ändringen i allmänna pensionsfondens placeringsbestämmelser bärande. Till motionärerna vill utskottet genmäla att ändringen inte torde resultera i ett ensidigt

utflöde av svenskt kapital. Det är fråga om en ökad internationalisering av kapitalmarknaden. Samtidigt som svenska placeringar görs utomlands kan utländska placerare förvärva obligationer som är utställda i svenska kronor.

Frågan om i vilken utsträckning medel ur allmänna pensionsfonden skall användas för riskbärande placeringar bör, anser utskottet, hållas skild från den fråga om ökad spridning av fondens obligationsportfölj som nu är aktuell. Utskottet vill påpeka att marknadsvärdet av fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas värdepappersport följ vid det senaste årsskiftet uppgick till ca 32,4 miljarder kronor, dvs. ett något mindre belopp än det som propositionen avser. Av det nämnda beloppet var ca 30,5 miljarder kronor placerade i börsnoterade och ca 1,2 miljarder kronor i onoterade svenska aktier. Även om den av motionärerna tilltänkta omdispositionen av fondmedel är avsedd att genomföras på längre sikt är det alltså ett principiellt sett mycket vittsyftande motförslag som framlägga i motionen.

Utskottet avstyrker motion 1989/90:N1 (mp) och tillstyrker regeringens förslag.

Som fullmäktige i riksbanken har påpekat har på senare tid ett flertal olika ändringar i allmänna pensionsfondens placeringsbestämmelser gjorts, samtidigt som de yttre förhållandena på kapitalmarknaden har ändrats. Utskottet finner det i likhet med fullmäktige önskvärt att regeringen nu aktualiserar frågan om en samlad översyn av de lagregler som styr fondstyrelsernas förvaltning av medel.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:N1 antar det i proposition 1989/90:27 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.

res. (mp)

Stockholm den 5 december 1989 På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m) och Björn Kaaling (s).

1989/90:NU12

3 Reservation

1989/90:NU12

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med "Utskottet finner" och slutar på s. 3 med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Huvudsyftet med allmänna pensionsfonden är att den skall möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället. Att en icke ringa del av fondkapitalet placeras på den utländska marknaden inför ett nytt riskmoment i fondförvaltningen och främjar maktkoncentration samt storskalig och miljöfarlig industriproduktion. Detta står inte i överensstämmelse med fondens syfte. Det finns skäl för en undersökning av svenska folkets uppfattning i frågan huruvida medel ur allmänna pensionsfonden bör placeras i främmande valutor. Såsom förordas i motion 1989/90:N1 (mp) bör en andel av fondkapitalet motsvarande den som regeringens förslag gäller i stället utnyttjas i decentraliserande syfte och således placeras i mindre företag. På längre sikt bör detta ske genom närfonder, upprättade i varje kommun på basis av de nuvarande löntagarfonderna.

Utskottet avstyrker regeringens förslag och tillstyrker motionen. Regeringen bör således förelägga riksdagen förslag till en ändring i reglementet för allmänna pensionsfonden av den innebörd som motionärerna har angett.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N1 avslår proposition 1989/90:27 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

gotab 99365. Stockholm 1989