Vissa anslag inom utrikesdepartementets område

Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU26

Vissa anslag inom utrikesdepartementets område

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1989/90:100 (budgetpropositionen) bilaga 5 (utrikesdepartementet) punkterna B 6 och B 7 (bidrag till vissa internationella organisationer) och E 1—E 3 (utrikeshandel och exportfrämjande),

dels — helt eller delvis — sex motioner med anknytning till anslaget Exportfrämjande verksamhet,

dels proposition 1989/90:150 (kompletteringspropositionen) bilaga 2 (utrikesdepartementet), som avser nya former för finansiering och drift av Handelsprocedurrådet.

En av motionerna, om resurser till allsidig Europainformation, har utrikesutskottet med yttrande (1989/90:UUly) överlämnat till näringsutskottet. Yttrandet återges som bilaga (s. 14).

Statssekreterare Michael Sohlman och departementsrådet Mats Ringborg, utrikesdepartementets handelsavdelning, och verkställande direktör Bo Hampus Israelsson, Sveriges exportråd, har inför utskottet lämnat upplysningar i fråga om den svenska handelsrepresentationen i Sovjetunionen. Utskottet har också tagit del av vissa skrivelser i detta ämne.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag och vissa bemyndiganden m.m. avseende organisationer för internationell handel och råvarusamarbete, internationell råvarulagring, kommerskollegium, exportfrämjande verksamhet och exportkreditnämnden. De motionsyrkanden som behandlas i sammanhanget avstyrks. Två av dem, som går ut på att ett fristående handelskontor skall ersätta den exportfrämjande organisationen vid Sveriges ambassad i Moskva, följs upp i reservationer av vilka den ena (m) till skillnad från den andra (fp, c) utmynnar i krav på att anslag nu skall anvisas för ändamålet. Två andra yrkanden ligger till grund för en reservation (m, fp, c) om att regeringen skall anmodas lägga fram en plan för organisationen av det exportfrämjande

1989/90

NU26

1 Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 26

arbetet i Östeuropa; utskottet förutsätter att så kommer att ske utan någon särskild framställning från riksdagen. Enligt en fjärde reservation (v, mp) skall 12 milj.kr. anslås till allsidig Europainformation.

Proposition 1989/90:100

I proposition 1989/90:100 bilaga 5 har regeringen — efter föredragning av statsrådet Anita Gradin — framlagt förslag om anslag m.m. under tredje huvudtiteln. Under här angivna punkter föreslås följande:

B 6. Organisationer för . internationell handel och råvarusamarbete m.m. (s. 32—34)

att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 7 835 000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s. 34 f.)

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s. 156—158)

att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag av 43 874 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 158—165) att riksdagen

1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 254 578 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35 000 000 kr.,

3. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp på högst 8 000 000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar (s. 165-168) att riksdagen

1. godkänner förslag om avskaffande av kursgarantier,

2. bemyndigar regeringen att medge att EKN tills vidare oförändrat får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 500 000 000 kr.,

3. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1989/90:NU26

2 Proposition 1989/90:150 Förslag

I proposition 1989/90:150 (bilaga 2) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Lena Hjelm-Wallén — föreslagit riksdagen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad föredragande statsrådet har förordat för statens del godkänna ett avtal om drivande av Handelsprocedurrådet.

Förslagets huvudsakliga innebörd

Handelsprocedurrådet, som drivs gemensamt av staten och näringslivet, verkar för förenkling av handelsprocedurer. Härmed avses de åtgärder, rutiner och formaliteter som är förknippade med insamling, presentation, överföring och behandling av information som är nödvändig i nationell och internationell handel. Inför en ny avtalsperiod har förts överläggningar om rådets fortsatta verksamhet. Det avtal som nu föreligger innebär en delvis förändrad inriktning av rådets verksamhet och en utvidgad krets av huvudmän. I fortsättningen avses rådet ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om elektroniskt dokumentutbyte. Tolv parter skall ingå som huvudmän. Envar av dem skall bidra till rådets finansiering med ett årligt belopp som räknas upp i likhet med basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bland parterna på den statliga sidan är utrikesdepartementet och kommerskollegium, vilkas bidrag för budgetåret 1990/91, sammanlagt 500 000 kr., avses belasta reservationsanslaget E 2, Exportfrämjande verksamhet.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90.U305 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen anslår 12 milj. kr. att användas till Europainformation enligt vad som anförts i motionen.

1989/90:N237 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för att främja exporten av trävaruproduktionen.

1989/90:N266 av Rune Rydén (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett informationskontor i Öresundsregionen.

1989/90:N307 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelsrepresentation i Tallinn,

1989/90:NU26

5. under utrikesdepartementets huvudtitel till E 2, Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 259 578 000 kr.

1989/90:N311 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett handelskontor i Moskva,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för inrättande av handelskontor i Polen, Östtyskland och de baltiska länderna.

1989/90:N316 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt bidrag till marknadsföring av trävaror.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer

Från anslaget organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. Huvudparten av beloppet avser GATT-organisationen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett anslag av 7 835 000 kr.

Det föreslagna anslaget på 2,5 milj.kr. till internationell råvarulagring avser kostnader sammanhängande med 1987 års internationella naturgummiavtal och sjätte internationella tennavtalet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utrikeshandel och exportfrämjande Allmänt

Kommerskollegium omfattas av en försöksverksamhet med treåriga budgetramar. Av en beräknad utgiftsminskning om 5 % under perioden 1988/89—1990/91 återstår 2 procentenheter som skulle folia på det sista av de tre budgetåren. Det fortsatta arbetet rörande västeuropeiska integrationsfrågor kommer emellertid, anförs det i propositionen, att medföra omfattande och ökande insatser av kollegiet. Därför föreslår regeringen en resursförstärkning med något större belopp än den beräknade utgiftsminskningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett anslag till kommerskollegium på ca 43,9 milj.kr.

De sex motioner som behandlas i detta betänkande har på olika sätt samband med anslaget till exportfrämjande verksamhet . De frågor som motionärerna har tagit upp behandlas i det följande under skilda rubriker. Anslaget är beräknat till ca 254,6 milj.kr., varav huvudparten är avsedd att disponeras av Sveriges exportråd. Ett 5 milj.kr. högre anslagsbeiopp påyrkas i en motion som konsekvens av ett där föresla -

1989/90:NU26

get inrättande av ett handelskontor i Moskva. Frågan om ett sådant tilläggsbelopp behandlar utskottet i nästa avsnitt tillsammans med organisationsfrågan. Här tillstyrker utskottet det av regeringen angivna anslagsbeloppet. I den mån inte annat följer av den kommande framställningen har utskottet ingenting att erinra mot vad som anförs i propositionen beträffande detta anslag. Utskottet tillstyrker också att regeringen får begärda bemyndiganden att medge utSstelser om stöd till svensk projektexport och till konsultexport till belopp på högst 35 milj.kr. resp. högst 8 milj.kr.

Från anslaget till exportfrämjande verksamhet skall vissa kostnader för Handelsprocedurrådet betalas. Ett nytt avtal om drivande av detta råd har presenterats i proposition 1989/90:150 (kompletteringspropositionen). Avtalets innebörd har redovisats i det föregående (s. 3). Utskottet tillstyrker att riksdagen, såsom regeringen föreslår, bemyndigar den att godkänna avtalet för statens del.

Till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar begär regeringen att ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas som förslagsanslag. Den verkliga belastningen på anslaget påverkas förutom av premiesättningen och skadeutvecklingen också av i vilken mån tidigare skatteersättningar kan återvinnas. I propositionen redovisas att exportkreditnämndens skaderegleringar har kraftigt minskat sedan verksamhetsåret 1986/87 och att återvinningarna samtidigt har fördubblats. Under år 1988/89 resulterade verksamheten i ett underskott av 287 milj.kr. Enligt en s.k. normalprognos förutses för såväl innevarande som nästa budgetår ett underskott av 200—250 milj.kr.; därefter skulle ett nollresultat eller ett mindre överskott kunna uppnås.

Regeringen begär bemyndigande att medge att exportkreditnämnden tills vidare oförändrat får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 500 milj.kr. Vidare föreslås att den år 1976 införda möjligheten för nämnden att lämna garantier för valutakursförändringar (kursgarantier) skall avskaffas; under de år som gått har endast en sådan garanti utfärdats.

Utskottet tillstyrker regeringens här angivna förslag beträffande exportkreditnämnden.

Handelskontor i Moskva

Sveriges exportfrämjande verksamhet i Sovjetunionen bedrivs inom utrikesrepresentationens ram. I anslutning till ett par motioner uttalade riksdagen förra året (1988/89-.NU19) att det var angeläget att regeringen skyndsamt prövade förutsättningarna för inrättande av ett fristående handelskontor i stället för handelsavdelningen vid ambassaden i Moskva. Därvid borde också önskvärdheten av att en handelsrepresentation skulle komma till stånd i Baltikum beaktas.

I budgetpropositionen anmäls att frågan noga har övervägts inom regeringskansliet efter samråd med berörda parter. Övervägandena har lett till slutsatsen att den exportfrämjande kapaciteten inom ambassaden bör förstärkas med särskild kommersiellt inriktad expertis. Föredragande statsrådet anger som sin uppfattning att det exportfrämjande

1989/90:NU26

arbetet i Sovjetunionen inom överskådlig framtid bäst drivs inom ambassadens ram. Exportrådet har under våren inlett rekrytering av en marknadschef som skall vara placerad vid ambassadens handelsavdelning.

Yrkanden om inrättande av ett fristående handelskontor framställs i år på nytt i två motioner, 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N311 (c). Den pågående förändringen av den sovjetiska ekonomin kan förväntas innebära att de planekonomiska inslagen minskar, anförs det i den förstnämnda motionen. Detta borde ge bättre förutsättningar för utveckling av handelsförbindelserna mellan Sverige och Sovjetunionen. Liksom fallet är i Tjeckoslovakien och Ungern borde Sverige ha ett handelskontor i Moskva. Motionärerna föreslår att anslaget till exportfrämjande verksamhet skall ökas med 5 milj.kr. för ändamålet. Enligt den andra motionen skall riksdagen göra ett uttalande till regeringen om att den berörda organisatoriska förändringen är angelägen. Erfarenheter från andra handelskontor uppges visa att näringslivet och de enskilda företagen har lättare att skapa kontakt via ett handelskontor än via en ambassad. Det sägs också vara lättare att rekrytera kvalificerad personal med kommersiell inriktning till ett handelskontor.

I propositionen meddelas att en särskild utredare (UD 1989:02) — f.d. generaldirektör Axel Wallén — har tillkallats för att göra en förutsättningslös översyn av statens roll i det exportfrämjande arbete som drivs genom Sveriges exportråd inkl. dess utlandsorganisation. Direktiven (dir. 1989:38) innehåller bl.a. följande. Utredaren skall analysera om, och i så fall hur, målen och förutsättningarna för det statliga engagemanget har förändrats bl.a. mot bakgrund av förändringar i vår omvärld och i företagens efterfrågan på Exportrådets resurser. Han skall även pröva om de nuvarande formerna för samarbete mellan stat och näringsliv i fråga om Exportrådet är rationella. En utvärdering av den hittillsvarande verksamheten skall omfatta bl.a. utlandsorganisationens omfattning och placering. Utredningsarbetets resultat skall presenteras i slutet av år 1990.

Ytterligare ett utredningsuppdrag, som har meddelats helt nyligen, har betydelse i sammanhanget. Ambassadör Torsten Örn har fått i uppdrag att göra en översyn av den framtida svenska representationen

i Östeuropa.

Utskottet har mot bakgrund av riksdagens ställningstagande förra året och de nu aktuella motionerna låtit först Exportrådets verkställande direktör och därefter företrädare för utrikesdepartementets handelsavdelning belysa frågan om hur handelsrepresentationen i Sovjetunionen lämpligen bör vara organiserad. Det har framkommit att den lösning som anges i budgetpropositionen är grundad på en uppgörelse mellan departementet och Exportrådet. Den innebär bl.a. att den nya befattningshavare som Exportrådet rekryterar blir chef för en handelsfrämjande sektion inom ambassadens handelsavdelning; en annan sektion svarar för ekonomiska och handelspolitiska frågor.

Den av näringslivet bildade Kommittén för främjande av handeln mellan Sverige och Sovjetunionen har skriftligen hos statssekreteraren vid utrikesdepartementets handelsavdelning bekräftat att kommittén

1989/90: NU26

har förordat att personalen vid ambassaden skall förstärkas i stället för att ett handelskontor inrättas. Kommittén har därvid bl.a. anfört att det under nu rådande förhållanden är viktigt att i största möjliga utsträckning undvika personalbyten.

Mot här angiven bakgrund godtar utskottet att det exportfrämjande arbetet i Sovjetunionen tills vidare bedrivs i den organisatoriska form som anges i propositionen, dvs. genom den personellt förstärkta handelsavdelningen vid ambassaden. Utskottet utgår härvid från att alternativet med ett fristående handelskontor, vilket enligt utskottets bedömning har betydande fördelar, ingående övervägs vid utredningsarbetet rörande det exportfrämjande arbetet och rörande den svenska representationen i Östeuropa och att resultatet av dessa överväganden så snart det kan ske redovisas för riksdagen. Med vad nu sagts avstyrks motionerna 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N311 (c) i här aktuella delar.

Handelskontor i Baltikum, Polen och Tyska demokratiska republiken

De båda motioner som har nämnts i föregående avsnitt behandlar också frågor om svensk handelsrepresentation i andra delar av Östeuropa. Östersjögemenskapen motiverar att Sverige planerar för särskilda handelspolitiska insatser riktade mot de baltiska staterna, sägs det i motion 1989/90:N307 (m). Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om att inrättandet av en svensk handelsrepresentation i Tallinn bör få stöd i lämpliga former. I motion 1989/90:N311 (c) föreslås att regeringen skall anmodas att framlägga ett program för inrättande av handelskontor i de baltiska länderna, Polen och Tyska demokratiska republiken.

Utskottet har inhämtat följande om utrikesförvaltningens och Exportrådets aktiviteter i de angivna länderna. Ambassaderna i Warszawa och Berlin har nyligen förstärkts på den kommersiella sidan. Enligt utrikesdepartementets bedömning bedrivs det exportfrämjande arbetet här bäst inom ambassadernas ram. Exportrådet har kraftigt utökat sina kontakter med Estland och inrättat en särskild affärsgrupp för ändamålet. Därutöver har Exportrådet placerat en medarbetare vid det avdelningskontor till generalkonsulatet i Leningrad som har upprättats i Tallinn. Utvecklingen i övriga delar av Baltikum avses få ge vid handen om likartade lösningar kan bli aktuella i Riga och Vilnius.

Den förestående översynen av den svenska representationen i Östeuropa kommer naturligen att omfatta också handelsrepresentationen i de länder som berörs i motionerna.

Utskottet utgår från att regeringen på grundval av det utredningsarbete som har nämnts i det föregående kommer att för riksdagen redovisa en plan för bl.a. organisationen av det exportfrämjande arbetet i olika östeuropeiska länder. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet de båda motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt.

1989/90:NU26

7 Informationskontor i Oresundsregionen

1989/9ChNU26

På utskottets förslag (1989/90:NU19 s. 6) avslog riksdagen förra året, liksom också året dessförinnan, en motion om inrättande av ett informationskontor i Oresundsregionen med inriktning på att ge små och medelstora företag vägledning för handel över gränserna. Behovet av och formerna för sådana rådgjvningsinsatser som det var fråga om borde, menade utskottet, prövas på regional nivå. Motion 1989/90:N266 (m) är en ordagrann upprepning av förra årets motion. Den avstyrks.

Främjande av trävaruexport

Särskilda insatser för att främja exporten av trävaror förespråkas i två motioner, 1989/90:N237 (s) och 1989/90:N316 (c). I båda åberopas följande förhållanden, som skulle ligga till grund för ett uttalande av riksdagen i ämnet. Av Sveriges trävaruproduktion exporteras 60 %, vilket år 1989 medförde ett nettotillskott till bytesbalansen av ca 8,7 miljarder kronor. Inte ens de största sågverken har emellertid en större marknadsandel i något annat land än 4 å 5 %; det är därför svårt för dem att bearbeta marknaden. Opinionen mot skövlingen av regnskogar skapar tillfälle för den svenska trävaruindustrin att söka nå ytterligare marknadsandelar. Träinformation, som är Svenska sågverksoch trävaruexportföreningens organ för marknadsfrämjande arbete, behöver resurser för exportfrämjande åtgärder. De flesta andra exportländer har betydande statliga bidrag för sin marknadsföring.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på insatser som nu görs på detta område under medverkan från statens sida. Sveriges exportråd satsar på export av förädlade trävaror bl.a. genom affärsområdet Byggoch energiteknik. Träinformation får bidrag dels från statens industriverks branschprogram för den träbearbetande industrin (1 milj.kr. under detta budgetår), dels från styrelsen för teknisk utveckling (2,4 milj.kr.).

En liknande motion avstyrktes av utskottet (1989/90:NU19 s. 8) och avslogs av riksdagen förra året. Utskottet redogjorde för förekommande och planerade statliga insatser till stöd för trävaruexporten och påpekade att det är Exportrådets uppgift att göra erforderliga prioriteringar i fråga om exportfrämjande åtgärder. Exportrådets stöd riktar sig till enskilda företag, framhöll utskottet; organisationer får däremot inga bidrag från Exportrådet.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1989/90:N237 (s) och 1989/90:N316 (c).

Resurser för allsidig Europainformation

Utrikesutskottet har med eget yttrande till näringsutskottet överlämnat motion 1989/90:U305 (mp), vari begärs att riksdagen skall anslå 12 milj.kr. att användas till allsidig information i Europafrågan till allmänheten inför kommande riksdagsbeslut. Näringslivet satsar mångmiljonbelopp för att påverka opinionen och beslutsfattare på olika

nivåer att acceptera EG-anpassning och i förlängningen EG-medlemskap, säger motionärerna. Däremot saknas det nästan helt resurser för en allsidig bedömning av olika möjligheter som Sverige har när det gäller samarbete med övriga länder i Europa. I detta sammanhang nämns de förändringar som har ägt rum i Östeuropa. Utrikesutskottet konstaterar i sitt yttrande (se s. 14) att betydande resurser satsas på spridande av information om det europeiska integrationsarbetet. Av den del av anslaget till exportfrämjande åtgärder som avses stå till regeringens disposition har ett belopp om 7,8 milj.kr. — mot

2 milj.kr. innevarande budgetår — beräknats för kostnader som hänför sig till utrikesdepartementets informationsverksamhet i Sverige rörande det västeuropeiska integrationsarbetet. Anslagsposten avses användas för en bred informationsspridning, säger utrikesutskottet med ett citat från propositionen. Utrikesutskottet utgår från att berörda frågor därmed får en allsidig belysning.

Näringsutskottet instämmer med utrikesutskottet. Som har framgått innebär regeringens medelsberäkning ett mycket kraftigt tillskott till informationsresurserna på området. Det får förutsättas att informationen blir allsidig. Motion 1989/90:U305 (mp) avstyrks med vad nu har sagts.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5 punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och rävarusamarbete m.m. för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7 835 000 kr.,

2. beträffande internationell råvarulagring

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 punkt B 7 till Internationell råvarulagring för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,

3. beträffande kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5 punkt E 1 till Kommerskollegium för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 43 874 000 kr.,

4. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5 punkt E 2 och med avslag på motion 1989/90:N307 yrkande 5

a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 254 578 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35 000 000 kr.,

c) bemyndigar regeringen att medge att utfåstelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp på 8 000 000 kr.,

1989/9ChNU26

5. beträffande Handelsprocedurrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:150 bilaga 2 bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i propositionen godkänna ett avtal om drivande av Handelsprocededurrådet,

6. beträffande exportkreditnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 5 punkt E 3

a) godkänner det i propositionen framlagda förslaget om avskaffande av kursgarantier,

b) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden tills vidare oförändrat får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 500 000 000 kr.,

c) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

7. beträffande handelskontor i Moskva

att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 5 och motion 1989/90:N311 yrkande 4,

res. 1 (fp, c) res. 2 (m)

8. beträffande exportfrämjande verksamhet i Östeuropa

att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 4 och motion 1989/90:N311 yrkande 5,

res. 3 (tn, fp, c)

9. beträffande informationskontor i Öresundsregionen att riksdagen avslår motion 1989/90:N266,

10. beträffande främjande av trävaruexport

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N237 och 1989/90:N316,

11. beträffande resurser för allsidig Europainformation att riksdagen avslår motion 1989/90:U305.

res. 4 (v, mp)

Stockholm den 29 maj 1990 På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Rolf L Nilson (v), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson (c) och Krister Skånberg (mp).

1989/90:NU26

10 Reservationer

1. Handelskontor i Moskva (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Mot här" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning står det klart att den svenska exportfrämjande verksamheten i Sovjetunionen bör ha sin förankring i ett fristående handelskontor i Moskva. Varken från regeringens eller från näringslivets sida har anförts några bärande skäl häremot. Tvärtom finns det, som företrädare för Exportrådet har redovisat, väsentliga fördelar med en sådan organisation. De utredningar som har nämnts bör inte få fördröja en angelägen förändring av den nuvarande handelsrepresentationen i Sovjetunionen.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen understryka att det är angeläget att ett fristående handelskontor med det snaraste inrättas i Moskva. Genom ett sådant uttalande tillgodoses motion 1989/90:N311 (c) i här aktuell del liksom väsentligen också motion 1989/90:N307 (m) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande handelskontor i Moskva att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N311 yrkande 4 och med anledning av motion 1989/90:N307 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna .vad utskottet anfört.

2. Handelskontor i Moskva (mom. 7)

Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Mot här" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets — — — (= reservation 1) — — — i Sovjetunionen.

Riksdagen bör, såsom föreslås i motion 1989/90:N307 (m), utöver vad regeringen har begärt — och utskottet i det föregående har tillstyrkt — anvisa 5 milj.kr. under anslaget till exportfrämjande åtgärder att användas för inrättande och drift av ett handelskontor i Moskva under budgetåret 1990/91. Genom ett sådant beslut blir också det nu aktuella yrkandet i motion 1989/90:N311 (c) tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande handelskontor i Moskva att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N307 yrkande 5 och med anledning av motion 1989/90:N311 yrkande 4 utöver tidigare till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1990/91 anvisat belopp (moment 4) anvisar 5 000 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

1989/90:NU26

3. Exportfrämjande verksamhet i Östeuropa (mom. 8)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "detta avsnitt" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att regeringen så snart som möjligt — på grundval av det utredningsarbete som har nämnts i det föregående — för riksdagen redovisar en plan för organisationen av det exportfrämjande arbetet i Östeuropa. Riksdagen bör, i anslutning till de nu aktuella yrkandena i motionerna 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N311 (c), genom ett uttalande till regeringen understryka vikten av att så sker.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande exportfrämjande verksamhet i Östeuropa att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N307 yrkande 4 och motion 1989/90:N311 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Resurser för allsidig Europainformation (mom. 11)

Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Näringsutskottet instämmer" och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:

Både i Östeuropa och i Västeuropa pågår stora förändringar, som vi hittills kanske bara har sett början på. Näringsutskottet anser att alla som bor i Sverige måste i god demokratisk ordning få vara med och besluta i framtidsfrågorna. Vad vill vi bevara och vad vill vi utveckla och förändra? Vilken roll skall Sverige spela i Europa och världen? Vi måste få en bred debatt i alla delar av samhället om dessa frågor. Det kräver att alla får tillgång till lättfattlig information om vilka alternativ vi kan välja mellan och vilka följder våra val kan väntas få på kort och längre sikt.

Den EG-information som bedrivs av regeringskansliet präglas, såsom har framhållits från vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas sida, av en ensidig tilltro till att en svensk anslutning till EG:s planerade inre marknad är det bästa handlingsalternativet. Andra alternativ beskriver regeringen ofullständigt eller negativt. Man informerar heller inte utförligt om de negativa följder som den av regeringen planerade anpassningen kan få på en rad områden, bl.a. för alkohol- och narkotikapolitiken, på miljö- och arbetsmiljöområdet och för produktsäkerheten. Man redovisar inte öppet vilka försämringar som hotar för den sociala tryggheten och välfärdspolitiken och vilka risker en så fullständig EG-anpassning innebär för många små och medelstora företags möjligheter att överleva på hemmamarknaden. Regeringen beskriver

1989/90:NU26

inte vilka ändringar av hela det svenska samhällssystemet som en sådan anpassning kommer att medföra. Man klargör inte att både den politiska och den ekonomiska demokratin i Sverige kommer att minska ju närmare vi anpassar oss till EG och att vår handlingsfrihet i praktiken kommer att inskränkas när det gäller att påverka utvecklingen i Sverige, regionalpolitiken och handels-, bistånds- och flyktingpolitiken.

Utskottet noterar att många viktiga folkrörelser står utanför den organisation för EG-anpassningen som har byggts upp inom regeringskansliet. Det saknas t.ex. företrädare för miljö-, konsument-, nykterhets-, handikapp- och fredsorganisationer, trots att den pågående EGanpassningen omfattar och påverkar samtliga samhällsområden. Medan stora resurser satsas på information om EG är det dåligt med kunskaper i samhället om andra viktiga europeiska samarbetsorgan, såsom Europarådet, ECE (Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa), UNEP (FN:s miljöprogram) och ESK (Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa). För att det skall kunna skapas balans i informationsverksamheten bör, som begärs i motion 1989/90:U305 (mp), ett särskilt anslag för allsidig Europainformation anvisas. Utskottet tillstyrker att detta sker med det av motionärerna föreslagna beloppet 12 milj.kr.

Utskottet vill särskilt framhålla att dessa medel skall ställas till förfogande för att alla de organisationer som hittills inte har haft ekonomisk möjlighet till det skall kunna informera sina medlemmar eller allmänheten om sin syn på hur den svenska Europapolitiken skall utformas och vilka följder man bedömer att olika handlingsalternativ kan få på skilda områden, främst de egna intresseområdena. Därigenom bör de aktuella Europafrågorna kunna bli mer allsidigt belysta.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande resurser för allsidig Europainformation att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N305 till Bidrag till allsidig Europainformation för budgetåret 1990/91 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.

1989/90:NU26

13 Utrikesutskottets yttrande 1989/90:UUly

Resurser till allsidig Europainformation Till näringsutskottet

Utrikesutskottet har beslutat att till näringsutskottet överlämna motion 1989/90:U305 (mp) om resurser till allsidig Europainformation. I samband därmed vill utskottet anföra följande.

I motionen föreslås att 12 milj.kr. anvisas för att utreda alternativ för svenskt Europasamarbete samt sprida allsidig information om EGanpassning och alternativa svenska möjligheter till Europasamarbete.

Utskottet konstaterar att regeringen i samarbete med organisationer och näringsliv har ägnat och alltjämt ägnar betydande resurser åt att utreda och utforma Sveriges förhållande till och deltagande i det integrationsarbete som pågår i Europa. Bl.a. har en särskild organisation härför byggts upp i kanslihuset till vilken företrädare för ett brett spektrum av Sveriges intresseorganisationer knutits.

Betydande resurser satsas också för att sprida information om det europeiska integrationsarbetet. I budgetpropositionen för nästkommande budgetår föreslås 7,8 milj.kr. för utrikesdepartementets informationsverksamhet, vilket innebär en ökning med 5,8 milj.kr. från 2 milj .kr. Anslagsposten avses användas för en bred informationsspridning. Utskottet utgår ifrån att berörda frågor därmed får en allsidig belysning.

Med hänsyn till att medel redan finns anvisade i budgetpropositionen anser utskottet från sina utgångspunkter att motion 1989/90:U305 bör avstyrkas.

Stockholm den 8 mars 1989 På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Maj Britt Theorin (s), Karl Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Viola Furubjeike (s), Eva Björne (m), Håkan Holmberg (fp), Ingbritt Irhammar (c), Bengt Hurtig (vpk) och Marianne Samuelsson (mp).

1989/90: NU26

Bilaga

14 Avvikande mening

Bengt Hurtig (vpk) och Marianne Samuelsson (mp) anser att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de gröna anser att den EG-information som bedrivs av regeringskansliet präglas av ensidighet och ett inskränkt näringslivsperpektiv.

I den organisation som byggts upp inom kanslihuset medverkar endast ett mycket smalt spektrum av Sveriges folkrörelser. Till exempel saknas företrädare för miljö-, konsument-, nykterhets-, handikappoch fredsorganisationer.

Eftersom den pågående EG-anpassningen omfattar samtliga samhällsområden och samtliga regeringsdepartements verksamhetsområden (utom försvarsdepartementet) anser vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de gröna att den riktiga behandlingen vore att skicka motion 1989/90:U305 på remiss till samtliga övriga utskott för att bereda dem möjlighet att undersöka vilket ytterligare informationsbehov om EG-anpassningen och alternativa möjligheter till Europasamarbete som kan behövas med utgångspunkt i resp. utskotts ansvarsområde.

Beträffande information om alternativa samarbetsmöjligheter bör noteras att kunskapen i samhället om etablerade och viktiga europeiska samarbetsorganisationer som t.ex. Europarådet, ECE (FN:s Economic Commission for Europé), UNEP (FN:s miljöprogram) och ESK (Den europeiska säkerhetskonferensen) är låg.

Ett avvisande av motion 1989/90:U305 och dess krav på resurser till allsidig Europainformation tyder på bristande vilja att medverka till att få Europafrågorna allsidigt belysta.

Ett beslut att låta motionen beredas enbart av näringsutskottet strider bjärt mot de uttalanden som brukar göras av också de ivrigaste EG-vänner om att EG handlar om mycket mer än enbart ekonomi och handel.

1989/90:NU26

Bilaga

15 Innehåll

Ärendet ..

1989/90:NU26

Sammanfattning 1

Proposition 1989190:100 2

Proposition 1989190:150 3

Förslag i 3

Förslagets huvudsakliga innebörd 3

Motionerna 3

Utskottet 4

Bidrag till vissa internationella organisationer 4

Utrikeshandel och exportfrämjande 4

Allmänt 4

Handelskontor i Moskva 5

Handelskontor i Baltikum, Polen och Tyska demokratiska republiken 7

Informationskontor i Öresunds regionen 8

Främjande av trävaruexport 8

Resurser för allsidig Europainformation 8

Hemställan 9

Reservationer

1. Handelskontor i Moskva (fp, c) 11

2. Handelskontor i Moskva (m) 11

3. Exportfrämjande verksamhet i Östeuropa (m, fp, c) 12

4. Resurser för allsidig Europainformation (v, mp) 12

Bilaga

Utrikesutskottets yttrande 1989/90:UUly 14

gotmb 96811, Slockholm 1990