Stöd till arbetskooperation m.m.

Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU43

Stöd till arbetskooperation m.m.

1989/90

NU43

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet) punkten H 6 (Stöd till arbetskooperation m.m.) och en motion i anslutning härtill.

I utskottets betänkande 1989/90:NU30 om näringspolitik behandlas ytterligare motioner om kooperation.

Sammanfattning

Regeringens förslag om stöd till kooperativt nyföretagande med 2,5 milj.kr. för det kommande budgetåret tillstyrks i enlighet med en tidigare överenskommelse mellan staten och kooperationen. Utskottet föreslår vidare att riksdagen med anledning av en motion (s) i ett uttalande till regeringen påtalar det angelägna i att sådant stöd utgår även efter budgetåret 1990/91 och då på en högre nivå än för närvarande. I en reservation (m, fp) avvisas tanken på en förlängning av den aktuella stödformen; någon särbehandling av den kooperativa företagsverksamheten borde inte ske.

Propositionen

1 proposition 1989/90:100 bilaga 15 (civildepartementet) föreslås under punkten H 6 (s. 151 f.) att riksdagen till Stöd till arbetskooperation m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

2 500 000 kr.

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 43

1 Motionen

Den motion som behandlas här är

1989/90:N328 av Lars Svensson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det kooperativa utvecklingssystemet bör tillföras ytterligare resurser.

Utskottet

Staten och kooperationen träffade år 1986 en överenskommelse om stöd till kooperativt nyföretagande. Härvid åtog sig staten att under en femårsperiod — t.o.m. budgetåret 1990/91 — bidra med högst 2,5 milj.kr. per år under förutsättning att motsvarande bidrag lämnades av kooperationen. Medlen ställs till kooperativa rådets förfogande och finansierar uppbyggnaden av ett kooperativt utvecklingssystem.

Kooperativa rådet, som inrättades år 1983, är ett rådgivande samrådsorgan med uppgift att stimulera utvecklingen av såväl befintlig som ny kooperativ verksamhet. Rådet skall bl.a. samordna handläggningen av kooperativa frågor och utgöra ett forum för kontakt mellan kooperationen och regeringskansliet. Ordförande i rådet är för närvarande statsrådet Margot Wallström.

Kooperationens utvecklingssystem består av tre delar, nämligen dels allmänna informations-, utbildnings- och utvecklingsinsatser (inom en årlig kostnadsram av 1 milj.kr.), dels kooperativ företagsservice med inriktning på ekonomisk och juridisk rådgivning (2 milj.kr.), dels stöd till uppbyggnad av lokala kooperativa utvecklingscentra (2 milj.kr.). Det primära syftet med ett sådant centrum är att främja etablering och utveckling av kooperativ verksamhet inom olika sektorer.

I enlighet med nämnda överenskommelse föreslås i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 15 s. 151) att riksdagen skall anvisa 2,5 milj.kr. som statens bidrag till verksamheten med kooperationens utvecklingssystem under budgetåret 1990/91. Föredragande statsrådet — civilminister Bengt K Å Johansson — anför i anslutning till förslaget att de kooperativa idéerna har fått förnyad aktualitet i samband med diskussionerna om den offentliga sektorns förnyelse. Han anger föräldrakooperativa daghem som ett bra exempel på hur medborgarna med stöd av samhället kan bygga upp lokalt anpassade komplement till offentlig verksamhet.

Stöd till kooperativ utveckling är rubriken på motion 1989/90:N328 (s). Där begärs att kooperationens utvecklingssystem skall tillföras ytterligare resurser. När detta system tillskapades, framhåller motionärerna, förmodades det att systemet skulle stödja etablering av främst arbetskooperativ. Detta framgår också av att rubriken på det aktuella anslaget i budgetpropositionen är Stöd till arbetskooperation m.m. En allt viktigare uppgift för kooperationens utvecklingssystem har emellertid blivit att delta i utvecklingen av den offentliga sektorn. Enligt

1989/90:NU43

motionärerna har det lokala nykooperativa engagemanget koncentrerats i ökad utsträckning på just detta område. Kraven på utvecklingssystemet har därmed kommit att öka. I motionen framställs även ett yrkande om att de regionala utvecklingsfonderna skall ges särskilda direktiv att stödja kooperativ utveckling. Detta yrkande behandlar utskottet i ett betänkande om näringspolitik (1989/90:NU30), vilket avlämnas senare under våren 1990.

I en rapport till kooperativa rådet i november 1989 redovisas en utvärdering av verksamheten med kooperationens utvecklingssystem. Rapporten har publicerats i departementsserien (Ds 1990:1). Utvärderingen, som har gjorts av två forskare vid Lunds universitet, omfattar åren 1987 och 1988 samt första halvåret 1989.

Det konstateras i rapporten att utvecklingssystemet har haft en positiv betydelse för utvecklingen av nya kooperativ. En väsentlig slutsats i utvärderingen är att programmet med lokala kooperativa utvecklingscentra bör bibehållas och förstärkas. Under den studerade perioden har 11 sådana utvecklingscentra fatt bidrag från utvecklingssystemet. Dessa har i sin tur medverkat vid bildandet av 151 kooperativ, varav 141 fanns kvar den 1 oktober 1989. Målgrupperna för aktiviteterna från berörda utvecklingscentra har varit främst "omsorgskooperativ", t.ex. daghemskooperativ, äldrekooperativ och handikappkooperativ. Verksamheten har inte varit inriktad på traditionella arbetskooperativ. I rapporten anförs att stödet till etablering av utvecklingscentra bör bibehållas och utgå under en femårsperiod i stället för under den treårsperiod som nu gäller. Med hänvisning till ett konstaterat ökat intresse för kooperativa lösningar i verksamheter som traditionellt har legat inom den offentliga sektorn, såsom omsorg och vård, föreslås att kooperativa rådet skall överväga principiella och praktiska möjligheter att finna ytterligare finansiärer av verksamheten med utvecklingssystemet. Det kan uppfattas som rimligt, sägs det i rapporten, att landsting och kommuner på både central och lokal nivå engagerar sig i systemet.

Regeringen har nyligen fattat beslut om att tre olika utredningar inom det kooperativa området skall tillsättas. En av dessa rör kooperativa utvecklingscentra. Kooperativa rådet har getts i uppdrag att utreda frågan om fortsatt stöd till kooperationens utvecklingssystem. Resultatet av detta arbete skall redovisas under år 1990.

Utskottet instämmer i vad som anförs i budgetpropositionen och i motion 1989/90:N328 (s) om kooperationens betydelse vid utvecklingen av den offentliga sektorn. Som framgår av den refererade utvärderingen av kooperationens utvecklingssystem har kooperativa utvecklingscentra stimulerat bildandet av ett stort antal kooperativ inom området för omsorg och vård.

Riksdagen bör i enlighet med tidigare överenskommelse anvisa 2,5 milj.kr. för det kommande budgetåret som stöd till kooperationens utvecklingssystem. Enligt utskottets mening bör det aktuella statliga stödet utgå även efter detta budgetår och då på en högre nivå än för närvarande. Den tidigare nämnda utredningen i frågan bör arbeta med utgångspunkt i vad utskottet nu har anfört. Utskottet anser vidare att

1989/90: NU43

regeringen bör bevaka att verksamheten vid lokala kooperativa utvecklingscentra ekonomiskt kan tryggas under budgetåret 1990/91. Denna uppfattning har näringsutskottet nyligen också givit uttryck för i ett yttrande (1989/90:NU9y) till arbetsmarknadsutskottet om regionalpolitik.

Vad näringsutskottet här har anfört bör riksdagen ansluta sig till i ett uttalande till regeringen. Därigenom skulle den aktuella delen av motion 1989/90:N328 (s) bli väsentligen tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 15 punkt H 6 och motion 1989/90:N328 yrkande 1 dels till Stöd till arbetskooperation m.m. för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

2 500 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 3 maj 1990 På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och Loui Bernal (mp).

Reservation

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Utskottet instämmer" och slutar på s. 4 med "väsentligen tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts träffade staten och kooperationen år 1986 en överenskommelse om stöd till kooperativt nyföretagande för perioden fram t.o.m. budgetåret 1990/91. Riksdagen bör i enlighet härmed för det kommande budgetåret anvisa 2,5 milj.kr. för nämnda ändamål.

Någon förlängning av denna stödform efter budgetåret 1990/91 bör däremot inte komma i fråga. Enligt utskottets uppfattning finns det

1989/90: NU43

inget motiv för att staten skall ta ytterligare initiativ för att stimulera den kooperativa företagsverksamheten. Denna bör arbeta på villkor som är likvärdiga med dem som gäller för annat företagande i landet, och någon särbehandling bör inte ske. De problem med låg effektivitet och långa köer som för närvarande kännetecknar den offentliga sektorn bör åtgärdas genom en avreglering av de offentliga tjänstemonopolen; konkurrensen bör stärkas genom att enskilda alternativ tillåts verka.

Utskottet avstyrker med det sagda motion 1989/90:N328 (s) i aktuell del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 15 punkt H 6 och med avslag på motion 1989/90:N328 yrkande 1 till Stöd till arbetskooperation m.m. för budgetåret 1990/91 under trettonde huvudtiteln anvisar 2 500 000 kr.

1989/90: NU43

gotmb 96613, Stockholm 1990