Minerallagstiftning
Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU5
Minerallagstiftning
1989/90
NU5
Ärendet
I detta betänkande behandlas tre motioner med yrkanden som rör bestämmelser i gruvlagen (1974:342), lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
Utskottet har haft för avsikt att behandla dessa motioner — liksom ett antal senare motioner — i anslutning till proposition 1988/89:N92 om ny minerallagstiftning m.m. Det har emellertid visat sig att beredningen av detta ärende inte kan avslutas vid sådan tidpunkt att riksdagen kan fatta beslut i ärendet före utgången av år 1989. Därför tar utskottet i detta betänkande upp vissa motioner som har väckts under allmänna motionstiden år 1988 och för vilka således den nu nämnda tidsgränsen gäller.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker en motion (m) om ändringar i gruvlagen med hänvisning till att de frågor som tas upp där kommer att behandlas inom kort i anslutning till propositionen om ny minerallagstiftning. Likaså avstyrks en motion (c) om vidgad rätt för fastighetsägaren att utan koncession undersöka och utnyttja gasfyndighet. En motion (m) om ändring i lagen om kontinentalsockeln avstyrks också. En reservation (m, fp, c) går ut på att det skall bli klart utsagt att påtagliga skador på natur- och miljövärden kan vara ett sådant synnerligt skäl som krävs för återkallelse av ett tillstånd till utvinning av naturtillgångar på kontinentalsockeln. Enligt en annan reservation (mp) borde "synnerliga skäl" i detta sammanhang ändras till "särskilda skäl".
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1987/88:N249 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lagändring som möjliggör lokal gasletning och gasproduktion för lokalt behov utan kostsam koncessionsansökan.
1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 5. 1
Rättelse: S. 1 rad 12 nedifrån Står: Tre få Rättat till: En bli i S.
7 rad 5 nedifrån Står: Per alla Rättat till: Hadar Falkmer a
S. 9 Under 5 § 2 nya rader tillkommit
1987/88:N266 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådant tillägg till 5 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln att ett avtal kan sägas upp om det är rimligt att anta att verksamheten orsakar skada på natur- och miljövärden.
1987/88:N282 av Bertil Danielsson och Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inmutningsrätt skall 3 ges i högst tre år,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att markägaren skall ges rätt till del av avkastningen vid gruvdrift enligt de riktlinjer som i motionen anges.
Uppgifter i anslutning till motionerna Inmutningsrätt
Inmutningsrätt enligt gruvlagen erhålls efter ansökan hos bergmästaren i distriktet. Den som har fått sådan rätt Sr inom det inmutade området utföra undersökningsarbete i fråga om inmutningsbart mineral. Undersökningstiden (3 kap. 5 §) är tre år. Den kan förlängas med sammanlagt högst tre år och därefter, om synnerliga skäl föreligger, med sammanlagt högst fyra år. Förlängning får inte medges om något ändamålsenligt arbete inte har utförts och inte heller kan antas bli utfört. Om det finns förutsättningar för gruvdrift kan innehavaren ansöka om att få sig anvisat ett särskilt arbetsområde, utmål, där gruvdriften får äga rum.
Enligt det förslag till ny minerallag som regeringen har framlagt i proposition 1988/89:92 motsvaras inmutningsrätt av undersökningstillstånd. I fråga om giltighetstid för sådant tillstånd föreslås regler som i sak överensstämmer med vad som nu gäller för inmutningsrätt.
Gruvlagens bestämmelser om giltighetstiden för inmutningsrätt antogs genom enhälligt beslut av riksdagen (NU 1974:39). Åren 1985 och 1986 väcktes motioner med yrkande att inmutningstiden skulle begränsas till tre år. Dessa yrkanden avstyrktes av näringsutskottet (NU 1984:85:20 s. 12, NU 1985/86:19 s. 16) och avslogs av riksdagen. Utskottet hänvisade till minerallagskommitténs då pågående översyn av gruv- och minerallagstiftningen, vars betänkande (SOU 1986:53) Ny minerallagstiftning ligger till grund för proposition 1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m.
Rätt för markägaren till del av avkastningen vid gruvdrift
Enligt 1934 års gruvlag, som föregick den nu gällande, hade fastighetsägaren rätt att under högst 20 år av gruvinnehavaren få viss ersättning, kallad jordägaravgäld. Avgälden motsvarade 1 % av värdet av alla de immutningsbara mineral som hade brutits och uppfordrats inom utmålet. Den var dock maximerad till 10 000 kr. per år. I det betänkan -
1989/90:NU5
de som låg till grund för den nuvarande gruvlagen föreslogs att rätt till jordägaravgäld skulle bibehållas och maximibeloppet höjas till 30 000 kr. per år. På regeringens förslag (prop. 1974:32) avskaffades emellertid jordägaravgälden för utmål som tillkom enligt den nya lagen.
Det argument som anfördes för den nu gällande ordningen var att fastighetsägaren sällan hade möjlighet att använda den substans vari mineralen ingick för annat ändamål än gruvdrift. Prospekteringen inriktade sig i allt större utsträckning på djupmalmer. Enligt regeringens uppfattning, som riksdagen anslöt sig till, fanns det då inget rimligt skäl för att fastighetsägaren utan egen insats skulle vara berättigad att erhålla ersättning av gruvägaren med betydande belopp.
Vid näringsutskottets behandling av förslaget till gruvlag reserverade sig moderata samlingspartiets representanter till förmån för ett motionsyrkande om att en regel om jordägaravgäld skulle införas i den nya lagen. Motsvarande motionsyrkanden åren 1980 (c), 1985 (m) och 1986 (m) avstyrktes av näringsutskottet (NU 1979/80:49 s. 10, NU 1984/85:20 s.14, NU 1985/86:19 s. 18). Vid de båda senare tillfällena avgavs reservationer (m, c, fp), enligt vilka minerallagskommittén genom tilläggsdirektiv borde fa uppdrag att lägga fram förslag om regler som gav markägaren en viss del i avkastningen från gruvdrift.
Förslaget i proposition 1988/89:92 till ny minerallag innehåller — liksom minerallagskommitténs förslag — inte någon bestämmelse om jordägaravgäld eller motsvarande.
Såväl enligt nu gällande som enligt föreslagna bestämmelser har fastighetsägaren rätt att av inmutaren (motsvarande) få ersättning för intrång och skada som föranleds av undersökningsarbete.
Rätt till gasfyndighet i vissa fall
För undersökning och bearbetning av gasfyndighet ställs — enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter — med några undantag krav på koncession. Sådan meddelas av Sveriges geologiska undersökning resp. regeringen.
Om koncession inte har meddelats i fråga om en gasfyndighet får denna undersökas av fastighetsägaren utan koncession, för så vitt inte området omfattas av inmutning eller utmål enligt gruvlagen (1974:342) eller någon har fått undersökningskoncession där för annat ämne (8 §). Vidare gäller att gas som har framkommit på annat sätt än i samband med sökande efter olje- eller gasfyndighet får utan koncession utnyttjas av fastighetsägaren för husbehov, även om en annan har koncession inom området (9 §).
Det förslag till ny minerallag som har framlagts i proposition 1988/89:92 innehåller liknande bestämmelser (5 kap. 2 §). Vissa ändringar har gjorts. En pågående husbehovsutvinning får fortsätta "i skälig utsträckning" under förutsättning att "det inte finns särskilda skäl till någon annat". Detta gäller dock bara i fråga om den husbehovsutvinning som pågår då bearbetningskoncession meddelas för an -
1989/90:NU5
1* Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 5
nan. Sedan koncession har meddelats kommer fastighetsägaren alltså inte att kunna påbörja husbehovsutvinning om detta medför intrång i koncessionshavarens rätt.
Motioner om en lagändring avseende fastighetsägarens möjligheter att utan koncession leta efter naturgas på egen mark och utnyttja därvid påträffad gas har förekommit flera gånger tidigare under 1980-talet. De har avstyrkts av näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 61 f., NU 1982/83:32 s. 36, NU 1983/84:28 s. 44, NU 1985/86:19 s. 18) och avslagits av riksdagen. Vid de tre senaste tillfällena hänvisade utskottet till att de berörda förhållandena kunde övervägas vid den översyn av minerallagstiftningen som förestod resp. pågick. — Minerallagskommitténs betänkande innehöll inte något särskilt resonemang om gasfyndigheter.
Lagen om kontinentalsockeln
Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln innehåller bl.a. följande. Med kontinentalsockeln förstås havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom visst havsområde därutöver. Med kontinentalsockelns naturtillgångar avses bl.a. mineraliska naturtillgångar på havsbottnen och i dess underlag (1 §). Rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar tillkommer staten (2 §). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela tillstånd för annan än staten bl.a. att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln. Tillstånd skall avse bestämt område och viss tid (3 §). Vid tillstånd kan fogas föreskrift som är påkallad från allmän synpunkt, såsom föreskrift om företagets ledning, sättet för arbetenas utförande, anläggningar på kontinentalsockeln för arbetena, karta över arbetena, provtagning, rapportering rörande verksamheten, användning av produkterna och åtgärder till bevarande av fyndighet eller borrhål, samt föreskrift till förebyggande av vattenförorening eller till skydd för sjöfarten, fisket eller annat allmänt eller enskilt intresse
(4 §)•
Tillstånd kan återkallas av regeringen eller den myndighet som har meddelat tillståndet, om föreskrift eller villkor for tillståndet åsidosätts eller om det i annat fell föreligger synnerliga skäl. Om ett tillstånd återkallas utan att innehavaren har åsidosatt föreskrift eller villkor för tillståndet, är innehavaren berättigad att erhålla ersättning av staten för beslut till följd av åtgärd som han har vidtagit med anledning av koncessionen (5 §).
Tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter och villkor för tillstånd utövas av myndighet som regeringen bestämmer (8 §).
Den refererade bestämmelsen om återkallelse av tillstånd fick sin nuvarande utformning genom riksdagsbeslut år 1974. Då tillfogades den andra meningen, om ersättning, efter mönster av motsvarande bestämmelse i den nya lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter.
I motiveringen till den ursprungliga delen av bestämmelsen (prop. 1966:114 s. 53) anförde föredragande statsrådet — efter att ha erinrat om det utredningsförslag som regeringen hade utgått från — bl.a.:
1989/90:NU5
4 Även enligt min mening bör med hänsyn till de betydande samhällsintressen som står på spel möjlighet föreligga att återkalla tillstånd. — — — I anslutning till vad som anförts i vissa remissyttranden vill jag understryka, att möjligheten att återkalla tillstånd bör utnyttjas med varsamhet och under långt gående hänsyn till tillståndshavarens rätt. Normalt bör sålunda återkallelse av tillstånd inte komma i fråga annat än vid allvarliga eller upprepade överträdelser av tillståndsföreskrifter
Vid riksdagsbehandlingen skärpte tredje lagutskottet detta motivuttalande. Det skedde i anslutning till att utskottet avstyrkte en motion om införande av en bestämmelse om ersättning då en tillståndshavare oförskyllt fick sitt tillstånd återkallat. Utskottet anförde (3LU 1966:45 s. 31):
Utskottet vill för sin del ytterligare understryka att återkallelse av andra orsaker än att tillståndshavaren åsidosatt föreskrifter eller villkor för tillståndet bör ske endast då mycket starka samhälleliga skäl talar för en sådan åtgärd. Sådan återkallelse torde sålunda bli aktuell endast i mycket sällsynta fall.
Utskottet
De tre motioner som utskottet behandlar här syftar till ändringar i resp. gruvlagen (1974:342), lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Regeringen har i proposition 1988/89:92 föreslagit att de båda förstnämnda lagarna skall ersättas av en enhetlig ny minerallag. Näringsutskottet har ännu inte slutfört sin beredning av denna proposition. De ifrågavarande motionerna måste emellertid enligt gällande ordning behandlas av riksdagen före utgången av år 1989.
Giltighetstiden för inmutningsrått enligt gruvlagen är, som framgår av redogörelsen i det föregående (s. 2), i första omgången tre år. Den kan förlängas med sammanlagt högst tre år och, om synnerliga skäl föreligger, med ytterligare sammanlagt högst fyra år. Förslaget till ny minerallag innehåller motsvarande regler beträffande undersökningstillstånd.
Inmutningstiden borde få vara högst tre år, hävdas det i motion 1987/88:N282 (m). Undersökningar under längre tid kan, säger motionärerna, medföra allvarliga störningar för ett jordbruks- eller skogsbruksföretag som berörs av inmutningen.
Under hur lång tid undersökningsarbete skall få pågå är en av de frågor som utskottet överväger vid beredningen av förslaget till ny minerallag. Den har tagits upp i en av de motioner som har väckts med anledning av detta förslag. Det nu aktuella motionsyrkandet i ämnet bör, anser utskottet, lämnas utan åtgärd av riksdagen.
I samma motion (m) riktas kritik mot att markägaren enligt den nuvarande gruvlagen inte är berättigad till någon del av avkastningen av en gruva som någon annan öppnar på hans mark. Den tidigare gruvlagen, från år 1938, innehöll — som den föregående redogörelsen
1989/90:NU5
(s. 2) visar — bestämmelser om rätt för markägaren till del av avkastningen vid gruvdrift, s.k. jordägaravgäld. I propositionen om ny minerallagstiftning föreslås inte någon ändring av nuvarande förhållanden därvidlag. Detta har inte gett anledning till något motionsyrkande; däremot finns en motion från allmänna motionstiden år 1989 som synes syfta till att regeln om jordägaravgäld skall återinföras. Frågan kommer alltså snart upp på nytt. Även i detta fall föreslår utskottet att riksdagen lämnar det äldre motionsyrkandet i ämnet utan åtgärd.
En lagändring som möjliggör "lokal gasletning och gasproduktion för lokalt behov utan kostsam koncessionsansökan" begärs i motion 1987/88:N249 (c). Utskottet har i det föregående (s. 3) redogjort för de av motionären åsyftade bestämmelserna om rätt till gasfyndighet, vilka finns i lagen om vissa mineralfyndigheter, och för motsvarande, något ändrade bestämmelser i förslaget till ny minerallag. Dessa senare har inte mött någon direkt gensaga från motionärers sida. Flera partier vill emellertid att propositionen skall avslås; i händelse av ett sådant beslut skulle de nuvarande bestämmelserna tills vidare kvarstå oförändrade.
Utskottet finner inte skäl för någon lagändring på grundval av motion 1987/88:N249 (c), vilken alltså avstyrks.
En ökad möjlighet till återkallelse av tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln efterlyses i motion 1987/88:N266 (m). Utgångspunkten är — liksom för en tidigare motion med snarlikt syfte, vilken väcktes och behandlades år 1984 (NU 1983/84:28 s. 46) — den sandsugning som förekommer i havet utanför Falsterbonäset. Motionärerna ser kritiskt på denna sandtäkt, för vilken tillstånd har lämnats enligt den nämnda lagen. De misstänker att sandtäkten har gett upphov till skador som har konstaterats på fågelön Måskläppen, ett naturreservat. Det borde, menar de, klart utsägas i lagen att ett tillstånd till utvinning av naturtillgångar på kontinentalsockeln kan sägas upp, om verksamheten orsakar skada på natur- och miljövärden.
I den föregående (s. 4) finns en ingående redogörelse för bestämmelser i lagen om kontinentalsockeln. Det framgår att ett tillstånd kan förenas med föreskrifter och villkor som tillståndsinnehavaren måste iaktta. Exempel på sådana villkor har utskottet lämnat i två tidigare betänkanden (NU 1983/84:28 s. 27, NU 1987/88:4 s. 4). Ett tillstånd kan återkallas om en föreskrift eller ett villkor för tillståndet åsidosätts eller om det i annat fall finns synnerliga skäl för en sådan åtgärd. Det är denna sistnämnda bestämmelse som motionärerna skulle vilja se kompletterad på det sätt som nyss nämnts.
Utskottet vill framhålla betydelsen av att sådana tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln som det nu är fråga om förenas med detaljerade föreskrifter och villkor till skydd för motstående intressen. Härigenom kan skadeverkningar av en tilltänkt utvinning förebyggas, och det skapar dessutom en grund för återkallelse av tillståndet, om tillståndsinnehavaren åsidosätter föreskrifter eller villkor.
Även för fall då så icke har skett öppnar, som nämnts, lagen en möjlighet till återkallelse. Bestämmelsen om att det då fordras "synnerliga skäl" finner utskottet välgrundad.
1989/90: NU5
6 Likaså synes det befogat att det utan exemplifiering i motiveringen har lämnats åt vederbörande myndigheter att i praxis avgöra när sådana skäl föreligger. En sådan ändring i lagen som motionärerna förordar skulle kunna medföra minskad omsorg om att tillräckligt långtgående föreskrifter och villkor uppställs på förhand. Från rättssäkerhetssynpunkt är den nu gällande ordningen att föredra. Motion 1987/88:N266 (m) avstyrks sålunda av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande giltighetstiden för inmutningsrätt
att riksdagen avslår motion 1987/88:N282 yrkande 1,
2. beträffande rätt för markägaren till del av avkastningen vid gruvdrift
att riksdagen avslår motion 1987/88:N282 yrkande 2,
3. beträffande rätt till gasfyndighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N249,
4. beträffande återkallelse av tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln att
riksdagen avslår motion 1987/88:N266.
res. 1 (m) res. 2 (mp)
Stockhom den 5 december 1989 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m) och Björn Kaaling (s).
1989/90:NU5
7 Reservationer
1989/90:NU5
o 0
1. Återkallelse av tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln (mom. 4)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Likaså synes" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Det är emellertid enligt utskottets mening en allvarlig brist att det inte finns klart utsagt att ett tillstånd till utvinning av naturtillgångar på kontinentalsockeln kan — även om inte någon föreskrift eller något villkor har åsidosatts — återkallas i fall då verksamheten orsakar påtaglig skada på natur- och miljövården.
Det från rättssäkerhetssynpunkt väsentliga rekvisitet att det skall föreligga synnerliga skäl för en sådan återkallelse bör bibehållas. Utskottet föreslår att riksdagen gör en formell ändring i det ifrågavarande lagrummet, åtföljd av motivuttalandet att påtaglig skada på naturvärden eller andra miljövärden skall vara ett sådant synnerligt skäl som skall kunna beaktas.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande återkallelse av tillstånd enligt lagen om Icontinentalsockeln att
riksdagen med anledning av motion 1987/88:N266 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
Härmed föreskrivs att 5 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
I samband detta omfattar.
Tillstånd får meddelat tillstånd.
Tillstånd kan återkallas av regeringen eller den myndighet som meddelat tillståndet, om föreskrift eller villkor för tillståndet åsidosättes eller om synnerliga skäl i annat fall föreligga. Återkallas tillstånd utan att innehavaren åsidosatt föreskrift eller villkor för tillståndet, är denne berättigad att erhålla ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av koncessionen.
Tillstånd kan återkallas av regeringen eller den myndighet som meddelat tillståndet, om föreskrift eller villkor för tillståndet åsidosättes eller om det i annat fall föreligger synnerliga skäl. Återkallas tillstånd utan att innehavaren åsidosatt föreskrift eller villkor för tillståndet, är denne berättigad att erhålla ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av koncessionen.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990.
2. Återkallelse av tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln (mom. 4)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Även för" och slutar på s. 7 med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Det är — — — (= reservation 1) — — — och miljövärden. Utskottet anser att det inte bör krävas "synnerliga skäl" för att ett tillstånd skall fa återkallas i fall då det visar sig att verksamheten orsakar påtaglig skada på natur- och miljövärden. Det mindre stränga rekvisitet att det skall föreligga "särskilda skäl" bör gälla i stället för det nuvarande.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande återkallelse av tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln att
riksdagen med anledning av motion 1987/88:N266 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
Härmed föreskrivs att 5 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
I samband detta omfattar.
Tillstånd får meddelat tillstånd.
Tillstånd kan återkallas av regeringen eller den myndighet som meddelat tillståndet, om föreskrift eller villkor för tillståndet åsidosättes eller om synnerliga skäl i annat fall föreligga. Återkallas tillstånd utan att innehavaren åsidosatt föreskrift eller villkor för tillståndet, är denne berättigad att erhålla ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av koncessionen.
Tillstånd kan återkallas av regeringen eller den myndighet som meddelat tillståndet, om föreskrift eller villkor för tillståndet åsidosättes eller om särskilda skäl i annat fall föreligga. Återkallas tillstånd utan att innehavaren åsidosatt föreskrift eller villkor för tillståndet, är denne berättigad att erhålla ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av koncessionen.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990.
1989/90:NU5
9 Särskilt yttrande
1989/90: NU5
Rätt för markägaren till del av avkastningen vid gruvdrift
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-OIa Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anför:
Vi vidhåller våra tidigare ställningstaganden angående jordägares rätt till viss del av avkastningen från gruvdrift. Eftersom frågan inom kort kommer att behandlas i anslutning till propositionen om ny minerallagstiftning avstår vi nu från att närmare utveckla våra synpunkter.