Utrikeshandel
Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU8
Utrikeshandel
1989/90
NU8
Ärendet
I detta betänkande behandlas — helt eller delvis — tjugo motioner med yrkanden om bl.a.
-frihandelns betydelse,
- handeln med jordbruksprodukter,
- handelsavtal mellan Sverige och Östeuropa,
-kommersiella relationer till Baltikum,
- vidareexport av högteknologiska varor,
- nordiskt samarbete,
- u-landshandeln,
- miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal,
-export av kärnteknisk utrustning,
-förbud mot import av tropiskt timmer,
- beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder.
Upplysningar och synpunkter i anslutning till motionerna om tropiskt timmer har lämnats av företrädare för dels möbelindustrin och möbelhandeln, dels miljöorganisationen Jordens vänner.
Sammanfattning
Motioner (m; fp; c; vpk) med principiella synpunkter på frihandelns betydelse avstyrks av utskottet. De följs upp i reservationer (m, fp; c, mp; vpk). Minskat utrikeshandelsberoende förespråkas i två motioner (mp), som också avstyrks. Även här har reservation (mp) avgetts.
En redovisning av åtgärder för utökade kommersiella relationer med Baltikum begärs i en motion (m). Utskottet konstaterar att regeringen lämnar sådan information i budgetpropositionen och avstyrker därmed motionen. Denna får stöd i en reservation (m, fp, c).
Utskottet avstyrker vidare två motioner (c; mp) i vilka det begärs åtgärder i fråga om miljöklausuler i internationella handelsavtal. Härvid hänvisar utskottet till de diskussioner om sambanden mellan miljöpolitik och handel som på svenskt initiativ har inletts inom OECD. Företrädarna för tre partier (c, vpk, mp) har reserverat sig.
Nära anknytning till detta ämne har motioner om regnskogens bevarande. I tre motioner (s; vpk; mp) föreslås införande av en lag med
1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 8
förbud mot import av tropiskt timmer. Utskottet avvisar förslaget bl.a. med hänvisning till det pågående arbetet inom internationella organisationer. Motionerna följs upp i en reservation (vpk, mp). Ytterligare en motion (mp) med miljöanknytning avstyrks av utskottet. I denna begärs exportförbud för kärnteknisk utrustning m.m. Motionen följs upp i två reservationer (c; vpk, mp).
En värdering av handelns effekter, bl.a. mot bakgrund av det därav ökade transportarbetet, begärs i en motion (mp). Utskottet avstyrker denna med hänvisning till diskussioner i OECD. I en annan motion (fp) förordas beräkningar av kostnader för restriktioner i handeln. Utskottet, som finner att SPK redan utför det slags beräkningar som efterlyses, avstyrker motionen. I dessa båda frågor föreligger reservationer (mp; m, fp).
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1988/89:Fö210 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges utrikeshandel bör styras så att vi själva kan hålla eller snabbt bygga upp en egen försörjning med baslivsmedel, kläder, skor och energiråvara.
1988/89:N233 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — med motivering i motion 1988/89:U503 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av snabb svensk uppföljning av avtal avseende handel m.m. som ingås mellan EG och länder i Östeuropa.
1988/89:N239 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om spridning av svensk utrikeshandel till fler länder,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om främjande av en ny ekonomisk världsordning och internationell utveckling,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ett avbrytande av Sveriges deltagande i högteknologisk bojkott gentemot vissa länder.
1988/89:N254 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör verka för en fri internationell handel och slopande av icke tariffära handelshinder, även vad beträffar tjänstehandel.
1988/89:N260 av Bertil Måbrink m.fl. (vpk) vari — med motivering i motion 1988/89:U211 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att förbjuda import till Sverige av tropiskt timmer.
1989/90:NU8
1988/89:N285 av Siw Persson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena — med motivering i motion 1988/89:A441 — att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om satsningen på gemensamma exportutbildningar och exportsamarbete,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om borttagande av etableringshinder mellan Skåne och Danmark.
1988/89:N289 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelspolitikens inriktning,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om u-ländernas utsatta ställning i världshandeln,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts avseende vikten av ett intensivt arbete för en nordisk hemmamarknad,
4. hos regeringen begär en kartläggning av i vilken omfattning import förekommer av varor producerade under oacceptabla förhållanden från hälso- och miljösynpunkt eiler med utnyttjande av slavarbete, barn eller annan efter lokala förhållanden underbetald arbetskraft [samt] förslag till åtgärder som kartläggningen kan motivera,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtalsslutande parters rätt att inom GATT-avtalet förhindra import av varor som producerats under oacceptabla förhållanden,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka EFTA:s roll.
1988/89:N290 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av förbudet att exportera aluminiumskrot.
1988/89:N291 av Lars Norberg (m) och Gudrun Schyman (vpk) vari yrkas att regeringen snarast underställer riksdagen ett lagförslag som förbjuder all export av kärntekniskt kunnande och kärnteknisk utrustning.
1988/89:N298 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om frihandelns grundläggande betydelse,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om Sveriges agerande vid GATT-förhandlingar.
1988/89:N306 av Viola Claesson m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul.
1988/89:N321 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (4) — med motivering i motion 1988/89:U532 — att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att utveckla de kommersiella relationerna med Baltikum.
1989/90: NU8
1988/89:N325 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett minskat beroende av export för den svenska ekonomin,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att väga utrikeshandelns fördelar mot dess nackdelar, bl.a. resurskrävande och miljöförstörande transporter.
1988/89:N351 av Per Gahrton (mp) och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag till lag om förbud mot import av tropiskt timmer, dvs. rundvirke, sågat virke, fanér och plywood, samt färdiga produkter tillverkade av dessa material,
2. som sin mening ger regeringen till känna att regler för dispens bör fastställas så att viss import av tropiskt timmer kan godkännas på grundval av vissa ekologiska kriterier.
1988/89:N352 av Lahja Exner m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av att i internationella fora verka för införande av en socialklausul med förbud mot barnarbete.
1988/89:N354 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — med motivering i motion 1988/89:U561 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ inom EFTA i syfte att främja handeln med Nordamerika, Östeuropa och Japan enligt vad som anförts i motionen.
1988/89:N355 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari — med motivering i motion 1988/89:U573 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i princip aldrig bör tillåta import av varor som inte lagligt får tillverkas i Sverige.
1988/89:N360 av Kent Carlsson (s) och Anneli Hulthén (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagstiftning med förbud mot import av tropiskt trä eller förädlade produkter därav.
1988/89:N367 av Jill Lindgren (mp) och Per Gahrton (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingarna i GATT i framtiden skall behandla sådana frågor som motionen tar upp, i syfte att social exploatering och miljöproblem inte skall exporteras till andra länder.
1988/89:N374 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om Sveriges uppgift att inom Uruguay-rundans ram verka för ett breddat handelsutbyte med jordbruksprodukter och andra livsmedel,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om kostnadsberäkning av handelspolitiska skyddsåtgärder.
1989/90: NU8
4 Uppgifter i anslutning till motionerna
1989/90: NU8
Aktuella handelspolitiska frågor Samarbetet i GATT
En redogörelse för den nya förhandlingsomgång i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan, som inleddes år 1986 har lämnats i näringsutskottets betänkande om utrikeshandel hösten
1987 (NU 1987/88:8 s. 6). Därav framgår bl.a. att rundan omfattar femton olika förhandlingsområden alltifrån traditionella såsom tullfrågor till nya såsom jordbruk och tjänster. Syftet är att det multilaterala handelssystemet skall stärkas och utvidgas.
Nyligen har det fastställts att Uruguayrundan skall avslutas i första veckan i december 1990. Vad som huvudsakligen återstår i arbetet är framläggande av konkreta förslag med påföljande förhandlingar för att finna nödvändiga kompromisser.
Frågor om icke-tariffära handelshinder hör till GATT:s traditionella områden och behandlas även i den nu pågående förhandlingsomgången. De nordiska länderna presenterade i maj 1989 en inlaga med förslag till frågor lämpade för multilaterala förhandlingar. Förhandlingarna kommer att bedrivas såväl multilateralt som bilateralt.
På jordbruksområdet, som hör till de mest centrala i rundan, träffades en uppgörelse i april 1989. Innebörden är beslut med omedelbar verkan om en "frysning" av allt stöd och skydd till jordbruket. Vidare har en avsiktsförklaring om en minskning av sådana stöd och skyddsåtgärder under år 1990 avgetts. Dessa resultat rör det kortsiktiga perspektivet. Det långsiktiga målet är att åstadkomma en rättvis och marknadsorienterad handel med jordbruksprodukter. Länder som producerar konkurrenskraftiga varor på egen hand skall därigenom fa större möjligheter till export. Förhandlingar om betydande, gradvisa inskränkningar av både stödet och importskyddet för jordbruket har inletts.
Tropiska produkter är ett av u-länderna prioriterat område. Erbjudanden om sänkta tullar på sådana produkter har lämnats av både i-länder och u-länder. Sverige har bidragit genom att medge sänkning av tullar på ett antal tropiska produkter, däribland tropiskt trä (prop. 1988/89:135, SkU 1988/89:37).
Förhandlingarna om handeln med tjänster, som prioriteras högt av Sverige, har varit framgångsrika bl.a. genom att tilldra sig ett ökat intresse även från flera u-länder. Syftet är att nå en överenskommelse om ett multilateralt regelverk i form av ett tjänstehandelsavtal knutet till GATT. Detta avtal skulle kunna fa en annan partssammansättning än den som står bakom GATT. Utestående frågor är bl.a. avgränsningen av de tjänstesektorer som skall omfattas av avtalet och definitionen av tjänstehandeln i fråga om rätten till fri etablering på exportmarknaden.
Andra viktiga områden i Uruguayrundan är regler om s.k. intellektuell äganderätt och GATTs olika regelverk. Hit hör regler om stats -
stöd, antidumpning, skyddsåtgärder och liknande. Sverige har tillsammans med Finland och Norge presenterat större förhandlingsförslag på vissa av dessa områden.
Det västeuropeiska integrationsarbetet
Statsrådet Anita Gradin har två gånger under hösten 1989, den 5 oktober och den 9 november, lämnat information i riksdagen om det pågående integrationsarbetet. Vid det senare tillfället var hennes bedömningar baserade på en då framlagd rapport, utarbetad av den s.k. EFTA—EG-styrgruppen. Hon sade sig ha funnit goda förutsättningar att fa till stånd ett brett samarbete mellan EFTA-länderna och EG omfattande i princip hela den inre marknaden, dvs. fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, samt angränsande fält som t.ex. forskning, miljö, konsumentfrågor och sociala aspekter.
Ytterligare en slutsats som kunde dras av rapporten var, fortsatte statsrådet, att enhetliga regler bör gälla i hela det västeuropeiska området, EES. I fråga om avvecklingen av tekniska handelshinder hänvisades dels till harmonisering av väsentliga krav, dels till ömsesidigt erkännande av nationella regler enligt den s.k. Cassis de Dijonprincipen. Enligt denna princip skall en vara som lagligen har producerats och marknadsförts i ett medlemsland kunna säljas fritt i hela området — förutsatt att varan inte utgör ett hot från hälso-, säkerhetseller miljösynpunkt.
Siktet kommer inte, enligt statsrådet, att vara inriktat på en gemensam jordbrukspolitik. Andra arrangemang för att främja handeln med enskilda jordbruksprodukter kan emellertid bli aktuella. Vidare erinrades om rapportens konstaterande av att den allmänna liberaliseringen av kapitalrörelserna fortsätter. Enligt rapporten bedöms också en enhetlig västeuropeisk marknad för tjänster vara möjlig.
Som en sammanfattning uttalade statsrådet att det tycks finnas goda möjligheter att fa till stånd ett samarbete som till sin sakliga bredd väl överensstämmer med det mandat som riksdagen har ställt upp för den svenska Europapolitiken. Hon betonade dock, att en förutsättning är att det blir möjligt att på ett tillfredsställande sätt kunna lösa de legala och institutionella frågorna. Hon underströk att detta område i vissa fall innefattar besvärliga problem.
Interpellationssvar om EFTA och Östeuropa
I riksdagen har nyligen frågan om EFTA som forum för utökade kontakter med de östeuropeiska länderna debatterats (RD 1989/90:32 s. 35). Som svar på en interpellation (1989/90:60) med denna innebörd av Gudrun Schyman (vpk) betonade statsrådet Anita Gradin regeringens positiva syn på en senaste tidens dynamiska utveckling i Östeuropa. Hon anförde vidare att det inte finns något hinder för EFTAländerna — trots att EFTA-organisationen inte är överstatlig — att gemensamt ställa sig positiva till att etablera närmare kontakter med de östeuropeiska reformstaterna. Frågan skulle behandlas vid EFTA:s ministermöte i december 1989. Sverige kommer, enligt statsrådet, att
1989/90: NU8
verka för att samarbetet mellan EFTA-länderna och de östeuropeiska staterna fördjupas. Hon uttalade att hon som ordförande i EFTA från årsskiftet tänker arbeta för ett inlemmande av de östeuropeiska staterna i det alleuropeiska samarbetet. Hon försäkrade att diskussionerna om insatserna på olika områden när det gäller Östeuropa är intensiva och att detta med säkerhet kommer att avspegla sig i budgetpropositionen för år 1990.
Nordiskt samarbete
Två uppgifter dominerar det nordiska samarbetet, nämligen dels att de nordiska ländernas interna samverkan skall utvidgas och fördjupas, dels att deras ställning i det europeiska samarbetet skall stärkas på områden där länderna har nått långt.
Nordiska rådets trettiosjunde session hölls vid månadsskiftet februari-mars 1989 i Stockholm. En extrasession ägde rum i november 1989 i Mariehamn under temat "Norden i Europa". Vid detta senare möte yttrade sig rådet över det av de nordiska samarbetsministrarna antagna övergripande arbetsprogrammet "Norden i Europa 1989—1992". I detta anges hur det nordiska samarbetet skall kopplas till den pågående integrationsprocessen i Västeuropa. Ett särskilt avsnitt i programmet har rubriken "Norden som hemmamarknad". Det innehåller bl.a. en utvärdering av det särskilda samarbetsprogram för avveckling av handelshinder som antogs år 1987 och anvisningar för det fortsatta arbetet med ännu existerande handelshinder. Vidare skall bl.a. en rad förenklingar av tullprocedurer och gränskontroller av varor eftersträvas. Procedurer för deras avskaffande utreds och förslag kommer successivt att läggas fram. En tidsplan för enskilda projekt med syfte att åstadkomma en påskyndad beslutsprocess inom det nordiska samarbetet presenteras samtidigt. Nordiska rådet tillstyrkte förslagen men uttalade i fråga om avvecklingen av handelshinder i Norden att denna skall vara genomförd fullt ut före utgången av år 1992. Arbetsprogrammet kommer att uppdateras i december 1989 med hänsyn till bl.a. Nordiska rådets yttrande. Därefter kommer en fortlöpande uppdatering att genomföras.
Nordiska ministerrådet har låtit utreda bl.a. procedurerna för ett avskaffande av återstående tekniska handelshinder. Ett förslag härom bereds för närvarande. En studie (Ds 1989:61) av svenska gränsformaliteter för varor inom ramen för handelshinderutredningen har nyligen framlagts. Där uttalas att materialet, efter en målinriktad bearbetning, kan användas inom det nordiska samarbetet eller i de fortsatta /ästeuropeiska förhandlingarna. Några konkreta förslag lämnas däremot ej.
1989/90: NU8
7 Tropiskt timmer
1989/90: NU8
Produktion
Tropisk skog består av flera tusen olika trädslag; det är emellertid endast ett drygt 50-tal arter som omfiattas av internationell handel. Det största beståndet, med drygt 60 % av världens tillgångar av tropisk skog, finns i Latinamerika; av återstoden har Asien och Afrika ungefär lika stor andel vartdera. Den helt dominerande delen av avverkningen har hittills ägt rum i Asien.
Vid avverkning av tropiskt timmer är det vanligen endast ett fåtal trädslag som huggs; av det totala virkesförrådet på en yta är det sålunda inte mer än 5—20 % som utnyttjas för kommersiella ändamål. Denna omständighet uppges leda till dels hög avverkningskostnad per volymenhet, dels skador på större arealer än som motiveras av virkesuttaget.
Tropiska träslag används huvudsakligen inom möbel- och snickeriindustrierna.
Handel m.m.
Den totala handelsvolymen av tropiskt trä uppgår enligt vissa beräkningar till ca 50 milj. mJ per år, motsvarande ett värde av drygt 4 miljarder kronor. Dominerande exportområde har hittills varit Asien med Malaysia, Indonesien och Filippinerna som största enskilda exportländer. I Afrika är Elfenbenskusten mest betydande från exportsynpunkt. Exporten från Latinamerika ökar.
Av importländerna dominerar Japan med en import av nära 21 milj. mJ år 1987, följt av EG och Förenta staterna som stora importområden. Sverige importerade år 1988 omkring 30 000 mJ stockar och sågat virke och 10 000 ton fanér och plywood. Det samlade värdet av virkesimporten till Sverige uppgår enligt vissa beräkningar till 150—200 milj. kr. per år; importen ökar för närvarande. Samtidigt exporterar Sverige produkter av importerat tropiskt timmer motsvarande drygt 50 % av denna import.
Statens industriverk (SIND) har nyligen presenterat en rapport (S1ND PM 1989:3) De tropiska trädslagen — hot eller nya möjligheter för svenskt snickerivirke. I rapporten konstateras att tropiskt trä under de senaste decennierna har starkt ökat sin marknadsandel i den västeuropeiska snickeriindustrin på det nordiska träets bekostnad, samtidigt som de länder som levererar tropiskt trä har aviserat en större inhemsk förädling av sitt trä i syfte att öka exportintäkter och sysselsättning. Ett åtgärdsprogram föreslås för den svenska sågverksindustrin innefattande dels satsningar med sikte på den europeiska snickeriindustrin och på slutkonsumenterna, dels samarbete mellan nordiska och nordamerikanska producenter i syfte att stärka träets ställning på snickerimarknaden.
8 Miljöfrågor
Enligt beräkningar av Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppgick avverkningen i början av 1980-talet till
11,3 miljoner hektar skog per år i de tropiska regionerna, medan återplanteringen täckte 1,1 miljon hektar. Den årliga nettoförlusten kunde sålunda uppskattas till drygt 10 miljoner hektar. Som har nämnts i det föregående är avverkningen selektiv, dvs. det är endast de arter som utgör handelsvara som avverkas. Ovarsamma metoder i samband med avverkningen åstadkommer skador på den resterande skogen. Enligt kartläggningar av FAO är de tropiska regnskogarnas försvinnande till ca 15 % en följd av avverkning för handel med tropiskt trä och till ca 30 % beroende på storskalig röjning för att bereda arealer för produktion av grödor och kött för export. Samma studie visar att markexploatering förorsakar ca 10 % av den totala avverkningen. Denna form av avverkning är ett led i skapandet av infrastrukturer, såsom utbyggnad av vattenkraftsproduktion och vägnät. Den största delen av avverkningen, ca 45 %, hänför sig till svedjebruk som den fattiga befolkningen tillgriper för att tillgodose sitt behov av jordbruksmark, boskapsfoder och brännved.
Avverkning kan medföra olika slags effekter såväl lokalt som regionalt och i vissa fall även globalt. Djur- och växtarter riskerar att utrotas; därmed kan man gå miste om en framtida användning av arternas gener för framställning av läkemedel, livsmedel och industriella råvaror m.m. Förändringar på klimatet kan också uppstå, dels genom den s.k. växthuseffekten till följd av ökad koldioxidhalt i luften, dels genom ändrade mönster i nederbörd och temperatur. Vidare kan bristen på rotsystem medföra jorderosion med bl.a. ojämnt vattenflöde i omkringliggande områden som följd.
Internationella åtgärder m.m.
Den s.k. Washington-konventionen från 1973 reglerar den internationella handeln med utrotningshotade arter av vilda djur och växter. Den biträddes av Sverige år 1975 (SFS 1975:542). De arter som berörs är efter skyddsvärde klassade i två olika grupper. För handel med arter som är mycket starkt hotade krävs både exporttillstånd och importtillstånd. Detta innebär i praktiken importförbud. Av bilagor till förordningen framgår att t.ex. en viss art av mahognyväxter omfattas av krav på sådana tillstånd, medan det för andra arter endast krävs exporttillstånd.
Ett internationellt avtal om tropiskt timmer, International Tropical Timber Agreement (ITTA), träffades år 1983 inom ramen för det s.k. integrerade råvaruprogrammet i UNCTAD. Syftet med samarbetet är att trygga de tropiska regnskogarnas optimala användning under bevarande av ekologisk balans i berörda områden och i biosfären. I avtalet betonas samtidigt det tropiska timrets betydelse för de avtalsslutande ländernas ekonomi. Sverige anslöt sig till avtalet år 1984 (prop. 1983/84:21). Av de 42 länder som deltar i överenskommelsen är 18 producent- och 24 konsumentländer. Genom avtalet etablerades Inter -
1989/90: NU8
national Tropical Timber Organisation (ITTO), som nu har börjat fungera organisatoriskt. Inom ITTO finns tre ständiga kommittéer för områdena återplantering och skogsförvaltning, industri och marknadskännedom. Viktiga frågor är i vad mån tropiskt timmer — med hänsyn till pris och kvalitet — kan ersättas av virke producerat i konsumentländerna och var förädlingen till slutprodukter äger rum. Sverige har lämnat ett finansiellt bidrag till ett visst förprojekt om förbättrade skördesystem. I samband härmed har Sverige betonat vikten av att berörda projekt skall leda till en bärkraftig utveckling för producentländerna. Världsnaturfonden (WWF), Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och andra organisationer inom miljörörelsen stöder arbetet inom ITTO och deltar aktivt i dess möten.
ITTO höll i november 1989 sitt andra reguljära rådsmöte för året. Vid detta diskuterades bl.a. en handlingsplan. Vidare behandlades ett förslag om ett internationellt system för märkning av tropiskt timmer som har producerats så att ytterligare skada på den tropiska regnskogen inte uppkommer. En förstudie, som syftar till att klarlägga om ett sådant märkningssystem kan genomföras, antogs efter revidering.
Genom ett samarbete mellan olika FN-organ utarbetades år 1985 den s.k. Tropical Forestry Action Plan. Syftet är att hjälpa u-länderna att utarbeta nationella strategier för en långsiktigt uthållig användning av skogsresurser. Sverige lämnar bidrag genom SIDA.
Världsbankens verksamhet syftar till att genom utlåning främja tillväxt och förbättra levnadsstandarden i låntagarländerna, bl.a. genom satsningar på utbyggnad av infrastrukturen. Till följd bl.a. av svensk påverkan har banken utfåst sig att i större utsträckning visa omsorg om miljö och berörda befolkningsgrupper. Förslag föreligger om att uppföljningen härav skall skärpas.
Den internationella naturvårdsunionen (IUCN) har ett program som bl.a. syftar till att demonstrera hur de tropiska skogarna kan utnyttjas utan att utarmas. Sverige bidrar med ca 30 milj. kr. till detta program under perioden 1988/89—1989/90.
I GATT-avtalet återfinns regler för främjande av den internationella handeln. Genom avtalet ges mindre länder ett skydd mot otillbörliga handelspolitiska påtryckningar från starkare länder. Vissa skyddsintressen erkänns dock, och möjligheter till undantag från reglerna har därför införts i avtalet. Genom artikel XX g) medges sålunda undantag för bevarande av uttömliga naturresurser. Vid avtalets tillkomst avsågs inhemska naturresurser, och någon omtolkning i utvidgande riktning har inte ägt rum sedan dess. Vidare lämnas genom artikel XX b) utrymme för handelspolitiska restriktioner som syftar till att skydda människors, djurs och växters liv eller hälsa. Restriktionerna kan bestå av villkor för eller förbud mot import av sådana skadliga varor. Bestämmelsen tar sikte på ett skydd i det egna landet, dvs. där importvaran är avsedd att konsumeras. Det är osäkert om bestämmelsen kan åberopas till skydd mot miljöproblem i producentlandet eller i ett mer globalt perspektiv. En generell förutsättning är att restriktio -
1989/90:NU8
nema inte tillämpas på ett sätt som utgör en form av godtycklig eller orättvis diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller som utgör en förtäckt inskränkning av internationell handel.
Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har på svenskt initiativ diskussioner inletts om sambanden mellan handel och miljö. En bedömning har varit att OECD är ett bättre forum än GATT för inledande diskussioner av denna fråga, bl.a. beroende på de skilda uppfattningar om miljöproblemen som råder mellan främst i-länderna och u-länderna i GATT:s medlemskrets. En tanke är att resultaten av OECD-diskussionerna skall kunna utgöra grund för vidare behandling inom GATT. Kärnfrågor att behandla är skillnader i begreppen miljö och hälsa och i vilken utsträckning handelspolitiska åtgärder är adekvata instrument för att lösa miljöproblem och — i så fall — om gällande regler är tillämpliga i sådana sammanhang. De regelsystem som åsyftas är GATT-avtalet och OECD:s vägledande principer, som inkluderar den s.k. "Polluter Pays Principle". Den sistnämnda utgör ett försök att införa ett marknadsorienterat synsätt i samband med miljökontroll.
Europarådet har i en resolution i april 1989 uppmanat medlemsstaterna att verka för ett större internationellt åtagande när det gäller bevarandet av de tropiska skogarna och deras artrikedom. Regeringarna i industrialiserade länder bör, sägs det, införliva skogsbevarande program eller återuppbyggnadsprogram i sina samarbetsavtal med länder som har tropiska skogar. De uppmanas också att omvandla sådana länders skulder till skogsbevarande program. Vidare uttalas att handeln med tropiskt timmer bör regleras i syfte att stoppa fortsatt förstörelse av tropiska skogar och att exportländerna bör fa mer finansiellt stöd till projekt i syfte att producera timmer på ett ekologiskt ansvarsfullt sätt.
I maj 1989 antog EG-parlamentet en rapport om tropiskt trä och uppmanade kommissionen att utfärda en förordning om hantering, lagring och import av tropiskt hårdvirke och produkter därav. Förordningen skulle samtidigt inkludera bestämmelser om en fond för skötsel av tropiska skogar. Härefter har kommissionen utarbetat ett program för bevarande av tropiska skogar. Kommissionen fann det inte lämpligt att följa de förslag om importrestriktioner och importförbud som hade lagts fram i parlamentets rapport. Förslaget diskuterades vid rådsmöte den 19 september 1989 och fick ett i huvudsak positivt bemötande. Vidare behandling äger rum vid rådsmötet den 28 november 1989.
Svenskt bistånd
Som har nämnts i det föregående bidrar Sverige genom ett flertal multilaterala organisationer till projekt för bevarande av den tropiska regnskogen. Även bilaterala insatser görs, främst genom SIDA men också genom styrelsen för u-landsforskning, SAREC.
1989/90: NU8
11 Utskottet
1989/90.NU8
Inledning
I detta betänkande behandlas tjugo motioner om utrikeshandel som har väckts under allmänna motionstiden år 1989. Hösten 1987 (NU 1987/88:8) och våren 1988 (NU 1987/88:28) behandlade utskottet motioner med i vissa fall samma yrkanden. Synpunkter på motioner om Sverige och den västeuropeiska integrationen har lämnats i ett yttrande (1988/89:NU3y) till utrikesutskottet.
Fri handel med varor och tjänster
Frihandelns betydelse
I flera motioner berörs frågor om utrikeshandeln från i huvudsak principiella utgångspunkter. I två av dem påyrkas uttalanden om frihandelns betydelse för välfärdsutvecklingen och om intresset av ett aktivt svenskt deltagande i det pågående internationella förhandlingsarbetet. En motion ger uttryck för en mer förbehållsam inställning till värdet av frihandel. 1 en annan motion krävs en ändrad inriktning av den svenska handelspolitiken för främjande av en ny ekonomisk världsordning.
Folkpartiet uttalar i sin partimotion 1988/89:N254 rörande liberal näringspolitik att den ekonomiska politiken också skall inriktas på ett fortsatt arbete för en fri handel och betonar att denna också bör omfatta tjänstesektorn. Även avskaffande av icke-tarifiära handelshinder är angeläget i detta arbete, heter det vidare.
En odelat positiv inställning till frihandel tillkännages även i motion 1988/89-.N298 (m), där riksdagen föreslås göra ett uttalande om frihandelns grundläggande betydelse. I motionen hävdas att en global frihandel är den kanske viktigaste faktorn för att utjämna motsättningar mellan folk med skilda ekonomiska system och att den därigenom blir ett av de mest kraftfulla medlen för att bygga en värld i fred.
GATT är den främsta basen för den globala frihandelns utveckling, anförs det vidare i denna motion. Sveriges oreserverade anslutning till frihandelstanken innebär samtidigt att vi har ett stort ansvar att i varje sammanhang uppträda så att trovärdigheten i detta avseende inte kan ifrågasättas. Emellertid, fortsätter motionärerna, kan dessa omständigheter innebära en konflikt med Sveriges intresse att vinna en nära och varaktig anslutning till Europeiska gemenskaperna (EG). De påpekar att EG i vissa fall har intagit en mindre positiv hållning till frihandeln än Sverige. Vårt lands betydelse som opinionsbildare vid GATT-förhandlingarna i fråga om kravet på global frihandel understryks av motionärerna.
En fri handel bör inte betraktas som ett självständigt mål, uttalas det i motion 1988/89:N289 (c). Snarare utgör den ett av flera medel att nå det övergripande målet, som är ett väl fungerande samhälle. Debatten bör, enligt motionärerna, därför inte handla om total protektionism
kontra total frihandel utan snarare om behovet av modifieringar av den fria handeln, t.ex. för att tillgodose sociala, miljömässiga, regionalpolitiska eller säkerhetspolitiska behov.
I motion 1988/89:N239 (vpk) framförs stark kritik mot den utveckling av den internationella handeln som har tillåtits. Där sägs att den tredje vägens ekonomiska politik har gjort Sverige alltför beroende av exporten och att handelsförbindelserna har kommit att koncentreras alltför starkt till ett litet antal länder. En ny ekonomisk världsordning och internationell utveckling bör främjas, säger motionärerna.
Riksdagen behandlade våren 1988 motionsyrkanden med samma innebörd som de nu aktuella. I sitt betänkande över dessa (NU 1987/88:28 s. 5) erinrade näringsutskottet om sin behandling av motsvarande frågor hösten 1987 (NU 1987/88:8). Utskottet hade därvid redogjort för det internationella arbete inom GATT och för de överläggningar mellan Sverige och EG och mellan Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och EG som då pågick. Med åberopande av de motiveringar som hade angetts vid det tidigare tillfället avstyrkte utskottet motioner från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Tre reservationer (m, fp; c; vpk) avgavs med anledning av utskottets ställningstagande.
Motioner om icke-tariffära handelshinder i anslutning till det västeuropeiska integrationsarbetet behandlades av utrikesutskottet våren 1989 (1988/89:UU19 s. 28).
I det föregående (s. 5) har en redogörelse lämnats för den senaste utvecklingen inom bl.a. GATT-förhandlingarna. Därav framgår att arbetet med avskaffande av icke-tariffära och andra handelshinder fortskrider. Förhandlingarna om ett nytt multilateralt avtal om tjänstehandel ligger, enligt vad utskottet har erfarit, långt framme även om frågor av principiell vikt återstår.
I riksdagens handelspolitiska debatt den 3 maj 1989 (RD 1988/89:108 s. 6) framhöll statsrådet Anita Gradin att stärkandet och utvecklandet av ett öppet multilateralt handelssystem är en ledstjärna för svensk utrikeshandelspolitik. Hon betonade också att Sveriges engagemang i GATT-rundan inte strider mot vår strävan att gå längre i liberaliserande riktning i det västeuropeiska samarbetet; processerna är parallella och kan därtill förstärka varandra.
De nu pågående processerna såväl i GATT som inom ramen för den västeuropeiska integrationen har till syfte att främja en fri handel. Genom de dynamiska effekter som härigenom uppkommer främjas en i många avseenden gynnsam utveckling i världen. Sverige driver aktivt sin frihandelslinje både i GATT och andra globala organisationer och i det västeuropeiska integrationsarbetet. Några konflikter i fråga om målen för GATT-förhandlingarna och det västeuropeiska arbetet kan utskottet inte se. Utskottet finner mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att göra ett uttalande i enlighet med vad som begärs i motionerna 1988/89:N254 (fp) och 1988/89:N298 (m). Dessa avstyrks därför i berörda delar.
Inte heller i fråga om centerpartiets yrkande finner utskottet anledning till ändrat ställningstagande; motion 1988/89:N289 (c) avstyrks
1989/90: NU8
således i berörd del. Den utformning som vänsterpartiet kommunisterna har gett sitt förslag till uttalande av riksdagen om en ny ekonomisk världsordning och internationell utveckling ligger inte i linje med riksdagens strävanden på det utrikeshandelspolitiska området. Aven motion 1988/89:N239 (vpk) avstyrks alltså i nu aktuell del.
Handeln med jordbruksprodukter
Ingen handel är i så hög grad föremål för protektionistiska åtgärder som den med jordbruks- och trädgårdsprodukter, sägs det i motion 1988/89:N374 (fp). För svensk del medför den förda politiken väsentligt högre livsmedelspriser för konsumenterna jämfört med en politik som tillåter en större import. Även om Sverige inte ensamt kan slopa sitt gränsskydd utesluter detta inte ett aktivt arbete för en ökad avreglering, menar motionärerna. De nu pågående GATT-förhandlingarna omfattar — till skillnad från tidigare omgångar — även handeln med jordbruksprodukter och andra livsmedel. Motionärerna finner det väsentligt att Sverige i dessa förhandlingar tillhör de pådrivande staterna i syfte att åstadkomma liberaliseringar.
Motionärerna riktar samtidigt kritik mot riksdagens beslut (prop. 1988/89:51, 1988/89:SkU8) om tull för äpplen m.m. De finner att producentintresset alltför mycket har fatt styra svensk handelspolitik till nackdel för konsumenterna och förordar en omprövning med sikte på ett totalt slopande av svenska hinder mot import av frukt och grönsaker. Motionärerna utesluter inte stödåtgärder, t.ex. röjningsbidrag, för att underlätta en omställning av den inhemska produktionen.
Den pågående Uruguayrundan innefattar, som nämnts i det föregående (s. 5), även förhandlingar om jordbruksprodukter. Dessa förhandlingar tillhör de mest centrala i hela arbetet i rundan. De ledde i april 1989 till en överenskommelse om en frysning av stödet till och skyddet av jordbruket med omedelbar verkan och en successiv neddragning med början år 1990. Parterna har vidare enats om att målet på lång sikt skall vara att handeln med jordbruksprodukter skall vara rättvis och marknadsorienterad. Detta mål skall nås genom betydande nedskärningar dels av stödet till inhemsk tillverkning och export, dels av skyddet mot marknadstillträde. Sverige har, tillsammans med Finland, Island och Norge, deltagit aktivt i arbetet bl.a. genom förslag till åtgärder för ett vidgat marknadstillträde för konkurrenskraftiga produkter.
En motion med samma innehåll avstyrktes av utskottet våren 1988 (NU 1987/88:28 s. 5). Utskottet konstaterade därvid att Sverige och övriga nordiska länder i GATT-förhandlingarna verkade för en minskad reglering av den internationella handeln. Riksdagen följde utskottet. Efter denna riksdagsbehandling har, som framgått i det föregående, avsevärda resultat uppnåtts i de förhandlingar som motionärerna åsyftar.
Som har framgått driver Sverige dessa frågor aktivt i det pågående förhandlingsarbetet; utskottet utgår från att detta kommer att vara fallet även under slutförandet av Uruguayrundan. Enligt utskottets
1989/90:NU8
mening saknas anledning för riksdagen att göra ett uttalande i ämnet. Det här behandlade yrkandet i motion 1988/89:N374 (fp) avstyrks sålunda.
Minskat utrikeshandelsberoende
I två motioner från miljöpartiets sida varnas för en alltför stark tilltro till utrikeshandelns förmåga att lösa problem av ekonomisk art. Handelns negativa effekter i olika avseenden får inte skymmas av dess föregivna fördelar, är innebörden i motionerna. Till värn för den politiska självständigheten krävs ett minskat beroende av export, medan å andra sidan ett minskat beroende av import är nödvändigt till skydd för den ekonomiska friheten.
Ett uttalande av riksdagen om styrning av utrikeshandeln i riktning mot ökad svensk försörjning i fråga om baslivsmedel, kläder och energiråvara begärs i motion 1988/89:FÖ210 (mp). Syftet är att Sverige i tider av kris i större utsträckning skall kunna tillgodose nödvändiga behov genom inhemsk produktion.
Ensidig handel mellan svaga u-länder och starka i-länder skapar ekonomiska beroenden som kan äventyra den politiska självständigheten, heter det i motion 1988/89:N325 (mp). Motionärerna gör härefter en jämförelse med svenska förhållanden och finner det sålunda inte givet att vår ekonomiska politik oreserverat skall inriktas på en ökning av exporten. Sverige borde på sikt snarare eftersträva en minskning.
I det föregående har utskottet givit uttryck för sin positiva inställning till frihandel. Öppna handelsrelationer mellan stater bidrar till ökad välfärd och har en politiskt stabiliserande inverkan.
Utskottet ansluter sig inte till synsättet i den andra motionen om önskvärdheten av minskad export för svenskt vidkommande. Som nyss har nämnts medför en öppen handel över gränserna stora fördelar för oerörda parter; handel är en förutsättning för den internationella arbetsfördelningen. Inskränkningar i handeln — utöver sådana som är oundgängliga av säkerhetsskäl och andra viktiga skäl — kan åstadkomma störningar i de berörda ländernas ekonomier. Krav på protektionistiska åtgärder kan därtill föranleda motdrag från övriga länder. Motionerna 1988/89:FÖ210 (mp) och 1988/89:325 (mp) avstyrks med vad här sagts.
Ökade insatser i EFTA
EFTA:s roll som förhandlingsorgan i relationerna till EG måste stärkas, heter det i motion 1988/89:N289 (c). Regeringen borde därför verka för att EFTA:s medlemsländer vidtar åtgärder med detta syfte.
Ett motionsyrkande av delvis motsvarande innebörd behandlades av riksdagen våren 1989 (1988/89:UU19 s. 67). Motionen tog i första hand sikte på att det skulle tillskapas rättsliga organ jämställda med EG:s men utan den överstatlighet som kännetecknar EG. Riksdagen sade sig dela motionärernas uppfattning om behovet av ett förstärkt EFTA som
1989/90:NU8
institution men avslog den berörda delen av motionen. Enligt motiveringen för beslutet saknades det anledning att låsa regeringen vid den ena eller andra metoden för att uppnå det av Sverige uppsatta målet.
Vid budgetbehandlingen våren 1989 beslöt riksdagen att öka Sveriges bidrag till EFTA från 16 milj. kr. till 21 milj. kr. för budgetåret 1989/90 (1988/89:UU17 s. 14). Ökningen avsågs finansiera bl.a. nya tjänster vid EFTA-sekretariatet och motiverades med organisationens betydelse för samarbetet med EG. Enligt vad utskottet erfarit har härefter en betydande ökning av EFTA:s personella resurser genomförts.
Utskottet konstaterar att Sverige sålunda har medverkat till att förstärka EFTA som organisation. Det berörda kravet i motion 1988/89:N289 (c) synes alltså ha blivit i huvudsak tillgodosett. Utskottet utesluter inte att en ytterligare förstärkning av EFTA:s resurser kan bli aktuell i ett senare skede. Detta får i så fall prövas i särskild ordning. Därför avstyrker utskottet denna motion i här aktuell del.
Spridning av handeln till fler länder
Fler länder än vad som nu är fallet borde omfattas av Sveriges utrikeshandel, anförs det i motion 1988/89:N239 (vpk). Motionärerna gör gällande att Sveriges strävan till samverkan med EG har medfört en inskränkt syn på vårt lands handelsförbindelser. Den svenska strategin för handel och ekonomi har blivit inomkapitalistisk i stället för världsomfattande och EG-anknuten i stället för alleuropeisk, heter det
i motionen.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen tagit ställning till motioner av samma innebörd. Våren 1988 avstyrkte näringsutskottet (1988/89:NU28 s. 16) en motion (vpk) med samma innehåll, vilken följdes upp i en reservation. Riksdagen följde utskottet.
Även våren 1989 var ämnet upp till behandling. Näringsutskottet avstyrkte en motion (c) om Sveriges relationer med andra delar av världen i ett yttrande (1988/89:N4y s. 8) till utrikesutskottet. Riksdagen avslog motionen i berörd del på förslag av det sistnämnda utskottet (1988/89:UU19 s. 20).
Näringsutskottet understryker vikten av en öppen och fri handel med olika delar av världen. Strävanden att nå en sådan spridning är en betydelsefull del av Sveriges handelspolitik. Bl.a. är det ett svenskt intresse att parallellt med det västeuropeiska integrationsarbetet relationerna med exempelvis Östeuropa stärks. Olika åtgärder för att underlätta handeln med u-länderna är också en central del i den förda politiken. Utskottet erinrar om de åtgärder som har vidtagits för utökade kontakter med de baltiska länderna och om de beslut beträffande tullfrihet för vissa tropiska produkter och liberaliserad tekoimport som har fettats (se s. 18). Med hänvisning till sitt tidigare uttalande i ämnet och till vad som nu har sagts avstyrker utskottet motion 1988/89:N239 (vpk).
Handeln med bl.a. Nordamerika, Östeuropa och Japan bör främjas, uttalas i motion 1988/89:N354 (c). Motionärerna anser att EFTA är en
1989/90: NU8
lämplig bas för detta. De finnér det angeläget att Sverige verkar för att EFTA som frihandelsorgan sluter handelsavtal med de nyss nämnda områdena. I motionen hänvisas till de avtal som EG nyligen har upprättat med länder i Östeuropa.
En motion (c) med motsvarande förslag rörande en utvidgning av EFTAs uppgifter avstyrktes våren 1989 av utrikesutskottet (1988/89:UU19 s. 67), som hänvisade till EFTA:s nuvarande huvuduppgift i fråga om kontakterna med EG. Vidare fann utrikesutskottet betydande svårigheter att utan en noggrann utredning överblicka förslagets konsekvenser. Företrädarna för tre partier (c, vpk, mp) stödde motionsyrkandet. Riksdagen gick på samma linje som utskottet.
Näringsutskottet instämmer i att Sveriges ekonomiska samarbete inte skall begränsa sig till enbart Västeuropa. En världsomfattande frihandel är ett mål för svensk handelspolitik. Parallellt med det västeuropeiska integrationsarbetet förstärks kontakterna även med exempelvis länder i Östeuropa. Vidare är Förenta staterna en betydelsefull handelspartner för Sverige. Den mycket snabba ekonomiska utvecklingen i Japan och vissa andra länder i Asien föranleder en vidareutveckling av de ömsesidiga ekonomiska relationerna.
Riksdagen avslog, som nyss har nämnts, våren 1989 en motion av samma innebörd. Utskottet, som inte finner anledning till ett ändrat ställningstagande, vill understryka att EFTA inte är ett överstatligt organ och att EFTA-länderna inte har en gemensam handelspolitik. Motion 1988/89:N354 (c) avstyrks alltså.
De nu snabbt ökande kontakterna mellan de östeuropeiska länderna och EG kräver en intensifierad bevakning från svensk sida, anförs det i motion 1988/89-.N233 (fp). De avtal avseende handel som är träffade eller planeras mellan länderna i Östeuropa och EG torde i första hand tillgodose parternas egna intressen, heter det vidare. Motionärerna finner det därför angeläget att Sverige snabbt följer upp EG:s avtal med de nu aktuella länderna i syfte att nå liknande förutsättningar för vår handel med dessa.
Enligt vad utskottet har erfarit föreligger handelsavtal mellan EG och vart och ett av länderna Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern. Förhandlingar från EG:s sida med vissa andra östeuropeiska länder ligger olika långt framme. Sverige har sedan tidigare bilaterala handelsavtal med samtliga östeuropeiska länder. Inom regeringskansliet görs regelmässigt en uppföljning och analys av bl.a. avtal och förhandlingar av nyss nämnt slag. Ändringar i det handelspolitiska läget påkallar en omfördelning av regeringskansliets insatser.
Utskottet konstaterar att i regeringens uppgifter ingår en fortlöpande bevakning av vad som sker på det handelspolitiska området i vår omvärld i syfte bl.a. att uppnå parallellitet i vårt lands relationer med länder som har slutit handelsavtal med tredje land. Sålunda följs även utvecklingen av handeln mellan EG och de östeuropeiska länderna. Den senaste tidens händelser har lett till att denna bevakning har intensifierats. Sveriges överläggningar med länderna i Östeuropa fortsätter som tidigare på bilateral basis. Mot bakgrund av den utveckling
1989/90:NU8
2 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 8
som pågår i Östeuropa utgår utskottet från att motionärernas önskemål i huvudsak kommer att bli tillgodosedda genom dessa överläggningar. Något uttalande av riksdagen i ämnet ter sig därför inte påkallat. Med vad nu sagts avstyrker utskottet motion 1988/89:N233 (fp).
I motion 1988/89:N321 (m) berörs Sveriges förhållande till de baltiska länderna. Motionärerna pekar på möjligheter för Sverige att utveckla kommersiella relationer till dessa länder genom bl.a. kunskapsöverföring i fråga om utrikeshandel och företagsadministration. Enligt motionärerna bör svenska myndigheter engageras i arbetet på att lägga grunden för sådana utökade ekonomiska relationer. En särskild redogörelse för regeringens åtgärder i dessa avseenden borde redovisas för riksdagen.
Vid behandlingen våren 1989 av vissa anslagsfrågor inom utrikesdepartementets område (1988/89:NU19 s. 5) hemställde utskottet att riksdagen skulle som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättandet av ett fristående handelskontor i Moskva. Enligt utskottets mening var det angeläget att regeringen skyndsamt prövade förutsättningarna för inrättandet av ett sådant organ och därvid även beaktade önskvärdheten av att en handelsrepresentation skulle komma till stånd i Baltikum. I en reservation (m) begärdes att ett anslag till detta ändamål skulle anvisas redan i anslutning till riksdagens behandling av frågan. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Enligt vad utskottet har erfarit planeras ett avdelningskontor i Tallinn tillhörande generalkonsulatet i Leningrad. Viss samordning med Sveriges exportråds verksamhet kommer härvid att genomföras. Regeringen lämnar i budgetpropositionen regelmässigt information om vidtagna åtgärder för främjande av handelspolitiska förbindelser. Så sker även i fråga om nu berörda områden.
Med tillfredsställelse konstaterar utskottet att arbetet på att vidareutveckla handelsrelationerna med Sovjetunionen och Baltikum nu har inletts. Genom den redogörelse som regelmässigt lämnas från regeringens sida i budgetpropositionen torde motionärernas önskemål komma att bli tillgodosedda. Motion 1988/89:N321 (m) avstyrks därför i nu behandlad del.
Fri export av aluminiumskrot
Det hittills gällande förbudet mot export av aluminiumskrot är inte längre motiverat, uttalas det i motion 1988/89:N290 (m). Farhågorna att sådant skrot skall lämna landet om förbudet upphävs och att försörjningen i Sverige med denna råvara till aluminiumsmältverken kommer att försvåras är ogrundade, menar motionärerna. De svenska skrotgrossisterna föredrar inhemska köpare, dvs. svenska smältverk, vid lika priser. Dessutom, anförs det, blir fraktkostnaderna lägre vid försäljning till kunder inom landet. Förutom dessa kommersiellt betingade skäl till ett slopande av exportförbudet anför motionären miljömässiga skäl. På sikt skulle nämligen ett fortsatt förbud kunna hämma insamlingen av aluminiumskrot. Ett tredje skäl är att ett upprätthållande av förbudet skulle stå i strid med Sveriges alltmer frihandelsvän -
1989/90: NU8
liga inställning. Förbudet har indirekt medfört inslag av bl.a. prisdumpning och subventioner. Förbudet mot export av aluminiumskrot upprätthålls av Sverige — liksom av flertalet övriga EFTA-länder
— genom en särskilt beslutad möjlighet till undantag från EFTAkonventionens regel om förbud mot exportrestriktioner. Även EG tillämpar förbud mot viss skrotexport i handeln med EFTA-länderna.
Riksdagen avslog våren 1988 förslag i en motion (m) om dels slopande av licenskravet för export av metallskrot, dels en mer generös licensgivning i avvaktan på en sådan åtgärd (1987/88:NU28 s. 16). Näringsutskottet hade hänvisat till de då förestående förhandlingarna mellan EG och EFTA om förbud mot exportrestriktioner i det västeuropeiska frihandelsområdet.
De nu nämnda förhandlingarna ledde i slutet av januari 1989 till en uppgörelse om förbud mot kvantitativa exportrestriktioner. Regeringen presenterade nyligen denna i proposition 1989/90:10 med förslag till tilläggsprotokoll till Sveriges frihandelsavtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEC. Som en följd av de nya bestämmelserna kommer exportförbudet för bl.a. aluminiumskrot att upphöra den 1 januari 1990. Propositionen har hänvisats till utrikesutskottet. Ett tillstyrkande yttrande (1989/90:NU3y) har avgetts av näringsutskottet (avvikande meningar: c; vpk, mp).
Näringsutskottet finner att motionärens yrkande ligger i linje med regeringens förslag. Skulle propositionen vinna riksdagens gillande tillgodoses sålunda motionens syfte. Med det sagda avstyrks motion 1988/89:N290 (m).
Vidareexport av högteknologiska varor
Av Sveriges import från USA av högteknologiska varor, t.ex. datorutrustning av visst slag, förekommer ingen vidareexport från vårt land. Enligt vad som sägs i motion 1988/89:N239 (vpk) har detta sin grund i att Sverige genom avtal med USA har gjort ett åtagande härom. Motionärerna finner att ett så starkt inordnande under USA:s militärstrategiska intressen gör det svårt att med full kraft hävda att Sverige är alliansfritt. Sverige bör av dessa skäl avbryta sitt deltagande i bojkott av vidareexport av dessa varor till vissa länder, kräver motionärerna.
Riksdagen har behandlat detta ämne vid flera tillfällen. På näringsutskottets hemställan (NU 1988/89:28 s. 14) avslog riksdagen våren 1988 en motion (vpk) med samma yrkande. Motionen följdes upp i en reservation (vpk). Utskottet underströk i sin motivering vikten av säkrad tillgång till högteknologisk utrustning för svenska företag men framhöll också vikten av att Sverige inte utnyttjades som transitland för vidareexport av sådana varor till länder som berördes av den amerikanska teknikbojkotten.
Senast har ämnet debatterats i riksdagen den 10 oktober 1989 (RD 1989/90:6 s. 13) med anledning av en fråga (1989/90:20) av Per Gahrton (mp) om embargopolitiken. Utrikesminister Sten Andersson framhöll i sitt svar att Sverige inte deltar i något amerikanskt embargo på högteknologiområdet och att Sverige självt bestämmer över svensk
1989/90: NU8
teknologi. Sådan teknologi är sålunda fri för export, och några planer på ett framtida förbud finns inte, sade utrikesministern. Han framhöll emellertid det angelägna i att inget svenskt territorium används för att kringgå andra länders exportbestämmelser. Vidare erinrade han om att beslutet år 1986 om förbud mot utförsel av vissa högteknologiprodukter, tillverkade utomlands, skulle ses mot bakgrund av vår skyldighet att hindra att Sverige utnyttjas som genomgångsland för trafik som är illegal i andra länder. Han underströk också möjligheterna enligt folkrätten för ett land att i fredstid vidta sådana åtgärder.
Enligt vad utskottet har erfarit har USA hösten 1989 beslutat om lättnader i fråga om förbud mot vidareexport av vissa högteknologiprodukter. Detta gäller bl.a. utrustning till datorer, såsom skivminnen.
Utskottet åberopar sitt tidigare ställningstagande och finner inte skäl för riksdagen att ändra ståndpunkt. Motion 1988/89:N239 (vpk) avstyrks sålunda.
Nordiskt samarbete Norden sorn hemmamarknad
Den ökade integrationen i Västeuropa gör det nödvändigt att handeln i Norden stärks och utvecklas, hävdas det i motion 1988/89:N289 (c). Handelshinder av olika slag mellan de nordiska länderna bör därför avskaffas, anför motionärerna, som anser att Sverige bör ha en hög ambitionsnivå i ett intensifierat nordiskt samarbete på det ekonomiska området.
En motion (c) med samma yrkande avstyrktes av utskottet våren
1988 främst med hänvisning till det då pågående arbetet med avveckling av handelshinder i Norden (1987/88:NU28 s. 6). Motioner om nordiskt ekonomiskt samarbete har också behandlats av näringsutskottet (1988/89:NU4y) i ett yttrande till utrikesutskottet (1988/89:UU19 s. 67, 160). Förslag i en motion (c) om utökat nordiskt samarbete avstyrktes av utrikesutskottet med hänvisning bl.a. till näringsutskottets yttrande.
Ett övergripande nordiskt arbetsprogram för perioden 1989—1992, innefattande bl.a. frågor om avvecklingen av återstående handelshinder och etablerandet av en enhetlig transportmarknad, antogs våren 1989 av de nordiska samarbetsministrarna. I detta anges hur det nordiska samarbetet skall kopplas till den pågående integrationsprocessen i Västeuropa. Vidare har en tidsplan satts upp för varje enstaka projekt med syfte att påskynda beslutsprocessen inom det nordiska samarbetet. Nordiska rådet uttalade vid sin extrasession i november 1989 att arbetet på att avveckla handelshindren de nordiska länderna emellan skall vara genomfört fullt ut före utgången av år 1992. Arbetsprogrammet kommer att revideras fortlöpande med början i december 1989.
Enligt vad utskottet har erfarit har det hittillsvarande arbetet, som grundar sig på det arbetsprogram som antogs år 1987, resulterat i att drygt hälften av de anmälda handelshindren mellan de nordiska länderna har kunnat slopas.
1989/90: NU8
20 Utskottet konstaterar alltså att arbetet på avveckling av kvarvarande handelshinder mellan de nordiska länderna fortskrider och erinrar om det ställningstagande av Nordiska rådet som har redovisats i det föregående. Något uttalande av riksdagen är enligt utskottets mening inte påkallat. Motion 1988/89:N289 (c) avstyrks i berörd del.
Ökat handelsutbyte mellan Skåne och Danmark
Samarbetet och handelsutbytet mellan Skåne och Danmark är inte så omfattande som det borde vara, heter det i motion 1988/89:N285 (fp). En ekonomisk barriär mellan Sverige och Danmark hindrar det sydsvenska näringslivet att nå den danska marknaden och därmed EG, är innebörden i motionen. Utvecklingen skulle kunna främjas bl.a. genom samarbete i fråga om exportutbildning och exportfrågor i stort, hävdar motionärerna, som också anser att etableringshinder mellan Skåne och Danmark bör undanröjas.
En motion (fp) med samma yrkanden behandlades utförligt av utskottet våren 1988. Utskottet redogjorde härvid (NU 1987/88:28 s. 7) för ett antal områden där sådant samarbete som åsyftades i motionen hade kommit till stånd. Vidare erinrade utskottet om Sveriges handelskontor i Köpenhamn. I betänkandet beskrivs också det pågående arbetet i olika avseenden med avveckling av handelshindren i Norden. Riksdagen avslog motionen på utskottets hemställan.
Arbetet på att avskaffa handelshindren i Norden fortsätter parallellt med det västeuropeiska integrationsarbetet. Utskottet har visserligen förståelse för de motiv som har föranlett motionen men finner att ett arbete med syfte att främja handelsutbytet mellan länder inte bör begränsas till att avse endast vissa regioner inom de berörda länderna. Däremot är det angeläget att närgränsande regioner tar initiativ till att utveckla ett ekonomiskt samarbete enligt de förutsättningar som skapas genom slopande av handelshinder m.m. inom Norden. I övrigt hänvisar utskottet till sin tidigare ståndpunkt i samma ämne och avstyrker sålunda motion 1988/89:N285 (fp).
U-landshandeln
Det är angeläget att den rådande obalansen i handeln mellan i-länder och u-länder inte ökar genom en fri världsmarknad, anförs det i motion 1988/89:N289 (c). U-ländernas sårbarhet och sämre konkurrensförmåga har medfört svåra påfrestningar på ekonomin i många sådana länder. Mot den bakgrunden finns det skäl, anser motionärerna, att aktualisera frågan om frihandelns konsekvenser i nu nämnt avseende. Sverige har härvid ett stort ansvar att se till att sådana frågor behandlas i berörda internationella organ, heter det vidare i motionen.
Sveriges ansvar i fråga om handeln med u-länderna betonas också i motion 1988/89:N239 (vpk). Motionärerna hävdar att Sverige har en sned fördelning av sin utrikeshandel; de socialistiska länderna och u-länderna lämnas åt sidan trots att de representerar stora marknader med betydande tillväxtmöjligheter.
1989/90:NU8
21 Riksdagen avslog våren 1988 på utskottets hemställan (NU 1987/88:28 s. 9) en motion (c) med samma yrkande som det nu nämnda. Utskottets bedömning var baserad på ett tidigare ställningstagande i frågan. Tre reservationer förelåg. I en av dessa (m, fp) instämde reservanterna i utskottets slutsatser men betonade härutöver vikten av en avveckling av Sveriges kvarvarande begränsningar av importen från u-länderna. I en andra reservation (c) underströks att en fri handel inte enbart var till fördel för u-länderna; den obalans som kunde uppkomma i relationen mellan i-länder och u-länder borde därför på svenskt intitiativ föranleda åtgärder. Samma uppfattning framfördes i en tredje reservation (vpk), enligt vilken det svenska initiativet även borde utvidgas till att omfatta insatser för ett nytt internationellt handelssystem vilket — till skillnad från det hittillsvarande — inte skulle premiera i-länderna.
GATT-avtalet medger en särskilt förmånlig behandling av u-länder. Denna möjlighet är, enligt svensk uppfattning, av särskild vikt för de minst utvecklade länderna. Inom den pågående Uruguayrundan är förhandlingarna om s.k. tropiska produkter ett prioriterat område. Sådana produkter är av stort intresse för många u-länders export. En överenskommelse nåddes under år 1988 om erbjudanden, främst i fråga om tullsänkningar, från ett stort antal länder. Förhandlingar om ytterligare liberaliseringar pågår inom GATT.
Sverige driver u-landsfrågorna inom bl.a. GATT och FN:s konferens för handel och utveckling, UNCTAD. De mer utvecklade u-ländernas intresse tas till vara främst genom insatser för att öka dessas avsättningsmöjligheter på i-landsmarknaderna. De fattigare u-länderna bedöms vara mest betjänta av stabila råvarumarknader.
Beslutet (prop. 1988/89:47, 1988/89:FiU10) att de svenska kvantitativa restriktionerna för tekoprodukter inom ramen för det s.k. multifiberavtalet skall avvecklas den 1 augusti 1991 innebär ökade möjligheter för u-länderna att få avsättning för sina produkter.
Sveriges generella system för tullpreferenser, det s.k. GSP-systemet, medger tullfri import till Sverige av fler u-landsvaror än motsvarande system i många andra i-länder. De minst utvecklade u-länderna har särskilda förmåner inom ramen för detta system. Vidare har tullfrihet för ett antal s.k. tropiska produkter genomförts i konsekvens med de erbjudanden som Sverige har gjort vid de pågående GATT-förhandlingarna (prop. 1988/89:135, 1988/89:SkU37).
Utskottet hänvisar till vad som nu har anförts och till riksdagens tidigare ställningstagande i samma ämne. Motionerna 1988/89:N289 (c) och 1988/89:N239 (vpk) får anses vara tillgodosedda i berörda delar och bör därför avslås av riksdagen.
Miljö- och socialklausuler m.m.
Frågan om i vilken utsträckning undantag från frihandelns principer kan göras i syfte att hindra handel med produkter som har producerats under socialt eller hälsomässigt oacceptabla förhållanden eller som åstadkommer skada på miljön har tagits upp i fyra motioner. Dessa rör
1989/90:NU8
sålunda verkningar som uppstår huvudsakligen i exportlandet. En motion behandlar effekter som kan drabba importlandet i samband med konsumtionen av de berörda varorna.
En kartläggning av Sveriges import av sådana produkter som nu åsyftas begärs i motion 1988/89:N289 (c). Skulle denna genomgång motivera åtgärder borde regeringen lägga fram förslag om sådana. I Sverige finns särskilda krav på produktion och produkter inom industri och jordbruk, framhålls det. Sådana krav har vanligen ställts upp i mycket brett politiskt samförstånd. Därför, hävdar motionärerna, måste vi upprätthålla samma krav på importerade som på inom landet framställda produkter. Riksdagen borde göra ett uttalande om att GATT-avtalet bör kompletteras med social- och miljöklausuler.
Samma tankegångar ligger bakom yrkandet i motion 1988/89:N367 (mp). Motionärerna finner att GATT-förhandlingarna är ett lämpligt forum för behandling av frågan om möjligheterna att hindra export av social exploatering och av miljöproblem. Sverige har, menar de, ett moraliskt ansvar att inte importera varor som kan säljas till lågt pris till följd av att de i exportlandet har producerats under förhållanden som enligt gällande regler och synsätt inte skulle tillåtas i Sverige. Detta ansvar borde också ta sig uttryck i ett kraftfullt agerande i GATT från svensk sida.
I internationella handelsavtal finns vanligen undantagsbestämmelser som kan åberopas om en restriktion i handeln skulle bedömas nödvändig till skydd för människors och djurs liv och hälsa eller för bevarande av växter. Det skydd som sålunda åsyftas gäller skador som kan uppkomma i samband med hanteringen eller användningen av produkterna, sålunda oftast i importlandet. Bestämmelser av nu nämnt slag finns i artikel XX i GATT-avtalet men även i Romfördraget, EFTA-konventionen och EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG. Frågan om i vilken utsträckning artikeln kan tillämpas för att hindra handel med varor som ger skadliga effekter på miljön i produktionslandet eller på den globala miljön har varit föremål för omfattande diskussioner. Dessa har utgått från att miljöproblemens växande betydelse motiverar en balansförskjutning i avtalsförpliktelserna till förmån för miljöskyddsåtgärder och har koncentrerats till frågan om nuvarande bestämmelser kan omtolkas eller om en ny regel är nödvändig.
Samtidigt har det ifrågasatts om GATT för närvarande är det mest lämpade organet för sådana överväganden; risken för resultatlösa diskussioner är inte oväsentlig med hänsyn till de olika intressen som bryts mot varandra inom detta forum. Av bl.a. dessa skäl har frågan om miljöhänsyn i den internationella handeln tagits upp inom OECD. Ett svenskt initiativ våren 1989 till en internationell översyn av sambanden mellan miljöpolitik och handel har mottagits mycket positivt av medlemsstaterna i OECD, och diskussioner pågår.
Utskottet konstaterar alltså att frågan om miljöhänsyn i internationell och regional handel är föremål för stort och ökande intresse.
I det föregående har utskottet redovisat de möjligheter som finns enligt multilaterala och bilaterala handelsavtal att åberopa skyddsklau -
1989/90: NU8
suler av bl.a. miljöskäl. Vidare har pekats på den översyn av sambanden mellan miljöpolitik och handel som på svenskt initiativ har aktualiserats inom OECD.
Mot bakgrund av vad som anförts i det föregående finner utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1988/89:N289 (c) och 1988/89:N367 (mp) i berörda delar.
Även i motion 1988/89:N355 (mp) begärs åtgärder mot viss import. Syftet är att åstadkomma skydd för importlandets konsumenter. I motionen sägs att Sverige i princip aldrig bör tillåta import av varor som enligt lag inte får tillverkas i Sverige. Motionärerna hyser oro för det svaga gränsskyddet för hälso- och miljöfarliga produkter.
Näringsutskottet yttrade sig våren 1989 över en motion (mp) rörande EG:s princip om fri rörlighet över gränserna för varor som lagligen har tillverkats och marknadsförts i ett medlemsland. Motionärernas krav att Sverige inte skulle acceptera dessa regler vid en EG-anpassning avstyrktes av näringsutskottet (1988/89:NU4y s. 19), vars bedömning delades av utrikesutskottet (1988/89:UU19 s. 30). En reservation (mp) förelåg. Riksdagen följde utrikesutskottet.
I det föregående har lämnats en redovisning av möjligheterna enligt GATT-avtalet att ställa villkor för eller förbjuda import av produkter som är farliga för människors, djurs eller växters liv och hälsa, så länge som motsvarande svenska produkter underkastas samma villkor eller förbud. Motsvarande undantagsbestämmelser finns, som framgått, även i andra viktiga handelsavtal, såsom Sveriges frihandelsavtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen.
Inom EG behandlas för närvarande ett förslag till produktsäkerhetsdirektiv. Enligt detta skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder för att endast säkra varor skall kunna marknadsföras. En vara får sålunda med avseende på bl.a. funktion, förpackning eller kvittblivning inte innebära en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. Skyldigheten att vidta åtgärder gäller enligt förslaget från det att varan placeras på marknaden och under hela dess förutsebara s.k. nyttiga liv.
Utskottet finner mot bakgrund av vad som anförts ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande av den innebörd som föreslås i motion 1988/89:N355 (mp). Denna avstyrks alltså.
Två av motionerna tar särskilt sikte på arbetsvillkoren i exportlandet. Med anknytning till förhållandena inom tekobranschen ger de exempel på främst sociala missförhållanden i arbetsmiljön. I motion 1988/89:N352 (s) begärs att riksdagen skall uttala sig till förmån för insatser för en socialklausul med förbud mot barnarbete. Enligt vad som sägs i motion 1988/89:N306 (vpk) borde regeringen lägga fram förslag om begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul. I motiveringen utvecklar motionärerna sin syn på detta krav och hithörande frågor.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om socialklausuler. I anslutning till behandlingen våren 1988 av två motioner (s; c) fäste utskottet (NU 1987/88:28 s. 9) uppmärksamheten på de problem som är förenade med tillämpningen av socialklausuler. Bl.a.
1989/90.NU8
underströks de svårförenliga intressen sorn är förknippade härmed. Av försörjningsskäl är barn i vissa u-länder nödsakade att arbeta; samtidigt kan exploatering av barn självfallet inte godtas. Utskottet, som avstyrkte motionerna, hänvisade till de diskussioner om socialklausuler som fördes i GATT. Motionerna följdes upp i en reservation (c, vpk).
Härefter har frågan om socialklausul varit aktuell i anslutning till utskottets behandling av frågor rörande tekopolitiken. Hösten 1988 avstyrkte utskottet (1988/89:NUly s. 6) motioner (s; vpk; mp) med yrkanden i detta ämne. En avvikande mening (c, vpk, mp) avgavs. På finansutskottets förslag (1988/89:FiU10) avslog riksdagen motionerna. Även våren 1989 var dessa frågor föremål för näringsutskottets behandling (1988/89:NU20 s. 26). I ett särskilt yttrande (mp) förordades fortsatta restriktioner för tekoimport i avvaktan på införande av socialklausuler.
Sverige har sedan 1970-talet verkat för att en socialklausul skall föras in i GATT. De nyss omtalade diskussionerna pågår fortfarande. Ansträngningarna från bl.a. svenskt håll har emellertid hittills inte gett något resultat, främst på grund av motstånd från ett stort antal uländer som uppfattar kravet på socialklausul som ett uttryck för i-ländernas strävan att skydda en sektor mot lågprisimport.
Enligt vad utskottet har erfarit fortsätter de tidigare nämnda diskussionerna i GATT. Från svenskt håll har man tillstyrkt ett förslag om tillsättande av en arbetsgrupp i GATT med representation för samtliga medlemsländer. Sedan detta avvisats av u-länderna har i stället föreslagits en studie av frågans hantering inom GATT och Internationella arbetsorganisationen (ILO), avsedd att genomföras av organisationernas sekretariat.
Förenta nationerna (FN) har i november 1989 antagit en konvention om barns rättigheter, vari bl.a. ingår rätten till acceptabla arbetsförhållanden. Enligt artikel 32 har barn rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utnyttjas för arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra dess hälsa eller utveckling i olika avseenden. Därför skall de länder som har anslutit sig till konventionen vidta åtgärder för att säkerställa genomförandet, exempelvis genom att fastställa minimiålder för tillträde till arbete och reglera arbetstider och arbetsvillkor. Konventionen väntas komma att fä stor betydelse inte minst opinionsmässigt.
Utskottet kan sålunda konstatera att strävan att i ett internationellt sammanhang nå en lösning av frågan om socialklausuler fortsätter. Sverige deltar därvid aktivt. Med hänsyn till det sagda synes inte någon åtgärd med anledning av de berörda yrkandena i motionerna 1988/89:N352 (s) och 1988/89:N306 (vpk) vara motiverad. Dessa yrkanden avstyrks därför.
1989/90:NU8
25 Export av kärnteknisk utrustning m.m.
1989/90:NU8
Beslutet att två kärn kraftsreaktorer skall tas ur drift i mitten av 1990-talet visar att riksdagen har funnit att kärnkraften är en för Sverige oacceptabel teknik, anförs det i motion 1988/89:291 (mp, vpk). Mot denna slutsats ställer motionärerna det förhållandet att företag med svenska ägarintressen satsar intensivt på export av svenskt kunnande och svensk utrustning inom kärntekniken. Förfarandet måste enligt motionärerna anses helt oetiskt, främst med hänsyn till bristande förutsättningar i många fattiga länder att hantera denna teknik någorlunda säkert. Motionärerna begär därför ett förslag till förbud mot sådan export.
Frågan om internationell handel med utrustning och kunnande på kärnteknikområdet har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. På hemställan av näringsutskottet (NU 1987/88:7 s. 49) avslog riksdagen hösten 1987 en motion (vpk) med krav på förbud mot svensk export av kärnteknologi. Utskottet hänvisade i sitt ställningstagande bl.a. till tidigare uttalanden om en belysning från regeringens sida av frågor rörande det internationella övervaknings- och kontrollsystemet. Motionen följdes upp i en reservation (c, vpk).
Våren 1989 behandlades hithörande frågor på nytt med samma utgång. Utskottet, som yttrade sig till utrikesutskottet, avstyrkte (1988/89:NU4y) en motion (mp) med begäran att riksdagen skulle göra ett uttalande av innebörd att EG-anpassningen inte fick medföra försämrade möjligheter att förbjuda import och export av kärnkraftsteknologi.
Näringsutskottet lämnade härvid en redovisning (se 1988/89:UU19 s. 168) av gällande regler och omständigheterna i övrigt. Bl.a. hänvisades till lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet m.m., som innehåller bestämmelser om tillståndskrav för export och import av ämnen och utrustning på kärnenergiområdet och för teknologiöverföring. Reglerna har till syfte att tillgodose kravet på säkerhet och hindra spridning av kärnvapen. Vidare hänvisade utskottet till de s.k. Londonriktlinjerna, en överenskommelse som har träffats mellan ett stort antal stater rörande exporten av kärnkraftsteknologi.
I sitt yttrande redogjorde utskottet vidare för s.k. skyddsklausuler i internationella handelsavtal och möjligheten att tillämpa sådana av exempelvis miljöskäl. En skyddsklausul kan åberopas när det gäller restriktioner för import av t.ex. kärntekjiisk utrustning. Restriktioner avseende export av sådan utrustning och teknologi som kan användas för vapenändamål täcks genom bestämmelser i icke-spridningsfördraget (NPT). Näringsutskottet fann att såväl GATT:s som EG:s regelsystem torde ge utrymme för sådana icke-diskriminerande handelsbegränsningar som de svenska reglerna rörande import och export inom kärnteknikområdet utgjorde exempel på. Avvikande mening resp. reservation (vpk, mp) anmäldes i de båda utskotten. Därvid pekades på EG-samordningens principiella risker i fråga om Sveriges handlingsfrihet bl.a. när det gällde kärnkraft.
Regeringen tillsatte våren 1989 en utredning (dir. 1989:10) med uppgift att mot bakgrund av vunna erfarenheter se över kärntekniklagen. Arbetet bör enligt direktiven redovisas före den 1 januari 1991. Översynen skall bl.a. omfatta lagens regler om teknologiöverföring till utlandet. Vidare skall en utvärdering göras av förteckningen över material m.m. som inte får föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen. Denna förteckning utgör en bilaga till förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.
Utskottet har inte funnit skäl för ett ändrat ställningstagande. Motion 1988/89:N291 (vpk, mp) avstyrks således.
Tropiskt timmer
Tre motioner tar upp frågor som rör skövlingen av tropiska regnskogar.
Ett förslag till lag om förbud mot import av tropiskt timmer och förädlade produkter därav begärs i motion 1988/89:N360 (s). Motionärernas motivering är att förstörelsen av de tropiska skogarna är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. De hänvisar härvid till de negativa effekter på miljön i form av klimatförändringar och jorderosion som uppstår när skogen försvinner liksom till förlusten av växt- och djurarter. Sveriges import av timmer eller produkter från tropisk regnskog är visserligen inte stor, sägs det vidare, men genom att importen huvudsakligen härrör från skogar med produktion som inte är uthållig medverkar vårt land till alla de negativa effekter som nyss har nämnts. Enligt motionärernas synsätt borde Sverige upphöra med import av tropiskt timmer som inte produceras på ett acceptabelt sätt.
Importförbud begärs även i motionerna 1988/89:N260 (vpk) och 1988/89:N351 (mp). Sveriges roll som opinionsbildare understryks. Enligt motionärerna är det viktigt att Sverige markerar sin oro över skövlingen. 1 miljöpartiets motion uttalas att det bör finnas en möjlighet till dispens för import av timmer som har producerats enligt ekologiska principer.
Frågan om importrestriktioner beträffande tropiskt timmer har anknytning till den i det föregående behandlade frågan om varor eller varuproduktion som på olika sätt kan åstadkomma skada för det levande och miljön, såväl lokalt som globalt.
Hösten 1988 avslog riksdagen en motion (mp) om restriktioner i handeln med tropiskt timmer, vilken hade väckts med anledning av en proposition om ändring i tulltaxelagen (se s. 22). I fråga om regeringens förslag till tullfrihet för ett antal tropiska produkter yrkades att sådan skulle begränsas till tropiskt timmer som producerats på ett ekologiskt godtagbart sätt. Skatteutskottet avstyrkte motionen med motivering att det av praktiska och andra skäl inte var möjligt att låta tullsatsen vara beroende av om virket kommer från ekologiskt skogsbruk eller ej.
Som princip gäller att handelspolitiska medel, såsom restriktioner för importen eller exporten, skall användas enbart för att lösa problem av handelspolitisk natur. Som har nämnts i det föregående (s. 23)
1989/90:NU8
finns s.k. skyddsklausuler för olika syften i de viktigaste handelsavtalen, exempelvis GATT och Romfördraget. Sverige har genom att tillträda GATT gjort vissa åtaganden för att trygga och utveckla en fri handel. Någon möjlighet att enligt GATT-avtalet införa handelsrestriktioner för att skydda miljön i ett annat land än det egna finns inte i dag. Grundläggande för Sveriges deltagande i GATT-samarbetet är att överenskomna regler skall följas. Den möjlighet som står till buds om man vill införa handelsrestriktioner är att söka åstadkomma en multilateral konvention om detta.
Som också har framgått i det föregående bör man inte bortse från den konflikt som råder i fråga om restriktioner för importen från u-länder. Denna intressemotsättning illustreras genom diskussionen om social- och miljöklausuler. Ett krav från i-länderna att sådana klausuler skall tillämpas eller tillskapas kan i vissa u-länder uppfattas som cyniskt men framför allt som ett utslag av protektionism. Det torde mot denna bakgrund vara mer ändamålsenligt att, åtminstone inledningsvis, driva hithörande frågor på en principiell bas och i andra organ än GATT. Utskottet vill erinra om det angelägna i att tredje världens länder, där regnskogarna huvudsakligen är belägna, får möjligheter att utveckla ett rationellt och miljövänligt skogsbruk med de tropiska trädslagen som en viktig resurs. En förutsättning för detta är att en marknad finns för tropiska träprodukter. Ett generellt importförbud skulle motverka en sådan utveckling.
Frågorna om hoten mot den tropiska regnskogen har bevakats under en följd av år i internationella sammanhang. Utskottet noterar emellertid nu ett avsevärt ökat intresse för ämnet. Arbetet i internationella timmerorganisationen 1TTO har engagerat ett stort antal länder, företrädande såväl producent- som konsumentintressen. Sverige deltar aktivt i detta arbete. Inom ITTO förhandlas och godkänns projekt som har till syfte att åstadkomma skydd av den tropiska regnskogen, bl.a. genom s.k. uthålligt skogsbruk. Flera av de förslag till åtgärder som därvid har kommit fram kan förutsättas ha goda möjligheter att leda till målet att en miljövänlig och uthållig produktion av tropiskt timmer skall komma till stånd, vilket också är syftet med kraven i motionerna. Enligt utskottets mening bör den angelägna strävan att förhindra fortsatt förstörelse av regnskogen i första hand kanaliseras genom ITTO. Med vad nu har anförts avstyrker utskottet motionerna 1988/89-.N360 (s), 1988/89:N260 (vpk) och 1988/89:N351 (mp).
Beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder
Kostnader eller andra uppoffringar av direkt och indirekt slag kan uppkomma både genom åtgärder som främjar handeln och åtgärder avsedda att inskränka den. Dessa förhållanden har uppmärksammats i två motioner.
Trots att handelshindrens effekter — dvs. kostnader — för konsumenten är betydande saknas ofta beräkningar av sådana kostnader, uttalas i motion 1988/89:N374 (fp). Motionärerna hänvisar som exem -
1989/90:NUS
pel härpå till beslutet hösten 1988 om höjd tull för äpplen och päron (se s. 14). Regeringen hade inför riksdagsbehandlingen inte presenterat någon kalkyl över effekterna av sitt förslag. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) borde, anser motionärerna, ges i uppdrag dels att utveckla metoder för beräkning av effekter av handelsrestriktioner, dels utföra beräkningar av detta slag vid konkreta förslag om sådana åtgärder.
Varje form av handel medför transporter, konstateras i motion 1988/89:N325 (mp). Värderingen av ett sådant transportarbete innefattar emellertid en paradox, menar motionärerna. Å ena sidan betraktas det som en pluspost i nationalräkenskaperna; å andra sidan medför det miljöeffekter och resursåtgång som är av negativ art. Dessa förhållanden beaktas inte när man talar om handelns uteslutande positiva effekter. Motionärerna föreslår därför att riksdagen uttalar att det behövs en fullständig redovisning av nytta och uppoffringar som har samband med handel.
Riksdagen avslog våren 1988 en motion (fp) om undersökning av kostnaderna för handelspolitiska åtgärder. I sitt betänkande i ämnet (NU 1987/88:28 s. 12) hänvisade utskottet till sitt ställningstagande hösten 1986 i samma fråga och till de utredningar på området som hade redovisats vid denna tidpunkt. Vidare lämnades uppgifter om utredningar som hade tillkommit härefter. Bl.a. åberopades en forskningsrapport om den norska tekopolitikens effekter för konsumenterna. I denna gjordes även en jämförelse med svenska och danska förhållanden. Vidare omnämndes en då pågående utredning inom SPK avseende verkningar av den svenska tekopolitiken. I motiveringen till sitt avslagsyrkande år 1986 hänvisade utskottet till föreliggande rapporter men också till den förutsedda liberaliseringen inom handeln. Utskottet menade att den successiva avvecklingen av importrestriktionerna såväl på tekoområdet som sedermera även på jordbruksområdet knappast motiverade ett uppdrag till SPK. Utskottet avstyrkte sålunda motionerna, som följdes upp i en reservation (m, fp). Riksdagen följde utskottet.
Den i det föregående nämnda undersökningen från SPK om tekopolitiken har nyligen presenterats. Av rapporten (R 1989:14) "Avreglerad import. Priseffekt på skjortor", som tillkommit på uppdrag av utrikesdepartementets handelsavdelning, framgår bl.a. att avregleringen av importen av olika textilier har medfört en ökad import av herrskjortor från lågprisländer. Samtidigt har importen från andra sådana länder minskat. Den genomsnittliga prisnivån för herrskjortor har genom avregleringen blivit lägre än den annars skulle ha varit. SPK har inte kunnat finna att handeln i samband med avregleringen har ökat sina pålägg utöver vad som följer av normala påläggsmetoder. SPK har även år 1988 redovisat undersökningar om importrestriktionernas effekter (se 1988/89:NUly s. 7).
SPK har vidare på uppdrag av regeringen utfört beräkningar av de ekonomiska effekterna av den i april 1989 träffade överenskommelsen i GATT om frysning av stödet till jordbruket. Enligt SPK:s nu framlagda rapport (R 1989:15) "Matpriserna sommaren 1989. Efter GATT -
1989/90: NU8
överenskommelsen", har inte företagen i senare industri- och handelsled gjort några extra prishöjningar till följd av att de planerade prishöjningarna på jordbruksområdet inte kunde tas ut.
Utskottet kan, mot bakgrund av vad som nämnts i det föregående, konstatera att beräkningar av sådant slag som efterlyses i motionen redan utförs av SPK på uppdrag av regeringen. Enligt utskottets mening har det inte framkommit någon omständighet som bör föranleda en ändring av utskottets tidigare ställningstagande. Motion 1988/89:N374 (fp) bör därför avslås av riksdagen.
I fråga om det förslag om undersökning av utrikeshandelns totala effekter som lämnas i motion 1988/89:N325 (mp) vill utskottet erinra om de diskussioner om sambanden mellan miljöpolitik och handel som har inletts på internationellt plan inom OECD. Vad som nu anförts innebär att det aktuella motionsyrkandet kan anses vara till väsentlig del tillgodosett. Inte heller motion 1988/89:N325 (mp) bör föranleda något riksdagsuttalande, och den avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande frihandelns betydelse
att riksdagen avslår motion 1988/89:N239 yrkande 2, motion 1988/89:N254 yrkande 2, motion 1988/89:N289 yrkande 1 och motion 1988/89:N298 yrkandena 2 och 3,
res. 1 (m,fp) res. 2 (c, mp) res. 3 (vpk)
2. beträffande handeln med jordbruksprodukter
att riksdagen avslår motion 1988/89:N374 yrkande 1,
res. 4 (m. fp) res. 5 (c, vpk) res. 6 (mp)
3. beträffande minskat utrikeshandelsberoende
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö210 yrkande 2 och motion 1988/89:N325 yrkande 3,
res. 7 (mp)
4. beträffande förstärkning av EFTA
att riksdagen avslår motion 1988/89:N289 yrkande 6,
res. 8 (c)
5. beträffande spridning av handeln till fler länder
att riksdagen avslår motion 1988/89:N239 yrkande 1 i ifrågavarande del,
res. 9 (vpk. mp)
6. beträffande handel med Nordamerika, Östeuropa och Japan att riksdagen avslår motion 1988/89:N354,
res. 10 (c, vpk, mp)
7. beträffande avtal mellan Sverige och länder i Östeuropa att riksdagen avslår motion 1988/89:N233,
res. II (m, fp, c)
1989/90: NU8
8. beträffande kommersiella relationer med Baltikum att riksdagen avslår motion 1988/89:N321 yrkande 4,
res. 12 (m. fp, c)
9. beträffande fri export av aluminiumskrot att riksdagen avslår motion 1988/89:N290,
10. beträffande vidareexport av högteknologiska varor att riksdagen avslår motion 1988/89:N239 yrkande 3,
res. 13 (vpk, mp)
11. beträffande Norden som hemmamarknad
att riksdagen avslår motion 1988/89:N289 yrkande 3,
res. 14 (c, mp)
12. beträffande handelsutbyte mellan Skåne och Danmark att riksdagen avslår motion 1988/89:N285 yrkandena 2 och 3,
13. beträffande u-lands hände In
att riksdagen avslår motion 1988/89:N239 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N289 yrkande 2,
res. 15 (c, mp) res. 16 (vpk)
14. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal
att riksdagen avslår motion 1988/89:N289 yrkandena 4 och 5 och motion 1988/89:N367,
res. 17 (c, vpk, mp)
15. beträffande import av hälso- eller miljöfarliga varor att riksdagen avslår motion 1988/89:N355,
res. IS (c) res. 19 (vpk, mp)
16. beträffande socialklausul i internationella handelsavtal
att riksdagen avslår motion 1988/89:N306 yrkande 2 och motion 1988/89:N352 yrkande 6,
res. 20 (vpk, mp)
17. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m. att riksdagen avslår motion 1988/89:N291,
res. 21 (c) res. 22 (vpk, mp)
18. beträffande förbud mot import av tropiskt timmer
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:N260, 1988/89:N351 och 1988/89:N360,
res. 23 (vpk, mp)
19. beträffande beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder
att riksdagen avslår motion 1988/89:N325 yrkande 4 och motion 1988/89:N374 yrkande 3.
res. 24 (m, fp) res. 25 (mp)
Stockholm den 28 november 1989
1989/90: NU8
31 På näringsutskottets vägnar
1989/90: NU8
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m) (morn. 1—16), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c) (mom. 1 — 8), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m) (mom. 1—6), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Sven-Ake Nygårds (s), Karin Falkmer (m) (mom. 7—19), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) (mom. 12—19).
Reservationer
1. Frihandelns betydelse (mom. 1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "De nu" och slutar på s. 14 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
En global frihandel är av största betydelse för en ekonomisk tillväxt och välfärd i de berörda länderna liksom för främjande av demokrati, öppna samhällen och fredlig samexistens världen över.
Sverige som enskild nation är starkt beroende av utrikeshandeln. En öppen och fri handel är avgörande för vår välfärd, inte minst genom det effektivitetshöjande tryck som den utifrån kommande konkurrensen medför.
Genom sitt tillträde till GATT har Sverige visat sin anslutning till frihandeln som idé. Stora krav ställs därvidlag på vårt land. Vår trovärdighet i fråga om de principer som ligger bakom samarbetet i GATT får aldrig kunna ifrågasättas. Sverige bör därför aktivt delta i arbetet i Uruguayrundan på alla de områden som den berör. Särskilt intresse bör härvid ägnas åt områdena tjänstehandel, jordbruk och icke-tariffära handelshinder. Ett år återstår till dess att förhandlingarna skall vara avslutade. Inte minst mot denna bakgrund bör Sveriges ansträngningar intensifieras med sikte på ett för alla lyckosamt resultat av GATT-samarbetet.
Utskottet instämmer i motionärernas synpunkter vad gäller Sveriges agerande vid GATT-förhandlingarna. Sveriges åsikter och förslag riskerar att bli förbisedda vid globala överläggningar av denna typ; det avgörande resultatet av förhandlingarna ligger i händerna på de stora handelsnationerna och handelsblocken i GATT. Sverige har, som en i dessa sammanhang liten nation, ett starkt intresse av en fri handel. Det sätt på vilket Sverige kan göra sig gällande i dessa frågor är att kraftfullt verka som opinionsbildare i ett skede då besluten ännu är påverkbara. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu
angiven innebörd. Därmed tillgodoses här behandlade delar av motionerna 1988/89:N254 (fp) och 1988/89:N298 (m). Ett sådant uttalande är inte förenligt med vad som sägs i motionerna 1988/89:N239 (vpk) och 1988/89:N289 (c), vilka således avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N254 yrkande 2 och motion 1988/89:N298 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion 1988/89:N239 yrkande 2 och motion 1988/89:N289 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Frihandelns betydelse (mom. 1)
Per-Ola Eriksson (c), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "De nu" och slutar på s. 14 med "aktuell del" bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att den svenska marknaden är alltför liten för att kunna utgöra en sluten enhet. Ett stort antal människor är sysselsatta i företag med huvudsaklig avsättning utanför landets gränser. Sverige är härtill starkt beroende av import för tillgång på produkter som inte framställs i landet; inte minst gäller detta insatsvaror till exportindustrin.
En öppen internationell handel är sålunda en viktig förutsättning för en positiv utveckling av den svenska ekonomin. Utskottet vill emellertid betona att en sådan handel inte är ett mål i sig. Därför gäller en verklighetsanknuten debatt om frihandeln inte ytterligheterna total protektionism eller total frihandel. I stället är frågan vilka modifieringar av frihandeln som är nödvändiga eller angelägna. Behovet av sådana modifieringar ter sig alltmer trängande mot bakgrund av den globala miljöförstöring som vi nu tvingas bevittna. Det är angeläget att detta blir riktningsgivande vid pågående och kommande handelsförhandlingar. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Därmed tillgodoses motion 1988/89:N289 (c) i behandlad del. Utskottet kan sålunda inte till alla delar ansluta sig till den tilltro till frihandeln som markeras i motionerna 1988/89:N254 (fp) och 1988/89:N298 (m). Även motion 1988/89:N239 (vpk) ger uttryck för en mindre flexibel inställning, om än med omvända förtecken. De nu nämnda motionerna avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N289 yrkande 1 och med avslag på motion 1988/89:N239 yrkande 2, motion 1988/89:N254 yrkande 2 och motion 1988/89:N298 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90:NU8
3 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 8
3. Frihandelns betydelse (mom. 1)
Rolf L Nilson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "De nu" och slutar på s. 14 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Den internationella handeln har kommit att bli ett medel för att öka skillnaderna mellan rika och fattiga länder. Vidgade klyftor mellan i-länder och u-länder har, tvärtemot vad som sägs till frihandelns försvar, blivit en alltmer påtaglig verklighet. Restriktiva åtgärder i fråga om handeln måste därför redan nu tillgripas för att bidra till en förbättrad ekonomisk balans mellan dessa båda grupperingar men också för att skydda de svaga och beroende ländernas självständiga utveckling. Strävan skall vara att åstadkomma en ny ekonomisk världsordning och en ny internationell utveckling.
Sveriges insatser i olika internationella handelspolitiska sammanhang bör därför göras utifrån det nu angivna perspektivet. Det är angeläget att regeringen sörjer för att så blir fallet. Med det nu sagda tillstyrks motion 1988/89:N239 (vpk) i här angiven del. Motionerna 1988/89:N298 (m), 1988/89:N254 (fp) och 1988/89:N289 (c) i här aktuella delar bör däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N239 yrkande 2 och med avslag på motion 1988/89:N254 yrkande 2, motion 1988/89:N289 yrkande 1 och motion 1988/89:N298 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Handeln med jordbruksprodukter (mom. 2)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "Som har" och slutar på s. 15 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en friare och på sikt helt fri handel med jordbruksprodukter och andra livsmedel. Dessa varors betydelse för folkhushållet och för den enskilde konsumenten gör det särskilt angeläget med öppna gränser och minskade regleringar och stöd.
Utskottet noterar med tillfredsställelse de resultat som har uppnåtts i den pågående förhandlingsrundan men befarar samtidigt att arbetet med liberaliseringen går alltför långsamt. Om inte förhandlingsresultaten är påtagliga och snara finns en risk att de positiva effekterna av hittillsvarande överenskommelser går förlorade.
GATT-förhandlingarna skall vara avslutade i slutet av år 1990. De ger den enda reella möjligheten att inom en överskådlig framtid åstadkomma en långtgående avreglering av handeln med jordbrukspro -
1989/90: NU8
dukter. Det finns således skäl att verka för en ytterligare sänkning av stödnivåerna liksom för en snabbare takt i avvecklingen. Regeringen bör anmodas att vidta åtgärder i denna riktning. Motion 1988/89:N374 (fp) tillstyrks sålunda i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande handeln med jordbruksprodukter att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N374 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Handeln med jordbruksprodukter (mom. 2)
Per-Ola Eriksson (c), Rolf L Nilson (vpk) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "Som har" och slutar på s. 15 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige inte ensamt bör vara pådrivande för en minskad reglering av handeln med jordbruksprodukter. Avregleringen måste ske i takt med motsvarande åtgärder i andra länder och ta hänsyn till de speciella förhållanden som råder i vårt land.
Av beredskapsskäl är det nödvändigt att slå vakt om möjligheter till inhemsk produktion av livsmedel som måste finnas tillgängliga inom landet i en avspärrningssituation. Jordbruket har även stor regionalpolitisk betydelse.
Utskottet vill härutöver med särskild styrka framhålla vikten av att kraven på importerade jordbruksprodukter i alla avseenden likställs med dem som gäller för inhemskt producerade.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande handeln med jordbruksprodukter att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N374 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Handeln med jordbruksprodukter (mom. 2)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "Som har" och slutar på s. 15 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att Sverige bör vara pådrivande för en minskad reglering av handeln med jordbruksprodukter. Avregleringen måste ike i takt med motsvarande åtgärder i andra länder och ta hänsyn till förhållanden som råder i vårt land.
Av beredskapsskäl är det nödvändigt att slå vakt om möjligheter till inhemsk produktion av livsmedel som måste finnas tillgängliga inom landet i en avspärrningssituation. Jordbruket har även en stor regionalpolitisk betydelse. Landets jordbruksmark är en nationell tillgång som nåste vårdas med hänsyn till långsiktiga behov — omsorg om komnande generationer samt globala solidaritetskrav. Detta är en viktig »spekt på jordbruket som måste beaktas när handelspolitiken utformas.
1989/90: NU8
35 Den oekologiska, storskaliga och energikrävande jordbruksteknik som har blivit alltmer förhärskande i världen måste bromsas och en återgång till ekologiskt sunda brukningsmetoder främjas.
Utskottet vill härutöver med särskild styrka framhålla vikten av att kraven på importerade jordbruksprodukter i alla avseenden likställs med dem som gäller för inhemskt producerade.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande handeln med jordbruksprodukter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N374 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Minskat utrikeshandelsberoende (mom. 3)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "I det" och slutar med "här sagts" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till det synsätt som kommer till uttryck i de nu behandlade motionerna. Den svenska utrikeshandeln bör inte få en sådan omfattning eller inriktning att vårt lands nationella oberoende hotas. Många omständigheter tyder emellertid på att en negativ utveckling av nu nämnt slag redan har uppkommit. Sveriges förmåga att i tider av kris svara för sin försörjning med nödvändiga varor har minskat avsevärt. Vårt land har blivit mer sårbart.
Utskottet finnér således att många skäl talar för att nivån på Sveriges handel med omvärlden bör sänkas. I stället bör näringspolitiska åtgärder tillgripas i syfte att åstadkomma en tillräcklig självförsörjningsgrad i fråga om främst energi, livsmedel samt kläder och skor. En minskad handel kommer samtidigt att innebära större möjligheter till miljöhänsyn. Förutom att behovet av gränsöverskridande och därmed resurskrävande transporter kan begränsas, kommer kontroll från hälso- och miljösynpunkt av de berörda produkterna att underlättas jämfört med vad som gäller vid import. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört och tillstyrker sålunda motionerna 1988/89:FÖ210 (mp) och 1988/89:N325 (mp) i nu aktuellt avseende.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande minskat utrikeshandelsberoende
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:FÖ210 yrkande 2 och motion 1988/89:N325 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Förstärkning av EFTA (mom. 4)
Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner motionärernas krav väl motiverade; den starkt ökade belastningen på EFTA som organisation måste erkännas och föran -
1989/90: NU8
leda åtgärder. En jämförelse med EG:s resurser för motsvarande uppgifter visar en påtaglig obalans mellan de organ som har till uppgift att administrera det västeuropeiska samarbetet. De nu tilldelade medlen kan ses såsom en markering av viljeinriktningen. Som resurstillskott är de emellertid långt ifrån tillräckliga. Detta gäller än mer om EFTA också skall kunna spela en roll i samarbetet med Östeuropa. Regeringen bör uppmärksamma detta. Motion 1988/89:N289 (c) tillstyrks med vad utskottet nu har anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förstärkning av EFTA
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N289 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Spridning av handeln till fler länder (mom. 5)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Näringsutskottet understryker" och slutar med "motion 1988/89:N239 (vpk)" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i motionärernas uppfattning att handelspolitiken allt för mycket har inriktats på de kapitalistiska länderna, särskilt på EG. En stark ökning av resurserna både inom regeringskansliet och i andra sammanhang för att nu genomföra samordningen med EG har inneburit att åtgärder för att underlätta handeln med övriga länder och områden har blivit åsidosatta. Detta är beklagligt av flera skäl. Sverige har underlåtit att främja handelsutbytet framför allt med de socialistiska länderna och med u-länderna, vilka representerar betydande potentiella marknader. Riksdagen bör uppmana regeringen att verka för en sådan spridning av utrikeshandeln som motion 1988/89:N239 (vpk) syftar till.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande spridning av handeln till fler länder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N239 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Handeln med Nordamerika, Östeuropa och Japan (mom. 6)
Per-Ola Eriksson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Näringsutskottet instämmer" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar liksom motionärerna att det kan vara väl motiverat att EFTA:s roll utvidgas så att organisationen kommer att utgöra ett verktyg för utökade relationer med även andra marknader än EG. Detta får anses stå i överensstämmelse med EFTA:s allmänna mål. En
1989/90: NU8
sådan uppgift ter sig desto mer angelägen i ljuset av EG:s intensifierade kontakter med främst länder i Östeuropa. Ytterligare ett skäl för Sverige att verka för en utvidgning av EFTA:s roll är vårt intresse av att i fråga om utrikeshandeln minska beroendet av en begränsad krets handelspartner. Utskottet finner inte någon utredning i ämnet vara påkallad; det väsentliga måste vara att ett arbete med det syfte som anges i motionen påbörjas och att EFTA får erforderliga resurser för detta. Samarbetet mellan EFTA-länderna och olika östeuropeiska stater kan omfatta handel, utbildning, forskning och miljöfrågor. Regeringen bör verka enligt nu angivna riktlinjer. Motion 1988/89:N354 (c) tillstyrks med det nu sagda.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande handeln med Nordamerika, Östeuropa och Japan
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N354 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Avtal mellan Sverige och länder i Östeuropa (mom. 7)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s. 18 med "motion 1988/89:N233 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner EG:s initiativkraft i fråga om kontakter med och bistånd till länderna i Östeuropa glädjande. Sverige har dock hamnat något vid sidan av denna utveckling. En snabb och strukturerad uppföljning från svensk sida av handelsavtalen mellan EG och länderna i Östeuropa är av betydelse för vår ställning i ett framtida Europa. Målet skall vara att uppnå samma villkor som gäller mellan EG och länderna i Östeuropa. Regeringen bör anmodas att vidta sådana åtgärder som utskottet här har förordat. Motion 1988/89:N233 (fp) tillstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande avtal mellan Sverige och länder i Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N233 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Kommersiella relationer till Baltikum (mom. 8)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Med tillfredsställelse" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
1989/90: NU8
38 Utskottet finner det, mot bakgrund av den accelererande utvecklingen i Östeuropa, bl.a. i Baltikum, vara av särskild vikt att riksdagen får en samlad redogörelse för vidtagna åtgärder i fråga om främjande av kommersiella relationer. En sådan information skulle samtidigt kunna tjäna som underlag vid enskilda företags planering av kontakter med dessa länder. Med vad nu sagts tillstyrker utskottet motion 1988/89:N321 i berörd dei.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kommersiella relationer till Baltikum att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N321 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Vidareexport av högteknologiska varor (mom. 10)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet åberopar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär Sveriges deltagande i Förenta staternas bojkott gentemot främst socialistiska länder i fråga om teknikexport en tydlig eftergift åt amerikanska intressen. Möjligheten för svenska företag att själva genom import få tillgång till högteknologiska varor har föranlett den svenska regeringen att besluta om förbud mot vidareexport av sådana strategiska produkter. Vårt land har sålunda genom att i en förordning formalisera ett åtagande gentemot Förenta staterna avslöjat vår starka bindning i fråga om såväl civil som militär teknik till denna stormakt. Ett sådant beroende urholkar Sveriges möjligheter till självbestämmande. Utskottet finner sålunda ett beslut om upphävande av förbudet mot vidareexport stå i god överensstämmelse med Sveriges intressen som neutralt land.
Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Därmed skulle motion 1988/89:N239 i här behandlad del bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande vidareexport av högteknologiska varor att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N239 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Norden som hemmamarknad (mom. 11)
Lars Norberg (mp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den dei av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att Norden som hemmamarknad har etablerats som mål i det nordiska samarbetet. Detta innebär att en strävan skall vara att undanröja de handelshinder som finns de nordiska länderna
1989/90: NU8
emellan. Resultaten av de gemensamma insatserna måste emellertid betraktas som relativt blygsamma; i huvudsak rör det sig endast om genomförda kartläggningar och antagna principiella riktlinjer.
Redan tidigare fanns starka skäl för att arbetet med Norden som hemmamarknad skulle påskyndas. Den senaste tidens utveckling — framför allt i relationerna mellan EG och EFTA-länderna — har ytterligare markerat det angelägna i att det nordiska arbetet blir framgångsrikt. Nordiska rådet har nyligen anslutit sig till ett sådant synsätt.
Utskottet finner att Sverige nu måste ha stora ambitioner när det gäller att nå detta mål. De svenska myndigheter som deltar i de nordiska förhandlingarna bör således erhålla klara anvisningar om de krav på ökad intensitet i arbetet som måste gälla. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Motion 1988/89:N289 (c) tillstyrks sålunda i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Norden som hemmamarknad att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N289 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. U-landshandeln (mom. 13)
Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan ett system med fri och öppen handel leda till negativa effekter när det gäller fördelningen av resurser mellan i-länder och u-länder. Den obalans som i vissa fall har uppstått mellan dessa båda grupper av länder får inte öka ytterligare. Sårbarhet och sämre konkurrensförmåga har medfört svåra påfrestningar på ekonomin i många av dessa länder. Utskottet finner därför att frågan om frihandelns konsekvenser för relationerna mellan i-länder och u-länder bör aktualiseras.
Behandlingen härav bör huvudsakligen ske i internationella organ; Sverige bör emellertid ta initiativ i detta syfte. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Därmed skulle det berörda yrkandet i motion 1988/89:N289 (c) tillgodoses. Vad som sägs i motion 1988/89:N239 (vpk) om inriktningen av handelspolitiken i fråga om u-länder kan utskottet däremot inte ställa sig bakom. Denna motion bör avslås av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande u-landshandeln att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N289 yrkande 2 och med avslag på motion 1988/89:N239 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90: NU8
16. U-landshandeln (mom. 13)
1989/90:NU8
Rolf L Nilson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets — — — (= reservation 15) — — — bör aktualiseras.
Sverige bör ta ett initiativ i detta syfte och därvid inrikta sina ansträngningar på att åstadkomma en ny ekonomisk världsordning med ett handelssystem som inte tillåter i-länderna att exploatera uländerna i fråga om resurser och befolkning. Beträffande Sveriges handel med omvärlden bör u-ländernas stora marknad med betydande tillväxtmöjligheter uppmärksammas i betydligt större utsträckning än vad som hittills har skett. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad som nu har sagts. Den här berörda delen av motion 1988/89:N239 (vpk) tillstyrks härmed. Enligt utskottets mening är det inte realistiskt att söka lösa u-landshandelns problem genom internationella organisationer. Utskottet kan därför inte i alla delar instämma i vad som sägs i motion 1988/89:N289 (c), vilken sålunda avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande u-landshandeln att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N239 yrkande 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1988/89:N289 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Miljöklausul i internationella handelsavtal (mom. 14)
Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s. 24 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall Sverige med kraft verka för att sådana begränsningar i handeln möjliggörs, så att varor vilka har producerats under förhållanden som från miljösynpunkt eller av sociala skäl är oacceptabla inte kan komma ut på den internationella marknaden.
Utskottet anser också att de pågående GATT-förhandlingarna bör präglas av förståelse för det ansvar varje enskilt land har för den egna befolkningens hälsa och säkerhet och för landets miljö. Även om det kan finnas motstående intressen i sådana frågor, är det utskottets uppfattning att de nu nämnda kraven i fråga om hälsa, miljö och sociala villkor på sikt kommer att vinna gehör hos medlemsländerna. Vidare finner utskottet att Sveriges ansvar att — främst inom ramen för GATT-förhandlingarna — driva på utvecklingen i dessa frågor är
särskilt stort. Det är angeläget med en kartläggning av Sveriges import av varor vilka har producerats under från hälso- eller miljöskyddssynpunkt oacceptabla förhållanden eller med utnyttjande av barn eller underbetald arbetskraft. En sådan kartläggning förutses ge en god vägledning vid regeringens överväganden i nu nämnda frågor.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet med vad utskottet nu har anfört. Därmed skulle motionerna 1988/89:N289 (c) och 1988/89:N367 (mp) bli tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N289 yrkandena 4 och 5 och motion 1988/89:N367 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört.
18. Import av miljö- och hälsofarliga varor (mom. 15)
Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Vid en ökad internationell integration och frihandel med livsmedel framstår kontroll av importen som allt viktigare. En öppnare marknad ställer krav på långsiktiga och likvärdiga regler för import och inhemsk produktion. Det är ett angeläget konsumentintresse att livsmedel som har producerats på ett i Sverige förbjudet sätt inte heller får importeras. Enligt utskottets uppfattning måste livsmedel och andra varor vara producerade på ett sådant sätt att det inte inverkar negativt på djur, ekologiska system eller inre och yttre miljö. Detta måste beaktas i GATT-sammanhang och i andra internationella förhandlingar, t.ex. med EG.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande import av miljö- och hälsofarliga varor
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N355 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Import av miljö- och hälsofarliga varor (mom. 15)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det i motion 1988/89:N355 (mp) framställda yrkandet är väl motivererat. Det råder för närvarande en skillnad mellan de krav som ställs på inhemska produkter och de som ställs på importerade, något som inte bara är miljömässigt oacceptabelt utan dessutom sätter kravet på rättvisa konkurrensvillkor på undantag. Detta framkom särskilt tydligt när riksdagen hösten 1988 behandlade avregleringen i fråga om import av äpplen och päron. Beslutet visade
1989/90: NU 8
att det är fritt att importera frukt som har utsatts för bekämpningsmedel vilka är förbjudna i Sverige. Riksdagen bör i ett uttalande slå fest att Sverige i princip inte skall acceptera import av produkter som är olagliga i vårt land. En sådan åtgärd skulle tillgodose de krav som motionärerna har framfört. Motion 1988/89:N355 (mp) tillstyrks med vad som anförts.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande import av miljö- och hälsofarliga varor
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N355 som sin mening ger regeringen till kär..'.a vad utskottet anfört.
20. Socialklausul i internationella handelsavtal (mom. 16)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns ett flertal mycket angelägna skäl för restriktioner i handeln över gränserna. Därmed möjliggörs en reaktion mot sociala och miljömässiga missförhållanden i ett producentland. Importländerna har ett stort ansvar att se till att exempelvis barnarbete inte har förekommit i samband med produktion av importerade varor. För att sådana hänsyn i den internationella handeln skall kunna få ge no ms lagskraft är det avgörande att en socialklausul införs i GATTavtalet. Sverige bör därför i den nu aktuella förhandlingsomgången inom GATT aktivt verka för att en sådan klausul kommer till stånd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed skulle motionerna 1988/89:N352 (s) och 1988/89:N306 (vpk) bli tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande socialklausul i internationella handelsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N306 yrkande 2 och motion 1988/89:N352 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
21. Export av kärnteknisk utrustning m.m. (mom. 17)
Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av att export av kärnteknisk utrustning kan förbjudas, inte bara med hänsyn till intresset av att hindra spridning av kärnvapen utan även av miljöskäl.
1989/90: NU8
43 Sverige har genom riksdagsbeslut om förtida avveckling av kärnkraften klart markerat att kärntekniken för framställning av energi är helt oacceptabel från miljö- och hälsosynpunkt. Teknik och utrustning som i Sverige bedöms farlig bör givetvis inte heller exporteras.
Mot den nu angivna bakgrunden finner utskottet att den befintliga lagstiftningen bör kompletteras med ett totalt förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. och kärnteknologi. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag härom. Den nyligen tillsatta utredningen med uppdrag att se över kärntekniklagen bör lämpligen ges tilläggsdirektiv med detta syfte. Därmed skulle motion 1988/89:N291 (vpk, mp) bli tillgodosedd i alla delar.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m. att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N291 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Export av kärnteknisk utrustning m.m. (mom. 17)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av att export av kärnteknisk utrustning kan förbjudas, inte bara med hänsyn till intresset av att hindra spridning av kärnvapen utan även av miljöskäl. Tidigare riksdagsbeslut tyder på en besynnerlig kluvenhet i inställningen till kärnkraften; den är något som inte passar Sverige men kan utmärkt väl spridas över världen.
Sverige har genom riksdagsbeslut om förtida avveckling av kärnkraften klart markerat att kärntekniken för framställning av energi är helt oacceptabel från miljö- och hälsosynpunkt. Teknik och utrustning som i Sverige bedöms farlig eller leder till farliga konsekvenser bör givetvis inte heller exporteras. Det finns uppgifter om att företag gör stora ansträngningar att exportera kärnkraftskunnande och kärnteknisk utrustning av svenskt ursprung. Detta måste anses helt stå i strid med Sveriges officiella ställningstagande till denna teknik.
Mot den — — — (= reservation 21) — — — alla delar.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N291 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
23. Förbud mot import av tropiskt timmer (mom. 18)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med "Som princip" och slutar på s. 28 med "och 1988/89:N351 (mp)" bort ha följande lydelse:
1989/90:NU8
44 Enligt utskottets mening är import av tropiskt timmer moraliskt oansvarigt. Utskottet ansluter sig därför till kraven i motionerna 1988/89:N360 (s), 1988/89:N260 (vpk) och 1988/89:N351 (mp). Arbetet på både multilateral och bilateral basis med att söka åstadkomma s.k. uthållig produktion i tropisk regnskog har nu pågått under en längre tid, praktiskt taget utan resultat. Stora delar av den tropiska skogen är på väg att ta slut. Trots att vissa initiativ har tagits på internationell nivå finner utskottet anledning till fortsatt pessimism. Resultaten av det hittillsvarande arbetet kan inte sägas ha varit framgångsrika. Många faktorer av ekonomisk art bromsar den önskvärda utvecklingen. I organisationer såsom ITTO sitter företrädare för såväl producent- som konsumentländer. De länder som producerar har stort intresse av omedelbara exportinkomster, som dessvärre sällan kommer folkets breda lager till godo. De stora importländernas önskemål om tillgång till tropiskt timmer är lika starka. Detta förhållande okar inte tilltron till de resultat som kan komma ut av ett sådant multilateralt engagemang. Inte ens de konkreta åtgärder, t.ex. inköp av skog för avsättning till nationalpark, som har genomförts har bidragit till en minskad skovling av regnskogen; enligt vad utskottet har erfarit fortsätter avverkningen av skog även i sådana nationalparker.
Sveriges import av tropiskt timmer är försumbar jämfört med de volymer som den totala internationella handeln omfattar. Trots detta bör Sverige kunna spela en viktig roll i kampen mot fortsatt skogsförstörelse. Genom att införa förbud mot import av timmer från den tropiska regnskogen skulle Sverige gå före och skapa opinion. En sådan åtgärd skulle kunna bidra till ett ökat tryck på andra nationer och på de internationella organ m.m. som har regnskogens bevarande som sin uppgift.
Farhågorna om negativa effekter för svensk möbelindustri och möbelhandel ter sig överdrivna. Det föreslagna förbudet skulle inte betyda att möbelbranschens behov av råvara ej skulle kunna tillgodoses. Svenskt virke lämpar sig väl för möbeltillverkning. Vidare erinras om möjligheten att genom bl.a. betsning av ljusare träslag åstadkomma trä som är förvillande likt importvirket. En ökad användning av inhemskt trä minskar dessutom behovet av miljöfarliga och resurskrävande transporter. Regeringen bör således anmodas att framlägga ett lagförslag om förbud av import av tropiskt timmer. Med det nu sagda tillstyrks de tre nämnda motionerna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande förbud mot import av tropiskt timmer att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:N260, 1988/89:N351 och 1988/89:N360 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90: NU8
24. Beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder (mom. 19)
Hadar Cars (fp), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns starka motiv för motionärernas krav på beräkningsmetoder i fråga om kostnader för handelspolitiska åtgärder. Utskottet vill här erinra om att effekterna av sådana åtgärder i allmänhet drabbar konsumenterna i form av prishöjningar. Ett framtagande av sådana metoder skulle givetvis underlätta beräkningar i det konkreta fallet vid överväganden om restriktiva handelspolitiska åtgärder. En beredskap är i dessa fall nödvändig för att tillgodose det mycket angelägna intresset av ett fullvärdigt beslutsunderlag i dessa sammanhang. Som en följd av regeringens beslut i fråga om import av äpplen och päron kommer visserligen de svenska konsumenterna att få köpa utländsk sådan frukt under hela året. Hur mycket dyrare den kommer att bli på grund av beslutet om tullhöjning har man däremot inte fått veta.
Utskottet finner sålunda att de nu förespråkade beräkningsmetoderna snarast bör komma till stånd. Det synes lämpligt att ett uppdrag på detta område ges till statens pris- och konkurrensverk, som dessutom bör ansvara för det löpande beräkningsarbetet med anledning av regeringens tilltänkta handelspolitiska restriktioner. Genom en begäran härom till regeringen skulle motion 1988/89:N374 (fp) bli tillgodosedd i nu berörd del.
Innebörden i det yrkande i motion 1988/89:N325 (mp) som gäller beräkning av kostnader för själva handeln är av delvis annat slag. Syftet synes snarast vara att beräkningarna skall läggas till grund för sådana inskränkningar i handeln som enligt utskottets nyss framförda mening får negativa effekter för konsumenterna. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom detta motionsyrkande, vilken alltså avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N374 yrkande 3 och med avslag på motion 1988/89:N325 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
25. Beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder (mom. 19)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
1989/90: NU8
46 Utskottet finner att, såsom framhålls i motion 1988/89:N325 (mp), 1989/90:NU8
handel kan vara förenad med negativa effekter av olika slag. Sådana skyms emellertid oftast av den ensidiga diskussionen om handelns uteslutande gynnsamma följder såväl för de enskilda konsumenterna som för de berörda ländernas ekonomier.
Handeln medför ett omfettande behov av transporter. Dessa innebär en ökad belastning på miljön, samtidigt som de är mycket resurskrävande. Miljö- och energipolitiska hänsyn måste därför tas vid beslut om handelspolitikens inriktning i stort men även vid beslut om åtgärder i enskilda fell. Detta bör vara vägledande för regeringens fortsatta överväganden i dessa frågor. Utskottet tillstyrker med det nu sagda motion 1988/89:N325 (mp) i här berörd del. Det aktuella yrkandet i motion 1988/89:N374 (fp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N325 yrkande 4 och med avslag på motion 1988/89:N374 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehåll
Ä rendel 1
Sammanfattning 1
Motionerna 2
Uppgifter i anslutning lill motionerna 5
Aktuella handelspolitiska frågor 5
Samarbetet i GATT 5
Det västeuropeiska integrationsarbetet 6
Interpellationssvar om EFTA och Östeuropa 6
Nordiskt samarbete 7
Tropiskt timmer * 8
Produktion 8
Handel m.m 8
Miljöfrågor 9
Internationella åtgärder m.m 9
Svenskt bistånd 11
Utskottet 12
Inledning 12
Fri handel med varor och tjänster 12
Frihandelns betydelse 12
Handeln med jordbruksprodukter 14 47
Minskat utrikeshandelsberoende 15
Ökade insatser i EFTA 15 1989/90:NU8
Spridning av handeln till fler länder 16
Fri export av aluminiumskrot 18
Vidareexport av högteknologiska varor 19
Nordiskt samarbete 20
Norden som hemmamarknad 20
Ökat handelsutbyte melian Skåne och Danmark 21
U-landshandeln 21
Miljö- och socialklausuler m.m 22
Export av kärnteknisk utrustning m.m 26
Tropiskt timmer 27
Beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder 28
Hemställan 30
Reservationer
1. Frihandelns betydelse (m, fp) 32
2. Frihandelns betydelse (c, mp) 33
3. Frihandelns betydelse (vpk) 34
4. Handeln med jordbruksprodukter (m, fp) 34
5. Handeln med jordbruksprodukter (c, vpk) 35
6. Handeln med jordbruksprodukter (mp) 35
7. Minskat utrikeshandelsberoende (mp) 36
8. Förstärkning av EFTA (c) 36
9. Spridning av handeln till fler länder (vpk, mp) 37
10. Handeln med Nordamerika, Östeuropa och Japan (c,
vpk, mp) 37
11. Avtal mellan Sverige och länder i Östeuropa (m, fp, c) . . 38
12. Kommersiella relationer till Baltikum (m, fp, c) 38
13. Vidareexport av högteknologiska varor (vpk, mp) 39
14. Norden som hemmamarknad (c, mp) 39
15. U-landshandeln (c, mp) 40
16. U-landshandeln (vpk) 41
17. Miljöklausul i internationella handelsavtal (c, vpk, mp) 41
18. Import av miljö- och hälsofarliga varor (c) 42
19. Import av miljö- och hälsofarliga varor (vpk, mp) 42
20. Socialklausul i internationella handelsavtal (vpk, mp) ... 43
21. Export av kärnteknisk utrustning m.m. (c) 43
22. Export av kärnteknisk utrustning m.m. (vpk, mp) 44
23. Förbud mot import av tropiskt timmer (vpk, mp) 44
24. Beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder (m, fp) 46
25. Beräkningar av kostnader m.m. för handelspolitiska åtgärder (mp) 46
gotab 99325, Stockholm 1989