Begränsning av avdragsrätten för ej utnyttjade pensionsförsäkringspremier
Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU20
Begränsning av avdragsrätten för ej utnyttjade pensionsförsäkringspremier
Ärendet
I proposition 1989/90:50 har föreslagits att avdraget för pensionsförsäkringspremier minskas med 25 %. Avdragsbegränsningen omfattar de avgifter som erläggs under 1990 och avser 1991 års taxering. Den skall således enligt förslaget inte omfatta sådana avgifter som betalats under år 1989, men som under det beskattningsåret inte kunnat utnyttjas. Ett sådant outnyttjat avdrag kan flyttas till det påföljande beskattningsåret med stöd av punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (KL). Ett sålunda överflyttat avdrag skulle därmed inte omfattas av begränsningen, eftersom avdraget då inte avser avgift som är erlagd under beskattningsåret.
Denna möjlighet att rulla ett avdrag in på det följande beskattningsåret har sedan propositionen lagts utnyttjats av en del försäkringsbolag i deras marknadsföring. Enligt utskottets mening talar detta förhållande mycket starkt för att den föreslagna avdragsbegränsningen skall utvidgas till att omfatta även dessa överflyttade avdrag. Begränsningen bör alltså omfatta alla pensionsförsäkringsavdrag enligt 46 § KL som görs vid 1991 års taxering. Detta skall gälla oavsett om avdraget avser avgift som erlagts under 1990 eller som flyttats över från det tidigare beskattningsåret med stöd äv nyssnämnda bestämmelser.
Utskottets förslag gäller alla avgifter som erlagts efter den 5 december i år och som inte kunnat utnyttjas vid 1990 års taxering utan som flyttas till 1991 års taxering.
Detta innebär sålunda att avdraget år 1990 i förekommande fall måste delas upp i avgifter som erlagts före resp. efter nyssnämnda datum. Denna uppdelning får göras med utgångspunkt i de verifikationer som.finns angående när avgiften erlagts under år 1989.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar följande
1989/90
SkU20
1 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 20
Förslag till 1989/90:SkU20
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
46 §
2 mom. Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat nordiskt land, enligt slutligt festställd debitering skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;
4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.
Vid 1991 års taxering medges avdrag med endast 75 procent av det belopp som följer av första stycket 6). Motsvarande gäller för avdrag som yrkas vid nämnda taxering med stöd av punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna och avser avgift som erlagts efter den 5 december 1989.
2 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
Stockholm den 5 december 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp) och Kjell Nordström (s).
Reservation
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har dels anfört:
Regeringens förslag att minska det allmänna avdraget för pensionsförsäkringspremier som erläggs under beskattningsåret 1990 och avser 1991 års taxering med 25 % innebär att grundvalarna för det privata pensionssparandet — såväl det avtalade som det individuella — för andra gången på kort tid kommer att rubbas. Det aktuella förslaget gäller visserligen endast beskattningsåret 1990, men den uppgörelse som slutits mellan socialdemokraterna och folkpartiet innebär att ytterligare försämringar för det privata pensionssparandet kommer att införas 1991.
Den s.k. engångsskatt som riksdagens socialistiska majoritet genomdrev 1986 och som bara skulle bli en "engångsföreteelse" får därmed en permanent efterföljare. Som många befarade handlade det alltså den gången inte om någon engångsföreteelse.
De försämringar när det gäller pensionssparandet — både det avtalade och privata — som nu föreslås införas riskerar inte bara att minska tryggheten på ålderns höst för många miljoner människor. De nya pålagorna är också skadliga för Sverige, eftersom de riskerar att leda till minskat sparande, ökad konsumtion och större underskott mot omvärlden.
Den nu föreslagna avdragsbegränsningen står också direkt i strid mot det riksdagsbeslut som togs våren 1988 i fråga om ändrade regler för efterlevandepension. Dessa förändringar förutsatte att avdragsrätten för pensionsförsäkringar inte skulle ändras. I sitt yttrande anförde skatteutskottet: "En utgångspunkt skall därvid vara att de grundläggande avdragsvillkoren avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte försämras." (SkU 1987/88:9 y). Socialförsäkringsutskottet instämde (SfU 187/88:29).
Vi delar alltjämt den uppfattning som de båda utskotten förde fram och som riksdagen senare ställde sig bakom. Mot denna bakgrund avvisar vi bestämt den föreslagna avdragsbegränsningen för pensionssparande!.
Vi motsätter oss naturligen också att avdragsbegränsningen omfattar även årets premiebetalningar. Utskottet bör enligt vår mening inte lägga fram något förslag härom.
dels ansett att riksdagen bör avslå utskottets hemställan.
1989/90:SkU20
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989