Bet. 1989/90:SkU22

Extra avdrag för pensionärer

Typ: Betänkande
Datum: 1990-02-20
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU22

Extra avdrag för pensionärer 1989/90

SkU22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker det i proposition 1989/90:100 bilaga 1 (finansplanen) punkt 7 framlagda förslaget rörande folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen, med en ändring av detaljutformningen, och avstyrker sex motioner i vad de avser andra åtgärder i denna fråga.

Till betänkandet har fogats två reservationer (m,fp,c och m,c).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:100 bilaga 1 punkt 7 (finansplanen s. 52-54 med underbilagan 1.4) att riksdagen antar ett förslag till ändring av reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) om avtrappning av det extra avdraget vid beskattningen av pensionärer. Förslaget innebär att löneinkomster som en ålderspensionär har vid sidan av pensionen fr.o.m. inkomståret 1990 skall undantas från den förhöjning av marginalskatten som de nuvarande avtrappningsreglerna medför.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1989190. b sami. Nr 22

1989/90: SkU22

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 50 §

2.1 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en icke obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande

78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund

1 Senaste lydelse 1989:478.

2 Föreslagen lydelse

bär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande

78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större, med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas med belopp motsvarande 10 procent av värdet av skattepliktig förmögenhet överstigande 100000 kronor. Fastighet, som avses i 24 § 2 morn., samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet endast till den del skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten överstiger 400000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Värdet av andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall inräknas i förmögenhetsvärdet endast till den del värdet enligt 4 § tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt överstiger 400000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter eller andelar, som avses här, får bestämmelserna tillämpas på högst två av dessa, dock med en sammanlagd nedsättning på högst 400000 kronor.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas forsta gången vid 1991 års taxering.

Nuvarande lydelse

gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

1989/90:SkU22

1* Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 22

Motionerna

1989/90:SkU22

1989/90:Sk376 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas 1.

att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas för arbetsinkomster avseende näringsverksamhet,

2. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas för skattefria inkomster,

3. att riksdagen beslutar att extra avdrag för folkpensionärer inte skall avtrappas för förmögenhetsinnehav.

1989/90:Sk380 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att reglerna för avtrappning av det extra avdraget vid beskattning av ålderspensionärer vid förvärvsinkomster skall vara lika oavsett om inkomsterna härrör från inkomst av tjänst, rörelse eller jordbruk.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf300.

1989/90:Sk401 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pensionärernas avdrag.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf344.

1989/90:Sk402 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att extra avdrag för pensionärer inte skall trappas av mot löneinkomster med verkan fr.o.m. taxeringen 1991,

2. att riksdagen beslutar att extra avdrag för pensionärer inte skall trappas av mot inkomst av jordbruksfastighet och rörelse med verkan fr.o.m. taxeringen 1991,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad förmögenhetsprövning av extra avdrag i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 11. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsprövningen såväl i vad gäller det extra avdraget vid inkomsttaxeringen som vid avtrappning av kommunala bostadstillägg.

1989/90:Sk419 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag fr.o.m. 1991 års taxering ej skall reduceras av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse,

2. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag fr.o.m. 1991 års taxering ej skall reduceras på grund av förmögenhet.

Utskottet

Den som endast har folkpension med pensionstillskott eller låg ATP är berättigad till extra avdrag vid beskattningen. Avdraget uppgår för inkomståret 1990 till 28 100 kr. för gifta om båda makarna är pensionärer och för övriga pensionärer till 33300 kr. Härtill kommer det vanliga grundavdraget på 10000 kr.

Det extra avdraget skall enligt gällande regler avtrappas om inkomsten och/eller förmögenheten överstiger vissa belopp. Även det kommunala bostadstillägget (KBT) skall trappas av för den som har inkomster vid sidan av pensionen eller förmögenhet. Med hänsyn till de kraftiga marginaleffekter som då uppkommer beslutade riksdagen hösten 1988 att KBT som utgår till ålderspensionärer efter den 1 juli 1989 inte längre skall avtrappas mot löneinkomster. Detta tillsammans med de lättnader i marginalskatten som har genomförts fr.o.m. inkomståret 1990 innebär att marginaleffekten för den som har löneinkomster numera begränsas till ca 50 % av inkomsten. För den som har annan sidoinkomst än lön tillkommer i vissa inkomstlägen en avtrappning av bostadstillägget med upp till 33 % av sidoinkomsten.

I propositionen föreslås att avtrappningen mot löneinkomster slopas även i fråga om det extra avdraget, med verkan fr.o.m. inkomståret 1990. Förslaget läggs fram mot bakgrund av att efterfrågan på arbetskraft har ökat kraftigt och avser att reducera de hinder som finns för ett ökat utbud av arbetskraft.

I motionerna Sk376 av Karl-Gösta Svenson (m) och Ingrid Hemmingsson (m), Sk380 av Gullan Lindblad m.fl. (m), Sk401 av Barbro Sandberg m.fl. (fp), Sk402 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk419 av Görel Thurdin m.fl. (c) instämmer motionärerna i regeringens förslag i fråga om löneinkomster och yrkar att avtrappningen av det extra avdraget slopas även mot annan arbetsinkomst än lön, dvs. inkomst av jordbruksfastighet och rörelse. Den förstnämnda motionen innehåller också ett yrkande om att vissa skattefria livräntor m.m. som beaktas i detta sammanhang inte längre skall föranleda avtrappning av det extra avdraget. - Vidare yrkas i motionerna Sk376, Sk402 och Sk419 liksom också i motion Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) att innehav av förmögenhet inte längre skall påverka det extra avdraget.

I en del av motionerna går motionärerna också in på motsvarande frågor när det gäller avtrappningen av KBT. Deras yrkanden i detta hänseende behandlas inte nu utan tas upp av socialförsäkringsutskottet.

Utskottet instämmer i att avtrappningsreglerna för det extra avdraget och KBT fortfarande kan medföra kraftiga marginaleffekter, trots de åtgärder som har genomförts i syfte att begränsa problemen. Det har hittills visat sig alltför svårt att till rimliga kostnader helt lösa denna fråga utan att försämra för dem som endast har en låg pension. Utskottet vill samtidigt framhålla att de sociala skäl som har lett till de aktuella skattelättnaderna för pensionärer med låg inkomst givetvis inte gäller för dem som har en normal inkomst eller en inte obetydlig förmögenhet. Vad som har kommit i fråga har därför i första hand varit att begränsa de ej godtagbara marginaleffekterna i samband med förvärvsarbete. Utskottet instämmer i uppfattningen att man nu bör fortsätta på denna väg i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

När det gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse har problemen enligt utskottets uppfattning inte samma karaktär. Sådana inkomster liknarsärskilt när det gäller pensionärer - ofta kapitalinkomster e.d., och i praktiken torde det vara svårt att särskilja vad som egentligen hänför sig till värdet av egen arbetsinsats. Det kan också nämnas att den som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse vid 65 års ålder uppnår den förbättringen att egenavgifter till den allmänna försäkringen inte längre skall utgå, något

1989/90:SkU22

som - i motsats till vad som i allmänhet gäller för andra som pensioneras - påverkar nettobehållningen av förvärvsarbetet i positiv riktning. Problemen torde även av andra skäl trots allt vara mer begränsade beträffande inkomster av detta slag än i fråga om löneinkomster. Enligt utskottets mening är det inte heller av arbetsmarknadspolitiska skäl motiverat att beträffande inkomster av detta slag föregripa de kommande ställningstagandena till den översyn som har pågått rörande skatte- och bidragsreglerna för pensionärer fr.o.m. 1991.

Utskottet vill också erinra om att lättnader har genomförts på senare tid även beträffande avtrappningen mot förmögenhet genom att de redan förmånliga reglerna för värderingen av egen bostad har byggts ut såväl i fråga om inkomstbeskattningen som KBT. Mot denna bakgrund finner utskottet att några omedelbara åtgärder beträffande dessa regler inte framstår som nödvändiga.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna i vad de avser mer långtgående åtgärder.

Beträffande detaljutformningen finner utskottet att reglerna så långt som möjligt bör ansluta till vad som gäller i fråga om KBT. Undantaget för löneinkomst bör därför inte omfatta ålderspensionärer med förtida uttag, före fyllda 65 år. Denna åldersgräns bör, på grund av utformningen i övrigt av reglerna, anknyta till förhållandena vid beskattningsårets ingång. Lagtexten bör kompletteras i detta hänseende.

Utskottet förordar också en justering av ikraftträdandet för att underlätta samordningen med de ändringar som för närvarande övervägs rörande inkomstbeskattningen fr.o.m. 1991.

Utskottet hemställer

1. beträffande avtrappningen av pensionärernas extra avdrag mot löneinkomst att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:100 bilaga 1 punkt 7 och motion 1989/90:Sk402 yrkande 1,

2. beträffande avtrappningen mot annan inkomst än lön

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk376 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sk380, 1989/90: Sk401, 1989/90:Sk402 yrkande 2 och 1989/90:Sk419 yrkande 1,

res. 1 (m, fp, c)

3. beträffande avtrappningen mot förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk376 yrkande 3, 1989/90:Sk402 yrkande 4, 1989/90:Sk403 yrkande 11 och

1989/90:Sk419 yrkande 2,

res. 3 (m, c)

4. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid proposition 1989/90:100 bilaga 1 såsom underbilaga 1:4 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna att punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 50 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

1989/90:SkU22

6 Regeringens förslag

Utskottets förslag

1989/90:SkU22

Anvisningar

till 50 § punkt 2 tredje stycket

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. För den som vid utgången av året före beskattningsåret var ålderspensionär skall dock vid beräkningen av den inkomst som skall ligga till grund för det extra avdraget bortses från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. a denna lag samt från kostnadsavdrag hänförliga till denna intäkt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. För den som vid utgången av året före beskattningsåret var ålderspensionär och fyllt 65 år skall dock vid beräkningen av den inkomst som skall ligga till grund för det extra avdraget bortses från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. a denna lag samt från kostnadsavdrag hänförliga till denna intäkt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft fyra Denna lag träder i kraft dagen efveckor efter den dag då lagen enligt ter den dag då lagen enligt uppgift

uppgift på den utkom från trycket i på den utkom från trycket i Svensk 7

Regeringens förslag

Svensk författningssamling och tilllämpas första gången vid 1991 års taxering.

Stockholm den 20 februari 1990 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m). Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c). Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Maggi Mikaelsson (vpk).

Reservationer

1. Avtrappningen mot annan inkomst än lön (mom. 2 och mom. 4 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m). Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Pensionärer som förvärvsarbetar drabbas av kraftiga marginaleffekter i form av höjd skatt och minskade bostadsbidrag (KBT). Till den vanliga marginalskatten kommer avtrappning av det extra avdraget för pensionärer. Eftersom KBT är inkomstprövat trappas också detta bidrag av, med upp till 33 % av inkomsten. För pensionärer som har extrainkomst i form av lön har dessa orimligheter reducerats genom att man numera skall bortse från löneinkomster vid beräkningen av bostadsbidraget. Trots det kan marginalskatten på de låga löner som det här är fråga om fortfarande bli bortåt 60 %, alltså väsentligt högre än vad som gäller för andra än pensionärer. För pensionärer som har annan sidoinkomst än lön kvarstår marginaleffekter på bortåt 90 %.

Så sent som i höstas avstyrkte utskottet de motionsyrkanden som då framställdes om att det extra avdraget inte skall avtrappas mot arbetsinkomster och om att alla arbetsinkomster skall behandlas lika såväl vid beskattningen som i fråga om KBT. Det är bra att utskottet nu accepterar dessa krav såvitt gäller löneinkomster. Men det är orimligt att låta olika regler gälla för den som är anställd och den som driver ett eget företag.

Att utskottet vidhåller denna diskriminering och dessutom vill förstärka

Utskottets förslag

författningssamling och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

1989/90:SkU22

skillnaderna ytterligare är märkligt när pensionärer som driver sitt företag i bolagsform och således kan ta ut sin arbetsersättning som lön omfattas av de förmånligare reglerna medan däremot en egenföretagare inte gör det. Mot de skäl som utskottet anger för sin ståndpunkt bör framhållas att de företagare som drabbas på detta sätt i allmänhet är småbrukare, hantverkare och andra småföretagare med blygsamma inkomster. Av lagrådsremissen beträffande den förestående skattereformen framgår också att avtrappningsreglerna inom en nära framtid kommer att slopas helt i fråga om såväl arbetsinkomster av olika slag som kapitalinkomster m.m. och förmögenhet. Mot den bakgrunden finns inga bärande skäl för att nu ställa frågan om de orimliga marginaleffekterna för pensionärer med annan sidoinkomst än lön på framtiden.

Reglerna om extra avdrag innebär också att vissa livräntor och försäkringsbelopp m.m., som enligt gällande regler inte skall beskattas, på en omväg ändå träffas av skatt. Genom att den skattefria inkomsten beaktas vid inkomstprövningen av det extra avdraget kommer en pensionär att i praktiken få betala högre skatt som en följd av den skattefria inkomsten. Denna skatt blir dessutom högre ju lägre inkomster pensionären har. Denna indirekta beskattning slår orättvist och godtyckligt även på annat sätt, eftersom vissa typer av skattefria inkomster medför effekter av detta slag och andra inte.

Med det anförda tillstyrker vi de aktuella motionsyrkandena om en omedelbar lösning av dessa problem.

dels vid mom. 2 och mom. 4 i motsvarande del hemställt

2. beträffande avtrappningen mot annan inkomst än lön att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk376 yrkandena 1 och 2,1989/90:Sk380,1989/90:Sk402 yrkande 2 och 1989/90:Sk419 yrkande 1 samt med anledning av motion 1989/90:Sk401 beslutar att det extra avdraget inte skall avtrappas mot annan arbetsinkomst än lön eller mot inkomst som inte är skattepliktig,

4. beträffande lagförslaget i motsvarande del att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar det vid proposition 1989/90:100 bilaga 1 såsom underbilaga 1:4 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvitt avser punkt 2 tredje och sjätte styckena av anvisningarna till 50 § med de ändringarna att lagrummet i dessa delar erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 50 § punkt 2 tredje stycket

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken

av den skattskyldiges taxerade in- av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om komst enligt lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. För den som statlig inkomstskatt. För den som

vid utgången av året före beskatt- vid utgången av året före beskatt -

1989/90:SkU22

9 Utskottets förslag

Reservanternas förslag

1989/90: SkU22

ningsåret var ålderspensionär och fyllt 65 år skall dock vid beräkningen av den inkomst som skall ligga till grund för det extra avdraget bortses från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. a denna lag samt från kostnadsavdrag hänförliga till denna intäkt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott engt 2 § lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

ningsåret var ålderspensionär och fyllt 65 år skall dock vid beräkningen av den inkomst som skall ligga till grund för det extra avdraget bortses från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. a denna lag, från kostnadsavdrag hänförliga till denna intäkt samt frän inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i blott ringa omfattning. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

punkt 2 sjätte stycket Här ovan angivna grunder för av- Utöver vad som nu har sagts meddragsberäkningen får frångås, när gives i förekommande fall avdrag ensärskilda omständigheter föranleda ligt 50 § 2 mom. andra stycket,

det.

2. Avtrappningen mot förmögenhet (mom. 3)

1989/90:SkU22

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Inkomst- och förmögenhetsprövningen av pensionärernas extra avdrag har fått till följd att folkpensionärer som har låg eller ingen ATP och som dessutom har vissa besparingar drabbas av en kraftig och orimlig marginaleffekt på ränteinkomster m.m. Detta blir resultatet av att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen reduceras med hänsyn både till sidoinkomst av dessa slag och till förmögenhet. Motsvarande gäller i fråga om bostadstillägg, och den samlade marginaleffekten kan t.o.m. överstiga 100 % av sidoinkomsten även för den som har låga inkomster.

Numera har vissa förbättringar genomförts för den som har sparat i eget boende - eget hus eller bostadsrätt - genom att sådan kan undantas förmögenhet upp till 400 000 kr. Skattetrycket kvarstår dock oförändrat eller förvärras för en pensionär som på grund av ålder eller av annat skäl måste sälja sin bostad, exempelvis för att flytta till ett servicehus.

En aspekt som bör beaktas är också att de nya arvsreglerna, som bl.a. innebär att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler pensionärer än tidigare efter makens bortgång kommer upp i en sådan förmögenhetsnivå att det extra avdraget bortfaller. Även detta förhållande påkallar enligt vår mening skyndsamma åtgärder.

Mot denna bakgrund tillstyrker vi de aktuella motionsyrkandena om att omedelbart undanröja de påtalade missförhållandena.

dels vid mom. 3 och mom. 4 i motsvarande del hemställt

3. beträffande avtrappningen mot förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk376 yrkande 3, 1989/90:Sk403 yrkande 11 och 1989/90:Sk419 yrkande 2 samt med anledning av motion 1989/90: Sk402 yrkande 4 beslutar att det extra avdraget för pensionärer ej skall avtrappas mot förmögenhe

4. beträffande lagförslaget i motsvarande del

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition 1989/90:100 bilaga 1 såsom underbilaga 1:4 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 § utgår.

- Hl