Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30

R eform erad inkom st- och

företagsbeskattning 1989/90

SkU30

Sam m anfattning

E tt första steg på en om fattande sk atterefo rm genom fördes hösten 1989 (p ro p . 1989/90:50, SkUlO). D e då beslutade än d rin g a rn a in n e b är att d en p la n erad e refo rm en till ungefär en tredjedel får sin v erkan fr.o.m . in k o m ståret 1990. V äsentliga d elar av n y h etern a på företagsbeskatt­ ningens o m råd e tilläm pas också vid 1990 års taxering. Å terstående d elar av refo rm en skall enligt dessa p la n e r genom föras m ed verkan fr.o.m . in k o m ståret 1991. D e förslag som läggs fram i prop o sitio n 1989/90:110 in n e b ä r att dessa p la n e r fullföljs. U tskottet tillsty rk er i d etta b etän k a n d e h u v u d lin je rn a i prop o sitio ­ n e n o ch godtar i allt väsenligt de fram lagda förslagen. I an slu tn in g till b eh an d lin g e n av o lik a m o tio n e r u tta la r utskottet sig o m vissa sam hälls­ ek o n o m isk a effekter som k an förväntas. B eträffande ett p ar detaljer fö ro rd a r utskottet o fö rän d rad e regler. D et gäller in k o m ster av b är­ p lo c k n in g m .m . o ch uttag av bränsle från skogen för u p p v ä rm n in g av egen bostad. U tskottet föreslår också en lättnad i b eskattningen av b arn p e n sio n . S katterefo rm en in n e b är stora ä n d rin g a r i beskattningen o ch in n e h å l­ ler också m ånga d etaljbetonade frågor. E n k o rt sam m anfattning ä r att ca 85 % av inkom sttagarna bara k o m m e r att betala k o m m u n a l in ­ kom stskatt. F ö r k o m m u n e rn a s del k o m m e r sk a tte in k o m ste rn a att öka. A vsikten är att detta skall utnyttjas för att u tjä m n a k o m m u n a lsk a tte rn a in o m ram en för ett skatteuttag på 30 % . Förslaget m edför att skatten b lir ca 30 % för alla in k o m ster o ch ungefår lika stor i alla delar av landet. Av fördelningspolitiska skäl b lir m arg in alsk atten lägre i in ­ k om stskiktet ca 58 000—90 000 kr., 22,5 % vilket in n e b ä r en skatte­ lättnad på högst 2 400 kr. D en n a skattelättn ad trappas n e r i ink o m st­ sk ik tet ca 95 00 0 —175 000, varigenom m arginalskatten d ä r b lir något högre än 30 % . F ö r bolagens ink o m ster b lir skattesatsen också 30 % . Sam tidigt begränsas deras obeskattade reserver. R eform en in n e b ä r bl.a. att in k o m stb esk attn in g en b lir m e r likform ig, e n h e tlig och effektiv. D etta leder bl.a. till a tt m ö jlig h etern a till skatte­ flykt o ch s.k. sk a tte p lan e rin g begränsas. Bl.a. skärps beskattningen av k apital av o lik a slag väsentligt, in te m in st genom ä n d rin g a r av reavinst­ reglerna, och avdragen för u n d ersk o tt o c h för stora ränteutgifter be- 1

1 R iksdagen 1989/90. 6 sami. N r 30 Rättelser, se s. 315

gränsas. S än k n in g en av m arginalskatterna in n e b är sam tidigt att avdrag m .m . i det en skilda fallet m in sk ar i värde. I reform en ingår också att fö rm å n er av o lik a slag i p rin cip skall tas up p till m arknadsvärdet och beskattas på sam m a sätt som an d ra in k o m ster och avdragen för o m ­ k ostnader i tjänsten begränsas. R esultatet b lir också en ökad n eu tra lite t i fråga om valet av investeringar och finansieringen av dessa. Som ett led i skattereform en ingår k ostnader på ca 7 m iljarder k ro n o r för höjda b arnbidrag och bostadsbidrag och höjda pen sio n fö r­ m ån er till de säm st ställda p en sio n ärern a som inte får del av skattelätt­ naderna. Dessa o ch an d ra åtgärder av socialpolitisk karaktär har redan beslutats av riksdagen eller k o m m e r att genom föras i a n n a t sam m an ­ hang. S kattebortfallet på gru n d av sk attereform en kan i sin h elhet beräk ­ nas till ca 90 m iljard er k ro n o r. Dessa k ostnader finansieras delvis genom åtgärder av det slag som nyss h ar beskrivits. H ärtill k o m m e r sk ä rp n in g a r av d en ind irek ta beskattningen m ed 14,4 m iljard er kro ­ n o r. Å tgärderna på den in d ire k ta beskattningens o m råde behandlas i utskottets b etän k an d e SkU31. T ill b etän k a n d et h ar fogats reservationer o ch särskilda y ttranden.

P rop osition en

I p ro p o sitio n 1989/90:110 föreslår regeringen (finansdepartem entet) att riksdagen dels a n ta r 47 vid p ro p o sitio n e n fogade lagförslag som innefattar a n d ra etappen av 1991 års sk atterefo rm på in k o m stbeskattningens och företagsbeskattningens o m råd e , dels g o d k än n e r att de m edel som inflyter till följd av avskattningen av ju rid isk a p erso n e r fö ru to m handelsbolag tillförs en ny inkom sttitel på statsbudgeten från vilk en m edlen skall överföras till riksgäldskonto­ ret i syfte att m inska statsskulden. B eträffande lydelsen av lagförslagen hänvisar utskottet till prop o sitio ­ nen (p ro p . 1989/90:110 s. 6 —291) P ro p o sitio n en in n e h å lle r h u v u d lin je rn a i d e n an d ra etap p e n av 1991 års skattereform o ch in n e b ä r att refo rm en skall vara fullt genom förd fr.o.m . 1991. Lagförslagen i d e n n a p ro p o sitio n in n e h å lle r de änd rin g ar som behövs på in k o m stb esk attn in g en s o c h företagsbeskattningens o m ­ råd e o ch vissa fö ljd ä n d rin g a r i a n n a n lagstiftning.

B eträffande arbetsinkom ster innebär förslaget att inkom ster som uppgår till högst 170 000 kr. beskattningsbar inkom st, bortsett från ett statligt grund­ belopp om 100 k r., endast blir förem ål för kom m unalskatt. För beskattnings­ bara inkom ster som överstiger 170 000 kr. utgår statlig skatt om 20 % . G rän­ sen för statlig inkom stskatt justeras årligen med konsum entprisindex med tillägg av två procentenheter. G rundavdraget knyts till basbeloppet och uppgår till lägst 32 % av detta, eller ca 10 000 kr. vid e tt basbelopp för 1991 om 31 200 kr. För taxerade in­ kom ster i intervallet ca 58 000 - 175 000 kr. utgår ett förhöjt grundavdrag. G rundavdraget är som högst ca 18 000 kr. vid en inkomst på 90 000 - 95 000 kr. För pensionärer införs ett särskilt grundavdrag. Schablonavdraget i inkom stslaget tjänst höjs från 3 000 kr. till 4 000 kr. F ör att skapa e tt neu tralt skattesystem och bidra till finansieringen av statsskattesänkningen föreslås i fråga om inkomst av tjänst en rad åtgärder. A lla typer av ersättning för arbetsinsatser och prestationer i allm änhet t.ex. lön eller förm åner av skilda slag beskattas så långt möjligt likformigt och värderas till m arknadsvärdet. Dessa åtgärder innebär bl.a. att nya regler införs för beskattning av bilförm ån, att den nuvarande undervärderingen av förm ånen av fri kost slopas, att reseförm åner beskattas m er generellt samt att en m er neutral beskattning införs för vissa s.k. avtalsförsäkringar (AGB,

AGS och TFA ). V idare slopas delvis de nuvarande gynnsamma reglerna för utländska gästforskares inkomster. F örändringar vidtas på traktam ents- och kostnadsersättningsom rådet. De syftar bl.a. till att likställa enskilt och offentligt anställda genom att ersätt­ ningarna blir skattepliktiga för i princip samtliga kategorier. Avdragsmöjligheterna kvarstår i huvudsak men vissa inskränkningar föreslås bl.a. vad gäl­ ler schablonm ässiga avdragsbelopp. På vissa speciella om råden vidtas en del ändringar, som bl.a. innebär föl­ jande. H obbyverksam het som går med överskott beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdraget för underhåll till icke hem m avarande barn, liksom skattere­ duktionen för hem m am ake och för ensam stående med barn, slopas. Skatte­ reduktionen för fackföreningsavgift bestäms till maximalt 500 kr. De nuva­ rande reglerna om extra avdrag på grund av existensminimum vid prelimi­ närbeskattningen och vid taxeringen slopas, medan reglerna kvarstår i form av ett förbehällsbelopp vid beräkning av avdrag för kvarstående skatt. Extra avdraget för sjukdom skostnader slopas. Såväl sexm ånadersregeln som ettårsregeln bibehålls men kraven för skat­ tefrihet ändras. Vad gäller socialavgifter föreslås att alla förvärvsinkom ster beläggs med antingen fulla avgifter om inkom sten är förm ånsgrundande, eller en särskild löneskatt som m otsvarar skattedelen av socialavgifterna. Fastigheter indelas i två kategorier, privatbostadsfastigheter och närings­ fastigheter. För den löpande bostadsbeskattningen föreslås att privatbostäder redovi­ sas i inkom stslaget kapital m edan andra bostäder och fastigheter redovisas i det nya inkom stslaget näringsverksam het. Schablonbeskattningen av sm å­ hus slopas. Skatt på innehavet tas i stället ut som fastighetsskatt. M otsva­ rande föreslås gälla för mangårdsbyggnad på jordbruk. H yresintäkter m.m. avseende privatbostäder och andrahandsupplåtelser av hyreslägenheter re­ dovisas i inkom stslaget kapital. K apitalbeskattningen föreslås bli nominell med en proportionell statlig skattesats på 30 % . Alla kapitalinkom ster beskattas i ett inkomstslag som också utgör en förvärvskälla. Sam m anföringen av kapitalinkom sterna till ett inkomstslag medför ökade m öjligheter att kvitta t.ex. räntekostnader mot reavinster. Nya avdragsbegränsningar införs em ellertid för att hindra skatteanpassning. Full kvittningsrätt föreslås dock inom den grupp finansiella instrum ent som är marknadsnoterade aktier och liknande. Full kvittningsrätt gäller också inom grup­ pen m arknadsnoterade skuldebrev, utställda i svenska kronor. För att ränteutgifter för boende och liknande ändam ål skall kunna finan­ sieras på ett rimligt sätt föreslås att ränteutgifter alltid får kvittas mot ränte­ inkom ster och fullt avdrag medges för överskjutande ränteutgifter på upp till 100 000 kr. mot samtliga in täkter i inkomstslaget kapital. För den som inte fyllt 18 år och för handelsbolagsbeskattade dödsbon blir motsvarande beloppsgräns 10 000 kr. R eaförluster och ränteutgifter som inte får kvittas fullt ut reduceras till 7 0 % . Av underskott i inkom stslaget kapital får 30 % räknas av från statlig

och kom m unal inkom stskatt m .m . samma beskattningsår. V inster på aktier och andra finansiella instrum ent beräknas enligt samma genom snittsm etod som nu gäller fö rs. k. äldre aktier. Alternativt får ett scha­ blonm ässigt anskaffningsvärde på 20 % av försäljningsintäkten användas dock inte för o ptioner och term iner. R eglerna för beskattning av finansiella instrum ent om fattar alla tänkbara sådana. N uvarande brister vad gäller beskattning av optioner och term iner försvinner därm ed. Handel med sådana instrum ent beskattas i princip på sam m a sätt som handel med underliggande egendom. Enligt förslaget skall u tnyttjande av bl.a. konvertibelt skuldebrev och köpoption inte utlösa be­ skattning. B eskattningen blir likformig med undantag dels för vissa avdragsbegränsningar och dels för beräkningen av ingångsvärden på olika rättigheter att för­ värva finansiella instrum ent. F ör delägare i fåm ansföretag föreslås dessutom särskilda regler vad gäller beskattning av reavinster och utdelning. Dessa regler skall m otverka att arbetsinkom ster från sådana företag omvandlas till lägre beskattade kapitalinkom ster. R eavinstbeskattningen av fastigheter förenklas kraftigt. Bostadsrätter, använda som privatbostäder, behandlas på sam m a sätt som fastigheter. Av bostadspolitiska skäl föreslås också begränsningar i skatteuttaget vid försälj­ ning av privatbostäder. G enom särskilda schablonregler blir skatten för per­ m an entbostäder högst 9 % och för övriga privatbostäder högst 18 % av för­ säljningsintäkten. R ätten till uppskov med beskattning av reavinster avskaf­ fas. Evig reavinstbeskattning införs för sådan lös egendom som nu är skattefri efter fem års innehav. B eträffande egendom för personligt bruk föreslås em ellertid att ett schablonm ässigt anskaffningsvärde på 25 % av försälj­ ningspriset får användas och att endast årliga vinster som överstiger 50 000 kr. skall beskattas. Pensionssparandet föreslås beskattat i form av en avkastningsskatt. D enna skatt uppgår till 10 % av den årliga avkastningen på det försäkringskapital som avser tjänstepension och till 15 % av den avkastning som avser annat pensionsförsäkringskapital. Skatten betalas av livförsäkringsföretag, pen­ sionsstiftelser och arbetsgivare som tryggar sina pensionsutfästelser genom avsättning till pensionskonto i företaget. Beträffande K -försäkringskapitalet föreslås vissa ändringar av hittills gäl­ lande beskattning. K -försäkringsrörelse kom m er i fortsättningen att beskat­ tas med 30 % . V idare föreslås en särskild skatt på betalning av försäkringsprem ier av­ seende personförsäkring utom lands. Skatten uppgår till 15 % av prem iebe­ loppet och kan sättas ned om det utländska försäkringsföretaget beskattas på ett sätt som kan jäm föras med den svenska avkastningsbeskattningen. Stora förändringar görs även på företagsskatteom rådet med i princip ge­ nerell tilläm pning fr.o.m 1992 års taxering. Bolagsskatten sänks till 30 % . Vinstdelningsskatten avskaffas. F ortsatt dubbelbeskattning av aktiebolagens vinster. Annellavdragen och avdragsrätten för utdelning på m edlem sinsatser i kooperativa föreningar be-

hålls. A vdragsm öjligheten för utdelning på icke börsnoterade aktier tas bort. En ny reserveringsm öjlighet - skatteutjäm ningsreserv (surv) - baserad på 30 % av företagets eget kapital eller 15 % av lönesumman införs. N uvarande regler för avskrivning på inventarier och byggnader behålls i stort. De generella reglerna skall gälla även konventionellt beskattade bygg­ nader som nu beskattas i inkom stslaget annan fastighet. A vskrivningsunder­ laget för m arkanläggningar höjs från 75 % till 100 % av anskaffningsutgif­ ten. A vdragsrätten för avsättning till allmän investeringsfond har redan tagits bort. Nu slopas avdragsrätten för avsättning till lagerreserv och resultatut­ jäm ningsfond. Alla slags lagertillgångar - med undantag för djur i jordbruk och renskötselrörelse - skall värderas strikt enligt lägsta värdets princip. En alternativ schablonm ässig värdering till 97 % av det sam lade anskaffnings­ värdet tillåts för andra form er av lager än lager av fastigheter, fordringar och värdepapper. N uvarande m öjligheter till avdrag för avsättningar till fartygsfonder och andra liknande fonder avskaffas. Ersättningsfonder ersätter bl. a. eldsvådefonderna. All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer skall ske i ett inkom stslag, näringsverksam het. Ingen uppdelning görs på olika förvärvskällor. U nderskott i förvärvskällan får dras av vid beräkningen av inkom st i förvärvskällan närm ast följande beskattningsår. Inkom st på grund av avyttring av aktier och andelar beräknas för sig. Inkom stberäkningen i näringsverksam het skall ske enligt bokföringsmässiga grunder. Likartade skatteregler införs för investm entföretag och alla slags aktiefonder. Ä ven för egenföretagare införs en rätt till reservering genom avsättning till surv. A vdrag för avsättning får göras med antingen 30 % på ingående eget kapital utan begränsning och med 20 % av årets lönesum m a eller med 15 % av inkom sten för beskattningsåret. Om det egna kapitalet i en för­ värvskälla är negativt skall ett belopp m otsvarande det negativa kapitalet m ultiplicerat med statslåneräntan samtidigt redovisas som intäkt av närings­ verksam het och som avdrag i inkom stslaget kapital - räntefördelning. Sär­ skilda övergångsregler införs som lindrar effekterna av tidigare uppkom m et underskott. Skogs- och upphovsm annakonton behålls. Reavinst på näringsfastighet beskattas i inkom stslaget kapital. I fråga om enskilda näringsidkares näringsverksam het görs en indelning i aktiv verksam het och passiv verksam het. Aktiva verksam heter bildar en förvärvskälla även om de är av sinsemellan olika slag. Passiv verksam het kan därem ot bilda skilda förvärvskällor. Kvittning av underskott av aktiv litterär, konstnärlig eller därm ed jäm förlig verksam het tillåts mot inkomst av tjänst. Som villkor uppställs att intäkter av viss betydenhet funnits av verksam heten u nder de fyra senaste beskattningsåren. D elägarbeskattningen av handelsbolag behålls. Beskattning sker - med vissa undantag - i inkom stslaget näringsverksam het. Avdrag för avsättning till surv görs vid beräkning av handelsbolagets inkomst m edan räntefördel­ ning görs på delägarnivå. Krav på kalen d erår som räkenskapsår införs för enskilda näringsidkare

och sådana handelsbolag diir fysiska personer eller dödsbon skall beskattas för bolagets inkomst. Fåm ansföretagsreglerna behålls - beskattning sker fortsättningsvis i in­ kom stslaget tjänst - och kom pletteras med regler för beskattning av s. k. överutdelning. Den s. k. 400-timmarsregeln slopas. O b eskattade reserver återförs till beskattning under en fyraårsperiod. Inget särskilt avdrag medges om avskattning görs i snabbare takt än vad reg­ lerna kräver. S kattereform en föreslås träda i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering - i norm alfallet på inkom ster under år 1991.

M otion ern a

M otioner med anledning av propositionerna 1989/90:110 och 1989/90:111

P ro p o sitio n e rn a 110 och l i l h ar fö ra n lett 76 m o tio n er. D e y rk an d e n som h a r sådant sam band m ed p ro p o sitio n 110 att de b ö r beh an d las i d etta b etän k a n d e redovisas h ä r nedan. Ö vriga m o tio n sy rk a n d en be­ han d las i b etän k a n d et SkU31. 1989/90:Sk51 av S ten Svensson (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a att m åltidssubvensioner inte skall vara fö rm å n sg ru n d an d e , u ta n skall betraktas som perso n alv ård och inte beläggas m ed sociala avgifter.

1989/90:Sk52 av M ona S aint C yr o ch M argareta G ard (båda m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts o m det angelägna i att en offentlig u tre d n in g analyse­ ra r sam bandet m ellan beskattning, k o stvanor o ch p ro d u k tio n se ffek ter i näringslivet.

1989/90:Sk53 av K arin F alk m e r (m ) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts om att beskattningssystem et in te får h ä m m a idrotts­ rö re lse n som fri o ch o b u n d e n organ isatio n , 3. att riksdagen avvisar förslaget o m in fö ran d e av arbetsgivaravgifter på alla skattepliktiga ersättn in g ar som överstiger 1 000 kr. p er år, 4. a tt riksdagen avvisar förslaget o m skyldighet för fö re n in g arn a att d ra p re lim in ä rsk a tt från alla k o n ta n ta ersä ttn in g a r oavsett o m m an är arbetsgivare eller ej, 5. att riksdagen avvisar förslaget o m fö rän d rad gräns för uppgiftsläm n an d e o ch b eskattning av priser.

1989/90:Sk54 av B irgitta H am b raeu s o ch G ö ra n E ngström (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 vad avser avskaffan­ det av rä tt till u p p skov m ed reavinstskatt vid försäljning av villo r och jo rd b ru k sfastig h eter i vissa fall, 2. att riksdagen hos regeringen a n h å lle r om förslag till m otsvarande uppskovsbestäm m elser för bostadsrätter. 1989/90:Sk55 av Bo L undgren m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att det särskilda grundavdraget för p en sio n ä­ re r in te trappas av m ot fö rm ö g e n h etsin n eh a v i enlig h et m ed vad som i m o tio n e n anförts, 2. att riksdagen b eslutar att p en sio n ärern as extra a rb e tsin k o m ster in te skall beläggas med grundskatt.

1989/90:Sk56 av Kjell E ricsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts om skattefrihet för p lo c k n in g av b är, svam par och k ottar, 2. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts om bibeh ållan d e av n u v ara n d e regler för hobbyverk­ sam het, 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m beskattningen av skogskonto, 4. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts om sparavdrag, 5. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om k v ittn in g m ellan in k o m st av tjänst o ch närings­ verksam het, 6. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anges om in fö ran d e av personliga investeringskonton.

1989/90:Sk57 av Ingrid H em m ingsson o c h H ans D au (båda m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att b ru te t räk en sk ap sår även i fortsättningen skall k u n n a användas av en sk ild a n äringsidkare, 2. att riksdagen beslutar att sam ebyar fr.o.m . 1990 års taxering m edges m öjlighet till skattefria reserveringar i enlighet m ed de bestäm ­ m elser som gäller för ek o n o m isk a fö ren in g ar, sam t att återb ärin g till byns m e d lem m ar b lir avdragsgill i förvärvskällans rörelse. 1989/90:Sk58 av C arl Bildt m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m en extra avsättnings­ m öjlighet, vad avser de generella reserveringsm öjligheterna, som stöd för sm å o ch nystartade företag i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fö rän d rad realisa­ tio n svinstbeskattning i bolagssektorn i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopande av d u b b elb esk attn in g en på a k tieu td eln in g ar i enlig h et m ed vad som a nförts i m o tio n en , 4. att riksdagen beslutar att a k tier i u tlän d sk a d o tterbolag får m ed­ räknas i underlaget för d en generella reserveringsm öjligheten till 80 % , 5. att riksdagen beslutar att lager a ltern ativ t får värderas till 95 % av d et totala anskaffningsvärdet, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m n u v ärdeavskrivning o ch periodiseringsfonder i enlighet m ed vad som anförts i m o tio n en , 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m regler för fortsatt giltighet för så kallade fartygsfonder i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 8. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n s förslag vad avser spärregler för delägare i fåm ansbolag beträffande u td e ln in g ,

9. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag om "spärregler" vad beträffar realisationsvinst­ beskattningen av a k tie r för delägare i fåm ansbolag i enlig h et m ed vad som an fö rts i m o tio n en , 10. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag om regler för investm entföretag o ch aktiefon­ d e r i en lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 11. att riksdagen beslu tar att b a n k e r o ch a n d ra finansiella instituts fo rd rin g ar på allm ä n h e te n exklusive u tlå n in g till staten o ch k o m m u ­ n e r får tas up p till 99 % av det sam lade anskaffningsvärdet, 12. att riksdagen beslu tar att pågående a rb e ten in o m byggnadssek­ to rn till festpris altern ativ t skall k u n n a tas u p p till lägst 95 % av nedlagda kostnader, 13. att riksdagen beslu tar att in d ire k ta k o stn a d er vid pågående arb e ten in o m byggnadsverksam het får om kostnadsföras o m ed elb art, 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m reserveringsm öjligheter in o m enskild närin g sv erk sam h et i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 15. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n vad avser beskattn in g av ränta på skogs- och u p p h o v sm a n n ak o n to n , 16. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n s förslag vad avser så kallad rä n te k o rre k tio n , 17. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag o m k v ittn in g av u n d e rsk o tt m ellan förvärvs­ k ällo r av skilda inkom stslag i en lig h et m ed vad som anförts i m o tio ­ nen, 18. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n s förslag vad avser in sk rä n k ­ n ing av rätten till b ru te t räk en sk ap sår, 19. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avdrag för resor i tjänsten för egenföretagare i en lig h et m ed vad som an fö rts i m otio n en , 20. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m regler för avdrag för kostnader för lokal i egen bostad i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 21. att riksdagen — för det fell p ro p o sitio n e n s förslag o m realisa­ tionsvinstbeskattning o m näringsfastigheter v in n e r riksdagens bifall — beslu tar o m en takregel som m otsvarar den som gäller fritidsbostäder, 22. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m slopad förm ögen­ hetsskatt på arb e tan d e k apital, 23. att riksdagen beslu tar ä n d ra d en s.k. begränsningsregeln så att procentsatsen sänks i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 24. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n s förslag vad avser beskattning av handelsbolag och dess delägare, 25. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts beträffande b ib eh ållan d e av n u v ara n d e regler för handelsbolag, 26. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m ä n d rin g av fåmansföretagsreglerna i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en ,

27. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del hos regeringen begär förslag o m avskattning av lagerreserver m.m. i enlig­ het m ed vad som anförts i m o tio n en , 28. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del hos regeringen begär förslag o m avskattning av obeskattade reserver in o m den finansiella sektorn i enlig h et m ed vad som anförts i m otionen. 1989/90:Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till känna vad i m o tio n en anförts om en successiv sä n k n in g av det totala skattetrycket, 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om avregleringar o ch b ru tn a m o n o p o l, 3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till känna vad i m o tio n en anförts om fortsatta sä n k n in g a r av d en statliga skattesatsen, 4. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till känna vad i m otionen anförts om g ränsen för uttag av statlig inkom stskatt, 5. att riksdagen b eslu ta r att det extra g ru n d av d rag som föreslås i p ro p o sitio n e n inte an k n y ts till basbeloppet, 6. att riksdagen hos regeringen begär u tre d n in g om en förän d rin g av schablonavdraget i en lig h et m ed vad som an fö rts i m o tio n en , 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m grundavdrag för b arn i e n lig h et med vad som anförts i m o tio n en , 8. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts om särskilda sp a rstim u la n ser, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad beskatt­ ning av "hobbyverksam het" i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio ­ nen, 10. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n vad avser reglerna för beskattning av b ilfö rm ån hos regeringen begär förslag i enlighet m ed vad som anförts i m o tio n en , 11. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del hos regeringen begär förslag till besk attn in g av reseförm åner i enlighet med vad som anförts i m o tio n en , 12. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till känna vad i m o tio n en anförts om avdrag för resek o stn ad er vid resor till och från arbetet, 13. att riksdagen beslu tar att u n d a n ta tävlingsvinster till ett värde av högst 600 kr. från beskattning, 14. att riksdagen b eslu ta r bib eh ålla n u v a ra n d e skattefrihet för in­ kom ster från bär-, svam p- o ch k o ttp lo ck n in g , 15. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m u p p rä k n in g av avdragen för fördyrade levnadsom kostnader i e n lig h et m ed vad som anförts i m otio n en , 16. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n vad avser förslaget om avskaf­ fat avdrag för u n d erh å ll till icke h em m av a ra n d e b a rn , 17. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n vad avser slopad skattered u k ­ tion för hem m am ak e o c h ensam stående m ed b arn ,

18. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del hos regeringen begär förslag till slopad sk a tte re d u k tio n för fackföreningsav­ gift resp. avdrag för arbetsgjvarkostnader för organisationsverksam het, 19. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om fö rm å n srela te rin g av socialavgifter, 20. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n vad avser förslaget o m en särskild löneskatt, 21. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag om regler för extra avdrag vid existensm ini­ m u m i enlig h et med vad som anförts i m o tio n en , 22. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m extra avdrag för sju kdom skostnader vid synnerliga skäl i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt att utnyttja und ersk o tt i inkom stslaget kapital vid se n are beskattningsår, 24. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m ett särskilt g ru n d ­ avdrag på 1 000 kr. i inkom stslaget kap ital i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 25. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del hos regeringen begär förslag angående rätt till avdrag för realisationsförlus­ ter i enlighet m ed vad som anförts i m o tio n e n , 26. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m en generell anståndsm öjlighet för erläggande av skatt i sam band m ed realisations­ vinstbeskattning i e n lig h et m ed vad som an fö rts i m o tio n en , 27. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n vad avser ränteavdragsbegränsningar, 28. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del hos regeringen begär förslag o m beskattning av realisationsvinster vid avytt­ ring av fastigheter o ch bostadsrätter i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 29. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n s förslag angående slopad rätt till uppskov vid realisationsvinstbeskattningen hos regering­ en begär förslag i enlig h et m ed vad som anförts i m otio n en , 30. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n vad avser avdragsrätt för kostnader för v ärdehöjande re p a ra tio n e r o ch u n d e rh å ll resp. avskatt­ ning i vissa fall, 31. att riksdagen beslu tar att b egränsningen av rätten till avdrag för värdehöjande rep a ra tio n e r sätts till de senaste tio å re n före avyttrings­ tillfället, 32. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n s förslag i d e n n a del hos regeringen begär förslag om besk attn in g av realisationsvinster av ak tier m .m . i enlig h et m ed vad som a n fö rts i m o tio n en , 33. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m m etod för b estäm n in g av anskaffningsvärde vid aktie vi nstbeskattni ng, 34. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avdrag för realisa­ tionsförluster i enlighet m ed vad som anförts i m o tio n en , 35. att riksdagen hos regeringen begär förslag om schablonanskaffningsregel i enlighet m ed vad som an fö rts i m o tio n en ,

36. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag o m realisationsvinstbeskattning av fo rd rin g ar i enlighet m ed vad som an fö rts i m o tio n e n , 37. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avdragsrätt för realisationsförluster för p rem ieo b lig a tio n e r i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 38. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n en s förslag i d e n n a del hos regeringen begär förslag o m särskilda sp ärreg ler vad beträffar realisationsvinst för delägare i fam ansföretag, 39. att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n s förslag vad avser realisations­ vinstbeskattning av övrig lös egendom , 40. att riksdagen avslår regeringens förslag om avkastningsskatt på pensionssparande, 41. att riksdagen avslår regeringens förslag om en särskild löneskatt för p en sio n sp rem ier, 42. att riksdagen avslår regeringens förslag om en särskild skatt för prem ie avseende försäkringssparande i u tländskt försäkringsföretag, 43. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag o m b esk attn in g av m angårdsbyggnad på jo rd ­ bruksfastighet i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 44. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag om regler för sc h ab lo n in täk tsb eräk n in g i enlig h et m ed vad som an fö rts i m o tio n en , 45. att riksdagen hos regeringen begär förslag om k o n v en tio n ell beskattning av allm än n y ttig a bostadsföretag och äk ta bostadsföretag i enlig h et m ed vad som a n fö rts i m o tio n e n , 46. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag o m ä n d ra d fastighetsskatt i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 47. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m återin fö rd rätt till avdrag för faktiska k o stn a d er i sam b an d m ed resor i tjänsten i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n en , 48. att riksdagen beslu tar att avdrag för p en sionsförsäkringsprem ie 1990 skall medges m ed h ela p re m ie n , 49. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m utgiftsbegränsningar, 50. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m d e n långsiktiga in rik tn in g e n av sk attep o litik en . 1989/90:Sk60 av P er-O la E rik sso n (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar att som sin m en in g ge regeringen till kän n a vad som i m o tio n en anförts om avsättning till eget kap ital för öm sesidiga skadeförsäkringsfö retag. 1989/90:Sk61 av M artin O lsson o ch K arin Israelsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om skyndsam t fram läggande av förslag om anpass­ n ing av ren n ä rin g e n s o c h sam ebyarnas beskattningsregler till d e n n a närings speciella fö rh å lla n d en .

1989/90:Sk62 av M artin O lsson (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget i p ro p o sitio n e n g ällande reavinstbeskattning av fastigheter o ch bostadsrätter sam t hos regeringen begär nytt förslag i enlig h et m ed vad i m o tio n en anförts. 1989/90:Sk63 av M artin O lsson (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar om erforderliga lagändringar o ch förtydliganden för att sk atterefo rm en inte skall leda till skattem ässiga försäm rin g ar för biodlarna. 1989/90:Sk64 av Eva B jö rn e (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts o m att h o bbybiodlare skall u n d an tas från beskattning.

1989/90:Sk65 av Eva B jö rn e (m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar att 5 000 kr. p er person även fortsättningsvis skall vara skattefria vid p lo c k n in g av bär, svam p o ch kottar. 1989/90:Sk66 av Ivar F ra n zé n (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin m en in g ge regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om finansiering o ch u tfo rm n in g o m en kraftigt höjd g ru n d p en sio n för alla. 1989/90:Sk67 av Ivar F ra n zé n (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag o m gem ensam t tak för rä n to r och u n d ersk o tt enligt vad som anförs i m otio n en . 1989/90:Sk68 av G öthe K nu tso n o ch G u lla n L indblad (båda m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar att in k o m ster vid försäljning av vilda bär o ch svam p skall vara in k om stskattebefriade up p till m inst ett belopp av 5 000 kr. p er år. 1989/90:Sk69 av G ö th e K nutson m.fl. (m ) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas 2. att begreppet h o bbyverksam het b lir kvar i skattelagstiftningen och att det således är tillåtet också i fortsättningen att hålla två travhästar i tävlingsverksam het u ta n besk attn in g av vinstm edel. 1989/90:Sk70 av Kjell E ricsson och Ja n H yttring (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m att priser på u p p till 1 000 kr. skall vara skattefria (0,03 basbelopp) sam t om befrielse från att erlägga arbetsgivareavgifter på det första halva basbeloppet. 1989/90:Sk71 av A n n -C a th rin e H aglund m.fl. (m ) vari yrkas att riksda­ gen avslår regeringens förslag o m borttagande av skattefrih eten för utländska gästforskare. 1989/90:Sk72 av förste vice talm an Ingegerd T roedsson (m ) vari yrkas 1. att riksdagen avslår förslaget o m evig reavinstskatt på konst och an tik v iteter som används för personligt b ru k , 2. att riksdagen vid avslag på y rk an d e 1 beslutar att frib elo p p et skall u ppgå till 300 000 kr. vid försäljning av o v an n ä m n d a konst och an tik v ite te r sam t att försäljning från dödsbon undantas.

1989/90:Sk73 av förste vice ta lm a n Ingegerd T roedsson (m ) vari yrkas att vid d ö d sboförsäljning efter person som varaktigt bebott sm åhus eller bostadsrätt reavinsten begränsas till högst 9 % av försäljningspri­ set. 1989/90:Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m m otiven för en skattereform , 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m skattens fu n k tio n i fö rd eln in g sp o litik en , 3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m dynam iska effekter av sk a tte p o litik e n , 4. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m regionala effekter av sk a tte p o litik e n , 6. att riksdagen beslu tar att grundavdraget för in k o m st av tjänst skall vara 20 000 kr., 7. att riksdagen b eslutar om ett förhöjt gru n d av d rag för taxerade in k o m ster m ellan 70 000 kr. o ch 124 000 k r. enligt vad som anförts i m o tio n en , 8. att riksdagen fastställer de i m otionen angivna p ro ce n ttalen och b ry tp u n k te rn a för statlig skatt 1991, 9. att riksdagen fastställer de i m o tio n en angivna p ro ce n ttalen och b ry tp u n k te rn a för statlig skatt fr.o.m . år 1992, 10. att riksdagen beslutar att skatteskalans b ry tp u n k te r ej skall vara indexreglerade, 11. att riksdagen, vid avslag på yrk an d e 10, beslu tar att indexregle­ ring av b ry tp u n k t fö r statlig skatt skall indexregleras m ed k o n su m e n t­ prisin d ex u ta n tillägg m ed två p ro ce n te n h e te r, 12. att riksdagen beslu tar att schablonavdraget skall vara 1 000 kr., 13. a tt riksdagen hos regeringen begär förslag o m u tfo rm n in g av ett extra avdrag för "ej yrkesm ässig v erksam het" i e n lig h et m ed som anförts i m o tio n en , 14. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om skattereg­ ler o ch k o m p le tte ra n d e åtgärder för p en sio n ärer i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n e n , 15. att riksdagen beslutar o m u tfo rm n in g av besk attn in g en av b ilför­ m ån i en lig h et m ed vad som anförs i m o tio n en , 16. att riksdagen ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om sk attefrih et för "pedagogiska m å ltid e r", 17. att riksdagen beslutar att nu v aran d e sk attefrihet o m 5 000 k r. för in k o m ster från bär-, svam p- och k o ttp lo ck n in g skall kvarstå, 18. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till och från arbetet i e n lig h et m ed vad som anförs i m o tio n en , 19. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m att avdragsrätt för u n d e rh å ll till icke hem m ava­ ran d e b a rn skall kvarstå tills vidare i avvaktan på underhållsbidragsk o m m itté n s förslag,

20. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m sk a tte re d u k tio n för h em m am ak e o c h för en sam ­ stående m ed b a rn , 21. att riksdagen beslu tar att red u cera avdragen för arbetsgivares kostnader för o rg anisationsverksam het o ch slopa sk a tte re d u k tio n e n för fackföreningsavgjfter i enlig h et m ed vad som anförs i m o tio n en , 22. att riksdagen beslu tar att grundavdraget in o m inkom stslaget kapital skall vara 500 kr., 23. att riksdagen b eslutar införa ett sparavdrag för sm åsparare i enlig h et m ed vad som anförs i m otio n en , 24. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m b egränsningar i avdragsrätten för ränteu tg ifter, 25. att riksdagen b eslutar att rä n to r på allem an ssp aran d e och bonusrän ta på ung d o m ssp aran d e skall beskattas som an d ra rän te in k o m ste r m ed 30 % , 26. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m a n n o rlu n d a p rin c i­ per för besk attn in g av fastigheter för p erm a n e n tb o e n d e i o m rå d e n m ed fritidsbebyggelse enligt vad som anförts i m o tio n en , 27. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a att re n a r bö r skattem ässigt betraktas som in v e n tarie r sn a ra re än som om sättningsvara, 28. att riksdagen avvisar prop o sitio n en s förslag o m avskaffande av kv ittn in g srätten m ellan in k o m stk ällo r in o m n äringsverksam het o ch ink o m st av tjänst, 29. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m h u r en begränsad k v ittningsrätt skall k u n n a genom föras enligt vad som an fö rs i m o tio ­ nen , 30. att riksdagen beslu tar om sänkta arbetsgivaravgifter i en lig h et m ed vad som an fö rs i m o tio n en . 1989/90:Sk75 av G ö th e K nutson (m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar att u n d ersk o tt i förvärvskälla även i fram tid en skall vara avdragsgillt m ot överskott i an d ra förvärvskällor o ch an d ra inkom stslag. 1989/90:Sk76 av P er-O la E riksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del b eslutar att n u v ara n d e regler beträffande u n d an tag från uttagsbeskattning avseende brän sle från egen fastighet bibehålls.

1989/90:Sk77 av S tina G ustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att m åltid ssu b v en tio n er skall vara skattefria. 1989/90:Sk78 av H åkan H ansson och P er-O la E rik sso n (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen b eslutar att u td eln in g från ek o n o m isk fö ren in g som överförs till insatskapitalets k o n to un d an tas från besk attn in g hos d en utdleningsberättigade tills dess att m edlen utbetalats, 2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag att i lagen om ek o n o m isk a fö reningar införa m öjligheter för fö re n in g arn a att lösa m ed lem m arn as an d e la r även till den del det överstiger in betalda insat­ ser,

2 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts om att tilläm p n in g so m råd et för bestäm m elserna om vissa ek o n o m isk a föreningars rätt till avdrag för rabatter o ch pristillägg utvidgas så att de b lir tilläm pliga på även nya ek o n o m isk a fö reningar m ed verksam het som berörs av detta.

1989/90:Sk79 av Sigge G odin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att in täk ter från försäljning av vilt växande b är och svam par sam t k o tta r intill ett belopp om 5 000 kr. per beskattningsår o ch skattskyl­ dig inte skall räknas som sk attepliktig inkom st. 1989/90:Sk80 av H åkan H ansson o ch Kjell E ricsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en an fö rts om nödvändigheten av åtgärder för att elim in e ra k o n k u rren ssnedv rid an d e effekter av skatteförslaget m ellan o lik a skadeförsäkringsföretag i sam band med avskattningen av o v an n ä m n d a reserver. 1989/90:Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen avslår prop o sitio n 1989/90:110, 3. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a att en skattereform inte kan utgå från den skatteuppgörelse som träffats m e lla n sociald em o k ratern a och folkpartiet, 4. att riksdagen hos regeringen begär att en p arla m en tarisk b ered­ n in g tillsätts för att o m arb eta förslagen från RIN K , KIS, U R F o ch IBU o c h lägga ett sam lat skatteförslag som vilar på p rin cip en skatt efter b ärk raft, sam t — vid avslag på yrk an d e 1 o ch yrkande 2, som avser avslag på prop o sitio n 1989/90:111 och behandlas i betän k an d et SkU 31, 5. att riksdagen beslutar att statlig skatt, frånsett ett g ru n d b elo p p på 100 kr., skall utgå efter följande skala:

T a x e r a d i n k o m s t ö v e r 180 0 0 0 k r . - 20 % 2 4 0 0 0 0 k r . - 30 % 3 0 0 0 0 0 k r . - 40 % p å ö v e r s k j u t a n d e b e l o p p

6. att riksdagen beslutar att grundavdraget sätts till 10 000 kr. och att d et i intervallet 30 000 kr. till 60 000 kr. trappas up p till 20 000 kr. för att sedan i in tervallet 120 000 kr. till 180 000 kr. trappas ner till 0 k r. i enlighet m ed vad som anförs i m otio n en , 7. att riksdagen avslår förslaget att slopa skattefriheten u p p till 5 000 kr. för in kom ster från bär och k ottplockning, 8. att riksdagen beslutar att avdragstaket för fackföreningsavgifter höjs till 2 500 kr. och att sk atte re d u k tio n e n sätts till 30 % , 9. att riksdagen avslår förslaget att den skattskyldige själv skall fram ställa särskilt yrk an d e om sk attered u k tio n för fackavgift, 10. att riksdagen beslutar att avtalsförsäkringarna skall vara skattebefriade i den u tsträ ck n in g de är i dag,

11. att riksdagen hos regeringen begär e n u tre d n in g o m konskvense rn a av slopad k v ittningsrätt vad gäller närin g sv erk sam h et liksom m ö jlig h eter att in tro d u c era nya form er av k v ittning i en lig h et med vad som anförs i m otio n en , 12. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a att en översyn av företagsbeskattningen bö r göras så att m in d re företag inte skattem ässigt m issgynnas gen tem o t de stö rre börsbolagen, 13. att riksdagen avslår förslaget att in fö ra en skatteu tjäm n in g sreserv - SU R V , 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m särskilda ö v er­ gångsregler för avskattning av fonderade m edel och viss m öjlighet till re su lta tu tjä m n in g för m in d re företag, 15. att riksdagen avslår förslaget att avskaffa d en re a lt beräk n ad e vinstdelningss katten , 16. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att förslaget om e n real k apitalbeskattning b ö r prövas i en p arla m en tarisk u tred n in g , 17. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att system et m ed avdrag för rän teutgifter på sik t bö r slopas o c h en statlig bostadsbank m ed uppgift att finansiera bostadslån till låg o c h fast rän ta inrättas, 18. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a att frågan o m en progressiv k ap italbeskattning bö r prövas enligt vad som anförs i m o tio n en , 19. att riksdagen beslutar att k ap italin k o m ste r från a llem an ssp a ra n ­ d e, allem ansfond o ch u n gdom ssparande beskattas m ed 30 %, 20. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten på tjä n ste p en sio n er o c h övrigt pensionssparande sätts till 30 % , 21. att riksdagen avslår regeringens förslag att anskaffningsvärdet för a k tie r schablonm ässigt skall k u n n a b erä k n as till 20 % av försäljnings­ p riset, 22. att riksdagen b eslutar att k a p italin k o m ste r vid försäljning av a k tie r beskattas m ed 30 % , 23. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att effekterna av den enhetliga kap italb esk attn in g en på b an k - och pensio n ssp aran d et m åste följas noga, 24. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a att frågan o m realb esk attn in g av k o llektiva pensio n sfo n d er b ör prövas, så att avkastning över en viss rea lrä n ta beskattas m ed 30 % , 25. att riksdagen beslutar att m öjligheten att kvitta fö rlu ster m ot v inster för m a rk n ad sn o terad e ak tier begränsas till 70 % även u n d e r sam m a beskattningsår, 26. att riksdagen beslutar o m ett skattetak på 15 % av försäljningsin­ tä k ten för privata p erm an en tb o städ er, 27. att riksdagen beslutar att inte ha något skattetak för försäljnings­ in tä k te n på övriga bostäder, 28. att riksdagen beslutar o m ett fullständigt avdragstak för rä n te u t­ gifter vid 100 000 kr. för vuxna o ch 10 000 kr. för b a rn i en lig h et med vad som anförs i m otionen,

29. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a att frågan om en p ro d u k tio n sfak to rsk att — pro m s — b ör utredas ytterligare, 43. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförs om en fö rä n d rin g av det k o m m u n a la skattesystem et, 44. att riksdagen beslutar att k o m m u n e rn a får behålla de in tä k te r som de får genom d en vidgade skattebasen o ch m om savdrag, 45. att riksdagen vid avslag på yrk an d e 43 beslutar att anslå 9 m iljard er k ro n o r till ett ek o n o m isk t stödpaket för k o m m u n e rn a , 48. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att den löpande beskattningen av boendet bö r vara låg och att avskattningen främ st bö r ske genom beskattning av u p p k o m n a realisationsvinster, 49. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att den löpande bostadsbeskattningen bö r knytas till fastighetens bruksvärde som bostad och inte som n u till fastighetens taxeringsvärde, 50. att riksdagen beslutar att förm ögenhetsskatt skall utgå enligt följande skala:

B e l o p p k r o n o r F ö r m ö g e n h e t s s k a t t 80 0 00 0 k r . - 1 2 0 0 0 00 k r . 1 , 5 * 1 2 0 0 00 0 k r . - 1 6 0 0 0 0 0 k r . 2 , 0 % 1 6 0 0 0 0 0 k r . - 2 6 0 0 0 0 0 k r . 2 , 5 % 2 6 0 0 0 0 0 k r . - 3 , 0 %

51. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a att v ärd e rin g sg ru n d e rn a för förm ögenhet bö r ses över i enlighet m ed vad som anförs i m o tio n en och att åtgärder vidtas m ot m a n ip u le ra n d e av lån, 52. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a att g ru n d p e n sio n e rn a bör höjas, 53. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a att skatteom läggningens konsekvenser för k v in n o rn a skall ingå i en sär­ skild redovisning i den utv ärd erin g som skall göras av skatteom lägg­ ningen, 54. att riksdagen beslutar att dynam iska effekter inte skall redovisas som finansiering av skatteom läggningen, 55. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att en p arla m en tarisk u tvärdering av skatteom läggningen bör göras u r fördelningsperspektiv både på hushålls- och individnivå för att se effekterna u r jä m ställdhetssynpunkt, 56. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att tan k en på en real företagsbeskattning ånyo bö r prövas av en p arla m e n ­ tarisk u tredning. 1989/90:Sk82 av H ans D au och Sven E ric L orentzon (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att skattefriheten för u p p v ärm n in g med ved från egen skog skall behållas oförändrad. 1989/90:Sk83 av Ingrid H em m ingsson o ch M ona Saint C yr (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att skatteuttaget vid avyttring av näringsfastigheter begränsas på så sätt att vinsten får beräknas till 60 % av försäljningsintäkten.

1989/90:Sk84 av M argit G en n se r (m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar ä n d ra i 18 §, 26 § o ch 33 § 3 m om . KL sam t i 3 § 13 m om . SIL vad gäller m öjlighet till underskottsavdrag i n äringsverksam het för egenföretagare i e n lig h et m ed vad som i m otio­ n en anförts, 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som i m o tio n en anförts o m beskattningen av ersä ttn in g a r i företagens s.k. förslagsverksam het. 1989/90:Sk85 av Jens E riksson m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som i m o tio n en anförts o m fiskarnas avdrag för fördyrade levnadskostnader, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till kän n a att regeringen med ledning av de system som tilläm pas i Island o ch Norge b ö r å terk o m m a m ed förslag som i skattehänseende jäm ställer svenskt fiskes skatteregler m ed övriga fiskenationers in o m EFTA. 1989/90:Sk86 av H ans D au (m ) vari yrkas att riksdagen avslår regering­ en s förslag om att nu v aran d e skattefrihet för in k o m ster från bär-, svam p- och k o ttp lo ck n in g avskaffas. 1989/90:Sk87 av L en n a rt B ru n a n d e r m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om m öjligheten att överföra m edel från investeringskonton till pensions­ försäkringar. 1989/90:Sk88 av K arin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår p ro p o sitio n e n såvitt avser slopandet av ex tra avdraget för sjukdom skostnader. 1989/90:Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts o m skattereform ens sam hällsek o n o m isk a effekter, 2. att riksdagen beslutar avskaffa avdragsrätten för m edlem savgift i facklig organisation och i sam band därm ed begär förslag till m inskad avdragsrätt för företags m edlem savgift i arbetsgivarorganisation, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa de sociala avgifterna på avsättningar till fö retagsanknutna andel-i-vinststiftelser, d är vinstandelarna binds i m inst fem år, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en slopad förm ö­ genhetsskatt på arb etan d e kapital, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om fö rä n d rin g av förm ögenhetsskatten i enlighet m ed vad i m o tio n en anförts, 6. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts o m ju sterin g av den s.k. begränsningsregeln vid förm ögenhetsbeskattning, 7. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.,

8. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts o m arvsbeskattningen, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt o c h h u m a n itä rt arbete.

1989/90:Sk90 av Lola B jö rk q u ist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en an fö rts om beskatt­ ningen av tävlingshästar in o m trav- och g alo p p sp o rten . 1989/90:Sk91 av B e rn d t E k h o lm och E lver Jonsson (s,fp) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts om behovet av åtgärder till fö rm å n för de fria trossam funden o ch de ideella fö re n in g arn a som följd av skatteom läggningen. 1989/90:Sk92 av Eva Jo h an sso n och K jell-A rne W elin (s,fp) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts om behovet av resu rser på g ru n d av skatteom läggningen för att säkerställa rek ry terin g o c h u tb ild n in g av ledare för barn- och ungdom sverksam heter. 1989/90:Sk93 av B ritta S u n d in (s) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n an fö rts om beskatt­ ningen av tävlingshästar in o m trav- o ch g alo p p sp o rten . 1989/90:Sk94 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a att företagsbeskattningen m åste grundas på en positiv in ställn in g till sm å­ företagare o ch sm åföretagande och utgå från sm åföretagens förutsätt­ ningar sam t att skattereg lern a måste vara e n k la o ch entydiga i enlighet m ed vad som anförts i m o tio n en , 2. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a att den tillsam m ans m ed rep rese n tan ter för o lik a g ru p p e r av sm åföretagare i b asnäringarna, tillv erk n in g o ch service b ö r u ta rb e ta förslag till skatte­ regler som uppfyller de önskem ål o c h krav som presenterats som övergripande sy n p u n k te r i m o tio n en , 3. att riksdagen som sin m en in g ger reg erin g en till k än n a att den i sam råd m ed L andstingsförbundet och K o m m u n fö rb u n d e t b ör utarbeta förslag till reviderat k o m m u n a lt skattesystem d ä r även arbetsgivare och fastigheter b lir förem ål för k o m m u n a l b eskattning, m ed hänsyn till de kostnader de vållar k o m m u n e n för m iljö- o ch hälsoskador sam t till behovet av ökad k o m m u n a l service av o lik a slag, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till egen och fullständig ekologisk, e k o n o m isk o ch social b o k fö rin g o c h redovisning för varje företagsenhet som b edriver verk sam h eter i e n k o m m u n och till skyl­ dighet att o m v an d la dessa v erksam heter till d o tte rb o lag eller självstän­ diga bolag enligt vad som an fö rts i m o tio n en , 5. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m en sk ilt sp aran d e för investering i företagande och o m g ran sk n in g av h u r p en g a rn a används,

6. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m sm å företags m öjlighet att finansiera sin utveck­ ling m ed egna överskott och ägartillskott, 7. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om nuvärdesavskrivning, 8. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om o lik a inkom stslag vid företagsbeskattning, 9. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m b eskattning av lyxig representation o ch u tb ild ­ ning, 10. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m rätt till k v ittn in g m ellan inkom st av tjänst och förlust vid d rivande av företag, 11. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m beskattning av realisationsvinst vid försäljning av fåm ansbolag, 12. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m anpassning till d e n in te rn atio n e lla utvecklingen, 13. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om skatteregler för enskild näringsverksam het. 1989/90:Sk95 av A gne H ansson o ch M a ria n n e Jönsson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om skatteom läggningens fördelningspolitiska effekter för arbete och sysselsättning i K alm ar län, 2. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n s förslag beslutar fast­ ställa tidsperioden för avdrag för v ärdehöjande rep a ra tio n e r på fastig­ het till 10 år, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag o m d et höga fastighetsskatteuttaget och att d et i stället fastställs till den lägre nivå som föreslås i m o tio n en , 4. att riksdagen beslutar att u p p h äv a sitt tidigare beslut om försäm ra­ de beskattningsvillkor för resa m ed egen bil i tjänsten och att v illkoren fastställs i enlighet m ed vad som föreslås i m o tio n en , 5. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n e n s förslag beslutar att h em ställa hos regeringen om nytt förslag så att kvittningsrätten finns kvar i linje m ed vad som anförs i m o tio n en , 6. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande än d rad e regler för b eskattning för självständig verk sam h et u ta n vinstsyfte, 7. att riksdagen vid avslag på förslaget om lägre bensinskatt i m otion 1989/90:S kll7 m ed u p p h äv a n d e av sitt tidigare beslut beträffande beskattningsvillkor för resor m ed egen bil i tjänsten beslutar fastställa det högre avdraget i linje med vad som anförs i m otionen.

1989/90:Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu ä r i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om in rik tn in g e n av sk atterefo rm en ,

2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m sk atterefo rm en o c h sa m h ällsek o n o m in , 3. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar att schablonavdrag u n d e r in k o m st av tjänst skall m edges m ed 2 000 kr. i e n lig h et m ed vad som i m o tio n e n anförts, 4. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om in fö ra n d e av en höjd g ru n d p en sio n lika för alla i enlighet m ed vad som i m o tio n e n anfö rts, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om effekterna av ju sterin g en av basbeloppet och behovet av k o m p en satio n för g ru p p e r so m ej får del av inkom stskatte­ sän k n in g arn a, 6. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad som i m otionen anförts om behovet av a tt d efin itio n ern a i 19 § och 31 — 34 §§ i ko m m u n alsk attelag en b ö r förtydligas, 7. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar att nu v aran d e regler för besk attn in g av självständigt bedriven verksam het u ta n vinstsyfte (hobby) skall gälla, 8. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar om beskattning av b ilfö rm ån i enlighet m ed vad som an fö rs i m o tio n en , 9. att riksdagen beslutar att avdrag för använ d an d e av egen b il i tjänsten skall medges enligt de regler som anförts i m o tio n en , 10. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad som i m otionen an fö rts om 6 0 0 -kronors-regeln, 11. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslutar om beskattningsregler för trygghetsförsäkring vid arbetsskada i enlighet m ed vad som i m o tio n en anförts, 12. att riksdagen med avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslutar o m b eskattning av ersä ttn in g för flyttningskostnad i enlighet m ed vad som i m o tio n en anförts, 13. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslutar om fortsatt skattefrihet för p lo c k n in g av bär, svam p och ko ttar i enlighet m ed vad som i m o tio n e n an fö rts, 14. att riksdagen med avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslutar o m uttagsbeskattning beträffande bränsle från egen fastighet i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 15. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som i m o tio n en anförts om p rö v n in g en beträffande skattefrihet för kostnads­ ersättn in g ar till u tländska forskare, 16. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslu tar o m avdrag för resor m ellan bostad och arbetsplats i enlighet m ed vad som i m o tio n en anförts, 18. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m sk a tte re d u k tio n för h e m m am ak e i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 19. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m sk a tte re d u k tio n för ensam stående m ed b a rn i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts,

20. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del b eslutar o m avdrag för fackföreningsavgift i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 21. att riksdagen hos regeringen hem ställer o m förslag o m begräns­ n in g av arbetsgivares avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer i enlig h et m ed vad som i m o tio n e n anförts, 22. att riksdagen hos regeringen h em ställer om förslag o m p erso n li­ ga investeringskonton i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 23. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del b eslutar om sparavdrag i e n lig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 24. att riksdagen hos regeringen hem ställer om förslag o m allem an s­ fonder m ed m öjlighet att p lacera i icke b örsnoterade företag i enlighet m ed vad som i m o tio n en anförts, 25. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar om m öjlighet till särskild p rö vning av uppskov m ed realisa­ tionsvinstbeskattning av bostäder i enlighet m ed vad som i m o tio n en anförts, 26. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del b eslutar om takregel för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksam het, 27. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar om avdrag för värd eh ö jan d e rep a ra tio n e r i enlig h et m ed vad som i m o tio n en an fö rts, 28. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m beskattning av k o n v ertib la skuldebrev i e n lig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 29. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslu tar o m besk attn in g av o p tio n e r i enlighet m ed vad som i m o tio ­ nen anförts, 30. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad som i m o tio n en anförts beträffande egenföretagares p ensionsförsäkringar, 31. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar att sm åhus på jordbruksfastighet skall ingå i näringsverksam ­ heten i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 32. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m uttag av fastighetsskatt för sm åhus i en lig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 33. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar om uttag av fastighetsskatt på hyreshus i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anfö rts, 34. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar om övergångsregler för sm åhus och hyreshus i en lig h et med vad som i m o tio n en anförts, 35. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslu tar o m fartygsfonder i e n lig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 36. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad som i m o tio n en anförts o m skadeförsäkringsföretag,

37. att riksdagen b eslu ta r o m m öjlighet för egenföretagare att överfö­ ra m edel från investeringsreserv till pensionsförsäkring i enlighet m ed vad som i m o tio n e n anförts, 38. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m fortsatt sk attefrih et för avkastning på skogskonton i en lig ­ het m ed vad som i m o tio n e n anförts, 39. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar att hos regeringen hem ställa om förslag till k v ittning m ellan aktiv närin g sv erk sam h et och inkom st av tjänst i e n lig h et med vad som i m o tio n en anförts, 40. att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m avdrag för egen bil i tjänsten för egenföretagare i enlig h et m ed vad som i m o tio n en anförts, 41. att riksdagen m ed avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del beslutar o m in k o m stu p p d e ln in g i fam iljeföretag i enlig h et m ed vad som i m o tio n e n anförts, 42. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till kän n a vad som i m o tio n en an fö rts o m grun d av d rag för sociala avgifter, 43. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som i m o tio n en an fö rts o m analyser av skattereform en.

1989/90:Sk97 av Leif M a rk lu n d m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om in tä k te r från fö rsäljn in g av vilt växande bär och svam par sam t ko ttar intill ett b elopp o m 5 000 kr. per beskattningsår o ch skattskyldig inte b ö r räknas som sk a tte p lik tig inkom st.

1989/90:Sk98 av M a ria n n e A ndersson i V årgårda o ch L en n art B ru n a n ­ d er (båda c) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 3. att riksdagen beslu tar att arbetsgivaravgifter för idrottsrörelsen skall tas u t först för e rsä ttn in g a r över ett halvt basbelopp, 4. att riksdagen b eslu ta r att k o n tro llu p p g ifte r på p riser skall behöva läm nas först n ä r värdet överstiger 1 000 kr., 6. att riksdagen vid avslag på y rk an d e n a 1—5 (jfr SkU 31) som sin m en in g ger regeringen till kän n a att en u tre d n in g om gående m åtte tillsättas m ed uppgift att föreslå åtgärder för b ättre finansierings­ m öjligheter för fo lk rö re lsern as verksam het. 1989/90:Sk99 av Nils N o rd h o ch an d re vice talm an C h rister E irefelt (s,fp) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a behovet av ö k at stöd till fö ren in g ar m ed u ngdom sidrott på p ro g ra m ­ met.

1989/90:Skl00 av R olf C larkson m.fl. (m ) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget o m u p p h äv a n d e av lagen om särskild fartygsfbnd (1954:40). 1989/90:Skl01 av Lars W e rn er m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om kom pen satio n till ideella org an isatio n er för skatteom läggningens effek­ ter.

1989/90:Skl 17 av A gne H ansson och M arianne Jönsson (båda c) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 5. att riksdagen beslu tar att som sin m en in g ge regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n i övrigt anförs om d e n in d ire k ta beskattningens bety­ delse för en rättvis fö rd e ln in g i sam band m ed skatteom läggningen. 1989/90:Skl21 av S ven-O lof Petersson o ch Ingbritt Irh a m m a r (båda c) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 1. att riksdagen beslu tar att k o n tro llu p p g ifte r ej skall behöva avges för p riser vilkas värde u n derstiger 1 000 kr., 2. att riksdagen beslu tar att arbetsgivareavgifter ej skall utgå på ersä ttn in g a r understig an d e ett halvt basbelopp då dessa arvoden k o m ­ m e r från fö re n in g ar av fo lk rö relsek arak tär o c h avser le d aru p p d ra g e lle r m otsvarande, 6. att riksdagen vid avslag på y rk a n d e n a 1—5 (jfr SkU31) som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts o m en u tre d n in g för att lösa finansieringen av folkrörelsearbetet.

Övriga m otioner

I detta sa m m a n h a n g b e h a n d la r utskottet följande m o tio n er som h än v i­ sats till u tsk o ttet u n d e r d en allm ä n n a m o tio n stid en elle r som ö v erlä m ­ nats från a n d ra utskott. 1989/90:A17 av Lars W e rn er m.fl. (v) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m en skattereform m ed en rättvis förd eln in g sp o litik enligt vad som i m o tio n en anförs, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vinst- och fö rm ö ­ genhetsskatt på företagen enligt vad som i m o tio n en anförs. 1989/90:L215 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en an fö rts om rän ta på insatskapital i ekonom iska föreningar. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:Jo274. 1989/90:L611 av M argit G en n se r o ch H ugo H egeland (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m rätten att insätta förm ånstagare till pensionsförsäkringar. 1989/90:Sf207 av G u lla n L indblad (m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar avskaffa socialavgifterna på vinstandelar. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:Sk309. 1989/90:Sf331 av K arl-G östa Svenson o ch förste vice talm an Ingegerd T roedsson (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en an fö rts o m grundavgift, 2. att riksdagen b eslutar att endast s.k. A -inkom st i näringsverksam ­ het skall ligga till g ru n d för b erä k n in g av egenavgift från taxeringsåret 1991,

3. a tt riksdagen b eslutar att d en del av in k o m sten av n äringsverk­ sam h et som utgör avkastning av eget kapital inte skall ligga till gru n d för b e rä k n in g av egenavgift.

1988/89:Sf350 av A nita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om lä k em ed elsfö rm ån er o c h högkostnadsskydd. 1989/90:Sk301 av K n u t W achtm eister (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m det angelägna i att b ehålla b ru te t räkenskapsår som ett altern ativ för en sk ild a näringsidkare. 1989/90:Sk302 av G u lla n L indblad o ch G öthe K n utson (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att sam beskattningen av m akars o ch barns förm ögenhet sam t fosterföräldrars o ch fosterbarns fö rm ö g en h et skall u p p h ö ra. 1989/90:Sk303 av A n ita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m beskatt­ n in g av feriein k o m ster för u n g d o m ar med b arn p e n sio n . 1989/90:Sk304 av S tin a G ustavsson o ch Kersti Jo hansson (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar avveckla skogsvårdsavgiften. 1989/90:Sk305 av M artin O lsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sam beskattningen av m a­ kars fö rm ö g e n h et ff.o.m . 1991. 1989/90:Sk306 av M artin O lsson och K arin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m vikten av att reglerna om ren n ä rin g e n s och sam ebyarnas b e sk attn in g anpassas till d en n a närings speciella fö rh å lla n d en och träd e r i kraft sam tidigt m ed en reform erad företagsbeskattning. 1989/90:Sk307 av M a rtin O lsson o ch G u n h ild B olan d er (c) vari yrkas 1. a tt riksdagen hos regeringen begär förslag o m avskaffande av sam b esk attn in g av barn s och fö räld rars förm ö g en h et fr.o.m . 1991, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avskaffande av sam b esk attn in g av fosterbarns och fosterföräldrars förm ö g en h et fr.o.m . 1991. 1989/90:Sk308 av Sten Svensson m.fl. (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om in fö ra n d et av en generell skattefrihet för hem sjukvårds- och hem vårdsbidrag för pen sio n ärer. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:So201. 1989/90:Sk309 av G u lla n L indblad (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär u tre d n in g och förslag rö ra n d e skattereg lern a för vinstandelssystem o ch anställdas förvärv av ak tier i syfte att stim u le ra e n ö k ad a n v ä n d n in g av vinstandelssystem .

1989/90:Sk310 av T om H eym an (m ) vari yrkas att riksdagen b eslutar att k o stn ad er för egen bil i tjänsten b lir avdragsgilla för ink o m ståret 1990. 1989/90:Sk311 av U lf M elin och A n d ers G H ögm ark (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en an fö rts om skogsvårdsavgjfitens avskaffande. 1989/90:Sk312 av Kjell Jo hansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och h u m a n itä rt arbete. 1989/90:Sk313 av K enth S kårvik o ch Lars E rn estam (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn angående b a rn ­ p en sio n en s skatteregler. 1989/90:Sk314 av C h arlo tte C ederschiöld (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring i e n lig h et m ed vad i m o tio n en anförts avseende gem ensam avdragsrätt in o m fam iljen för p rivata pensionsförsäkringar. 1989/90:Sk315 av Kjell E ricsson (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar höja avdraget för resor m ellan bostad o ch arbetsplats till 15 kr. p er m il oavsett körsträcka. 1989/90:Sk316 av R agnhild P o h an k a o c h G östa Lyngå (m p ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en u tre d n in g o m skattebefrielse för personliga utgifter i sam band m ed trä n in g o ch förebyggande hälso­ vård på betald arbetstid, 2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att företagen stim u leras till att ge fö ru tsättn in g ar för d e n n a trä n in g i form av lokaler och d en personal som behövs. 1989/90:Sk317 av M artin O lsson och G u n h ild B o lan d er (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att göra b a rn p e n sio n en helt elle r delvis skattefri så att b arn m ed b arn p e n sio n jäm ställs med övriga b a rn i skattehänseende fr.o.m . d en 1 ja n u a ri 1991. 1989/90:Sk318 av E lving A ndersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en u tre d n in g tillsätts m ed uppgift att u n d ersö k a fö ru tsättn in g arn a för in fö ran d et av en k o m m u n a l fastighetsskatt enligt d en m odell som redovisats i m o tio n en . 1989/90:Sk319 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa sam besk attn in g en av förm ögenhet, M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:A802.

1989/90:Sk320 av C arl B ildt m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m in n e b ö rd e n att arb e tan d e kapital i m in d re och m edelstora företag u n d an tas från förm ögenhetsskatt fr.o.m . in k o m ståret 1991,

2. att riksdagen b eslutar att d en s.k. begränsningsregeln för uttag av förm ögenhets- o ch inkom stskatt vid 1991 års taxering skall fastställas till 65 % , 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag m ed in n e b ö rd e n att a rb e tan d e kapital i m in d re och m edelstora företag undantas från arvso ch gåvobeskattning i enlighet m ed vad som i m o tio n en anförs, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m att regeln o m 30 % re d u k tio n för företagsförm ögenhet skall gälla även för successiva över­ låtelser vid gåvobeskattning, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts angående reserveringsm öjligheter för sm å företag, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag m ed in n e b ö rd e n att det s.k. 70-procentsavdraget vid a k tie u td e ln in g a r b ibehålls sam t att beloppsgränsen höjs till 25 % av ak tiek a p ita let elle r högst 1 000 000 kr. i en lig h et m ed vad i m o tio n en anförts, 7. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts angående successivt slo p an d e av d u b belbeskattningen av a k tieu td eln in g ar, 8. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts angående sp ärreg ler vid besk attn in g av fam ansföre­ tag, 9. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts angående reserveringsm öjligheter för egenföretagare.

1989/90:Sk321 av L en n art B ru n a n d e r (c) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts o m höjt schablonavdrag för u n d e rh å ll av icke h em m av a ra n d e barn. 1989/90:Sk322 av Rosa Ö sth o ch U lla T illan d er (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reg lern a för bilavdrag ändras så att vid b erä k n in g av tidsvinst också beaktas d en tid det tar att läm n a och h äm ta b arn på daghem och liknande. 1989/90:Sk323 av A gne H ansson o ch M a ria n n e Jönsson (c) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen beslutar att u p p h äv a sitt beslut från den 15 decem ­ ber 1989 o m att försäm ra v illk o ren för reso r m ed egen bil i tjänsten, 1989/90:Sk324 av Kjell E ricsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften. 1989/90:Sk325 av B jörn S am uelson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag o m främ jande av sa m åk n in g i enlig h et med vad i m o tio n en anförts. 1989/90:Sk326 av B örje H ö rn lu n d och P er-O la E riksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m avdrag för byggande av skogsvägar. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Jo302.

1989/90:Sk327 av C arl B ildt m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m ä n d ra d realisations­ vinstbeskattning av fastigheter i enlig h et m ed vad i m o tio n en anförts, 2. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till känna vad i m o tio n en anförts om att de k o m m u n a la bostadsföretagen skall beskat­ tas enligt k o n v en tio n ell m etod, 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till känna vad i m o tio n en anförts o m avdragsrätt för re p a ra tio n e r i sm åhus, 4. att riksdagen beslu tar att 1989 års taxeringsvärden för sm åhus skall gälla vid b e rä k n in g en av sc h a b lo n in tä k t o ch fastställandet av statlig fastighetsskatt u n d e r beskattningsåret 1990, 5. att riksdagen beslu tar att beslutet o m h ö jn in g av fastighetsskatten för flerfam iljshus fr.o.m . 1990 rivs upp, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m ä n d ra d e regler för b erä k n in g av sc h ab lo n in täk t fr.o.m . b eskattningsåret 1991 i enlighet m ed vad i m o tio n en anförts, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m ä n d ra d e regler för uttag av statlig fastighetsskatt fr.o.m . 1991 i e n lig h et m ed vad i m otio­ nen anförts, 8. att riksdagen hos regeringen begär u tre d n in g o m d en fram tida sm åhusbeskattningen i en lig h et m ed vad som i m o tio n en anförts. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Bo403.

1989/90:Sk328 av Ingrid H em m ingsson (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts angående skattebefrielse av in k o m ster från bär- o c h svam pplockning.

1989/90:Sk329 av A n ita M odin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om att o lik h e te rn a i skatteh än seen d e m ellan arbetsgivares o ch arbetstagares m edlem savgifter till facklig o rganisation b ö r un d an rö jas.

1989/90:Sk330 av G ö th e K nutson m.fl. (m ,fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till känna vad i m otionen anförts om att ett betydligt lägre sch ab lo n b e lo p p skall infö­ ras för lätta lastbilar som används privat, 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts o m att sk attem y n d ig h etern a in te reservationslöst skall utgå ifrån att ett fordon används privat, 3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till känna vad i m otionen anförts o m att beviskraven för att fordonet används i tjäns­ ten skall sättas lägre än vad som är fö rh å lla n d et i dag, 4. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till känna vad i m o tio n en anförts o m att lastbilar överstigande tre to n skall k u n n a jäm kas till ett lägre värde, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om att det p ro ce n tu ella tillägg för fam ansföretagsdelägare som utgår på p erso n b ilar ä ld re än sex år o ch s.k. lyxbilar skall avskaffas.

1989/90:Sk331 av M arian n e A n dersson m.fl. (c,m ,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen a n h å lle r o m e n u tre d n in g m ed syfte att u tred a frågan om in fö ra n d et av s.k. n y etab lerin g sk o n to n i enlighet m ed vad i m o tio n en anförts. 1989/90:Sk332 av Ingrid H em m ingsson o ch K arl-G östa Svenson (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts angående ett fem årigt ren k o n to .

1989/90:Sk333 av M a ria n n e A ndersson m.fl. (c,m ,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen a n h å lle r om att regeringen u tre d e r frågan om m öjligheterna att m edge avdragsrätt för p re m ie r till s.k. k o m p a n jo n fö r­ säkringar. 1989/90:Sk334 av B irger A n dersson och M artin O lsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i e n lig h et m ed vad som i m o tio n en anförts om h ö jn in g av de skattefria g ru n d b elo p p e n och d ä m p n in g av progressiviteten en lig t lagen o m arvsskatt och gåvoskatt. 1989/90:Sk335 av G u n illa A n dersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om behovet av en översyn av reg le rn a för besk attn in g en av folkpensionä­ re r som u p p b ä r n o rsk p en sio n bosatta i Sverige. 1989/90:Sk336 av Sten S vensson (m ) vari yrkas 1. att riksdagen b eslutar ä n d ra 8 § a n d ra stycket lagen (1947:576) o m statlig inkom stskatt, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m tillä m p n in g e n av skatteregler för ideella för­ e n in g ar och sam fund. 1989/90:Sk337 av Ewy M öller o ch B ertil D anielsson (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m otionen a nförts o m skogsvårdsavgiftens avskaffande. 1989/90:Sk338 av Rosa Ö sth (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar att skogsvårdsavgjften u p p h ö r från d en 1 ju li 1990. 1989/90:Sk339 av Sten Svensson m.fl. (m ,fp,c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen a n h å lle r o m förslag till avsevärt lägre arvs- och gåvoskattesatser i sa m b an d m ed generationsskiften i fam ilje­ företag, 2. att riksdagen b eslutar att kap italfö rsäk rin g ar som tas för att m öjliggöra ett generationsskifte i fam iljeföretag befrias från förm ögen­ hetsskatt. 1989/90:Sk340 av In g b ritt Irh a m m a r o c h S tin a G ustavsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avskaffande av sam beskattning av förm ö g en h eter. 1989/90:Sk341 av G u lla n L in d b lad o ch G ö th e K nutson (m ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som in n e b är att beskatt­ ningen av arb e tan d e kapital i sm å o ch m edelstora företag slopas så länge kapitalet är b u n d et i företaget,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som in n e b ä r att g enera­ tionsskiften u n d erlä tta s gen o m sä n k n in g av arvs- o ch gåvobeskattningen , 3. att riksdagen beslutar att d en faktiska kostnaden för bilreso r i tjänsten skall vara avdragsgill, 4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag o m b eskattning av b ilfö rm ån som u tgår från de faktiska fö rh å lla n d en a , 5. att riksdagen beslu tar att k v ittn in g skall k u n n a ske m ellan u n d e r­ skott i en närin g sv erk sam h et o ch översk o tt i en an n a n n äringsverk­ sam h et sam t m e lla n u n d ersk o tt av n äringsverksam het o c h inkom st av tjänst, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag som in n e b är att begränsningsregeln o m viss m insta arbetsinsats för m edh jälp an d e m ake i fåm ansfö retag snarast slopas, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att 16-årsgränsen för egen beskattning av eget b a rn i fåm ansföretag slopas, 8. att riksdagen hos regeringen begär u tre d n in g och förslag rö ra n d e in fö ran d et av n y etab le rin g sk o n to n i e n lig h et med vad i m o tio n en anförts.

1989/90:Sk343 av E lving A ndersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om fartygsfonder. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:T608. 1989/90:Sk344 av S tina G ustavsson o ch K ersti lo h a n sso n (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt o ch en k e lt förslag om b ile rsättn in g d ä r resor i tjänsten inte beskattas, 2. att riksdagen b eslutar att avdrag för arbetsresor m edges m ed 15 kr. per mil.

1989/90:Sk345 av M artin O lsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag o m rätt för sm åb arn sfö rä ld rar att vid b erä k ­ n in g av avdrag för resa till o ch från arb e tet fi in räk n a resa och restid för läm n an d e o c h h äm tn in g av b arn på daghem eller m otsvarande.

1989/90:Sk346 av Sten Svensson (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m stim u lan s av en sk ilt stöd till k u ltu rliv et. 1989/90:Sk347 av K enth S k årvik o c h E lver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a att frågan om sk a tte re d u k tio n för diabeteskost sam t ta rm - och m agsjukas m erkostnad b ö r bli förem ål för u tred n in g .

1989/90:Sk348 av F ilip F ridolfsson m.fl. (m ,fp,c) vari yrkas att riksda­ gen hos regeringen begär förslag i e n lig h et m ed vad i m otionen anförts angående ett avskaffande av förm ögenhetsskatt på arb e tan d e kapital i fam iljeföretag.

1989/90:Sk349 av S ven-O lof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen b eslu tar att avskaffa skogsvårdsavgiften från o ch med d en 1 ju li 1990.

3 Riksdagen 1989/90. 6 sami. N r 30

1989/90:Sk351 av Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om det m inskade behovet av en allm ä n fastighetstaxering. 1989/90:Sk352 av Jan S trö m d ah l m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om k o m m u n a l beskatt­ ningsrätt för ju rid isk a perso n er, 2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en u tre d n in g med uppgift att lägga o m fastighetsbeskattningen till en k o m m u n a l skatt g rundad på bru k sv ärd e vad gäller bostadsfastigheter fr.o.m . budgetåret 1991/92. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:Fi713. 1989/90:Sk353 av R olf C larkson m.fl. (m ,fp,c) vari yrkas att riksdagen beslutar återin fö ra arbetsgivarens avdragsrätt för allm ä n n a skadestånd inom arbetsrätten. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:A722. 1989/90:Sk354 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avskaffa förm ögenhetsskatten på arbetande kapital i sm åföretag, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arvsskatt för att u n d erlä tta generationsskiften, 3. att riksdagen hos regeringen begär en u tred n in g om personliga investerings-/riskkapitalkonton. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:N223. 1989/90:Sk355 av Lars W ern er m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till än d rin g av lagen om anställningsskydd för att göra de allm ä n n a skadestånden till en skilda skattefria i enlighet med vad i m o tio n en anförts u n d e r avsnitt 5.1.18. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:A724. 1989/90:Sk356 av Per W esterberg (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt system för beskattning av fö rm ån av fri bil i enlig h et m ed vad som anförts i m otionen.

1989/90:Sk357 av G u lla n Lindblad (m ) vari yrkas att riksdagen med u p phävande av sitt tidigare beslut beslu tar att den faktiska kostnaden för bilresor i tjänsten skall vara avdragsgill och inte belastas med arbetsgivaravgift. 1989/90:Sk358 av R olf D ahlberg (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts om den fram tida beskattningen av in k o m ster från tävlingsverksam het m ed travo ch galopphästar. 1989/90:Sk359 av Sten Svensson m.fl. (m ,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag o m k ap italbeskattning av O T C -aktier in n e b äran d e att dessa skall värderas till 30 % av substansvärdet vid förm ögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.

1989/90:Sk360 av G u lla n L indblad o ch G ö th e K nutson (m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar att d e n faktiska utgiften för resor i tjänsten skall vara avdragsgill. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:A423.

1989/90:Sk361 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m förvärv av förlustavdrag, 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m skattedelen på socialavgifterna, 3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts o m risk k ap italfö rsö rjn in g för sm åföretag, 4. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts o m beskattn in g av allem ansfonder och dess in rik t­ n in g för att främ ja icke b ö rsin tro d u ce ra d e sm åföretag. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:N236. 1989/90:Sk362 av C arl B ildt m.fl. (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m skattereg­ le rn a för k u ltu rsk a p are. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Kr256. 1989/90:Sk363 av M argareta G ard (m ) vari yrkas att riksdagen beslutar ä n d ra k o m m u n alsk attelag en så att avdrag för resor m ed egen bil i tjänsten m edges m ed 20 kr. p er m il. 1989/90:Sk364 av Ewy M öller o ch B ertil D anielsson (m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar d en ä n d rin g e n i 19 § kom m unalskattelagen (1928:370) att o rd e n "stip en d iu m som är avsett för m ottagarens utb ild ­ n in g och inte utgör ersä ttn in g för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räk n in g " byts u t m ot "stip en d ier till studerande vid u n d ervisningsanstalter elle r eljest avsedda för m ottagarens u tb ild ­ ning". 1989/90:Sk365 av K arin S ta rrin och L en n a rt B ru n a n d e r (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts o m m öjligheten att överföra m edel från investeringskonton till pensionsförsäkringar. 1989/90:Sk366 av K arin S ta rrin och L en n a rt B ru n a n d e r (c) vari yrkas att riksdagen beslu tar att la n tm ä terik o stn ad er skall vara d ire k t avdrags­ gilla. 1989/90:Sk369 av E rik H olm kvist (m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att hyresersättning från fåm ansföretag till s.k. närstående b ehandlas på sam m a sätt som om ersättn in g en utgått till a n n a n , 2. att riksdagen b eslutar att d en tidsgräns om 400 tim m a r som uppställts för att m ed h jälp an d e m ake själv skall beskattas för lön eller m otsvarande ink o m st slopas,

3. att riksdagen b eslutar att åldersgränsen för att lön till rörelseidkares, jo rd b ru k a re s och företagsledares b a rn själv skall beskattas för inkom st från företaget elle r verksam heten sänks från 16 till 15 år, 4. att riksdagen beslutar att fö rm ånsreglerna för äld re bilar tilläm pas enhetligt oavsett förm ånstagare. 1989/90:Sk370 av Eva G oés och G östa Lyngå (m p ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om skatteavdrag för sm åskogsägare vid skogsavverkning. 1989/90:Sk371 av S ören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om behovet av att hänsynen till m iljön beaktas vid beskattningen av tjänstebilar. 1989/90:Sk372 av M arianne A ndersson och Birger A ndersson (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar att beträffande 65 § kom m unalskattelagen den än d rin g en görs att o rd e t "fosterbarn" tas b o rt u r lagen. 1989/90:Sk373 av M arian n e A ndersson och G ö ran E ngström (c) vari yrkas att riksdagen beslu tar att hos regeringen begära förslag om sän k n in g av åldersgränsen, för rätt till avdrag för lön som utbetalas till b arn som a rb e tar i föräldraägt företag, från 16 till 15 år. 1989/90:Sk374 av M arian n e A ndersson o ch Ingbritt Irh a m m a r (c) vari yrkas att beträffande 3 § lag (1979:610) om allm ä n investeringsreserv den än d rin g e n görs att "eller, o m avsättningen görs av handelsbolag senast den 31 m ars" tas b o rt u r lagen. 1989/90:Sk375 av P är G ran sted t och B irgitta H am braeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en u tre d n in g om avdragsgillt k u l­ tu rstöd i e n lig h et med vad som anförs i m otio n en . 1989/90:Sk377 av Lars E rn estam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar sänka skogsvårdsavgiften från 0,8 % till 0,5 %. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Jo310. 1989/90:Sk378 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften slopas fr.o.m . den 1 ju li 1990, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kostnader för byggande av skogsbilvägar sam t investeringar i skogsdikning skall vara avdragsgilla vid inkom sttaxeringen. 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om b eskattning av skogskontom edel, 4. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om grundavgift för passiva näringsinkom ster. M otiveringen återfinns i m otion 1989/90:Jo312. 1989/90:Sk379 av Bo L un d g ren m.fl. (m ) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en fö rän d rin g av grundavdraget vid inkom stbeskattningen för ideella org an isatio n er en ­ ligt vad i m o tio n en anförts,

4. att riksdagen b eslutar höja schablonavdraget för id rottsutövare till m axim alt 5 000 kr. ff.o.m . in k o m ståret 1990, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om in k o m stu tjäm n in g s­ m öjlig h eter för elitid ro tta re i e n lig h et med vad i m o tio n en anförts. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:Kr509.

1989/90:Sk381 av R u n e Rydén och Ingrid S undberg (m ) vari yrkas att riksdagen b eslutar att ett avdrag m otsvarande ett helt bidragsförskott får göras från b arn p e n sio n in n a n den beskattas. 1989/90:Sk382 av C arl G Nilsson och Ingvar E riksson (m ) vari yrkas att riksdagen beslu tar att ersättning till distrik tsv eterin är för u tn y ttjan ­ de av egen bil i tjänst enligt fö ro rd n in g en 1978:679 inte skall tas up p till beskattning. 1989/90:Sk383 av A gne H ansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen b eslutar avskaffa s k o g s v å rd s a v g if t. 1989/90:Sk384 av A n n a H o rn af R antzien m.fl. (m p ) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till kän n a att allm ä n n a (ideella) skadestånd b ör vara skattefria. 1989/90:Sk385 av Tom H eym an (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att reglerna för socialbidrag bör än d ras så att bidrag ej utgör sk attepliktig b iinkom st vid b erä k n in g av ex isten sm in im u m . 1989/90:Sk386 av Isa H alvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till än d rin g av k o m m u nalskattelagen på så sätt att u tländska socialförsäkringsförm åner som u p p b ärs av svensk skatt­ skyldig jäm ställs m ed svenska socialförsäkringsförm åner enligt vad i m o tio n en anförts. 1989/90:Sk387 av Yngve W ernersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om avdragsrätt vid sponsring. 1989/90:Sk388 av G örel B ohlin (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för sk attered u cerin g vid penninggå­ vor till k u ltu rä n d a m å l i enlighet m ed vad i m o tio n en anförts. 1989/90:Sk389 av G östa Lyngå och M arianne S am uelsson (m p ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att biståndsgåvor till m ä n n isk o r i tredje v ärlden skall vara avdragsgilla om dessa gåvor förm edlas genom orga­ nisation godkänd av u trik esd ep artem en tet och gåvorna har ett m axi­ m alt värde av 5 000 kr., 2. att riksdagen beslutar att arv testam enterat till någon av u trik esd e­ p arte m e n te t godkänd biståndsorganisation skall und an tas från arvs­ skatt.

1989/90:Sk390 av förste vice talm an Ingegerd Troedsson o ch Lars A h lm a rk (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att realisationsvinstbeskattningen vid enskild försäljning av konst o ch an tik v ite te r bö r begränsas till nu v aran d e fern år.

1989/90:Sk391 av Ingrid A ndersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om översyn av fo lk rö relsern as totala skatte- o ch avgiftssituation.

1989/90:Sk392 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m otionen an fö rts om m otiven för en skattereform , 3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om skattens fu n k tio n i fördeln in g sp o litik en , 4. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a att ett avdrag för ex tra arbetsin k o m st skall införas 1991 enligt vad i m o tio n en anförts, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en an fö rts om b eskattning av b ilfö rm ån e r, 6. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om regler för avdrag för resor till o ch från arbete, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om a n n o rlu n d a p rin c i­ per för besk attn in g av fastigheter i o m rå d e n m ed fritidsbebyggelse enligt vad i m o tio n en anförts, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m lin d ra d beskattning av villor m ed energ ib esp aran d e installatio n , 21. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om sä n k n in g av arbetsavgifterna i vissa o m rå d e n sam t in o m vården, 22. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om k o m m u n a l företagsbeskattning, 23. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en a n fö rts om d ynam iska effekter av en skattereform . 1989/90:Sk393 av Lars W e rn er m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en a n fö rts om p rin c ip e rn a för en skattereform för år 1991, 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om en fö rd e lningspolitisk u tvärdering av sk a tte o m ­ läggningen å re n 1990 och 1991. 1989/90:Sk394 av Kjell E ricsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om än d ra d e b eskattningsregler för p en sio n ärer bosatta i Sverige u p p b ära n d e p e n ­ sion från a n n a t n o rd isk t land. 1989/90:Sk395 av Larz Jo h a n sso n o ch Jan H yttring (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m b esk attn in g av in k o m st av k o n stn ärlig verksam het.

1989/90:Sk396 av Kjell E ricsson o ch G ö ran E ngström (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts o m åtgärder för att starta företag i glesbygd. 1989/90:Sk397 av Kjell E ricsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen ger regeringen i u p pdrag att u tred a konsekvenserna av ett friare anv än d ­ ningssätt av skogskontom edel i e n lig h et med vad i m o tio n en anförts. 1989/90:Sk398 av Ingem ar Eliasson och Kjell Jo h a n sso n (fp) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts o m sam beskattning av fosterföräldrars o ch fosterbarns förm ö­ genhet. 1989/90:Sk399 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om förslag om ä n d rin g av reglerna för förvärvskälla.

1989/90:Sk400 av Eva G oés m.fl. (m p ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts o m avdrag för föräldraavgiften. M otiveringen återfinns i m otion 1989/90:Ub306. 1989/90:Sk402 av Bo L undgren m.fl. (m ) vari — såvitt nu ä r i fråga — yrkas 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts beträffande in förande av en s.k. "grundavgift", 5. att riksdagen ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts beträffande beskattning av pensionssparandet, 6. att riksdagen beslutar att avdrag för pensio n sfö rsäk rin g sp rem ier avseende 1990 medges inom gällande b elo p p sra m a r m ed hela prem ien. 1989/90:Sk403 av C arl Bildt m.fl. (m ) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om det nödvändiga i en m ålm edveten sä n k n in g av det totala skattetrycket, 2. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om en g enom gripande skattereform 1991, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m ett g ru ndavdrag för b arn i enlig h et med vad i m otionen anförts, 4. att riksdagen beslutar återställa tidigare regler för avdrag för resa m ed egen bil i tjänsten med verkan från den 1 ja n u a ri 1990, 5. att riksdagen b eslutar att p en sionsförsäkringsprem ie som avser 1990 skall vara avdragsgill till hela sitt belopp, 7. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om de generella reglerna för förm ögenhetsbeskatt­ ning, 8. att riksdagen beslutar att b örsnoterade a k tie r fr.o.m . taxeringen 1992 skall tas upp till 65 % av sitt m arknadsvärde, 9. att riksdagen b eslutar att O T C -aktier och icke inregistrerade b ö rsak tier fr.o.m . taxeringen 1992 skall tas u p p till 30 % av substans­ värdet vid förm ögenhetsbeskattning,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m slopad sam beskatt­ ning av förm ö g en h eter, 12. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om arvs- och gåvobeskattningen, 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m höjda g rundavdrag vid arvs- o ch gåvobeskattningen i en lig h et m ed vad i m o tio n en anförts, 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m v ärdering av börsnoterade ak tier o ch O T C -aktier vid arvs- o ch gåvobeskattningen i enlighet m ed vad i m o tio n e n anförts, 15. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om in rik tn in g e n av sk a tte p o litik e n efter 1991. 1989/90:Sk404 av K arin S tarrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till kän n a att gränsen för uppgiftsskyldighet för priser höjs från 100 kr. till 2 000 kr.

1989/90:Sk405 av A n n e W ibble m.fl. (fp) vari yrkas a tt riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om stiftss katten. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:Fi308. 1989/90:Sk406 av H åkan H ansson o ch G ö ra n E n g strö m (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts för att främ ja de m in d re o ch nya företagens risk k ap i­ talförsörjning, 2. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om ä n d ra d e skatteregler för sp a ra n d e på risk k ap ital­ m ark n ad en , 3. att riksdagen som sin m e n in g ger reg erin g en till k än n a vad i m o tio n en anförts o m beskattning av allem an sfo n d er och dess in rik t­ n ing för att främ ja icke b örsnoterade sm åföretag, 4. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om sm åföretagen o c h förm ögenhetsskatten, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om avvecklingen av skattedelen på socialavgifterna för m in d re företag. 1989/90:Sk407 av H ugo A ndersson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att rätten för k o m m u n e rn a att få ta ut k o m m u n a l fastighetsskatt av icke p e rm a n e n tb o e n d e ej i k o m ­ m u n e n m antalsskrivna fastighetsägare utreds, 2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att taxeringsvärdena för p erm an en tb e b o d d a skärgårdsfestigheter vid taxeringen reduceras m ed en särskild lägesfaktor.

1989/90:Sk408 av Nils N o rdh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n anförts o m lika b eh an d lin g av ålders- o c h fö rtid sp en sio n ärer vad gäller extra avdrag. 1989/90:Sk409 av R olf C larkson m.fl. (m ) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m u p p h äv a n d e av de regler som försvårar b ildandet av p a rtre d e rie r, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om återanskaffningsfonder. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:T629.

1989/90:Sk410 av V iola F u ru b je lk e o c h M aj-Inger Klingvall (s) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om ök ad e k o stn ad er för p erm a n e n tb o e n d e i skärgår­ d en på g ru n d av fastighetstaxeringen. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:A442. 1989/90:Sk411 av Karl E rik O lsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen b eslutar att skogsvårdsavgiften u p p h ö r från d en 1 ju li 1990, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m avskrivningsregler för investeringar i skogsbilvägar. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:Jo315. 1989/90:Sk412 av K arin S tarrin o c h G u n n a r B jö rk (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts o m att skogsvårdsavgiften skall u p p h ö ra . M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:Jo243. 1989/90:Sk413 av Sten Svensson m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga fö rä ld rar, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag in n e b ä ra n d e att vid b erä k n in g av tidsvinst vid resa till o ch från arb e tet m ed bil också för in räk n a s den tid det tar att läm na o c h h äm ta b a rn på daghem m .m ., 3. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m reglerna om e x iste n sm in im u m , 4. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om beskattningen av privata pensionsförsäkringar liksom om förbättrade villk o r för att te ck n a frivilliga tilläggsförsäkringar. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:So633. 1989/90:Sk415 av K enth Skårvik m.fl. (fp,m ,c) vari yrkas 1. att riksdagen beslu tar avskaffa arbetsgivaravgifter på bidrag som arbetsgivare lä m n ar till s.k. vinstandelsstiftelser, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n e n i övrigt anförts om vinstandelssystem . 1989/90:Sk416 av B ertil D anielsson o c h Ewy M ö ller (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger reg erin g en till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m in förande av etableringskonto. 1989/90:Sk417 av G u n n a r B jörk (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till känna vad i m o tio n e n anförts om skattere­ form ens effekter för idrottsrörelsen.

1989/90:Sk418 av M a ria n n e A ndersson o ch Ingbritt Irh a m m a r (c) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om u tvidgning av tvåårsregeln för dub b el bosättning u tan begränsning till vissa yrkeskategorier. 1989/90:Sk420 av H åkan H ansson o c h G ö ra n E n g strö m (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet vid gåva höjs till 15 000 kr. fr.o.m . beskattningsåret 1991. 1989/90:Sk421 av R u n e B ack lu n d o c h Kersti Jo hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m ko m p en satio n till de fria trossam funden för ö k an d e kostna­ d er som följden av skatteom läggningen. 1989/90:Sk422 av E lisabeth F leetw ood o ch B irgitta Rydle (m ) vari yrkas att riksdagen b eslutar ä n d ra b elo p p et 8 000 kr. i p u n k t 6, tredje stycket anvisn in g arn a till 24 § k o m m u n alsk attelag en till ett halvt basbelopp o ch att de nya bestäm m elsern a tilläm pas första gången vid 1990 års taxering. 1989/90:Sk423 av E lisabeth F leetw ood o ch B irgitta Rydle (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m skattefri svam p- o c h b ärp lo ck n in g .

1989/90:Sk425 av K arin F alk m e r (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om beskatt­ ning av bär- o ch sv a m p p lo c k n in g sam t biodling. 1989/90:Sk426 av Jan H y ttrin g m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om fortsatt skattefrihet för h obbyverksam het.

1989/90:Sk427 av Jan H y ttrin g (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet på 5 000 kr. för b ärp lo c k n in g skall bibehållas. 1989/90:Sk428 av Eva B jö rn e (m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslu tar avskaffa skogsvårdsavgiften, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om att inte införa en skatt om 20 % av avkastningen från skogskonton.

1989/90:Sk429 av Lars W e rn er m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär total översyn av skogsvårdsavgifterna i enlighet med vad som anförts i m o tio n en .

1989/90:Sk430 av G ö th e K nutson o ch G u lla n L indblad (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om att förslaget o m slopande av avdragsrätten för u n d erh å llsb id rag icke b ö r ligga till g ru n d för ett k o m m a n d e lagförslag, 2. att riksdagen, i avvaktan på en fam iljebeskattningsreform som ger rättvisa sk a ttevillkor även för underhållsskyldiga, hos regeringen begär skyndsam t förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1989/90:Sk431 av G ö th e K nu tso n (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k ä n n a vad i m otionen anförts om o fö rä n d ­ rade m o m sregler och bev aran d e av skattereglerna för h ästhobbyverk­ sam het. M otionen behandlas i b etän k a n d et 1989/90:SkU31 såvitt avser m om sfrågor. 1989/90:Sk432 av Ingrid H asselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksda­ gen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m befrielse från reaskatt vid s.k. stru k tu rra tio n a lise rin g . 1989/90:Sk433 av Bengt R osén o ch E lv er Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m b eskattning av biodling. 1989/90:Sk434 av O lo f Jo h a n sso n m.fl. (c) vari — såvitt nu ä r i fråga — yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär fördelningspolitiska analyser av skattereform en i en lig h et m ed vad i m o tio n en anförts, 2. att riksdagen beslu tar o m en sådan än d rin g i k o m m u n a lsk a tte la­ gen att avdraget för egen bil i tjänst bestäm s till 15 krVmil, altern ativ t den faktiska kostnaden, i e n lig h et m ed vad i m o tio n en anförts, 6. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m in rik tn in g e n av skattereform ens an d ra steg. 1989/90:Sk435 av A nders G H ö g m ark o ch U lf M elin (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m en h ö jn in g av sk attefritt fribelopp för ideella föreningars in k o m ster u p p till tre basbelopp. 1989/90:Sk436 av Stig B ertilsson (m ) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en u tre d n in g m ed uppgift att se över de ideella fö reningarnas totala skatte- o ch avgiftsstituation. 1989/90:Sk437 av G örel B o h lin (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag o m regler för sk a tte re d u ce rin g vid p enninggå­ vor till k u ltu rä n d a m å l i e n lig h et m ed vad i m o tio n en anförts.

1989/90:Sk438 av O lo f Jo h a n sso n m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts om vikten av att reseavdrag och ersä ttn in g för egen bil i tjänsten utform as så att äldreom sorgen i glesbygd in te försvåras. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:So314. 1989/90:Sk440 av R olf C lark so n m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ä n d rin g av reglerna avseende avdrag för resa till och från arbetet, i e n lig h et m ed vad i m o tio n en anförts, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ä n d rin g av reglerna avseende avdrag för resa m ed tjänstebil till o ch från arbetet i enlig h et med vad i m o tio n en anförts, 3. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m en översyn av tjänstebilsbeskattningen,

4. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om ersä ttn in g och avdragsrätt avseende k ostnader för resa m ed egen bil i tjänsten, 5. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m reglerna för tid sv in stb e rä k n in g vid reseavdrag, 6. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om åtgärder som stim u le ra r en föryngring av b ilp a r­ ken, M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:T248. 1989/90:Sk441 av C arl B ildt m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts o m betydelsen av ett sän k t sk attetryck för en levande landsbygd, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om behovet av b ättre k o m m u n ik a tio n på o ch bilens betydelse för landsbygden. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Jo268. 1989/90:Sk442 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas 1. att riksdagen beslu tar avskaffa avdragsrätten för m edlem savgift i facklig organ isatio n och i sam band d ärm e d begär förslag till m inskad avdragsrätt för företags m edlem savgift i arbetsgivarorganisation, M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Fi211. 1989/90:Sk443 av Lars W ern er m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att sm å b io to p e r u n d a n ta s från skogsvårdsavgiften. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:Jo873. 1989/90:Sk444 av Lars W e rn er m.fl. (v) vari — såvitt n u är i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a att den k o m m a n d e skatteom läggningen skall ha en in rik tn in g m ot en rättvis fö rd elningspolitik, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m fastighetsskatt på industrifastigheter m otsvarande en in k o m st på 2 m iljard er k ro n o r, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m höjd beskattning på reavinst av a k tier m otsvarande en in k o m st på 550 m iljo n er k ro n o r, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m höjd skatt på fö rm ö g en h eter m otsvarande en in k o m st på 2 m iljard er k ro n o r, M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Fi212.

1989/90:Sk445 av K n u t B illing m.fl. (m ) vari yrkas att riksdagen beslutar än d ra gränsen för sk attep lik tig inkom st från u th y rn in g av fritidshus till ett halvt basbelopp. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Bo557. 1989/90:Sk446 av Kersti Johansson o ch S tina G ustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m avdrag för m iljöinvesteringar i jo rd b ru k e t. M otiveringen återfin n s i m otion 1989/90:A292.

1989/90:Sk447 av Jan H y ttrin g m.fl. (c) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m att sto r hänsyn till ledarnas arbetssitu atio n skall tas när fra m tid a sk a tte p o litik utform as, 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m att nu v aran d e regler för id ro tte n n ä r det gäller avgifter, sk attefrihet och beskattning av e rh å lln a p riser behålls även i ett nytt skattesystem . M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Kr526. 1989/90:Sk448 av R olf K enneryd m.fl. (c,m ) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften fr.o.m . årsskiftet 1990-1991.

1989/90:Sk449 av Lars N orberg (m p) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om att skattefriheten för k o n su m tio n i sam band med u p p d rag i tjänsten leder till en ö v erflödskonsum tion som d ra r resurser från an d ra sam hällsavsnitt, 2. att riksdagen o m p rö v a r skattefrihet för n a ttra k ta m e n te n , representa tio n sm åltid er och vissa konferenser.

1989/90:Sk450 av G ö th e K nutson och G u lla n L indblad (m ) vari — såvitt nu ä r i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts o m återgång till fö ru tv a ran d e regler o m avdragsrätt för bil vid arb etsreso r m ed bil i tjänsten, 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en an fö rts om avskaffande av skogsvårdsavgiften, vilket finansie­ ras genom m otsvarande m in sk n in g ar i eventuell bidragsgivning till skogsbruket, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett skattefritt g ru n d b elo p på 10 000 kr. p er å r för in k o m ster från egen tillv erk n in g av hem slöjdsalster, 5. att riksdagen beslu tar höja gränsen för skattefri h y resinkom st på fritidshus till ett halvt basbelopp. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Jo271. 1989/90:Sk452 av A lf W ennerfors (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om att stödja ett sp ritt ägande genom att den fra m ti­ da k apitalbeskattningen ges en sådan u tfo rm n in g att ak tiein n eh a v u p p till en viss nivå stim u leras genom förm ånliga skatteregler, 2. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a att den fram tida k apitalbeskattningen ej bö r utgå från en s.k. portföljm etod, 3. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om att den fram tida k apitalbeskattningen skall utgå från faktiska realiserade vinster och fö rlu ster, 4. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om att vinster o ch fö rlu ster vid b eskattning skall behandlas sym m etriskt,

5. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts o m att besk attn in g en av investm entbolag o c h ak tie­ fonder b ö r utform as så att d en ger en lika hög effektiv besk attn in g av bägge dessa sp arfo rm er, 6. att riksdagen beslu tar o m m öjlighet för ak tiesp arare i fåm ansbolag att beskattning anses som rö relsed riv an d e i värd ep ap p er, fö rutsatt att m an u n d e r året vid m inst fem tran sa k tio n e r tillsam m ans o m satt lägst 100 000 kr. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:N367. 1989/90:Sk453 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om grundavgift, 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts om underskottsavdrag, 3. a tt riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n en anförts o m sk ä rp t realisationsvinstbeskattning, 4. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts o m rätt till avdrag för rep a ra tio n och u n d e rh å ll av jo rd b ru k e ts m angårdsbyggnader, 5. a tt riksdagen beslu tar att de te m p o rära regler som införts beträf­ fande in sättning på skogskonto perm anentas. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Jo274. 1989/90:Sk454 av K arl-G östa Svenson och förste vice talm an Ingegerd T roedsson (m ) vari yrkas att riksdagen beslutar att avdrag för kostna­ d en fö r egenföretagares pensio n sfö rsäk rin g skall åtn ju tas vid b e rä k n in g av in k o m st från näringsverksam het. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Sf331. 1989/90:Sk628 av K enth S k årvik m.fl. (fp) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 3. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts o m m öjlighet att utnyttja investeringsfonder för begagnade fartyg. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:T212. 1989/90:Sk637 av B ertil D anielsson och Ewy M öller (m ) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 2. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts o m en översyn av skatte- och avgiftsregler fö r id ro t­ tens u tövare och ledare. M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:Fi717.

1989/90:Sk698 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) vari — såvitt n u ä r i fråga — yrkas 4. att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad i m o tio n e n anförts beträffande sk attep o litik en , 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avskaffande av förm ögenhetsskatt på arb e tan d e k apital i företag. M otiveringen återfin n s i m o tio n 1989/90:Fi213.

1989/90:Sk827 av K arl-Gösta Svenson o ch Ewy M öller (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag o m avveckling av festighetstaxeri ngssystem et. 1989/90:Sk829 av A lf W ennerfbrs m.fl. (m ) vari yrkas att riksdagen hos regeringen h em ställer o m översyn av taxeringsreglerna för skärgårdsfastigheter o ch an d ra fastigheter i attrak tiv a o m råd e n . M otiveringen återfinns i m o tio n 1989/90:Jo420.

1989/90:Sk833 av R olf K enneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i u p p d rag att utfärda in stru k ­ tio n e r och d irek tiv som e lim in e ra r de i m o tio n en n ä m n d a m issförhål­ la n d en a beträffande taxeringen av to m te r som u p p låtits m ed långtidsk o n trak t.

Yttranden från andra utskott m.m.

F in an su tsk o tte t, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet, k u ltu ru tsk o tte t, jo rd b ru k su tsk o tte t, n äringsutskottet och bostadsutskottet h a r in k o m m it m ed y ttra n d en över p ro p o sitio n e n . V idare h a r utskottet in h ä m ta t u p p ­ lysningar från o lik a m yndigheter och o rg an isa tio n e r, bl.a. i form av en offentlig utfrågning. H ärtill k o m m e r skrivelser o ch a n d ra fram ställ­ n in g a r från o rg an isatio n er, företag och en sk ild a personer.

In n e h å lle t i yttran d en a från an d ra u tsk o tt och en utskrift av en stenografisk u p p te ck n in g från den offentliga utfrågningen redovisas i de gem ensam m a bilagorna 1 och 2 till utskottets båda b etän k a n d en .

U tsk o ttet

Inledning

U n d e r 1989 slutfördes ett intensivt utred n in g sarb ete på en g enom gri­ p an d e reform fr.o.m . 1991 av d en personliga inkom stb esk attn in g en , företagsbeskattningen och de in d ire k ta sk a tte rn a . Syftet m ed förslagen var att u p p n å en sam h ällsek o n o m isk t effektiv o ch e n h e tlig beskattning o ch en väsentlig sä n k n in g av m a rg in alsk a tte rn a sam tidigt som fördelningspolitiska m ål uppfylls. Vid rem issbehandlingen u n d erströ k s en h ä llig t behovet av e n reform m ed de angivna h u vuddragen. I de överläggningar som följde m ellan regeringen, riksdagspartierna o ch arb e tsm a rk n a d en s p a rte r u p pnåddes en ig h et m ellan so c iald em o k ratern a och folk p artiet o m huvu d d rag en i refo rm en o ch o m att d elar av den b orde genom föras m ed verkan red a n från å r 1990. I slutet av 1989 beslutade riksdagen i e n lig h et m ed d e n n a uppgörelse att genom föra refo rm en i ett första steg genom att bl.a. sänka m arginal­ sk a tte rn a för fysiska p erso n e r m ed u n g e fir en tredjedel (prop. 1989/90:50, 1989/90:SkU10). S am tidigt än d ra d es d elar av företagsbe­ skattningen m ed verkan fr.o.m . 1989. Ä n d rin g a rn a finansierades ge­ nom att skärpa reglerna i fråga om bil i tjänsten o c h kostn ad er vid endag sfö rrättn in g ar och genom att bredda o ch sk ä rp a d en ind irek ta beskattningen.

I p ro p o sitio n e rn a 110 o ch l i l lägger regeringen fram sitt förslag till a n d ra steget i skatterefo rm en . P roposition 110, som b ehandlas i detta b etän k a n d e, om fattar de frågor som rö r in k o m stb esk a ttn in g m .m . av en skilda p erso n er o ch företag. Sam tidigt läm nas en redogörelse för de fördelnings- o c h bostadspolitiska åtgärder in o m social-, utbildnings-, jo rd b ru k s- o ch bostadsdepartem entens ä m n eso m rå d en som ingår som en del i reform en. H är redovisas också de g rundläggande m ålsättning­ a rn a för refo rm en , de sam hällsek o n o m isk a och fördelningspolitiska effekterna o ch p la n ern a rö ra n d e k o m p le tte ra n d e åtgärder. Förslagen på d en in d ire k ta beskattningens o m råd e läggs fram i prop o sitio n l i l som utskottet b eh a n d la r p ara llellt h ärm e d i b etän k a n ­ d et SkU31. Ä n d rin g arn a hösten 1989 om fattade bl.a. skatteskalan för förm ögen­ hetsskatten. D en n a skatt o ch arvs- och gåvoskatten tar regeringen inte u p p nu. A vsikten är att resultatet av arb e tet m ed dessa frågor inom regeringskansliet skall redovisas senare i år. E n ligt p ro p o sitio n e n ger reform en h u sh å lle n en förhållandevis jä m n t fördelad ö k n in g av d en d isponibla in k o m sten . B eräk n in g arn a ta r inte hänsyn till de ek o n o m isk a å tstram n in g ar som föreslås i kom ­ p letterin g sp ro p o sitio n en (1989/90:150). D är föreslås bl.a. en tillfällig h ö jn in g av m ervärdeskatten från 19 till 20 % och ett k o m m u n a lt skattestopp.

4 Riksdagen 1989/90. ösarn!. N r 30

E nighet föreligger m ellan regeringen och fo lkpartiet också om hu v u d ­ dragen av det an d ra steget i reform en. Ä ven övriga riksdagspartier in stäm m er i att det behövs en om fattande skattereform . M oderata sam lingspartiet avvisar em ellertid sk a tte h ö jn in g ar som en m etod att finansiera reform en i dess helhet och k räver ytterligare sk attelättnader o ch besparingar. C en tern , v än sterpartiet o ch m iljö p artie t k ritiserar förslagen bl.a. från m iljöpolitiska och fördelningspolitiska utgångs­ p u n k te r och vill av flera skäl ha en a n n a n u tfo rm n in g av åtgärderna på den in d ire k ta beskattningens om råde. K ritik riktas också m ot utfo rm n in g en av reglerna på in kom stbeskattningens om råde. De båda sistnäm nda p artie rn a anser bl.a. att skatteuttaget på höga in kom ster b ör skärpas väsentligt i förhållande till regeringens förslag. F ö re trä d ar­ na för vänsterpartiet har så långtgående in v ä n d n in g ar även i övrigt att de i första h and y rk ar avslag på reform en. I den allm ä n n a debatten har den plan erad e skattereform en fått ett övervägande positivt m ottagande. D etta intry ck bekräftas också i de k o n ta k ter som utskottet h ar haft med fö re träd are för o lik a m yndighe­ ter, näringslivet och arb etsm ark n ad en och de upply sn in g ar som utskot­ tet har in h ä m ta t vid en offentlig utfrågning. Viss k ritik har dock riktats m ot befarade negativa effekter för låginkom sttagare och an d ra utsatta g ru p p er och m ot att reform en leder till höjda bostadskostnader. Vissa detaljer h ar också väckt k ritik. D et gäller bl.a. d en vidgade beskattningen av fö rm ån er av o lik a slag o ch de sk ä rp n in g a r som förslaget in n eb är i fråga om bilkostnader.

Huvudlinjerna i reformen

P ro p o sitio n en in n eb är i k o rth et att ca 85 % av in kom sttagarna skall betala en b a rt k o m m u n alsk att. S chablonavdraget i tjänst höjs med 1 000 kr. och 1 800-k ro n o rsred u k tio n en för gift m ed h em m am ake o ch för ogift m ed barn slopas liksom avdraget för u n d erh ållsb id rag till b arn . G rundavdraget knyts till det n u v ara n d e grundavdraget, 10 000 kr., och kvarstår i stort sett o fö rän d rat. Statlig inkom stskatt tas u t — frånsett ett g ru n d b elo p p på 100 kr. — endast på taxerade förvärvsinkom ster över 180 000 kr. o ch då efter en skattesats på 20 %. G en o m en särskild u tfo rm n in g av grundavdraget u p p n ås även an d ra lä ttn a d er i m arginalskatten för taxerade in k o m ster i skiktet 58 000—90 000 kr. M arginalskatten b lir här 22,5 % vid e n k o m m u ­ nalskatt på 30 % . I inkom stläget 95 000—175 000 kr. b lir m arginal­ skatten i stället något högre än k o m m u n a lsk a tte n . K apitalinkom ster skall m ed några få u n d an tag beskattas efter en p ro p o rtio n e ll statlig skattesats på 30 % u ta n grundavdrag o ch schablonavdrag. — Skikt­ gränsen för den statliga inkom stskatten justeras årligen m ed hänsyn till k o n su m e n tp risin d e x plus 2 p ro ce n ten h e ter. Ä ven grundavdraget juste­ ras m ed hänsyn till k o n su m en tp risin d ex . B eträffande de om fattande än d rin g a rn a i övrigt n öjer sig utskottet h är m ed att hänvisa till sam m anfattningen i början av detta b etän k an d e u n d e r ru b rik e n P ropo­ sitionen.

D e b e d ö m n in g ar som ligger till g ru n d för det lörsta steget i skattere­ fo rm e n åberopas också för de förslag som regeringen n u redovisar. I p ro p o sitio n e n slås än en gång fast att det överg rip an d e m ålet för sk atterefo rm en ä r att åstad k o m m a en sam h ällsek o n o m isk t effektiv be­ sk a ttn in g sam tidigt som fördeln in g sp o litisk a m ål uppfylls. A rb ete och sp a ra n d e skall ges en b ättre skattem ässig b eh a n d lin g m ed an v illk o ren för lånebaserad k o n su m tio n och förm ögenhetsuppbyggnad försäm ras. E n likvärdig b e h a n d lin g av a rb e tsin k o m ster o ch in k o m ster av kapital skall k o m m a till stånd. S k a tte p la n erin g och skatteflykt skall m otverkas. Inte m in st h ärig en o m k o m m e r d en fö rd elningspolitiska träffsäkerheten i besk attn in g en att förbättras. I p ro p o sitio n e n fram hålls v idare att ett g ru n d e le m e n t i refo rm en är e n ö kad likform ighet i b eh a n d lin g e n av skilda slag av in k o m ster. Det a n d ra h u vudinslaget, dvs. d en kraftiga sä n k n in g en av skattesatserna, är även d etta en g ru n d fö ru tsä ttn in g för att u p p n å syftena m ed reform en.

S ä n k n in g a rn a av skattesatserna o ch an d ra sk attelättn ad er led er till ett m ycket sto rt in kom stbortfall för staten. D etta kan — m ed utgångs­ p u n k t i ett fra m räk n at sk a tte u n d erlag 1991 enligt n u v ara n d e regler — beräk n as till drygt 59 m iljard er k ro n o r u tö v e r vad som sk u lle ha följt av en indexering av skatteskalan (p ro p . s. 621). H ärtill k o m m e r 6,9 m iljard er i form av fördelningspolitiska åtgärder av a n n a t slag (s. 629). M otsvarande årliga kostnader för sk atterefo rm en s första steg b erä k n a­ des till drygt 22 m iljard er k ro n o r (1989/90:SkU 10 s. 71). T otalk o stn a­ d e rn a för skattereform ens båda steg b lir alltså ca 90 m ilja rd e r k ro n o r. I finansutskottets yttrande h a r läm nats en m e r d etaljerad redogörelse för ko stn ad ern a o ch finansieringen m ed utgån g sp u n k t i det b eräknade skatteu n d erlag et 1991, före underskottsavdrag. R egeringen an ser att skattebortfallet av såväl statsfinansiella som stabiliseringspolitiska skäl m åste k om penseras genom b asbreddningar in o m arb e tsin k o m stb esk a ttn in g en , en effektivare o ch sk a rp a re kap ital­ besk attn in g och ett ökat uttag av in d ire k ta sk a tte r inklusive m iljöskat­ te r på koldioxid o ch svavel. D e åtgärder som föreslås i d e n n a rik tn in g avser att leda till en likform ig b eh a n d lin g av o lik a in k o m ster o ch o lik a slag av k o n su m tio n . A tt på d etta sätt b red d a b eskattningsunderlaget främ jar alltså de a llm ä n n a m ålen för refo rm en sam tidigt som åtg ärd er­ na b id ra r till att finansiera reform en. S k atte refo rm e n in n e b är en lig t regeringens förslag att reglerna i stö rre u tsträ ck n in g utform as m ed utgån g sp u n k t i skattesystem ets fu n ­ d am en ta la uppgifter, n äm ligen att finansiera offentliga utgifter o ch att skapa en rättvis fö rd eln in g av p ro d u k tio n sresu ltatet. A n d ra m ål får d ärm e d i stö rre u tsträ ck n in g tillgodoses genom åtgärder u ta n fö r skatte­ system et. K o m p letteran d e fördelnings- o ch bostadspolitiska åtg ärd er ingår i refo rm en för att den skall ge ett redan på k o rt sikt tillfredsställande resultat för bl.a. b arn fam iljer, p e n sio n ä re r o ch stu d eran d e. I p ro p o si­ tio n e n fram hålls vidare att det ä r väsentligt att refo rm en följs u p p och att dess effekter analyseras ingående i en b rett upplagd ek o n o m isk

utvärdering. De särskilda effekterna in o m vissa avgränsade se k to re r av sam hällslivet, t.ex. de ideella fo lk rö re lsern a, bö r följas m ed särskild up p m ä rk sa m h e t. I m otion Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) v älk o m n ar m o tio n ärern a en reform med de h u v u d lin jer som redovisas i m o tio n en m en föreslår vissa ä n d rin g a r och k o m p letterin g ar, bl.a. i syfte att begränsa den totala skattebelastningen på sparandet. M otio n en (y rk an d e 1) in n e h å lle r o c k ­ så ett yrkande om ett uttalan d e angående vissa positiva ek o n o m isk a effekter av skattereform en. M o tio n ern a Sk59 (y rk an d en a 1 ,2 , 49 och 50) och Sk403 (y rk an d en a 1, 2 och 15) av C arl Bildt m.fl. (m ) in n e h å lle r krav på riksdagsuttalanden om en in rik tn in g av sk attep o litik en efter 1991 som , sam m anfatt­ ningsvis, syftar till en m ålm edveten sä n k n in g av det totala skattetryc­ ket, en reform erad fam iljebeskattning o ch en m inskad beskattning av boendet. M otio n ärern a fö ro rd ar bl.a. en ytterligare sän k n in g av skatte­ satserna (Sk59 y rkandena 3 —5), att schablonavdraget i tjänst o m v a n d ­ las (yrkande 6), grundavdrag m ed 15 000 kr. per b arn (Sk59 yrk an d e 7), bibehållen sk a tte re d u k tio n för h em m am ak e (Sk59 yrk an d e 17) och sän k n in g ar av skatterna på kapital och kapitalvinster. De fö ro rd ar att det totala skattetrycket sänks. E k o n o m isk t u try m m e h ärfö r skapas enligt m o tio n ärern a genom en ökad e k o n o m isk tillväxt, genom ett ökat enskilt sparande och m ed b esparingar av statsutgifterna. V idare begär C arl B ildt m.fl. (m ) i m otion Sk441 ett uttalan d e om betydelsen av ett sänkt skattetryck för en levande landsbygd. M otionen Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c) in n e h å lle r krav på u ttalanden om en an n a n in rik tn in g av refo rm en (y rk a n d en a 1, 2, 5 o ch 43). C-förslagen skiljer sig från p ro p o sitio n e n fram för allt på finansieringssidan. G enom en a n n a n u tfo rm n in g av d en in d ire k ta beskattningen med lägre m om s på m at, boende och p erso n tra n sp o rter o ch en ändrad en ergibeskattning vill c e n te rn begränsa de allm ä n n a p rish ö jn in g a rn a, de fördyringar av bostadskostnaderna och det behov av ökade transfereringar som regeringens förslag sägs m edföra. Beträf­ fande den d irek ta beskattningen avviker ce n te rn från p ro p o sitio n e n beträffande vissa detaljer. Bl.a. föreslås att schablonavdraget i tjänst sänks till 2 000 kr. (yrkande 3) o ch att sk a tte re d u k tio n e n för h em m a­ m ake behålls (yrkandena 18 o ch 19). B land förslagen i övrigt kan här näm nas att bilavdraget höjs. Syftet m ed m o tio n en är bl.a. att få ett b ättre fördelningspolitiskt utfall in o m g ru p p e r m ed låga o ch m ed elh ö ­ ga inkom ster. M o tio n ärern a begär också en fortlö p an d e analys av skattereform ens fördelningspolitiska o ch an d ra effekter för individer, hush åll och regioner, med särskild vikt vid de fö rän d rin g ar som rör b oendet sam t arbetsk raftsu tb u d et och sju k från v aro n . K ritiken g ru n d ar sig också på m iljöpolitiska o ch stabiliseringspolitiska skäl. M o tio n ern a Sk434 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk an d e n a 1 o ch 6) o ch Sk698 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk a n d e 4) h ar likartad in n eb ö rd . I m o tio n e r­ na Sk95 av A gne H ansson o ch M a ria n n e Jönsson (c, y rk an d e 1) och S k l l 7 av A gne H ansson o ch M arian n e Jönsson (c, yrk an d e 5) begär

m an också ett riksdagsuttalande m ed an led n in g av att skatteom lägg­ ningen enligt deras m en in g slår h å rt m ot in v å n arn a i K alm ar län, ett låglönelän. I m o tio n Sk81 av Lars W erner m.fl. (v, y rk an d e n a 1 och 2) yrkas i första hand avslag på den föreslagna skattereform en. Y rkande 2 i m o tio n en avser d en in d ire k ta beskattningen o ch behandlas i b etän k an ­ det SkU 31. De begär sam tidigt ett tillkännagivande om att en skattere­ form in te kan utgå från uppgörelsen m ellan s och fp (yrkande 3) och y rk ar en p arla m en tarisk b ere d n in g för att o m a rb e ta utredningsförsla­ gen enligt p rin cip en skatt efter b ärkraft (yrkande 4). Sam tidigt bör frågan om en real kap italb esk attn in g prövas (y rk a n d e 16). De anser att skatteom läggningens konsekvenser för k v in n o rn a bö r ingå i den utvär­ d erin g som skall göras (y rk an d e 53), liksom en utvärd erin g från fördelnings- och jä m stä lld h e tssy n p u n k t (y rk an d e 55). M otionärerna har också ett y rk an d e om att d ynam iska effekter inte skall redovisas som finansiering (y rk a n d e 54). M otion Sk81 in n e h å lle r i övrigt andrah an dsyrkanden o m sän k t m om s på m at och slopad en ergim om s (frågor som behandlas i 1989/90:SkU31), sä n k t skatt för låginkom sttagare och en i förh ållan d e till p ro p o sitio n e n skärpt skatt för höginkom sttagare (y rk a n d en a 5 o ch 6) och u tredningskrav om skatteskärpningar för kapital och företag. M o tio n ern a A17 (yrkande 5), Sk393 och Sk444 (y rk a n d e 1) av Lars W ern er m.fl. (v) in n e h åller p rincipförslag om en skattereform med sk ä rp t bolagsskatt och hög b eskattning av kapital o ch höginkom sttagare, skattelättn ad er för låginkom sttagare och en differentierad, m iljö in rik ta d in d ire k t beskattning med lägre m om s på m at o ch boende. I m o tio n Sk444 krävs också ett uttalande om att sk attereform en bö r få en rättvis fö rdelningspolitisk in rik tn in g och att fördelningspolitiska analyser av sk attereform en bö r genom föras (yrkan­ de 1). M otion Sk74 av Inger S chö rlin g m.fl. (m p , y rk an d e n a 1—4) går ut på "ett g rönt skattesystem " med m iljöpolitiska p rio rite rin g a r och med kon su m tio n ssk atter som m iljöpolitiskt styrm edel. B eträffande inkom st­ skatten föreslås en fördubbling av grundavdraget (y rk an d en a 6 —8), en progressiv skatteskala på 5 —30 % för in k o m ster över ca 125 000 kr., en sän k n in g av schablonavdraget i tjänst till 1 000 kr. (yrkande 12) och att sk a tte re d u k tio n e n för h em m am ak e behålls (y rk an d e 20). Dessa och övriga förslag i m o tio n en in n e b är jäm fört med propositionen sänkt m om s på m at, m inskade sk atter och avgifter på n o rm ala arbets­ in k o m ster och högre skatter på höga inkom ster, reavinster och kapital­ in k o m ster och på rå v a ro r och k o n su m tio n . M ålsättningen är att på sikt sänka det totala skattetrycket. M o tio n ärern a an ser att deras skatteförslag ger ett överskott i förhållande till p ro p o sitio n en på ca 9 m iljarder kr. in n a n hänsyn tagits till en extra statlig inkom stskatt på 3 p ro ce n t­ e n h e te r som m o tio n ä re rn a föreslår för 1991 (y rk a n d e 9). Ö verskottet skall i huvudsak användas för m iljö in rik ta d e investeringar. — M otion Sk392 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) har i stort sett sam m a innebörd. M o tio n ärern a (y rk a n d en a 1, 3, 4 o ch 23) begär ett p rin cip u ttalan d e

om ett nytt skattesystem som p rio rite ra r livskvalitet o ch m iljö m ed sänkt skatt på låga arb e tsin k o m ster o ch e x tra in k o m ster o ch höjd skatt på råvaror, k o n su m tio n o ch kapital.

I sitt y ttrande ö ver förslagen fra m h åller fin ansutskottet att åtg ärd ern a måste finansieras i sin h elh et o ch an fö r att förslagen från regeringen och från fo lk p artie t h a r d e n n a in n e b ö rd . B eträffande m oderaternas förslag godtar in te fin an su tsk o ttet de n ed sk ärn in g ar i statsutgifterna som föreslås. F in an su tsk o tte t fra m h åller också att de m oderata försla­ gen förutsätter en väsentlig ö k n in g av h ushållens sparande vilket finansutskottet på k o rt sikt fin n e r osäkert. Förslaget in n e b är enligt finansutskottet att statsfinanserna försvagas vilket i sin tu r leder till en icke acceptabel efterfrågestim ulans. Beträffande ce n te rn s förslag att ersätta m om s på energi med p u n k t­ skatter fra m h å lle r finan su tsk o ttet att d etta skulle försäm ra näringslivets k o n k u rre n sk ra ft o ch d ärm e d förvärra kostn ad sp ro b lem en i d en svens­ ka ek o n o m in . F in an su tsk o tte t k o n sta te ra r också att ce n te rn utan n ä r­ m are analys räk n a t u p p värdet av vissa dynam iska effekter med 3 m iljarder kr. D en n a åtgärd in n e b är enligt finansutskottet att c e n te rn s förslag i p ra k tik e n sk u lle in n e b ära en icke önskvärd efterfrågestim u­ lans. Förslagen från v ä n sterp artie t o ch m iljö p artie t leder enligt finansutskot­ tet till en påsp äd n in g av efterfrågan i sam hället, något som strid e r m ot strävandena att skapa balan s i sam h ällsek o n o m in . S katteutskottet in stäm m er i finansutskottets bedö m n in g ar. U tskottet vill för sin del fram h ålla att en finansiering enligt regeringens förslag b id rar till att främ ja de a llm ä n n a m ålen för refo rm en , dvs. att u p p n å en likform ig b eh a n d lin g av o lik a in k o m ster o ch o lik a slags k o n su m ­ tion. D en av regeringen föreslagna finansieringen leder på detta sätt till ett bättre skattesystem o ch till en b ättre fördelning, m edan förslagen från m , c, v o c h m p i o lik a grad strid e r m ot dessa grundläggande m ålsättningar.

I sam tliga m o tio n e r vitsordas behovet av en g enom gripande skattere­ form , om än från o lik a utgån g sp u n k ter. A tt ett sådant behov föreligger har u n d er sen are å r b livit allt m er u p p e n b a rt för alla. Vid sin b ehan d lin g av d e n n a fråga i höstas anslöt sig utsk o ttet till regeringens och finansutskottets b ed ö m n in g ar i d etta hänseende o ch anförde föl­ jande: D en allt sta rk a re k ritik som från skilda håll h ar rik tats m ot skattesyste­ m et såsom d et te r sig i dag kan i huvudsak sam m anfattas enligt följande. Syftet m ed b esk attn in g en är fram för allt att skapa u try m m e för v älfärdspolitiken o c h för våra gem ensam m a utgifter i övrigt. Be­ skattningen skall också gen o m en läm plig u tfo rm n in g av reglerna skapa fö ru tsättn in g ar fö r en stabil sam h ällsek o n o m i o ch en jä m n tillväxt sam t ligga till g ru n d för en jä m n a re fö rd e ln in g av sam hällets resurser. U n d e r de senaste å re n h ar det blivit a lltm e r u p p e n b a rt att skattesystem et in te längre uppfy ller dessa syften på ett tillfredsställande sätt. Som an fö rs i p ro p o sitio n e n m edför de höga m a rg in alsk attern a och olik fo rm ig h eten i b esk attn in g en av skilda in k o m ster snedvridande ef­ fekter som in n e b ä r a tt sam hällets resu rser in te utnyttjas effektivt.

Skattesystem et kan av sådana och an d ra skäl sägas utgöra en bro m s för en gynnsam ek o n o m isk utveckling. D et kan också konstateras att de välkända b riste rn a i system et skapat grogrund för ett u tbrett m issnöje, skattefusk o ch ett om fettande m issbruk av reglerna. Sam tidigt u p p le v er breda g ru p p e r i dag att m arginaleffekterna på g ru n d av beskattningen o ch de in k o m stb ero en d e barnom sorgsavgifterna och bostadsbidragen m edför svåra b egränsningar av m öjlig h etern a för dem att genom en ö kad arbetsinsats fö rb ättra sin ek o n o m isk a situation. F in an su tsk o tte t fra m h åller i sitt yttrande de pro b lem som sa m m a n ­ hänger m ed de höga skattesatserna på arb etsin k o m ster och den o lik fo r­ miga b eh an d lin g en av skilda ink o m ster. F inansutskottet anför att o lik ­ form ig h eter och k o m p licerad e skatteregler m issgynnar p ersoner m ed b ristande k u n sk a p e r o m skattesystem et. G en o m att skapa en m er likform ig beskattning av o lik a typer av kapitalin k o m ster och o lik a typer av arb etsersättn in g sam t en likvärdig beskattning av kapital- och arb e tsin k o m ster m in sk ar också in c ita m en ten till skattep lan erin g och skattefusk. D et b lir inte h eller lika fördelaktigt att låna, vilket främ jar sparande. H ush ållen s räntek än slig h et kan förväntas öka, vilket k o m ­ m er att ö k a de pen n in g p o litisk a in stru m e n te n s effektivitet. Ä ven på företagsbeskattningens om råd e leder o lik fo rm ig h etern a till att valen m ellan o lik a h an dlingsalternativ styrs utifrån skatteöverväganden. Val av företagsform , investeringsobjekt och finansieringsform påverkas i alltför hög grad av skatteeffekterna. U tskottet anser liksom finansutskottet att det n u behövs en gen o m ­ g rip an d e skattereform m ed den in rik tn in g som h ar angetts i p ro p o si­ tio n en . E tt viktigt inslag i d e n n a reform är att m arginalskatterna sänks väsentligt. Som utskottet redan h ar konstaterat in n e b är p ro p o sitio n en väsentliga lättn ad er i detta hänseende, och reform en in n e b är fullt g enom förd att vi h ä r i landet får en högsta m arginalskatt som kan anses n o rm a l i ett in te rn a tio n e llt perspektiv.

B eträffande p ro b lem en i den svenska ek o n o m in anför finansutskottet nu att dessa till väsentlig del b o ttn a r i att våra p ro d u k tio n sk o stn ad e r stigit i sn ab b are tak t än i om världen. Som finansutskottet fra m h åller kan sk atterefo rm en därfö r på ett avgörande sätt förbättra föru tsättn in g ­ a rn a för att nå en god eko n o m isk utveckling av den svenska e k o n o m in genom att de n o m in e lla lö n eö k n in g arn a efter reform en kan hållas in o m en acceptabel nivå. D en n a slutsats följer av att sän k n in g en av m arg in alsk attern a i sig bö r m otivera lägre lönekrav och att skatterefor­ m en sam tidigt in n e b ä r att hu sh ållen får en real köpkraftsökning. På litet längre sikt k o m m e r detta att m otverka nu v aran d e stagnationstend enser o ch bidra till en stabil tillväxt. F inansutskottet fram håller också a n d ra positiva effekter, på arbetskraftsutbudet, på ö v erh e ttn in g e n på a rb e tsm a rk n a d en och på inflationen. A llt detta är något som b id ra r till en b ättre ek o n o m isk utveckling i Sverige. U tskottet in stäm m er också i finansutskottets uppfattning att den föreslagna sk atterefo rm en skapar ett system som stim u le ra r till ett b ättre u tn y ttjan d e av resurserna. Som finansutskottet uttalat i a n s lu t­ ning till m o tio n Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) k o m m e r också m a rk n a d sek o n o m in att k u n n a fungera bättre, eftersom dagens skattesy-

stern successivt k o m m it att in n e b ära att skattehänsyn i alldeles för hög u tsträ ck n in g styr ek o n o m isk a beslut både i företag och hos hushåll och m edför sn e d v rid n in g ar o ch felaktig an v ä n d n in g av resurser. Inte m inst viktigt är enligt finansutskottets m en in g att effektiviteten i a n v ä n d n in g ­ en av kap ital k o m m e r att öka n är inlåsningen av gam la vinstm edel m in sk ar som en följd av d en nya företagsbeskattningen. E n effektivare k ap italm ark n ad ger m öjlighet att använda kapitalet för investeringar d är dessa ger bästa avkastning. Effekten b lir att utbytet av insatta resurser ö k a r, dvs. p ro d u k tiv itete n förbättras o ch därig en o m också fö ru tsättn in g arn a att höja p ro d u ktionstillväxten. D ärtill in n e b är refo r­ m en att vi får en anpassn in g till fö rh å lla n d en a i o m v ä rld en , något som ä r av sto r vikt för m ö jlig h etern a att vidm akthålla en hög o c h växande sysselsättning och levnadsstandard. De föreslagna skattesatserna och avvägningen av beskattningen m el­ lan arb e tsin k o m ster o ch k a p italin k o m ste r måste bedöm as m ed hänsyn till in n e b ö rd e n av refo rm en i dess helhet. U nderlaget för beskattn in g ­ en av de o lik a inkom stslagen o ch avdragsrättens u tfo rm n in g i o lik a hänseenden har väsentlig betydelse för d en n a fråga. I dag ä r skattesat­ serna fo rm ellt sett lika för de o lik a inkom stslagen, m en utfallet i det enskilda fallet påverkas i hög grad av att fö rm å n er av o lik a slag helt eller delvis u ndgår beskattning, att förm ånliga avdragsregler gäller i olika hän seen d en och att beskattningen av aktievinster in n e h å lle r stora fördelar. H u v u d in rik tn in g e n i regeringens förslag är att så långt som m öjligt begränsa dessa sk illn ad e r. F ö ru to m dessa steg i rik tn in g m ot en m era likform ig b eskattning av olika typer av arbets- o c h k ap italin k o m ste r föreslår regeringen också ett flertal särskilda åtgärder för att förebygga sk a tte p lan e rin g och skattefusk, vilket k o m m e r att fö rb ättra den fördelningspolitiska träffsä­ kerh eten . Som exem pel kan näm n as att avdragen för reafö rlu ster, u n d ersk o tt o ch ränteutgifter begränsas på olika sätt. M an får då ett m er likform igt u n d erla g för beskattningen och skapar fö ru tsättn in g ar för väsentliga lä ttn a d er i de form ella skattesatserna. N är det gäller a rb e tsin k o m ster o ch närin g sin k o m ster b ö r m an av statsfinansiella och fö rd eln in g p o litisk a skäl fortfarande ha ett visst progressivt inslag i beskattningen. 1 fråga om k ap italin k o m ste r föreslås d ärem o t en ren t p ro p o rtio n e ll skatt på 30 % av d en n o m in e lla avkast­ ningen. B ak g ru n d e n h ä rtill är att m an i fråga o m sådana in k o m ster också m åste beakta inflatio n en . Som regeringen o ch finansutskottet fra m h åller in n e b ä r förslaget att bank sp aran d et i fortsättningen kan läm na en positiv real avkastning efter skatt, utan särskilda avdrag eller an d ra sk attelättn ad er. S om fram går av p ro p o sitio n e n leder även skatte­ tekniska o ch a n d ra fördeln in g sp o litisk a skäl fram till att k apitalbeskatt­ ningen b ö r få en fast skattesats som ö verensstäm m er med vad som i flertalet fall k o m m e r att gälla i fråga om an d ra inkom ster. D et bö r också fram h ållas att de i dag fo rm e llt sett höga skattesatserna av m ånga skäl h ar haft begränsad betydelse för d en skatt som i p ra k tik e n har utgått på k a p ita lin k o m ste r och att underlaget för b eskattningen av

dessa in k o m ster breddas väsentligt m ed regeringens förslag, bl.a. ge­ nom sk ä rp n in g a r i aktievinstbeskattningen och beg rän sn in g ar i avd ragsreglerna. Beträffande skattereform ens fördelningspolitiska effekter kon statera­ de u tsk o ttet hösten 1989 att fö rä n d rin g arn a i skatteskalan — sett isolerat o ch i ett k o rt perspektiv — in n e b är avsevärda skattelättn ad er för höginkom sttagare m en att dessa effekter n eu traliseras av de an d ra fö rä n d rin g ar som refo rm en innebär. U tskottet fra m h ö ll också de posi­ tiva fördelningseffekter som följer av en bättre ek o n o m isk utveckling. På sikt skapas därm ed betydande resu rser att fördela. B eskattningen k an d ärm e d — på sätt som skett i pro p o sitio n en — i större u tsträ ck ­ n ing än i dag utform as m ed u tgångspunkt i skattesystem ets fu n d a m e n ­ tala uppgifter, n äm ligen att finansiera offentliga utgifter. D ärvid skapas e n b ättre g ru n d för socialpolitiska åtgärder av o lik a slag u ta n fö r skattesystem et. De fö rdelningspolitiska sy n p u n k te rn a bö r tillgodoses inom skattesystem ets ram endast i d en m ån detta kan ske u ta n allv arli­ ga sned v rid n in g ar. U tskottet h a r i sin tidigare b eh an d lin g av dessa frågor kon staterat att det ä r fö ren at med stora svårigheter att med hjälp av skatteskalan u p p n å ö nskade fö rb ä ttrin g ar för lå g lönegrupper o ch an d ra m ed svag ek o n o m i. Effekten b lir lätt att fö rb ä ttrin g arn a b lir m inst för d en som har lägst inkom st. D en beskattningsbara in kom sten ä r inte h eller ett bra m ått på det behov av stöd som kan anses föreligga i det enskilda fallet. U tskottet kan också k onstatera att progressiviteten i b eskattning­ en åstad k o m m er stora p ro b lem för inkom sttagare m ed förhållandevis låg inkom st. De kan ha stora svårigheter att m ed egna arbetsinsatser förbättra sin ek o n o m i. D etta b ero r för övrigt in te e n b a rt på beskatt­ ningen. P ro b lem en h än fö r sig till väsentlig del till in k o m stp rö v n in g en av fö rm å n e r och avgifter av o lik a slag bl.a. in o m den k o m m u n a la se k to rn . M ed de regler som regeringen nu föreslår begränsas dessa problem . E tt a n n a t fördelningspolitiskt p roblem i dag är att den k o m m u n a la utd eb iterin g en växlar avsevärt m ellan olika o rter. D essutom fö rh å lle r d et sig så att k o m m u n e r m ed dålig ek o n o m i o ch låg service ofta har hög u td e b ite rin g av k o m m u n a lsk a tt. Som utskottet k o n sta te ra r i an n a t sa m m a n h an g skall en u tre d n in g n u tillsättas angående de k o m m u n a l­ e k o n o m isk a frågorna o c h redovisas in o m k ort. A vsikten är bl.a. att m öjliggöra en u tjä m n in g av k o m m u n a lsk a tte n in o m ram e n för en skattesats på ca 30 kr. De b erä k n in g ar som redovisas i p ro p o sitio n e n utvisar att skatterefor­ m en kan väntas leda till fö rb ättrin g ar genom en ö k n in g av det totala u try m m e t för privat o ch offentlig k o n su m tio n o c h att den sam lade ska tte re fo rm e n ger en förhållandevis jäm n t fördelad ö k n in g av den d isp o n ib la in k o m sten . D et jä m n a utfallet b ero r enligt d e n n a redovis­ n ing på att sä n k n in g en av m arg in alsk attern a k o m b in e ras m ed långt­ gående åtgärder som sk a p ar m o tverkande fördelningseffekter, främ st genom en övergång till en m er likform ig b eskattning med restriktiva avdragsregler, genom en sk ärp t kapitalbeskattning, genom ett förhöjt grun d av d rag för låg- o ch m ellaninkom sttagare sam t genom kom plette-

ran d e fördeln in g sp o litisk a åtgärder, bl.a. i form av höjda b arn b id rag och bostadsbidrag. Ä ven fö rä n d rin g ar av grundavdraget jäm fö rt med utredningsförslaget g ynnar inkom sttagare i låg- och m ellan in k o m stskiktet. De utförliga analyser som h ar redovisats i p ro p o sitio n e n ger vid h a n d e n att skattereform en i k o m b in a tio n m ed höjda b arn b id rag och k o m p e n satio n för p en sio n ärer o ch an d ra leder till förb ättrin g ar för sam tliga g ru p p er. Som fram går av finansutskottets y ttran d e h ar m edel anvisats för att inleda en bred u tv ä rd e rin g av skattereform en. S kulle det visa sig att icke avsedda effekter u p p k o m m e r utgår utskottet från att erforderliga åtgärder k o m m e r att vidtas. A n led n in g saknas enligt utskottets m en in g att nu gå in n ärm a re på d en n a fråga.

U tskottet d e la r regeringens övertygelse att det föreslagna skattesystem et ger en god g ru n d för en ökad e k o n o m isk tillväxt och för att säkerställa det svenska välfärdssam hället. Vad utskottet an fö rt ovan visar enligt utskottets u p p fattn in g att regeringens förslag är väl avvägt. D enna u p p fattn in g g ru n d a r sig på en sam lad b ed ö m n in g av sam tliga inslag i refo rm en . C e n te rn s alternativ ger enligt utskottets up p fattn in g ett säm re, o jä m n t b esk attningsunderlag o ch ej avsedda negativa effekter från förd eln in g sp o litisk sy n p u n k t. D etta förslag m edför också en inte obetydlig u n d erfin an sierin g . F örslagen från m o d e ra tern a o ch från vän sterp artiet o ch m iljö p artie t är enligt utskottets m en in g orealistiska. U tskottet h ar tidigare i likhet m ed fin ansutskottet instäm t i vad som anförts i m o tio n Sk89 yrkande 1 om skattereform ens ek o n o m isk a effekter. Vad utskottet anfört i a n slu tn in g till d e n n a m o tio n bör riksdagen som sin m e n in g ge regeringen till k än n a. U tskottet å te rk o m ­ m er u n d e r nästa r u b rik till de ideella o rg an isa tio n e rn a o ch deras situ atio n . I övrigt avstyrker utskottet de ovan angivna m o tio n sy rk an ­ d en a angåen d e skattep o litik en s in rik tn in g m .m . De föreslagna lä ttn a d ern a i skatteskalorna ä r av den o m fattningen att de in te kan genom föras om inte övriga inslag i skattereform en i allt väsentligt också genom förs. U tskottet å te rk o m m e r längre fram i detta betän k a n d e o ch b etän k a n d et SkU31 till finansieringen av skattelättn a­ dern a. S chablonavdraget i tjänst, grundavdraget o ch 1 800-kronorsreduktio n e n bö r d ock enligt utskottets up p fattn in g prövas i sam band med ställningstagandena till skatteskalan. I de fördeln in g sp o litisk a övervägandena ingår bi a. att schablonav­ draget i tjänst höjs från 3 000 till 4 000 kr. U tskottet tillstyrker p ro p o sitio n e n i d e n n a del m ed hänsyn också till de fö re n k lin g a r som en sådan åtgärd in n e b är. D ärm ed avstyrker utskottet m o tio n e rn a Sk59 yrk an d e 6, S k96 y rk an d e 3 och Sk74 y rk an d e 12. 1 8 0 0 -k ro n o rsred u k tio n en vilar på en delvis förlegad inställning. D en n a kvarleva från 1960-talet h a r m ed tiden fö rlo ra t i betydelse och m edför en lig t vad som anförs i p ro p o sitio n e n o jä m n h eter i beskatt­ ningen o c h prak tisk a p roblem . D ärtill k o m m e r att k ostnader för barn ä r av sådan n a tu r att de i första h and för beaktas på a n n a t sätt än genom avdrag vid beskattningen. Med hänv isn in g h ärtill o c h till att stödet till en sam fö räld rarn a skall tas up p i regeringens fortsatta bered-

n in g av u n d erh å llsb id rag sk o m m ittén s förslag in stäm m er utskottet i att d en n a sk a tte re d u k tio n n u bö r slopas. U tsk o ttet tillsty rk er prop o sitio ­ n e n i d e n n a del och avstyrker m o tio n e rn a Sk59 y rk an d e 17, Sk96 y rk an d e n a 18 o ch 19 o ch Sk74 yrk an d e 20. M ot b a k g ru n d av vad utskottet an fö rt tidigare fin n e r utskottet också — bl.a. av statsfinansiella o ch fö rd elningspolitiska skäl — att g rundav­ dragen o ch skatteskalan bö r få den u tfo rm n in g som regeringen föresla­ git. U tskottet tillsty rk er således p ro p o sitio n e n även i dessa delar och avstyrker m o tio n e rn a Sk59 y rk an d e n a 4, 5 o ch 7, Sk403 y rk an d e 3, Sk81 y rk an d e n a 5 och 6 o ch Sk74 y rk a n d e n a 6 — 11.

Ideella organisationer

I flera m o tio n e r uttalas farhågor för att refo rm en k o m m e r att få negativa effekter för de ideella o rg an isa tio n e rn a i form av ökade k ostnader av o lik a slag o ch ett ök at a d m in istra tiv t arbete. H ärm ed sam m an h än g an d e frågor tas u p p i m o tio n e rn a Sk53 av K arin F alk m e r (m , y rk an d e 1), Sk91 av B e rn d t E k h o lm (s) o c h E lver Jonsson (fp), Sk92 av Eva Jo h an sso n (s) och K jell-A rne W elin (fp), Sk98 av M ari­ a n n e A n dersson i V årgårda och L en n a rt B ru n a n d e r (c, y rk an d e 6), Sk99 av N ils N ordh (s) och C h rister E irefelt (fp), S k lO l av Lars W e rn er m.fl. (v), S k l2 1 av S ven-O lof P etersson o c h In g b ritt Irh a m m a r (c, y rk an d e 6), Sk391 av Ingrid A ndersson m.fl. (s), Sk417 av G u n n a r B jörk (c), Sk421 av R u n e B ack lu n d o c h Kersti Johansson (c) o ch Sk436 av Stig B ertilsson (m ). M o tio n ärern a an ser a tt folk rö relsern as totala skatte- o ch avgiftssituation bö r ses över och att m an bör tillgodo­ se behovet av åtgärder till förm ån för o rg an isa tio n e r såsom de fria tro ssam fu n d en , id rottsrörelsen och a n d ra fö re n in g ar m ed barn- och un g d o m sv erk sam h eter på p rogram m et. V idare fram ställs y rk an d e n i m o tio n e rn a Sk336 av Sten Svensson (m ), Sk379 av Bo L undgren m.fl. (m , y rk an d e 1) o ch Sk435 av A nders G H ö gm ark o c h U lf M elin (m ) av in n e b ö rd att g ru ndavdragen för de ideella fö re n in g arn a ökas till två e ller tre basbelopp eller till 40 000 kr. Y rk a n d en a i d en förstnäm nda av dessa m o tio n e r går också ut på att skattereg lern a för ideella för­ en in g ar o ch sam fund snabbt bör ses ö ver så att ideellt arbete, vare sig det består av d ire k ta arbetsinsatser eller sk ä n k ta v aro r o ch an d ra gåvor, ej beskattas. De frågor som tas u p p i de tre sistn äm n d a m o tio n e rn a ingår i stiftelse- o ch fören in g ssk attek o m m ittén s (F i 1988:03) u tredningsarbete. K o m m ittén beräk n as avge ett d elb etä n k an d e u n d e r år 1990 och slu tb e­ tä n k an d e u n d e r 1991. M ed hänvisning h ärtill avstyrker utskottet dessa m o tio n er. Som u tsk o ttet h ar konstaterat tidigare k o m m e r sk atterefo rm en att in n e b ä ra g en o m g rip an d e fö rän d rin g ar för hela sam hället. A vsikten är att refo rm en skall följas u p p o ch att dess effekter skall analyseras ingående i e n b rett upplagd e k o n o m isk utv ärd erin g . I p ro p o sitio n e n fram hålles särsk ilt att effekterna för fo lk rö re lsern a, t.ex. id rottsrörelsen o ch h a n d ik a p p rö re lse n , b ör följas upp. M ånga av de regelförändringar

som föreslås i p ro p o sitio n e n p åv e rk ar deras betingelser — vissa positivt m edan an d ra har negativa effekter i form av ök ad e kostnader. Dessa effekter bö r enligt vad som fram hålls i p ro p o sitio n e n följas med särskild u p p m ä rk sa m h e t. S kulle det vid en sådan genom gång visa sig att icke avsedda effekter u p p k o m m e r b ör självfallet m o tv erk an d e åtgär­ d e r vidtas. Dessa bör, som fram hålls i p ro p o sitio n e n , redovisas senast i b u d g etp ro p o sitio n e n 1991. E n ig h e t råder o m att de ideella fo lk rö re lsern a o ch a n d ra ideella o rg an isa tio n e r — dvs. id ro ttsrö relsen , h an d ik a p p rö re lse n , nykterhetsorg an isatio n ern a, de fria trossam funden och m ånga a n d ra ideella för­ en in g ar av o lika slag — d riv e r en verksam het som h ar stort värde för hela vårt land, inte m inst tack vare de u p p offrande insatser som många fu n k tio n ä re r lägger ned för b a rn och ungdom ar. U tskottet h a r tidigare å r vid sin återk o m m a n d e p rö v n in g av o lik a skattefrågor försökt u ndvi­ ka regler som betu n g ar d e n n a verk sam h et och m edför onö d ig t a d m in i­ strativt m erarbete. S kattereg lern a in n e h åller fö rd elar för de ideella o rg an isa tio n e rn a jäm fö rt m ed vad som gäller fö r a n n a n verksam het. D et h a r d o ck ansetts som o u n d v ik lig t att även dessa o rganisationer m åste redovisa skatt och läm na k o n tro llu p p g ifte r för lö n e r till sina anställda. M otsvarande gäller också för tillfälliga ersä ttn in g a r, skatte­ p liktiga priser i tävlingsverksam het m .m . Ä ven på d en in d ire k ta be­ sk attningens om råd e h ar de ideella o rg an isa tio n e rn a e n i vissa hän­ seenden gynnad ställning, m en h ö jn in g a r av m ervärdeskatten o ch olika p u n k tsk a tte r d rab b ar också deras verksam het. U tskottet h ar även d e n n a gång noga beaktat dessa frågor. D essutom bö r fram hållas att m an m åste se på helhetsbilden n är m an bedöm er utfallet. U tskottet an ser att d e n n a helhetsbild b ö r bli positiv även för de ideella organisationernas del. M ed hänvisning till vad som anförts i p ro p o sitio n e n beträffande d e n n a fråga fin n er utsk o ttet att syftet med m o tio n e rn a i allt väsentligt får anses tillgodosett. E ftersom någon särskild fram ställning m ed an le d n in g av m o tio n e rn a således inte e r­ fordras avstyrker utskottet desam m a i h är beh an d lad e delar.

K omm unal beskattning m.m.

M o tio n ern a Sk81 av Lars W e rn er m.fl. (v, y rk an d e 43—45), Sk352 av Ja n S trö m d ah l m.fl. (v, y rk an d e 1), Sk94 av K rister S kånberg m.fl. (m p , y rk an d e 3) och Sk392 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , y rk an d e 22) ta r u p p vissa effekter för k o m m u n e rn a . Y rk an d en a i d en förstnäm nda m o tio n en in n e b är också att k o m m u n e rn a får beh ålla de ök ad e intäk ter som de får genom a tt basen för ink o m stsk atten vidgas o ch genom ä n d rin g a r i m ervärdebeskattningen (jfr SkU31). K o m m u n e rn a h ar red a n fö rlo ra t sin rätt att beskatta ju rid isk a perso­ n er. A ven g ara n tibeskattningen av fastigheter h ar u p p h ö rt. S katterefor­ m en in n e b ä r att k o m m u n e rn a också k o m m er att fråntas sina in tä k te r i form av inkom stskatt på bostadsfastigheter. E n ligt m o tio n ärern as u p p ­

fattning undergrävs på d etta sätt k o m m u n e rn a s ek o n o m i. D e anser att d et ä r rim ligt att k o m m u n e rn a får beskatta de fastigheter elle r de företag som finns inom k o m m u n e n . K yrkoskatten — som ä r ett utflöde av d en k o m m u n a la beskattning­ en — berörs i m otion Sk405 av A n n e W ibble m.fl. (fp). D är yrkas en översyn av d en nya stifitsorganisationens beskattningsrätt, som enligt m o tio n e n lett en ö k n in g av u td e b ite rin g e n i vissa stift m ed u p p till 8 ö re p er skattekrona. U tskottet vill e rin ra om att k o m m u n e rn a får kom pen satio n för de sk a tte in täk ter som de fö rlo ra t genom de ä n d rin g a r av beskattningsrät­ ten som redan h ar genom förts. A vsikten ä r att också d e n nu ak tu ella sk atterefo rm en genom åtgärder av o lik a slag skall ge ett n e u tra lt utfall för k o m m u n e rn a . De k o m m u n a le k o n o m isk a frågorna behandlas för n ärv a ra n d e av finansutskottet i b etän k a n d et m ed a n led n in g av k o m ­ pletterin g sp ro p o sitio n en (p ro p . 1989/90:150). E n u tre d n in g k o m m e r n u att tillsättas angående k o m m u n e rn a s ek o n o m isk a situ atio n med u p p d rag bl.a. att se över statsbidragen till k o m m u n e rn a o ch att göra en sam lad översyn av k o m m u n e rn a s finansieringskällor i övrigt. A vsikten ä r att k o m m itté n skall redovisa lösningar som inn eb är att k o m m u n e r­ nas och landstingens verk sam h et kan finansieras inom ram en för en total k o m m u n a l u td e b ite rin g på högst 30 kr. Som fram går av k o m p le t­ terin g sp ro p o sitio n e n (p ro p . 1989/90:150 bilaga 4 s. 11) skall u tred ­ ningsarbetet bedrivas skyndsam t och vara avslutat senast d en 31 o k to ­ ber 1991. E ftersom de frågor som m o tio n ä re rn a tagit up p ingår i det p lan era­ de utred n in g sarb etet avstyrker utskottet m o tio n ern a i dessa delar.

Socialavgifter, löneskatt

In k o m st av tjänst och närin g sv erk sam h et (förvärvsinkom st) belastas också av socialavgifter m .m . Dessa är avdragsgilla vid beskattningen o ch u ppgår för närv aran d e till drygt 37 % av lö n e n , i fråga om egenavgifter till drygt 34 % av in k o m sten . Dessa avgifter behålls enligt regeringens förslag på n u v ara n d e nivå, o ch av likform ighetsskäl före­ slås att alla förvärvsinkom ster skall beläggas med socialavgift eller m otsvarande skatt. Förslaget in n e b är bl.a. att avgiftsskyldigheten utvid­ gas i fråga om vissa fö rm å n e r m .m . som för n ärv aran d e inte är p en sio n sg ru n d an d e eller avgiftsgrundande. F ör förvärvsinkom ster som inte till någon del g ru n d a r rätt till socialförsäkringsförm åner föreslås en särskild löneskatt på 22,2 %. S katten skall utgå bl.a. för in k o m st av näringsverksam het d ä r den skattskyldige inte själv är verksam . V idare skall skatten utgå på lön och a n n a n arb etsersättning till p erso n e r som är äldre än 65 år. A ven de som är u n d e r 16 år berörs av förslaget. F ö r dem skall avgifter eller särskild löneskatt tas ut på sam m a sätt som gäller för vuxna. I m otion Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , yrk an d en a 19 o ch 20) begär m o tio n ä re rn a ett riksdagsuttalande av in n e b ö rd att socialavgifterna bör relateras till fö rm å n ern a o ch y rk ar avslag på p ro p o sitio n en . V idare

yrkas i m o tio n Sk378 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m , y rk an d e 4) och Sk453 (y rk a n d e 1), också av Sven E ric L o ren tzo n m.fl. (m ) att g ru n d ­ avgift in te skall utgå på passiva n ärin g sin k o m ste r. S am m a y rkande återfin n s i m o tio n Sf331 av K arl-G östa Svenson o ch förste vice talm an Ingegerd T roedsson (m , y rk an d e 2). De an ser också att avkastning på eget k apital i n äringsverksam het inte skall ligga till g ru n d för egenav­ gift (y rk a n d e 3). F ö rstah an d sy rk an d et i d e n n a m o tio n är att förslaget o m grundavgift avvisas (y rk a n d e 1). Ä ven i m o tio n e rn a Sk361 av O lo f Jo hansson m.fl. (c, y rk an d e 2) o ch Sk406 av H åkan H ansson och G ö ra n E ngström (c, y rk an d e 5) yrkas att skattedelen på socialavgifter­ na m inskas successivt. E tt y rk an d e i sam m a syfte fram ställs i m otion Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c, y rk an d e 42) d ä r m o tio n ä re rn a begär ett g rundavdrag för egenföretagare från sociala avgifter. I m o tio n ern a Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , yrk an d e 30) o ch Sk392 av sam m a m o tio n ärer (y rk an d e 21) förordas regionala sä n k n in g ar av socialavgift­ ern a . Bo L un d g ren m.fl. (m ) y rk ar i m o tio n Sk55 att p en sio n ärer u nd an tas från d en särskilda löneskatten (y rk a n d e 2). I några m o tio n er tar m an också u p p frågor o m uttag av socialavgift på ersättn in g ar som utges in o m id ro ttsrö relsen . Dessa frågor b eh a n d la r utskottet i ett särskilt avsnitt nedan. S ocialförsäkringsutskottet h ar i sitt y ttra n d e i allt väsentligt an slutit sig till de överväganden som ligger bak o m förslagen i p ro p o sitio n e n o m än d rin g a r i socialavgiftssystem et o ch tillsty rk t de förslagen. Även om frågan o m en särskild löneskatt inte tillh ö r socialförsäkringsutskottets b ered n in g so m råd e utta la r so cialförsäkringsutskottet att det enligt dess m en in g ä r rim ligt att en löneskatt tas u t på arb e tsin k o m ster för p en sio n ärer, i sy n n e rh e t som åtgärder n u vidtas på an d ra o m råd e n för att u n d erlä tta för försäkrade som u p p n ått d e n allm ä n n a p ensionsåldern att fortsätta m ed förvärvsarbete. N är det gäller egenföretagare e rin ra r socialförsäkringsutskottet om d en allm ä n n a försäkringens solidariska o b ligatoriska k ara k tär och att de o lik a försäkringsgrenarna b ö r betraktas som delar av ett sam m an ­ hängande socialförsäkringssystem . S ocialförsäkringsutskottet åb e ro p ar också att frågan o m avgifter o ch fö rm å n e r in o m pensionssystem et u tred s in o m p en sio n sb ered n in g en , vars arb ete väntas vara avslutat in o m k ort, o ch att riksförsäkringsverket ö v erlä m n at en ra p p o rt om egenföretagarnas sju k p e n n in g fö rsä k rin g m ed förslag till regeringen. Förslaget syftar till en b ättre överensstäm m else m ellan egenföretagar­ nas sjukfö rsäk rin g sfö rm ån er o ch sjukförsäkringsavgiften. Beträffande m o tio n ärern as in v än d n in g ar om u rh o lk n in g e n av fö rm ånsanknytningen beträffande avgiftsuttaget hänvisar socialförsäkringsutskottet till so­ cialförsäkringens solidariska o ch o b ligatoriska k ara k tär och an fö r bl.a. att förslaget om en breddad bas för socialavgifterna syftar till att anpassa socialavgiftsuttaget på fö rvärvsinkom ster till inkom stbeskatt­ ningen. H ärig en o m kan enligt socialförsäkringsutskottet en del praktis­ ka p ro b lem som h a r sam band m ed d e n n a fråga lösas. S katteutskottet in stäm m er i socialförsäkringsutskottets b ed öm ningar. M ed hänsyn till kravet på likform ighet i ett n e u tra lt skattesystem

tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n i d e n n a del o ch avstyrker m o tio n er­ na.

Pensionärer, barnpension

P en sio n ärer m ed låg p ension får enligt gällande regler ett extra avdrag vid beskattningen. A v trap p n in g en av d etta avdrag i högre inkom stskikt m edför fortfarande m arginaleffekter som in te ä r önskvärda. E nligt vad som anförs i p ro p o sitio n e n är det av betydande intresse att pensionä­ re rn a beskattas på sam m a sätt som an d ra skattskyldiga, m en en sådan lösning är inte helt p ro b lem fri. R egeringen ä r därfö r in te beredd att nu fullt ut lägga fram ett sådant förslag. I stället föreslås att det extra avdraget för fo lk p en sio n ärer avskaffas o ch att m an skall m edge ett särskilt gru n d av d rag m ed ett och ett halvt basbelopp för ensam stående o ch med något lägre b elo p p för d em som är gifta. D et särskilda grundavdraget får inte överstiga u p p b u re n folkpension o ch u p p b u re t pensionstillskott elle r m otsvarande ATP. E nligt förslaget skall det särskilda grundavdraget avtrappas med 65 % av övriga pensionsinkom ster frånsett in k o m ster av privata pensionsförsäkringar. D et föreslås också att avdragen åre n 1991 — 1992 även reduceras m ed 65 % av ink o m st av kap ital, in k o m st av passiv n äringsverksam het o ch på sam ­ m a sätt som nu m ot förm ögenhet. G ru n d av d rag et skall alltid uppgå till m in st sam m a b elopp som för an n a n skattskyldig m ed lika hög taxerad inkom st. F ö r p en sio n ärer m ed n o rm ala o ch höga in k o m ster balanseras de höjda in d ire k ta sk attern a av sänkta inkom stskatter. Riksdagen h ar d ärfö r beslutat att basbeloppet fr.o.m . 1991 in te skall räknas up p med hänsyn till d en ex tra o rd in ä ra p risö k n in g e n som orsakas av skatterefor­ m ens finansiering. P en sio n ä re r utan A TP elle r m ed låg ATP betalar em ellertid ingen skatt och får d ärför ingen skattelättnad. Å tgärder för de sämst ställda p en sio n ärern a inom system et för pensionstillskott och k o m m u n a lt bostadstillägg h ar d ärfö r vidtagits. Som fram gått tidigare k o m m e r p en sio n ärern as förvärvsinkom ster vid sidan av p en sio n en fr.o.m . 1991 att beläggas m ed särskild löneskatt på 22,2 % . Sociala avgifter utgår inte på sådana inkom ster. I m otion Sk96 av O lo f Jo hansson m.fl. (c, y rk an d e 4), och Sk66 av Ivar F ranzén (c), fram ställs y rk an d e av in n e b ö rd att m an b ör höja g ru n d p en sio n e n kraftigt för alla för att m an därm ed kan undvara särreglerna för p en sio n ärer vid beskattningen. Ä ven i m o tio n Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , yrk an d e 14) begärs ett nytt förslag av in n e b ö rd att p en sio n ärern a så långt som m öjligt behandlas som lö n ta­ gare. Även m o tio n av Sk81 Lars W erner m.fl. (v, y rk an d e 52) in n e h å l­ ler ett yrkande o m att g ru n d p e n sio n e rn a bö r höjas. U tskottet vill in te utesluta att m an på sikt kan u n d v ara de särskilda reglerna för p en sio n ä re rn a genom att u tfo rm a g ru n d p en sio n e n och p en sionstillskotten på ett a n n a t sätt. De statsfinansiella och an d ra skäl

som åberopas i p ro p o sitio n e n in n e b ä r e m ellertid att det för n ärvarande saknas u try m m e för åtgärder av detta slag. U tskottet avstyrker därför dessa m o tio n er. Av sam m a skäl avstyrker utskottet y rk an d e t i m o tio n Sk55 av Bo L un d g ren m.fl. (m , y rk an d e 1) o m att fö rm ö g en h etsin n eh av fr.o.m . 1991 inte skall leda till a v tra p p n in g av grundavdraget. I det förslag som läggs fram i p ro p o sitio n e n är y rk an d e t i m otion Sk408 av Nils N ord m.fl. (s) o m en lik a b eh a n d lin g av ålders- och fö rtid sp en sio n ärer vad gäller extra avdrag tillgodosett. U tskottet avstyr­ k er alltså även d en n a m otion.

P en sio n som utbetalas från N orge till en person som ä r bosatt h är i landet skall beskattas här, u ta n extra avdrag. Något extra grundavdrag k o m m e r in te h eller att utgå i d e n n a situ atio n eftersom reglerna skall tilläm pas endast i fråga o m svensk pension. I tre m o tio n er — Sk335 av G u n illa A ndersson (s), Sk386 av Isa H alvarsson (fp) och Sk394 av Kjell E ricsson (c )— yrkas att n o rsk p ension skall jäm ställas med svensk folkpension vid beskattningen. A tt reglerna får de konsekvenser som m o tio n ä re rn a k ritise rar b ero r bl.a. på u tfo rm n in g en av dubbelbeskattningsavtalet m ed Norge. Som fram går av m o tio n e rn a u p p h ö r p ro b lem et o m p en sio n ären efter en treårsp erio d b lir svensk m edborgare. U tskottet är in te b erett att förorda d en av m o tio n ä re rn a föreslagna lösningen. P en sio n er b ör i p rin c ip b ehandlas på sam m a sätt som an d ra ink o m ster. De särskilda regler som gäller för svensk folkpension har historiska rö tte r i det svenska socialförsäkringssystem et. A tt dessa skat­ te lättn ad e r av statsfinansiella o ch an d ra skäl tills vidare får kvarstå utgör enligt utskottets m e n in g inte tillräckliga skäl för att in o rd n a alla u tlän d sk a p e n sio n er i d etta system . P ro b lem et har för övrigt sam band m ed u tfo rm n in g en av d u b b elbeskattningsavtalen och ingår inte i d e n ­ na del bland de frågor som utskottet b eh a n d la r i detta betänkande. U tskottet avstyrker således dessa m o tio n er. F rågan o m b arn p e n sio n tas u p p i fyra m o tio n er. I m o tio n e rn a Sk303 av A nita P ersson (s), Sk313 av K enth S kårvik och Lars E rnestam (fp) o ch Sk317 av M artin O lsson o ch G u n h ild B olander (c) yrkas en översyn utav reglerna i syfte att lin d ra beskattningen av b arn eller att helt eller delvis u n d an ta b arn p e n sio n från beskattning. I m o tio n Sk381 av R u n e R ydén o ch Ingrid S u n d b erg (m ) yrkas att avdrag skall medges från b arn p e n sio n m ed ett b elo p p som m otsvarar helt bidragsförskott. U tskottet h ar i sin b eh a n d lin g av d e n n a fråga tidigare i år haft stora b etän k lig h ete r m ot att in o m ram e n för nu v aran d e system än d ra på reg lern a på det sätt som m o tio n ä re rn a h a r föreslagit. S am tidigt har u tsk o ttet pekat på att d en p la n erad e sk attereform en kan leda till frågan k o m m e r i ett nytt läge. U tskottet vill n u fram h ålla att g ru ndavdrag inte längre k o m m e r att medges från k a p italin k o m ste r och att tjä n ste in k o m stern a k o m m e r att beskattas m ed e n en h e tlig förhållandevis låg skattesats. D etta inn eb är enligt utskottets u p p fattn in g att det b ö r vara m öjligt att åstadkom m a en rim lig lösning genom att helt eller delvis u n d an ta b arn p e n sio n från

beskattningen. E n lig t utskottets m e n in g bör regeringen skyndsam t p rö ­ va h u r d e n n a fråga kan lösas o ch lägga fram ett förslag m ed d en n a in rik tn in g . Vad utskottet h ä r h ar an fö rt b ö r riksdagen som sin m e n in g ge regeringen till k än n a . Syftet m ed m o tio n e rn a får därm ed anses vara tillgodosett.

Inkomstslag, underskott

S kattereform en in n e b ä r bl.a. en gen o m g rip an d e fö rä n d rin g av in d el­ ningen i o lik a inkom stslag. F ö r en sk ild a p erso n e r in n e b är förslaget att m an slår ih o p de n u v ara n d e sex o lik a inkom stslagen så att m an får k var ink o m st av tjänst och in k o m st av näringsverksam het (förvärvsin­ kom st) sam t in k o m st av kapital. In k o m st av tjänst k o m m e r att om fatta n u v ara n d e tjä n ste in k o m ster o ch skall också fungera som en uppsam lingspost för in k o m ste r som för n ärv aran d e inte beskattas. Bl.a. k o m ­ m e r in k o m st av h o bbybetonad verk sam h et att beskattas som inkom st av tjänst, efter avdrag för o m k o stn a d e r u n d e r året o ch året närm ast före beskattningsåret. N äringsverksam het ä r en sam m anslagning av jo rdbruksfastighet, a n n a n fastighet o ch rörelse, och m an gör h ä r en u p p d e ln in g m ellan aktiv v erk sam h et, som hänförs till en gem ensam förvärvskälla, o ch passiv v erk sam h et, som kan bestå av flera olika förvärvskällor av detta slag. D et nya inkom stslaget kap ital om fattar n u v ara n d e k ap italin k o m ste r o ch realisationsvinster o ch det som blir kvar av ink o m stb esk attn in g en av sm åh u s (u th y rn in g och ränteutgifter). D en nya in d e ln in g e n i förvärvskällor u tg ö r en m o d e rn iserin g o ch får betydelse bl.a. för m ö jlig h etern a till avdrag för u n d ersk o tt i närings­ verksam het. S ådana u n d ersk o tt får enligt förslaget i p rin c ip kvittas endast m ot fram tid a överskott i sam m a förvärvskälla. D etta in n e b är bl.a. att b eskattningen i de nya inkom stslagen tjänst o ch k apital inte k o m m e r att påverkas av u n d e rsk o tt i a n n a n verksam het. Så kallade definitiva fö rlu ster som u p p k o m m e r n ä r den Skattskyldige avslutat sin n äringsverksam het k o m m e r d o c k enligt p ro p o sitio n e n att få dras av enligt reglerna fö r realisationsförluster. Förslaget i p ro p o sitio n e n gäller i p rin c ip även för författare, konst­ n ä re r o ch lik n a n d e. U n d ersk o tt i den konstn ärlig a verk sam h eten skall d o ck få dras av från arb e tsin k o m ster, u n d e r föru tsättn in g att in tä k te r av någon bety d en h et h ar redovisats i d en k onstnärliga verksam heten. F ör u n d ersk o tt som u p p k o m m e r i inkom stslaget kapital skall enligt p ro p o sitio n e n sk a tte re d u k tio n m edges m ed 30 % av u n d ersk o ttet. H är kan också n äm n as att u n d ersk o tten påverkas genom en b egränsning av avdraget för rä n to r över en viss nivå. Dessa frågor tas u p p u n d e r ru b rik e n In k o m st av kapital. N u v arande krav för att en verk sam h et skall anses som rörelse (närin g sv erk sam h et) ändras in te enligt förslaget. H ärför krävs enligt n u v ara n d e praxis att v erksam heten h ar en in te alltför obetydlig om fatt­ n in g o ch att d en drivs i vinstsyfte. In k o m ste r av en hobby som inte kan hänföras till rörelse beskattas inte för närvarande. E n ligt förslaget

5 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

skall sådana in k o m ster i fo rtsättningen tas upp som inkom st av tjänst m ed rätt till avdrag för utgifter u n d e r beskattningsåret o ch för u n d e r­ skott året in n a n . A vdraget får d ock in te överstiga beskattningsårets in täk ter o ch får inte h eller kvittas m ot an d ra tjänsteinkom ster. E tt stort antal m o tio n er rö r frågorna om kvittning av u n d ersk o tt i näringsverksam het och o m b eskattningen av inkom ster av hobbyverk­ sam het. Y rkanden om att kvittn in g srätten helt eller delvis skall b eh ål­ las fram ställs bl.a. i m o tio n e rn a Sk56 av Kjell Ericsson (c, y rkande 5), Sk58 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 17), Sk75 av G öthe K nutson (m ), Sk84 av M argit G en n ser (m , yrk an d e 1), Sk95 av A gne H ansson och M arianne Jönsson (c, y rk an d e 5), Sk341 av G u lla n Lindblad och G ö th e K nutson (m , y rk an d e 5), Sk453 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m , yrk an d e 2), Sk96 av O lo f Jo hansson m.fl. (c, yrk an d e 39), Sk67 av Ivar F ranzén (c), Sk95 av A gne H ansson och M arianne Jönsson (c, yrk an d e 5), Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v, yrkande 11), Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p, y rk an d e n a 28 och 29), Sk94 av K rister Skånberg m.fl. (m p , y rk an d e 10). M o tio n ärern a an fö r bl.a. att förslaget m edför svårigheter för den som vill starta ett företag och att avdragsförbudet kan m edföra svårigheter inte m inst för p ersoner i glesbygden. I m otion Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c, yrk an d e 6) anförs också att reglerna behöver förtydligas. I an d ra m o tio n er tar m o tio n ä re rn a u p p de särskilda p roblem som förslaget kan m edföra in o m hästsporten. U ppfödning och tävling m .m . m ed en till två hästar bedöm s ofta som hobby, vilket leder till att in k o m stern a inte tas u p p till beskattn in g och att avdrag ej heller medges för o m k o stn ad ern a. Med den i pro p o sitio n en föreslagna o rd ­ ningen befarar m o tio n ä re rn a att in k o m sten av verksam heten k o m m er att beskattas u ta n avdragsrätt för de k ostnader som nedlagts långt in n a n in k o m ster u p p k o m m e r i v erksam heten. Y rkanden o m o förändrade regler eller än d rin g a r i förslaget fram ställs i m o tio n ern a Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , yrkande 9), Sk69 av G öthe K nutson m.fl. (m , yrkande 2), Sk358 av R olf D ahlberg (m ), Sk426 av Jan H yttring m.fl. (c), Sk431 av G öthe K nutson (m , i d e n n a del), Sk95 av A gne Hansson och M arianne Jönsson (c, y rk an d e 6), Sk56 av Kjell E ricsson (c, yrkande 2). V idare fram ställs y rk an d e n i m o tio n ern a Sk90 av Lola B jörkquist (fp) och Sk93 av B ritta S u n d in (s) av inn eb ö rd att regeringen bör studera v erk n in g a rn a för trav- och galoppsporten o ch , o m ej avsedda effekter u p p k o m m e r, snarast utarb eta sådana rik tlin jer eller förslag att o rättvisor ej u p p k o m m e r m ellan o lik a kategorier hästägare. V idare yrkas i m otion Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c, yrk an d e 7) att n u v ara n d e regler behålls. I m o tio n e rn a Sk433 av Bengt Rosén och E lver Jonsson (fp), Sk63 av M artin O lsson (c) och Sk64 av Eva B jörne (m ) yrkas att b iodling u n d an tas från de nya reglerna. I m o tio n ern a Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , yrkande 13) och Sk450 av G öthe K nutson och G u lla n L indblad (m , y rk an d e 4) begär m o tio n ä re rn a ett extra avdrag på 10 000 k r. från ink o m st av icke yrkesm ässig verksam ­ het.

I m o tio n Sk362 av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas särskilda regler för k u ltu rsk a p a re angående avdrag för u n d ersk o tt, utvecklingskostnader o ch avsättningar till u p p h o v sm a n n a k o n to , red u c erad e egenavgifter och u n d a n ta g från m om s. L ikartade y rk a n d e n fram ställs även i m otion Sk395 av Larz Jo h an sso n och Ja n H y ttrin g (c). U tskottet in stäm m er i regeringens u p p fattn in g att k v ittn in g av u n ­ d ersk o tt m ellan o lik a fö rvärvskällor i p rin c ip in te bö r tillåtas. N uva­ ran d e o rd n in g i d etta h än seen d e strid e r m ot g ru n d p rin c ip e rn a för sk atterefo rm en o ch lä m n a r alltför sto rt u try m m e för skatteplanering. I stället b ö r fö rlu stu tjä m n in g ske på det sättet att u n d ersk o ttet i enlighet m ed förslaget i p ro p o sitio n e n förs över till nästa å r o ch ac k u m u le ra s i förvärvskällan. F öreligger u n d ersk o tt n ä r förvärvskällan u p p h ö r får 70 % av u n d ersk o ttet enligt förslaget dras av från in tä k t av kapital. Vad u tsk o ttet n u h a r an fö rt gäller i fråga o m v erk sam h eter som är att b edöm a som n äringsverksam het. N är det gäller hobby in n eb är p ro p o sitio n e n att in k o m ste r härav — i m otsats till vad som gäller i dag — skall redovisas såsom in k o m st av tjänst m ed rätt till avdrag för o m k o stn a d e r m ed ett b elopp som högst far m otsvara in tä k te rn a av verksam heten. I o m k o stn ad sb e lo p p et får enligt förslaget in räk n a s u n ­ d ersk o tt som u p p k o m m it åre t före beskattningsåret. Med hänsyn till k o n tro llp ro b le m e n b ör avdragsrätten enligt utskottets u p p fattn in g inte sträcka sig längre tillb ak a i tid en än ett år. I sa m m a n h an g et vill utsk o ttet u n d erstry k a att utgifter för hobby­ verk sam h et till sin n a tu r ä r att anse som ej avdragsgilla levnadskostna­ der. S vårigheterna att d ra en bestäm d gräns m ellan rörelse o ch hobby h ar m ed n u v ara n d e u tfo rm n in g av reglerna d o ck fått till följd att avdrag i m ånga fall än d å m edgivits för kostn ad er av detta slag såsom för u n d ersk o tt av rörelse. I an d ra fall h ar in tä k te r som egentligen bort hänföras till rörelse k o m m it att bedöm as som skattefria enligt n u v ara n ­ de regler för hobby. Dessa p ro b lem b ortfaller i stort sett m ed d en nu föreslagna o rd n in g e n som enligt utskottets u p p fattn in g i allm ä n h et är ägnad att ge ett m er rättvisande resultat än n u v ara n d e regler. I vissa speciella situ a tio n e r, såsom exem pelvis i fråga om hobbybetonad h ästu p p fö d n in g , kan m an d o ck — som anförs i en del av m otio­ n e rn a — få den effekten att m an i ett skede n ä r in tä k te r b ö rjar inflyta i verk sam h eten in te får d ra av u n d ersk o tt som u p p k o m m it m er än ett år från beskattningsårets ingång. E n b a rt den om stän d ig h eten att en hobby till sist b ö rjar ge vissa in tä k te r leder enligt utskottets u ppfatt­ n in g i o ch för sig in te till att kostnader som u n d e r tidigare år rätteligen varit att h än fö ra till levnadskostnader bör bedöm as a n n o r­ lu n d a. Som anförs i p ro p o sitio n e n (s. 312, 313) kan det e m ellertid i en del fall vara svårt att från b ö rjan avgöra o m det är fråga om hobby eller närin g sv erk sam h et o ch b edöm a om ett vinstsyfte föreligger eller ej. I ett längre persp ek tiv kan vinstsyftet ofta bedöm as på säkrare g ru n d . S om fram hålls i p ro p o sitio n e n m edför det nya om prövningsförfarandet vid taxeringen ök ad e m öjligheter att få tidigare taxeringar prövade på nytt. U tsk o ttet fin n er att syftet m ed m o tio n ern a därm ed åtm in sto n e delvis ä r tillgodosett. E nligt utskottets m e n in g b ö r m an em ellertid i den p la n erad e u tv ärd erin g en av refo rm en noga följa den

praktiska tilläm p n in g en av reg lern a så att m an snabbt kan m öta eventuellt u p p k o m m a n d e p roblem för hästsporten. Med det anfö rd a tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n i dessa delar o ch avstyrker de nu behandlade m otionsyrkandena. Det är inte ovanligt att författare, k o n stn ä re r o ch a n d ra k u ltu ra rb e ­ tare k o m b in e ra r verksam het som i det nya system et b lir hänförlig till näringsverksam het med arb e tsanställning som skall hänföras till tjänst. D et är enligt vad som anförs i p ro p o sitio n e n rim lig t att i sådana fall und ersk o tt av näringsverksam heten får dras av m ot in tä k t av tjänst. En förutsättning för avdrag b ör dock vara att den skattskyldige redovisat intäk ter av någon betydenhet från verksam heten. B edöm ningen bör avse en perio d av fyra år inkl. det ak tu ella beskattningsåret. U tskottet konstaterar också att avsättning till u p p h o v sm a n n ak o n to även fortsätt­ ningsvis k o m m e r att medges. Enligt utskottets m en in g är d ärm ed kravet på förm ånliga regler för författare o ch k o n stn ä re r m.fl. tillgodosett så långt som möjligt. U tskot­ tet avstyrker m o tio n e rn a och tillstyrker p ro p o sitio n e n i d en n a del.

E n speciell fråga om fö rä ld rap en n in g tas u p p i m o tio n Sk399 av Kjell Johansson (fp). M o tio n ären anser att en sådan ersä ttn in g bö r k u n n a redovisas som in tä k t i m ottagarens o rd in a rie verksam het, dvs. för den som h ar en rörelse i inkom stslaget näringsverksam het. U tskottet h ar i o ch för sig förståelse för d en n a sy n p u n k t, eftersom det kan fö rek o m m a att rörelsen a n n a rs visar underskott. N orm alt k o m m e r em ellertid detta att jäm na u t sig året efter. U tskottet är m edvetet o m att skattereform en kan kom m a att ak tu alisera vissa frågor av d en n a art. U tskottet är för n ärvarande in te berett att gå in n ärm a re på d e n n a u ta n avstyrker m otionen.

Allm änna avdrag, extra avdrag m.m.

Avdraget för u n d e rh å ll till icke h em m avarande b a rn (för n ärvarande 3 000 kr. per barn o ch år) slopas enligt förslaget i p ro p o sitio n e n . Ä ven det extra avdraget vid sjukdom och vid ex iste n sm in im u m slopas. D en s.k. 1 8 0 0 -k ro n o rsred u k tio n en , som har behandlats i det föregående, slopas också. S k atte red u k tio n e n för fackföreningsavgifter, för n ärv a ra n ­ de högst 480 kr., kvarstår m en utgår i fortsättningen m ed 20 % av högst 2 500 kr., dvs. högst 500 kr. Ö vriga allm ä n n a avdrag kvarstår med ett p ar d etaljän d rin g ar m en skall enligt p ro p o sitio n e n i fortsätt­ ningen få dras av endast från förvärvsinkom ster. Beträffande avdraget för underhållsbidrag till barn yrkas i m o tio n ern a Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , y rkande 16) och Sk74 av Inger S chörling m.fl. (m p, y rk an d e 19) avslag på p ro p o sitio n en . I m o tio n e rn a Sk321 av L ennart B ru n a n d e r (c), Sk413 av Sten Svensson m.fl. (m , yrkande 1) o ch Sk430 av G ö th e K nutson och G u lla n L indblad (m ) yrkas att avdragsrätten utökas. Som fram hålls i p ro p o sitio n e n är ett grundläggande syfte m ed skat­ tereform en att eftersträva en fö ren k lin g av regelsystem et och u n d a n rö ­

ja brister i n eu tra lite te n . A vdragsrätten för u n d e rh å ll till b arn ä r ett avsteg från p rin c ip e n att avdrag för personliga levnadskostnader inte skall m edges. D ärtill k o m m e r att u n d erh å llsb id rag sk o m m ittén i febru­ ari 1990 läm n at ett betän k an d e m ed förslag om h u r stödet till barn som inte lever sam m an m ed båda fö rä ld ra rn a bö r utform as i fram ti­ d en . M ed h änvisning härtill tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n och avstyrker m o tio n e rn a i d e n n a del. Förslaget i p ro p o sitio n e n bygger på att k ostnader för barn inte bör vara avdragsgilla vid taxeringen, en u p p fattn in g som utskottet instäm ­ m er i. M ed h änvisning härtill och till den föreslagna h ö jningen av barn b id rag et avstyrker utskottet det i m otion Sk400 av Eva Goés m.fl. (m p) fram ställda yrk an d et om rätt till avdrag för skolavgifter för b arn i fristående skolor. Det extra avdraget vid sjukdom och vid ex isten sm in im u m tas u p p i sex m o tio n er. I m o tio n Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , yrk an d e 22) begär m o tio n ä re rn a förslag om att extra avdrag för sjukd o m sk o stn ad er skall medges o m synnerliga skäl föreligger. I m otion Sk88 av K arin Israels­ son m.fl. (c) yrkas avslag på p ro p o sitio n e n , och m otion Sk347 av K enth S k årvik o ch E lver Jonsson (fp) in n e h å lle r krav på en ökad avdragsrätt vid diabetes och vid tarm - o ch m agsjukdom ar. V idare yrkas i m o tio n e rn a Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , yrk an d e 21), Sk413 av Sten Svensson m.fl. (m , yrk an d e 3) och Sk385 av T om H eym an (m ) att ex isten sm in im ireg lern a skall byggas u t i vissa hänseenden. Förslaget att slopa det extra avdraget skall ses m ot b ak g ru n d en att tilläm p n in g en av reglerna utgör ett k o m p lice ra n d e inslag i skattesyste­ m et o ch in n efattar b ed ö m n in g ar som inte läm p ar sig för skattem yndig­ hetern a. U tfallet av dessa regler kan dessutom m edföra kraftiga tröskeleffekter o ch o likform igheter. Det bö r fram hållas att sjukdom skostna­ d e r in te h ar något naturligt sam band m ed taxeringen. A vsikten med d en föreslagna åtgärden är givetvis inte att ge några b u dgetförstärkning­ ar. U tred n in g e n utgick i sitt förslag från att m an , sam tidigt som avdraget avskaffas, genom anslag av erforderliga m edel i stället u tö k a r an d ra stö d fo rm er in o m berörda o m rå d e n i ungefär m otsvarande u t­ sträck n in g . U tskottet utgår från att så k o m m e r att ske och ä r övertygat o m att sam hällets stöd till behövande g ru p p e r på d en n a väg kan få en b ättre u tfo rm n in g än genom ett avdrag vid beskattningen. U tskottet in stäm m er alltså i förslaget att avskaffa detta avdrag. Som anförs i p ro p o sitio n e n bö r reglerna om ex iste n sm in im u m d ock kvarstå som ett förbehållsbelopp vid avdrag för kvarstående skatt. Med det anfö rd a tillstyrker tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n i d e n ­ na del o ch avstyrker m o tionerna. B eträffande skattereduktionen fö r fackföreningsavgifter och den d ärm ed sam m a n h än g an d e frågan om arbetsgivarnas rätt till avdrag för sina organisationsavgifter yrkas i m o tio n e rn a Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 18), Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p, yrk an d e 21), Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, yrk an d e 2), Sk442 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, y rk an d e 1) och Sk96 av O lo f Jo hansson m.fl. (c, y rk an d e n a 20 och 21) att sk a tte re d u k tio n e n avskaffas och att arbetsgivarnas av-

dragsrätt för o rganisationskostnader reduceras. I m o tio n Sk329 av A nita M odin m.fl. (s) yrkas att o lik h e te rn a i arbetsgivarnas och arbets­ tagarnas avdragsrätt för organisationsavgift b ör u n d an rö ja s. V idare yr­ kas i m o tio n Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v, y rk a n d e n a 8 och 9) att sk a tte re d u k tio n e n bestäm s till 30 % av b elo p p et 2 500 kr. Ett avskaffande av sk a tte re d u k tio n e n för fackföreningsavgift kräver att även arbetsgivarnas avdragsrätt för föreningsavgifter begränsas för att en o lik form ighet inte skall uppstå. Som k onstateras i p ro p o sitio n e n finns d et em ellertid starka skäl för att in te g enom föra e n sådan åtgärd. Mot d e n n a bakgrund in stäm m er utskottet i att sk a tte re d u k tio n e n för fackföreningsavgjfter bö r behållas. E nligt utskottets m e n in g är förslaget i p ro p o sitio n e n väl avvägt. U tskottet tillsty rk er alltså p ro p o sitio n e n och avstyrker m o tio n ern a i dessa delar.

Pensionsförsäkringsavgifter är enligt beslutet hösten 1989 avdragsgilla vid 1991 års taxering endast till 75 % av det b elopp som a n n a rs skulle vara avdragsgillt enligt nu v aran d e regler. B eslutet avsåg att neutralisera m öjligheterna att utny ttja avdragsreglerna för att u p p n å ej avsedda fördelar i sam band m ed skatteom läggningen. I m o tio n e rn a Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 48), Sk402 av Bo L u n d g re n m.fl. (m , yrk an d e 6) och Sk403 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 5) yrkas att d en n a tillfälliga avdragsbegränsning slopas. M otion Sk413 av Sten Svensson m.fl. (m ) in n e h å lle r också ett y rk an d e av d e n n a in n e b ö rd (y rk an d e 4 i d en n a del). Med hänvisning till de skäl som ligger till g ru n d för höstens beslut i d en n a fråga avstyrker utskottet m o tio n e rn a i d e n n a del. Y rk an d e 4 i m otion Sk413 av S ten Svensson m.fl. (m ) in n e h å lle r också att avdrag bör medges utan beg rän sn in g ar för efterlevandeförsäkring, a tt m öjligheten till avdrag för p re m ie r för m akes pensionsförsäk­ ring b ö r återinföras o ch att m an b ö r införa rätt till ett avdragsgillt pensionssparande i bank. V idare yrkas i m o tio n Sk314 av C h arlo tte C ederschiöld (m ) en gem ensam avdragsrätt in o m fam iljen för p en ­ sions® rsäkringsprem ier. U tskottet anser att nu v aran d e avdragsm öjligheter för pensionsförsäkrin g sp rem ier är tillräckliga. Med h än v isn in g h ärtill o ch till att frågan om pensionssparande i b an k u p p m ä rk sa m m a s in o m fin an sd e p arte m en ­ tet avstyrker utskottet m o tio n ern a i d e n n a del. I m o tio n L611 av M argit G en n se r och H ugo H egeland (m ), begär m o tio n ä re rn a att reglerna ändras så att m an får rätt att insätta a n n a n förm ånstagare än nära an h ö rig till pensionsförsäkring. I p ro p o sitio n e n föreslås att m an även i ett hom o sex u ellt sam levnadsfö rh å lla n d e skall k u n n a teckna fö rsäk rin g m ed sam bo som förm ånsta­ gare. I d en m ån y rk an d e t i m o tio n e n inte tillgodoses genom detta förslag avstyrker u tsk o ttet detsam m a. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio ­ nen i d e n n a del. I m o tio n Sk454 av K arl-G östa Svenson o ch förste vice ta lm a n Ingegerd T roedsson (m ) yrkas att egenföretagare skall k u n n a d ra av avgifter för pensionsförsäkring i förvärvskälla o c h in te som a llm ä n t avdrag.

P ro p o sitio n en o m fattar även d en n a fråga och det förslag som läggs fram tillgodoser yrk an d et i m o tio n en . U tskottet tillsty rk er dessa för­ slag. Y rkanden om en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändam ål av o lik a slag fram ställs i m o tio n e rn a Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, y rk an d e 9), Sk312 av Kjell Jo hansson m.fl. (fp), Sk346 av Sten Svens­ son (m ), Sk388 av G ö re l B ohlin (m ), Sk375 av P är G ranstedt och B irgitta H am braeus (c), Sk437 av G ö re l B oh lin (m ) och Sk389 av G östa Lyngå och M arian n e S am uelsson (m p , y rk an d e 1). Y rkande 2 i den sistnäm nda m o tio n en in n e b är att biståndsorganisationer som god­ känts av U D skall u n d an tas från arvsskatt. U tskottet anser att utgifter av detta slag h ar privat k ara k tär och inte b ör beaktas genom avdrag vid beskattningen. M ed hänvisning härtill o ch till sina ställningstaganden till m otsvarande y rk an d en tidigare år avstyrker utskottet m o tio n e rn a i dessa delar.

Inkomst av tjänst

K o stn a d se rsä ttn in g a r m .m .

E n av g rundsatserna i p ro p o sitio n e n är att alla typer av ersättningar för eget arbete eller a n d ra p resta tio n e r skall beskattas likform igt, oavsett i vilken form ersättn in g en utgår och utan un d an tag eller u n d erv ä rd e rin g av vissa ersättn in g ar. V idare bö r alla fö rm å n er tas upp till sitt m arknadsm ässiga värde m ed en rim lig avvägning av kraven på n eu tra lite t och en k elh et. O m en in k o m st inte uttryckligen är befriad från skatt eller är att h än fö ra till något a n n a t inkom stslag skall den hänföras till inkom stslaget tjänst. D etta krav på lik form ighet får bety­ delse fram för allt för beskattningen av k ostnadsersättningar och förm å­ ner av olika slag och för avdragsreglerna. U ndan tag medges endast i fråga om vissa särskilda ersä ttn in g a r i speciella situ atio n er och för h ittelö n och vissa an d ra b elöningar. M ot d en n a b ak g ru n d föreslås i p ro p o sitio n e n bl.a. att statliga och k o m m u n a la kostnadsersättningar med vissa u n dantag skall beskattas på sam m a sätt som m otsvarande ersättn in g ar från an d ra arbetsgivare. D en n a p rin c ip genom fördes hös­ ten 1989 fr.o.m . in k o m ståret 1990 för trak tam e n ten vid endagsförrättn ingar o ch b ilersättningar, sam tidigt som avdraget för ökade levnads­ k ostnader vid endag sfö rrättn in g ar slopades o ch avdraget för bilkostna­ d er begränsades. D en särskilda skattefrihet som gäller för lön till u tländska gästfors­ kare (endast 70 % av lö n e n är nu skattepliktig) slopas. Likaså slopas skattefriheten för ersä ttn in g från N ordiska m in iste rråd e t i sam band med det nordiska tjän stem an n au tb y tet, för k ostnadsersättning för vård i en sk ilt fam iljehem och för förvaltningskostnadsbidrag m .m . U n d an ­ tag medges d ärem o t även i fortsättningen för vissa kostnadsersättningar till u tländska gästforskare, kostnadsersättningar från SIPR I, ersättning för flyttningskostnad, vissa ersä ttn in g a r till värnpliktiga och understöd

vid arbetskonflikt sam t för utlandstillägg o ch d ärm e d likställd förm ån. Frågan om bilersättn in g ar behandlas u n d e r e n särskild r u b rik nedan. Även frågan om in k o m ster av b ä rp lo c k n in g behandlas för sig.

Frågan om gästforskare tas u p p i m o tio n e rn a Sk71 av A n n -C ath rin e H aglund m.fl. (m ) o ch Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c, yrk an d e 15). M otio n ärern a y rk a r avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del elle r att reglerna utform as så att de ger u try m m e för en generös tilläm pning. De särskilda reg lern a för gästforskare in n e b är bl.a. att en särskild näm nd p rövar frågan om skattefri k o stnadsersättning till u tländska forskare som tillfälligt vistas här o ch som då om fettas av bestäm m elser­ na. U tskottet fin n e r att d e n n a sk attefrihet bö r bestå i enlighet med förslaget i p ro p o sitio n e n m en att d en särskilda skattelättnaden på 30 % av lönen i dessa fell sk u lle in n e b ära en överko m p en satio n . U tskottet tillstyrker p ro p o sitio n e n o c h avstyrker m o tio n ern a i d e n n a del. Beträffande flyttningskostnader yrkas i m o tio n Sk96 av O lof Johansson m.fl. (c, yrk an d e 12) att det n u v ara n d e undan tag et för flyttningskostna­ d er slopas. E rsättning för flyttningskostnader ä r av särskilda skäl för n ärvarande u ndantagen från sk a tte p lik t såväl i statlig som — u n d e r vissa fö ru tsätt­ ningar — enskild tjänst. E n strik t lik form ighet enligt de p rin c ip e r som bör gälla för sk atterefo rm en skulle leda till att även dessa ersättn in g ar beskattas. Som anförs i p ro p o sitio n e n talar stark a skäl bl.a. av arbets­ m arknadspolitisk art för en fortsatt skattefrihet för dessa ersättningar. Mot d e n n a b ak g ru n d är utskottet in te b erett att föreslå någon ä n d rin g på d en n a p u n k t utan avstyrker m o tio n en även i d e n n a del. Beträffande hemsjukvårdsbidrag yrkas i m o tio n Sk308 av Sten Svens­ son m.fl. (m ) att skattefriheten behålls. I p ro p o stio n en anförs bl.a. att d et är fö ren at m ed både för- och nackdelar att göra dessa kostnadsersättningar skattepliktiga. E n läm plig lösning är enligt p ro p o sitio n e n att låta de av RSV i dag rek o m m en d e­ rade högsta o m kostnadsbeloppen u tgöra en sch ab lo n med vilken av­ drag får göras o m den skattskyldige in te kan visa att hans k ostnader varit högre. Ö v ersk ju tan d e k ostnadsersättning sk u lle i enlighet med detta bli skatte- o ch avgjftsgrundande. E nligt p ro p o sitio n e n bö r det a n k o m m a på verket att utferda re k o m m e n d a tio n e r härom . D en u tfo rm n in g förslaget har fått in n e b ä r i regel in te någon utökad beskattning. M ot b ak g ru n d av att alla an d ra k o m m a n d e kostnadsersätt­ n ingar b lir sk attepliktiga finner u tsk o ttet att p ro p o sitio n e n bör godtas. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n o ch avstyrker m otio n en . U tskottet h a r in te h eller i övrigt något att e rin ra m ot regeringens förslag i vad avser beskattningen av kostnadsersättningar m .m . utan tillstyrker p ro p o sitio n e n i dessa delar.

A vtalsförsäkringar

D e s.k. avtalsförsäkringarna på a rb e tsm a rk n a d en ä r tjänstegrupplivför­ säkring (TG L ), fö rsäkring om avgångsbidrag (A G B ), avtalsgruppsjuk­ försäkring (A G S) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA ) särbe­ handlas för n ärv a ra n d e vid b eskattningen. P re m ie fö rm ån eller m otsva­ ran d e beskattas inte hos d en anställde, och utfallande belopp beskattas endast i viss utsträck n in g . När det gäller TG L avser regeringen att å terk o m m a m ed ett förslag i höst. B eträffande AGB föreslås i p ro p o sitio n e n att den nu v aran d e skatte­ friheten för s.k. B -belopp slopas. V idare föreslås att de utb etaln in g ar som sk er på g ru n d av A G B -försäkring beläggs m ed löneskatt o ch att de inte b lir fö rm å n sg ru n d an d e . AGS skall enligt p ro p o sitio n e n beskattas o ch i a llm ä n h e t beläggas m ed socialavgifter o ch bli förm ån sg ru n d an d e. B eträffande T FA föreslås att den n u v ara n d e skattefriheten för s.k. dagersättning slopas o ch att ersä ttn in g från försäkringen beläggs med socialavgifter elle r löneskatt. I m o tio n Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v, y rk an d e 10) yrkas avslag på p ro p o sitio n e n . E tt m otsvarande y rk an d e fram ställs i m otion Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c, yrk an d e 11) i vad avser TFA. U tskottet vill fram h ålla att arb e tsm a rk n a d sfö rsä k rin g a rn a o m fattar i stort sett hela arb e tsm a rk n a d en . De tjä n a r enligt utskottets u p p fattn in g viktiga sociala än d am ål. D e fram står också som m otiverade från rättvi­ sesy n p u n k t eftersom de tjä n ar till att likställa o lik a kategorier arbetsta­ gare i skilda h änseenden. De skatteregler som gäller på detta o m råd e betecknades e m ellertid från början som ett p ro v iso riu m och de har även senare väckt viss k ritik . Ett gem ensam t drag för fö rm å n e rn a av avtalsförsäkringarna ä r a tt de h ar d ire k t sam band m ed tjänsten e lle r yrket. E ftersom reform en syftar till en n e u tra l beskattning av arb e tsin k o m ste r bö r dessa fö rm å n e r i p rin cip beskattas. U tskottet in stäm m er i regeringens b ed ö m n in g att skälen för att b ehålla en skattefrihet för de ak tu ella fö rm å n ern a inte är tillräckligt starka. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n i d en n a del och avstyrker m o tio n ern a.

Skadestånd

I m o tio n e rn a Sk355 av Lars W erner m.fl. (v) o ch Sk384 av A n n a H o rn a f R antzien m.fl. (m p ) yrkas att skadestånd enligt lagen om an ställ­ ningsskydd b ö r skattebefrias eftersom de avser ideell skada. De skadestånd som avses i m o tio n e rn a h a r d ire k t sam band m ed den skadeståndsberättigades an ställn in g o c h h a r enligt utskottets u p p fatt­ ning sådan k a ra k tä r att de bö r beskattas. U tskottet avstyrker således m o tio n ern a.

I m o tio n Sk.364 av Ewy M öller o ch B ertil D anielsson (m ) yrkas att det n u v ara n d e undantaget för fackliga stip en d ie r skall slopas. Som anförs i p ro p o sitio n e n b ö r frågan o m d en skattem ässiga be­ h an d lin g en av stip e n d ie r anstå i avvaktan på stiftelse- och föreningssk attek o m m ittén s (F i 1988:03) förslag. U tskottet avstyrker således m o­ tionen.

P ersonalvård

Av varieran d e skäl h a r o lik a typer av perso n alv ård sfö rm ån er u n d an tagits från skatteplikt. F ö r att sk attefrih et skall ko m m a i fråga bö r det enligt p ro p o sitio n e n i fo rtsättningen endast rö ra sig om e n k la re åtgär­ d er av m in d re värde. Dessa krav skall vara uppfyllda även i d et fall en fö rm ån utgår på g ru n d av sedvänja in o m det y rke elle r den verksam ­ het det h an d lar om . I m o tio n Sk316 av R agnhild P o h an k a och G östa Lyngå (m p ) yrkas förslag från regeringen av in n e b ö rd att reglerna ko m p letteras m ed en skattebefrielse för personliga utgifter i sam band m ed trä n in g och förebyggande hälsovård på betald arbetstid och att m an på o lik a sätt stim u le ra r företagen till att ha en v erksam het av d etta slag. S m ärre triv selfö rm ån er b ö r enligt utskottets u p p fattn in g även i fortsättningen k u n n a u n d an tas från skattep lik t, m en m ed hänsyn till de g ränsdragningsproblem som a n n a rs skulle u ppstå och kravet på likform ighet är det angeläget att skattefriheten begränsas på det sätt som föreslås i p ro p o sitio n e n . D et b ö r också fram hållas att arbetsgivar­ nas avdragsrätt för sådana kostn ad er som avses i m o tio n en behålls i n u v ara n d e om fattning. I d en m ån y rk an d e t i m o tio n en inte är tillgodo­ sett m ed de ak tu ella förslagen från regeringens sida avstyrker utskottet m otio n en .

Kostförm ån

F ö rm å n av lu n c h elle r m iddag skall enligt p ro p o sitio n e n tas u p p till g enom snittspriset i rik e t för en n o rm a llu n c h , helt fri kost till 25 % av detta. Förslaget in n e b är också att socialavgifter skall tas ut på fö rm ån s­ värdet. E nligt n u v ara n d e o rd n in g kan arbetsgivaren skattefritt läm na su b v e n tio n e r m ed 40 % av genom snittspriset. B eträffande s.k. pedago­ giska m å ltid e r anförs i p ro p o sitio n e n att det även i fortsättningen bör finnas en m öjlighet till jä m k n in g av förm ånsvärdet o m det föreligger synnerliga skäl. I m o tio n Sk77 av S tina G ustavsson m.fl. (c) yrkas att m åltidssubven­ tio n e r skall vara skattefria. M otsvarande yrk an d e fram ställs i m otion Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) beträffande s.k. pedagogiska m ålti­ d er (y rk a n d e 16). M otion Sk51 av S ten Svensson (m ) in n e h å lle r krav på ett u ttalande o m att m åltid ssu b v en tio n er inte skall vara förm ånsg ru n d an d e och o m att de in te skall beläggas m ed sociala avgifter.

V idare yrkas i m otion Sk52 av M ona S aint C yr o ch M argareta G ard (m ) att en analys görs av sam b an d et m ellan kostvanor och pro d u k tio n seffek ter i näringslivet. U tskottet h a r förståelse för d en betydelse en god k o sth å lln in g kan ha för de anställdas allm ä n n a h älsotillstånd o ch arb etsp restatio n er. I g ru n ­ d en utgör d etta em ellertid in te en fråga för beskattningen. S tarka p rin cip iella skäl ta lar för att alla lö n e fö rm å n er beskattas på ett lik artat sätt. N är det g äller k o stfö rm ån e r h ar det dessutom fra m h ål­ lits att ett slopande av sk a tte su b v en tio n ern a av lu n c h fö rm å n e rn a på sikt kan leda till en effektiv u tv e ck lin g i b ran sc h en , också det i linje m ed m ålen för skattereform en. I den k ritik som h a r rik tats m ot d en föreslagna sk ärp n in g e n av b eskattningen h ar bl.a. an fö rts att p ro p o sitio n e n vilar på ett felaktigt u n d erla g i fråga om an tale t p erso n e r som h a r tillgång till m åltidssub­ v en tio n er. E n ligt vissa u ppgifter h a r 2,5—3 m iljo n e r p erso n e r tillgång till m åltidssubventioner, o c h av d em h ar 0,5—0,6 m iljo n e r lu n c h k u ­ ponger. M ed an led n in g härav vill utskottet fram hålla att det i o ch för sig sak n ar betydelse vid besk attn in g en att en person h a r tillgång till su b v e n tio n e ra d lunch. F ö r att fö rm å n e n skall tas u p p till b eskattning fordras att d en också h ar utnyttjats i p ra k tik e n . N är det gäller an talet perso n e r m ed lu n c h k u p o n g e r utgår p ro p o sitio n e n från d en näm n d a siffran 0,5—0,6 m iljoner. D ä ru tö v e r h a r m an i und erlag et för p ro p o si­ tio n e n tagit u p p 1 m iljo n a n d ra su b v e n tio n e ra d e m å ltid e r per dag. E n ligt utskottets m en in g b lir likform ighetskravet snarast stark are om an talet anställda som u tn y ttja r lu n c h su b v e n tio n e r o ch h ärm ed också det totala värdet av su b v e n tio n e rn a ä r stö rre än vad som ligger till g ru n d för b e rä k n in g arn a i p ro p o sitio n e n . U tskottet som fin n er att förslaget i p ro p o sitio n e n ä r väl m otiverat tillsty rk er p ro p o sitio n e n o c h avstyrker m o tio n e rn a i d e n n a del. N är det g äller m åltider i sam b an d m ed rep rese n tatio n , k o n feren ser och a n d ra särskilda tillfällen yrkas i m o tio n Sk449 av Lars N orberg (m p) att d en n u v ara n d e skattefrih eten för m åltid er vid en staka tillfällen om prövas. Som fram går av lagrådets y ttra n d e är rättsläget på d e n n a p u n k t o k la rt. Lagrådet föreslog d ärfö r ett k la rg ö ran d e av in n e b ö rd att kostför­ m å n er skall beskattas även i sådana fall. D etta förslag ingår em ellertid in te i p ro p o sitio n e n , efterom m an in te u ta n vidare k an ta för givet att det rö r sig o m en inbesparad levnadskostnad. Med hänsyn till vad som anförs i p ro p o sitio n e n i d e n n a fråga fin n e r utskottet att utvecklingen på detta o m rå d e bö r avvaktas in n a n m an går in på en n ä rm a re lagreglering av d e n n a detaljfråga. U tskottet avstyrker m o tio n en i d e n n a del.

S kattefriheten för resefö rm ån er till anställda i trafik- eller resebyråfö­ retag slopas också en lig t p ro p o sitio n e n . I m o tio n Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 11) begär m o tio n ä re r­ na förslag från regeringen av in n e b ö rd att vad som kan anses som vanlig p erso n a lrab att bö r vara skattefritt och att en försiktig v ärdering bör ske när det g äller övriga reseförm åner. P en sio n ärer som redan in tjän a t sina fö rm å n e r bö r enligt m o tio n en in te beskattas alls. Beträf­ fande rese fö rm å n er in o m SAS anförs att 1 å 2 fria resor b ö r vara skattefria i egenskap av p ersonalrabatt. V ärdet av övriga resor bör beskattas på "stand by-basis". E n ligt utskottets m ening saknas det b ärande skäl för att reglera frågan o m reseförm ån på det sätt som m o tio n ä re rn a föreslår. A vsikten är att m an skall ha en försiktig v ärd erin g m en att v ärderingen skall an slu ta till det m arknadsm ässiga värdet. U tskottet avstyrker m otionsyrkandet o ch tillsty rk er p ro p o sitio n e n även i d e n n a del.

Bilförm ån

De n u v ara n d e reg lern a om v ärderingen av b ilfö rm å n e r justeras i vissa hänseenden enligt det förslag som läggs fram i p ro p o sitio n en . F ö r nya bilar b ö r förm ånsvärdet bestäm m as till 0,8 basbelopp (för närv aran d e k n a p p t 24 000 kr.) m ed tillägg av 20 % av nybilspriset. E nligt en begränsningsregel skall värdet ligga m ellan 35 och 42 % av nybilspriset. O m årsm o d ellen är ä ld re än tre å r b ö r värdet bestäm m as till 85 % av det värde som fra m k o m m e r vid en b erä k n in g enligt reglerna för nyare bilar. O m årsm odell ä r sex år eller äld re bör förm ånsvärdet även i fortsättningen beräknas m ed utgångspunkt i ett nybilspris på 85 % av nypriset för de vanligast fö rek o m m an d e b ilarna o ch b erä k n in g en ske på sam m a sätt som gäller för nya b ilar, dvs. sådana som är tre å r eller yngre. Som förm ånsvärde b ör i dessa fall gälla 85 % av det fra m räk n ad e värdet. O m ett jäm fö rb art nybilspris finns får förm ånsvärdet bestäm m as på sam m a sätt som föreslås för bilar som är äld re än tre år. O m en skattskyldig bekostar allt d rivm edel för p riv atb ru k får enligt förslaget förm ånsvärdet sättas ned m ed en fem tedel. N är det gäller äldre lyxbilar ä r avsikten att värdet skall räknas u p p på sam m a sätt som hittills (RSV D t 1989:22 avsnitt 3.4). P ro p o sitio n en in n e b ä r att beskattningsnivån höjs genom att b erä k ­ n in g a rn a utgår från att d en genom snittliga privata k örsträckan uppgår till n ä rm a re 1 500 m il per år. I m o tio n e rn a Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , yrk an d e 10), Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , y rk an d e 15), Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk an d e 8), Sk330 av G öthe K nutson m.fl. (m ,fp, y rk an d e n a 1 — 4), Sk341 (y rk an d e 4) av G u lla n L indblad och G ö th e K nutson (m ), Sk356 av P er W esterberg (m ), Sk371 av S ö ren Lekberg (s), Sk392 (yrkande 5) av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p) o ch Sk440 (y rk a n d en a 3 och 6) av R olf C larkson m.fl. (m ) fram ställs skilda krav på a n d ra m in d re stelbenta

regler, lägre v ärd e n , hänsynstaganden till de faktiska fö rh å lla n d en a i det enskilda fallet och en u tfo rm n in g som ta r hänsyn till de krav som bö r ställas från m iljö sy n p u n k t. Som utskottet an fö rd e fö rra året vid sin p rö v n in g av dessa frågor är det o frånkom ligt att an v än d a schabloner. R eglerna är i dag starkt schabloniserade bl.a. för att de skall k u n n a tilläm pas av arbetsgivaren vid b e rä k n in g en av p relim inärskatteavdraget. P ro p o sitio n en in n e b är ingen än d rin g i d etta fö rh ållan d e utan endast vissa ju sterin g ar i avsikt att fa en b ättre p recision o ch få reglerna så e n k la o ch lätthanterliga som möjligt. Sam tidigt föreslås en försiktig u p p rä k n in g av förm ånsvär­ d en a m ed utgån g sp u n k t i en genom snittlig k ö rsträcka på k n ap p t 1 500 m il per år. E n lig t utskottets m en in g är förslaget väl avvägt u r dessa synvinklar. Ä n d rin g a r av det slag som m o tio n ä re rn a fö ro rd ar skulle in n eb ära att reg lern a b lir prak tisk t ohanterliga. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n och avstyrker m o tio n e rn a i d en n a del.

Vinstandelssystem m.m.

I fyra m o tio n e r å te rk o m m e r m o tio n sy rk a n d en rö ra n d e o lik a system d ä r arbetstagarna på ett elle r a n n a t sätt får del av vinsten i det företag d ä r de ä r anställda. Så yrkas i m otion Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, yrk an d e 3), Sf207 av G u lla n Lindblad (m ) o ch Sk415 av K enth Skårvik m.fl. (fp,m ,c, y rk an d e 1) att lättn ad er i socialavgiftshänseende för avsättningar m .m . till sådana stiftelser. Y rkande 2 i d e n sistnäm nda m o tio n en o ch y rk an d e t i m o tio n Sk309 av G u lla n L indblad (m ) innefattar krav på en u tre d n in g i syfte att stim u le ra en ö kad anv än d ­ n ing av vinstandelssystem . U tskottet h ar vid sin p rö v n in g tidigare år av likartade m o tio n sy rk a n ­ den avvisat o lik a krav på skattestim ulanser för vinstandelssystem efter­ som fö rm å n er av d e n n a a rt skulle uppfattas som orättvisa av alla som inte kan å tn ju ta d e n n a typ av förm åner. E ftersom de ak tu ella kraven strider m ot g ru n d e rn a för skattereform en avstyrker utskottet m o tio n e r­ na i d en n a del.

Belöningar m.m.

I p ro p o sitio n e n anförs att det inte finns an le d n in g att beskatta ersätt­ ning till blodgivare o ch lik n a n d e, ersättn in g ar för upply sn in g ar m .m . som lett till g rip an d e av brottslingar, h ittelö n elle r b elöningar till personer som räddat m ä n n isk o r eller egendom i fåra. Med hänsyn till dessa ersättningars speciella k ara k tär tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n i d e n n a del. Krav på skattefrihet för b elö n in g ar från arbetsgivaren för förslag till fö rbättringar m .m . fram ställs i m otion Sk84 (y rk an d e 2) av M argit G en n ser (m ). E ftersom skäl för undantag saknas beträffande fö rm ån er

som h ar sam b an d med an ställn in g avstyrker utskottet m o tio n en i d e n n a del.

600 -kronorsregeln och idrottsrörelsen, m.m.

6 00-kronorsregeln in n e b är att fö rm å n er som i p rin c ip är skattepliktiga ä n d å inte skall tas u p p som in tä k t om det sam m anlagda värdet p er år u p p g år till högst 600 kr. Regeln gäller in te för k o n ta n t ersä ttn in g m .m . e lle r för fö rm å n er som skall värderas enligt sch ab lo n er. I p ro p o sitio n e n föreslås att 6 0 0 -kronorsregeln slopas. S am tidigt före­ slås m ed tan k e på idro ttsrö relsen att m edaljer, p la k etter o.d. som har k a ra k tä re n av m in n esfö rem ål o ch tävlingsvinster som består av t.ex. n yttoförem ål u n d an tas från sk attep lik t o m värdet in te överstiger 0,01 b asbelopp av ru n d a t till närm aste h u n d rata l k ro n o r, dvs. ca 300 kr. I dessa fall utgår då inte h eller socialavgifter. Förslaget in n e b är en fö re n k lin g av skyldigheten att läm na k o n tro llu p p g ift. V idare förenklas b eloppgränsen gen o m att d en skall bedöm as för sig vid varje enskilt tillfälle o ch inte m ed hänsyn till det sam m anlagda värdet u n d e r året. E tt flertal m o tio n e r angår 6 0 0 -kronorsregeln o ch vissa a n d ra skatte­ frågor u r idrottsrörelsens synvinkel. U tskottet b eh a n d la r dessa y rk an ­ d en tillsam m ans m ed de särskilda reglerna för id ro ttsp rise r m .m . 1 övrigt fin n er utskottet att p ro p o sitio n e n i n yssnäm nda d elar bö r godtas o c h in stäm m er alltså i regeringens förslag att 600-k ro n o rsreg eln slopas. M o tio n ern a b e rö r inte endast beskattningen av idro ttsp riser utan även an d ra ersä ttn in g a r till idrottsm än och fu n k tio n ä re r, skyldigheten att lä m n a k o n tro llu p p g ifte r, frågan om socialavgifter sam t schablonav­ draget o ch m ö jlig h etern a till in k o m stu tjä m n in g för idrottsutövare. A n d ra frågor som tas u p p i m o tio n e rn a ä r effekterna av d en in d ire k ta beskattn in g en . I d en n a del behandlas m o tio n e rn a i betän k an d et SkU 31. De y rk a n d e n , som är a k tu ella n u , finns i m o tio n e rn a Sk53 av K arin F alk m er (m , y rk an d e n a 3 —5), Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 13), Sk96 av O lo f Jo hansson m.fl. (c, y rk an d e 10), Sk98 av M a ria n n e A ndersson i V årgårda o ch L ennart B ru n a n d e r (c, y rk an d e n a 3 o ch 4), Sk70 av Kjell E ricsson och Ja n H y ttrin g (c), S k l2 1 av S ven-O lof Petersson och In g b ritt Irh a m m a r (c, y rk an d e n a 1 o ch 2), Sk404 av K arin S ta rrin (c) o ch SO50 av sam m a m o tio n är, Sk447 av Jan H yttring m.fl. (c, y rk an d e n a 1 och 3), Sk637 av Bertil D anielsson o c h Ewy M öller (m , yrkande 2) o ch Sk379 av Bo L undgren m.fl. (m , y rk an d e n a 4 o c h 5). M o tio n ärern a anser att id ro ttsrö relsen blivit hårt arbetsbelastad m ed ad m in istra tio n e n av o lik a skattefrågor o c h att be­ sk a ttn in g e n o ch de sociala avgifterna m ed fö rt kostnadsfördyringar. E n lig t deras m e n in g förvärras situ atio n en ytterligare genom skattere­ fo rm en . D en sistnäm nda m o tio n en tar u p p schablonavdraget o ch de brista n d e m öjlig h etern a till in k o m stu tjäm n in g . Som utskottet red a n anfört i ett tidigare avsnitt ä r det angeläget att effekterna av skattereform en för idro ttsrö relsen beaktas noga i uppfölj­ n in g e n av skattereform en. S kulle — som tidigare näm n ts — icke avsedda effekter u p p k o m m a bö r självfallet m o tv erk an d e åtgärder vid-

tas. Dessa b ö r, som fram hålls i p ro p o sitio n e n redovisas senast i budget­ p ro p o sitio n e n 1991. S kattereglerna ingår också i stiftelse- o ch förenin g ssk attek o m m ittén s (Fi 1988:03) u tredningsarbete. F ö re n in g arn as särskilda svårigheter i sam band m ed skattefrågorna k o m m e r alltså att ägnas särskild u p p m ä rk sa m h e t. N är det gäller farhågorna för att de n u ifrågavarande reg lern a för id ro ttsp rise r m .m ., som trä d e r i stället för 600-k ro n o rsreg eln , skall försvåra situ atio n en förefaller dessa enligt utskottets m en in g åtm in sto n e delvis förhastade. I a n slu tn in g till vad k u ltu ru tsk o tte t an fö rt i sitt y ttran d e vill utskottet fram hålla att reglerna i vissa situ a tio n e r tvärt om kan m edföra fö rb ä ttrin g ar efterom m an kan in sk rä n k a sig till att bedöm a vinstvärdet vid det enstaka tävlingstillfället. B eträffande de särskilda sch ab lo n reg ler som tilläm pas beträffande kostnadsavdragen för idrottsutövare h ar såväl k u ltu ru tsk o tte t som so­ cialfö rsäk rin g su tsk o ttet k o nstaterat att det in te finns några h in d e r m ot att rik sskatteverket även i fortsättningen utfärd ar re k o m m e n d a tio n e r i d etta hänseende. Något behov av särskilda u tta la n d en i d e n n a fråga föreligger inte enligt utskottets uppfattning, o ch utskottet fin n e r ej h eller skäl till att nu åter gå in på en n ärm a re p rö v n in g av de a n d ra å rlig en återk o m m a n d e detaljfrågor som tas u p p i m o tio n ern a. M ed hän v isn in g till vad utskottet här och tidigare i d etta b etän k a n d e h a r an fö rt och till innehållet i socialförsäkringsutskottets o ch k u ltu r u t­ skottets y ttra n d en tillstyrker u tsk o ttet p ro p o sitio n e n och avstyrker m o­ tio n e rn a i dessa delar i den m ån de inte ä r tillgodosedda gen o m vad utskottet anfört.

Ö kade levnadskostnader

N uv aran d e regler för avdrag för ökade levnadskostnader i sam band m ed tjänsten behålls i sina h u v u d d rag m en stram as up p o ch förenklas i vissa h änseenden. 1 höstas godtog riksdagen d en nya p rin c ip e n att statliga o ch k o m m u ­ nala k ostnadsersättningar skall beskattas m ed rätt till avdrag för m o t­ svarande m e rk o stn ad e r på sam m a sätt som fö r privatanställda o ch att avdrag för ök ad e levnadskostnader vid tjänsteresa skall m edges endast o m tjänsteresan varit förenad m ed ö v e rn a ttn in g u ta n fö r d en vanliga v erk sam h etso rten . D enna p rin c ip genom fördes i vad gäller endagsförrättn in g ar fr.o.m . inkom ståret 1990. P rin c ip e n fullföljs n u även i fråga om an d ra fö rrättn in g ar. S am tidigt föreslås nya b elo p p sra m a r för avdra­ get för ökade levnadskostnader. A vdraget skall i prin cip m otsvara trak tam e n tet m en b lir m axim alt 150 kr. Efter en trem ån ad e rsp erio d reduceras avdraget till 100 kr., om rätt till avdrag alltjäm t föreligger. F ör d en som inte u p p b u rit trak ta­ m ente m edges schablonavdrag m ed 75 kr. F ör kostn ad er för ö v e rn a ttn in g medges avdrag för de faktiska kost­ nad ern a. F ör d en som u p p b u rit trak tam e n te föreslås också en nattscha­ b lo n på 75 kr.

I m o tio n Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 15) begär m o tio n ä re r­ na att avdragsbeloppen räknas upp. I m o tio n Sk449 av Lars N orberg (m p ) yrkas i d e n n a del att skattefrih eten för n a ttra k ta m e n te t bör om prövas. P ro p o sitio n en g ru n d ar sig på ingående överväganden, o c h i m o tio ­ n e rn a h ar inte anförts skäl som leder till att dessa avvägningar bör frångås. U tskottet tillstyrker p ro p o sitio n e n o ch avstyrker m o tio n e rn a i d e n n a del. I m o tio n Sk418 M arian n e A ndersson och Ingbritt Irh a m m a r (c) yrkas ett tillkännagivande o m att den tvåårsregel som gäller för bygg­ nadsarbetare i sam band m ed tjänstgöring på a n n a n o rt bö r utsträckas till alla kategorier. De regler som föreslås i p ro p o sitio n e n h ar utform ats m e r generellt ä n vad som gäller för n ärvarande. D ärm e d tillgodoses syftet m ed y rk an d e t i m o tio n en . U tskottet avstyrker alltså densam m a.

B ilkostnader

R iksdagens beslut i höstas innefattade en b egränsning i avdragsbeloppet för b ilresor i tjänsten. I den då ak tu ella p ro p o sitio n e n föreslogs att den som an v ä n d er egen bil i tjänsten skall få avdrag enligt en sc h ab lo n som baseras på d en extrakostnad som k ö rn in g en i tjänsten genom snittligt kan antas ge u p p h o v till. D etta belopp b eräknades till 11 kr. p er mil. E fter ingående p rö vning beslutade utskottet att fastställa avdraget till 12 kr. per m il. och avstyrkte de då föreliggande m o tio n e rn a i den m ån de inte d ärigenom blivit tillgodosedda. Sam tidigt avstyrkte utskottet då föreliggande m o tio n er om än d rin g a r i reglerna om avdrag för bilresor m ellan bostad o ch arbetsplats. M otion sy rk an d en a avsåg såväl h ö jn in g a r som sä n k n in g ar av avdragsbeloppen. R iksdagen godtog utskottets för­ slag även i detta avseende o ch de avdragsbelopp som m edges u n d e r vissa fö ru tsättn in g ar är fortfarande 10:20 kr. p er m il u p p till 1 000 m il o ch därefter 7:70 kr. per m il. A vdragsreglerna för bilk o stn ad er berö rs inte i d en n u aktuella p ro p o sitio n e n m en ett flertal m o tio n er h ar väckts i dessa frågor, såväl n ä r det gäller resor i tjänsten som resor m e lla n bostad o ch arbetsplats. M o tio n ärern a anser att avdragsbeloppen b ö r räknas u p p o c h än d ras i vissa hän seen d en eller att b ilersättn in g ar till vissa y rk eskategorier ej skall beskattas. Y rk an d en a m ed än d rin g a r i fråga o m b ilkostnader i tjänsten åter­ finns i m o tio n ern a Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 47), Sk434 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk an d e 2), Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c, y rk an d e 9), Sk95 (y rk an d en a 4 o ch 7) av A gne H ansson o c h M a ria n n e Jönsson (c), Sk344 av S tin a G ustavsson o ch Kersti Jo h a n sso n (c), Sk382 av C arl G Nilsson o ch Ingvar E riksson (m ), Sk310 av Tom H eym an (m ), Sk323 av A gne H ansson o ch M arian n e Jö n sso n (c, y rk an d e 1), Sk403 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 4), Sk357 av G u lla n L indblad (m ), Sk341 av G u lla n L indblad o ch G ö th e K n utson (m , y rk an d e 3), Sk360 av G u lla n L indblad o ch G ö th e K nutson (m ), Sk440

av R o lf C larkson m.fl. (m , y rk an d e 4), Sk450 av G ö th e K nu tso n och G u lla n L indblad (m , yrk an d e 1), Sk363 av M argareta G ard (m ), Sk438 av O lo f Jo hansson m.fl. (c) o ch Sk441 av C arl B ildt m.fl. (m , yrkande

2).

F rågan om resekostnader till o ch från arb e tet tas u p p i m o tio n ern a Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 12), Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , y rk an d e 18), Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c, y rk an d e 16), Sk315 av Kjell E ricsson (c), Sk440 av R olf C lark so n m.fl. (m , y rkande 1, 2 o ch 5), Sk322 av Rosa Ö sth och U lla T illa n d e r (c), Sk345 av M artin O lsson (c), Sk413 av Sten Svensson m.fl. (m , y rk an d e 2), Sk325 av B jö rn S am uelson (v) och Sk392 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p, y rk an d e 6). I m o tio n e rn a h a r inte åb eropats några nya o m stän d ig h e ter som fö ra n led e r utskottet att än d ra stå n d p u n k t i dessa frågor. U tskottet avstyrker m o tio n ern a i dessa delar.

Bär, svam p och kottar

I p ro p o sitio n e n föreslås att den n u v ara n d e sk attefrih eten u p p till 5 000 k r. för ink o m ster från bär- svam p- och k o ttp lo c k n in g slopas. I 14 o lika m o tio n er från sam tliga riksdagspartier yrkas avslag på pro p o sitio n e n i d e n n a del. Y rk an d en av d e n n a in n e b ö rd finns i m o tio n e rn a Sk328 av Ingrid H em m ingsson (m ), Sk423 av Elisabeth Fleetw ood och B irgitta Rydle (m ), Sk425 av K arin F alk m e r (m ), Sk427 av Jan H yttring (c), Sk56 av Kjell E ricsson (c, y rk an d e 1), Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , yrk an d e 14), Sk65 av Eva B jörne (m ), Sk68 av G ö th e K nutson o ch G u lla n L indblad (m ), Sk74 av Inger S chörling m.fl. (m p , y rk an d e 17), Sk79 av Sigge G o d in m.fl. (fp), Sk81 av Lars W e rn er m.fl. (v, y rk an d e 7), S k86 av H ans D au (m ), Sk96 av O lof Jo h a n sso n m.fl. (c, yrk an d e 13) o ch Sk97 av L eif M a rk lu n d m.fl. (s). D en n u v ara n d e sk attefriheten står i strid m ot p rin c ip e n om en n e u tra l beskattning av arbetsin k o m ster. A tt b eskattningen av arb etsin ­ k o m ster sänks så väsentligt som n u b lir fallet in n e b är också att särreg lern a för in k o m ster av detta slag b orde k u n n a slopas. U ndantaget g ru n d a r sig e m ellertid på speciella prak tisk a skäl i sam b an d med d e n n a verksam het och på önsk em ålet om att stim u le ra ett ök at tillva­ ratagande av naturtillgångar. D et bör också fram hållas att undantaget inte gäller i an ställn in g slik n an d e fö rh å lla n d en . M ed vad som ovan an fö rs tillstyrker utskottet m o tio n e rn a och avstyrker p ro p o sitio n e n i d e n n a del.

6 Riksdagen 1989/90. 6 sami. N r 30

B e sk a ttn in g e n av k a p ita lin k o m ste r i a llm ä n h e t

Inkom stslaget kapital k o m m e r med förslaget i p ro p o sitio n en h u v u d ­ sakligen att om fatta n u v ara n d e inkom st av kapital sam t realisations­ vinster o ch vad som b lir kvar av sm åhusb esk attn in g en , dvs. ränteavdra­ get och in k o m ster av u th y rn in g . In k o m sten beskattas, som fram gått ovan, endast m ed en statlig inkom stskatt på 30 % , u ta n grundavdrag och utan s.k. sparavdrag. Inkom ster av kapital skall i p rin cip beräk n as likform igt och n om i­ nellt, enligt k o n ta n tp rin c ip e n och i en en d a förvärvskälla. Bland de viktigare än d rin g a rn a ingår att reavinstbeskattningen i p rin cip skall avse hela d en n o m in e lla vinsten, dock m ed vissa begränsningar i olika h änseenden. Å an d ra sidan blir reaförluster avdragsgilla till 70 % , i fråga om m ark n ad sn o terad e ak tier m .m . 100 % m ot vinster inom d e n n a kategori värdepapper. I fråga o m höga ränteutgifter införs en m otsvarande begränsning. U p p k o m m e r u n d ersk o tt skall detta m edföra rätt till sk atte re d u k tio n med 30 % av u n d ersk o ttet. R ätten till skattere­ d u k tio n skall utnyttjas sam m a år och får enligt förslaget inte förskjutas i tiden.

I m o tio n ern a Sk56 av Kjell Ericsson (c, y rk an d e 4) och Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk an d e 23) fram ställs y rk an d e n o m ett sparavdrag på 1 000 kr. M otion Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , yrkande 24) in n e h åller ett y rkande om särskilt g ru ndavdrag på 1 000 kr. från kapitalin k o m st sa m o rd n a t m ed det vanliga grundavdraget. Y rkandena 22 och 23 i m otion Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) in n e h åller krav på grundavdrag i kapital på 500 kr. plus ett sparavdrag med 30 % av b ru tto t, högst 1 800 kr. Kravet på en likform ig beskattning och avvägningen av skatteuttaget m ellan arb etsin k o m ster o ch k ap italin k o m ste r leder enligt utskottets u ppfattning till att avdrag av detta slag in te skall medges i fråga om k apitalinkom ster. U tskottet kan instäm m a i att obetydliga belopp b ö r undantas från beskattning. U tskottet vill d ock e rin ra o m att rän te b elo p p u n d e r 100 kr. från en o ch sam m a b an k är u n d an tag n a från sk a tteplikt enligt bestäm m elserna i 19 § k o m m unalskattelagen. D etta un d an tag kvarstår o ch in n e b är att m an kan ha n ärm are 500 kr. i rän ta från olika ban k er utan att sk attep lik t uppstår. Skäl att nu gå längre i detta hänseende föreligger in te enligt utskottets m ening. U tskottet tillsty rk er alltså pro ­ p ositionen o ch avstyrker m o tio n ern a i dessa delar. I m otion Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 23) begär m o tio n ärern a förslag om rätt att utnyttja u n d ersk o tt vid senare beskattningsår. Som anförs i p ro p o sitio n e n bör det fram fö r allt av förenklingsskäl inte vara m öjligt att spara u n d ersk o tt för av rä k n in g u n d er senare beskattningsår. I m o tio n en h ar inte anförts tillräckliga skäl för ett a n n a t ställningstagande i den frågan. U tskottet tillsty rk er p ro p ositionen o ch avstyrker m o tio n en i d e n n a del.

I m o tio n Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk a n d e n a 25 och 34) yrkas också att m an bö r k u n n a kvitta re a fö rlu ste r m ot reavinster i full utsträckning. H uvu d reg eln om en b egränsning av avdragsrätten för u n d e rsk o tt till 70 % avser att fö rh in d ra en k la ty p e r av skatteanpassning som m ed en full avdragsrätt sk u lle k u n n a sättas i system för att u p p n å ej avsedda fö rd elar vid beskattningen. 1 p ro p o sitio n e n anförs att u tredningsförsla­ get är väl avvägt o ch att det inte k an an tas försvåra företagens risk k ap i­ talfö rsö rjn in g i n äm n v ärd u tsträck n in g . I m o tio n e n har in te anförts några vägande in v ä n d n in g ar m ot d e n n a b ed ö m n in g varför utskottet tillsty rk er den i p ro p o sitio n e n föreslagna h u v u d reg e ln och avstyrker m o tio n en i d en n a del.

D en i p ro p o sitio n e n föreslagna avdragsbegränsningen för rä n to r gäller över en viss gräns. O m n e tto rän te u tg iftern a överstiger rä n te in k o m ste r­ na m ed 100 000 kr. S r endast 70 % av det översk ju tan d e beloppet dras av. F ör b arn o ch u n g d o m ar u n d e r 18 å r o ch för dödsbon som b ehandlas enligt reglerna för h andelsbolag föreslås att gränsen b lir 10 000 kr. S k atte red u k tio n e n för det översk ju tan d e rän te b elo p p e t k o m m e r därm ed att begränsas till 21 %. I m o tio n Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 27) yrkas avslag på pro p o sitio n e n i vad avser ränteavdragsbegränsningar. I m o tio n Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , y rk an d e 24) yrkas d äre m o t att avdrag skall vägras helt över en viss beloppsgräns. M iljöpartiets förslag in n e b ä r att del av avdraget b lir b u n d e t till boende. I m o tio n Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v, yrk an d e 17 och 28) fram ställs y rk a n d e n av in n e b ö rd att m an nu skall sätta ett fullständigt avdragstak vid de i p ro p o sitio n e n angivna g rän sern a, och att m an på sikt b ö r slopa ränteavdraget helt o c h i stället inrätta en statlig bostadsbank. E n ligt utskottets m en in g är det angeläget att ränteavdraget begränsas om detta kan ske på ett sådant sätt att oacceptabla k o stnadshöjningar för b oendet undviks. E nligt utskottets m en in g är b eg ränsningarna väl avvägda i dessa h änseenden. B eg rän sn in g arn a to rd e också vara tillräck ­ liga för att fö rh in d ra m öjlig h etern a till skatteflykt. U tskottet a n slu te r sig till p ro p o sitio n e n och avstyrker m o tio n e rn a i d en n a del.

A lle m a n ssp a r a n d e m .m .

A llem anssparande! får enligt förslaget i p ro p o sitio n e n b ehålla en viss förm ånlig b eh an d lin g vid beskattn in g en . R änta i d en n a sp arfo rm och på ungdom sbosparande skall beskattas m ed 20 % . B eträffande alle­ m ansfonder föreslås att realisationsvinster på an d e la r skall beskattas m en enligt fördelaktigare regler än för reavinster i allm ä n h et. Ä ven här är skatteuttaget 20 % och som anskaffningsvärde skall anses m a rk ­ nadsvärdet av den 31 decem b er 1990 för de an d e la r som den skattskyl­ dige då hade. I m o tio n ern a Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p, y rk an d e 25) och Sk81 av Lars W e rn er m.fl. (v, y rk an d e 19) krävs att rä n to r på allem anssparande och b o n u srä n ta på ungdom ssparande skall

beskattas som an d ra rän te in k o m ste r m ed 30 %. Y rkande 22 i den sistnäm nda m o tio n en in n e b är att reavinster på an d elarn a skall beskat­ tas med 30 % på sam m a sätt som an d ra k apitalinkom ster. E nligt finansutskottets y ttran d e utgör pro p o sitio n en — med hänsyn till de v illk o r som gäller för allm an ssp aran d e — en läm plig avvägning m ellan å e n a sidan intresset av lik form ighet och å an d ra sidan intresset av att öka sparandet. S k atteutskottet in stäm m er i finansutskottets be­ d ö m n in g o ch tillstyrker således p ro p o sitio n e n och avstyrker m o tio n e r­ na i d en n a del. Frågan o m allm ä n n a sp a rstim u la n ser, personliga investeringskonton m .m . tas u p p i 11 m otio n er. I m o tio n Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rkande 8) fram ställs krav på a llm ä n n a sparstim ulanser i form av ett startsparande för barn , ett b reddat bostadsägande, avskaffande av lö n ta­ garfonderna, försäljning av statliga företag, skattesänkningar m .m . Ö v­ riga m otio n sy rk an d en o m sp a rstim u la n ser — m o tio n ern a Sk56 av Kjell E ricsson (c, yrk an d e 6), Sk94 av K rister Skånberg m.fl. (m p, y rkande 5), Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c, yrkande 22), Sk331 av M arian n e A ndersson m.fl. (c,m ,fp), Sk341 av G u lla n L indblad och G öthe K nutson (m , yrkande 8), Sk354 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, yrkande 3), Sk416 av B ertil D anielsson och Ewy M öller (m ), Sk361 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk an d e 3) o ch Sk406 av H åkan H ansson och G ö ra n E ngström (c, y rk an d e n a 1 o c h 2) — in n e h åller förslag om skattelättnader för insättningar på personliga investeringskonton, nyetab lerin g sk o n to n eller risk k ap italk o n to n eller an d ra sparstim ulanser för att främ ja företagens riskkapitalförsörjning. Som finansutskottet fra m h åller i sitt yttrande utgör den nya låga beskattningsnivån i sig en påtaglig stim u lan s för sparandet. F in an su t­ skottet k onstaterar också att k o n to n av d etta slag passar dåligt in i det nya skattesystem ets p rin cip er. U tskottet e rin ra r också om att det i p ro p o sitio n en aviseras att frågan o m s.k. särskild redovisningsm etod för m in d re företag liksom handelsbolagens skattemässiga behan d lin g skall utredas. R esultaten av d e n n a u tre d n in g kan väntas positivt påver­ ka både m öjligheterna att starta företag o ch att expandera verksam het. S katteutskottet instäm m er i finansutskottets bedöm ning och e rin ra r sam tidigt o m att skatteutskottet vid åtskilliga tillfällen har avstyrkt m o tio n er m ed d en här angivna in rik tn in g e n . U tskottet finner inte skäl till ett än d ra t ställningstagande i dessa frågor och avstyrker m o tio n ern a även d e n n a gång. F inan su tsk o ttet har i sam band m ed behandlingen av kom pletterings­ pro p o sitio n e n beslutat att lägga fram förslag till riksdagen om en än d rin g i 18 § lagen (1983:890) om allem anssparande av in n e b ö rd att allem ansfonder i likhet m ed aktiefo n d er skall k u n n a läm na utdelning. Syftet m ed förslaget är att u p p n å n eu tra lite t i detta avseende m ellan allem ansfonder och aktiefonder. S katteutskottet får med an led n in g härav fö ro rd a att lagen (1988:847) o m skattelättnader för allem ansspa­ rande och ungdom sbosparande k om pletteras så att beskattningen av realisationsvinst och u td e ln in g på andel i allem ansfond b lir likform ig.

U tvecklingen på ak tie m a rk n a d e n och p en n in g m ark n ad e n h ar u n d er de senaste d e c e n n ie rn a varit m ycket snabb med stora värd efö rän d rin g ­ ar åt båda hållen och kraftig ö k n in g av förm ögenhetsvärdet på grund av en långsiktig kursstegring på ak tier. Sam tidigt h a r ett stort antal nya finansiella in stru m e n t in tro d u c erats o ch hanterin g en m oderniserats. U tvecklingen h a r lett till ökade krav på beskattningsreglerna. Trots u p p rep a d e ä n d rin g a r h a r det visat sig att lagstiftningen inte h ar varit tillräckligt flexibel. D en h ar blivit allt m in d re effektiv och har lett till snedvridande effeker av o lik a slag. K ritik en m ot aktievinstbeskattningen har gått ut på att reg lern a är o likform iga, orättvisa o c h krångliga. De har givit u p p h o v till såväl sk a tte p lan e rin g som inlåsningseffekter. K ontrollm ö jlig h etern a är brist­ fälliga o ch sk a tte in täk tern a h ar varit förhållandevis sm å. U n d e r u tred n in g sarb etet har o lik a m etoder d iskuterats för att få e k o n o m isk t riktiga lösningar o ch en k la och lättilläm pade regler. I p ro p o sitio n en anförs att den av k o m m itté n föreslagna portföljm etoden för ak tievinstbeskattningen h ar u p p e n b a ra fördelar från tilläm pningso ch effektivitetssynpunkt m en h ar sådana avvikelser från traditionella b esk attn in g sp rin cip er att det inte går att få nödvändig förståelse för en sådan om läggning. D et förslag som regeringen nu lägger fram syftar till en en h e tlig och likform ig b eskattning av alla typer av k ap italin k o m ste r i en enda förvärvskälla. Förslaget bygger på p rin cip en att hela den n o m in ella vinsten vid en försäljning skall tas u p p till beskattning, oavsett innehavstidens längd o ch u ta n indexering av anskaffningsvärdena. Dessa p rin c ip e r genom förs även i fråga o m fastigheter o ch an d ra tillgångar. F ö rlu ster vid försäljningar skall enligt förslaget också behandlas m er en h e tlig t än i dag. I fråga o m m ark n ad sn o terad e värd ep ap p er är avsikten att fö rlu ster skall få kvittas fullt ut m ot vinster vid försäljning sam m a å r av m o tsvarande värdepapper. I övrigt får fö rlu ster dras av till 70 % vid in k o m stb eräk n in g en , och u n d ersk o tt som u p p k o m m e r S r beaktas sam m a å r i form av sk a tte re d u k tio n m ed 30 % härav. D en g enom snittsm etod som i dag gäller för a k tie r med innehavstid på m inst två år, skall tilläm pas g enerellt beträffande alla ak tier m.fl. finansiella in stru m e n t. Tills vidare S r också en m odifierad schablon tilläm pas för m ark n a d sn o te ra d e a k tier m .m . A nskaffningsvärdet S r enligt schablonen tas u p p till 20 % av försäljningspriset efter avdrag för o m kostnader. I m o tio n Sk452 av A lf W ennerfors (m ) (y rk an d en a 2 —4) som väckts u n d er den allm ä n n a m otio n stid en avvisas utredningsförslaget om en portföljm etod för ak tievinstbeskattningen. M otionären anser att be­ skattn in g en bör utgå från S k tisk a vinster och fö rlu ster och att vinster och fö rlu ster bö r behandlas lika. U tskottet fin n er att dessa m otio n sy rk an d en i väsentliga delar har tillgodsetts genom regeringens förslag och att någon särskild åtgärd inte påkallas m ed an le d n in g av dessa y rkanden.

I m o tio n en (y rk a n d e n a 1 och 6) krävs också a tt ak tieförsäljning i fåm ansföretag u n d e r vissa förh ållan d en skall anses som rörelse och att ak tiein n eh a v up p till e n viss nivå stim uleras genom förm ånliga skatte­ regler. U tskottet fin n e r in te skäl att förorda ett sådana undantag. U tskottet avstyrker alltså m o tio n en i dessa delar.

I m o tio n Sk59 (y rk a n d e n a 26 i d en n a del, 32, 33 o ch 35) begär m o tio n ärern a en gen erell rätt till anstånd ett år m ed skatten på aktievinster, förslag o m indexering av anskaffningsvärdena för ak tier och en sn a b b u tre d n in g o m avskaffande av aktievinstbeskattningen. I m otion Sk453 säger Sven E ric L orentzon m.fl. (m , yrkande 3) nej till skärpt reavinstbeskattning. M otion Sk444 av Lars W erner m.fl. (v) in n e h å lle r d äre m o t krav på en sk ä rp n in g av reavinstbeskattningen på aktier m ed 550 m ilj. k r. F rån sam m a håll yrkas med a n led n in g av p ro p o sitio n en — i m o tio n Sk81 (y rk a n d en a 21 och 25) — avslag på förslagen o m en sc h ab lo n för b erä k n in g av anskaffningsvärdet och om e n full kvittningsrätt för fö rlu ster på vissa aktier. E nligt utskottets u p p fattn in g in n e b är regeringens förslag om ak tie­ vinstbeskattningen o c h beskattningen i övrigt av k ap italin k o m ste r avse­ värda förb ättrin g ar. G e n o m att reg lern a så långt som m öjlig S r en enhetlig u tfo rm n in g o c h att skattesatserna sänks kan de snedvridande effekter som n u v ara n d e regler m edför begränsas. Sam tidigt S r m an ett jäm n are skatteuttag o c h en likartad b eh a n d lin g av k ap italin k o m ste r och an d ra inkom ster. E n ligt utskottets m en in g in n e b är förslaget också an d ra prak tisk a fö rd e lar i fö rh å lla n d e till vad som n u gäller. I fråga om in k o m stb eräk n in g en in n e b är förslaget välm otiverade sk ärp n in g ar. D ärtill k o m m e r att in c ita m en ten till skatteflykt av det slag som grasserat u n d e r senare tid på detta beskattningsom råde m otverkas genom d en nya u tfo rm n in g en . Med hänsyn till de grundläggande kraven om en likform ig beskatt­ ning m ed en fö rdelningspolitiskt acceptabel profil kan utskottet inte ställa sig bakom de nyss återgivna kraven på lä ttn a d er i aktievinstbe­ skattningen, o ch u tsk o ttet finner inte h eller skäl att förorda sådana sk ä rp n in g a r som föreslås av vänsterpartiet. Även i övrigt är p ro p o sitio ­ nen enligt utskottets u p p fattn in g väl avvägd i de n u återgivna delarn a. Med d et an fö rd a tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n och avstyrker m o­ tio n e rn a i dessa delar.

M o tio n ern a Sk59 o ch Sk96 angår också vissa detaljbetonade frågor. D en fö rstn äm n d a m o tio n e n in n e h å lle r y rk an d e n o m att realisations­ förlust på p rem ieo b lig a tio n e r bö r vara fullt avdragsgill (y rk an d e 37) o ch om att frågan o m reavinstbeskattning av fordringar i stället bö r lösas en lig t reg lern a o m rän ta (y rk an d e 36). E nligt den sistnäm nda m o tio n en b ö r rän ta på konv ertib la sku ld eb rev behandlas som rän ta o ch inte, såsom föreslås i p ro p o sitio n e n , u td e ln in g (yrkande 28). Y rkande 29 i d e n n a m o tio n in n e b är e tt y rk an d e o m avslag på proposi­ tio n e n vad avser b e h a n d lin g e n av o p tio n e r, eftersom det fram lagda förslaget enligt m o tio n ä re rn a s u p p fattn in g kan få snedvridande effekter i vissa situ atio n er.

N är det gäller reaförluster på p rem ieo b lig a tio n e r skulle det först­ n äm nda förslaget leda till oläm pliga effekter genom att k u rsfö rän d rin g ­ a rn a före o c h efter en vinstdragning då skulle k u n n a utnyttjas för ej avsedda sk attelättn ad er. A tt rän ta och realisationsvinst enligt pro p o si­ tio n en beskattas i sam m a förvärvskälla in n e b är att p roblem en i sam ­ band m ed g ränsdragningen m ellan rän te in k o m ste r o ch reavinster i sto r u tsträ ck n in g fö rsvinner på inkom stsidan. På avdragssidan blir det m ed regeringens förslag d en skillnaden att e n reaförlust i p rin cip endast är avdragsgill m ed 70 % . F ö r övriga m a rk n a d sn o te ra d e fordringar in n e ­ h åller förslaget d o ck ett u n dantag från d en n a avdragsbegränsning. D ärigenom ä r y rk an d e t i m o tio n en i allt väsentligt tillgodosett. S k uldebrev som kan utbytas m ot a k tie r bö r enligt p ro p ositionen behandlas en lig t reglerna för aktier. I fråga o m beskattningen av o p tio n e r, som i dag vilar på o lika lösningar i rättspraxis, in n e b är p ro p o sitio n e n att o m råd e t regleras, o ch förslaget gru n d as i d en n a del på ingående överväganden som redovisas utförligt i p ropositionen. U tskottet kan inte fin n a att m o tio n ä re rn a åb ero p at några skäl som fö rry ck er b ed ö m n in g en att regeringens förslag även i dessa d elar är väl avvägda. M ed det anfö rd a tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n och avstyr­ ker m o tio n e rn a i dessa delar. I sam band m ed stru k tu rra tio n a lise rin g kan regeringen u n d er vissa fö ru tsättn in g ar o ch efter särskild p rö v n in g medge befrielse från realisa­ tionsvinstbeskattning. I pro p o sitio n en föreslås i stället en obetingad rätt till uppskov m ed beskattningen i sådana fall. O m försäljningen avser ak tier i fåm ansföretag fordras dock an sö k an till skattem yndigheten. I m o tio n Sk432 yrkas att n u varande regler ändras. U tskottet h a r inte något att e rin ra m ot förslaget i propo sitio n en .

R ea v in st på ö v r ig lös egen d om

V inst vid försäljning av lösöre m .m . som säljaren haft m er än fem år är skattefri. Ä r in nehavstiden k o rtare än två år är hela vinsten skatte­ pliktig. Vid längre in n e h av än två å r trappas sk a tte p lik te n gradvis av. O m eg en d o m en förvärvats genom arv eller gåva är vinsten alltid skattefri. I p ro p o sitio n e n föreslås att dessa regler ändras. V insten skall alltid vara sk attep lik tig i full utsträckning. F rå n försäljningspriset m edges avdrag för in k ö p sp ris, förbättringskostnader m .m ., och återstående belopp skall i sin h elh et tas up p till beskattning. I fråga om personligt lösöre in n e b ä r förslaget att m an altern ativ t får d ra av 25 % av försälj­ ningspriset. F rå n su m m an av vinsterna på personligt lösöre medges avdrag m ed 50 000 kr. V idare föreslås att avdrag in te skall medges för reafö rlu ster på egendom avsedd för personligt b ru k . I m o tio n e rn a Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 39) och Sk52 av M ona S ain t C yr och M argareta G ard (m ) yrkas avslag på prop o sitio ­ nen. D en fö rstn äm n d a m o tio n en in n e h å lle r också ett y rkande om en generell rätt till uppskov ett år med betalningen av skatten på reavinst­ er. I d e n sistn äm n d a m o tio n en yrkas i an d ra h an d ett fribelopp på

300 000 kr. vid försäljning av konst och an tik v ite te r. A n d rah an d sy rkandet in n e b är också att försäljning från d ö d sbon skall u n d an tas från beskattning. V idare yrkas i m o tio n Sk390 av förste vice ta lm a n Inge­ gerd T roedsson och Lars A h lm a rk (m ) att konst o ch a n tik v ite te r inte skall reabeskattas efter fem års innehav. E n av g ru n d p rin c ip e rn a för sk attereform en ä r att m an in te längre skall godta skattefria o m råd e n som lockar till skatteflykt. R eform en in n e b är också en allm ä n sk ä rp n in g av kapitalbeskattningen. I pro p o si­ tio n e n åberopas också som skäl för förslaget att m an kan konstatera att konst o ch an d ra värdeförem ål i allt högre grad utnyttjas vid k ap italp la­ ceringar. E nligt utskottets up p fattn in g är det d ärfö r väl m o tiverat att slopa n u v ara n d e undantag. I fråga om personligt lösöre in stäm m er utskottet också i att m in d re vinster vid försäljning av vanligt bohag m .m . inte bö r beskattas. U t­ skottet h ar inte h eller något att e rin ra m ot d et schablonavdrag som föreslås vid försäljning av sådan egendom eller m ot frib elo p p et 50 000 kr. Med an led n in g av en av m o tio n e rn a kan näm n as att förslaget i dessa d elar in n e b är att hu v u d d elen av de av yttringar som sk e r när d ödsbon avvecklas k o m m e r att bli skattefria även i fortsättningen. M ed det anfö rd a tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n o ch avstyrker m o tio n e rn a i dessa delar.

R e a lisa tio n sv in st på fa stig h e te r och b o sta d srä tter

Vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter skall enligt förslaget i p ro p o sitio n e n vinsten beräknas enligt en n o m in e ll m etod, vilket in n e­ b är att in d e x u p p rä k n in g en av anskaffningsvärden för fastigheter avskaf­ fas. Ä ven uppskovsreglerna för fastigheter slopas. E n egenföretagares reavinster på fastigheter o ch bostadsrätter skall också beskattas som inkom st av kapital. U n d er inn eh av stid en gjorda värdem inskningsavdrag m .m . skall tas up p som in tä k t av närin g sv erk ­ sam het. D etsam m a skall gälla k ostnader för värd eh ö jan d e rep a ra tio n e r o ch u n d e rh å ll som lagts ned på en sådan fastighet eller bostadsrätt u n d er en fem årsperiod före avyttringen. K ostnader för värdehöjande re p a ra tio n e r och u n d e rh å ll som återläggs skall vid v instberäkningen b ehandlas som förbättringskostnader. O m en näringsfastighet elle r en bostadsrätt i näringsverksam het övergår till privatbostad skall värde­ m inskningsavdrag m .m . och kostnaden för värd eh ö jan d e rep a ra tio n e r och u n d e rh å ll tas u p p som intäkt av n äringsverksam het på sam m a sätt som o m en avyttring skett. S katteuttaget skall enligt förslaget begränsas genom en alternativregel (takregel) som in n e b är att reavinster får beräknas till 30 % av försälj­ n in g sin täk ten för privatbostadsfastighet eller privatbostad som är p er­ m anentbostad. F ö r övriga privatbostadsfastigheter o ch privatbostäder får reavinsten beräknas till 60 % . F ö r dödsbon skall 60-procentsregeln

enligt förslaget gälla g en e rellt för alla sådana bostäder. F ör näringsfas­ tig h eter o ch sådana b ostadsrätter sorn ingår i en n äringsverksam het föreslås att reavinsten får beräk n as till 90 %. E n lig t förslaget skall en p erm an en tb o stad i p rin c ip vara en bostad d är d en skattskyldige varit bosatt m inst tre av de senaste fem åren . B o sättning m in st ett å r skall godtas o m den skattskyldige förvärvar fastigheten till ett m arknadsm ässigt pris och u n d e r den ytterligare fö ru tsättn in g en att den skattskyldige in te h ar ägt fastigheten u n d e r ett å r elle r m er u ta n att ha varit bosatt där. F ö r bostadsrätter skall d en skattepliktiga försäljningsintäkten anses m otsvara k ö p eskillingen ö k ad eller m inskad m ed an d e le n i fö re n in g ­ ens netto sk u ld eller n etto fö rm ö g e n h et vid försäljningstillfållet. A vdrag medges för ett o m k o stn ad sb elo p p avseende anskaffningskostnader m .m ., b erä k n at på m otsvarande sätt. E nligt en m otsvarande altern ativ ­ regel som för fastigheter får reavinsten tas up p till 30 % , 60 % eller 90 % av försäljn in g sin täk ten plus bostadsrättens an d e l i fö reningens n e tto sk u ld eller m inus an d e le n i föreningens förm ö g en h et vid försälj­ ningstillfållet. R ätten till avdrag för s.k. v ärdehöjande rep a ra tio n e r begränsas enligt förslaget. K ostnader för re p a ra tio n e r av detta slag skall få in rä k n a s i o m k o stn ad sb elo p p et endast för de senaste fem åre n före avyttringstill­ fället o ch endast om b elo p p et u n d e r ett år överstiger 5 000 kr. D e i p ro p o sitio n e n föreslagna övergångsbestäm m elserna för realisa­ tionsvinst på fastigheter in n e b ä r att om k o stn ad sb elo p p et vid försäljning senast d en 31 decem b er 1999 får beräk n as genom att det o m k o stn ad s­ belo p p som skulle gällt vid försäljning d en 31 d ecem b er 1990 enligt då gällande regler ökas m ed fö rbättringskostnader m .m . som lagts ned på fastigheten u n d e r tiden m e lla n den 1 ja n u a ri 1991 och avyttringstillfäl­ let. Vid o m kostnadsbeloppets b erä k n in g skall in d e x u p p rä k n in g ske m ed åtta — och inte m ed fyra — års förskjutning. F ö r bostadsrätterna utform as övergångsbestäm m elserna så att den skattepliktiga andelen hän fö rlig till en avyttring av en bostadsrätt som anskaffats före den 1 ja n u a ri 1987 b erä k n as som 60 % av reavinsten år 1991, 75 % år 1992 o ch 90 % år 1993. En sådan övergångsregel skall d ock enligt förslaget ej få tilläm pas o m vinsten beräk n as enligt någon av schab lo n reg lern a. I m o tio n Sk59 (y rk a n d en a 30 och 31) av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas avslag på p ro p o sitio n e n i vad avser avskattning o ch återläggning av värdem inskningsavdrag o ch kostnader för värdehöjande re p a ra tio n e r i en näringsfastighet. I flera m o tio n er tas d et föreslagna slopandet av rätten till in d e x u p p ­ rä k n in g o ch avskaffandet av u p p skovsinstitutet upp. I m otion Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas avslag på p ro p o sitio n en s förslag i dessa avseenden o ch full in d e x u p p rä k n in g av anskaffningsvärdet (y rk an d e 28) sam t att m an i fortsättningen skall ha uppskovsregler för såväl fastigheter som bostadsrätter (y rk an d e 29). I sam m a m o tio n (y rk a n d e 26 i d e n n a del) krävs att m öjligheter till anstånd m ed betalningen av reavinstskatten införs. I m o tio n Sk327 (yrkande 1) av C arl B ildt m.fl.

(m ) fram ställs ett lik n an d e y rk an d e i fråga o m in d e x u p p rä k n in g och uppskov sam t en u tre d n in g om slo p an d e av reabeskattning av bostäder. I m o tio n Sk62 y rk ar M artin O lsson (c) avslag på p ro p o sitio n en och begär ett nytt m odifierat förslag. B irgitta H am b raeu s och G ö ra n E ng­ ström (båda c) vill enligt m otion Sk54 att riksdagen avslår p ro p o sitio ­ nen i vad avser uppskovsreglerna o ch begär ett nytt förslag om uppskov även för bostadsrätter. V idare föreslås i m o tio n Sk96 (yrkande 25) av O lo f Johansson m.fl. (c) att m an b e h å lle r en m öjlighet till uppskov efter särskild prövning, t.ex. vid byte av bostad av m edicinska skäl, h an d ik ap p sk ä l eller åldersskäl. D en föreslagna u tfo rm n in g en av takregeln kritiseras i några m o tio ­ ner. I m o tio n e rn a Sk58 (yrkande 21) av C arl Bildt m.fl. (m ), Sk96 (y rk a n d e 26) av O lo f Johansson m.fl. (c) o ch Sk83 Ingrid H em m ings­ son o ch M ona S aint Cyr (båda m ) krävs att reavinsten får b eräknas till sk attetaket bestäm s till 60 % av försäljn in g sin täk ten för näringsfastig­ heter. I m o tio n Sk81 (y rk an d en a 26 o c h 27) av Lars W ern er m.fl. (v) begärs ett skattetak på 15 % av fö rsäljningsintäkten för privata p e rm a ­ n entbostäder och inget tak för övriga bostäder. Förste vice ta lm a n n en Ingegerd Troedsson (m ) y rk ar i m o tio n Sk73 att skatten begränsas till högst 9 % vid ett dödsbos försäljning av sm åh u s efter en person som varaktigt bebott huset. E n ligt tre m o tio n er ä r den i p ro p o sitio n e n föreslagna regeln om värd eh ö jan d e rep a ra tio n e r alltför begränsad. I m o tio n ern a Sk59 (yr­ kande 31) av C arl Bildt m.fl. (m ), Sk95 (y rk a n d e 2) av Agne H ansson och M a ria n n e Jönsson (båda c) och Sk96 (y rk an d e 27) av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) yrkas att värdehöjande rep a ra tio n e r u n d e r en 1 O-årsperiod beaktas. Vad först gäller frågan om en avskattning och återläggning av värdem inskningsavdrag o ch kostnader för värd eh ö jan d e rep a ra tio n e r i en näringsfastighet m otiveras förslaget i p ro p o sitio n e n med ett behov att fö rh in d ra skatteplanering. D en om stän d ig h eten att kostnader av detta slag dras av i inkom stslaget n äringsverksam het m edan h ärem o t svaran­ de vinster skall hänföras till inkom stslaget kapital skulle från skattesy n p u n k t göra det o m otiverat lönsam t att k öpa fastigheter elle r bo­ stadsrätter m ed stort reparatio n sb eh o v , rep a re ra d em och d ärefter sälja dem . U tskottet in stäm m er d ärför i att kostn ad er för värdehöjande re p a ra tio n e r m .m . — av praktiska skäl dock endast de som dragits av i den lö p an d e beskattningen inom den senaste fem årsperioden före avyttringen — alltid bö r återläggas i inkom stslaget näringsverksam het. U tskottet tillsty rk er således p ro p o sitio n en i d e n n a del och avstyrker m o tio n Sk59 y rk an d e n a 30 och 31. Vad d ärefter beträffar frågan att slopa rätten till in d e x u p p rä k n in g och uppskov fin n er utskottet i lik h et med bostadsutskottet att det är väsentligt att u n d a n rö ja de sk illn ad e r som i dag finns vid reavinstbe­ sk attn in g en av fastigheter och bostadsrätter. M ot bakgrund härav och att ett slo p an d e av in d e x u p p rä k n in g en och u p p skovsinstitutet in n e b är betydande fö re n k lin g a r i system et tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n även i d e n n a del och avstyrker de h är b eh a n d la d e m otionsyrkandena.

B eträffande d en föreslagna takregeln n o te ra r utskottet att bostadsut­ skottet in te h a r fu n n it a n le d n in g till in v ä n d n in g ar i vad avser u tfo rm ­ ningen. Med hänsyn h ä rtill och då u tsk o ttet fin n e r de föreslagna reglerna läm pliga och väl avvägda tillsty rk er u tsk o ttet p ro p o sitio n e n i d e n n a del o c h avstyrker sam tliga de i detta avsnitt b ehandlade m o tio n sy rk an d en a. I fråga om för h u r lång tid före avyttringen v ärd e h ö jan d e rep a ra tio n e r skall få tillgodoräknas i avdragshänseende a n slu te r u tsk o ttet sig till den u p p fattn in g som fram förs i p ro p o sitio n e n att kostn ad er för rep a ra tio ­ ner som ligger långt bak i tiden till sto r del kan ses som personliga levnadskostnader m otsvarande fö rb ru k ad e re p a ra tio n e r u n d er en lång m ellanliggande period. På g ru n d härav o ch av de p rak tisk a skäl som åberopas i p ro p o sitio n e n b iträ d er utskottet förslaget att begränsa det b erö rd a avdraget till k o stn a d ern a u n d e r de senaste fem åren före avyttringstillfället i den m ån beloppet u n d e r ett år överstiger 5 000 kr. U tskottet tillsty rk er följaktligen p ro p o sitio n e n i d e n n a del och avstyr­ ker de a k tu ella m o tio n e rn a i m otsvarande del.

O m läggning av bostadsbeskattningen

B o sta d sb e sk a ttn in g e n s u tfo r m n in g i a llm ä n h e t

D en i p ro p o sitio n e n föreslagna om läggningen av bostadsbeskattningen in n e b är i huv u d sak följande. F astigheter skall klassificeras antingen som privatbostadsfastighet och redovisas i inkom stslaget kapital eller som näringsfastighet. S m åhus (en- eller tvåfam iljs) sam t bostadshus på jord b ru k sfastig h et räknas som bostäder (privatbostadsfastighet) om de helt elle r till övervägande delen används för e lle r är avsedda för ägarens eller h o n o m närstående p ersoners p erm a n en t- e lle r fritidsboende. Ä ven to m tm a rk som är avsedd att bebyggas för sådana än d am ål räk n as som privatbostadsfastig­ het. Privatbostad som ingår i dödsbo får hänföras till d en n a kategori u n d e r fyra k a len d e rå r efter dödsfallet. B ostadsrätt i s.k. äkta bostadsföretag skall räk n as som privatbostad. S chablo n b esk attn in g en av allm ännyttiga bostadsföretag och s.k. äkta bostadsföretag (vanligen bostadsrättsföreningar) behålls. A n d ra fastigheter b lir näringsfastighet o ch skall redovisas i in k o m st­ slaget n äringsverksam het enligt i huvudsak o fö rä n d ra d e regler i övrigt. S chablonbeskattningen av sm åhus dvs. av en- o ch tvåfamiljsfastighete r slopas. S katt för in n eh av et tas ut enligt fastighetsskattelagen. Be­ skattningen av ägarens bostad på ett jo rd b ru k (n o rm a lt mangårdsbyggnaden) bryts u t u r inkom stslaget näringsverksam het. A ven i detta fall tas skatt för in n eh av et u t enligt fastighetsskattelagen. F astighetsskatten för sm å h u s föreslås u ppgå till 1,5 % av taxerings­ värdet o ch för hyreshus till 2,5 % av taxeringsvärdet. Initialt föreslås fastighetsskatten reduceras för n y p ro d u k tio n . F r.o.m . år 1991 föreslås gälla för bostadsfastigheter att någon fastighetsskatt inte tas ut u n d e r de första fem å re n efter byggandet sam t att halv fastighetsskatt tas ut

u n d e r de följande fern åren. U töver förslaget om reducerad fastighets­ skatt för den fram tida n y p ro d u k tio n e n föreslås vissa övergångsregler för uttagande av fastighetsskatt för hyreshus o ch sm åhus. F ö r hyreshus in n e b ä r övergångsreglerna att någon fastighetsskatt in te tas ut för årgång 1973—1976 u n d e r år 1991, att det inte tas ut någon fastighets­ skatt för årgång 1979— 1990 sam t halv fastighetsskatt för årgång 1975—1978 u n d e r å r 1992, att det inte tas ut någon fastighetsskatt för årgång 1981 — 1990 sam t halv fastighetsskatt för årgång 1977—1980 u n d e r år 1993 osv. till dess att övergångsreglerna för de totalt berörda 18 årgångarna är avvecklade efter nio år. F ö r sm åhus in n e b ä r övergångsreglerna att fastighetsskatten nedsätts till 1,2 % av taxeringsvärdet å r 1991 och 1992 sam t genom att det tas u t halv fastighetsskatt för årgång 1986—1990 u n d e r år 1991, för årgång 1987—1990 u n d e r å r 1992, för årgång 1988—1990 u n d e r å r 1993, för årgång 1989—1990 u n d e r å r 1994 sam t för årgång 1990 u n d e r å r 1995. D e nu redovisade förslagen avses fö ru to m vissa äldre bestäm m elser träd a i kraft den 1 ju li 1990 o ch tilläm pas första gången vid 1992 års taxering. U nderlaget för beskattningen, beskattningen av u th y rd a bostäder m .m . tas up p u n d er särskilda ru b rik e r.

I m o tio n Sk59 (y rk an d e 44) av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas att sch ab lo n ­ beskattningen av sm åh u s bibehålls o ch att högst 50 % av taxeringsvär­ det m edräknas. V idare (y rk an d e 46, delvis) yrkas att fastighetsskatt skall utgå på 1989 års nivå. Y rkanden av sam m a in n e b ö rd fram ställs i m o tio n Sk327 (y rk a n d en a 6 o ch 7 resp. y rk an d e 4), också den väckt av C arl B ildt m.fl. (m ). 1 d en sistn äm n d a m o tio n en (y rk an d e 3) begärs även ett införande av avdragsrätt för rep a ra tio n e r i sm åhus. I m o tio n Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c) yrkas att fastighetsskatten för sm åh u s bestäm s till 1,2% (y rk an d e 32) o ch att övergångsbestäm ­ m elsern a utform as så att ingen fastighetsskatt utgår för årgångarna 1986— 1990 och halv fastighetsskatt för årgångarna 1981 — 1985, med en successiv avveckling av re d u c erin g arn a över tiden. A gne H ansson o ch M arianne Jönsson (båda c) y rk ar i m o tio n Sk95 (y rk a n d e 3, delvis) att fastighetsskatten skall vara 1,2% och att övergångsbestäm ­ m elser införs av i huvudsak sam m a in n e b ö rd som i c e n te rn s ovan­ n ä m n d a partim o tio n . N är det gäller flerfam iljshus yrkas i m o tio n ern a Sk59 (y rk an d e 46 i d e n n a del) och Sk327 (y rk an d e 5) av C arl B ildt m.fl. (m ) att höjn in g ­ e n av fastighetsskatten från o ch m ed 1990 rivs upp. O lo f Johansson m.fl. (c) y rkar i m o tio n Sk96 att fastighetsskatten för hyreshus bestäm s till 2 % (yrkande 33). V idare yrkas i ce n te rn s p a rtim o tio n ingen fastighetsskatt för de fem senaste årgångarna av hus o ch halv fastighets­ skatt för de fem årgångarna d essförinnan (y rk an d e 34). A gne Hansson o ch M arianne Jönsson (båda c) h ar fram ställt ett yrk an d e av liknande in n e b ö rd i m otion Sk95 (y rk an d e 3, delvis). Vad gäller p ro p o sitio n en s förslag till beskattning av jo rd b ru k e ts fastigheter yrkas i m o tio n ern a Sk59 (y rk an d e 43) av C arl B ildt m.fl. (m ) o ch Sk96 (y rk a n d e 31) av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) avslag på

p ro p o sitio n e n . Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) y rk ar i m otion Sk453 (y rk a n d e 4) a tt avdragsrätten behålls för u n d e rh å ll av mangårdsbyggnad. B ostadsutskottet h ar i sitt y ttran d e tillstyrkt p ro p o sitio n e n såvitt n u är i fråga o ch avstyrkt m o tio n ern a i m otsvarande delar. A ven sk atteutskot­ tet vill fram h ålla att den ifrågavarande om läggningen av bostadsbeskatt­ ningen utgör ett viktigt led i sk a tte re fo rm e n , som syftar till att åstad­ k o m m a en sam h ällsek o n o m isk t effektiv beskattning sam tidigt som fö rd elningspolitiska m ål uppfylls. U tskottet tillsty rk er följaktligen p ro ­ p o sitio n en i dessa delar och avstyrker m o tio n e rn a i m otsvarande delar.

U n d e r la g e t fö r b o sta d sb e sk a ttn in g e n , m .m .

E n ligt p ro p o sitio n e n bör und erlag et lö r beskattningen vara taxerings­ värdet, åtm in sto n e på k o rt sikt. E n översyn bör d o ck göras. I det sam m a n h an g et bö r enligt regeringen också analyseras o m effekterna av de nya höjda taxeringsvärdena o ch uttaget av fastighetsskatt övergångs­ vis i några fall kan ge ett oskäligt beskattningsresultat. I m o tio n Sk327 (y rk an d e 8) av C arl B ildt m.fl. (m ) kritiseras b o en d ebeskattningens n u v ara n d e k o p p lin g till taxeringsvärdet och be­ gärs en u tre d n in g i syfte att avveckla sm åhusb esk attn in g en . Med sam ­ m a m otiv begär K arl-G östa Svenson o c h Evy M öller (båda m ) i m o tio n Sk827 en avveckling av fiastighetstaxeringssystemet. A ven i m o tio n Sk351 av Birgit Friggebo (fp) yrkas en avveckling av den a llm ä n n a fastighetstaxeringen o ch en övergång till en m e ra schablonartad bostadsbeskattning. I m o tio n Sk81 av Lars W ern er (yrkande 48) begärs ett u tta la n d e om att d e n löpande beskattningen b ö r vara låg och att avskattningen främ st b ör ske genom b eskattning av reavinster. I sam m a m o tio n (yrkande 49) o ch i m o tio n Sk352 (y rk a n d e 2) av Jan S trö m d ah l (v) föreslås att b eskattningen knyts till b ruksvärdet. E lving A ndersson (c) begär i m o tio n Sk318 en u tre d n in g i syfte att avveckla d en n u v ara n d e bostadsbeskattningen o ch in fö ra en m öjlighet för k o m ­ m u n e rn a att ta ut en differentierad skatt m ed o lik a niv åer för närings­ verksam het, å re tru n tb o e n d e o ch fritidsboende. Vad särskilt gäller frågan o m besk attn in g en av bostäder i attraktiva o m rå d e n yrkas i ett flertal m o tio n er ä n d rin g a r av beskattningsreglerna i syfte att åstadkom m a en lin d rin g av beskattningen. I m o tio n ern a Sk410 av V iola F u ru b je lk e o ch M aj-Inger Klingvall (s) o ch Sk392 (y rk a n d e 7) av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) yrkas sålunda en särb eh an d ­ ling vid fastighetstaxeringen av skärgårdsfastigheter som bebos p erm a­ nen t. I m o tio n Sk829 av A lf W ennerfors m.fl. (m ) begärs i ett liknande syfte en översyn av taxeringsreglerna. H ugo A ndersson m.fl. (c) fö re­ slår i m o tio n Sk407 (y rk an d e 1) en u tre d n in g o m en k o m m u n a l fastighetsskatt för fastighetsägare som inte bor p e rm a n e n t i k o m m u n e n o ch (y rk a n d e 2) en re d u c erin g av taxeringsvärdena för perm an en tb ebodda skärgårdsfastigheter m ed en särskild lägesfaktor. I m otion Sk74 (y rk a n d e 26) av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) föreslås o lik a taxeringsnivåer för p erm a n en tb o e n d e och fritidsboende.

I några m o tio n e r h a r speciella värderingsfrågor tagits upp. I m otion Sk833 begärs d irek tiv till en u tre d n in g m ot ö vervärdering av långtidsu th y rd a to m ter. I m o tio n Sk392 (y rk a n d e 8) av Inger S ch ö rlin g (m p) föreslås en lin d rin g av b eskattningen av villor med energibesparande installationer. Inledningsvis vill utskottet fram h ålla att fastighetsstaxeringen fortfa­ rande fram står som ett läm pligt u n d erla g för bedöm ningen av m ånga skattefrågor och att d en för n ärv a ra n d e in te kan undvaras. Som näm nts ovan k o m m e r frågan n u att tas u p p i en översyn. Med hänsyn härtill kan det för n ärv aran d e inte anses a k tu e llt för riksdagen att göra något u tta la n d e i frågan, o ch utskottet avstyrker d ärför m o tio n ern a Sk327, Sk827, Sk351, Sk81, Sk352 o ch Sk318 såvitt avser underlaget för beskattningen m .m . B eträffande fö ru tsättn in g arn a för p e rm a n en tb o e n d e i våra skärgårdar har bostadsutskottet tidigare uttalat att åtgärder bör vidtas i den m ån sc h ab lo n in täk te n s u tfo rm n in g inte ger avsedd effekt och att regeringen bör å te rk o m m a till riksdagen om b o en d e k o stn a d sö k n in g a rn a för den bofasta skärgårdsbefolkningen utvecklas på ett oacceptabelt sätt. Bo­ stadsutskottet v id h å lle r i sitt nu av läm n ad e y ttran d e den n a u ppfattning och föreslår ånyo att riksdagen begär en översyn av frågan o m beskatt­ ningen av fastigheter i vissa attrak tiv a skärgårdsom råden o ch i an d ra o m rå d e n av sto rt intresse i rek rea tio n ssa m m a n h an g . U tskottet h ar tidigare vid sin b eh a n d lin g av frågan o m ä n d rin g a r i v illaschablonen kon staterat att det är fö ren at m ed stora svårigheter att hitta en tillfredsställande lösning på skärgårdsbefolkningens särskilda regionala p ro b lem . Så sent som hösten 1989 (bet. 1989/90:SkU10) e rin ra d e utskottet o m att en lösning på sikt av dessa pro b lem hängde sam m an med åtgärder även in o m bostadspolitikens och regio n alp o liti­ kens o m råd e n . D et b ör fram hållas att effekterna av fastighetstaxeringen redan beaktades vid de då a k tu ella ä n d rin g a rn a av förm ögenhetsbe­ skattn in g en och k o m m e r att vägas in även vid de ä rn d rin g a r som förestår. Ä ven arvs- o ch gåvobeskattningen k o m m e r att ses över, bl.a. med a n led n in g av 1990 års fastighetstaxering. Vid utfo rm n in g en av dessa förslag k o m m e r de a k tu ella frågorna att beaktas. U tskottet kan på sam m a sätt som vid sin tidigare b eh a n d lin g av dessa frågor instäm m a i m o tio n ä re rn a s syfte att u n d erlätta situ atio n en för de bofasta i skärgården. Frågan ä r som tidigare näm nts enligt p ro p o sitio n e n på väg att ses öv er, o ch i det sam m anhanget skall bl.a. analyseras om effekterna av de nya höjda taxeringsvärdena o ch uttaget av fastighetsskatt övergångsvis i några fell kan ge ett oskäligt beskattningsresultat. M ed hänsyn till d en u p p m ä rk sa m h e t som regeringen ägnar åt de ifrågavarande regionala p ro b lem en finner utskottet em el­ lertid att någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte k an anses påkallad. U tskottet avstyrker således dessa m o tio n er. Vad gäller taxeringen av to m te r som u p p låtits m ot långtidskontrakt är d etta enligt u tsk o ttet en fråga som b ö r tas up p i sam band m ed nästa a llm ä n n a fastighetstaxering av bostads- och fritidsfastigheter. N är till­ räcklig erfaren h e t v u n n its av d en pågående fastighetstaxeringen av detta bestånd bö r givetvis en sam lad u tv ä rd e rin g ske av utfallet och en

b ed ö m n in g göras av vilka fö rä n d rin g ar i taxeringsreglerna som är påkallade. E tt ställningstagande till d en av m o tio n ä re rn a aktualiserade frågan bö r ske i ett sådant stö rre sam m anhang. U tskottet avstyrker d ärfö r m otion Sk833. Vad därefter gäller en lin d rin g av beskattningen av villor med energibesparande in stallatio n e r har utskottet i an d ra sam m anhang m otsatt sig att skattereg lern a utnyttjas för stim u la n ser av det slag som m o tio n ä re rn a föreslår. Stöd till energ ib esp aran d e åtgärder kan enligt utskottets m en in g utform as på ett en k la re o ch bättre sätt genom t.ex. d ire k ta bidrag än genom åtg ärd er vid beskattningen. U tskottet vidhål­ ler sin up p fattn in g i d etta hänseende och avstyrker Sk392 yrk an d e 8.

U th y r n in g av b ostäd er

Förslaget i p ro p o sitio n e n in n e b ä r att in tä k t av u th y rn in g m .m . av privatbostad, som inte ä r att hän fö ra till näringsverksam het, beskattas som intäkt av kap ital till d en del den överstiger 4 000 kr. Vid u th y rn in g av ägt sm åh u s m edges h äru tö v e r avdrag m ed 20 % av b ru tto in tä k te n . Vid a n d ra h a n d su th y rn in g av hyreslägenhet, d är in täk ­ ten också skall beskattas i inkom stslaget kapital till den del den överstiger 4 000 kr., elle r vid u th y rn in g av bostadsrätt m edges i stället för nyss n äm n d a procen tav d rag avdrag för d en del av d en egna hyran elle r föreningsavgiften som b elö p er på det som hyrts ut. Dessa avdrag avses täcka kostn ad er för u n d e rh å ll och rep a ra tio n m .m . I övrigt medges avdrag i huvudsak e n b a rt för rän to r. 4 000-kronorsavdraget medges inte vid u th y rn in g till den skattskyldiges eller d e n n e närståen­ des arbets- eller uppdragsgivare. 1 de fallen medges skäligt avdrag. I m o tio n ern a Sk422 av E lisabeth Fleetw ood och B irgitta Rydle (båda m ), Sk445 av Kjell Jo h an sso n m.fl. (fp) o ch Sk450 (y rk an d e 5) av G ö th e K nutson o ch G u lla n L indblad (båda m) yrkas att det vid u th y rn in g av fritidsbostad skall finnas kvar ett skattefritt belopp, f.n. 8 000 kr. M o tio n ärern a y rk a r genom gående att beloppet höjs till ett halvt basbelopp. M ot b akgrund av den k ritik som gällande regler på detta o m råd e utsatts för av flera u tre d n in g a r u n d e r åren s lopp an slu te r utskottet sig till föredragande statsrådets u p p fattn in g att de nu bö r ersättas av nya bestäm m elser. De regler som föreslås i p ro p o sitio n e n o ch som in n eb är att sam tliga typer av in k o m ster från u th y rn in g av privatbostäder be­ skattas uppfyller enligt utskottets u p p fattn in g kravet på likform ighet o ch enkelhet. U tskottet tillsty rk er följaktligen p ro p o sitio n e n i d en n a del och avstyrker de n u b eh a n d la d e m o tio n e rn a i m otsvarande del.

K o m m u n a la b o sta d sfö re ta g

I m o tio n ern a Sk59 (y rk a n d e 45) av C arl B ildt m.fl. (m ) och Sk327 (yrkande 2), likaledes av C arl B ildt m.fl. (m ), föreslås att även allm ä n ­ nyttan och äkta bostadsföretag skall beskattas enligt den konven tio n ella m etoden.

U tskottet in stäm m er i bostadsutskottets u p p fattn in g att d en n u v ara n ­ de sch ab lo n b esk attn in g en av allm ännyttiga bostadsföretag och bostads­ rättsföreningar b ö r behållas i avvaktan på förslag av bostadsrättstaxerin g sk o m m itté n (Fi 1989:01, dir. 1989:27), som u tre d e r m öjligheterna att ta fram ett nytt system för fastighetstaxering av hus ägda av bostadsrättsföreningar. U tskottet avstyrker d ärfö r m o tio n e rn a i berört hänseende.

I n d u str ifa stig h e te r

I m o tio n Sk444 (y rk a n d e 3) å te rk o m m e r Lars W e rn er m.fl. (v) med ett y rk an d e att in d ustrifastigheter beläggs m ed fastighetsskatt. Skatten bör enligt m o tio n ä re rn a avvägas så att statens in k o m st därav uppgår till 2 m iljard er kr. Lika lite som tidigare ä r bostadsutskottet b erett att n u tillstyrka förslaget. S katteu tsk o ttet d elar bostadsutskottets u p p fattn in g och avstyr­ ker m o tio n en i d e n n a del.

Förm ögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt

S k attereform en om fattar in te förm ögenhetsskatten o ch arvs- och gåvo­ skatten. F ö rm ögenhetsskatten ändrades i höstas med hänsyn till resul­ tatet av den pågående fastighetstaxeringen, m ed v erkan fr.o.m . 1991 års taxering. F ortsatta överväganden rö ra n d e förm ögenhetsskatten och arvs- och gåvobeskattningen pågår inom finan sd ep artem en tet. Avsikten ä r att resultatet av d etta arbete skall redovisas senare i år. I m o tio n Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, y rk an d e 5) begärs ett u ttalande om att fö rm ögenhetsskatten bö r sänkas genom h ö jn in g av det skattefria g ru n d b e lo p p e t och o m att skatten bö r göras p ro p o rtio n ell m ed en skattesats på 1 % . Y rkandet innefattar också ett slopande av sam beskattningen av m a k ar o ch barn. I m o tio n Sk403 av C arl Bildt m.fl. (m , yrk an d e 7) krävs ett p rin c ip u tta la n d e om att förm ögenhetsbe­ skattningen skall avskaffas på sikt och o m att o lik a lättnader tills vidare bör genom föras. V idare yrkas i m o tio n Sk89 y rk an d e 6 ett uttalan d e om att uttaget av inkom stskatt o ch förm ögenhetsskatt bör begränsas till to ta lt högst 50 % av inkom sten. Y rkanden o m änd rin g ar i begränsningsregeln fram ställs även i m o tio n ern a Sk320 av C arl Bildt m.fl. (m , y rk an d e 2) o c h Sk58 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 23). I d en fö rstn äm n d a av dessa båda m o tio n er yrkas att sp ä rrb elo p p et beräk­ nas till högst 65 % m ot n u v ara n d e 75 % vid 1991 års taxering. D en sistnäm nda m o tio n en in n e b är att skatten begränsas till 50 % vid 1992 års taxering. I m o tio n Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v) yrkas därem ot sk ä rp n in g a r dels genom än d rin g a r i skatteskalan (y rk a n d e 50) och dels genom sk ärp ta v ärderingsregler och åtgärder m ot m a n ip u le ra n d e med lån (y rk an d e 51). I m o tio n Sk444 av Lars W ern er m.fl. (v, yrkande 7) begärs en sk ä rp n in g av förm ögenhetsskatten m ed 2 m iljard er k ronor. S am beskattningen av förm ö g en h et tas u p p i flera m o tio n er. I m otio­ n e rn a Sk319 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, yrk an d e 1), Sk340 av

In g b ritt Irh a m m a r och S tina G ustavsson (c) o ch Sk403 av C arl B ildt m .fl. (m , y rk a n d e 10) yrkas att sam beskattningen av förm ö g en h et slopas. M otsvarande y rk an d e fram ställs i m o tio n Sk305 av M artin O lsson (c) i fråga o m sam beskattningen av m akars förm ö g en h et. I m o tio n e rn a Sk302 av G u lla n L indblad och G ö th e K nutson (m ), Sk307 av M artin O lsson o ch G u n h ild B olan d er (c), Sk403 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 10), Sk398 av In g em ar Eliasson o ch Kjell Jo h a n sso n (fp) o ch Sk372 av M a ria n n e A ndersson och B irger A ndersson (c) yrkas att sam beskattningen av m ak ar o ch b arn slopas. De båda sistnäm nda m o tio n e rn a avser sam beskattningen av fo sterföräldrar o ch fosterbarn. B eträffande arvs- o ch gåvobeskattningen yrkas i m o tio n e rn a Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, y rk a n d e 7), Sk334 av B irger A ndersson o ch M a rtin O lsson (c, i d e n n a d el), Sk403 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 13) o ch Sk420 av H åkan H ansson o ch G ö ra n E n g strö m (c) att det skattefria gåvobeloppet höjs. M o tio n ern a Sk89 y rk an d e 8, Sk334 o ch Sk403 y rk a n d e 13 in n e b ä r även att grundavdraget vid arvsbeskatt­ ningen skall höjas. E n lig t m o tio n Sk403 y rk an d e 12 bö r m an på sikt anpassa arvs- o c h gåvobeskattningen till fö rh å lla n d en a i övriga no rd is­ ka länder. I m o tio n Sk389 y rk an d e 2 yrkas att arv som genom testam ente tillfallit en av u trik e sd ep a rte m e n tet godkänd b iståndsorgani­ sation skall u n d a n ta s från arvsskatt. I flera m o tio n e r yrkas också lättn ad er i beskattningen av kapital som lagts ned i företag. Så yrkas i m o tio n e rn a Sk58 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 22), Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, y rk an d e 4), Sk320 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk a n d e n a 1 o ch 2), Sk341 av G u lla n L indblad och G ö th e K nu tso n (m , y rk an d e 1), Sk348 av F ilip F ridolfsson m.fl. (m ,fp,c), Sk354 av Bengt W esterberg m.fl. (fp, y rk an d e n a 1 och 2), Sk406 av H åk an H ansson o ch G ö ra n E ngström (c), Sk698 av O lo f Jo hansson m.fl. (c, y rk an d e 5) o ch Sk320 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk a n d e n a 3 o c h 4) att förm ögenhetsskatten på arb etan d e kapital i sm å och m e delstora företag slopas. Y rkandet i d en sistnäm nda m o tio n en avser också gåvoskatten. E n del av dessa m o tio n sy rk a n d en avser också a n d ra åtgärder för att u n d e rlä tta generationsskiften i fam iljeföretag. A ven i m o tio n Sk339 av Sten Svensson m.fl. (m ,fp,c, y rk an d e 1) yrkas lättn ad er i arvs- o c h gåvoskatten i sam band m ed generationsskiften i fam iljeföretag. E tt y rk an d e som avser vissa lättnader i fö rm ö g en h ets­ skatten m en som h a r sam band m ed p ro b lem en i sam band m ed genera­ tionsskiften fram ställs i m o tio n Sk339 y rk an d e 2, d ä r m o tio n ä re rn a y rk a r befrielse från förm ögenhetsskatt på kapitalfö rsäk rin g som tagits m ed tan k e på generationsskiften i fam iljeföretag. Ä ven värd erin g sreg lern a fö r bö rsn o terad e ak tier o ch O T C -aktier m .m . tas u p p i några m o tio n er. Så yrkas i m o tio n Sk403 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk an d e 8) ett u tta la n d e o m att b örsnoterade a k tie r b ö r tas u p p till 65 % m o t n u v ara n d e 75 % av m arknadsvärdet. V idare yrkas i m o tio n e rn a Sk359 av Sten Svensson m.fl. (m ,fp,c) och Sk403 av C arl B ildt m.fl. (m , y rk a n d e n a 9 o ch 14) ett u tta la n d e om att O T C -aktier och lik n a n d e b ö r värderas till 30 % av substansvärdet vid förm ögen­ h etsbeskattningen o ch vid arvs- och gåvobeskattningen.

7 R iksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

E nligt utskottets m ening saknas det skäl att nu föregripa regeringens ställningstaganden till de överväganden som pågår in o m fin an sd ep arte­ m en tet rö ra n d e förm ögenhetsskatten o ch arvs- o ch gåvoskatten. U t­ skottet förutsätter att regeringen k o m m e r att pröva sam tliga nu a k tu e l­ la frågor o ch avstyrker m o tio n ern a i dessa delar.

A llm änt om företagsbeskattningen

G en o m de fö rä n d rin g ar i företagsbeskattningen som beslutades hösten 1989 (p ro p . 1989/90:50, bet. SkU lO , rskr. 96) har riksdagen tagit det första steget m ot en om läggning av d e n n a beskattning. E n utgångs­ p u n k t för d en inledda sk attereform en ä r att åstadkom m a en kraftig sä n k n in g av skattesatsen. E n sådan åtgärd förutsätter — liksom för in k om stbeskattningen i övrigt — en o m fattande b red d n in g av skatteba­ sen. B land de allm ä n n a m otiven för en om läggning m ärks behovet av en in te rn a tio n e ll h arm o n iserin g o ch önskv ärd h eten av att m inska inlåsningen av kapital. M ålsättningen redan i sam band m ed riksdagens tidigare beslut var att sänka bo lagsskattesatsen från 52 % till 30 % . För att få en m ju k a re övergång till det nya system et sänktes bolagsskattesatsen i det första steget till 40 % sam tidigt som vissa begränsningar gjordes i reserverin gsm öjligheterna. R ätten till avsättningar i investeringsfondssystem et slopades m ed något tillfälligt undantag. R ätten för aktiebolag m.fl. ju rid isk a p erso n er att göra n edskrivning av lager begränsades från 50 % till 40 % . Vissa ä n d rin g a r gjordes även vad gäller avskrivningsm ö jligheterna. I p rin cip slopades rätten att göra avskrivning på skeppsk o n tra k t, o ch prim äravdraget på byggnader avskaffades. D en sänkta bolagsskattesatsen och in sk rän k n in g arn a i reserveringsm öjligheterna slår igenom redan vid 1990 års taxering för de aktiebolag m.fl. ju rid is­ ka p erso n e r som har bokslut fr.o.m . d en 31 d ecem ber 1989. F ö r de företag som hade avslutat sina räk e n sk ap e r före den n äm n d a tid p u n k ­ ten får reg lern a genom slag vid 1991 års taxering. 1 p ro p o sitio n 1989/90:110 föreslås att reform en nu fullföljs i enlig h et m ed d en ursp ru n g lig a m ålsättningen. Bolagsskattesatsen sänks till 30 % från o ch med 1992 års taxering. D en generella rätten att bilda reserver i lager tas bort och m öjligheten att i an d ra form er bilda obeskattade reserver in sk rän k s kraftigt. E n ny generell reserveringsm öjlighet, sk atteutjäm ningsreserv (SU R V ), föreslås. A ktiebolag o ch a n d ra ju rid isk a p ersoner som får rätt till skatteutjäm ningsreserv skall k u n n a g ru n d a sina avsättningar an tin g en på det egna k apitalet eller — m ed tanke på företag med ett litet eget kapital — de lö n e r som betalats ut till anställda. E genföretagarna berördes inte av de nyss näm n d a begrän sn in g arn a av lagernedskrivningsrätten. Skälet var att fysiska p erso n e r inte fick del av någon stö rre skattesänkning u n d e r ink o m ståret 1989. D en sk atte­ sän k n in g som genom förts för in k o m ståret 1990 förutsätter enligt p ro ­ p o sitionen in te h eller några stö rre b egränsningar av reserveringsm öjlig­ h etern a för en skilda näringsidkare. M öjligheten att göra avsättning till

investeringsreserv slopas d o ck red a n fr.o.m . 1991 års taxering. Ö vriga beg rän sn in g ar i reserveringsrätten genom förs fr.o.m . 1992 års taxering då också en sk ild a närin g sid k are får tillgång till skatteutjäm ningsreserv. D e en sk ild a n äringsidkarnas SU R V -avsättningar föreslås få gru n d as på såväl det egna kapitalet som företagets lö n esu m m a. Som ett alternativ skall en sk ild a n äringsidkare få göra avsättningar till sk atteu tjäm n in g s­ reserv som — i lik h e t m ed inkom stbaserad avsättning till d en n u v ara n ­ de resultatu tjäm n in g sfo n d en — grundas på in k o m stern a. D e n n a alter­ nativa avsättningsm öjlighet u n d e rlä tta r bl.a. vid nystart av företag. D et h a r enligt p ro p o sitio n e n varit m öjligt att inom ra m e n för vad som ä r godtagbart u r n eu tra lite tssy n p u n k t u tfo rm a egenföretagarnas reserveringsm öjligheter något generösare än en lig t utredningsförslaget. M ed hänsyn till d en m öjlighet som egenföretagarna h ar i förhållande till lö ntagare att utny ttja sk a tte k re d ite r för k o n su m tio n , förordade U R F m e r begränsade reserveringsm öjligheter än för aktiebolagen. U n­ d e r u tred n in g sarb ete t har prövats att ge egenföretagare tillgång till y tterligare en företagsform som skulle k u n n a skapa ett "staket" m ellan närin g sv erk sam h eten och p riv atek o n o m in . E n sådan företagsform sk u lle ge en enskild närin g sid k are bättre m ö jlig h eter att utvidga sin v erk sam h et utan att behöva välja aktiebolagsform en. E tt förslag om s.k. särskild redovisningsform (SRM ) h ar arbetats fram , m en frågan måste utredas ytterligare. N är det gäller b eskattning av n äringsverksam het som drivs i handelsbolagsform föreslås inte a n n a t än nödvändiga an p assn in g ar till det nya skattesystem et. Frågan om handelsbolag kan göras till skattesubjekt skall prövas vidare i sam band m ed att frågan o m särskild redovisningsm etod för egenföretagare utreds. I m o tio n e r som väckts med an led n in g av p ro p o sitio n e n förordas en fortsatt översyn av företagsbeskattningen i o lik a h änseenden. E n lig t m o tio n Sk81 yrk an d e 12 av Lars W e rn er m.fl. (v) bö r en översyn syfta till regler som in n e b är att de m in d re företagen inte skattem ässigt m issgynnas g entem ot de stö rre börsbolagen. M o tio n ärer­ na vill också i y rk an d e 29 resp. 56 fortsätta att u tred a en s.k. p ro d u k ­ tionsfaktorskatt o ch real b eskattning i företagssektorn. E n a n n a n vm o tio n , A17 y rk an d e 9 av Lars W erner m.fl., in n e h å lle r ett förslag om att en särskild skatt på företagens vinst och fö rm ö g e n h et skall arbetas fram . I m o tio n Sk94 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) finns flera yrk an d en o m att riksdagen skall göra uttalan d en i o lik a frågor o ch begära k o m p le tte ra n d e förslag från regeringen. Y rk a n d en a 1 o c h 2 gäller ett u tta la n d e att företagsbeskattningen skall g ru n d as på en positiv inställ­ n ing till sm åföretagare, utgå från sm åföretagarnas fö ru tsättn in g ar och att reg lern a skall vara en k la och tydliga. R egeringen skall enligt m o tio n en utarb eta förslag till skatteregler som uppfy ller dessa krav. F öretag som d riv e r v erksam heter i an d ra k o m m u n e r än h em k o m m u ­ n en skall enligt m o tio n en s y rk an d e 4 vara skyldiga att o m v an d la dessa v erk sa m h eter till d o tterbolag elle r självständiga bolag m ed egen och fullständig ekologisk, ek o n o m isk o ch social b o k fö rin g o ch redovisning.

M otio n en in n e h å lle r, yrk an d e 12, även en begäran att riksdagen skall uttala att en in te rn a tio n e ll anpassning inte får m edföra m inskade m ö jligheter att styra verk sam h eten för att skydda m iljön och nå viktiga sociala o ch sam h ällsek o n o m isk a mål. Vad först gäller sk attefö rh ållan d en a för de sm å företagen har dessa frågor varit en m ycket viktig del av det u tred n in g sarb ete som ligger till g ru n d för de förslag som n u lagts fram i p ro p o sitio n e n . Dessa förslag kännetecknas av en strävan att åstadkom m a n eu tra lite t m ellan inkom s­ ter från o lik a v erksam heter o ch att skapa likartade föru tsättn in g ar för o lika verksam hetsform er så långt detta är m öjligt att åstadkom m a. Som fram går av p ro p o sitio n e n pågår ytterligare utred n in g sarb ete för att kom m a till rätta m ed o lik a pro b lem som kan u p p k o m m a n är en egenföretagare vill utvidga sin verksam het. E n m odell som skulle ge m öjlighet till expansion på likartade villk o r som aktiebolag utan att bolagsform en behöver väljas har prövats u n d er u tredningsarbetet. Det finns em ellertid kvarstående p roblem som måste få en ytterligare belysning. I det sam m an h an g et skall också prövas o m handelsbolagen skall k u n n a utgöra skattesubjekt. E nligt skatteutskottets m ening finns det inte an led n in g för riksdagen att göra u tta la n d en o m fortsatt över­ syn m .m . i enlighet m ed v-m otionens yrk an d e 12 e lle r m p-m otionens yrkande 1 o ch 2. B eträffande vad som anförts i d e n sistnäm nda m otionen o m en k la och tydliga regler vill utskottet e rin ra om att det k o m m e r att ske en tagtekniskt in rik tad översyn av reglerna för att dessa skall bli överskådligare. U tskottet anser inte h eller att det finns skäl att beställa förslag i enlighet med vad som yrkats i den ovan n äm n d a m o tio n en Sk94 yrk an d en a 4 och 12 av K rister S kånberg m.fl. (m p). D et är självfallet så att en h arm o n iserin g av skattereglerna till in te rn a tio n e lla fö rh å lla n ­ d en , som delvis utgör en bakgrund till förslagen i p ro p o sitio n e n , inte h in d ra r att viktiga sociala och sam hällsekonom iska m ål kan uppnås. T värtom kan den föreslagna sk attereform en förväntas ö k a effektiviteten i ek o n o m in och d ärigenom få positiv betydelse också på det m iljö p o li­ tiska och socialpolitiska o m rådet. Sam m anfattningsvis avstyrker utskottet m o tio n ern a Sk81 yrk an d e 12 o ch Sk94 yrk an d en a 1, 2, 4 och 12 m ed hänvisning till vad som här ovan anförts. Beträffande de frågor om alternativa skattem o d eller som tagits u p p i v-m otionens yrkande 29 o ch 56 vill utskottet n äm n a att det u n d er u tredningsarbetet har gjorts en gru n d lig prö v n in g av dessa frågor. U R F valde en n ettovinstbeskattning efter n o m inalistiska p rin cip er. M ot en real m etod talar redan det skälet att en sådan m etod knappast före­ ko m m e r i om världen. Till d etta k o m m e r att beskattningen i hushållssektorn förutsätts ske enligt n o m inalistiska p rin cip er. U tskottet avstyr­ ker m o tio n Sk81 yrk an d e 29 och 56 om en fortsatt u tre d n in g av dessa frågor. U tskottet avstyrker också yrkande 9 i v:s m o tio n A17 med begäran om att regeringen skall få i u p p d rag att lägga fram ett förslag o m en särskild skatt på företagens vinst och förm ögenhet.

D en n u v ara n d e vinstdelningsskatten bygger på en real beskattning. En b eskattning av företagen enligt n o m in a listisk a p rin c ip e r förutsätter att vinstdelningsskatten upphävs, vilket föreslås i p ro p o sitio n e n . U tskottet tillsty rk er förslaget o ch avstyrker d ärm e d y rk an d e 15 i v-m otionen Sk81 o m att behålla vinstdelningsskatten.

G en e re lla och regionalt in rik ta d e åtgärder för att stim u le ra nyföreta­ gande i glesbygd yrkas i m otion Sk396 av Kjell Ericsson och G öran E ngström (båda c). I m o tio n en tas u p p flera frågor som rö r skattereg­ lernas u tfo rm n in g o ch i vissa h än see n d en förordas särskilda lättn ad er i fråga o m företagandet i glesbygd. D et gäller t.ex. avsättning till SURV, särskilda kvittningsregler u n d e r de fem första å re n av en ny verksam ­ het och stim u la n ser i form av avdrag vid in k om stbeskattningen för sp aran d e i eget eller andras företag. M o tio n en gäller även åtgärder beträffande socialavgifter från reg io n a lp o litisk sy n p u n k t. Frågan om n edsättning av sociala avgifter i stö d o m rå d en a behandlas i socialförsäkringsutskottets k o m m an d e b etän k a n d e med a n led n in g av p roposition 1989/90:76 om reg ionalpolitiken. S k atteu tsk o ttet avstyrker m ot den n a b ak g ru n d m o tio n en s yrkande om ett tillk än n ag iv an d e till regeringen i dessa frågor. E n an n a n fråga som utskottet ta r u p p red an här gäller förslaget i m o tio n Sk58 y rk an d e 2 av C arl B ildt m.fl. (m ) om att kapitalvinster inom bolagssektorn skall beräknas efter sam m a p rin c ip e r som gäller för kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och värdepapper. Detta h ar också föreslagits i m otion Sk59 av C arl B ildt m.fl. M otionsförslaget avser in d e x u p p rä k n in g av anskaffningsvärdet. M ed hänvisning till u t­ skottets ställningstagande tidigare i d etta b etän k a n d e till m o tio n Sk59 i b erö rd a delar avstyrker utskottet även m o tio n Sk58 yrkande 2. Y tterligare en fråga av p rin cip iellt intresse ta r utskottet också up p i d etta sam m anhang. D et gäller dubbelbeskattningen av aktiebolag m.fl. ju rid isk a personer. P ropositionen in n e b ä r att o rd n in g en med d u b b el­ b eskattningen behålls. I motsats till utredningsförslaget förordas dock att A nnellavdragen och avdragsrätten för u td e ln in g på m edlem sinsatser i kooperativa föreningar, som i båda fallen ä r k n u tn a till tillskjutet k apital, skall finnas kvar. Som m otiv härfö r anförs att i eko n o m isk t avseende är d e n n a form av lättnad m otiverad även i ett skattesystem m ed låga skattesatser. I frånvaro av lä ttn a d er u p p k o m m e r näm ligen en d isk rim in e rin g av sådana investeringar som finansieras m ed nyem is­ sion (tillskjutet kapital) i fö rh ållan d e till investeringar som finansieras m ed k v arh å lln a vinstm edel eller m ed lånat kapital. D essutom föreslås i p ro p o sitio n e n ett avskaffande av 70-procentsavdraget för u td eln in g på ak tier i ej b ö rsn o tera d e aktiebolag. D enna lättnad h ar en m er generell u tfo rm n in g än A n nellavdraget och är inte kopplad till tillskjutet kapital. E m e llertid h a r 70-procentsavdraget den betydelsen i dagens skattesystem att det m ed fö r en skattem ässig balans m ellan ägaruttag i form av lön o ch i form av u tdelning. D en n a balans u p p n ås enligt p ro p o sitio n en utan något särskilt utdelningsavdrag i det föreslagna system et med generellt sänkta skattesatser.

Frågor rö ra n d e d u b b elb esk a ttn in g e n i aktiebolagen h ar tagits u p p i m otion Sk58 yrk an d e 3 av C arl B ildt m.fl. (m ). I m o tio n en förordas att dubbelb esk attn in g en av ak tieu td e ln in g a r successivt slopas genom införande av av rä k n in g för erlagd bolagsskatt vid beskattningen av aktieägaren fr.o.m . 1992. E tt lik n a n d e yrkande finns i den u n d e r allm än n a m otio n stid en väckta m o tio n en Sk320 y rk an d e 7 av C arl Bildt m.fl. (m ). E nligt y rk an d e 6 i d en sistnäm nda m o tio n en skall 70-procentsavdraget vid a k tie u td e ln in g a r behållas o ch beloppsgränsen för avdragsunderlaget höjas till 25 % av aktiek ap italet eller högst 1 000 000 kr. U tskottet tillstyrker förslagen i p ro p o sitio n e n i fråga om b ibehållen du bbelbeskattning med de föreslagna undantagen. D etta in n e b är att utskottet avstyrker m o tio n e rn a Sk58 y rk an d e 3 och Sk320 y rk an d e n a 6 och 7.

Bolagsskattesats och skatteutjämningsreserv

R egeringens förslag in n e b är att bolagsskattesatsen sänks till 30 % . D en redan inledda avvecklingen av investeringsfondsystem et fullföljs och den generella rätten till n ed sk riv n in g på lager tas bort. Flera skäl talar enligt p ro p o sitio n e n för att b ehålla vissa m öjligheter till reserveringar också i det nya skattesystem et. E tt viktigt skäl för att tillåta en generell reserveringsm öjlighet, s.k. skatte utjämningsre serv (SU R V ), ä r att u tjä m n a sk illn a d e rn a m ellan ko stn ad ern a för finansiering m ed eget o ch frä m m a n d e kapital utöver vad som följer av sän k n in g en av skattesatsen o c h A nnellavdragen. S k atteutjäm ningsreser­ ven gör d et också m öjligt att i viss m ån åstadkom m a en kvittning av förluster m ot tidigare års vinster. A vsättningar till SU R V skall k u n n a uppgå till högst 30 % av företagens beskattade egna k apital (K-SURV). F öretag m ed litet eget kapital kan altern ativ t göra reserv erin g ar på m axim alt 15 % av lö n e­ su m m an (L-SURV). S katteu tjäm n in g sreserv en skall k u n n a utnyttjas av aktiebolag, ek o n o m isk a fö re n in g ar o ch an d ra ju rid isk a p erso n er som beläggs m ed 30 % bolagsskatt. I avvaktan på stiftelse- och föreningssk attek o m m ittén s förslag görs inga ä n d rin g a r i fråga om skattskyldighe­ tens o m fattn in g för stiftelser och ideella fö ren in g ar och föreslås att m öjligheten till S U R V -avsättningar inte skall vara tillgängliga för dessa. S katteutjäm ningsreserv k o m m e r in te h eller att vara tillgänglig för bl.a. förvaltningsföretag, investm entföretag, aktiefonder, allm ännyttiga bo­ stadsföretag, bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Särskilda regler skall gälla för handelsbolag. Dessa in n e b ä r bl.a. att u n derlaget för SURV beräk n as hos handelsbolaget. E n sk ild a näringsidkares avsätt­ ningar till skatteu tjäm n in g sreserv k o m m e r också att styras av särskilda regler. U tskottet å te rk o m m e r till SU R V -avsättningar i egenföretag i det följande. 1 m otion Sk81 y rk an d e 13 o c h 14 av Lars W ern er m.fl. (v) hem ställs att p ro p o sitio n e n avslås i d e n n a del o c h att särskilda övergångsregler för den u p p lö sn in g av reserv er som föranleds av förslaget skall utarbe-

tas. E n an n a n fråga gällande SURV h a r tagits u p p av C arl Bildt m.fl. (m ) i m o tio n Sk58 y rk an d e 1. M o tio n ärern a föreslår ett system med s.k. M INI-SURV för sm å, nystartade företag m ed utgångspunkt från de överväganden som gjorts i d en n a fråga u n d e r u tredningsarbetet. Mo­ tion Sk320 yrkande 5 av C arl B ildt m.fl. (m ) in n e h å lle r ett lik n an d e yrkande. Med tanke främ st på kapitaluppbyggnaden i sm å företag förordas i m otion Sk94 y rk an d e 6 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) att ett företag skall k u n n a avsätta obeskattade ö verskott till en "reserv­ fond" m otsvarande 25 basbelopp. U tskottet instäm m er i de skäl för att tillåta en generell reservering som redovisas i p ro p o sitio n e n o ch tillsty rk er att system et m ed skatte­ utjäm ningsreserv införs. F öljaktligen avstyrker utskottet m o tio n Sk81 y rk an d e n a 13 och 14. B eträffande det förslag till reserveringsm öjlighet som lagts fram i m otion Sk94 yrkande 6 fram går av m o tiveringen till m otionsyrkandet att förslaget skall ge företagen goda m ö jligheter att återinvestera över­ skott i verksam heten genom att ö verskotten får behållas i form av en obeskattad reservering u p p till d en i y rk an d e t avsedda nivån. U tskottet vill fram hålla att system et med sk atteutjäm ningsreserv på det egna kapitalet tillgodoser bl.a. detta intresse. Någon beloppsm ässig begräns­ ning i avsättningsm öjligheterna h ar d ock inte föreslagits i p ro p o sitio ­ nen , och en sådan b egränsning bö r enligt utskottets u ppfattning inte införas. U tskottet avstyrker m otionsyrkandet. U n d er u tredningsarbetet övervägdes o lik a slag av s.k. M IN I-reserver som sk u lle ge bättre expan sio n sfö ru tsättn in g ar för sm å, nystartade företag. P ropositionen in n e h å lle r inte förslag o m en sådan särskild avsättningsm öjlighet för nya företag, något som b ör ställas i rela tio n till de allm ä n n a fö rb ättrin g ar skatteförslaget in n e b är. Y tterligare en SU R V -avsättningsm öjlighet sk u lle m ot d e n n a bakgrund san n o lik t kom m a att få en begränsad e k o n o m isk betydelse för de berö rd a aktie­ bolagen m.fl. I p ro p o sitio n en frångår m an också URF:s förslag om ett tak för S U R V -avsättningarna, vilket g ynnar kapitalintensiva sm åföre­ tag. U tskottet har d ärfö r inte fu n n it skäl att frångå ställningstagandet i p ro p o sitio n e n på d e n n a p u n k t o ch avstyrker d ärfö r y rk an d e n a om att införa regler om s.k. M IN I-SU R V i m o tio n ern a Sk58 yrk an d e 1 och Sk320 yrk an d e 5. Som utskottet n ä m n t inledningsvis finns d et i fråga om enskild näringsverksam het skäl som talar för avsättningsm öjlighe­ ter utöver K-SURV o ch L-SURV. U tskottet åte rk o m m e r till den n a fråga i det följande. E nligt prop o sitio n en skall underlaget fö r skatteutjämningsreserven i form av K-SURV utgöras av företagets egna kapital vid beskattnings­ årets utgång. Eftersom det ä r det beskattade egna kapitalet som skall ligga till gru n d för avsättning till SUR V skall årets inkom stskatt beaktas vid bestäm m ande av underlaget. S kattekostnaden får därvid räknas fram schablonm ässigt. T illgångarna skall värderas till skattem ässiga värden. I p rin c ip skall alla tillgångar o ch sk u ld e r beaktas vid beräk n in g av underlaget för K-SURV. A k tie r i d o tterbolag o ch an d ra näringsbetingade ak tier skall d o ck inte få ingå i underlaget. S kälet för

d en n a b egränsning är att und v ik a d u b b e lrä k n in g i vissa fall, t.ex. n är ett m oderföretag te c k n a r ak tier i sitt dotterföretag. A k tie r i u tländska dotterbolag skall enligt p ro p o sitio n e n få m ed räk n as till 65 %. U nderlaget för L-SURV skall m otsvara det b elopp som u n d e r året betalats i lön till arbetstagarna. F ö retag i intressegem enskap skall använda sam m a m etod för reservering, dvs. an tin g en K-SURV eller L-SURV. F ö r sådana företag m ed negativt k ap italu n d erlag beräknas en intäkt. M öjlighet skall finnas att kvitta ett negativt k a p italu n d erlag m ot ett positivt u n d erla g i ett a n n a t företag i k o n ce rn en . B eträffande de i p ro p o sitio n e n fram lagda förslagen om b erä k n in g av underlag för sk a tteutjäm ningsreserven h a r väckts en m otion som tar upp frågan i vilken o m fattn in g a k tie r i u tlän d sk a bolag skall få räknas in i K-SURV. I m o tio n e n , Sk58 y rk an d e 4 av C arl B ildt m.fl. (m ), förordas att ak tier i u tlä n d sk a dotterb o lag skall få m edräknas i u n d e r­ laget för K-SURV till 80 % . I vilken o m fattn in g ak tier i u tländska d o tterbolag skall få räknas in i skatteutjäm ningsreserv kan få betydelse i situ atio n er d är ett svenskt företag står i begrepp att köpa u p p ett a n n a t företag. E n prisskillnad kan u p p k o m m a d ärig en o m att svenska företag h ar m öjlighet att göra avsättningar baserade på det egna kapitalet. Vid kö p av ett svenskt företag k o m m e r det k ö p an d e företaget att få en u p p lö sn in g i sin egen skatteutjäm ningsreserv eftersom a k tie rn a i dotterbolaget inte får ingå i det kö p an d e företagets S U R V -underlag. D etta fö rh ållan d e kan dock förväntas påverka p rissättningen vid u p p k ö p e t o ch köparföretaget kan alltså på d et sättet få k o m p e n satio n för förlusten av S U R V -underlag. O m k ö p are n som altern ativ till u p p k ö p e t av det svenska företaget skulle k u n n a köpa ett utlän d sk t företag tillk o m m e r om ständigheten att priset inte kan fö rh a n d las på sam m a prem isser eftersom prissättningen i utlandsfallen inte påverkas av förlust av S U R V -underlag. E tt u p p k ö p av ett u tlä n d sk t företag skulle därm ed k u n n a ställa sig ofördelaktigare än ett u p p k ö p av ett a n n a t svenskt företag, något som har hävdats k u n n a få betydelse för m öjligheten för svenska företag att exp an d era i utlandet. Vad utskottet an fö rt o van har avsett endast effekterna vid själva uppköpstillfållet. E n ligt p ro p o sitio n e n b ö r även beaktas effekterna över hela livslängden för de altern ativ a p laceringarna. S killnaden i lönsam het ä r m in d re än d en skillnad som kan finnas i likviditetseffekt vid u p p k ö p e t och red u ceras om v in stern a i det u tlän d sk a företaget tas hem i form av skattefri u tdelning. V in ste rn a k o m m e r i så fall att öka det svenska m oderföretagets u n d erla g till K-SURV och m inska de svenska sk a tte b eta ln in g a rn a . D en n a m öjlighet m otiv erar enligt pro p o si­ tio n en i sig att det svenska och det u tlä n d sk a företaget prissätts olika. E n y tterligare aspekt som fram hålls i p ro p o sitio n e n är att en av sk atteutjäm ningsreservens fu n k tio n e r ä r att m ildra d u bbelbeskattning­ en av avkastningen på eget k apital o ch att det a rg u m e n tet för att in k lu d e ra a k tie rn a i u n d erla g et för K-SURV inte kan göras gällande om vin stern a kan tas hem i form av skattefri utdeln in g . Som h ar fra m h ållits i p ro p o sitio n e n är det fö ren at m ed stora svårig­ heter att k v antitativt sam m anväga de o lik a fak to rer som spelar in i

sam m anhanget. U tskottet d elar u p p fattn in g en i p ro p o sitio n e n att m e r­ parten av de u tlän d sk a ak tie rn a skall få räk n as in i underlaget. S am tidigt får nivån in te fastställas så att d e n in n e b ä r ett g y nnande av en expansion i u tla n d e t på bekostnad av en expansion i Sverige. U tskottet fö ru tsätter att regeringen följer utvecklingen härvidlag och om så bedöm s nödvändigt å te rk o m m e r i äre n d et. U tskottet vill d ock inte gå ifrån d en b e d ö m n in g som gjorts i p ro p o sitio n e n o m att de utländska a k tie rn a till 65 % skall få räk n as in i u n derlaget för SURV. U tskottet tillsty rk er således p ro p o sitio n e n i d e n n a del och avstyrker d ärm ed m o tio n Sk58 y rk a n d e 4.

Värdering av lager

I sam band m ed riksdagens beslut h östen 1989 o m en påbörjad sän k ­ ning av bolagsskattesatsen beslutades e n b egränsning i m öjligheten att bilda reserver i form av lagerreserver. N är sk a tte sän k n in g a rn a nu genom förs fu llt ut föreslås i p ro p o sitio n e n att d en generella rätten till n edskrivning på lager slopas. B eträffande lager i allm änhet föreslås i p ro p o sitio n e n att lagret skattemässigt in te skall få åsättas ett lägre värde än det högsta värde som är tillåtet enligt b estäm m elserna i 14 § första o ch a n d ra stycket bokfö­ ringslagen (1976:125), BFL. Som altern ativ till en sådan strik t värde­ ring skall d e t em ellertid vara tillåtet att ta u p p lagret till ett värde av 97 % av d et totala anskaffningsvärdet. Lager av fastigheter och lik n a n ­ de tillgångar sam t v ärd e p ap p er skall in te om fattas av den altern ativ a värderingsregeln. Ä ven fortsättningsvis skall lagret värderas enligt F IF U -m etoden (först in —först ut). V id v ärd erin g en antas alltså att de varor som finns i lagret ä r de som anskaffats senast. A lternativregeln för lagervärderingen h a r tagits u p p i m o tio n Sk58 yrkande 5 av C arl B ildt m.fl. (m ). I m o tio n e n yrkas att lager altern ativ t skall få värderas till 95 % av det totala anskaffningsvärdet. M o tio n ärer­ na hänvisar till att d etta öv eren sstäm m er m ed utredningsförslagets alternativregel, vilket en lig t m o tio n en m edger ett schablonm ässigt inkuransavdrag om 5% . Som fram går av vad utskottet ovan n ä m n t skall utg ån g sp u n k ten för lagervärderingen vara att lagret in te får värderas försiktigare än vad som följer av lägsta värdets p rin cip . B okföringslagen in n e h å lle r inte några sch ab lo n reg ler o m in k u ran s. V idare beaktas in te in k u ra n se n om v ärderingen gru n d as på anskaffningsvärdet. Förslaget i p ro p o sitio n e n o m att tillåta ett visst schablonm ässigt inslag i v ärd erin g en m otiveras av att detta förebygger p rak tisk a p ro b lem som kan u p p k o m m a vid en strik t v ärd erin g enligt bokföringslagens regler. U tskottet anser inte att det finns an le d n in g att gå längre än vad som föreslagits i p ro p o sitio ­ nen. F öljaktligen tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n s förslag om lager­ v ärdering o ch avstyrker m o tio n Sk58 y rk an d e 5.

I fråga om lager av djur i jo rd b ru k och renskötsel föreslås att dessa skall få tas u p p till lägst 85 % av den genom snittliga p ro d u k tio n sk o stn ad e n . D ju re n behöver d o ck in te tas u p p till högre belo p p än allm ä n n a saluvärdet. D ju r i jo rd b ru k och renskötsel skall alltid anses som lager. I m o tio n Sk74 y rk an d e 27 av In g er S chörling m.fl. (m p ) yrkas att re n a r inte skall betraktas som om sättningstillgång u ta n att de skall anses vara in v e n tarie r i n äringsverksam heten. U tskottet fin n er in te skäl att på g ru n d av vad som anförts i m o tio n en o m p rö v a ställningstagande­ na i p ro p o sitio n e n rö ra n d e b eh a n d lin g e n av lager av d ju r i jo rd b ru k o ch renskötsel. D en altern ativ a värderingsregeln in n e b ä r e m ellertid ett visst hänsynstagande till att d ju r — oavsett om de ä r avsedda för o m sä ttn in g och fö rb ru k n in g eller in te — alltid skall betraktas som lagertillgång. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n även i d e n n a del och avstyrker m o tionsyrkandet.

Avskrivningsregler

N uv aran d e avskrivningsregler b ehålls i huvudsak. D e ä n d rin g a r som föreslås gäller att av skrivningsrätten för befarat prisfall efter balansda­ gen på k o n trah e ra d e in te levererade in v e n tarie r skall slopas. V idare föreslås att de särskilda reglerna i inkom stslaget a n n a n fastighet om avskrivning på m askinell u tru stn in g avskaffas. I fråga o m m arkanlägg­ n ingar föreslås att hela anskaffningsvärdet skall få skrivas av o c h inte endast 75 % som gäller för n ärvarande. Skälet för d en sistnäm nda ä n d rin g e n är att den tek n isk a u tvecklingen och stru k tu rra tio n a lise rin g ­ ar in o m näringslivet to rd e ha bidragit till att i varje fall vissa typer av m arkanläggningar fått en m er begränsad ek o n o m isk varaktighet än tidigare. D et fram går av p ro p o sitio n e n att U R F har lagt förslag om att vid sidan av de generella avskrivningsreglerna tillåta en form av partiell d irektavskrivning. D en n a avskrivningsm odell, kallad nuvärdeavskriv­ ning, sk u lle rym m a m öjlighet till ett direktavdrag o m 84 % av en anskaffningskostnad i stället för avsk riv n in g enligt vanliga regler. F ör att nuvärdeavdraget skall k u n n a utnyttjas även u n d e r år då företagets skattepliktiga vinst u n d erstig er avdraget h a r U R F också föreslagit att det till d e n n a avskrivningsm öjlighet kopplas en m öjlighet att göra avsättningar till s.k. periodiseringsfonder. URF:s förslag o m n u v är­ deavskrivning och perio d iserin g sfo n d er har inte fullföljts. N uvärdeavskrivningen h a r tagits u p p i m o tio n Sk58 y rk an d e 6 av C arl Bildt m.fl. (m ). E nligt m o tio n en bör förslaget genom föras. O ckså enligt m o tio n Sk94 y rk an d e 7 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) förordas en o rd n in g m ed nu v ärd eav sk riv n in g i enlighet med u tred n in g en s för­ slag. U tskottet vill n äm n a att ett sådant system m ed n u v ärdeavskrivning som U R F föreslagit m edför k o m p lik a tio n e r av o lik a slag, på det ek o n o m isk a planet bl.a. i form av en icke önskvärd inlåsningseffekt. I p ro p o sitio n e n har också ifrågasatts o m m etoden skulle ge några m er påtagliga positiva effekter på företagens risktagande och likviditet.

E m e llertid h a r utskottet n o te ra t att det i p ro p o sitio n e n anges att vissa ytterligare överväganden i d etta äre n d e skall ske. U tskottet har därfö r in te någon an le d n in g att gå n ärm a re in på frågan i d etta sam m anhang. U tskottet avstyrker m o tio n e rn a Sk58 yrk an d e 6 o ch Sk94 y rk an d e 7.

I några m o tio n e r från d e n a llm ä n n a m otionstiden i år yrkas om ä n d rin g a r i reglerna för avskrivning på skogsbilvägar . E nligt m o tio n Sk378 y rk a n d e 2 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) b ö r ett d irektavdrag få ske för kostn ad er vid byggande av skogsbilvägar. Y rkandet gäller även skogsdikning. M o tio n ärern a fö ru tsätter härvid att bidrag för dessa än d a m å l skall avvecklas. E n direktavdragsrätt lör skogsbilvägar fö ro r­ das även i m o tio n e rn a Sk326 av B örje H ö rn lu n d o ch P er-O la E riksson (c) och i m o tio n Sk411 y rk an d e 2 av K arl E rik O lsson m.fl. (c). E nligt g ällande regler får värdem inskningsavdrag för skogsvägar ske m ed 10 % p er å r på h ela anskaffningsvärdet. S am m a gäller för täckd ik n in g a r. Ö p p n a d ik n in g a r får enligt h u vudregeln för m arkanlägg­ n in g a r skrivas av m ed 5 % p er år på 75 % av anskaffningsvärdet. S ärskilda regler gäller e m ellertid för d ik n in g a r som främ jar skogsbru­ ket. F ör dessa medges — liksom i fråga om anläggning av skog — o m e d elb a rt avdrag för hela kostnaden. A lla typer av m ark an läg g n in g ar som skall användas bara tillfälligt kan också dras av o m e d elb a rt till hela kostnaden. U tgår bidrag m inskas avskrivnings- eller avdragsrätten i m otsvarande m ån. U tskottet vill i sam m an h an g et e rin ra o m att bidraget till d ik n in g a r h ar avvecklats. P ro p o sitio n en in n e b ä r inga an d ra fö rä n d rin g a r i gällande regler än att av skrivningsunderlaget för sam tliga ty p e r av m a rkanläggningar höjs från 75 % till 100 % av anskaffningskostnaden. U tskottet h ar tidigare prövat y rk an d e n m ed m otsvarande in n e h å ll som de nu förevarande och h ar då avstyrkt dessa. U tskottet h ar inte fu n n it skäl att frångå den tidigare b ed ö m n in g ­ en och avstyrker m o tio n e rn a Sk378 y rk an d e 2, Sk326 och Sk411 y rk an d e 2.

Inkom stberäkning och förvärvskällor

B eskattning av aktiebolag kan enligt dagens regler ske i fem o lik a inkom stslag. I p ro p o sitio n e n föreslås att beskattning av alla in k o m ster i aktiebolag m.fl. ju rid isk a p erso n er skall ske i det nya inkom stslaget n äringsverksam het och enligt bokföringsm ässiga g ru n d e r. Någon u p p ­ d eln in g på o lik a förvärvskällor föreslås inte. U n d ersk o tt i förvärvskäl­ lan får d ras av vid b erä k n in g en av ink o m st av förvärvskällan närm ast följande beskattningsår. Inkom st på g ru n d av avyttring av a k tier och a k tie a n k n u tn a finansiella in stru m e n t skall liksom an d ra in k o m ster ingå i förvärvskällan m en in k o m stern a skall beräk n as för sig. A vdrag för u n d e rsk o tt får göras vid m otsvarande b erä k n in g närm ast följande beskattningsår. I a n s lu tn in g till p ro p o sitio n e n s förslag i d e n n a del hem ställs i m otion Sk94 y rk an d e 8 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) att riksdagen skall göra ett u tta la n d e av in n e b ö rd att överskott p å grund av kapital­ transaktioner genom sp e k u latio n u ta n fö r den o rd in a rie verksam heten

skall beskattas h ård a re än in k o m ster i den o rd in a rie verksam heten. I den m ån m o tio n ä re rn a syftar på i p ro p o sitio n e n berö rd a frågor angå­ en d e k ap italp lacerin g sak tier m .m . vill utskottet e rin ra om att de före­ slagna reg lern a in te in n e b är att aktiebolagen får en gynnsam m are situ atio n än vad som gäller för fysiska personer. U tskottet avstyrker m otionsyrkandet. I d en u n d e r a llm ä n n a m otionstiden väckta m o tio n en Sk361 y rk an d e 1 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) h ar tagits up p en fråga angående handel m ed förlustbolag. E n ligt m otionen bö r riksdagen göra ett u tta la n d e av in n e b ö rd att stora vinstgivande företag inte skall k u n n a köpa fö rlu ster i an d ra företag i sp ekulativt syfte. P ro p o sitio n en in n e b ä r att de särskilda in sk rä n k n in g a r som gäller i fråga o m m ö jligheten att utnyttja förlustavdrag efter ägarskiften be­ hålls. U n d e r utred n in g sarb etet h a r d iskuterats fö rä n d rin g ar av gällande regler, m en det återstår vissa ytterligare överväganden. S p ärregler före­ slås d ärfö r tills vidare överförda från förlustavdragslagen till SIL. U tskottet fin n er inte an led n in g för riksdagen att besluta o m e tt till regeringen rik tat tillkännagivande i frågan. U tskottet avstyrker d ärfö r m o tio n Sk361 y rk an d e 1. I en a n n a n m o tio n från den allm ä n n a m o tio n stid e n , Sk409 y rk an d e 1 av R olf C larkson m.fl. (m ), föreslås ett u p p h äv a n d e av de regler som begränsar m ö jlig h etern a att göra avdrag för underskott i rederirörelse. F ö r n ärv a ra n d e kan fysiska p erso n e r och a n d ra aktiebolag än börs­ bolag inte fritt kvitta u n d ersk o tt av red e rirö relse o c h luftfartsröreise m ot a n n a n inkom st. D et främ sta skälet till d e n n a b egränsning är m öjligheten att göra avskrivningar på fartyg o ch luftfartyg i väsentligt snabbare tak t än som svarar m ot d en faktiska värdenedgången. M ot bak g ru n d av att rätten till k o ntraktsavskrivning in te finns kvar i det nya skattesystem et föreslås att begrän sn in g arn a i rätten att kvitta u n ­ dersk o tt av red e rirö relse och luftfartsrö reise respektive u n d ersk o tt av verksam het i u tla n d e t avskaffas. M öjligheten att kvitta u n d ersk o tt k o m m e r i fo rtsättningen att följa de allm ä n n a reglerna. D ärm ed är m o tio n ärern as krav tillgodosett.

Fondavsättningar

R ätten att få avdrag för avsättningar till investeringsfond upphävdes sam tidigt som riksdagen i ett första steg till ett nytt företagsskattesystem sänkte bolagsskattesatsen från 52 % till 40 % . A vvecklingen av fondsy­ stem et fullföljs n u genom att lagarna om investeringsfond, återanskaffningsfond för fastighet, särskild fartygsfond o ch särskild nyanskaffningsfond föreslås upphävda. De n u varande eldsvådefonderna o m fo r­ mas till ersättningsfonder. Dessa skall få användas inte e n b a rt då sk attepliktig ersä ttn in g erh ållits för egendom som skadats genom b ran d e ller a n n a n olyckshändelse, u tan också i vissa tvångssituationer och liknande. I några m o tio n e r yrkas att m öjligheten att göra avsättningar till fartygsfonderna m ed avdragsrätt skall finnas kvar. Dessa m o tio n e r är

Sk.58 y rk an d e 7 av C arl B ildt m.fl. (m ), Sk96 y rk an d e 36 av O lo f Jo hansson m.fl. (c), SklOO av Rolf C larkson m.fl. (m ), Sk343 av E lving A ndersson m.fl. (c) och Sk409 yrk an d e 2 av R o lf C lark so n m.fl. (m ). Som fram gått av vad utskottet tidigare an fö rt k an d en kraftigt nedsatta bo lagsskattesatsen in te gärna k o m b in e ras m ed så om fattande reserveringsm öjligheter som dagens fondsystem erb ju d e r. D en nya ge­ nerella avsättningsm öjligheten i form av K-SURV k o m m e r e m ellertid att delvis fylla sam m a fu n k tio n som dagens fondavsättningar. Med h än v isn in g till det anförda tillsty rk er utskottet p ro p o sitio n e n s förslag ang åen d e fondavsättningar och avstyrker de nyss n äm n d a m o tio n sy rk an d en a. I m o tio n Sk628 yrk an d e 3 av K enth S k årvik m.fl. (fp), som väckts u n d e r d en a llm ä n n a m otionstiden, h ar ånyo tagits u p p en tidigare av utskottet vid u p p rep a d e tillfällen b ehandlad fråga o m att investerings­ fonder skall k u n n a användas till investeringar i begagnade fartyg. U tskot­ tet h a r tidigare avstyrkt yrkandet. D et finns m ot b ak g ru n d av att investeringsfondssystem et n u skall avvecklas in te an le d n in g att y tte rli­ gare gå in på d e n n a fråga. M otionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Koncernbeskattning m.m.

Inga g en o m g rip an d e fö rä n d rin g ar föreslås i fråga o m k o n ce rn b esk a tt­ ningsreglerna. Vad gäller k o n ce rn b id ra g in n e b ä r p ro p o sitio n e n bl.a. att sådant bid rag skall k u n n a medges även i k o n c e rn e r d ä r m oderföretaget ä r en sp a rb a n k . K o ncernbidrag skall k u n n a ges också i de fall ett dotterföretag är en ek o n o m isk förening. D en spärregel som gäller m ot k o n ce rn b id ra g från fastighets® rvaltande fam ansfö retag avskaffas. P ro ­ p o sitio n en in n e b ä r vissa begränsningar i fråga om avdrag för fö rlu ster vid överlåtelser inom en k o n ce rn eller m ellan företag som står u n d e r gem ensam ledning. A vdragsrätten för avsättning till in te rn v in stk o n to slopas. I fråga om kedjebeskattningsreglerna föreslås en utvidgning av reg­ lerna om skattefrihet för u td e ln in g på näringsbetingade ak tier så att skattefrih eten skall gälla också u td e ln in g a r som tillfaller öm sesidiga skadeförsäkringsföretag o ch sp a rb a n k er. E n konsekvens av d e n n a skat­ tefrihet bö r vara att m öjligheten till A n n ellav d rag in sk rän k s beträf­ fande u td e ln in g som skattefritt tillfaller öm sesidiga försäkringsbolag o ch sp a rb a n k e r i likhet m ed vad som gäller u td e ln in g som skattefritt tillfaller a n d ra företag. E n sådan fö rä n d rin g h ar e m ellertid in te tagits in i det lagförslag rö ra n d e A nnellagen som lagts fram i p ro p o sitio n e n . U tskottet h a r ko m p le tte ra t lagförslaget på sätt fram går av utskottets hem ställan angående lagförslagen. Med d en ju sterin g som föreslagits beträffande A n nellavdraget i fråga om u td e ln in g som läm nas till öm sesidiga försäkringsbolag och sp a r­ b an k e r tillsty rk er utskottet de i p ro p o sitio n e n fram lagda förslagen rö ra n d e k o n ce rn b esk a ttn in g e n .

Särskilda branscher 1989/90: S k U 3 0

1 p ro p o sitio n e n föreslås en om läggning i beskattningen av investmentföretag och aktiefonder som är två slag av m e llanhandsägare. Förslagen i p ro p o sitio n e n syftar bl.a. till att beskattningen av dessa skall vara lik a rtad o ch dessutom n eu tral i förh ållan d e till läget o m de a k tie r och a n d ra v ärd e p ap p er som ingår i investm entföretaget elle r aktiefonden sk u lle h a varit direktägda. G em ensam t för investm entföretag och alla slags ak tiefo n d er skall gälla att reavinster på ak tier inte skall beskattas o ch rea fö rlu ste r inte vara avdragsgilla. In täk tsrä n to r skall vara skattepliktiga. F örvaltnings­ k o stn a d er och utgiftsräntor skall vara avdragsgilla. M ottagen u td e ln in g beskattas, och läm nad u td e ln in g skall vara avdragsgill, d o ck ej så att skattem ässigt u n d ersk o tt u p p k o m m e r. S kattefrih eten för reavinster skall m öjliggöra o m p la c e rin g a r i ak tie­ po rtfö ljen utan att detta fö ran led er skattem ässiga kostnader. E n sådan sk attefrih et ger em ellertid en fö rm å n till det in d ire k ta ägandet jäm fört m ed d ire k t ägande — en s.k. sparbösseeffekt — o ch strid e r d ärm ed m ot kravet på n eu tra lite t m ellan in d ire k t och d ire k t ägande. E n skatt på 0,5 % av ak tiern as m arknadsvärde sk u lle enligt pro p o si­ tio n e n m otverka sparbösseeffekten. F ör att u n d e rlä tta b erä k n in g en av sk a tte p lik tig inkom st bör enligt p ro p o sitio n en sk atten em ellertid utfor­ m as som en sk attepliktig sch ab lo n in täk t. Vid en skattesats på 30 % b lir m otsvarande sc h ab lo n in täk t 1,5 % . D etta föreslås gälla för aktie­ fo n d ern a. Investm entföretagen h ar — i m otsats till ak tiefo n d ern a — m öjlighet att genom u p p lå n in g skaffa sig avdragsgilla rä n to r som kan kvittas m ot sc h ab lo n in täk te n . D en brist i n eu tra lite t som u p p k o m m e r härav skulle k u n n a m otverkas genom begränsningar i avdragsrätten för utgiftsrän­ tor. E n alternativ lösning, som förslaget i p ro p o sitio n e n också bygger på, ä r att sc h ab lo n in täk te n för investm entföretagen skall sättas något högre än för aktiefonderna. E nligt p ro p o sitio n e n ä r 2 % en läm pligt a w ä g d nivå. U nderlaget för b erä k n in g av sc h ab lo n in täk te n o m 1,5 % respektive 2 % skall vara ak tiern as m .m . m arknadsvärde vid beskattningsårets ingång. I m o tio n Sk58 y rk an d e 10 av C arl Bildt m.fl. (m ) yrkas att förslagen o m beskattningen av investm entföretag och ak tiefo n d er skall avslås och att regeringen får i u p p d rag att lägga fram ett nytt förslag i enlig h et m ed utredningsförslaget. URF:s förslag skiljer sig från förslaget i pro ­ p o sitio n en genom att sk attefriheten för allem an sfo n d er slopas, att rä n to r o ch u td eln in g ar för ak tiesparfonder b lir sk a ttepliktiga o ch att sc h ab lo n in täk te n differentieras. I m o tio n Sk452 yrk an d e 5 av A lf W ennerfors (m ) hem ställs o m en lik fo rm ig effektiv beskattning av investm entbolag o ch aktiefonder. Vad gäller differentieringen av sc h ab lo n in täk te n h a r u tsk o ttet ovan redovisat de m otiv som ligger bak o m d en n a o ch utskottet ställer sig b ak o m den fö rän d rin g i fö rh å lla n d e till U RF:s förslag som gjorts i p ro p o sitio n e n . B eträffande allem an sfo n d ern a skall fram hållas att inne-

havet av an d e la r i dessa är gynnat trots sk ä rp n in g e n i beskattningen av själva fonden eftersom — som fram gått tidigare i b e tän k a n d et — endast två tredjedelar av en vinst b lir skattepliktig. D en n a särb eh an d lin g utg ö r en avsevärd stim u la n s av d e n n a sp a rfo rm o c h d et finns inte tillräckliga skäl att dessutom särb eh an d la själva allem an sfo n d ern a. D et finns inte h eller skäl att b eh an d la ak tiesp arfo n d e rn a elle r de nyligen tillk o m n a fö rsäkringsprem iefbnderna på ett a n n a t sätt än vanliga ak tie­ fonder. U tskottet tillsty rk er följaktligen p ro p o sitio n e n o ch av sty rk er m o tio n Sk58 yrk an d e 10. E nligt utskottets u p p fattn in g har gen o m p ro p o sitio n ­ en s förslag u p p n åtts en likform ighet i b eskattningen av investm entföretag o ch aktiefonder. U tskottet avstyrker därfö r även m o tio n Sk452 yrk an d e 5. I två m o tio n er har tagits u p p ett p ar frågor o m allemansfonderna. E n ­ ligt m otion Sk96 y rkande 24 av O lo f Jo hansson m.fl. (c) bö r inrättas särskilda allem ansfonder m ed lägre b eskattning i syfte att tillföra riskkapital till icke b ö rsnoterade företag. S am m a sak föreslås i d en u n d e r allm ä n n a m otionstiden i år väckta m o tio n en Sk361 yrk an d e 4 av O lo f Johansson m.fl. I m o tio n en yrkas även att allem ansfonders p laceringar i icke noterad e a k tier skall k u n n a ske till lägre skattesats ä n vad som gäller för övriga p laceringar i allem an sfo n d er. E tt likn an d e förslag finns i m otion Sk406 yrk an d e 3 av H åkan H ansson o ch G ö ran E ngström (c). F inansutskottet har i sitt yttrande tagit u p p förslaget i Sk96 y rkande 24 och har e rin ra t om att redan nu v aran d e regler ger m öjlighet för en allem ansfond att förvärva a k tie r m .m . i icke b ö rsn o tera d e företag. P laceringar av detta slag får dock n o rm a lt inte överstiga 10 % av fondens värde. S katteutskottet fin n er i lik h e t med fin ansutskottet att m o tio n ärern as önskem ål i betydande u tsträ ck n in g är tillgodosedda redan m ed nuvarande regler. U tskottet avstyrker m ed h änvisning till det an fö rd a m o tio n ern a Sk96 y rk an d e 24 och Sk361 y rk a n d e 4. D en nya m odellen för beskattning av företag tilläm pas g enerellt och o m fattar även banker, fondkom m issionsbolag, kreditaktiebolag o ch f i ­ nansbolag. Innehavet av fo rd rin g ar och v ärd ep ap p er — lagret — skall värderas enligt generella regler. Lagret får inte tas u p p till lägre värde ä n det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet, lägsta värdets p rin cip . I den m å n e n fordran ä r osäker t.ex. på g ru n d av en s.k. län d errisk får detta beaktas inom ram e n för d e n n a regel. Rätt till S U R V -avsättning skall tillk o m m a även dessa företag. Beträffande lagervärderingen av fo rd rin g ar och v ärd e p ap p er yrkas i m o tio n Sk58 yrkande 11 av C arl B ildt m.fl. (m ) att fo rd rin g ar på allm ä n h e te n exklusive u tlå n in g till staten o ch k o m m u n e r skall få tas u p p till 99 % av det sam lade anskaffningsvärdet. Förslaget i m otionen överensstäm m er m ed det förslag till en a lte rn a ­ tiv lagervärderingsregel som U R F lade fram . N är d et gäller v ärdering­ e n av lager i allm ä n h et h ar av hänsyn till den p rak tisk a tilläm p n in g en godtagits en alternativ schablonm ässig v ärdering till 97 % av det sam lade anskaffningsvärdet. D et fram hålls i p ro p o sitio n e n att läget är

något a n n o rlu n d a för k red itin stitu ten . Dessa to rd e ha skyldighet att alltid skriva ned värdet på in d iv id u ella fo rd rin g a r som inte kan förvän­ tas inflyta m ed fullt belopp. N ågon schablonm ässig v ärdering eller k ollektiv värd erin g b lir alltså inte a k tu e ll för dessa företag, och en schablonregel — som utgår från anskaffningsvärdet — är därfö r obe­ hövlig för k red itin stitu ten . H änsyn till d e t risktagande som ligger i fram tida, poten tiella risker b ö r som fram hålls i pro p o sitio n en återspeg­ las i det egna kapitalets storlek. D ärvid ä r kapitaltäck n in g sreg lern a ett c e n tra lt sty rin stru m e n t. R egeringen aviserar i pro p o sitio n en att den avser att å terk o m m a till frågan o m ju ste rin g a r i kapitaltäckningsregler­ na m ot b ak g ru n d av den fö rä n d ra d e b eskattningen. U tskottet vill m ed hän v isn in g till det an fö rd a avstyrka kravet i m o tio n Sk58 y rk an d e 11 på en altern ativ schablonm ässig v ärdering av lager av fo rd rin g ar m .m . i k red itin stitu te n .

I lik h et med förslaget beträffande finansiella företag slopas m öjligheten för skadeförsäkringsföretag att bygga u p p obeskattade värderegleringsreserver. A vdragsrätten för av sättningar till såväl regleringsfond för tra­ fikförsäkring som utjäm ningsfond slopas. V ärderegleringsreserver skall återföras till beskattning vid övergången till det nya systemet. E n n ärm a re g ran sk n in g görs av g ru n d e rn a fö r avsättning till säker­ hetsfond för att få k la rh e t o m d e n n a ry m m e r inslag av skattekonsolidering. E n ligt p ro p o sitio n e n är avsikten att skadeförsäkringsbolagen efter d en företagna gran sk n in g en skall få m öjlighet till SU R V-avsättningar. G ra n sk n in g e n skall även om fatta k o n sek v en sern a av en återföring till beskattn in g av regleringsfond för trafik fö rsäk rin g och utjäm ningsfond. E nligt m o tio n Sk60 av P er-O la E rik sso n (c) får skattereglerna inte tvinga öm sesidiga o ch kundägda försäkringsbolag att o m bilda sig till aktiebolag. E tt y rk an d e av m otsvarande in n e b ö rd finns i m o tio n Sk80 av H åkan H ansson o ch Kjell E ricsson (båda c). M o tio n ärern a hem stäl­ ler att åtgärder vidtas för att e lim in e ra sn e d v rid n in g av k o n k u rre n sfö r­ h ållan d en m ellan o lik a skadeförsäkringsföretag i sam band m ed avskatt­ ningen av reserver. I m o tio n Sk96 y rk a n d e 36 av O lo f Johansson m.fl. (c) hem ställs o m u tre d n in g ang åen d e de öm sesidiga bolagens k o n k u r­ rensfö ru tsättn in g ar och att läm pliga åtg ärd er skall vidtas om dessa föru tsättn in g ar försäm ras. D et p roblem som m o tio n ä re rn a tagit u p p gäller i vad m ån fram tida SU R V -avsättningar kan k o m p e n sera för avskattningen av de reserver som skall lösas u p p vid övergången till d et nya system et. H är u p p k o m ­ m er sk illn ad e r m ellan o lik a företagsform er på gru n d av sk illn ad er i sto rlek en av det egna beskattade k apitalet. S om h a r redovisats i p ro p o ­ sitio n en bereds för närv aran d e frågor om avskattningsreglernas konse­ kvenser. D en fråga m o tio n ä re rn a tagit u p p b ör enligt utskottets m e­ ning granskas i sam band m ed att frågan o m SU R V -avsättningar i de b erö rd a företagen härvid övervägs. U tskottet fin n er m ot d en n a bak­ gru n d in te a n led n in g att besluta ett tillk än n ag iv an d e till regeringen i d en n a fråga. M o tionsyrkandena avstyrks följaktligen. I fråga om byggnadsföretag gäller fö r n ärv a ra n d e att om sättningsfastigheter får tas u p p till lägst 85 % av anskaffningsvärdet eller 90 % för

aktiebolag m.fl. företag som om fattades av första steget i skatterefor­ m en. D etta m edför en m öjlighet till schablonm ässig nedskrivning om 15 % eller m ed 10 % för de nyss n äm n d a aktiebolagen. H ar sam tidigt gjorts avsättning till resu ltatu tjäm n in g sfo n d reduceras nedskrivningsm öjligheterna till 10 % respektive 5 % . D ire k ta och in d ire k ta kostna­ d er räknas in vid b erä k n in g en av anskaffningsvärde för om sättningsfastighet. Förslaget i p ro p o sitio n e n in n e b är att m ö jligheten till schablon­ mässig nedsk riv n in g av om sättningsfastigheter avskaffas. V ärderingen skall göras strik t enligt bokföringslagens regler. Pågående arb e te n till fest p ris ger också en m öjlighet till schablon­ mässig nedskrivning. V ärdet av arb e ten a skall aktiveras till lägst 85 % av nedlagda k o stn a d er (90 % för de ovan n ä m n d a aktiebolagen m.fl.). D ärvid räknas endast de d ire k ta k o stn a d ern a in. N är det gäller de in d ire k ta k o stn a d ern a behöver dessa inte aktiveras utan de får om kostnadsföras löpande. D et får alltså ske ett d ire k t avdrag för dessa. De in d ire k ta k o stn a d ern a — t.ex. a d m in istra tio n sk o stn ad e r som inte kan hänföras till byggarbetsplatsen, lö n e k o stn a d er m .m . för ek o n o m ifu n k ­ tio n , företagsledning o ch allm ä n a d m in istra tio n , sam t lokal- och konto rso m k o stn ad er — u p p g år i a llm ä n h e t till ca 5 % av de direkta kostnaderna. M öjligheten till skattem ässig reservering b lir här alltså högst 15 % (respektive 10 % ) av de d ire k ta kostn ad ern a, m en till detta k o m m e r att de in d ire k ta k o stn ad ern a kan dras av direkt. Enligt p ro p o sitio n e n skall pågående a rb e ten till fest pris som alternativ till strik t v ärdering enligt bokföringslagens regler tas up p till lägst 97 % av nedlagda k ostnader. Något u n d an tag skall in te gälla för ind irek ta kostnader. H ärvid hänvisas till vad b o k fö rin g sn äm n d en fram hållit i sitt rem issvar om att värdet av alla om sättningstillgångar från redovisningsmässiga u tg ån g sp u n k ter bö r in k lu d e ra även in d ire k ta kostnader. F ör arbeten på lö p an d e rä k n in g får d ire k ta o ch in d ire k ta kostnader dras av löpande. R esultatredovisningen sk e r i takt med faktureringen. N ågon fö rä n d rin g föreslås in te i d etta hänseende. I övrigt avser p ro p o ­ sitio n en slo p an d e av m öjligheten att vid v ärderingen beakta m edelvär­ d en a av de två närm ast föregående beskattningsåren sam t att basbeloppsavdraget för pågående arb eten i k o n su ltrö relse avskaffas. I m otion Sk58 y rk an d e 12 av C arl B ildt m.fl. (m ) hem ställs att pågående a rb e ten till fest pris skall altern ativ t k u n n a tas upp till lägst 95 % av nedlagda kostnader. V idare hem ställs i yrkande 13 i sam m a m o tio n att in d ire k ta kostn ad er vid pågående a rb e ten skall få kostnadsföras o m edelbart. O m läggningen av skattesystem et in n e b ä r a tt alla slag av skattem ässig k o n solidering tas b o rt vid v ärdering av lager och lik n an d e tillgångar. V ärderingen av om sättningsfastigheter i byggnadsföretag b ör m ot d en n a b akgrund göras strik t enligt bokföringslagens (B FL) regler. Vad gäller frågan om v ärderingen av pågående a rb e ten tillk o m m e r frågan om de in d ire k ta kostn ad ern a, som enligt dagens system får dras av direkt. E n u tgångspunkt för d en nya företagsbeskattningen är att m an i ett basb reddat system m ed låg skattesats in te b ö r ha m öjlighet till en m er försiktig v ärd erin g av lager än som föreskrivs i BFL. D etta talar för att d en skattem ässiga b e h a n d lin g e n av in d ire k ta k ostnader vid pågående

8 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

arbeten bör g rundas på redovisningsm ässiga överväganden. Mot bak­ g ru n d av vad som anförts i p ro p o sitio n e n i d e n n a fråga anser utskottet att även de in d ire k ta k o stn a d ern a bör ingå i värdet av de pågående arbetena på sätt som avses i p ro p o sitio n e n . U tskottet vill em ellertid fram hålla att än d ra d e skatteregler för de in d ire k ta k ostnaderna kan m edföra vissa tilläm p n in g sp ro b lem av övergångskaraktär för såväl före­ tagen som skattem y n d ig h etern a. I syfte att m ild ra dessa svårigheter och ge rim lig tid för en o m ställn in g föreslås i p ro p o sitio n en att m öjlighe­ ten att få d irek t avdrag för sam tliga in d ire k ta kostnader behålls för kostnader som lagts ned u n d e r räkenskapsår som taxeras år 1992 eller tidigare. M otsvarande övergångsregler föreslås även gälla i fråga om pågående arbeten i k o n su ltrö relse. U tskottets ställningstagande in n e b är att p ro p o sitio n e n tillstyrks i nu ifrågavarande del och att m o tio n Sk58 y rk an d e n a 12 och 13 avstyrks.

Pensions- och försäkringssparande!

RINK har i sin analys av dagens skattesystem identifierat o m råd e n som inte är neu tralt behandlade. E tt sådant o m råd e är beskattningen av försäkringssparandet. S paran d e i pensionsförsäkring (P-försäkring) be­ skattas inte alls o ch sp aran d e i k apitalförsäkring (K -försäkring) beskat­ tas enligt g y nnande regler som gör detta sparande gynnsam m are än vanligt banksparande. O ckså tryggande av tjänstepension h ar en gyn­ nad position. B ristande n eu tra lite t råder även i fråga om sociala avgifter. F ör att åstadkom m a stö rre n eu tra lite t m ellan p rivatpersoners direkta sparande och försäkringssparande föreslås i pro p o sitio n en att det införs en avkastningsskatt på pensionsm edel. L ivförsäkringsföretag skall vara skattskyldig^ för avkastning av pensionsförsäkringskapitalet. M otsvaran­ de skall gälla för pensionsstiftelse och för arbetsgivare som avsatt m edel på sk u ld k o n to Avsatt till pensioner. Livförsäkringsföretagens sk atteu n d erlag skall utgöras av n etto in tä k ­ ten av företagets kapital- och fastighetsförvaltning b eräknad enligt reglerna för n äringsverksam het. A vgångsbidragsförsäkring (A G B ) skall undantas. I fråga o m avsättning på konto i företag b lir beskattningsun­ derlaget det bokförda värde av p ensionsskulder som är avsatt med avdragsrätt vid ingången av beskattningsåret. Skatten b lir avdragsgill för arbetsgivaren. Skattesatsen skall vara för försäkringsbolag och stiftelser 10 % för avkastning på tjänstep en sio n sk ap ital och 15 % för avkastning på övrigt pensionskapital. F ö r kontotryggande skall en skatt om 1,1 % tas ut på den med avdragsrätt avsatta p ensionsskuldens bokförda värde vid be­ skattningsårets ingång. De lägre skattesatserna i förh ållan d e till direk t sparande m otiveras enligt p ro p o sitio n e n av d et angelägna i att åstad­ k om m a sparstim u lan ser o ch även att pensionssparandet är långsiktigt o ch bundet. De o lik a skattesatserna m ellan tjän step en sio n er och annan privatpension m otiveras av de sk illn ad e r som finns m ellan dessa försäkringstyper. Skattesatsen på kontotryggat p ensionskapital g ru n d ar sig

på b e rä k n in g ar av en gen o m sn ittlig avkastning i livförsäkringsföretagen o ch är avsedd att in n eb ära e n faktisk beskattning m otsvarande den som gäller för övrig tjänstepension. 1 m o tio n Sk59 yrkande 40 av C arl Bildt m.fl. (m ) hem ställs om avslag på p ro p o sitio n e n i fråga om avkastningsskatt på pensio n ssp aran ­ de. E nligt m o tio n Sk81 y rk a n d e 20 av Lars W ern er m.fl. (v) yrkas d äre m o t att avkastningsskatten på tjänstepensioner o ch övrigt p e n ­ sio nssparande skall uppgå till 30 % för att u p p n å likform ig beskatt­ n in g m ed a n d ra k ap italin k o m ste r. M ed hänsyn till att ett bifall till d etta y rk an d e skulle in n e b ä ra ett helt a n n a t läge för d e n n a typ av sp a ra n d e i fö rh å lla n d e till regeringsförslaget, vill m o tio n ä re rn a i y r­ kan d e 23 i sam m a m otion att riksdagen skall u p p d ra åt regeringen att noga följa utvecklingen av d e n n a sk ärp n in g . I sam m a v-m otion, y rk a n ­ de 24, hem ställs även att en real b eskattning av kollektiva pensionsfon­ d e r bö r prövas. Y rk a n d en o m att p ensionssparande! in te skall beskattas genom en särskild avkastningsskatt återfin n s också i de u n d er d en allm ä n n a m o tio n stid en väckta m o tio n e rn a Sk413 y rk an d e 4 i d e n n a del av Sten Svensson m.fl. (m ) och Sk402 yrk an d e 5 av Bo L undgren m.fl. (m ). F in an su tsk o tte t har i y ttra n d e till skatteutskottet tillstyrkt p ro p o sitio ­ nen i fö revarande del. F in an su tsk o tte t h ar fram hållit det eftersträvans­ värda i en ö kad n e u tra lite t vid b eskattningen av avkastningen på kapital. D etta ä r angeläget av resursallokeringsskäl och m ed hänsyn till m ålet att förebygga sk attep lan erin g . Å a n d ra sidan b ö r enligt fin an su t­ skottets m e n in g inte sådana fö rä n d rin g ar vidtas som allvarligt kan m inska det långsiktiga sp a ra n d et. S p arfo rm er som ansetts särskilt ange­ lägna och d ärfö r h ittills varit kraftigt gynnade måste bedöm as utifrån vad en sk ä rp t b eskattning kan la för konsekvenser för det långsiktiga sp aran d et. D etta sp aran d e sp e la r en viktig roll i sam hällets långsiktiga kap italb ild n in g . Avsteg från d en likform iga beskattningen på kapital kan leda till sk attearbitrage, dvs. att m an kan låna pengar m ot en 30-procentig sk a tte re d u k tio n för rän te k o stn a d ern a och placera m edlen i ett sp a ra n d e m ed lägre besk attn in g av avkastningen. F in an su tsk o ttet e rin ra r i d etta sa m m a n h an g em ellertid att de avsteg som föreslås i p ro p o sitio n e n avser ett långsiktigt och b u n d et sparande. M öjligheterna att d ire k t tillgodogöra sig avkastningen är d ärm ed sta rk t begränsade. S k illn a d en m ellan skattesatserna är också enligt finansutskottets m e­ n ing så liten att sk attearbitrage n o rm alt in te blir lönsam t m ed hänsyn till bl.a. fö rek o m sten av o lik a typer av transak tio n sk o stn ad er. I lik h e t m ed finansutskottet tillsty rk er skatteutskottet att det införs e n särskild avkastningsskatt på pensionssparande! i e n lig h et m ed vad som föreslagits i p ro p o sitio n e n . E nligt utskottets m en in g bö r avkast­ ningsskatten in te beräknas till högre skattesatser än i p ro p o sitio n e n . D etta in n e b ä r att utskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n i d e n n a del och avstyrker sam tliga här ovan n ä m n d a m otionsyrkanden.

E n följd av förslaget beträffande löneskatt på förvärvsinkom ster är enligt p ro p o sitio n e n att också en löneskatt på pensionsavsättningar skall tas u t i tak t m ed att p en sio n srätt tjänas in. D etta in n e b är i p rin c ip att

d et avdragsgilla beloppet i förvärvskällan bör ligga till gru n d för löneskatten o ch i fö rek o m m an d e fall det belopp som betalas u t i pension utan att ha föregåtts av tryggande. E tt sådant uttag på tjänstepensio n so m råd et kräver ytterligare överväganden liksom fö rh ållan d et att egenföretagarnas pensionskapital egentligen borde bli beskattat e n ­ ligt den lägre skattesats som skall gälla för tjänstepension. E nligt p ro p o sitio n e n skall ett författningsförslag till ett differentierat uttag av särskild löneskatt för dessa fall utarbetas senare i år. E nligt m o tio n Sk59 yrk an d e 41 av C arl B ildt m.fl. (m ) hem ställs att särskild löneskatt på pensio n sp rem ier inte skall tas ut. E tt lik n an d e yrk an d e återfin n s i den u n d e r allm ä n n a m otionstiden i år väckta m o tio n en Sk402 y rk an d e 3 av Bo L undgren m.fl. (m ). E genföretagarnas p ensionsförhållanden tas u p p i m otion Sk96 y r­ kande 30 av O lo f Johansson m.fl. (c). E nligt m o tio n en skall egenföre­ tagare fa fullständig kom pensation för att deras pensionsförsäkringar belastas med högre skatt än tjänstepensioner, t.ex. genom ett differen­ tierat uttag av löneskatt. U tskottet vill fram hålla att syftet med den särskilda löneskatten är att åstad k o m m a n eu tra lite t m ellan alla förvärvsinkom ster även i socialavgiftshänseende. F inansutskottet har inte haft någon e rin ra n m ot pro p o sitio n e n i d en n a del m ot bakgrund att sn ed v rid n in g ar skulle k u n n a u p p k o m m a om det skattem ässiga utfallet b lir o lik a b eroende på om arbetsgivaren eller den anställde gör pensionsavsättningen. Skatte­ utskottet avstyrker m o tio n ern a Sk59 yrkande 1 o ch Sk402 y rkande 3. Beträffande y rk an d e t i c-m o tio n en Sk96 yrk an d e 30 vill utskottet e rin ra om att regeringen har för avsikt att senare i år återk o m m a med förslag o m en differentierad löneskatt. U tskottet finner m ot den n a b ak g ru n d inte a n led n in g att göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan och m otionsyrkandet avstyrks.

B eträffande beskattning av K-försäkringskapital föreslås ett slopande av d en särskilda b eräkningsm etoden för beskattningen hos försäkringsbo­ lagen av K -försäkring. D etta in n e b är att bolagsskattesatsen — 30 % — blir tilläm plig. Eftersom livförsäkringsföretagen inte k o m m e r att ha rätt till SU R V -avsättningar k o m m er d en n a form ella skattesats att ligga nära den faktiska skattesatsen. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n i d e n n a del. I p ro p o sitio n e n föreslås att den som betalar premier i utländskt fö rsä k­ ringsföretag skall beskattas med 15 % av prem ieb elo p p et. D et skall e m ellertid vara m öjligt att få nedsättning eller befrielse m ed hänsyn till ev e n tu e llt lik n a n d e eller m otsvarande beskattning på försäkringsspar­ an d e i utlandet. I m o tio n Sk59 yrk an d e 42 av C arl Bildt m.fl. (m ) yrkas om avslag på p ro p o sitio n e n i d en n a del. F in an su tsk o tte t har tillstyrkt förslaget i p ro p o sitio n e n o ch har d ä r­ vid betonat att i de fall försäkringssparande i utlan d et beskattas b ör skatten på de p re m ie r som betalats i u tla n d et k u n n a sättas ned.

M ed in stäm m an d e i vad finansutskottet anfört tillsty rk er utskottet 1 9 8 9 /9 0 :S k U 3 0 p ro p o sitio n en även i förevarande del och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Särskilda företagsformer

E n hetliga regler för aktiebolag o ch an d ra p ro p o rtio n e llt beskattade subjekt skall gälla i fråga om skattesatsens storlek och p rin c ip e rn a för in k o m stb eräk n in g en . I avvaktan på stiftelse- och föreningsskattekom m itténs förslag görs inga än d rin g a r i fråga o m skattskyldighetens o m ­ fattning för stiftelser och ideella föreningar. Förvaltningsföretag, investm entföretag, a k tiefo n d er, stiftelser, ideella föreningar, allm ännyttiga bostadsföretag, bostadsföreningar och bostadsaktiebolag får inte tillgång till skatteutjäm ningsreserv. Eftersom det enligt p ro p o sitio n e n är väsentligt att all affärsverksam ­ het behandlas så likform igt som möjligt behålls avdragsrätten för utdelning på m edlemsinsatser i kooperativa föreningar n ä r A nnellavdraget behålls för aktiebolagen. 1 den u n d er allm ä n n a m otionstiden i år väckta m o tio n en L215 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) h ar yrkats o m bibeh ållan d e av avdrags­ rätten för utbetald ränta på insatskapital i ek o n o m isk a föreningar. Syftet m ed m o tio n en är tillgodosett genom det i p ro p o sitio n e n fram ­ lagda förslaget. E tt tillkännagivande till regeringen i frågan ä r alltså o nödigt, och y rk an d e t härom avstyrks följaktligen. A n d ra frågor rö ra n d e utdelning m .m . från ekonom iska föreningar har tagits upp i m o tio n Sk78 av H åkan H ansson och P er-O la E riksson (c). E nligt m o tio n en s yrkande 1 skall utdelning från ek o n o m isk förening som överförs till insatskapitalets konto undantas från beskattning hos d en utdelningsberättigade tills dess att m edlen utbetalas. Y rkande 2 g äller en ä n d rin g i lagen om ekonom iska fö ren in g ar i syfte att för­ e n in g a rn a skall ges m öjlighet att lösa m edlem m arnas an d e la r även till den del dessa överstiger inbetalda insatser. I yrk an d e 3 hem ställs om en översyn i syfte att tilläm pningsom rådet för bestäm m elserna om kooperativa fören in g ars rätt till avdrag för rab atter och pristillägg skall utvidgas så att de gäller även nya ekonom iska fö reningar som inte u ppfyller de högt ställda krav på ö p p en h e t som gäller för närvarande. E nligt utskottets m ening ak tu aliserar m otionsförslagen vissa frågor om regelverket för de ek o n o m isk a fö ren in g arn a som h ar betydelse även utanför beskattningsom rådet. U tskottet fin n er inte skäl att övervä­ ga de föreslagna fö rä n d rin g arn a i förevarande ärende. U tskottet avstyr­ k er d ärför m o tio n Sk78 y rk an d e n a 1 — 3.

Vissa frågor om enskild näringsverksamhet m.m. 1 9 8 9 /9 0 :S k U 3 0

Det har fram gått av utskottets redovisning tidigare att sk attereform en in n e b är en o m läggning också vad gäller reserveringsmöjligheterna fö r egenföretagare. I p ro p o sitio n e n föreslås att egenföretagare skall få rätt att göra avsättning till sk atteutjäm ningsreserv m ed 30 % på ingående eget kapital o c h m ed 20 % av årets lö n esu m m a. I u n derlaget för K-SURV får värdet av näringsfastigheter tas u p p till endast 70 % eftersom försäljningar av sådana fastigheter skall redovisas i ink o m st­ slaget kapital. Med hänsyn till att arb etet i nystartade företag ofta utförs i huvudsak av egenföretagaren själv o ch att S U R V -grundande kapital i början av en verksam het i allm ä n h e t är av ringa betydelse h ar en k o m binerad K-SURV och L-SURV ansetts inte alltid k u n n a tillgodose sådana behov för egenföretagare att åstadkom m a in k o m stu tjäm n in g . Som alternativ till K-SURV o ch L-SURV föreslås d ärför en m öjlighet till reservering g rundad på den egna in k o m sten i likhet m ed reg lern a för inkom stbaserad avsättning till den nu v aran d e resultatutjäm ningsfonden. E n så­ dan inkom stbaserad reserv, I-SURV, bö r enligt förslaget få uppgå till 15 % av årets inkom st. I-SURV fyller även fu n k tio n e n att förenkla beskattningen för företagare m ed liten volym på sin verksam het. M öjligheten att göra avsättningar till investeringsreserv föreslås av­ skaffad redan fr.o.m . 1991 års taxering m ed tillä m p n in g i bokslut fr.o.m . den 30 a p ril 1990. Ä ven u p p fin n a rk o n to n a avskaffas. De u p p ­ hävda lagarna skall d ock ha fortsatt giltighet för gjorda avsättningar. M öjligheten att göra avsättningar till skogskonton o ch — i m otsats till utredningsförslaget — u p p h o v sm a n n ak o n to n behålls. R änta på k o n to ­ m edel skall beskattas genom uttag av en skatt på 15 % . Fartygs-, återanskaffnings- o ch nyanskaffningsfonderna slopas också för enskilda näringsidkare. Ä ven en skilda näringsidkare ges m öjlighet att använda ersättningsfond. I m otion Sk94 y rk an d e 13 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) yrkas såvitt nu ä r i fråga att s.k. särskild redovisningsm etod (SRM ) för egenföretagare b ö r införas. E n ligt m o tio n Sk320 y rk an d e 9 av C arl Bildt m.fl. (m ) b ö r reserveringsm öjligheter för egenföretagare i linje m ed den s.k. S R M -m etoden genom föras. U tskottet h ar inledningsvis n ä m n t att frågan o m SR M -m etoden skall prövas ytterligare. D et är m ot d en n a b akgrund ä n n u för tidigt att ta ställning till in fö ra n d e av d e n n a m etod i beskattningen elle r av reser­ veringsm öjligheter som h ar aktualiserats i d isk u ssio n ern a o m u tfo rm ­ ningen av d e n n a . U tskottet avstyrker m o tio n ern a Sk94 y rkande 13 i d e n n a del och Sk320 yrk an d e 9. I m o tio n Sk58 y rk an d e 14 av C arl Bildt m.fl. (m ) hem ställs att den egna in k o m sten skall få ingå i underlaget vid egenföretagares avsättning till L -SU R V . U tskottet vill hänvisa till att enskilda n äringsidkare har m öjlighet att an v ä n d a sig av den inkom stbaserade I-SU RV :en. Det finns enligt utskottets m e n in g inte tillräckliga skäl för att tillåta att den egna in k o m sten även skall få räknas in i u n derlaget för avsättning till L-SURV. F öljaktligen avstyrker utsk o ttet m o tio n en .

E n m öjlighet att u tan skattekonsekvenser ta i an sp råk m edel på investe­ ringskonto till köp av pensionsförsäkringar h ar begärts i ce n te rm o tio ­ nen Sk96 y rk an d e 37 av O lo f Johansson m.fl. sam t i m o tio n e rn a Sk87 av L en n a rt B ru n a n d e r m.fl. (c) och Sk365 av K arin S ta rrin och L en n a rt B ru n a n d e r (c). E nligt utskottets m en in g skulle förslaget slå m ycket o lik a för egenföretagare b eroende på i vad m ån de gjort avsättningar e lle r utnyttjat dessa för investeringar. En sådan åtgärd skulle också gå långt utöver syftet bakom reglerna om investeringsreserv. U tskottet avstyrker m otio n ern a. I m o tio n Sk374 återk o m m e r M arian n e A ndersson och fn g b ritt Irham m ar (c) till en fråga om att handelsbolag bö r ha m öjlighet att senarelägga inbetalning på investeringskonto då an stån d med in b e taln in g be­ gärts. Med hänsyn till att system et med investeringskonto n u avvecklas h a r det p ro b lem m o tio n ärern a ta r sikte på inte längre aktualitet. U tskottet avstyrker m otionen. Förslaget i p ro p o sitio n e n att ta ut en skatt på ränta på skogskonto avvi­ sas i m o tio n e rn a Sk56 yrk an d e 3 av Kjell E ricsson (c), Sk58 y rkande 15 av C arl B ildt m.fl. (m ), Sk96 y rkande 38 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) o ch Sk428 y rk an d e 2 av Eva B jörne (m ). M otion Sk58 avser även källskatt på u p p h o v sm an n ak o n to . S kälet för förslaget att beskatta ränta på skogs- och upp h o v sm an n ak o n to n a är att m öjligheten att utnyttja sådana k o n to n ger fö rm å n er utöver d en att u tjä m n a inkom ster. B eskattningen skjuts u p p tills uttag sker, vilket m edför en skattefri k red it vid n u v ara n d e regler. U R F har gjort jäm fö relser m ed de skattem ässiga favörer som gäller för pensionsförsäkringssparande och h ar d ärfö r föreslagit en årlig skatt o m 20 %. E nligt p ro p o sitio n e n innebär em ellertid en skattesats på 15 % en läm pligare avvägning. U tskottet tillstyrker p ro p o sitio n e n i d e n n a del o ch avstyrker m otionsyrkandena. Vissa av utskottet föro rd ad e juste­ rin g ar i den föreslagna lagen om skatt på rän ta på skogskontom edel m .m . fram går av utskottets hem ställan. I d etta sa m m a n h an g tar utskottet upp några u n d er d en a llm ä n n a m o tio n stid en väckta frågor angående u tfo rm n in g en av de gällande skogskontoreglerna. Kjell Ericsson m.fl. (c) h ar i m otion Sk397 hem ­ ställt o m fö rä n d rin g ar i i skogskontoreglerna så att m edlen kan använ­ das för bl.a. investeringar i nya näringsgrenar och för aktiek ap ital eller i ny förvärvskälla. Förslaget går långt u töver syftet med skogskontot, som är att m öjliggöra en u tjä m n in g av in k o m ster av skogsavverkning m ellan o lik a år. U tskottet fin n e r inte an le d n in g att överväga en sådan u tvidgning som föreslås i m o tio n en och avstyrker densam m a. I m o tio n e rn a Sk378 yrkande 3 och Sk453 y rk an d e 5 hem ställer Sven E ric L orentzon m.fl. (m ) om en p e rm a n e n tn in g av de tidsbegränsade reglerna om fö rh ö jd a insåttningsnivåer på skogskonto. U tskottet har tidigare avstyrkt m otsvarande yrkande m ed hänvisning till att de tillfälligt förh ö jd a insättningsnivåerna taxeringsåren 1987—1992 beslu-

tades i syfte att stim u le ra till en ökad av verkning u n d e r d e n n a period. Skäl finns in te att p e rm a n e n ta dessa tillfälliga insättningsnivåer. M o tio n sy rk an d en a avstyrks. I ett antal m o tio n e r har tagits u p p frågor som rö r beskattningen av rennäringen. In grid H em m ingsson och H ans D au (m ) hem ställer i m o tio n Sk57 yrk an d e 2 att sam ebyar fr.o.m . 1990 års taxering ges m öjlighet till skattefria reserveringar i enlig h et med bestäm m elser för ek o n o m isk a föreningar. Å terb ä rin g till byns m ed lem m ar skall bli avdragsgill i förvärvskällan. M artin O lsson och K arin Israelsson (c) y rk ar i m o tio n S köl att regeringen skyndsam t skall lägga fram förslag om en anpassning av ren n ä rin g e n s och sam ebyarnas beskattningsregler till re n n ä rin g e n s speciella fö rh å lla n d en . E tt liknande yrk an d e finns i ytterligare en m o tio n , Sk306, av sam m a m otio n ärer. Infö ran d e av ett tidsbegränsat ren k o n to på fem år som skall fungera ungefär som ett skogskonto yrkas i m otion Sk332 av Ingrid H em m ingsson och Karl- G östa Svenson (m ). E nligt utskottets m ening kan det inte vara m otiverat att införa an d ra regler för re n n ä rin g e n än vad som skall gälla för a n n a n n äringsverk­ sam het. Som fram gått tidigare k o m m e r ren n ä rin g e n att i lik h e t med jo rd b ru k å tn ju ta generösare regler vid lagervärderingen. D et finns också m öjlighet för renägare att använda sig av skatteutjäm ningsreserv. U tskottet fin n e r m ot d en n a b ak g ru n d inte skäl att biträda y rk an d e n a i de h är ovan n äm n d a m o tio n e rn a och avstyrker följaktligen dessa. Förslaget att en skilda n ärin g sid k are skall k u n n a använda K-SURV h ar kopplats till e n o rd n in g m ed s.k. räntefördelning. O m u n derlaget till K-SURV är negativt skall ett belo p p m otsvarande underlaget m u ltip li­ ce rat m ed statslån erän tan redovisas som intäkt av näringsverksam het o ch som avdrag i inkom stslaget kapital. D et är detta förfarande som kallas rän tefö rd eln in g . Vid b erä k n in g av underlaget u n d an tas d o ck dels ett belopp o m 50 000 kr., dels föregående års a c k u m u le ra d e u n d e r­ skott i förvärvskällan. Särskilda övergångsregler gäller t.o.m . 1999 års taxering för det negativa k ap italu n d erlag som finns vid övergången till det nya system et. V idare skall t.o.m . 1995 års taxering räntesatsen för rän te fö rd eln in g inte vara hela statslåneräntan. I m o tio n Sk58 yrkande 16 av C arl B ildt m.fl. (m ) hem ställs om avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del. E n ligt utskottets m en in g kan en o rd n in g med rä n te fö rd eln in g inte undvaras o m K-SURV skall vara tillgänglig för egenföretagare. R isken för tra n sa k tio n e r i sk atteu n d an d rag an d e syfte är a n n a rs påtaglig. Det kan em ellertid inte uteslutas, att de föreslagna reglerna kan m edföra svårigheter för skattskyldiga o ch skattem yndigheter. U tskottet förutsät­ te r att regeringen även h är följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som behövs. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n i d e n n a del o ch avstyr­ ker m o tio n sy rk an d et. P ro p o sitio n en in n e b ä r att rätten till brutet räkenskapsår avskaffas för en sk ild a närin g sid k are, död sb o n och ju rid isk a p erso n er som förvaltar

sam fällighet o ch vars inkom st beskattas hos d eläg arn a sam t för sådana handelsbolag d är fysisk person eller dödsbo skall beskattas för bolagets in k o m ster. E n dispensm öjlighet införs för vissa speciella fell. I tre m o tio n er yrkas avslag på förslaget att en sk ild a näringsidkare in te skall fa använda b ru tet räkenskapsår. Dessa m o tio n e r är Sk57 y rk an d e 1 av Ingrid H em m ingsson och H ans D au (m ), Sk58 yrkande 18 av C arl Bildt m.fl. (m ) och Sk94 yrk an d e 13 i d en n a del av Krister S kånberg m.fl. (m p ). F rågan h a r tagits u p p även i m o tio n Sk301 av K n u t W achtm eister (m ) från d en allm ä n n a m o tionstiden. O ckså i den m o tio n en yrkas att m öjligheten för enskilda n ärin g sid k are att använda sig av b ru tet räkenskapsår skall finnas kvar. B ak g ru n d en till förslaget i p ro p o sitio n e n ä r vik ten av att tillgångar o ch sk u ld e r liksom inkom st- o ch utgjfitsräntor fördelas k o rre k t m ellan närin g sv erk sam h eten och p riv atek o n o m in . G e n o m förslagets u tfo rm ­ n in g u ppnås att all n äringsverksam het som skall beskattas k o m m u n a lt k o m m e r — o m m an b ortser från dispensfellen — att fa kalen d eråret som beskattningsår. D en k ritik som fö re k o m m it m ot förslaget g äller bl.a. att detta leder till en ökad belastning för bokföringsbyråer m.fl. E nligt prop o sitio n en h a r de flesta egenföretagarna red a n k a le n d e rå r som räkenskapsår. D et m e ra rb e te som än d å föranleds av en viss ö k n in g i an talet d ek laratio n er k o m m e r d ock att u nderlättas av att det in te u p p k o m m e r k o m p lik atio ­ n e r på gru n d av att n äringsverksam heten o ch p riv atek o n o m in deklare­ ras vid o lika tid p u n k te r. E m ellertid bö r enligt p ro p o sitio n e n prövas vad som kan göras för att ge de b erö rd a en m öjlighet att fördela arb e tet över en något längre tidsperiod. I p ro p o sitio n e n e rin ra s om att d en som i varaktigt bedriven rörelse b iträder deklarationsskyldig med att u p p rä tta självdeklaration kan fe tillstånd att enligt tidsplan läm na d e k la ra tio n u n d e r tiden den 1 a p r il—den 31 maj u n d er taxeringsåret. I p ro p o sitio n e n an fö rs också att d e t kan finnas ett u try m m e att något flytta fram d en nuvarande slu ttid p u n k te n för d ek la ra tio n e r som skall läm nas in o m tidsplan. D en n a fråga skall enligt p ro p o sitio n e n prövas i sam band m ed än d rin g ­ a r i deklarations- och uppgiftsskyldigheten som aktualiseras till följd av skattereform en. E n ligt vad u tsk o ttet erferit h ar regeringen i en lagråds­ rem iss föreslagit att den n u v ara n d e slu ttid p u n k te n för att läm na dekla­ ra tio n enligt tidsplan flyttas fram till den 15 ju n i. U tskottet an ser att fö rd elarn a med k a le n d e rå r som räkenskapsår ta la r för att förslaget genom förs. U tskottet fö ru tsätter em ellertid att regeringen följer utvecklingen och u p p m ä rk sa m m a r o m det trots en fram flyttning av d e k laratio n stid p u n k ten u p p k o m m e r oläg en h eter av b etydenhet. U tskottet utgår ifrån att regeringen i så fell återk o m m e r till riksdagen i frågan. Med h änvisning till det an fö rd a tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n i n u b erö rd del o ch avstyrker m o tio n ern a Sk57 y rk an d e 1, Sk58 yrk an d e 18, Sk94 yrkande 13 i d e n n a del o ch Sk301. N ågon än d rin g föreslås inte beträffande g ru n d e rn a för bedöm n in g en av n ä r en bil m ed blandad användning kan anses utgöra tillgång i närings­ verksam het. Frågan får liksom h ittills avgöras m ed utgångspunkt från

det allm ä n n a stadgandet i 20 § KL på vilken gällande praxis grundas. F ö r att en b il skall räknas in i avskrivningsunderlaget krävs alltså att d en kan anses nödvändig för n äringsverksam heten. E n sådan bil utgör en tillgång i verk sam h eten för vilken värdem inskningsavdrag medges o ch det skattem ässiga restvärdet räknas in i und erlag et för sk atteutjäm ­ ningsreserv. F ö r att anpassa reg lern a för egenföretagare till vad som gäller för löntagare föreslås i p ro p o sitio n e n att en egenföretagare som även för p rivat b ru k d isp o n e ra r en bil som ingår i hans näringsverksam het skall påföras b ilförm ån enligt sam m a regler som gäller för löntagare, och att avdrag för kostnader för egen bil i tjänsten anpassas till vad som gäller vid b erä k n in g av inkom st av tjänst. Vid b erä k n in g av inkom st av tjänst medges avdrag för k ostnader för resor m ed egen bil i tjänsten med 12 kr. per mil. Dessa regler skall alltså fortsättningsvis gälla även för egenföretagare. A vdraget för tjänsteresor gäller n ärin g sid k are som inte redovisar bilen som ett in v e n tariu m i n äringsverksam heten. Liksom enligt n uvarande regler skall den skattskyldige k u n n a redovisa u n d e r­ laget för avdraget genom k ö rjo u rn a l eller på a n n a t läm pligt sätt. I m otion Sk58 yrk an d e 19 av C arl B ildt m.fl. (m ) hem ställs att avdrag skall m edges för faktiska kostnader vid resor i näringsverksam ­ heten m ed egen bil. E nligt m o tio n Sk96 y rk an d e 40 av O lo f Johansson m.fl. (c) skall avdraget för resor med egen bil m edges m ed 15 kr. per m il eller med verklig kostnad om d e n n a kan visas överstiga detta schablonbelopp. U tskottet in stäm m er i förslaget i p ro p o sitio n e n att anpassa reglerna för egenföretagare till de regler som gäller för löntagare. U tskottet har tidigare i betän k an d et avstyrkt y rk an d e n o m högre nivå på avdraget för bilkostnader vid b erä k n in g av inkom st av tjänst. U tskottet avstyrker således även m o tio n e rn a Sk58 yrkande 19 o c h Sk96 y rk an d e 40. I två m o tio n er h ar tagits u p p en fråga om n äringsidkares avdragsrätt för kostnader för en lokal i bostaden. E n ligt m o tio n Sk58 yrkande 20 av C arl Bildt m.fl. (m ) kan d en i p ro p o sitio n e n föreslagna u p p d eln in g ­ en i privatbostad o ch näringsfastighet m issgynna egenföretagare efter­ som vissa kostn ad er som h än fö r sig till närin g sv erk sam h eten inte blir avdragsgilla. E n ligt m o tio n en skall en lokal i egen bostad k u n n a föranleda avdrag för kostn ad er i inkom stslaget näringsverksam het. Ett lik n an d e y rk an d e finns i m o tio n Sk94 y rk an d e 13 i d e n n a del av K rister S kånberg m.fl. (m p). U tskottet vill e rin ra att i förslaget till ny p u n k t 27 av anvisningarna till 23 § KL h a r efter m ö n ster av hittills gällande bestäm m elser tagits in en bestäm m else som ger m öjlighet för n ärin g sid k are som h ar lokal i egen bostad att fa avdrag i n äringsverksam heten för k ostnader som är om ed elb art betingade av n äringsverksam heten. U tskottet tillstyrker d e n n a u tfo rm n in g av avdragsrätten och avstyrker följaktligen m otio­ n e rn a Sk58 y rk an d e 20 o ch Sk94 yrk an d e 13 i d e n n a del. P ro p o sitio n en in n e b är att det nu v aran d e undan tag et för beskattning vid uttag av bränsle fö r uppvärm ning från jo rd - o ch skogsbruksfastigheter inte behållits i det nya system et. Som skäl h ärfö r anförs i proposi-

tio n e n att m angårdsbyggnader skall beskattas som privatbostadsfastighe­ te r i det nya system et. U tskottet h a r tidigare i b etän k an d et tillstyrkt p ro p o sitio n e n i fråga o m b eskattningen av m angårdsbyggnaderna. I m o tio n e rn a Sk76 av P er-O la E rik sso n m.fl. (c), Sk82 av H ans D au o ch Sven E ric L orentzon (m ) o ch Sk96 y rk an d e 14 av O lo f Johansson m.fl. (c) hem ställs o m att det n u v ara n d e und an tag et från beskattning vid uttag av brän sle från egen fastighet skall behållas. Som m otiv för ett fortsatt undantagande fram hålls bl.a. att skattefriheten h a r m edfört att m ånga bostadshus n u värm s m ed ved elle r flis, som i de flesta fall består av ved av restp ro d u k te r från rö jn in g a r o ch avverkningar. Dessa re stp ro d u k te r sk u lle enligt m o tio n e n inte ha tagits till vara o m skatte­ frih eten inte hade funnits. S kattefrih eten för uttag av b rän sle för u p p v ä rm n in g av bostadshus infördes från o ch m ed 1978 års taxering. L iknande skäl som n u anförs i m o tio n e rn a för en fortsatt sk a tte frih et låg till g ru n d för riksdagsbeslu­ tet. D et fram hölls även att det från skogs- o ch m iljövårdssynpunkt var angeläget att sk attereglerna u tform ades så att nödvändig g allring och rö jn in g av skog inte skulle bli eftersatt. D et fram hölls vidare vara ett sam hällsintresse att den energireserv i form av avfallsvirke, som skogs­ in d u strin inte kan utnyttja, i m öjligaste m ån k u n d e tas till vara för up p v ärm n in g . S k atteutskottet anser det vara m o tiverat m ed ett fortsatt undantag från beskattningen vid uttag av bränsle för uppv ärm n in g . U tskottet avstyrker således p ro p o sitio n e n i d e n n a del och fö ro rd ar i enlighet m ed m o tio n e rn a Sk76, Sk82 o ch Sk96 y rk an d e 14 att den i p ro p o sitio ­ n en föreslagna bestäm m elsen angåen d e uttagsbeskattning i p u n k t 1 fjärde stycket an v isn in g arn a till 22 § KL kom pletteras m ed en bestäm ­ m else som m edför att uttag av bränse i h ä r avsett fall också i fortsätt­ n ingen u n d an tas från beskattning.

H andelsbolag

D e regler som styr b eskattningen av näringsverksam het som drivs i handelsbolagsform är k o m p licerad e. Som utskottet n äm n d e in lednings­ vis ingår frågan om att göra h andelsbolagen till skattesubjekt i det fortsatta u tred n in g sarb etet rö ra n d e en särskild redovisningsm etod (SR M ). I avvaktan på vad d etta u tred n in g sarb ete kan leda till in rik ta r sig förslagen i p ro p o sitio n e n på att göra anpassningar till det nya inkom stskattesystem et. A ll v erk sam h et i handelsbolag — u tom rea­ vinster vid avyttring av näringsfastigheter och bostadsrätter m .m . — föreslås bli beskattade i det nya inkom stslaget näringsverksam het. Även verksam het i handelsbolag skall g ru n d a rätt att göra avsättning till skatteutjäm ningsreserv. A vdrag för avsättning till sk a tteutjäm ningsre­ serv skall få göras vid b erä k n in g av handelsbolagets inkom st. R änteför­ d eln in g en görs d ärem o t på d elägarnivå på grundval av det justerade ingångsvärde som gäller i reavinstsystem et. D elägarbeskattningen av vissa äld re dödsbon behålls.

I m otion Sk.58 yrk an d e 24 av C arl B ildt m.fl. (m ) hem ställs att riksdagen skall avslå p ro p o sitio n e n s förslag i fråga o m beskattning av handelsbolag o ch dess delägare. E n ligt y rk an d e 25 i sam m a m otion skall riksdagen besluta ett tillk än n ag iv an d e till regeringen av in n eb ö rd att n u v ara n d e regler för handelsbolag i hu v u d sak skall behållas. U tskottet tillsty rk er de i p ro p o sitio n e n fram lagda förslagen i d en n a del o ch avstyrker m otion sy rk an d en a.

Fåmansföretag

U n d e r u tred n in g sarb etet h ar d isk u terats behovet av en sp ä rr m ot att arb e tsin k o m ster i fåm ansföretag om sätts till lägre beskattad u td elning eller reavinst. D et nya skattesystem et in n e b ä r att höga förvärvsinkom s­ te r beskattas h ård are än k ap italin k o m ste r, och det skulle d ärför k u n n a vara skattem ässigt lönsam t för en delägare i fåm ansföretag att ta ut a rb e tsin k o m ster i form av u td e ln in g e lle r i form av reavinst vid av yttring av a k tie rn a i ett företag. P erso n er som arb etar i o ch k o n tro l­ le ra r ett fåm ansföretag skulle på d etta sätt k u n n a undvika skatteuttaget om 50 % på förvärvsinkom ster över b ry tp u n k te n för uttaget av statlig inkom stskatt. I p ro p o sitio n e n föreslås m ot den angivna bakg ru n d en särskilda regler för beskattning av utdelning och reavinst som härrör från fåm ans­ företag om skattskyldig eller närståen d e ä r eller u n d er den senaste 1 O -årsperioden varit verksam i betydande om fattn in g i företaget eller i ett a n n a t företag i sam m a k o n ce rn . D e särskilda reglerna skall inte tilläm p as om d en skattskyldige kan visa att utom stående i betydande o m fattn in g äger del i företaget och h a r rätt till utdelning. U ndantag skall också göras för reavinst som u p p en b a rlig en inte utgör avkastning av d en skattskyldiges eller närståendes arbetsinsats. D e särskilda reglerna in n e b ä r i fråga o m u tdelning som överstiger n o rm al kapitalavkastning på a k tie r e lle r an d e la r sam t läm nade ovill­ korliga kapitaltillsk o tt att d e n n a skall beskattas som ink o m st av tjänst. U try m m et för n orm albeskattad u td e ln in g får sparas för att öka detta u try m m e eller reavinst senare år. D et sparade utry m m et räknas årligen u p p m ed statslån erän tan m ed e tt tillägg på 5 % . O m d en skattskyldiges m ake eller — såvitt gäller skattskyldig u n d e r 18 år — förälder är eller u n d e r någon del av senaste 1 O -årsperioden varit verksam i företaget i betydande o m fattn in g skall skatt på ö v ersk ju tan d e u td eln in g beräknas som o m beskattn in g skett hos d en av dessa p erso n er som h ar den högsta beskattningsbara in k o m sten o ch som är eller h ar varit verksam i företaget. Vid avyttring av ak tier m.fl. finansiella in stru m e n t i ett fåm ansbolag skall hälften av d en del av rea lisationsvinsten som överstiger kvarståen­ de sparad u td e ln in g tas u p p som in k o m st av tjänst. I m o tio n Sk.58 y rk an d e n a 8 o ch 9 av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas om avslag på förslaget om spärregler för u td e ln in g och reavinstbeskattning­ en för delägare i fåm ansbolag. E tt lik n a n d e yrk an d e finns i ytterligare e n p a rtim o tio n från m oderata sam lin g sp artiet, Sk59 yrk an d e 38. I

an slu tn in g till de föreslagna sp ärreg lern a yrkas i m otion Sk94 yrkande 11 av K rister S k ån b erg m.fl. (m p ) att reavinst vid försäljning av fåm ansföretag skall k u n n a fördelas över flera å r i de fall företaget byggts u p p u n d e r flera år. U tskottet vill fra m h ålla att syftet med de särskilda reg le rn a för b eskattning av delägare i fåm ansföretag är att fö rh in d ra att sparade a rb e tsin k o m ster o m v an d las till lägre beskattade reavinster, inte att försvåra n o rm alt företagande. E n lig t utskottets m en in g h ar de i p ro p o ­ sitio n en föreslagna sp ä rreg lern a fått en än dam ålsenlig utform ning. U tskottet avstyrker m o tio n e rn a Sk58 yrkande 8 o ch 9, Sk59 yrkande 38 o ch Sk94 y rk an d e 11.

I p ro p o sitio n e n h ar även tagits u p p en fråga angående fö rh ö jt avdragsutrym m e för fåm ansföretagares lån i näringsverksam heten. Som fram ­ gått tidigare i b e tän k a n d et k o m m e r i fortsättningen begränsningar att gälla för m öjligheten att d ra av lån erän to r. M ed hänsyn till att kap ital­ försörjningen i fåm ansföretag in te skall försvåras ä r det enligt proposi­ tio n e n m otiverat att dessa kan medges avdrag utöver de allm ä n n a reglerna. A vdragsutrym m et skall enligt förslaget utökas m ed m öjlighet att d ra av rä n to r u p p till ett b elopp som m otsvarar statslåneräntan plus 5 % b eräk n at på anskaffningskostnaden för ak tie rn a eller an d e la rn a , erlagd arvs- och gåvoskatt för dessa sam t lä m n an d e av ovillkorliga k apitaltillskott. U tskottet tillsty rk er förslaget.

M ed de i p ro p o sitio n e n föreslagna reglerna b lir det enligt prop o sitio ­ nen inte längre m öjligt att få o b ehöriga sk attefö rm ån er av det slag som den nu v aran d e stopplagstiftningen m ot vinstbolagstransaktioner o ch in ­ te rn a aktieöverlåtelser avser att fö rh in d ra . D et föreslås därfö r att den n a lagstiftning upphävs. U tskottet tillstyrker även d etta förslag.

I syfte att fö rh in d ra att företagsledare eller delägare i fåm ansföretag skaffade sig ob eh ö rig a sk a tte fö rm ån e r genom o lik a tran sa k tio n e r m el­ lan företaget och sig själva infördes år 1976 vissa särregler fö r få m ansfö­ retag (de s.k. sto p p reg lern a). Dessa regler utform ades så att d en för aktiebolagen gällande dubbelbeskattningseffekten inte elim inerades. E nligt p ro p o sitio n e n kvarstår behovet av särregler för fåm ansföretag även i det refo rm erad e skattesystem et. R eglerna bibehålls d ärfö r med vissa anpassningar till d et nya skattesystem et. B eskattning skall ske i inkom stslaget tjänst eftersom inkom stslaget tillfällig förvärvsverksam ­ het inte skall finnas kvar. R eglerna föreslås bli överförda till 32 § KL. S am tidigt förordas vissa ju sterin g ar av främ st teknisk n atu r. F öretagsledaren skall beskattas för hela anskaffningsvärdet vid få­ m ansfö retagets förvärv från u tom stående av lös egendom som uteslu­ tande eller så gott som u te slu ta n d e är avsedd för företagsledarens eller närståendes privata b ru k . U nd an tag görs för förvärv av bil som beskat­ tas som bilfö rm ån . I konsekvens m ed detta har företaget avdragsrätt för bilk o stn ad ern a. E n delägare elle r närstående som till företaget säljer in egendom som avses i 30 § SIL beskattas för hela köpeskillingen som intäkt av tjänst o m eg en d o m en inte är till nytta för företaget. U tk ö p av egendom till u n d e rp ris skall in te föranleda beskattn in g av företagsleda-

ren om d e n n e tidigare beskattats för anskaffningsvärdet. H ar en deläga­ re förvärvat egendom från företaget till ett pris som u nderstiger m a rk ­ nadsvärdet skall företaget beskattas för sk illn ad en m ellan m ark n ad sv är­ det o ch vederlaget. U ttagsbeskattning sker inte i de fall företagsledaren beskattats vid företagets förvärv av egendom en. V idare sk er uttagsbe­ sk attn in g när ett fåm ansföretag läm nat företagsledare lån m ed fö rd e lak ­ tig ränta. Särskilda vin stb eräk n in g sreg ler skall gälla vid delägares elle r n ä r­ ståendes infö rsäljn in g av egendom till företaget. Ö verstiger det avtalade priset m ark n ad sv ärd et, skall som försäljningspris vid reavinstbeskatt­ ningen gälla m arknadsvärdet. S killnaden m ellan försäljningspris och m arknadsvärde förm ånsbeskattas. S chab lo n reg lern a vid försäljning av fastighet o ch bostadsrätt får inte tilläm pas vid b erä k n in g av vinsten om inte fastigheten eller bostadsrätten helt eller till h uvudsaklig del skall användas i företagets n äringsverksam het eller a n n a rs synnerliga skäl föreligger. I m o tio n Sk58 y rk an d e 26 av C arl B ildt m.fl. (m ) hem ställs att regeringen skall u ta rb e ta ett förslag av in n e b ö rd att fö rm å n er till delägare i fåm ansbolag i skattehänseende skall behandlas efter sam m a regler som a n n a rs gäller för anställda eller aktieägare. E tt lik n a n d e yrk an d e finns i m o tio n Sk320 yrk an d e 8 av C arl B ildt m.fl. (m ). E nligt utskottets m e n in g är sådana sp ä rra r som för n ärv a ra n d e gäller för fåm ansföretag nödvändiga också i det nya system et. U tskottet tillstyrker p ro p o sitio n e n i d e n n a del och avstyrker m o tio n e rn a Sk58 y rk an d e 26 o ch Sk320 y rk an d e 8. D etsam m a gäller d en fråga angående h yresersättning från fåm ansföretag som tagits u p p i m o tio n Sk369 yrk an d e 1 av E rik H olm kvist (m ). D e y rk an d e n o m avskaffande av det p ro ce n tu ella tillägget för vissa b ila r vid v ärd e rin g av b ilfö rm ån för delägare i fåm ansföretag som väckts i m o tio n e rn a Sk330 yrk an d e 5 av G ö th e K nutson m.fl. (m , fp) o c h i yrk an d e 4 i d en nyss näm n d a m o tio n Sk369 av E rik H olm kvist (m ) är tillgodosedda genom förslaget i p ro p o sitio n e n o m sam m a värde­ ringsregler för delägare i fåm ansföretag som för vanliga löntagare. U tskottet avstyrker m o tio n en . P ropositionen in n e b är även att defin itio n en av fåm ansföretag inte skall o m fatta handelsbolag. F ö r de fall en viss bestäm m else skall om fatta även handelsbolag införs en d efinition av begreppet fåm ansägt han d els­ bolag som i p rin c ip överensstäm m er m ed d e fin itio n en av fåm ansföre­ tag. U tskottet tillsty rk er p ro p o sitio n e n även i d e n n a del.

Inkom stuppdelning i familjeföretag

D en n u v ara n d e 400-tim m arsgränsen för att m edh jälp an d e m ake själv skall beskattas för ersä ttn in g för sin arbetsinsats liksom bestäm m elsen angående arb e te u tfö rt i m a k arn as gem ensam m a bostad slopas. Avgö­ ran d e skall i stället vara d en faktiska arbetsinsatsen o ch ersättningens m arknadsm ässighet i fö rh å lla n d e till det utförda arbetet. 16-årsgränsen för att b arn själva skall beskattas för lön för sitt arbete i fö rä ld rarn as

v erk sam h et behålls. B eträffande ersättn in g ar från fåm ansägt handelsbo­ lag till m e d h jälp an d e m ake och b a rn , som också är delägare i bolaget, skall bestäm m elsen om in k o m stu p p d eln in g gälla för all ink o m st — b ortsett från skälig rän ta på insatt kapital. U tskottet tillsty rk er fö rän d rin g en beträffande ersättn in g till m edhjäl­ pande m ake. E tt slopande av 400-tim m arsgränsen h ar tagits u p p i de u n d e r a llm ä n n a m otionstiden i å r väckta m o tio n e rn a Sk341 y rk an d e 6 av G u lla n L indblad och G öthe K nutson (m ) sam t Sk369 y rk an d e 2 av E rik H olm kvist (m ). Dessa m o tio n sy rk a n d en ä r tillgodosedda genom förslaget i pro p o sitio n en . I m o tio n e rn a Sk96 yrkande 41 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) hem ställs att åldersgränsen fö r lön till barn skall sänkas från 16 till 15 år. S am m a sak föreslås i m o tio n e rn a Sk341 y rk an d e 7 av G u lla n L indblad och G ö th e K nutson (m ), Sk369 y rk an d e 3 av E rik H olm kvist (m ) sam t Sk373 av M arian n e A ndersson och G ö ra n E ngström (c). E n ligt utskottets up p fattn in g är regeln om ålderskravet för att barn själva skall bli beskattade fortfarande m otiverad av kontro llsk äl. U t­ skottet tillsty rk er förslaget o m ett b ib eh ållan d e av d en n a åldersgräns och avstyrker följaktligen m otion sy rk an d en a o m sänkt åldersgräns.

Vissa frågor om avdragsrätt

I p ro p o sitio n e n föreslås en fö rä n d rin g i fråga o m avdrag för ökande levnadskostnader för yrkesfiskare. O m en yrkesfiskare u n d e r längre tid sp erio d er personligen bedrivit fiske får d e n n e enligt gällande regler rätt till avdrag för den ö k n in g i levnadskostnader som han får vid vistelsen u to m sin hem ort. Dessa regler föreslås få kvarstå m ed den ä n d rin g e n att avdrag inte medges för fö rrä ttn in g a r som inte varit förenade m ed övern attn in g . D etta ä r en anpassning till vad som gäller vid b erä k n in g av ink o m st av tjänst för löntagare. I sam m anhanget upphävs det n u v ara n d e bem yndigandet till riksskatteverket (RSV) att fastställa avdraget beloppsm ässigt. RSV k o m m e r dock fortsättningsvis att u tlärd a re k o m m e n d a tio n e r som skall tjäna till ledning för en e n h e tlig och likform ig beskattning. E n lig t m o tio n Sk85 yrkande 1 av Jens E riksson m.fl. (m ) skall avdrag för fiskare för fördyrade levnadskostnader behållas i den n uva­ ran d e u tfo rm n in g en . M otionen in n e h å lle r även ett yrk an d e 2 av in n e­ börd att svenska fiskare skall i skattehänseende likställas med övriga fisk en atio n er in o m EFTA. U tskottet vill e rin ra att förslaget att slopa avdragsrätten för endagsfö rrä ttn in g a r in n e b ä r att yrkesfiskarna jäm ställs med an d ra kategorier inkom sttagare som i sitt yrkesutövande genom för sådana fö rrättn in g ar. E nligt utskottets u ppfattning finns det in te skäl att göra u n d an tag från d e n n a regel för en särskild yrkeskategori. U tskottet fin n er det inte h eller m otiverat att m ot b akgrund av den fö rä n d rin g som föreslagits i p ro p o sitio n e n ta ställning för en jäm förelse m ellan o lik a länders regler som yrkats i m o tio n en . U tskottet får alltså m ed tillstyrkande av p ro p o ­ sitio n en i d e n n a del avstyrka m otion Sk85 i dess helhet.

I m o tio n Sk94 yrk an d e 9 av K rister S kånberg m.fl. (m p ) h a r tagits u p p en fråga o m avdragsrätt fö r representation. E nligt m o tio n en b ö r lyx­ rep rese n tatio n och u tb ild n in g i sam band med resor sam t kost o ch logi i lyxklass beskattas som lön efö rm ån och vara undantaget från avdrags­ rätt för företaget. U tskottet vill e rin ra att kostnader för rep rese n tatio n och a n d ra kostn ad er i ett företags v erksam het skall vara betingade av verk sam h eten . K ostnader för rep rese n tatio n skall h ålla sig in o m vissa ram ar. U tskottet anser det inte vara m otiverat m ed några fö rä n d rin g ar i dessa regler m ed a n le d n in g av d en n u föreslagna skattereform en. U tskottet avstyrker följaktligen m otionsyrkandet. M a ria n n e A ndersson m.fl. (c,m ,fp) y rk ar i m otion Sk333 att frågan om avdragsrätt för p rem ier till s.k. kom panjonsförsåkringar skall utredas. P rem ier av fö rsäk rin g ar av detta slag behandlas som kap italfö rsäk rin g ­ ar, vilket in n e b ä r att avdragsrätt inte föreligger. U tskottet h ar vid u p p rep a d e tillfällen prövat m otsvarande yrk an d en . D en n u fö rev aran ­ de p ro p o sitio n e n in n e b är inte någon fö rä n d rin g vad gäller avdragsrätten för K -försäkringar, och utskottet har därför inte fu n n it a n led n in g att b iträda m o tio n sy rk an d et. D etta avstyrks således. I m o tio n Sk353 av R olf C larkson m.fl. (m ,fp,c) yrkas att arbetsgivarens avdragsrätt för allm ä n n a skadestånd inom arbetsrätten skall återinföras. U tskottet h a r tidigare avstyrkt m otsvarande yrkande m ed h änvisning till att skadeståndets preventiva fu n k tio n jäm ställer d etta m ed b öter och vitén o c h an d ra icke avdragsgilla kostnader enligt 20 § KL. U tskottet h a r inte fu n n it a n led n in g att från träd a d en tidigare u p p fatt­ n in g e n o ch avstyrker m o tio n en . K arin S ta rrin och L en n art B ru n a n d e r (c) tar i m otion Sk366 u p p en fråga om avdragsrätt för lantmäterikostnader. E nligt m o tio n ä re rn a bör sådana k o stn ad er vara d ire k t avdragsgilla. U tskottet h ar tidigare inte varit b erett att m edverka till att la n tm ä terik o stn ad er b lir o m e d elb a rt avdragsgilla i förvärvskällan. U tskottet h ar sam tidigt e rin ra t o m att vid rationaliseringsförvärv i u n derlaget för skogsavdrag skall in räk n a s bl.a. la n tm ä terik o stn ad er. D etta in n e b är att avdrag för la n tm ä terik o stn ad er i sådana fall kan medges m ot skogsinkom ster med 50 % av den totala k ostnaden. U tskottet h ar inte fu n n it a n led n in g att än d ra sitt tidigare ställningstagande och får m ed hänvisning till det an fö rd a avstyrka m o tio n Sk366.

E n fråga om ett särskilt avdrag vid virkesförsäljning för sm åskogsägare h ar tagits u p p i m o tio n Sk370 av Eva G oés och G östa Lyngå (m p ). A vdraget skall enligt m o tio n en uppgå till 10 000 kr. M otionsförslaget sk u lle k u n n a sägas in n e b ära en form av schablonavdrag som an n a rs in te skall fö re k o m m a i inkom stslaget näringsverksam het. U tskottet avstyrker m o tio n en . I m otion Sk387 av Yngve W ernersson (s) yrkas att avdragsrätt inte skall föreligga för sponsorverksamhet. U tskottet vill e rin ra o m att sp o n srin g som sådan inte kan föranleda avdragsrätt. M ed hänsyn till det rek la m v ärd e och goodw illvärde sådan verksam het kan ha för ett

företag kan det dock i vissa fall hänföras till avdragsgilla driftk o stn ad er vid taxeringen. U tskottet vill in te fö ro rd a en fö rä n d rin g i dessa avdragsm öjligheter och avstyrker följaktligen m otio n en . I m o tio n Sk446 av Kersti Jo h an sso n o ch S tina G ustavsson (c) hem ­ ställs o m d irektavdrag för investeringar i arbetsm iljön i jo rd b ru k e t. U tskottet vill fram hålla att b eh a n d lin g e n av k o stn a d er för åtgärder som fö rb ä ttra r arb etsm iljö n följer de a llm ä n n a reg lern a o m värdem inskningsavdrag och avdrag för d riftk o stn a d er b ero e n d e på vilken typ av åtgärd som vidtas. U tskottet h a r in te m ed a n led n in g av vad som anförts i m o tio n en fu n n it skäl att o m p rö v a gällande regler. N är det gäller sådana olycksfallsrisker m .m . in o m la n tb ru k e t som tas u p p i m o tio n en vill u tsk o ttet n äm n a att dessa frågor sa m m a n h än g er m ed arb e tsm iljö ­ frågorna m era allm än t. U tskottet får m ed h än v isn in g till det an fö rd a avstyrka m otionen.

Avskattning m.m.

De nya reglerna rö ra n d e företagsbeskattningen trä d e r i kraft d en 1 juli 1990 o ch tilläm pas första gången vid 1992 års taxering. D et in n e b är bl.a. att företag med b ru tn a räk en sk ap sår skall tilläm p a de nya regler­ na vid 1992 års taxering oavsett b o k slu tstid p u n k t. På m otsv aran d e sätt tilläm p as äldre regler vid 1991 års taxering. F ö r att un d erlätta övergången till det nya system et föreslås i p ro p o si­ tio n e n särskilda övergångsregler o m avskattning av reserver. L agerreser­ ver, avsättning till in te rn v in stk o n to o ch resultatutjäm ningsfond återförs till beskattn in g till den nya skattesatsen u n d er längst fyra år. F o rm ellt återförs reserverna till beskattn in g vid 1992 års taxering. Vid d en n a taxering beslutas ett uppskovsbelopp som utgör sk illn ad e n m ellan de u p p lö sta reserverna o ch årets avsättning till skatteutjäm ningsreserv. B eloppet utgör en in tä k t som skall återföras till beskattn in g m ed m inst 25 % p e r å r vid taxeringarna å re n 1992—1995. Något särskilt avdrag — rabatt — om uppskovsbeloppet återförs i sn ab b are takt u tgår inte. Fysiska p erso n e r behöver inte ta u p p någon del av uppskovsbeloppet vid 1992 års taxering. F ör en sk ild a n äringsidkare skall in tä k te n beläg­ gas m ed särskild löneskatt o ch inte bli fö rm å n sg ru n d an d e o m den skattskyldige inte y rk ar an n at. F ö r närin g sid k are som i sam band med övergången går över till att driv a v erksam heten i aktiebolag föreslås en m öjlighet att återföra u ppskovsbeloppet i bolaget. De m edel som på g ru n d härav inflyter till statsverket skall tillföras e n ny in k o m sttitel på statsbudgeten från vilken m edlen skall överföras till rik sgäldskontoret i syfte att m inska statsskulden. I m o tio n Sk58 y rk an d e 27 av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas avslag på p ro p o sitio n e n i fråga om avskattningen av lagerreserver m .m . och hem ställs att riksdagen av regeringen begär ett förslag till övergångsreg­ ler i enlig h et med U RF:s förslag. S istnäm nda förslag in n e b ä r en fem årig återföringstid och att rab a tter skulle k u n n a utgå vid snabbare återföring.

9 Riksdagen 1989190. 6 sam i. N r 30

De i p ro p o sitio n e n föreslagna reg lern a skall ses m ot bakgrund av att gam la reserver n u får beskattas m ot d en nya, lägre skattesatsen o ch att företagen, låt vara i v arierande o m fattning, h ar m öjlighet att överföra en del gam la reserver till skatteutjäm ningsreserv. F ör enskild närings­ verksam het är visserligen likviditetspåfrestningen stö rre än för aktiebo­ lag om in tä k te n både g ru n d ar egenavgifter o ch träffas av full ink o m st­ skatt. Med hänsyn härtill har förslaget utform ats så, att fullständigt uttag av egenavgifter inte sker med m in d re den skattskyldige ön sk ar att intäkten skall bli förm ånsgrundande. O m en närin g sid k are avstår från detta k o m m e r de avskattade belo p p en att belastas en b a rt med skattede­ len av egenavgifterna — den särskilda löneskatten. U tskottet anser att de föreslagna avskattningsreglerna bör godtas och avstyrker följaktligen yrk an d e 27 i m otion Sk58 o m att u tredningsför­ slaget i stället skall genom föras. I övergångshänseende föreslås särskilda regler för banker m .fl. De finansiella företagens obeskattade reserver — värderegleringskonton m .m . — föreslås bli helt återförda till b esk attn in g vid 1992 års taxe­ ring. S katten som b elöper på u ppskovsbeloppet debiteras u n d e r en fyraårsperiod taxeringsåren 1992—1995 med 25 % respektive år. Nå­ gon rabatt skall inte h eller utgå i detta fell. O ckså i d en n a fråga yrkas i m otion Sk58 y rk an d e 28 av C arl Bildt m.fl. (m ) att p ro p o sitio n e n avslås och att riksdagen begär att regering­ en lägger fram ett förslag om avskattning i e n lig h et med URF:s förslag. U tskottet vill inte h eller på d e n n a p u n k t från träd a förslaget i pro p o si­ tionen och avstyrker m otionsyrkandet.

G am la o u tnyttjade förluster enligt lagen (1960:63) o m förlustavdrag får av ju rid isk a p ersoner dras av vid den första taxeringen i det nya systemet. U p p k o m m e r u n d ersk o tt får detta föras vidare enligt de nya reglerna. Fysiska p erso n er får m otsvarande avdrag antingen från sin taxerade förvärvsinkom st eller från ink o m st av kapital. F ör alla skatt­ skyldiga gäller att reaförluster som inte k u n n a t utnyttjas och vissa förluster i red erirö relse m .m . förs över i det nya systemet på i huvudsak ofö rän d rad e prem isser. U tskottet tillsty rk er pro p o sitio n en i den n a del. I p ro p o sitio n en föreslås även en spärregel beträffande inventarieanskaffning. R ätten till avdrag för v ärd e m in sk n in g på in v e n tarie r och an d ra tillgångar som skrivs av enligt in v e n tarie re g lern a halveras vid 1991 års taxering till vinstdelningsskatt och särskild vinstskatt. B egränsningen skall gälla anskaffningar efter d en 26 ja n u a ri 1990. Regeringen har i skr. 1989/90:84, som inkom n äm n d a dag, aviserat k om m ande förslag med d en n a in n eb ö rd . U ndantag görs för sådana anskaffningar som grundas på skriftligt avtal som ingåtts senast d en 26 ja n u ari 1990. En m öjlighet till dispens införs för vissa o m stru k tu re rin g ssitu a tio n e r. E nligt utskottets m en in g är det m otiverat att införa den spärregel som föreslagits i m o tio n en . S tarka skäl ta lar för att spärregeln i enlighet med förslaget får verkan redan från o ch m ed den 27 ja n u a ri i

år i en lig h et m ed d en skrivelse regeringen lä m n at till riksdagen. U tskottet tillsty rk er alltså p ro p o sitio n e n i d e n n a del.

Skogsvårdsavgift

U tskottet b e h a n d la r i d etta sa m m a n h an g även ett antal u n d e r den a llm ä n n a m o tio n stid en i år väckta m o tio n e r som gäller skogsvårdsav­ g i f t . I flera m o tio n e r yrkas att avgiften slopas. Dessa y rk an d e n , som m o tio n ä re rn a i a llm ä n h e t h ar k n u tit till förslag o m att avveckla olika bidrag till skogsbruket, finns i m o tio n e rn a Sk304 av S tina G ustavsson och Kersti Jo hansson (c), Sk311 av U lf M elin och A nders G H ögm ark (m ), Sk324 av Kjell E ricsson (c), Sk337 av Ewy M öller och B ertil D anielsson (m ), Sk338 av Rosa Ö sth (c), Sk349 av S ven-O lof Petersson (c), Sk378 y rk an d e 1 av Sven E ric L orentzon m.fl. (m ), Sk383 av Agne H ansson m.fl. (c), Sk411 yrk an d e 1 av K arl E rik O lsson m.fl. (c), Sk412 av K arin S ta rrin o ch G u n n a r B jö rk (c), Sk428 yrkande 1 av Eva B jö rn e (m ), Sk448 av R olf K enneryd m.fl. (c,m ) och Sk450 yrk an d e 3 av G ö th e K nutson och G u lla n L indblad (m ). I m o tio n Sk377 av Lars E rn estam m.fl. (fp) yrkas o m en sän k n in g av skogsvårdsavgiften från 0,8 till 0,5 % . E n ligt m o tio n Sk429 av Lars W erner m.fl. (v) b ör det ske en översyn av skogsvårdsavgiftssystemet och i en an n a n m o tio n , Sk443, y rk a r Lars W e rn er m.fl. att av naturvårdsskäl intressanta sm å b io to p e r skall u n d an tas från skogsvårds­ avgift. De i m o tio n e rn a väckta frågorna angående skogsvårdsavgiften har tagits u p p i jo rd b ru k su tsk o tte ts y ttran d e (1989/90:JoU 7y) till sk a tte u t­ skottet m ed an le d n in g av sk atterefo rm en . Jo rd b ru k su tsk o tte t har i sam band m ed b eh an d lin g e n av statsbudgeten för budgetåret 1990/91 behandlat vissa frågor angående statliga bidrag till skogsbruket och deras finansiering (1989/90:JoU 14). U tskottet hänvisade till regerings­ fö rk larin g en d en 7 m ars 1990 vari statsm in istern u ttalade att skogspoli­ tikens m ål o ch m edel för ökad tillväxt skall utvärderas utifrån de förändrade krav som m iljö p o litik en ställer. U tskottet konstaterade att det var n atu rlig t att även finansieringsfrågorna sk u lle gås igenom i det sam m anhanget. M ed h änvisning till det anfö rd a h a r jo rd b ru k su tsk o tte t avstyrkt de m o tio n er i vilka yrkats att skogsvårdsavgiften skall slopas eller att avgiften skall sänkas. Vad gäller begäran o m en översyn m .m . enligt v-m otionen Sk429 h ar jo rd b ru k su tsk o tte t ansett den n a vara i allt väsentligt tillgodosedd m ed vad som anförts beträffande den aviserade utv ärd erin g en av skogspolitikens m ål o ch m edel o ch att m otionen inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Jo rd b ru k su tsk o tte t har även uttalat att det för sin del inte h ar något att e rin ra m ot skatteförslaget i fråga o m skogsbeskattningen. S katteutskottet får m ed h änvisning till vad jo rd b ru k su tsk o tte t anfört avstyrka sam tliga ovan n äm n d a m o tio n e r gällande skogsvårdsavgiften.

Beträffande lagkom plexet på in k om stbeskattningens o m råd e sägs i p ro ­ positionen att detta efter alla än d rin g a r u n d er årens lopp fått stora brister i system atik och överskådlighet och att sk a tteförfettningarna bör m oderniseras. A vsikten är att en tek n isk översyn skall genom föras efter det att de m ateriella ä n d rin g a rn a h ar genom förts. E nligt utskottets u ppfattning ä r det givetvis värdefullt om reglerna kan utform as m er system atiskt o ch överskådligt, o ch utskottet h a r inte något att e rin ra m ot en översyn m ed det angivna syftet. Vad utskottet föreslagit i det föregående beträffande ink o m ster vid försäljning av bär och kottar m .m . sam t beträffande vedbrand föranle­ d er än d rin g av regeringens förslag beträffande 19 o ch 20 §§ o ch p u n k t 1 av anvisningarna till 22 § kom m u n alsk attelag en (KL). U tskottet har i det föregående också föro rd at en ä n d rin g i lagen (1988:847) om sk attelättnader för allem an ssp aran d e o ch ungdom ssparande. Vid sin granskning av lagförslagen i övrigt har utskottet fu n n it skäl att förorda vissa detaljän d rin g ar av företrädesvis tek n isk och redaktio­ nell k araktär. U tskottets förslag i dessa hän seen d en fram går av hem ­ ställan och fordrar inte någon vidare k o m m e n ta r. N är det gäller p u n k t 4 e i övergångsbestäm m elserna till än d rin g a rn a i lagen o m statlig inkom stskatt in n eb är utskottets förslag att reglerna u n d e r övergångspe­ rioden anpassas till vad som för närv aran d e gäller i fråga om förbätt­ ringskostnader vid tidigareläggning i vissa fall av an sk affningstidpunk­ ten n är ersättningsfastighet säljs.

Hemställan

U tskottet hem ställer 1. beträffande inriktningen av beskattningen, m.m. att riksdagen med an le d n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 och m otion 1989/90:Sk89 y rk an d e 1 och med avslag på m o tio n ern a 1989/90:A17 yrkande 5, 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 1, 2, 49 o ch 50, 1989/90:Sk74 y rk an d e n a 1 - 4 , 1989/90:Sk81 yrk an d en a 1, 3, 4, 16, 18 och 5 3 —55, 1989/90:Sk95 yrk an d e 1, 1989/90:Sk96 y rk an ­ d en a 1, 2, 5 och 43, 1 9 8 9 /90:S kll7 yrk an d e 5, 1989/90:Sk392 yrk an d en a 1, 3, 4 och 23, 1989/90:Sk393, 1989/90:Sk403 y rk an ­ den a 1, 2 och 15, 1989/90:Sk434 y rk an d e n a 1 och 6, 1989/90: Sk441 yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 1 o ch 1989/90:Sk698 y rkande 4 som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad utskot­ tet anfört om skattereform ens ek o n o m isk a effekter, res. I (m) res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (m p)

2. beträffande schablonavdraget i tjänst att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrk an d e 6, 1989/90:Sk74 y rk an ­ de 12 och 1989/90:Sk96 y rk an d e 3, res. 5 (m) res. 6 (c) res. 7 (m p) 3. beträffande skattereduktionen fö r gift m ed hem m am ake och fö r ogift m ed hem m avarande barn att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk59 yrk an d e 17, 1989/90:Sk74 yr­ kan d e 20 och 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 18 o ch 19, res. 8 (m, c, m p) 4. beträffande grundavdraget och skatteskalan att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 3 —5 o ch 7, 1989/90: Sk74 yrk an d en a 6 — 11, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 5 och 6 och 1989/90:Sk403 y rk an d e 3, res. 9 (m) res. 10 (v) res. 11 (mp) 5. beträffande ideella organisationer att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk53 yrkande 1, 1989/90:Sk91, 1989/90:Sk92, 1989/90:Sk98 y rk an d e 6, 1989/90: Sk99, 1989/90:Skl01, 1989/90:Skl21 yrk an d e 6, 1989/90:Sk336, 1989/90:Sk379 yrk an d e 1, 1989/90:Sk391, 1989/90:Sk417, 1989/90:Sk421, 1989/90:Sk435 o ch 1989/90:Sk436, res. 12 (m) s.y. 1 (v) s.y. 2 (m p) 6. beträffande ko m m u n a l beskattning m .m . att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk81 yrk an d en a 43—45, 1989/90:Sk94 y rk an d e 3, 1989/90:Sk352 y rk an d e 1, 1989/90: Sk392 yrkande 22 och 1989/90:Sk405, res. 13 (v, m p) 7. beträffande socialavgifter, löneskatt att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk55 yrkande 2, 1989/90:Sk59 y rk an ­ d en a 19 och 20, 1989/90:Sk74 y rk an d e 30, 1989/90:Sk96 yrkande 42, 1989/90:Sf331, 1989/90:Sk361 yrk an d e 2, 1989/90:Sk378 yr­ kan d e 4, 1989/90:Sk392 y rk an d e 21, 1989/90:Sk406 yrk an d e 5 och 1989/90:Sk453 yrk an d e 1, res. 14 (m) res. 15 (c) res. 16 (mp) 8. beträffande pensionärer att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk55 yrk an d e 1, 1989/90:Sk66,

1989/90:Sk74 y rk an d e 14, 1989/90:Sk81 y rk an d e 52, 1989/90:Sk96 yr­ kande 4, 1989/90:Sk335, 1989/90:Sk386, 1989/90:Sk394 o ch 1989/90: Sk408, res. 17 (m) res. 18 (c, v, m p) 9. beträffande barnpension att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk303, 1989/90: Sk313 och 1989/90:Sk317 och m ed a n led n in g av m otion 1989/90:Sk381 som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad utskottet an fö rt angående b eskattningen av b arn p e n sio n , 10. beträffande kvittning av underskott m ot inkom st av tjänst

m . m .

att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an d e 5, 1989/90:Sk58 y rk an ­ de 17, 1989/90:Sk67, 1989/90:Sk74 y rk an d e n a 28 o c h 29, 1989/90:Sk75, 1989/90:Sk81 y rk an d e 11, 1989/90:Sk84 y rk an d e 1, 1989/90:Sk94 yrk an d e 10, 1989/90:Sk95 yrk an d e 5, 1989/90:Sk96 yrk an d en a 6 o ch 39, 1989/90:Sk341 yrk an d e 5 o ch 1989/90: Sk453 y rk an d e 2, res. 19 (m ) res. 20 (c) res. 21 (v, m p) 11. beträffande hobby att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk56 y rk an d e 2, 1989/90:Sk59 y rk an ­ de 9, 1989/90:Sk63, 1989/90:Sk64, 1989/90:Sk69 y rk an d e 2, 1989/90:Sk74 yrk an d e 13, 1989/90:Sk90, 1989/90:Sk93, 1989/90: Sk95 yrk an d e 6, 1989/90:Sk96 y rk an d e 7, 1989/90:Sk358, 1989/90:Sk426, 1989/90:Sk431 i d e n n a del, 1989/90:Sk433 och 1989/90:Sk450 yrk an d e 4, res. 22 (m , c) res. 23 (m p) 12. beträffande författare, konstnärer m.fl. att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk362 och 1989/90:Sk395, res. 24 (m) 13. beträffande föräldrapenning att riksdagen avslår m otion 1989/90:Sk399, 14. beträffande underhållsbidrag till barn att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 16, 1989/90:Sk74 yr­ kan d e 19, 1989/90:Sk321, 1989/90:Sk413 y rk an d e 1 och 1989/90: Sk430, res. 25 (m , m p) 15. beträffande skolavgifter att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk400, res. 26 (m p) 16. beträffande extra avdrag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och

avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 21 och 22, 1989/90:Sk88, 1989/90:Sk347, 1989/90:Sk385 och 1989/90:Sk413 yrk an d e 3, res. 27 (m ) res. 28 (c) 17. beträffande skattereduktion fö r fackföreningsavgifter att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrk an d e 18, 1989/90:Sk74 yr­ kande 21, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 8 och 9, 1989/90:Sk89 y rk an ­ de 2, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 20 och 21, 1989/90:Sk329 och 1989/90:Sk442 y rk an d e 1, res. 29 (m , fp , c, mp) res. 30 (v) 18. beträffande pensionsförsäkringsavgifter att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och m otion 1989/90:Sk454 och avslår m o tio n ern a 1989/90:L611, 1989/90:Sk59 yrk an d e 48, 1989/90:Sk314, 1989/90:Sk402 yrkande 6, 1989/90:Sk403 y rk an d e 5 o ch 1989/90:Sk413 yrkande 4 i d en n a del, res. 31 (m ) 19. beträffande avdrag fö r gåvor till allmännyttiga ändamål att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk89 yrkande 9, 1989/90:Sk312, 1989/90:Sk346, 1989/90:Sk375, 1989/90:Sk388, 1989/90:Sk389 y rk an d e 1 och 1989/90:Sk437, res. 32 (fp) res. 33 (m p) 20. beträffande gästforskare att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk71 och 1989/90:Sk96 yrkande 15, res. 34 (c) 21. beträffande flyttningskostnader att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:110 i d en n a del och avslår m otion 1989/90:Sk96 yrkande 12, res. 35 (c) 22. beträffande hemsjukvårdsbidrag att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk308, 23. beträffande avtalsförsäkringar att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk81 y rk an d e 10 och 1989/90:Sk96 y rk an d e 11, res. 36 (c) res. 37 (v) 24. beträffande skadestånd att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk355 och 1989/90: Sk384, res. 38 (v, m p) 25. beträffande stipendier att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk364, res. 39 (m )

26. beträffande personalvård att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m otion 1989/90:Sk316, res. 40 (mp) 27. beträffande kostförm ån att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk51, 1989/90:Sk52, 1989/90: Sk74 y rkande 16, 1989/90:Sk77 och 1989/90:Sk449 i d en n a del, res. 41 (m , c) res. 42 (v) res. 43 (mp) 28. beträffande reseförmåner att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk59 yrk an d e 11, res. 44 (m) res. 45 (v) 29. beträffande bilförm ån att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrkande 10, 1989/90:Sk74 yr­ kande 15, 1989/90:Sk96 y rk an d e 8, 1989/90:Sk330 y rk an d e n a 1 - 4 , 1989/90:Sk341 y rk an d e 4, 1989/90:Sk356, 1989/90:Sk371, 1989/90:Sk392 y rk an d e 5 o ch 1989/90:Sk440 y rk an d e n a 3 och 6, res. 46 (m ) res. 47 (c) res. 48 (mp) s.y. 3 (v) 30. beträffande vinstandelssystem m.m. att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an d e 3, 1989/90:Sf207, 1989/90:Sk309 o c h 1989/90:Sk415, res. 49 (m , fp , c) 31. beträffande belöningar m .m . att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk84 y rk an d e 2, 32. beträffande 600-kronorsregeln m .m ., idrottsrörelsen att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk53 yrk an d en a 3 —5, 1989/90:Sk59 yrk an d e 13, 1989/90:Sk70, 1989/90:Sk96 y rk an d e 10, 1989/90: Sk98 y rk an d e n a 3 och 4, 1989/90:Skl21 y rk an d e n a 1 o c h 2, 1989/90:Sf350, 1989/90:Sk379 y rk an d e n a 4 o ch 5, 1989/90:Sk404, 1989/90:Sk447 y rk an d e n a 1 och 3 o ch 1989/90:Sk637 yrk an d e 2, res. 50 (m ) res. 51 (c) s.y. 1 (v) s.y. 2 (mp) 33. beträffande ökade levnadskostnader att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrk an d e 15, 1989/90:Sk418 och 1989/90:Sk449 i d e n n a del, res. 52 (m ) res. 53 (m p)

34. beträffande bilkostnader i tjänsten att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 47, 1989/90:Sk95 y rk an d e n a 4 o ch 7, 1989/90:Sk96 y rk an d e 9, 1989/90:Sk310, 1989/90:Sk323 y rk an d e 1, 1989/90:Sk341 y rk an d e 3, 1989/90:Sk344, 1989/90:Sk357, 1989/90:Sk360, 1989/90:Sk363, 1989/90:Sk382, 1989/90:Sk403 y rk an d e 4, 1989/90:Sk434 y rk an d e 2, 1989/90:Sk438, 1989/90:Sk440 yrk an d e 4, 1989/90:Sk441 y r­ kande 2 o ch 1989/90:Sk450 y rk an d e 1, res. 54 (m ) res. 55 (c) 35. beträffande bilresor till och frå n arbetsplatsen att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 12, 1989/90:Sk74 y rk an d e 18, 1989/90:Sk96 y rk an d e 16, 1989/90: Sk315, 1989/90:Sk322, 1989/90:Sk325, 1989/90:Sk345, 1989/90: Sk392 y rk an d e 6, 1989/90:Sk413 yrk an d e 2 o ch 1989/90:Sk440 y rk an d e n a 1, 2 o ch 5, res. 56 (m ) res. 57 (c) res. 58 (v) res. 59 (m p) 36. beträffande bär, svam p och kottar att riksdagen avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och tillsty rk er m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 yrkande 1, 1989/90:Sk59 y rk an d e 14, 1989/90:Sk65, 1989/90:Sk68, 1989/90:Sk74 yrk an d e 17, 1989/90:Sk79, 1989/90:Sk81 yrkande 7, 1989/90:Sk86, 1989/90:Sk96 y rk an d e 13, 1989/90:Sk97, 1989/90:Sk328, 1989/90: Sk423, 1989/90:Sk425 och 1989/90:Sk427, 37. beträffande den allm änna utformningen av inkomstslaget kapital att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del, 38. beträffande sparavdrag m .m . att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 yrk an d e 4, 1989/90:Sk59 y rk a n ­ de 24, 1989/90:Sk74 y rk an d e n a 22 och 23 o c h 1989/90:Sk96 y rk an d e 23, res. 60 (m ) res. 61 (c) res. 62 (mp) 39. beträffande avräkning av underskott senare år att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 23, res. 63 (m ) 40. beträffande kvittning av reavinst m ot reaförlust att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 25 och 34, res. 64 (m)

41. beträffande avdragsbegränsningar fö r ränteutgifter att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 27, 1989/90:Sk74 yr­ kan d e 24 o ch 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 17 och 28, res. 65 (m ) res. 66 (v) res. 67 (m p) 42. beträffande allemanssparande m .m . att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an d e 6, 1989/90:Sk59 y rk a n ­ de 8, 1989/90:Sk74 yrk an d e 25, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 19 och 22, 1989/90:Sk94 yrk an d e 5, 1989/90:Sk96 y rkande 22, 1989/90: Sk331, 1989/90:Sk341 y rk an d e 8, 1989/90:Sk354 y rk an d e 3, 1989/90:Sk361 yrkande 3, 1989/90:Sk406 yrk an d en a 1 o c h 2 och 1989/90:Sk416, res. 68 (m ) res. 69 (c) res. 70 (m p) res. 71 (v, m p) s.y. 4 (fp) 43. beträffande reavinst på aktier m .m . att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och m o tio n 1989/90:Sk432 och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y r­ kan d en a 26 i d e n n a del, 32, 33 och 35, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 21 och 25, 1989/90:Sk444 y rk an d e 6, 1989/90:Sk452 y rk an d e n a 1—4 o ch 6 och 1989/90:Sk453 yrk an d e 3, res. 72 (m ) res. 73 (v) 44. beträffande reavinst på optioner och fordringar att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i dessa d elar och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 36 och 37 och 1989/90:Sk96 yrk an d en a 28 och 29, res. 74 (m ) res. 75 (c) 45. beträffande reavinst på övrig lös egendom att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 39, 1989/90:Sk72 och 1989/90:Sk390, res. 76 (m ) 46. beträffande reavinst på fastigheter och bostadsrätter att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk54, 1989/90:Sk58 y rk an d e 21, 1989/90:Sk59 yrk an d en a 26 i d en n a d el, 28, 29, 30 o ch 31, 1989/90:Sk62, 1989/90:Sk73, 1989/90:Sk81 yrk an d en a 26 o ch 27, 1989/90:Sk83, 1989/90:Sk95 yrk an d e 2, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 25, 26 o ch 27 och 1989/90:Sk327 y rk an d e 1, res. 77 (m ) res. 78 (c) res. 79 (v) 47. beträffande bostadsbeskattningens utform ning i allm änhet att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och

avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk a n d e n a 43, 44 o ch 46, 1989/90:Sk95 yrk an d e 3, 1989/90:Sk96 y rk a n d e n a 3 1 - 3 4 , 1989/90:Sk327 y rk an d e n a 3 - 7 o ch 1989/90:Sk453 y rk an d e 4, res. 80 (m ) res. 81 (c) 48. beträffande underlaget fö r bostadsbeskattningen, m .m . att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk74 yrk an d e 26, 1989/90:Sk81 yr­ k an d en a 48 och 49, 1989/90:Sk318, 1989/90:Sk327 y rk an d e 8, 1989/90:Sk351, 1989/90:Sk352 yrk an d e 2, 1989/90:Sk392 y rk an ­ d en a 7 och 8, 1989/90:Sk407 yrk an d en a 1 o ch 2, 1989/90:Sk410, 1989/90:Sk827, 1989/90:Sk829 och 1989/90:Sk833, res. 82 (m) res. 83 (v) res. 84 (m p) 49. beträffande uthyrning av bostäder m .m . att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk422, 1989/90:Sk445 o ch 1989/90: Sk450 yrk an d e 5, 50. beträffande kom m unala bostadsföretag att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e 45 och 1989/90:Sk327 yrk an d e 2, res. 85 (m ) 51. beträffande industrifastigheter att riksdagen avslår m otion 1989/90:Sk444 y rk an d e 3, res. 86 (v) 52. beträffande uttaget av förm ögenhetsskatt att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk81 y rk an d e 50, 1989/90:Sk89 yrk an d e 5 i d e n n a del, 1989/90:Sk403 y rk an d e 7 o ch 1989/90:Sk444 yrkande 7, res. 87 (m ) res. 88 (fp) res. 89 (v) s.y. 5 (mp) 53. beträffande begränsningsregeln att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk58 y rk an d e 23, 1989/90:Sk89 y rk an d e 6 o ch 1989/90:Sk320 y rk a n d e 2, res. 90 (m) res. 91 (fp) 54. beträffande sam beskattningen av förm ögenhet att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an d e 5 i den n a d el, 1989/90:Sk302, 1989/90:Sk305, 1989/90:Sk307, 1989/90: Sk319 yrk an d e 1, 1989/90:Sk340, 1989/90:Sk372, 1989/90:Sk398 o ch 1989/90:Sk403 yrk an d e 10, res. 92 (m , fp , c) 55. beträffande värderingen av förmögenhetstillgångar, m .m . att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 22, 1989/90:Sk81 yrk an d e 51, 1989/90:Sk89 y rk an d e 4, 1989/90: Sk320 y rk an d e n a 1, 3 och 4, 1989/90:Sk339 y rk a n d e n a 1 och 2, 1989/90:Sk341 y rk an d e n a 1 och 2, 1989/90:Sk348, 1989/90:Sk354

yrk an d en a 1 o ch 2, 1989/90:Sk359, 1989/90:Sk403 y rk an d e n a 8, 9 och 14, 1989/90:Sk406 yrk an d e 4 o ch 1989/90:Sk698 yrkande 5, res. 93 (m , fp , c) res. 94 (v) 56. beträffande det skattefria gåvobeloppet att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk89 y rkande 7, 1989/90:Sk334 i d e n n a del, 1989/90:Sk403 y rk an d e 13 i denna del och 1989/90:Sk420, res. 95 (m ) res. 96 (fp) res. 97 (c) 57. beträffande arvsbeskattningen att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk89 yrk an d e 8, 1989/90:Sk334 i d e n n a del, 1989/90:Sk389 y rk an d e 2 och 1989/90:Sk403 y rk an d e n a 12 och 13 i d e n n a del, res. 98 (m) res. 99 (fp) res. 100 (m p) 58. beträffande en fortsatt översyn av företagsbeskattningen att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 12, 29 och 56, 1989/90:Sk94 y rk an d e n a 1, 2, 4 o ch 12 o ch 1989/90:A17 y rkande 9, res. 101 (v) res. 102 (m p) 59. beträffande vinstdelningsskatt att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m otion 1989/90:Sk81 yrk an d e 15, res. 103 (v) 60. beträffande nyföretagande i glesbygd att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk396, s.y. 6 (m ) s.y. 7 (c) s.y. 8 (v) s.y. 9 (m p) 61. beträffande kapitalvinster i bolagssektorn att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 2, res. 104 (m ) 62. beträffande dubbelbeskattningen av aktiebolag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk58 y rk an d e 3 o ch 1989/90:Sk320 yrkandena 6 och 7, res. 105 (m ) 63. beträffande skatteutjämningsreserv att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 13 o ch 14, 1989/90: Sk94 yrk an d e 6, 1989/90:Sk58 y rk an d e 1 o ch 1989/90:Sk320 yrkande 5, res. 106 (m ) res. 107 (v) 140 res. 108 (m p)

64. beträffande underlaget fö r skatteutjämningsreserv att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 4, res. 109 (m) 65. beträffande lager i allm änhet att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 yrk an d e 5, res. 110 (m ) 66. beträffande lager av djur i jo rd b ru k och renskötsel att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m otion 1989/90:Sk74 y rk an d e 27, res. l i l (m p) 67. beträffande nuvärdeavskrivning m .m . att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 6 och 1989/90:Sk94 yrk an d e 7,

res. 112 (m) res. U 3 (mp)

68. beträffande avskrivning på skogsbilvägar, m .m . att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk326, 1989/90:Sk378 yrk an d e 2 och 1989/90:Sk411 y rk an d e 2, res. 114 (m ) res, 115 (c) 69. beträffande överskott vid vissa kapitaltransaktioner m .m . att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk94 yrk an d e 8, res. 116 (v, m p) 70. beträffande handel m ed förlustbolag att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk361 yrk an d e 1, res. 117 (c, v, m p) 71. beträffande underskott i rederirörelse att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk409 yrk an d e 1,

res. U S (m)

72. beträffande fartygsfonder att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk58 y rk an d e 7, 1989/90:Sk96 y rk an ­ de 35, 1989/90:Skl00, 1989/90:Sk343 o ch 1989/90:Sk409 yrkande

2 ,

res. 119 (m , c) 73. beträffande investeringar i begagnade fartyg att riksdagen avslår m o tio n !989/90:Sk628 yTkande 3, 74. beträffande beskattningen av investmentföretag och aktiefon­ der att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk58 y rk an d e 10 och 1989/90:Sk452 y rk an d e 5, res. 120 (m ) 75. beträffande allem ansfonderna att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 y rk an d e 24, 1989/90:Sk361 y rkande 4 o ch 1989/90:Sk406 y rk an d e 3, res. 121 (c)

76. beträffande lager av fordringar och värdepapper att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 11, res. 122 (m ) 77. beträffande skadeförsäkringsföretag att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk60, 1989/90: Sk80 och 1989/90:Sk96 yrkande 36, res. 123 (c) 78. beträffande byggnadsföretag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 12 och 13, res. 124 (m ) s.y. 10 (v) 79. beträffande avkastningsskatt på pensionsm edel att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk a n d e 40, 1989/90:Sk81 yr­ k andena 20, 23 och 24, 1989/90:Sk413 yrk an d e 4 i d e n n a del och 1989/90:Sk402 y rk an d e 5, res. 125 (m ) res. 126 (v) 80. beträffande löneskatt på pensionsavsåttningar att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 41, 1989/90:Sk96 yrkande 30 o ch 1989/90:Sk402 yrk an d e 3, res. 127 (m ) res. 128 (c) 81. beträffande premier i utländskt försäkringsbolag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk59 yrk an d e 42, res. 129 (m ) 82. beträffande utdelning på m edlemsinsatser i kooperativa fö r ­ eningar att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:L215, 83. beträffande utdelning m .m . frå n ekonom iska föreningar att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk78 y rk an d e n a 1—3, 84. beträffande särskild redovisningsm etod att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk94 yrk an d e 13 i d e n ­ na del o ch 1989/90:Sk320 yrk an d e 9, res. 130 (m , m p) s.y. 11 (c, v) 85. beträffande egenföretagares L-surv att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk58 yrk an d e 14, res. 131 (m) 86. beträffande m edel p å investeringskonto att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk87, 1989/90: Sk96 yrk an d e 37 och 1989/90:Sk365, res. 132 (m , c) 87. beträffande inbetalning på investeringskonto att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk374,

88. beträffande ränta på skogskonto att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 yrk an d e 3, 1989/90:Sk58 y rk an ­ de 15, 1989/90:Sk96 y rk an d e 38 och 1989/90:Sk428 yrk an d e 2, res. 133 (m , c) 89. beträffande skogskontoreglerna att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk397, 90. beträffande insättningsnivåer på skogskonto att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk378 y rk an d e 3 och 1989/90:Sk453 y rk an d e 5, res. 134 (m ) 91. beträffande beskattningen av rennäringen att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk57 yrk an d e 2, 1989/90:Sk61, 1989/90:Sk306 och 1989/90:Sk332, res. 135 (m , c) 92. beträffande räntefördelning att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 16, res. 136 (m ) 93. beträffande brutet räkenskapsår att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk57 yrk an d e 1, 1989/90:Sk58 y rk an ­ de 18, 1989/90:Sk94 y rk an d e 13 i d e n n a del och 1989/90:Sk301, res. 137 (m , m p) 94. beträffande bil i egenföretag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Sk58 y rk an d e 19 och 1989/90:Sk96 yrkande 40, res. 138 (m ) res. 139 (c) 95. beträffande rörelselokal i bostaden att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 20 och 1989/90:Sk94 yrkande 13 i d e n n a del, res. 140 (m , m p) 96. beträffande uttag av bränsle fö r uppvärmning att riksdagen m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och med bifall till m o tio n ern a 1989/90:Sk76, 1989/90:Sk82 och 1989/90:Sk96 y rk an d e 14 beslutar att i p u n k t 1 anvisn in g arn a till 22 § kom m u n alsk attelag en (1928:370) införa en föreskrift av in n e b ö rd att uttag av bränsle för u p p v ä rm n in g av d en skattskyl­ diges egen bostad skall vara u ndantaget från uttagsbeskattning, 97. beträffande handelsbolag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 24 och 25, res. 141 (m )

98. beträffande utdelning och reavinst som härrör frå n fåm ansföretag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 8 o ch 9, 1989/90: Sk59 y rk an d e 38 o ch 1989/90:Sk94 y rk an d e 11, res. 142 (m ) res. 143 (m p) 99. beträffande särregler fö r fåm ansföretag att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 26, 1989/90:Sk320 y r­ kande 8, 1989/90:Sk330 yrk an d e 5 och 1989/90:Sk369 yrk an d en a 1 och 4, res. 144 (m ) 100. beträffande lön till m edhjälpande m ake att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk341 y rk an d e 6 o ch 1989/90:Sk369 y rk an d e 2, 101. beträffande lön till barn att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 y rk an d e 41, 1989/90:Sk341 yr­ kande 7, 1989/90:Sk369 yrk an d e 3 o c h 1989/9Q:Sk373, res. 145 (m, c) 102. beträffande yrkesfiskare att riksdagen bifaller p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk85 y rk an d e n a 1 och 2, res. 146 (m ) 103. beträffande representationsavdrag m .m . att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk94 yrkande 9, res. 147 (v, m p) 104. beträffande kom panjonsförsäkringar att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk333, res. 148 (m ) 105. beträffande arbetsrättsliga skadestånd att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk353, res. 149 (m , fp ) 106. beträffande lantmäterikostnader att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk366, res. 150 (m ) 107. beträffande avdrag vid virkesförsäljning att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk370, 108. beträffande sponsorverksam het att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk387, 109. beträffande miljöinvesteringar att riksdagen avslår m o tio n 1989/90:Sk446, 110. beträffande avskattning av reserver, m.m. att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och avslår m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 27 och 28, res. 151 (m ) 111. beträffande skogsvårdsavgiften att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk304, 1989/90:Sk311,

1989/90:Sk324, 1989/90:Sk337, 1989/90:Sk338, 1989/90:Sk349, 1989/90:Sk377, 1989/90:Sk378 y rk an d e 1, 1989/90:Sk383, 1989/90:Sk411 y rk an d e 1, 1989/90:Sk412, 1989/90:Sk428 yrk an d e 1, 1989/90:Sk429, 1989/90:Sk443, 1989/90:Sk448 o ch 1989/90: Sk450 y rk an d e 3, res. 152 (m ,c) res. 153 (fp) res. 154 (v) s.y. 12 (m p) 112. beträffande övriga frågor att riksdagen godtar vad u tsk o ttet anfört, 113. beträffande lagförslagen, m .m . dels att riksdagen m ed bifall till p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del g o d k ä n n e r att de m edel som inflyter till följd av avskattning­ e n av ju rid isk a p erso n er fö ru to m handelsbolag tillförs en ny in k o m sttitel på statsbudgeten från vilken m edlen skall överföras till rik sgäldskontoret i syfte att m inska statsskulden, dels att riksdagen m ed an le d n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 o ch vad utskottet ovan an fö rt och hem ställt a n ta r de vid p ro p o ­ sitio n en fogade förslagen till 1. lag o m än d rin g i k o m m u n alsk attelag en (1928:370) m ed de än d rin g a rn a beträffande

19 § första stycket att la g ru m m et e rh å lle r följande som utskot­ tets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

19 §, första stycket T ill skattepliklig ink o m st enligt d e n n a lag räknas icke: vad som — — — ------------------- — — eller m odersm jölk; tävlingsvinst som inte h än fö r tävlingsvinst som inte h än fö r sig till an ställn in g elle r u p p d rag sig till an ställn in g eller u p p d rag och som utgår i an n a n form än och som utgår i a n n a n form än k o n ta n t eller d ärm e d likställd e r­ k o n ta n t elle r därm ed likställd e r ­ sä ttning, o m vinsten avser m in- sättning, om vinsten avser m innesförem ål elle r värdet inte ö v er­ nesförem ål eller värdet inte över­ stiger 0,1 basbelopp a v ru n d a t till stiger 0,01 basbelopp av ru n d a t till närm aste h u n d ra ta l k ro n o r; närm aste h u n d ra ta l k ro n o r;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svam par samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna u n ­ der ett beskattningsår inte översti­ ger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förm ån; rä n ta e n l i g t --------------------- p u n k t 3 av anvisningarna.

10 R iksdagen 1989/90. 6 sami. N r 30

p u n k t 1 tredje och fjärde stycket av anvisningarna till 22 § att styckena får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

till 22 §, p u n k t 1 tredje o ch fjärde stycket Till intäkt i näringsverksam het T ill intäkt i näringsverksam het hänförs vidare vinst vid icke yr­ hänförs vidare vinst vid icke yr­ kesm ässig avyttring (realisations­ kesmässig avyttring (realisations­ vinst) av an d el i sådan ek o n o m isk vinst) av andel i sådan ek o n o m isk fö ren in g som avses i 2 § 8 m om . fö rening som avses i 2 § 8 m om . lagen (1947:576) om statlig in­ lagen (1947:576) om statlig in ­ kom stskatt såvida inn eh av et av kom stskatt såvida in nehavet av an d elen betingats av sådan verk­ andelen betingats av sådan v erk ­ sam het. I fråga o m handelsbolag sam het. I fråga om handelsbolag hänförs till in tä k t av näringsverk­ hänförs till intäkt av näringsverk­ sam het också realisationsvinst vid sam het också realisationsvinst vid avyttring av an d ra tillgångar som avyttring av an d ra tillgångar som avses i 27 § 1 m orn., av tillgångar avses i 27 § 1 m orn., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 m om . som avses i 28 §, 29 § 1 m om . o ch 30 § sam t av förpliktelser och 30 § sam t av förpliktelser som avses 3 § 1 m om . n äm nda som avses t 3 § 1 m om . näm n d a lag. lag. H ar en tillgång tagits u t u r en H ar en tillgång tagits u t u r en förvärvskälla sker beskattning förvärvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag m otsva­ avyttrats för ett vederlag m otsva­ ran d e m arknadsvärdet (uttagsbe­ ran d e m arknadsvärdet (uttagsbe­ skattning). Vad nu sagts gäller skattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha vinst vid en avyttring skulle ha tagits u p p som intäkt av närings­ tagits upp som in tä k t av närings­ verksam het o ch särskilda skäl verksam het och särskilda skäl m ot uttagsbeskattning inte förelig­ m ot uttagsbeskattning inte förelig­ ger. ger. Uttag av vedbränsle från fa s ­ tighet fö r uppvärmning av den skattskyldiges bostad beskattas ej.

p u n kt 5 första och andra stycket av anvisningarna till 22 § att styckena får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

till 22 §, p u n k t 5 första och a n d ra stycket 5. V id av yttring av en n ärings­ 5. Vid avyttring av en närings­ fastighet som in te utgör o m sätt­ fastighet som inte utgör om sätt­ ningstillgång tas som in tä k t u p p ningstillgång tas som in tä k t upp m edgivna avdrag för v ärd e m in sk ­ m edgivna avdrag för v ärdem insk­ n in g av byggnad elle r av m a rk ­ ning av byggnad eller av m a rk ­ anläggning, d ock in te för beskatt­ anläggning, d ock inte för beskatt­ ningsår då avdraget understigit ningsår då avdraget understigit 3 000 k ro n o r, sam t skogsavdrag 3 000 k ro n o r, sam t skogsavdrag o ch avdrag för substans­ och avdrag för substans­ m in sk n in g . Som in tä k t tas även m inskning. Som in tä k t tas även u p p belopp varm ed byggnad elle r upp b elopp varm ed byggnad eller m a rkanläggning på fastigheten m arkanläggning på fastigheten har skrivits av i sam band m ed har skrivits av i sam band med ianspråktagande av ersättnings­ ian språktagande av ersättnings­ fond e.d. V idare tas — fö r fysisk fond e.d. V idare tas som intäkt person och dödsbo — som intäkt upp ett belopp m otsvarande av­ upp det belopp fö r vilket avdrag dragsgilla utgifter fö r värdehöjande fö r värdehöjande reparation och reparation och underhåll av bygg­ underhåll av byggnad eller m a rk­ nad eller markanläggning på fastig­ anläggning på fastigheten medgetts heten under det aktuella beskatt­ under de fe m beskattningsår som ningsåret och m edgivna avdrag av­ närmast föregått det aktuella b e­ seende sådana utgifter under de skattningsåret. fe m närmast föregående beskatt­ ningsåren. Vid avyttring av en sådan bo­ Vid avyttring av en sådan bo­ stadsrätt eller ak tie eller andel stadsrätt elle r aktie eller andel som avses i 26 § 1 m om . lagen som avses i 26 § 1 m om . lagen (1947:576) o m statlig inkom stskatt (1947:576) o m statlig inkom stskatt tas — om bostadsrättslägenheten tas — o m bostadsrättslägenheten elle r den till ak tien elle r an d elen eller den till ak tien elle r andelen k n u tn a lägenheten inte utgör p ri­ k n u tn a lägenheten in te utgör p ri­ vatbostad eller om sättningstillgång vatbostad eller om sättningstillgång — fö r fysisk person och dödsbo — som intäkt upp ett belopp m o t­ som intäkt upp det belopp fö r vil­ svarande avdragsgilla utgifter fö r ket avdrag fö r värdehöjande repa­ värdehöjande reparation och u n ­ ration och underhåll av lägenheten derhåll av lägenheten under det a k­ medgetts under de fe m beskatt­ tuella beskattningsåret och m edgiv­ ningsår som närm ast föregått det na avdrag avseende sådana utgifter aktuella beskattningsåret. under de fe m närmast föregående beskattningsåren.

p u n k t 23 andra stycket av anvisningarna till 23 § att o rdet "rörelse" byts u t m ot "näringsverksam het" i o lik a böjningsfor­ m er,

p u n k t 1 av anvisningarna till 31 § att före sista stycket i regering­ ens förslag tas in den ä n d rin g av la g ru m m et som införts genom SFS 1989:1080,

p u n k t 14 första stycket av anvisningarna till 32 § att u ttrycket "företagsledare, företaget" byts ut m ot "företagsledare i företa­ get",

Regeringens förslag Utskottets förslag

till 33 §, p u n k t i tionde stycket K ostnadsökning u n d e r fö rrätt­ K ostnadsökning u n d e r förrätt­ ning som varit förenad m ed över­ ning som varit förenad med ö ver­ nattning på u trik e s o rt, får beräk­ n attn in g på u trik e s o rt, får beräk ­ nas för varje fö rrättn in g för sig. nas för varje fö rrättn in g för sig. Avdraget skall även här, o m de Avdraget skall även här, om den skattskyldige inte visar stö rre ök ­ skattskyldige inte visar större ö k ­ ning, anses ha uppgått till belopp ning, anses ha uppgått till belopp som m otsvarar den kostnadsersätt­ som m otsvarar den kostnadsersätt­ ning som arbetsgivaren givit ut. n ing som arbetsgivaren givit ut, Avdraget fö r m erkostnad fö r m ålti­ dock högst m ed belopp som kan der och småutgifter få r dock inte anses m otsvara största norm ala överstiga b elopp som kan anses ö k n in g i levnadskostnaden u n d er m otsvara största n o rm ala ö k n in g i ett dygn för respektive fö rrätt­ levnadskostnaden u n d er ett dygn ningsland. för respektive förrättningsland.

p u n kt 3 första stycket av anvisningarna till 54 § K L att stycket får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

till 54 §, p u n k t 3 första stycket 3. S kattefrihet enligt 54 § första 3. S kattefrihet enligt 54 § första stycket f föreligger om anställ­ stycket f föreligger om anställ­ ningen och vistelsen u tom lands ningen och vistelsen utom lands varat m inst sex m ånader i den varat m inst sex m ånader i den m ån in kom sten beskattats i verk- m ån in kom sten beskattats i verk­ sam hetslandet. O m anställningen sam hetslandet. O m anställningen o ch vistelsen u to m lan d s varat och vistelsen u tom lands varat m inst ett år i sam m a land och m inst ett år i sam m a land och avsett an ställn in g hos a n n a n än avsett an ställn in g hos a n n a n än svenska staten, svensk k o m m u n , svenska staten, svensk k o m m u n , svensk lan d stin g sk o m m u n eller svensk landstin g sk o m m u n eller svensk försam ling medges dock svensk försam ling medges d ock sådan befrielse även o m inkom s­ sådan befrielse även om inkom s­ ten inte beskattats i verksam hets- ten inte beskattats i verksam hetslandet på g ru n d av lagstiftning el­ landet på g ru n d av lagstiftning el­ ler ad m in istrativ praxis i detta ler adm inistrativ praxis i detta land eller avtal som d etta land land eller annat avtal än avtal fö r ingått. undvikande av dubbelbeskattning som detta land ingått.

punkterna 14— 17 övergångsbestämmelserna att de får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

14. Ä ld re föreskrifter i p u n k t 2 14. Ä ldre föreskrifter i p u n k t 2 b av an v isn in g a rn a till 25 § gäller b av anvisn in g arn a till 25 § gäl­ i fråga o m avdrag för v ärdem insk­ ler i fråga om avdrag för värde­ ning på v ä rm e p a n n o r, hissm aski­ m in sk n in g på v ärm e p an n o r, hiss­ n e rie r o ch jäm fö rlig m askinell m ask in erier och jäm förlig m aski­ u tru stn in g som h ar anskaffats före nell u tru stn in g som h ar anskaffats ikraftträdandet. Byts u tru stn in g e n före ik raftträdandet och på utrust­ u t o ch har d en skattskyldige på ning av sådant slag som anskaffats g ru n d härav rätt till avdrag för efter ikraftträdandet m en under ett rep a ra tio n av byggnad medges beskattningsår fö r vilket taxering d o ck in te avdrag för utrangering. sker år 1991. Byts u tru stn in g e n ut I sådant fall skall ett belopp m ot­ o ch h ar den skattskyldige på svarande vad som återstår oavskri­ g ru n d härav rätt till avdrag för vet av anskaffningsvärdet för rep a ra tio n av byggnad medges u tru stn in g e n läggas till anskaff­ d ock inte avdrag för utrangering. ningsvärdet för byggnaden i den I sådant fall skall ett b elopp m ot­ m ån beloppet överstiger vad som svarande vad som återstår oavskri­ inflyter genom avyttring av m ate­ vet av anskaffningsvärdet för rial e.d. i sam band m ed utbytet. u tru stn in g e n läggas till anskaff­ ningsvärdet för byggnaden i den m ån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av m ate­ rial e.d. i sam band med utbytet. 15. Ä ldre föreskrifter tilläm pas 15. Ä ldre föreskrifter tilläm pas på m arkanläggning som har a n ­ på m arkanläggning som har a n ­ skaffats före ikraftträdandet. skaffats före ikraftträdandet och på markanläggning som har an­ skaffats efter ikraftträdandet men under ett beskattningsår fö r vilket taxering sker år 1991. 16. I fråga o m utgifter som av­ 16. 1 fråga om utgifter som av­ ses i p u n k t 15 av anvisningarna ses i p u n k t 15 av an visningarna till 23 § tilläm pas äld re föreskrif­ till 23 § tilläm pas äld re föreskrif­ ter på utgifter före ikraftträdan­ ter på utgifter före ik raftträdandet det. och på utgifter som uppkom m it ef­ ter ikraftträdandet m en under ett beskattningsår fö r vilket taxering sker är 1991. 17. I fråga om anslutningsavgift 17. 1 fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i och anläggningsbidrag som avses i p u n k t 17 av anvisn in g arn a till p u n k t 17 av anvisn in g arn a till 23 § tilläm pas äld re föreskrifter 23 § tilläm pas äldre föreskrifter på utgifter före ikraftträdandet. på utgifter före ik raftträdandet och på utgifter som uppkom m it ef­ ter ikraftträdandet m en under ett beskattningsår fö r vilket taxering sker år 1991.

2. lag o m ä n d rin g i lagen (1947:576) om statlig inkom stskatt m ed de ä n d rin g a rn a beträffande 2 7 § 2 m om . andra stycket att o rd et "inländsk" byts m ot u t­ trycket "in län d sk eller u tlä n d sk ",

Regeringens förslag Utskottets förslag

4. A vyttras fastighet före u t­ 4. Avyttras fastighet före u t­ gången av å r 1999 får om kost- gången av år 1999 får — i andra n adsbeloppet beräknas genom att fa ll än när delägare i fåm ansföretag det om kostn ad sb elo p p som hade eller fåm ansägt handelsbolag eller k u n n a t användas om avyttringen delägare närstående person avyttrar skett den 31 decem ber 1990 ökas fastighet till företaget — om kostm ed i 25 § 4 m om . avsedda för­ nadsbeloppet beräk n as genom att b ättringskostnader m .m . som lagts det om k o stn ad sb elo p p som hade ned på fastigheten u n d e r tiden k u n n a t användas om avyttringen m ellan d en 1 ja n u ari 1991 och skett den 31 d ec em b er 1990 ökas avyttringstillfället. Vid tilläm p ­ m ed i 25 § 4 m om . avsedda fö r­ n in g av p u n k te rn a 6 a o ch 6 b av bättringskostnader m .m . som lagts an v isn in g arn a till 36 § k o m m u ­ ned på fastigheten u n d e r tiden nalskattelagen (1928:370) i deras m ellan den 1 ja n u a ri 1991 och lydelse in till d en 1 ju li 1990 skall avyttringstillfället. Vid tilläm p ­ d ock följande gälla. n ing av p u n k te rn a 6 a och 6 b av a n v isn in g arn a till 36 § k o m m u ­ nalskattelagen (1928:370) i deras lydelse intill d e n 1 ju li 1990 skall d o ck följande gälla, a) Ingångsvärde sam t — — — m ed m er än åtta år. e) Tidigareläggning får ske en- e) T idigareläggning får ske e n ­ dast i fråga om den del av in ­ dast i fråga o m d e n del av in ­ gångsvärde och förbättringskost­ gångsvärde o c h fö rbättringskost­ nader fö r ersättningsfastigheten n ad e r för ersättningsfastigheten som inte överstiger ett belopp som in te överstiger ett belopp m otsvarande vederlaget vid avytt­ m otsvarande vederlaget vid avytt­ rin g en av d en u rsprungliga fastig­ rin g en av den u rsp ru n g lig a fastig­ heten m inskat med förbättrings­ heten m inskat m ed fö rbättrings­ kostn ad er som u n d er d en skatt­ k ostn ad er som u n d e r d en skatt­ skyldiges in n eh av har lagts ned på skyldiges in n eh av h ar lagts ned på d en n a fastighet u n d er det å r då d e n n a fastighet u n d e r det år då fastigheten avyttrades eller u n d er fastigheten avyttrades eller u n d e r något av de sju närm ast föregåen­ något av de sju n ärm a st föregåen­ de åren. de åre n . Sådan m inskning m ed hänsyn till förbättringskostnader på den ursprungliga fastigheten skall d o ck ske endast fö r år då de ned­ lagda kostnaderna har överstigit tio procent av vederlaget vid avyttring­ en av denna fastighet. 0 T idigareläggning f å r ------------ n äm n d a fastighet. Vad nu sagts gäller dock inte om delägare i fåm ansföretag eller del­ ägare närstående person avyttrar fastighet till företaget enligt vad som sägs i 24 § 6 m om .

3. lag om än d rin g i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 4. lag om än d rin g i uppbördslagen (1953:272), 5. lag om skatteutjäm ningsreserv, 6. lag om återfö rin g av obeskattade reserver, 7. lag o m ä n d rin g i lagen (1989:1046) o m ä n d rin g i lagen (1962:381) om allm ä n försäkring, 8. lag om ä n d rin g i lagen (1962:381) om allm ä n försäkring, 9. lag om ä n d rin g i lagen (1981:691) om socialavgifter, 10. lag om särskild löneskatt, 11. lag om än d rin g i lagen (1959:551) o m b erä k n in g av pensio n sg ru n d an d e inkom st enligt lagen (1962:381) om allm än försäkring, 12. lag om avkastningsskatt på pensionsm edel, 13. lag o m skatt på vissa p rem ieb etaln in g ar, 14. lag om ersättningsfonder, 15. lag om ä n d rin g i lagen (1967:94) om avdrag vid inkom sttaxe­ ringen för viss ak tieu td eln in g med den ä n d rin g e n att 7 § får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 § A vdrag m e d g e s ------------ — utdelningstillfället ägs av a) svenskt investm entföretag e l­ a) svenskt investm entföretag el­ ler förvaltningsföretag, om det ler svenskt förvaltningsföretag, om sam m anlagda röstetalet för företa­ det sam m anlagda röstetalet för fö­ gets a k tier i det utdelade bolaget retagets a k tie r i det utd elan d e bo­ — i förek o m m an d e fall tillsam ­ laget — i fö re k o m m a n d e fell till­ m ans med ak tier tillh ö rig a bolag sam m ans m ed a k tie r tillhöriga och fö ren in g som m ed hänsyn till bolag och fö re n in g som m ed h än ­ äg anderättsförhållanden eller o r­ syn till äganderättsförhållanden ganisatoriska fö rh å lla n d en kan eller o rg anisatoriska fö rh ållan d en anses stå företaget nära — motsva­ kan anses stå företaget nära — ra r m er än hälften av röstetalet m otsvarar m er än hälften av för sam tliga ak tier i bolaget, eller röstetalet för sam tliga a k tier i bo­ laget, eller b) svenskt aktiebolag eller b) svenskt aktiebolag eller svensk eko n o m isk fö re n in g som svensk ek o n o m isk fö ren in g som inte avses u n d er a), om det sam ­ inte avses u n d e r a), svensk spar­ m anlagda röstetalet för företagets bank eller svenskt ömsesidigt skaa k tier i det utd elan d e bolaget deförsäkringsföretag, o m det sam ­ m otsvarar en fjärdedel eller m er m anlagda röstetalet för företagets av röstetalet för sam tliga ak tier i ak tier i det u tdelande bolaget bolaget och företaget inte visas m otsvarar en fjärdedel elle r m er vara skattskyldigt för u td e ln in g på av röstetalet för sam tliga ak tier i ak tiern a. bolaget o ch företaget inte visas vara skattskyldigt för u td e ln in g på aktierna.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Avdrag för u td e ln in g ----följande slag av aktieägare: a) an n a n än svenskt aktiebolag, a) a n n a n än svenskt aktiebolag, svensk e k o n o m isk fö re n in g eller svensk e k o n o m isk förening, utländsk ju rid isk person, svensk sparbank, svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag eller u t­ ländsk ju rid isk person, b) investm entföretag e l l e r ---------------- första stycket a), c) svenskt aktiebolag eller c) svenskt aktiebolag, svensk svensk ek o n o m isk fö re n in g som ek o n o m isk förening, svensk sparvisas vara skattskyldig för utdel- b ank eller svenskt ömsesidigt skå­ ning på a k tie rn a , och deförsåkringsföretag som visas vara skattskyldig för u td eln in g på a k tie rn a , och d) utländsk ju rid isk — — — nedsatt belopp. Vid tilläm p n in g av d e n n a para- Vid tillä m p n in g av d en n a para­ graf anses ak tie, som ägs av en av graf anses aktie, som ägs av en av bolag eller fö ren in g bildad pen- bolag, förening, sparbank eller sions- eller personalstiftelse, inne- ömsesidigt skadeförsäkringsförehavd av bolaget eller föreningen. tag bildad pensions- eller perso­ nalstiftelse, innehavd av företaget.

16. lag o m än d rin g i bokföringslagen (1976:125), 17. lag o m ä n d rin g i jordb ru k sb o k fö rin g slag en (1979:141), 18. lag o m än d rin g i lagen (1982:1193) om sk a tte re d u k tio n för fackföreningsavgift, 19. lag om nedsättn in g av vissa u n d erh å llsb id rag , 20. lag om ä n d rin g i u tsökningsbalken m ed d en än d rin g en att övergångsbestäm m elserna e rh å lle r följande lydelse: "D enna lag träd e r i kraft den 1 ju li 1990. Ä ldre bestäm m elser i 15 kap. 14 § gäller till d en 1 ja n u a ri 1991.", 21. lag o m ä n d rin g i lagen (1984:947) o m beskattning av u t­ ländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige, 22. lag o m än d rin g i lagen (1979:84) o m delpensionsförsäkring, 23. lag o m ä n d rin g i lagen (1989:1023) om u p p h äv a n d e av lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på sk ep p sk o n trak t m .m ., 24. lag om än d rin g i utsökningsregisterlagen (1986:617), 25. lag o m än d rin g i lagen (1987:813) om hom osexuella sam bor, 26. lag om ä n d rin g i lagen (1988:847) om skattelättnader för allem anssparande o c h u n g dom sbosparande m ed d en änd rin g en att o rd e t "realisationsvinst" i 2 § a n d ra stycket byts ut m ot u ttry c k et "realisationsvinst o ch u td e ln in g ", 27. lag o m skatt på rän ta på skogskontom edel m .m . m ed de ä n d rin g a rn a beträffande

3 § att paragrafen tillförs ett tredje stycke av följande lydelse: "Skatt tas inte h eller ut om d en gottskrivna rän ta n understiger 100 k ro n o r."

6 § att paragrafen får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

6 §

B an k en skall in o m en m ånad B an k en skall före utgången av från råntegottskrivningen på blan­ m ånaden efter den m ånad då rånkett som fastställs av riksskattever- tegottskrivning skett på b lankett ket — elle r efter särskilt m edgi­ som fastställs av riksskatteverket vande på an n a t läm pligt sätt — — eller efter särskilt m edgivande till verket läm na uppgifter om på a n n a t läm pligt sätt — till ver­ k o n to h a v are, kontoslag, kon to b e­ ket läm n a uppgifter om k o n to h a ­ h å lln in g , gottskriven rän ta och in­ vare, kontoslag, ko n to b eh ålln in g , n eh å lle n skatt. g ottskriven rän ta och in n e h ållen skatt.

28. lag om ä n d rin g i skogskontolagen (1954:142), 29. lag om ä n d rin g i lagen (1986:492) o m tillfälliga regler för in sättning på skogskonto, 30. lag om ä n d rin g i lagen (1979:611) o m u p p h o v sm a n n ak o n to , 31. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1978:970) om uppskov med b eskattning av realisationsvinst, 32. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1983:1086) om vinstdelnings­ skatt, 33. lag o m u p p h äv a n d e av lagen (1960:63) om förlustavdrag, 34. lag o m u p p h äv a n d e av lagen (1982:336) om avdrag för u td e ln in g på icke börsn o terad e ak tier, 35. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1979:609) om allm än investe­ ringsfond, 36. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1979:610) om allm än investeringsreserv, 37. lag om u p p h äv a n d e av vissa fondförfattningar, m .m ., 38. lag o m u p p h äv a n d e av lagen (1954:40) o m särskild fartygsfond, 39. lag o m u p p h äv a n d e av lagen (1967:96) o m särskild nyanska ffningsfond, 40. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1967:752) om avdrag vid inkom sttax erin g en för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet, 41. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1981:296) om eldsvådefonder, 42. lag om u p p h äv a n d e av fö ro rd n in g e n (1960:659) angående beskattning av rän ta å svenska statens sparobligationer, 43. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1978:423) om sk attelättnader för vissa sp a rfo rm er, 44. lag o m u p p h äv a n d e av lagen (1972:128) om skattefrihet vid p re m ie rin g av sparande, 45. lag o m u p p h äv a n d e av lagen (1982:2) om u p p fin n ark o n to ,

46. lag om u p p h äv a n d e av lagen (1989:1021) o m särskilda regler för ned sk riv n in g av lager m .m ., 47. lag o m avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges T ekniska M useum .

S to ck h o lm d en 29 maj 1990

På skatteutskottets vägnar

L a r s H e d f o r s

N ärvarande: Lars H edfors (s), Bo L u n d g ren (m ), Bo F o rslu n d (s). T orsten K arlsson (s), Kjell Jo h an sso n (fp), G örel T h u rd in (c), A nita Johansson (s), H ugo H egeland (m ), B ru n o P orom aa (s), Y vonne Sandberg-Fries (s), S verre P alm (s), K arl-G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp), R olf K enneryd (c), Lars B äckström (v), G östa Lyngå (m p ) och Kjell N ord strö m (s).

R eservationer

1. Inriktningen av beskattningen, m.m. (mom. 1)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) h ar dels an fö rt följande:

In le d n in g

D en skattereform som föreslås i de två ak tu ella p ro p o sitio n e rn a 110 o ch l i l in n e b är fö rb ä ttrin g ar i vissa h änseenden, fram för allt genom att de o rim lig t höga m arg in alsk a tte rn a sänks. D etta är ett steg i rätt rik tn in g , m en det hård a och fö rla m a n d e skattetrycket i vårt land k o m m e r totalt sett att skärpas genom an d ra åtgärder som regeringen föreslår. Som fram går av m o tio n e rn a Sk59, Sk403 o ch Sk441 anser vi att skattetrycket måste sänkas rad ik a lt för att k o m m a åt de gru n d läg ­ gande p ro b lem en i vårt sam hälle. I a n slu tn in g till vad som anförs i dessa m o tio n e r vill vi h ä r sam m anfatta vår syn på skattep o litik en i dag, sk a tte p o litik e n s fram tida in rik tn in g o ch de förslag som n u är aktuella.

S k a tte tr y c k e t

Sverige ä r det land i d en fria värld en d ä r m ä n n isk o r ä r mest b eroende av p o litik ers värd erin g ar och politiska beslut. D et in n e b är att det svenska sam hället också har d en fria världens hårdaste skattetryck. Ingen an n a n sta n s h a r så sto r del av m edborgarnas in k o m ster socialiserats. Ingen an n an stan s h a r m a rk n a d sek o n o m in trängts u n d an så m yck­ et som i Sverige. Ingen an n a n sta n s är u try m m et för enskilt sparande och en sk ilt ägande så begränsat som i Sverige. F rågan h u r sto rt det totala skattetrycket bör vara ä r starkt ideolo­ giskt laddad. F ö r ett p arti som fö re sp rå k ar kollektiva lösningar och därm e d sto r m akt för p o litisk a beslutsorgan b lir ett högt skattetryck ett självklart mål. I ett så d an t sa m h älle styrs m ä n n isk o rs vardag till stor del av politiska beslut. E nskilda m ä n n isk o r b lir m er b eroende av p o litik e r och deras beslut n är en sto r del av m ånadslönen dras in till staten via skatten. F ö r p a rtie r som tro r på in d iv id ern as förm åga o ch vilja att ta ansvar för sig själva och a n d ra ä r det lika självklart att m edborgarna genom ett lågt skatteuttag skall ha så sto r frihet som m öjligt att form a sina egna liv. G ru n d e n för d e n n a syn vilar på resp ek ten för äganderätten o ch det faktum att in k o m sten tillh ö r d en enskilde, inte staten. D etta synsätt leder m ed nödvändighet till ett lågt skattetryck, som än d å ger de in tä k te r som behövs för att tillgodose nödvändiga gem ensam m a åtaganden. S katten ä r ett tvångsm edel, som p o litik e rn a måste behan d la m ed sto r varsam het o ch m ed resp ek t för enskilda m än n isk o rs frihet.

U tvecklingen av skattetry ck et bestäm s således av vad den politiska m ajoriteten an ser bö r skötas och finansieras kollektivt. Till detta bör em ellertid läggas att d et finns en in n e b o en d e ten d en s till auto m atisk ö k n in g av skatteuttaget, eftersom kollektiva lösningar på in dividuella behov erfarenhetsm ässigt är m in d re effektiva och därm ed kräver m era resurser.

Sveriges re k o rd h å rd a skattetryck har vuxit fram u n d e r ett långvarigt socialdem okratiskt regeringsinnehav. D en en d a period u n d er efter­ krigstiden då sk attetry ck et varit o fö rä n d ra t är 1977— 1982. Skatteutvecklingen avspeglar en m edveten socialistisk p o litik . K ollektiva lös­ ningar h a r p rio riterats. V ård, om sorg och in k o m sto m fö rd e ln in g a r över livscykeln h an d h a s av offentliga — huvudsakligen skattefinansierade — m onopol. T ill detta k o m m e r att d en b edrivna k o n ju n k tu rp o litik e n konsekvent h ar u tform ats så att åtstram n in g skett genom skatteh ö jn in g ­ ar m edan efterfrågan stim u le ra ts genom offentliga utgiftsprogram . D en skattep o litisk a d ebatten b lir lätt en jäm förelse av effekter på kort sikt för o lik a typer av hushåll i k ro n o r räk n at. D et ä r i sig viktigt. Det är em ellertid ä n n u viktigare att sk a tte p o litik e n diskuteras m ed utgångspunkt i den långsiktiga utvecklingen o ch det sätt på vilket den påverkar u tvecklingen av vårt sam hälle. D en genom snittlige in k om sttagaren i Sverige får för egen del förfoga över ungefär en tredjedel av vad han elle r hon h ar arbetat ihop. M er b lir inte kvar sedan arbetsgivaravgifter, ink o m stsk atter o ch konsum tionsskatter betalats. P o litik e r i stat o ch k o m m u n styr över ungefär två tredjedelar av e k o n o m in , m edan m edborgarna själva d ire k t kan be­ stäm m a över d en resteran d e tredjedelen. S katteuttaget sk er huvu d sak li­ gen i fo rm e r som h å rt d rab b a r låg- och m edelinkom sttagare. D etta gäller särskilt de sk a tte h ö jn in g ar som genom förts efter 1982. I tabell 1 redovisas en g enom snittlig in d u striarb etares n etto lö n som andel av d en totala arb etsersättningen 1987. D et fram går klart att den svenske in d u stria rb e ta re n själv d isp o n e ra r en förhållandevis m in d re andel av ersä ttn in g e n för sin arbetsinsats än h an s kollegor i an d ra länder. T ill d etta k o m m e r Sveriges höga m ervärdeskatt och an d ra varu- o ch p u n k tsk a tte r som m inskar kö p k raften ä n n u m e r i fö rh å lla n ­ de till a n d ra länder.

En genom snittlig in d u stria rb eta re s nettolön i procent av bruttolönekostnaden å r 1988

Källa: N äringslivets ekonom ifakta, ja n u a ri 1990.

De en skilda m e dborgarnas valfrihet h ar således efter h and kraftigt inskränkts m edan p o litik ern as m ak t ökat. S o cia ld em o k ra tern a h ar form at ett sam h älle d ä r staten beskattar m edborgarna så hårt att de flesta in te h ar m öjlighet att välja a n n a n vård eller om sorg än den staten o ch k o m m u n e rn a erb ju d er. De u tläm nas till den politiska sektorn — n ä r d en offentliga sjukvården, barn o m so rg en eller äld re o m ­ sorgen in te fungerar finns inga m öjliga alternativ. I so ciald em o k ratern as Sverige är det bara de som har råd att själva betala för icke su b v e n tio n e ra d vård o ch om sorg som kan slippa köer och välja fritt. O ffentliga m o n o p o l o ch in sk rän k t valfrihet leder också till en felaktig fö rd e ln in g o ch ett säm re utn y ttjan d e av våra totala resurser. Skatter, avgifter och su b v e n tio n e r m in sk ar m öjlig h etern a för de en sk il­ da att bestäm m a h u r p ro d u k tio n sresu ltatet skall fördelas. T rögheten i de stora offentliga system en och bristen på k o n k u rre n s ger dålig effektivitet. Ett sam hälles utvecklingsförm åga och dy n am ik är b eroende av m ä n n i­ skornas m öjligheter att ta initiativ o ch ansvar. H ögskattesam hället tvingar enskilda, org an isatio n er och exem pelvis m assm edia till ett bidragsberoende. De höga skatterna påv erk ar m än n isk o rs e k o n o m isk a levnadsvillkor, så att egna ö nskem ål o m boende, b arnom sorg eller sjukvård S r vika. De "kilar" som slås in m ellan värdet av p ro d u k tio ­ nen o ch ersättn in g en efter skatt till d en en skilde för en extra arb e tsin ­ sats gör att det i p ra k tik e n b lir näst intill om öjligt att utveckla nya arbeten inom o m rå d e n som är av sto r betydelse för den fram tida sysselsättningen, främ st tjänstesektorn.

G en o m lägre skatter ö p p n as m öjligheter för en sk ild a m ä n n isk o r att ta initiativ , satsa på företagande, sp a ra och äga. Ä gandet kan spridas till en sk ild a m än n isk o r. D et ä r viktigt för nyföretagandet o ch för tillväxten i e k o n o m in . Lägre skatter m edför ett ök at arb e tsu tb u d genom att "skattek ilarn a" m in sk ar o ch extra arbetsinsatser b lir m er lönsam m a. Lägre sk atter m o tv e rk ar svåra sociala pro b lem , som exem pelvis den nyfattigdom som gjort över 500 000 m ä n n isk o r b ero en d e av socialbi­ drag. G en o m ökad tillväxt och genom att m ä n n isk o r kan d isp o n e ra en stö rre del av sin arbetsersättning skall det vara m öjligt att k u n n a leva på sin lön.

H ögt sk a tte tr y c k g er lå g t illv ä x t

D et är d en ek o n o m isk a tillväxten som avgör h u r välfärden i ordets egentliga bem ärkelse utvecklas. T illväxten i Sverige m inskade drastiskt m ed ingången av 1970-talet. Som fram går av diagram 1 beräknas Sverige 1990 ligga i tillväxtligans b otten. B e d ö m n in g arn a för nästa år ä r också m ycket pessim istiska.

D iagram 1

Tillväxtligan 1990

Ökataf s r BNP l n t I % M a Breghadc år

Turtoat Japan Spantan »alian Portugal Mand Nadartåndama QraWand ViattyaMand Fiankrika Baigian Luxamburg Oatarrika

NOfy# ---

Finland Schwalz USA Kanada Storttrttannian Mand AuWialan NyaZaaland Danmart Svang»

0 1.0 2.0 9,0 4.0

Källa: O E C D .

D en låga tillväxttakten är ett hot m ot exem pelvis gjorda pensionsåta­ ganden. G en o m dålig e k o n o m isk tillväxt skapas också m in d re resurser att lösa m iljö p ro b lem e n . D et är u p p e n b a rt att skattetryckets storlek påv erk ar tillväxttakten i ett land. Sverige h ar inte alltid varit ett högskatteland. D et var först på 1960-talet som skattetrycket m era m a rk a n t började avvika från in te rn a ­ tio n e lla fö rh ållan d en . U n d e r tid en fram till 1960 utvecklades det svenska skatteuttaget i ungefär sam m a takt som g enom snittet för de a n d ra O E C D -län d ern a. F rån början av 1960-talet började em ellertid den svenska skatteutvecklingen, som fram går av diagram 2, m a rk a n t avvika uppåt. U n d er 1960-talet genom fördes d et stora m iljo n p ro g ra m m e t på bostadsom rå­ det. S ubventionsgraden ökade, och genom regleringar blev k ostnaderna högre än vad de a n n a rs sk u lle ha behövt vara. Ä ven på an d ra o m råd e n ökade den offentliga verk sam h eten , trots att d en i flertalet fall k u n n a t skötas m inst lika bra genom privata insatser. R egleringar och m o n o p o l ledde till ineffektivitet. D en stabiliseringspolitik d e n so cialdem okratiska regeringen förde bidrog också till skatteutvecklingen. Å tstram n in g genom fördes genom sk a tte h ö jn in g ar, m edan offentliga utgifter ökades för att stim u le ra efterfrågan. R edan 1965 var d ärfö r skattetrycket i Sverige nästan 9 p ro c e n te n h e ­ ter högre än vad som gällde för g enom snittet i O E C D . 1970 hade sk illn ad e n ö k at till drygt 10 p ro ce n ten h e ter. D et totala skattetrycket i Sverige uppgick då till drygt 40 % av b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n .

D iagram 2 S k attetry ck et i Sverige och OECD % | v

B Sverige ■ OECD-länderna

Källa: "Skattetryck o ch sk a tte p o litik ", D an n e N o rd lin g 1989. 159

Skattetrycket skärptes kraftigt u n d e r första hälften av 1970-talet och steg till ca 50 % 1976. I fö rh ållan d e till O E C D -län d e rn a s g enom snitt låg skattetrycket detta år 13— 14 p ro c e n te n h e te r högre. U n d e r perio d en 1976—1982 var det totala sk attetrycket o fö rä n d ra t, vilket fram går av diagram 2 ovan. 1982 återk o m so c iald em o k ratern a till regeringsm akten o ch inledde åte r den sk atte h ö jn in g sp o litik som sedan länge varit deras. 1 1987 års lån g tid su tred n in g (s. 172) står: S am m anfattningsvis kan konstateras att skattesystem et h ar vissa snedv­ rid an d e effekter och att dessa ald rig helt — o ch kanske in te ens i huvudsak — kan försvinna vid en skattenivå m otsvarande d en i dag rådande.

Det b ö r noteras att n ä r finansdepartem entets e k o n o m e r gjorde sin analys var skattetrycket 51,7 % (1986). I år b lir det enligt finan sp lan en 57,3 % . D et h ar således skett en ö k n in g m ed nästan 6 p ro c e n te n h e te r e ller m ed ca 70 m iljard er k ro n o r, sedan dess. S k atte p ro b lem a tik e n har således förvärrats ytterligare u n d er sen are år. D ärm e d h ar också gapet vidgats g entem ot O E C D -g en o m sn ittet till n ä rm a re 18 p ro ce n ten h e ter. A tt ett höjt skattetryck är skadligt för sa m h ällsek o n o m in konstateras också av årets långtidsutredning (SO U 1990:14, s. 112 och s. 181): M ånga av de p ro b lem som h ar d isk u terats förstärks vid ett högre skattetryck. Inte m inst m ot b ak g ru n d av d en ök ad e in te g ratio n e n m ed o m v ärld en kan nivån på skattetrycket i Sverige ko m m a att bli ett pro b lem på 1990-talet. Lägre skatter kan förväntas m edföra ökad effektivitet i ek o n o m in . A rbetskraftsutbudet kan tänkas öka liksom p ro d u k tiv itete n . S katteandelen av BN P skulle också ko m m a att n ärm a sig den i om v ärld en . Det finns ett klart sam band m ellan sk attetryck o ch tillväxt. I diagram 3 n edan jäm förs tillväxten u n d e r 1980-talet m ed sk attetrycket i 16 O E C D -län d er. S am bandet är tydligt: ju högre skattetryck, desto lägre tillväxt. E ndast Norge faller u ta n fö r m önstret: trots ett högt skattetryck har tillväxten varit god. D etta sa m m a n h än g er självfallet m ed den speciella roll som o lja n spelat i den n o rsk a ek o n o m in .

D iagram 3 BNP-tillväxt och sk a tte try c k 1980—1989 i 16 O EC D -länder

TWvfcrt 1060-891 X 4S

40 Hofg* • Finland

30 USA England

25 Italien

20 - Tyskland

15 -

Nederländerna

28 32 36 40 44 46 52 Genomsnfnligt skattetryck i X av BNP

Källa: Svenska arbetsgivareföreningen.

O ckså i årets finansplan vidim eras skattetryckets betydelse för den ek o n o m isk a utvecklingen. M an skriver: Statsbudgetens förbättrade saldo u n d er 1980-talet ä r in te bara ett resul­ tat av en stram utgjftsprövning. U tvecklingen är också en följd av snabba n o m in e lla lö n e ö k n in g ar och d ärm e d snabbt stigande sk attein ­ tä k ter och av höjd skattekvot. Dessa fak to rer h ar en negativ inverkan på tillväxten o ch på ek o n o m in s funktionssätt. A ven om m an jäm för tillväxten i Sverige m ed d en genom snittliga utvecklingen in o m O E C D -o m rå d et finns ett k lart negativt sam band, se diagram 4. H ögre skattetryck ger säm re tillväxt!

11 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

D iagram 4 S kattetry ck och tillväxt 1960—1989 S verige relativt O EC D -om rådet Procentenheter av BNP 15 - 10 -

Relativt skattetryck

100 Index

1960

9 5 - = 100

Relativ tillväxt

8 5 - 80 - 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1989

Källa: 1960— 1988 "S kattetryck och sk a tte p o litik ", D anne N ordling 1989.

I p ro p o sitio n 1989/90:110 redovisas h u v u d d rag e n av skatteom läggning­ en för 1991. I en särskild p ro p o sitio n (1989/90:111) å terfin n s förslagen beträffande in d ire k ta sk atter o c h m iljöskatter. P ro p o sitio n ern a syftar in te till en sä n k n in g av skattetrycket. A vsik­ ten är att de "kostnader" i form av sk attebortfall etc. som u ppstår skall täckas i sin h elh et genom sk a tte h ö jn in g ar o ch vissa bidragsm inskningar. N är de föreslagna sk a tte sän k n in g a rn a som föreslås i p ro p o sitio n e n t.o.m . u nderstiger sk a tte h ö jn in g arn a stiger skattetrycket. U tskottet v älk o m n ar förslagen o m m arginalskattesänkningar och återin fö rt inflationsskydd. S om föreslås i d en m o derata p artim o tio n e n b ö r e m ellertid den statliga skattesatsen sänkas ytterligare o ch gränsen för n är statlig inkom stskatt skall tas u t höjas. D en k ritik som kan riktas m ot förslaget gäller således främ st finan­ sieringen o c h kan sam m anfattas i följande ru b rik e r: - D et redan reko rd h ö g a skattetry ck et ö k a r ytterligare. - Inflationen ökar. P risstegringarna späs på m ed ca 6,5 p ro c e n te n h e te r u töver d en redan höga underlig g an d e inflationstakten u n d e r 1990 o ch 1991. - B idragsberoendet ökar. - M inst en m iljo n in kom sttagare får höjd skatt. -K o s tn a d sk rise n fördjupas. - D en nödvändiga ö k n in g e n av hushållssparande! m otverkas. - N yföretagandet försvåras. I det följande utvecklas d e n n a k ritik . Sam m anfattningsvis kan sägas att till följd av att skattetrycket in te sänks u ta n tvärtom höjs något ö k a r inte m edborgarnas frihet att själva d isp o n e ra över sina egna in k o m ster efter skatt. D essutom genom förs sk a tte h ö jn in g ar som i sig skadar sam hällseko­ n o m in genom ökad in fla tio n , säm re k o stnadsutveckling o ch risk för m in sk at sp aran d e och nyföretagande. Dessa negativa effekter kan försäm ra d en sam hällsek o n o m isk a u t­ vecklingen så m ycket att m arg in alsk attesän k n in g arn as positiva effekter inte får fullt genom slag i exem pelvis ö k a t arb etsu tb u d , ö k at sparande o ch högre produ k tiv itet.

H öjt skattetryck

Som har visats i det föregående leder Sveriges rek o rd h ö g a skattetryck till m inskad frihet för m ed b o rg arn a sam tidigt som sa m h ällsek o n o m in skadas. D en n a up p fattn in g delas u p p en b a rlig en — å tm in sto n e i tanke - av regeringen. I den långtidsbudget som redovisas i k o m p letterin g s­ p ro p o sitio n e n sägs följande (s. 115): Av sto r betydelse för sa m h ällsek o n o m in o c h inte m in st sp aran d et är det sam lade skatte- o ch avgiftstrycket. E tt högt skattetryck skapar i sig pro b lem för e k o n o m in s sätt att fungera. B udgetåret 1990/91 beräknas

skattetrycket m otsvara ca 55 % av BNP. In tern atio n ellt sett är detta m ycket högt, vilket måste tas i b eaktande m ed tanke på Sveriges utlandsberoende. Som fram går av ovanstående reso n em an g talar ett antal om ständig­ heter för ett sän k t skattetryck. T rots att regeringen tydligen n u inser att redan dagens skattetryck skadar sp aran d e och tillväxt lägger den i p ro p o sitio n e n fram ett förslag till skatteom läggning som in n e b är höjt skattetryck. De skatteh ö jn in g ar som föreslås överstiger föreslagna skattesänkning­ ar m ed 4,1 m iljard er k ro n o r enligt p ro p o sitio n e n (räk n at som ett genom snitt för åren 1991 — 1993; för en b a rt 1991 blir höjningen av skattetrycket 5,7 m iljarder k ro n o r). Då h ar regeringen — felaktigt — räk n at att den till tre fjärdedelar begränsade rätten att d ra av pensionsfö rsäk rin g sp rem ier för år 1990 in n e b ä r en skattesänkning med 0,7 m iljard er k ro n o r. 1991. Riksdagsbeslutet gällde ju bara för 1990 och fö rsvinner au to m atisk t 1991. S katteh ö jn in g en kan alltså på kort sikt beräknas uppgå till 4,8 m iljard er k ro n o r (6,4 m iljarder k ro n o r 1991) enligt p ro p o sitio n en . Till detta k o m m e r att regeringen valt att endast räk n a av 6,2 m iljar­ der k ro n o r som skydd m ot au to m atisk a skattehöjningar till följd av in flationen 1990—1991 vid b e rä k n in g en av de skattehöjningar som erfo rd ras för full statsfinansiell tä ck n in g av skattebortfallet till följd av m arginalskattesänkningarna. D etta b elopp m otsvarar en inflation på 4,1 % m ellan 1990 och 1991. Det är i dag u p p en b a rt att inflationen k o m m e r att u ppgå till i sto rlek so rd n in g en 10 % . M an kan inte heller i d etta sa m m a n h an g låta bli att ta hänsyn till de p risökningar som blir en följd av finansieringen. Det skulle ju in n eb ära att m edborgarna först får betala genom de sk a tte h ö jn in g ar som föreslås och d ärm ed får höjd inkom stskatt genom de p risö k n in g a r som blir följden av bl.a. sk atteh ö jn in g arn a. O m m an i en m ycket försiktig beräk n in g an tar att in flationen m ellan 1990 och 1991 skulle uppgå till 8 % , bör 12,2 m il­ ja rd e r k ro n o r (i stället för 6,2) av m arginalskattesänkningen inte finansieras för att skatteh ö jn in g ar skall k u n n a undvikas. Propositio­ nens förslag in n e b är således en sk a tte h ö jn in g på i vart fall 6 m iljarder k ro n o r utöver vad som angivits. D essutom h ar regeringen valt att endast räk n a med ränteeffekten av den avskattning av obeskattade reserver som följer av de ändrade reglerna för företagsbeskattning. D en tas u p p till 2,1 m iljarder k ronor. A vskattningen in n e b är enligt p ro p o sitio n e n ökade skattebetalningar för företagen på 6,6 m iljarder k ro n o r i g en o m sn itt åren 1991 — 1994. Det ä r sa n n o lik t att in b etaln in g arn a b lir stö rre de första åren , även utan den rab atterin g som föreslogs av företagsskatteutredningen. På kort sikt b lir sk a tte in b eta ln in g a rn a alltså 4,5 m iljard er k ro n o r större än vad som tagits up p som ränteeffekt. T otalt k o m m e r skattetrycket alltså att ö k a m ed 13,3 m iljarder kro ­ n or eller m er än 3 000 kr. p er h u sh å ll i genom snitt. F ö r året 1991 b lir ö k n in g e n betydligt större. I prop o sitio n 111 föreslås, i syfte att skapa k o n k u rre n sn eu tra lite t m ellan egenregiverksam het o c h e n tre p re n a d e r, att k o m m u n e r ges rätt

att göra avdrag för all erlagd m ervärdeskatt. D etta leder i sig till att kostnaderna i k o m m u n s e k to rn m in sk ar m ed ca 15 m iljard er k ronor. D etta kom penseras em ellertid genom an d ra åtgärder så att resultatet b lir en ofö rän d rad kostnadsnivå för k o m m u n e rn a . F o rm e llt leder detta till en m in sk n in g av skattekvoten, m en reellt påverkas inte skattetryc­ ket. Eftersom skattetry ck et således fortsätter att öka till följd av den föreslagna skatteom läggningen k o m m e r de en skilda m edborgarnas fri­ h et att inskränkas y tterligare. De b lir i ä n n u stö rre u tsträckning u tläm nade åt politiska beslut. D et fram går inte m inst av det ökade bidragsberoende som b lir följden. D essutom förstärks självfallet de skadliga verk n in g ar som enligt regeringen redan dagens skattetryck h ar på sa m hällsekonom in.

Inflationen accelererar

U n d er 1990 o ch 1991 leder finansieringen av sk attereform en genom bl.a. höjd m ervärdeskatt o ch an d ra in d ire k ta skatter till att k o nsu­ m en tp risern a stiger i sn ab b are takt än vad som an n a rs skulle vara fallet. Statens pris- och k o n k u rre n sv e rk (SPK) har uppskattat priseffekten av skattereform en och än d ra d e taxeringsvärden till ca 2,9 % u n d er loppet av 1990. U n d er 1991 förväntas finansieringen av skattereform en d ra up p prisnivån m ed ca 3,5 %. Eftersom Sverige red an i utgångsläget h ar en alltför snabb prisstegringstakt, som överstiger vad som gäller i bl.a. våra viktigaste k o n k u r­ ren tlän d er, får prisgenom slaget till följd av skatteom läggningens finan­ siering starkt negativa följder. D et finns en u p p en b a r risk för att en inflation som kan bedöm as uppgå till tvåsiffriga tal u n d e r 1990 och 1991 sätter igång en pris- och lönespiral med en ä n n u kraftigare försvagning av den in te rn a tio n e lla k o n k u rre n sk ra ften för näringslivet som följd.

Ö kat bidragsberoende

Som redovisas i nästa avsnitt får m ånga löntagare höjd skatt som en följd av den to ta lfinansierade skatteom läggning som föreslås i proposi­ tionen. F ör att i någon m ån begränsa de negativa effekterna föreslås b idragsökningar till h u sh å lle n på netto nästan 7 m iljard er k ro n o r räk n a t på k o rt sikt. B idragen ö k ar d ärefter med au to m atik till en sam m anlagd ö k n in g på 10 m iljard er k ro n o r. Till detta skall läggas ytterligare 5 m iljard er k ro n o r i subv en tio n till byggföretagen som kom pensation för d en höjda byggm om sen. D etta bidrag anses nödvän­ digt för att m an skall ha råd att bo i fördyrade nyproducerade lägenheter. P ensionstillskott och k o m m u n a lt bostadstillägg för p en sio n ärer mås­ te höjas, reg lern a för studiem edel ändras och bostadsbidragen höjas. D essutom föreslås att b a rn b id rag e n höjs sam tidigt som livsmedelssubventio n ern a slopas.

Hade ett sänkt sk attetry ck k u n n a t accepterats i sam band med den nödvändiga m a rg jn alsk a tte re fo rm e n hade alla fatt sän k t skatt. D ärm ed hade de försäm ringar i det ursp ru n g lig a utredningsförslaget som blev e n följd av upp g ö relsen m ellan so ciald em o k ratern a o ch folkpartiet k u n n a t undvikas. B idragsberoendet och rundgången hade h eller inte behövt öka ytterligare. D essutom hade d en stora fördelningspolitiska frågan — fördelningen av in k o m stern a i sa m h ället m e lla n de en skilda m ed b o rg arn a och den politiska sektorn — förts något steg i rätt rik tn in g . U tgiftstrycket, dvs. de offentliga utgifternas sto rle k i fö rh å lla n d e till BNP, skulle m inska i stället för att öka, vilket b lir följden av skatteuppgörelsen av det ökade bidragsberoendet. D et hade också blivit m öjligt för flera att k u n n a leva på sin lön.

Förlorarna

E n m argin alsk attesän k n in g som genom förs inom ram en för o fö rän d rat skattetryck leder m ed nödvän d ig h et till att vissa genom höjd skatt får betala andras sk attesän k n in g ar. Eftersom de för sam hällsek o n o m in nödvändiga m a rg in alsk a tte sän k n in g arn a ger störst sk attesän k n in g i k ro­ no r räk n at för p erso n e r m ed högre in k o m ster, leder en finansiering genom exem pelvis höjda bostadsskatter o ch höjd m ervärdeskatt till att främ st låg- och m edelin k o m sttag are k o m m e r att förlora. LO presenterade i sep tem b er 1989 en analys av skatteom läggningens effekter, som visade att alla som tjänade m in d re än ca 125 000 kr. — ca 2 m iljoner p erso n e r eller hälften av alla löntagare — skulle förlora i g enom snitt 2 225 kr. på d en skatteom läggning som inkom stskatteutredningens m ajoritet förordade. Bl.a. m ot b ak g ru n d av d etta ändrades utredningsförslaget så att, som tidigare sagts, gränsen för uttag av statlig inkom stskatt justerades ned till 180 000 kr. 1991. D essutom föreslogs ett särskilt g ru ndavdrag i inkom stsk ik ten m e lla n 58 000 och 175 000 kr. D etta grundavdrag trap p as u p p successivt o ch b lir m axim alt 8 000 kr. m ellan 90 000 och 95 000 kr. D ärefter trap p a s det av. D en n a te k n ik skapar m arginalef­ fekter, som leder till höjd m arginalskatt jäm fö rt med utredningsförsla­ get i inkom stlägena m ellan 95 000 o ch 175 000 kr. Dessa fördeln in g sp o litisk t m otiverade fö rän d rin g ar fö rsä m rar således från sa m h ällsek o n o m isk sy n p u n k t uppgörelsen i jäm förelse m ed ink o m stsk atteu tred n in g en s u rsp ru n g lig a förslag. D en egentliga an led ­ ningen är e m ellertid att sk attetrycket skall behållas o fö rä n d ra t högt och att några d ärfö r m åste förlora. O m m an k o rrig e ra r LO:s b erä k n in g ar m ed hänsyn till uppgörelsens förslag sam t att fö rsä m rin g en av reseavdragen inte längre tycks vara ak tu ell, k o m m e r än d å i vart fall drygt e n m iljon löntagare att tvingas betala högre skatt 1991 än de gör i dag.

Sveriges höga m arginalskatter h ar varit en stark t bidragande orsak till u rh o lk n in g e n av Sveriges k o n k u rre n sk ra ft. G enom höga m arginalskat­ te r leder ett visst netto lö n ek rav till väsentligt högre b ru tto lö n e k ra v än då m a rg in alsk a tte rn a är lägre. I detta avseende k o m m e r självfallet sä n k n in g en av m arg in alsk attern a att förbättra situ atio n en . D etsam m a g äller förslaget om å terin fö rt inflationsskydd. N edflyttningen av gränsen för uttag av statlig inkom stskatt leder e m ellertid till högre m arginalskatt för m ånga tjä n ste m an n a g ru p p er och in d u stria rb e ta rg ru p p e r. I ett b rett skikt m ellan 95 000 o ch 175 000 kr. ö k a r m arginalskatten genom red u cerin g av det extra grundavdraget. D et ä r em ellertid inte bara m arginalskatterna som p åverkar lö n e­ b ild n in g en . D et ä r u p p en b a rt att det höga skattetrycket i Sverige som ger m ånga h u sh å ll sm å m a rg in ale r (ungefär en halv m iljon m edborga­ re tvingas ju till socialbidrag) också spelar in. Som fram går av diagram 5 h ar u n d e r perio d en 1980— 1988 en in d u striarb etares lön eö k n in g uppgått till b ru tto 88 % m en netto efter inflation och skatteh ö jn in g ar till 0,25 % . S k attetrycksökningen u n d er perioden sedan 1982 har självfallet påverkat lö n e bildningen negativt.

D iagram 5

EN SVENSK INDUSTRIARBETARES LÖNEÖKNING 1 9 8 0 -8 8

Brutto

KATTE-I ININGAR

Netto

fasta priser 0,25 %

Källa

1980 Nånngsliveti

Ekonomifakia

Källa: "In d u stria rb e tare n s ink o m st 1980—1988 i O E C D -län d ern a.

E n starkt negativ aspekt för lö nebildningen är således att sk atteu p p g ö ­ relsen utgått från ett o fö rän d rat skattetryck. Som visats tidigare skärps t.o.m . skatteuttaget om p ro positionens förslag genom förs. M an kan självfallet inte a n ta att löntagare k o m m e r att h ålla nere sina n etto lö n e ­ krav o m skatteom läggningen resulterar i o fö rä n d ra d elle r t.o.m . höjd skatt för n y ck e lg ru p p er på arb e tsm a rk n a d en . D et senare gäller exem ­ pelvis m ånga deltidsarbetande. S a n n o lik t k o m m e r om läggningen på g ru n d av finansieringen att leda till ett try ck på höjda n etto lö n e r som h elt fö rtar o ch sa n n o lik t överstiger effekten av de sänkta m arg in alsk attern a u n d e r k o m m a n d e år.

M inskat sparande

S änkta m arg in alsk atter leder i sig till ökat hushållssparande. D et lö n a r sig bättre att spara, eftersom sparandets avkastning beskattas m in d re hårt. D et lö n a r sig säm re att låna, eftersom kostnaden b lir m era m ärkbar. D en o m läggning som föreslås i p ro p o sitio n e n in n e b är e m ellertid sam tidigt en fö rsäm rin g av v illk o ren för det långsiktigt b u n d n a hus­ hållssparande! i form av pensionssparande och sparande till och i en egen bostad. M ed tan k e på att sparande inför åld erd o m en och till den egna bostaden to rd e vara de två största sp arm o tiv en är d etta sy n n e rli­ gen allvarligt för hushållssparandets utveckling. D et finns all a n le d n in g att befara att d en sam m antagna effekten av uppgörelsens förslag inte leder till en ö k n in g av det totala hushållssparande! — tvärtom är risken u p p e n b a r för att det går ner jäm fört m ed vad som an n a rs sk u lle vara fallet. D ärigenom ö k a r också socialistiska d eb attö rers och partiers krav på ett ök at offentligt sparande (skattehöjningar) för att sa m h ällsek o n o ­ m ins totala sp a ra n d e skall vara tillräckligt högt. D etta ä r för övrigt en av de b ära n d e tan kegångarna i d et socialdem okratiska partiets 90-talsprogram . E n avgörande förutsättning för en avsocialisering av Sverige o ch den d ärm e d sam m an h än g an d e sä n k n in g en av skattetrycket ä r att h ushållssparande! ges m öjlighet att öka.

N yföretagandet m inskar

E tt av so c iald em o k ratern as m otiv för skatteom läggningen h ar varit en fö rsk ju tn in g av skatteuttaget m ot h ård a re beskattning av vad m an k allar "kap ital". D en n a b en ä m n in g är em ellertid inte något a n n a t än en b esk riv n in g av hush ållen s tillgångar i form av egna bostäder, p en sio n ssp aran d e, ak tiesp aran d e och sm åföretagande. D en föreslagna sk ä rp n in g e n av "kap italb esk attn in g en " är således en ökad belastning för boende, p en sio n ssp aran d e, aktie- o ch företagssparande. F ö ru to m risk en för en allm ä n nedgång av hushållssparande!, vilket h ar d isk u terats o v an , in n e b är den skärpta beskattningen av s.k. riskvil­ ligt kapital att fö ru tsättn in g arn a att u p p n å en tillfredsställande tillväxt försäm ras ytterligare.

F ö ru tsättn in g arn a för nyföretagande försäm ras genom flera av försla­ gen i p ro p o sitio n e n . G en o m att rätten att kvitta u n d e rsk o tt av en nystartad rö relse m ot exem pelvis ink o m st av tjänst slopas ö k a r kostna­ d e n och risk en för att starta ett nytt företag. G e n o m d e n sk ärp ta k apitalvinstbeskattningen m in sk ar utbytet av ett lyckat risktagande. Till detta k o m m e r att d en skärpta k a p italb esk a ttn in g e n som ligger också i övriga förslag i p ro p o sitio n e n fö rsäm rar in c ita m e n te n till satsningar i Sverige. I tabell 2 redovisas sk attetrycket för k apital i 22 O E C D -län d e r 1986 och dessutom för Sverige m ed utgån g sp u n k t i m aterialet från in k o m stsk atteu tre d n in g en . E ftersom p ro p o sitio n e n s förslag till sto r del överensstäm m er med in k o m stsk atteu tre d n in g en s ger tabellen en rättvisande bild av vad som hän d er.

Tabell 2 R angordning av sk a tte try c k et på kapital i 22 O E C D -länder 1986 före och efter den svenska skatteom läggningen 1991 Sum m a sk a tte in tä k te r i procent av driftsöverskottet

Källa: E ko n o m ifak ta

E n sk ä rp n in g av k ap italbeskattningen kan lätt leda till att k apitalet som p ro d u k tio n sfak to r söker sig till u tla n d et. M ed d en ten d en s till ö kad u tflyttning av företag och långsiktigt investeringskapital som k u n n a t noteras u n d e r de senaste åre n kan en ytterligare ökad utflytt­ n in g m ycket väl bli följden av den n u föreslagna skatteom läggningen.

I det följande redovisas huvuddragen i den sk a tte p o litik som förordas i den m o d erata p artim o tio n e n o ch som vi ställer oss bakom .

Större frih et och ökad välfärd

F am iljer o ch en skilda skall n o rm alt k u n n a leva på sina in k o m ster och ha m öjlighet att fö rb ättra sin situation genom egna insatser. D ärige­ nom m inskas deras i dag stora b eroende av d en politiska sek to rn . R edan i den m o derata p artim o tio n e n "R eform erad inkom stbeskatt­ n in g (1983/84:747) angavs att m ålet för en varaktig skattereform borde vara att avskaffa d en statliga inkom stskatten u to m för höga inkom ster. Sam tidigt skulle det totala skattetrycket sänkas. D en m o derata skattep o litik en skall också vara ett m edel för att u p p n å ek o n o m isk tillväxt, låg inflationstakt o ch arbete åt alla som vill arbeta. A lla tjä n ar på att dessa m ål u p p n ås — främ st de m ed låga in k o m ster o ch i sm å ek o n o m isk a o m ständigheter. D en g enom gripande in k om stskattereform för 1990-talet som m ode­ rata sam lingspartiet förespråkar h ar d ärfö r som m ål att öka de enskilda m edborgarnas valfrihet sam tidigt som de v ä lS rd sfö rlu ste r som u p p ­ k o m m e r till följd av att skattesystem et sn ed v rid er ek o n o m isk a beslut m in sk ar kraftigt. D et ä r bra att också an d ra p artier n u d elar u p p fattn in g en o m att den statliga inkom stskatten för det stora flertalet inkom sttagare skall slopas n u . D et in n e b är att det finns en bred p arla m en tarisk m a jo ritet för en sedan länge nödvändig m arginalskattereform .

Sänkt skattetryck

O m m edborgarnas frihet att själva d isp o n era sina egna in k o m ster skall ö k a m åste skattetrycket sänkas. D et står också för de allra flesta klart att den främ sta orsaken till våra ek o n o m isk a pro b lem är det höga skattetrycket. D et h ar i debatten em ellan å t hävdats att vårt höga skattetry ck är en fö ru tsättn in g för välfärd. D etta är ett felaktigt påstående. S kulle det vara sant skulle Sverige också ha världens i särklass bästa välfärd — så ä r det inte. O m v än t skulle län d er som exem pelvis Schw eiz ha betydligt säm re välfärd — så är det h eller inte. T värtom är alltså det höga sk attetrycket ett hot m ot d en fram tida välfärden. D et har tidigare redovisats att den statliga lån g tid su tred n in g en ser sk attetrycket som ett stort p roblem . De s.k. S N S -ek o n o m ern a säger i sin ra p p o rt 1990 (I sam tidens bakvatten?): D en mest u p p en b a ra sk illn ad e n m ellan Sverige o ch flertalet O E C D län d er rö r det totala skattetrycket och den offentliga sek to rn s storlek, (s. 126) M an säger vidare m ed hänvisning till skatteom läggningen:

D et m ycket höga totala skattetry ck et i den svenska e k o n o m in gör att de totala m arginalskatterna, de så kallade sk a tte k ilarn a d ä r alla skatter ä r in räk n a d e, endast m inskas m ed några få p ro ce n te n h e te r, (s. 25) F ö r att u p p n å m ålen o m ö k ad frih et och m inskad sn ed v rid n in g som ger ö k ad tillväxt ä r det nödvändigt att g enom föra en sk atterefo rm som in n e b ä r såväl sänkta m arg in alsk atter som sänkt skattetryck. D en skattereform i o rdets egentliga b em ärkelse som föreslås i den m o d e ra ta p artim o tio n e n in n e b ä r att skattetry ck et sänks m ed nästan 27 m iljard er k ro n o r. D et m o tsvarar 7 000 kr. per h u sh å ll i genom ­ snitt.

A vreglering och brutna m o n o p o l

E n skattereform som in n e b är m in sk at skattetry ck o ch sä n k ta m arginal­ sk atter m åste ko m b in eras m ed av regleringar o ch stim u la n s av a lte rn a ­ tiv till existerande offentliga m o n o p o l. D ärigenom förstärks d en ö k n in g av a rb e tsu tb u d e t som m arginalskat­ te sän k n in g arn a i sig m edför. G e n o m ö kad k o n k u rre n s förbättras effek­ tiviteten i den offentliga se k to rn sam tidigt som de som v erk a r d är får m öjlighet att välja m ellan o lik a arbetsgivare och att "starta eget". D ärigenom tas deras initiativförm åga till vara på ett b ättre sätt. D en stora betydelse av regleringar o ch u p p b ru tn a m o n o p o l h ar ge­ n o m att öka effektiviteten kan belysas gen o m prod u k tiv itetsu tv eck lin g ­ en. H ade p ro d u k tiv itete n i d e n offentliga sektorn u n d e r p erioden 1970—1980 varit o fö rän d rad i stället för att m in sk a m ed 1,5 % årligen i g enom snitt hade ko stn ad ern a för d en offentliga v erksam heten k u n n a t vara ca 70 m iljard er k ro n o r lägre 1980 (rä k n a t i n u v ara n d e prisläge). T ill detta k o m m e r att genom flera altern ativ in o m o ch uto m offent­ lig sek to r ö k ar också valfriheten o ch tryggheten för m edborgarna. De får genom sk attesän k n in g arn a stö rre m öjlighet att välja m ellan o lik a altern ativ på exem pelvis vård- o ch om sorgsom rådet. G en o m avregle­ rin g och u p p b ru tn a m o n o p o l u p p k o m m e r altern ativ en .

Skatteskalan , grundavdrag och schablonavdrag

E n b red m ajo ritet i in k o m stsk atteu tre d n in g en föreslog att nu v aran d e sex inkom stslag skulle slås sa m m a n till tre: ink o m st av tjänst, ink o m st av näringsverksam het sam t in k o m st av kapital. De två förstn äm n d a inkom stslagen beskattas tillsam m an s o ch påförs såväl k o m m u n a l in­ kom stskatt som statlig inko m stsk att över ett visst belopp. Inkom stslaget kapital beskattas separat. In k o m stsk a tte u tred n in g e n föreslog vidare att statlig inkom stskatt 1991 endast sk u lle utgå för fö rvärvsinkom ster (in k o m st av tjänst och in k o m st av n äringsverksam het) som överstiger 190 000 kr. i beskatt­ ningsbar inkom st. I p ro p o sitio n e n föreslås att g ränsen för statlig inko m stsk att reduceras m ed 20 000 kr. och sätts vid 170 000 kr. i beskattningsbar inkom st. D en statliga skattesatsen föreslås bli 20 % .

E n ligt vår m en in g bö r in k o m stsk atteu tre d n in g en s förslag o m n är stat­ lig inkom stskatt skall tas ut fullföljas. F ö r 1991 godtas förslagen i p ro p o sitio n e n . D ärefter bö r gränsen justeras upp till 190 000 kr. rä k n a t i 1991 års priser. Intresset för vad som sk u lle kallas ö v erd riv en skattep lan erin g blir självfallet stö rre ju högre skatteuttaget o c h m arginalskatterna är. E n sä n k n in g av m arg in alsk attern a leder således till m inskat intresse för skatteanpassningsåtgärder. Ä ven fortsättningsvis kan em ellertid sk illn a­ d e r beträffande skattesatser för o lik a fo rm e r av in k o m ster leda till åtgärder som syftar till att lägga in k o m ster d är de beskattas m ed den lägsta skattesatsen. F ö r att m otverka risken för fortsatt ö v erd riv en sk attep lan erin g bö r d ärfö r spän n v id d en vad gäller skattesatserna m inskas. D en statliga skattesatsen bö r successivt justeras ned till 10 % . Inflationsskyddet föreslås återin fö rt genom att gränsen för statlig inkom stskatt årligen justeras m ed fö rä n d rin g en av ko n su m en tp risin d ex m ed tillägg av 2 p ro ce n ten h e ter. D etta ö verensstäm m er m ed krav vi u n d e r lång tid ställt i riksdagen. G ru n d av d rag et, som för n ärv aran d e ä r 10 000 kr., knyts till basbe­ loppet på ett sätt så att det 1991 fortfarande uppgår till ca 10 000 kr. D essutom införs ett extra grun d av d rag på m axim alt ca 8 000 kr. 1991 som trappas up p i in k om stskiktet ca 58 000 kr. till 90 000 kr. och trap p as ned för in k o m ster ö ver 95 000 kr. u p p till ca 175 000 kr. D et extra grundavdraget ä r fö ra n lett av att finansieringen av de nödvändiga m arg in alsk attesän k n in g arn a a n n a rs skulle leda till alltför stora sk attesk ärp n in g ar i m ånga inkom stlägen. Ä ven om vi fö ro rd ar en altern ativ finansiering där skatten sänks för alla godtar vi förslaget i p ro p o sitio n e n . I syfte att så sm å n in g o m u p p n å en en h etlig h et beträf­ fande grundavdraget fö ro rd ar vi e m ellertid att det extra grundavdraget in te anknyts till basbeloppet. Schablonavdraget u n d er ink o m st av tjänst höjs från 3 000 kr. till 4 000 kr. Förslaget är m otiverat av förenklingsskäl. Schablonavdraget m edför o rättvisor för dem som h ar faktiska k ostnader för inkom sternas förvärvande. I realiteten in n e b ä r schablonavdraget att de inte får avdrag för k ostnader upp till 4 000 kr. S chablonavdraget gäller heller inte alla inkom sttagare. Frågan o m h u r schablonavdraget kan sänkas i syfte att u p p n å ö kad rättvisa i b eskattningen b ö r därför utredas.

G r u n d a v d r a g f ö r b a rn In k om stbeskattningens n u v ara n d e u tfo rm n in g leder till stora o rättvisor m ellan o lik a fam iljer. G enom progressiviteten i statsskatteskalan leder o lik h e te r vid fördelningen av in k o m ster m e lla n två fö rä ld rar till stora v aria tio n e r i skatteuttaget. D et d ra b b a r fram fö r allt flerbarnsfam iljerna, som m e r än an d ra är hänvisade till att leva på en inkom st. D etta p ro b lem kan bara lösas genom övergång till en m era p ro p o rtio n ell inkom stskatt. P roblem et kvarstår — även o m det m in sk ar — även efter

den föreslagna om läggningen. T ill detta skall läggas att barnfam iljerna i hög grad drabbas av de sk a tte h ö jn in g ar som sociald em o k ratern a och folk p artiet vill finansiera skatteom läggningen m ed. E n av de flesta, å tm in sto n e i o rd , om fattad sk a ttepolitisk p rin cip är att skatteuttaget skall ske m ed hänsyn till b ärkraft. D etta in n e b är bl.a. att inkom stbeskattningen m åste utform as på ett sådant sätt att skatteut­ taget relateras till in kom sttagarnas försörjningsbörda. F am iljer med o lik a antal b arn h ar självfallet o lika stor förm åga att betala skatt, eftersom fam iljens totala kostn ad er v arie ra r m ed an talet barn. En reform av inkom stb esk attn in g en i syfte att skapa rättvisa för barn fam il­ je rn a måste d ärfö r in n e b ära att den beskattningsbara in k o m sten red u ­ ceras m ed ett b elopp som m otsvarar k o stn a d ern a för barn. F ö r att hänsyn till försörjningsbörda skall tas vid beskattningen bör ett g ru ndavdrag för b a rn införas. A vdragets storlek b eräknas med utgångspunkt i att nödvändiga kostnader för b arn e n s k o n su m tio n (m ed av rä k n in g för d ire k ta bidrag) skall und an tas från beskattningen. Belop­ pet b ö r d ärför sättas till 15 000 kr. p er b a rn och införas stegvis med 7 500 kr. gällande från d en 1 ja n u a ri 1991. Eftersom d en statliga inkom stskatten avskaffas för det stora flertalet inkom sttagare, genom förs refo rm en in o m ra m e n för den kom m u n ala inkom stbeskattningen.

Beskattningen av kapitalinkom ster och kapitalvinster

Som tidigare sagts föreslog in k o m stsk atteu tre d n in g en en separat be­ sk attn in g av k ap italin k o m ste r och kapitalv in ster i ett gem ensam t in ­ kom stslag. B eskattningen föreslås bli en b a rt statlig med en skattesats på 30 %. I förslaget till skatteom läggning föreslås att k apitalvinster skall be­ handlas på sam m a sätt som k a p italin k o m ste r. D etta är o rim ligt. Kapi­ talvinster u p p k o m m e r till skillnad från k a p italin k o m ste r oftast över en längre tidsperiod och u n d e r risk. 1 allm ä n h e t finns också m öjligheten att avstå från att realisera vinsten. E n hög kapitalvinstbeskattning m edför då besvärande inlåsningseffekter. Med tanke på att k ap italbeskattningen även i fortsättningen föreslås vara n o m in e ll ä r system ets hållfasthet i ett sam hällsekonom iskt per­ spektiv b eroende av att in flationen kan hållas nere. Vid en hög inflationstakt ä r näm ligen d en föreslagna skattesatsen för hög vilket fram går av nedanstående exem pel. Vid en rea lrä n ta på 3 % o ch en in flatio n stak t på 4 % b lir den n o m in e lla beskattningsbara rä n ta n 7 % . Med d en föreslagna skattesat­ sen b lir skatten 2,1 % . P laceringen ger ett realt överskott. Vid sam m a rea lrä n ta och e n in flationstakt på 7 % b lir em ellertid situ atio n en a n n o rlu n d a . D en n o m in e lla rä n ta n u p p g år till 10 % o ch skatten tar 3 % . Någon real fö rrä n tn in g av placeringen u p p n å s således inte. D en alltför höga u nderliggande inflation som är ett resultat av Sveriges reko rd h ö g a skattetryck späds på av de priseffekter som följer

av den föreslagna finansieringen. Inflationstakten kan fö r in n evarande år bedöm as uppgå till i sto rle k so rd n in g en 10 % o ch nästa år bli lika hög. I det perspektivet är d e n valda skattesatsen alldeles för hög. D en m o derata p o litik en skulle in n e b ära en väsentligt lägre infla­ tionstakt. D en helt övervägande delen av den fin an sierin g av m arginal­ sk attesän k n in g arn a som led er till priseffekter avvisas. S kattesänkningar som in n e b är att lö n ek rav en kan hållas på en sam h ällsek o n o m isk t godtagbar nivå föreslås. D en föreslagna skattesatsen 30 % kan alltså godtas o m den k om bi­ neras med en inflatio n sb ek äm p an d e e k o n o m isk p o litik i enlig h et med vad m oderata sam lin g sp artiet föreslår. Med d en u tveckling som nu fram står som tro lig måste skattesatsen justeras ned. U nd ersk o tt i inkom stslaget kapital föreslås ge rätt till en skattere­ d u k tio n på 30 % . D etta in n e b ä r att sy m m etrin i k ap italin k o m stb e­ skattningen återin fö rs, eftersom positiva k a p italin k o m ste r i fortsätt­ ningen beskattas p ro p o rtio n e llt med 30 % — sk a tte re d u k tio n e n m ot­ svarar således den skatt som u tgår på positiva k ap italin k o m ster. K apitalvinstbeskattningen bö r ske i inkom stslaget kapital m en med in d e x u p p rä k n in g av anskaffningsvärdena. D etta b ör gälla oavsett till­ gångens art. På detta vis k an inte realisationsvinster som endast är n o m in e lla k o m m a att beskattas. I det föreslagna system et kan t.o.m . reala förluster bli beskattade.

R eform erad boende bes känning

De flesta strävar efter att k u n n a bo i ett eget hem elle r i en ägd lägenhet. M argin alsk attesän k n in g arn a föreslås i p ro p o sitio n e n till stor del finansieras m ed hjälp av skärpt b oendebeskattning. D et m inskar självfallet m öjligheterna till egen bostad för m ånga, särsk ilt som dessa boendeform er drabbas h ård a re av de föreslagna sk atteh ö jn in g arn a. Varje form av sk a tte h ö jn in g för b oendet b ör avvisas. D en för några å r sedan införda fastighetsskatten bör successivt slopas i den takt det sa m hällsekonom iska u try m m e t m edger. D ärigenom m inskas belast­ ningen för såväl egna hem som bostadsrätter o ch hyreslägenheter. De föreslagna sk ä rp n in g a r av fastighetsskatten som finns i prop o sitio n en avvisas. De taxeringsvärdeshöjningar som b lir följden av 1990 års taxering av sm åh u s får inte leda till höjd fastighetsskatt. Vad gäller den löpande beskattningen av egna hem föreslås att sc h ablonbeskattningen övergångsvis behålls. Som sc h ab lo n in täk t skall 1,5 % av fastighetens taxeringsvärde tas upp. F ö r att u n d v ik a regionala skatteskärpningar till följd av fastighetstaxeringen 1990 sätts en gräns på 50 % för h u r stora taxeringsvärdeshöjningar som får påverka sc h ab lo n in täk ten . D en löpande b eskattningen av egna hem m åste snarast reform eras. E n värdering av b o fö rm å n en som m er utgår från det faktiska värdet av boendet b ö r, i en lig h et m ed vad m o derata sam lin g sp artiet länge krävt, snarast införas. D ärigenom k an också m ånga av de negativa effekter

sorn u p p k o m m e r genom d en regionalt o lik artad e prisutvecklingen undvikas. Någon sk ä rp n in g av skatteuttaget får inte uppstå. I p rin cip b ö r alla ägda bostäder beskattas lika. Ä ven vad beträffar realisationsvinstbeskattningen föreslås i proposi­ tio n e n kraftiga sk ä rp n in g a r. R ätten till in d e x u p p rä k n in g slopas (m ed un d an tag för vissa övergångsbestäm m elser) o ch rätten till uppskov slopas m en ersätts m ed vissa takregler. Som fram hållits tidigare, u n d e r avsnittet "B eskattning av k ap italin ­ ko m ster och kapitalv in ster", b ö r alla kapitalvinster beskattas efter u p p rä k n in g av anskaffningsvärdet m ed konsu m en tp risin d ex . D essutom bö r rätten till uppskov finnas kvar för att u n d v ik a de inlåsningseffekter som a n n a rs följer vid en avskattning även av reala vinster. Uppskovsreg lern a bö r dessutom gälla vid byte m ellan o lik a fo rm er av boende, dvs. såväl egna hem som bostadsrätter.

Beskattningen av sparande

A rbete och sp aran d e är g ru n d e n för välstånd. D en föreslagna skatteom ­ läggningen in n e b är att beskattningen av arbete m inskar m edan beskatt­ ningen av sp aran d e ö k a r som en följd av det o fö rä n d ra t höga skatte­ trycket. V isserligen leder de föreslagna m arginalsk attesän k n in g arn a i sig till att det b lir m era lönsam t att spara o ch m in d re intressant att låna, m en detta m otverkas genom de föreslagna sk attesk ärp n in g arn a för sp a ra n d e till och i egen bostad och för ålderdom en. D et ä r inte uteslutet att de negativa v e rk n in g a rn a av sk ärp ta bostadsskatter och en ny skatt på p ensionssparandet leder till ett totalt sett m inskat hushållssparande i stället för som önskvärt är ett ökat. B ortsett från det negativa för sa m h ällsek o n o m in k o m m e r detta att leda till en fortsatt socialisering genom att det b ristande hushållssparande! k o m ­ penseras genom ett ökat offentligt sp aran d e (överbeskattning). D et ä r m ot d en n a b akgrund viktigt att inte ytterligare skattebelasta de två egentliga sparm otiv som finns kvar i Sverige, näm ligen bostaden och tryggheten inför åld erd o m en . M oderata sam lingspartiet avvisar således varje skattesk ärp n in g vad gäller boendet och dessutom in fö ra n ­ det av en ny p e rm a n e n t pensionsskatt.

Sparstim ulanser

I en p artim o tio n till årets rik sm ö te (S p aran d e och ägandespridning) h ar m o derata sam lingspartiet, fö ru to m de generella åtgärder i form av en p o litik som långsiktigt ö k a r hushållets d isponibla in k o m ster genom ökad tillväxt och m inskat sk attetryck o ch dessutom höjer avkastningen efter skatt på sparandet, föreslagit vissa särskilda åtgärder: -L å n g s ik tig t sp a ra n d e bö r stim u leras genom att ett startsp aran d e in ­ förs som gör det m öjligt fö r bl.a. fö rä ld rar att bygga up p ett startk a­ pital för b arn och u ngdom ar. V idare bö r pensionssparandet breddas så att det också kan ske i b an k m ed liknande skattefördelar som gäller för det nu v aran d e försäkringssparandet.

- E n b re d d n in g av bostadsägandet är det bästa sättet att åstadkom m a en jä m n are fö rd e ln in g av förm ögenhetstillgångarna. O m v an d lin g av hyreslägenheter till bostadsrätts- o ch även äg a rlägenheter bö r u n d e r­ lättas. E tt m å lin rik ta t bosparande i b a n k bör stödjas m ed statliga p rem ier. - D et en sk ild a ak tiesp aran d et h a r u n d e r lång tid straffbeskattats, vilket lett till att h u sh å lle n sålt u t betydande a k tiein n eh a v till in stitu tio n er. D en n a u tv eck lin g m åste vändas, vilket förutsätter att nu v aran d e skattem ässiga d isk rim in e rin g av priv atp erso n ers aktieägande u p p h ö r. D ärfö r b ö r bl.a. följande åtgärder vidtas: löntag arfo n d ern a avskaffas o ch tillgångarna används som sp a rstim u la n s så att en m ajo ritet av d en v uxna befolkningen kan bli ak tiesp arare, statliga företag försäljs, reavinstbeskattningen av a k tier förenklas o c h lindras, d u b b elb esk att­ ningen av a k tieu td eln in g ar avskaffas, taxeringsvärdets genom slag vid arvs-, gåvo- och fö rm ögenhetsbeskattningen m inskas, om sättnings­ skatten på a k tie r avskaffas och anställdas andel-i-vinst-system p rem ie­ ras och utvidgas. G en o m gen erell p o litik m ed sän k ta m arg in alsk atter o ch nej till skärpt bostadsbeskattning och ny pension ssp aran d eb esk attn in g o c h de särskil­ da åtgärder för sp arstim u lan s som föreslås ovan skapas fö ru tsättn in g ar för en rejäl ö k n in g av hushållssparande!. D ärm ed m öjliggörs också fortsatta sä n k n in g ar av skattetrycket.

Finansiering

D en fin an sierin g av de föreslagna m a rg in alsk attesän k n in g arn a som erfo rd ras är in te främ st m otiverad av statsfinansiella skäl u ta n syftar i f* rsta h an d till att und v ik a e n alltför snabb ö k n in g av k ö p k raften och .ärm ed följande b alansproblem . Såväl statsbudgeten som d en konso lid erad e offentliga se k to rn visar för n ärv a ra n d e stora överskott. Sett isolerat b orde n aturligtvis d en n a ö v erb esk attn in g återföras till m ed b o rg arn a genom rejäla skattesänk­ ningar. D et kan em ellertid inte ske u ta n sam h ällsek o n o m isk a stö rn in g ­ a r o m in te h u sh å lle n s sparkvot sam tidigt ök ar. D et fö ru tsätter i sin tu r att skattetrycket sänks så att m ö jligheten att ö ver h u v u d taget spara ö p p n a s i stö rre u tsträ ck n in g o c h fö r flera hu sh åll. H ushållssparande! får inte h eller straflbeskattas. F rå n sam h ällsek o n o m isk sy n p u n k t kan den k ö p k raftsö k n in g som följer av de sän k ta m arg in alsk attern a kom penseras gen o m en ökad p ro d u k tio n , ö k at hushållssparande eller åtgärder på budgetens utgiftsresp. inkom stsida. De "dynam iska effekter" som u p p k o m m e r n är m arg in alsk attern a sänks och företagsbeskattningen reform eras in n e b är att d en sam lade p ro d u k tio n e n kan öka snabbare än d en a n n a rs skulle ha gjort. D et sk e r genom b ättre resu rsallo k erin g o c h ett ök at u tb u d av arbete. A rbetsk raftsu tb u d et kan beräk n as öka inte i första h an d genom att de

fo rm ella arb e tstid e rn a ö k a r u ta n genom att fler m ä n n isk o r exem pelvis väljer att k o m p e n sera ö v ertidsarbete k o n ta n t i stället för genom ledig­ het. D e dynam iska effekterna av sänkta m arginalskatter kan väntas bli om fattande. D e växer fram efter h and u n d e r en längre tid sp erio d m en efter en en gångsförbättring i sam band med att m argin alsk attesän k n in g ­ e n träd e r i kraft. G en o m lägre m arg in alsk atter och genom att sk a tte h ö jn in g ar på bostadssparande o c h p ensionssparande avvisas kan hushållssparande! beräknas ö k a kraftigt. E n försiktig bed ö m n in g av d en ö k n in g av hushållssparande! som b lir följden av en sådan sk atterefo rm m o derata sam lingspartiet fö re sp rå k ar b ö r vägas in n är det gäller att avväga h u r m ycket av det sk attebortfall m a rginalskattesänkningen in n e b ä r som behöver kom penseras. D et som sparas k o m m e r ju inte att konsum eras. F ö r övrigt bö r fin an sierin g en , i det syfte som angetts ovan, ske genom b asb re d d n in g ar i skattesystem et och besparingar i de offentliga utgifterna. De b asb re d d n in g ar som bör k o m m a i fråga ä r främ st sådana som in n e b är en h e tlig a re beskattning. Således bö r n a tu ra fö rm å n e r i p rin c ip beskattas på sam m a sätt som k o n ta n t ersättn in g från arbetsgiva­ ren. F ö ru to m sk a tte h ö jn in g ar som p åverkar sp aran d et negativt bö r sk a tte h ö jn in g ar som led er till priseffekter undvikas med tan k e på deras effekter på k ostnadsutvecklingen. G en e re llt kan besp arin g ar sägas vara att föredra fram fö r sk attehöj­ ningar. S k atte h ö jn in g a r m åste alltid betalas av h u sh å lle n till sista k ro n a n . B esparingar kan e m ellertid utform as så att de leder till ökad effektivitet i den offentliga verksam heten. M an får m er än tidigare för satsade pengar. Ä ven sam hällsek o n o m isk t h a r besp arin g arn a avgörande fö rd elar fram för sk a tte h ö jn in g ar. G enom den tidigare n äm n d a effekti­ vitetshöjningen i offentlig verksam het kan en stö rre del av d en till­ k o m m a n d e arb etsk raften gå till d en enskilda se k to rn . D ärig en o m kan vår bytesbalanssituation förbättras. B esparingar i transfereringssystem en som exem pelvis syftar till att m inska den s.k. friskfrånvaron in n e b ä r också i sig ett ökat arbetskraftsutbud sam tidigt som k o stn a d er­ na m in sk ar för övriga m edborgare. Av tabellen n ed a n fram går översiktligt de ek o n o m isk a konsekven­ se rn a av m o derata sam lingspartiets förslag till m arginalskattereform .

S a m h ä l l s e k o n o m i s k a k o n s e k v e n s e r a v d e t m o d e r a t a f ö r s l a g e t , 1991 ( m i l j a r d e r k r o n o r )

S ä n k t a s k a t t e r , n e t t o + 5 5 , 4 D y n a m i s k a e f f e k t e r i f o r m a v ö k a d e - 6 , 0 s k a t t e i n b e t a l n i n g a r

a v ä n d r a d e s k a t t e r e g l e r

12 Riksdagen 1989190. 6 sam i. N r 30

Beslutet o m sk a tte rn a för 1991 kan endast ses som ett första steg i en refo rm erin g av det svenska skattesystem et. A ven efter den sän k n in g som m o derata sam lingspartiet fö rordar för 1991 ligger det svenska skattetrycket klart över om världens. En m ålm edveten p o litik som syftar till att h arm o n isera det svenska skattetrycket m ed vad som gäller för genom snittet i E u ro p a måste därfö r bedrivas. D ärm ed k o m m e r också de enskilda m edborgarnas rätt att d isp o n e ra över sina egna inkom ster att öka. Sam tidigt b lir tillväxten större än vad d en a n n a rs skulle vara. D et är i första hand de mest skadliga skattefo rm ern a som bö r sänkas. S tor hänsyn måste tas till vikten av att h arm o n isera svenska skatteregler m ed dem som gäller för EG och övriga E u ro p a. E n strävan bö r vara att an talet m edborgare som betalar statlig inkom stskatt successivt m in sk ar sam tidigt som skattesatsen sänks. G e­ nom att statlig detaljstyrning avskaffas och offentliga m o n o p o l slopas och till följd av den effektivisering som därm ed u p p n ås skapas u try m ­ me för k o m m u n e rn a att sänka sin inkom stskatt. R eform eringen av fam iljebeskattningen bö r fortsätta. Det slutliga m ålet skall vara att åstadkom m a ett skatte- och bidragssystem som in n e b är att d en som betalar skatt inte skall behöva bidrag och att den som behöver bidrag inte skall betala skatt. G enom sän k ta skatter bör utry m m e efter h and skapas för en fullständig frihet för fam iljerna vad gäller val av barnom sorg. N uvarande socialförsäkringsavgifter bör efter h and åter relateras till utgående fö rm å n er. De avgifter som inte är a n k n u tn a till någon fö rm ån bö r successivt slopas. Det bö r också övervägas att — p arallellt med m otsvarande h ö jn in g av b ru tto lö n e n — överföra betalningsansva­ ret för socialförsäkringsavgifterna till de enskilda. D ärigenom renodlas avtalsrörelserna genom att eventuella fö rän d rin g ar av socialförsäkrings­ avgifterna vägs in i dessa. B eskattningen av boendet måste lindras. Fastighetsskatten bör suc­ cessivt avskaffas. Ä ven a n d ra skattesänkningar måste övervägas för att m inska den om fattande boendebeskattningen. M ervärdeskatten måste efter hand till både bas o ch skattesatser anpassas till vad som gäller för övriga länder. I det sam m anhanget kan det bli ak tu ellt att sänka det totala m ervärdeskatteuttaget. F lertalet av de k onsum tionsstyrande p u n k tsk a tte rn a b ö r slopas. A l­ kohol- och tobaksskatterna bibehålls och höjs i takt m ed prisutveck­ lingen.

dels vid m om . 1 hem ställt 1. beträffande inriktningen av beskattningen, m .m . att riksdagen m ed bifall till m o tio n ern a 1989/90:Sk59 yrk an d en a 1, 2, 49 o ch 50, 1989/90:Sk403 yrk an d en a 1, 2 och 15 och 1989/90:Sk441 y rk an d e 1 sam t m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:A17 yrk an d e 5, 1989/90:Sk74 y rk an d e n a 1 - 4 , 1989/90: Sk81 y rk a n d e n a 1, 3, 4, 16, 18 och 53—55, 1989/90:Sk89 y rkan-

de 1, 1989/90:Sk95 yrkande 1, 1989/90:Sk96 y rk a n d e n a 1, 2, 5 och 43, 1 9 89/90:S kll7 y rk an d e 5, 1989/90:Sk392 y rk a n d e n a 1, 3, 4 o c h 23, 1989/90:Sk393, 1989/90:Sk434 y rk an d e n a 1 o ch 6, 1989/90:Sk444 yrk an d e 1 o ch 1989/90:Sk698 y rk an d e 4 som sin m e n in g ger regering till k ä n n a vad som h är h ar an fö rts om in rik tn in g e n av b eskattningen, m .m .

2. Inriktningen av beskattningen, m.m. (mom. 1) 1 9 8 9 /9 0 :S k U 3 0

G ö re l T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) h ar dels an fö rt följande:

I n le d n in g

Skattesystem et har de senaste å rtio n d e n a successivt genom gått större o ch m in d re förändringar. E tt p ar stö rre refo rm er h ar också genom ­ förts. D en senaste initierades 1981 av den dåv aran d e cen terled d a rege­ ringen. M ålsättningen var att 90 % av in k o m stta g arn a skulle ha högst 50 % m arginalskatt. D en socialdem okratiska regeringen genom förde ald rig reform en fullt ut efter regeringsskiftet 1982. D ärför h ar u nder 80-talet skattesystem ets m åluppfyllelse fortsatt att bli allt säm re. M argi­ nalsk atter och m arginaleffekter h ar fjärm ats allt m e r ifrån de in te rn a­ tio n ella förhållandena. S k attep lan erin g en har blivit m ycket om fattande o ch det totala skattetrycket har stigit kraftigt. M ot d e n n a b ak grund har det blivit u p p en b a rt för allt fler att en stö rre skattereform på nytt behövs. C en tern var på ett tidigt stad iu m förespråkare för en sådan. I en riksdagsm otion 1986/87 begärde ce n te rn att en parlam en tarisk sk atteb ered n in g skulle tillsättas m ed uppgift att u ta rb e ta ett långsiktigt sk atterefo rm p ro g ram , vilket också gav resultat. 1987 gav regeringen d irek tiv till de sk a tte u tre d n in g a r som n u resul­ terat i reform förslag. C entern kritiserad e de d irek tiv som givits u tred ­ n in g a rn a — bland a n n a t att vare sig kom m unalsk atteu tjäm n in g sfråg an e lle r frågan om differentierad m om s tillåtits att ingå i u tred n in g arn as arbetsuppgifter. KIS fick så sm åningom tilläggsdirektiv att u tred a sänkt m ervärdeskatt på "viss k o n su m tio n ". D etta för att lägga frågan om m atm om s på is u n d e r valrörelsen. Först nyligen h ar regeringen givit d irek tiv till en u tred n in g som skall se över statsbidragen och k o m m u ­ n ern as finansiering i övrigt inkl. k o m m u n a lsk a tte rn a . D etta sedan m an observerat att genom förandet av m ålen beträffande högsta m arginal­ skattesatser eroderas vid k o m m u n a la skatteh ö jn in g ar. E nligt vår u p p ­ fattning hade det varit önskvärt att u tred n in g en tillsatts i så god tid att ett nytt skatteutjäm nings- och bidragssystem k u n n a t tas i b ru k sam ti­ digt m ed övriga delar i skattereform en. U n d er 1989 läm nade de tillsatta sk a tte u tre d n in g a rn a sina betänkanden . R em isstiden på u tred n in g arn a gick ut d en 6 o k to b e r 1989. Sam ­ m a dag hölls det första m ötet i överläggningarna m ellan regeringen, o p p o sitio n sp artiern a och arb e tsm a rk n a d en s p arte r. D essförinnan hade regeringen aviserat tidigareläggning av en tredjedel av reform en. Detta accepterades av ce n te rn u n d e r fö ru tsättn in g att ö v erb lick i sam band m ed det första reform steget k u n d e uppnås för hela reform ens g ru n d ­ drag. E tt första steg i skattereform en m ed g en o m fö ran d e 1990 beslutades sed erm era av riksdagen i decem b er 1989. C e n te rn s förslag in n e b ar att vi instäm de i p ro p o sitio n en beträffande skatteskalans u tfo rm n in g för 1990. Vi föreslog d o ck en sk a tte re d u k tio n för att gynna låg- och

m edelinkom sttagare. Vi m otsatte oss in fö ra n d e av m om s på energi och förordade i stället p u n k tsk a tte r. C e n te rn föreslog d ä rtill en differentie­ rad m om s. D et in n e b ar att vi m otsatte oss full m om s på bl.a. hotell och restaurang. S lutligen krävde vi höjda avdrag för resor till o ch från arbetet sam t resa m ed egen bil i tjänsten — detta m ot b akgrund av de kraftiga b e n sin sk atteh ö jn in g ar som en e rg im o m se n in n eb är. I p ro p o sitio n e rn a 110 o ch l i l lägger regeringen fram förslag till ett an d ra o ch sista steg i sk atterefo rm en — m ed tä n k t genom förande fr.o.m . 1 ja n u a ri 1991. Förslagen bygger på en p olitisk uppgörelse m ellan regeringen o ch fo lkpartiet. 1 en rad sä rp ro p o sitio n er lägger regeringen fram förslag till om fattande bidrag sö k n in g ar till olika sam ­ hällsgrupper som m an an ser sig behöva göra på g ru n d av skatterefor­ m ens effekter. P ro p o sitio n 110 b ehandlas i d etta betän k an d e och om fattar inkom st- och företagsbeskattning. I p a rtim o tio n e rn a Sk96 o ch S k l l 3 föreslår c e n te rp a rtie t en altern a­ tiv skattereform som karaktäriseras av sam m a skatteskalor som enligt regeringens förslag m en m ed en a n n a n finansiering. Vi anser att det står fullt k lart att c e n te rn s förslag i fö rh å lla n d e till regeringens är m er fördelningspolitskt rättvist gentem ot lägre in kom sttagare, sam t att ce n ­ terns förslag präglas av sä n k t skattetryck, m in d re ru n d g ån g av skatter och bidrag, lägre inflatio n sp åv erk an , stö rre främ jande av personligt hushållssparande och sm åföretagande sam t stö rre hänsynstagande till m ålen om en god m iljö o ch en regional balans. D etta kom m enteras och utvecklas nedan. Sam tliga riksdagspartier instäm m er i b ed ö m n in g en att det krävs en om fettande skattereform . M oderata sam lingspartiets förslag till fin an ­ siering av refo rm en sk u lle d ock enligt vår u p p fattn in g leda till en kraftig underfin an sierin g . D en påspädning av den a llm ä n n a köpkraften detta skulle leda till ä r enligt vår m e n in g inte tillråd lig i nuvarande kon ju n k tu rläg e. M oderaternas förslag in n e b ä r d äru tö v e r en än större fördelningspolitisk sn e d fö rd eln in g än regeringens o ch folkpartiets för­ slag. M iljöpartiet o ch vän sterp artiet h ar så om fettan d e in vändningar m ot sk attereform en att det får anses att de i själva verk et em otsätter sig att en sådan genom förs. I den allm ä n n a d eb a tte n h ar den p la n erad e sk atterefo rm en , sådan den förordas av regeringen o ch folk p artiet, fått ett b lan d at m ottagande. Flertalet m yndigheter, näringsliv och arb e tsm a rk n a d sp a rte r instäm m er i det önskvärda att en om fattande reform n u genom förs. In rik tn in g en av d ensam m a har em ellertid ifrågasatts. K ritik en från m ånga håll ö verensstäm m er m ed d en som förts o c h förs fram i c e n te rn s m otioner. B land a llm ä n h e te n h a r m ottagandet varit övervägande negativt. D et gäller bl.a. k ritik e n m ot de om fattande p risö k n in g a rn a , inte m inst på boendet o ch arb e tsreso rn a, fö rsäm rin g arn a för det privata hushållsspa­ rande! sam t de förslag som m issgynnar d e n regionala balansen. K riti­ ken är en följd dels av reform förslagets u tfo rm n in g , dels av den svaga fö ra n k rin g som refo rm en fått hos allm ä n h ete n . V äljarna hade inte m ö jlig h et att ta ställn in g till refo rm en s grunddrag i valet 1988. R eform en k o m m e r att beslutas o ch genom föras in n a n n ästkom m ande val 1991. V äljarnas inflytande in sk rä n k e r sig således i

stort sett till att i efte rh a n d betygsätta p artiern as reform förslag. S katte­ reform en och dess ef- fekter m åste enligt vår uppfattning bli en stor valfråga i 1991 års val. H an terin g en av reform en från regeringens sida gentem ot opposi­ tio n sp artie rn a och sk atteutskottets h an terin g läm n ar enligt vår u ppfatt­ ning en hel del övrigt att önska. Som ovan näm nts startades överlägg­ ningar med o p p o sitio n en och de tunga näringslivs- och arb e tsm a rk ­ n adsorganisationerna redan sam m a dag som rem isstiden på skatteutre d n in g a rn a gick ut. D etta gav givetvis inte sto r m öjlighet till b eaktan­ de av rem issinstansernas åsikter. U tskottets h an terin g av det slutliga reform förslaget i p ro p o sitio n 110 o ch l i l h ar dessutom präglats av ovilja från s- och fp -led am ö tern a att på saklig grund d isk u tera och bem öta de sy n p u n k te r som fram förts av övriga partiers företrädare. Det gäller också de åsik ter som redovisats av dem som deltog i skatteutskottets två-dagars utfrågning. Ä ven m ed beaktande av ö nsk­ v ärdheten att beslut tas in n a n so m m a ru p p e h å lle t hade det enligt vår u ppfattning bort föras en o rd e n tlig diskussion i utskottet med utfrågn in g sprotokollet som utgångspunkt. De d o k u m e n terad e utfrågningarna bör även de beaktas i sam band m ed den utv ärd erin g som är nödvän­ dig.

R ik tlin je r för r e fo r m e n

Våra förslag

Det förslag till skattereform som c e n te rn lägger fram i m o tio n ern a Sk96 och Sk 113 h ar följande h u v u d in rik tn in g . Mål - S k a t t efter bärkraft - A r b e t e och företagande - S p a ra n d e och decentraliserat ägande - G o d m iljö o ch re su rsh u sh å lln in g - Regional balans - S ä n k n in g av den totala skattekvoten. D et förslag till skattereform som ce n te rn lägger fram är i överensstäm ­ melse m ed dessa mål. F rån vår sida vill vi också pek a på att skattereform en inte bör utform as på sådant sätt att d et strid e r m ot tidigare av riksdagen fastlagda mål på an d ra o m råd e n än skattep o litik en . Enligt vår uppfatt­ n in g gör dessvärre det förslag till skattereform som fram förs i proposi­ tio n e rn a 110 och l i l detta. D et gäller t.ex. förslaget om att införa m om s på p erso n tra n sp o rter, v ilket strid e r såväl m ot riksdagens trafik­ politiska som m iljöpolitiska mål.

U tform ning M arginalskatterna skall sänkas kraftigt. E n ökad likform ighet med in te rn atio n e lla fö rh å lla n d en är nödvändig och skulle k u n n a uppnås genom reform ens in rik tn in g . B eträffande skatteskalorna skall högsta skattesats för statlig skatt vara 20 % , vilket skall uttas över 180 000 kr.

i taxerad ink o m st rä k n a t i 1991 års penningvärde. S katteskalorna, inklusive grundavdraget, skall inflationsskyddas in k lu d e ra n d e ett reallöneskydd. F ör att fö rb ättra d en fö rd elningspolitiska profilen skall ett förhöjt grun d av d rag m edges i vissa inkom stskikt. D essutom bö r enligt vår m en in g schablonavdraget sänkas till 2 000 kr. som ett led i finansieringen av sk atterefo rm en . R eseavdraget för resa till o ch från arbetet o ch resa med bil i tjänsten skall höjas. F in an sierin g en skall a llm ä n t sett ske så att låg- och m edel- in k o m st­ tagarna in te får betala h ö ginkom sttagarnas m arginalskattesänkningar. R eform ens fördeln in g sp o litisk a h elh et får ej innebära att inkom st- o ch förm ö g en h etssk illn ad ern a ök ar. F in an sierin g en skall in n e b ä ra sk ä rp t beskattning av k ap italin k o m ­ ster, breddad bas för in k o m ster u n d e r inkom stslaget tjänst sam t viss in direkt beskattning. Å terh å llsa m h et skall iakttas vid finansiering via b eskattning av nödvändig k o n su m tio n såsom boende, livsm edel o ch k u ltu r. När det gäller indirekta skatter m åste särskild återh ållsam h et iakttas beträffande fin an sierin g via regressivt verk an d e m ervärdeskatt. På m il­ jö- och en e rg io m råd e t skall b e sk attn in g ske genom styrande p u n k tsk a t­ ter så att fastlagda energi- o c h m iljö m ål kan nås. M om s på energi saknar d e n n a styreffekt o ch b ö r således inte införas. B eslutet om e nergim om s b ör rivas upp. F ler m iljöavgifter som styr och stim u le ra r till bättre m iljö skall d äre m o t införas. E n differentierad m ervärdeskatt skall införas med lägre skattesats för nödvändig k o n su m tio n . D et in n e b är att två skattesatser k o m m e r att gälla, fö ru to m s.k. nollm om s. D et b ö r således finnas en o red u c erad skattesats på f.n. 19 % sam t en red u c erad skattesats på 60 % av den o red u c erad e — d.v.s. för n ärv a ra n d e 11,4 % . Det in n e b är k o n k re t bland a n n a t att m om sen på basm at b ö r sänkas till 60 % av o rd in a rie m om suttag. F ö r boende o ch byggande b ör likaledes skattesatsen ge­ nom gående vara 60 % av o rd in a rie m om suttag. D etta för att tillse att utvecklingen av de totala b o en d e k o stn a d ern a gör det m öjligt att u p p ­ rätth ålla de bostadssociala m ålen. Vi acce p te ra r att inkom st av kapital, tillfällig förvärvsverksam het och annan fastighet slås sam m an till ett inkom stslag och i huvudsak beskat­ tas m ed e n en h e tlig skattesats på 30 % . Vi anser vidare att v illk o re n för sparandet måste förbättras. D etta bö r åstadkom m as dels genom de sänkta m arg in alsk attern a, dels genom särskilda stim u la n ser för fram fö r allt det personliga hushållssparande! — bl.a. in fö ra n d e av personliga in v e steringskonton och b ibehållande av ett sparavdrag på 1 000 kr. B eträffande företagsbeskattningen skall in rik tn in g e n vara sänkta skat­ tesatser o c h breddad skattebas genom m inskade re- serveringsm öjligheter. S tor vikt m åste läggas vid de m in d re företagens skattesituation. K o n k u rre n sn e u tra lite t m ellan o lik a företagsform er måste eftersträvas. F ör att stä rk a de m in d re företagens m öjligheter till kon so lid erin g bör bl.a. en särskild redovisningsm etod införas. D etta in n e b är bl.a. att handelsbolag o ch en skilda firm o r ges ungefärligen sam m a fö rutsätt­ ningar för avsättning till reserv er som aktiebolagen. E tt grundavdrag

för sociala avgifter b ö r vidare ges för egenföretagare. Ä ven an d ra lä ttn a d er i socialavgiftsuttaget bö r göras för sm å- o ch m edelstora före­ tag. V instdelningsskatten och löntagarfondsavgiften skall avskaffas. D et­ sam m a gäller skogsvårdsavgiften. S tim u lan såtg ärd er m åste vidtas för att ö k a riskkapitaltillgången i de sm å- och m edelstora företagen. En k vittningsm öjlighet m e lla n u n d ersk o tt av inkom stslaget n äringsverk­ sam het och inkom stslaget tjänst bö r även fortsättningsvis medges, främ st för att u n d e rlä tta nyföretagandet och dess tillgång på startk ap i­ tal. Vi anser vidare att pensionärerna skall beskattas enligt sam m a regler som övriga sa m h ällsg ru p p er. F ö r att m öjliggöra d e n n a lik a b eh a n d lin g bö r e n höjd g ru n d p e n sio n lika för alla införas. Skattesystem et sk all, i sig självt och i så stor u tsträ ck n in g som m öjligt, åstadkom m a ö n sk v ärt fö rd elningspolitiskt resultat. Ö kade transfereringar som bestående föru tsättn in g ar för skattesystem et skall i m öjligaste m ån undvikas. Ö kade bostadsbidrag b id rar till ök ad e m argi­ naleffekter och m o tv e rk ar d ärm e d det positiva i sän k ta m arginalskat­ ter. S k attereform en beräk n as ge u p p h o v till dynam iska effekter. Dessa skall beaktas i finan sierin g en från och med 1991. D ärm ed b ö r ett höjt totalt skattetryck via ö v erfin an sierin g undvikas. V idare anser vi att den kom m unala skatteutjäm ningen b o rt utredas så att en reform på d etta o m råd e k u n n a t införas i sam band m ed övriga d elar i sk atterefo rm en . I m o tio n en k ritise ra r vi att sk attereform en inte på ett grun d lig are sätt o ch på regeringens in itiativ utvärderats u r fö rdelningspolitisk synvinkel in n a n beslut tas i riksdagen. Krav ställs på att skattereformen n u m åste analyseras och ut- värderas lö p an d e efter ikraftträdandet. O b e ro e n d e stu d ier in itierad e av regeringen m åste så­ lu n d a göras. Dessa skall om - fatta såväl individer, hush åll som regio­ ner. Särskild vikt b ö r läggas vid de fö rä n d rin g ar som föreslås beträf­ fande boendet. V idare b ö r en studie göras som u tv ä rd e ra r skatterefor­ m ens effekter för de sam lade altern ativ k o stn a d ern a för n ärv a ro på arb e tet o ch risken för friskfrånvaro.

P ropositionen

P ro p o sitio n en s förslag, som g ru n d a r sig på d en politiska öv eren sk o m ­ m elsen med fo lk p artie t, in n e b är att de a llm ä n n a p rin c ip e rn a för ink o m stb esk attn in g en s om läggning överensstäm m er m ed de förslag som förordas av ce n te rp a rtie t. D et gäller t.ex. in fö ran d e av en separat statlig k apitalbeskattning. U tfo rm n in g av skatteskalor o ch grundavdrag öv eren sstäm m er likaledes. S chablonavdraget höjs e m ellertid , i stället för att sänkas som vi föreslår. K vittning m ellan tjänst och n äringsverk­ sam het tillåts inte h eller, uto m för vissa k u ltu ra rb e tare. I p ro p o sitio n l i l föreslår regeringen om fettande h ö jn in g a r och b red d n in g a r av de in d ire k ta sk a tte rn a som ett led i finansieringen av refo rm en .

P ro p o sitio n 110 redovisar vissa b erä k n in g ar av skattereform ens för­ delningseffekter. E nligt dessa skulle i stort sett sam tliga hushållsgrupp er få en ökad real d isp o n ib el inkom st till följd av skattereform en sådan den presenteras i p ro p o sitio n e n . Dessa b erä k n in g ar utgör en a n a­ lys av flera som gjorts av an d ra , ob ero en d e o rganisationer, och som i m ånga fall visat betydligt säm re utfall, fram för allt för de lägre in ­ kom sttagarna. B e rä k n in g a rn a i p ro p o sitio n e n visar d ock den fö rdelningspolitiska tren d e n genom att d e n p ro ce n tu ella vinsten b lir högre för högre inkom sttagare. R äknas i stället vinsten i absoluta tal så blir givetvis utfallet av sk atterefo rm en än m er o lik t för låg- respektive h öginkom st­ tagare. Inom respektive hu sh ållsg ru p p döljs också en rad fö rlo rare o aktat att den g en om snittliga fö rän d rin g en beräknats bli positiv. A n ta ­ let fö rlo rare b lir också fler n är b eräk n in g arn a sker på individuell basis i stället för på hushållsnivå. F ör de lägre in k o m stg ru p p e rn a b lir de genom snittliga vinster som reform en sägs ge u p p h o v till även p ro ce n tu ellt sett sm å. D et gör att känsligheten ä r hög för a n d ra fö rä n d rin g ar i sam h ällsek o n o m in — t.ex. rän te n iv ån , lö n eu tv eck lin g en sam t ek o n om isk-politiska åtgärder från statsm akternas sida. Exem pelvis är de fö rän d rin g ar som följer av det av regeringen i k o m p le tte rin g sp ro p o sitio n e n presenterade åtstram ningspaketet m ed bl.a. höjd m om s ej m edräknade i de b eräk n in g ar som görs i p ro p o sitio n 110. Som bl.a. påpekas i m o tio n S k l l 3 av O lo f Jo hansson m.fl. (c) d rab b a r m o m sh ö jn in g a r de lägre in k o m stg ru p p e rn a h ård a re än övriga g ru p p e r, liksom höga m a tp riser och höga b o endekostnader över huvud taget. D en a llm ä n n a h ö jn in g e n av m ervärdeskattesatsen slår givetvis extra hårt d e n n a gång eftersom regeringens skattereform inn eb är o m ­ fattande såväl h ö jn in g a r som bred d n in g ar av m om suttaget. F ör b arn fam iljern as del in n e b är dessutom åtstram ningspaketet att d en utlovade om fattande barnb id rag sh ö jn in g en b lir betydligt lägre för 1991 än vad som tidigare sagts. Det in n e b är att an talet fö rlo rare på sk atterefo rm en 1991 in o m g ru p p en b arnfam iljer b lir betydligt fler än vad som a n n a rs varit Fallet. Med det ovan sagda u te slu te r vi inte att även den av regeringen och fo lkpartiet föreslagna refo rm en på längre sikt kan ge de positiva effekter för såväl sa m h ällsek o n o m in som för de enskildas e k o n o m i som p ro p o sitio n e n hävdar. Vi anser dock att en bestående effekt av regeringens o ch folk p artiets förslag k o m m e r att bli ökade sam hällsklyftor. I det k o rta persp ek tiv et kan sam h ällsek o n o m in k o m m a att skadas av sk atterefo rm en — in te m inst genom de k om pensationskrav som utlöses i avtals- fö rh a n d lin g a rn a till följd av de om fattande p risö k n in g ­ arn a. Inte m in st kan e x p o rtin d u strin drabbas av m inskade m ark n ad s­ an d e la r u to m lan d s o m sk attereform en d riv er up p p ro d u k tio n s- och lö n e k o stn a d ern a. V idare ä r det i det k o rta perspektivet endast med hjälp av m ycket om fattande bidragsökningar som p ro p o sitio n ern as förslag kan h in d ra att an ta le t fö rlo rare i de lägre in k o m sttagargrupperna b lir m ycket stort.

R u ndgången ö k a r då de sam lade b id ragsökningar som föreslås i regeringens p ro p o sitio n e r i an le d n in g av sk atterefo rm en u p p g år till ca 10 m iljard er k ro n o r. D et är ö k n in g a r av b arn b id rag , p ensionstillskott o ch KBT, stu d iem ed el, bostadsbidrag sam t ett investeringsbidrag som föreslås k o m p e n sera för höjd byggm om s. S katterefo rm en ö k a r således m ä n n isk o rs bidragsberoende. B idragen m åste finansieras m ed skatter. D en s.k. ru n d g ån g e n sk a tte r—b idrag ö k a r på ett d ram a tisk t sätt. S am ­ h ällsutgifterna ö k a r därm ed, skattetry ck et o ch utgiftskvoten för den offentliga se k to rn pressas uppåt. E n självklar sa m h ällsek o n o m isk strä­ van b o rd e i stället vara att söka m inska rundgången.

S k a tte r e fo r m e n s e ffe k te r

A llm ä n t

R egeringen m e n ar att skattereform en ä r den en sk ild a åtgärd som har störst in v e rk a n på d en ek o n o m isk a utvecklingen fram över. Vi instäm ­ m e r i detta. D ärm e d inte sagt att in v e rk a n är en b a rt positiv. En sk atterefo rm ger sto ra m öjligheter att k o m m a till rätta m ed de m in d re väl fu n g eran d e d e la rn a av skattesystem et. E tt refo rm arb ete ger också en m öjlighet att åstadkom m a ett m e r rättvist skattesystem g ru n d a t på skatt efter bärkraft. S lutligen kan en skattereform bid ra till att vi får ett skattesystem som styr rätt i m iljö- och en e rg ip o litik e n , främ jar en levande landsbygd m.fl. viktiga m ål. E nligt vår up p fattn in g k o m m e r dessvärre den u tfo rm n in g av refo rm en , som regeringen o ch fo lkpartiet k o m m it ö verens o m , att missa m e rp a rten av dessa m öjligheter. S am ­ h ä llse k o n o m isk t finns m ycket som talar för att sk atterefo rm en i den u tfo rm n in g d en givits av regeringen och fo lkpartiet i väsentliga avseen­ d en fö rstärk er de sam hällsek o n o m isk a p ro b lem en på k o rt sikt och i vissa fall även på lång sikt (energi- o ch m iljö p o litik en ). S k atte refo rm e n skall sam h ällsek o n o m isk t bl.a. bidra till att växla ned d e t höga svenska pris- och kostnadsläget sam t skapa föru tsättn in g ­ ar för en b ättre externbalans, en ö kad p ro d u k tiv ite t o ch en lägre ränta. S k atte refo rm e n m åste d ärfö r så långt som m öjligt integreras i den övriga e k o n o m isk a p o litiken.

Inflationspåverkan

S k atte refo rm e n , sådan regeringen föreslagit att den skall se u t, b id rar till ö k n in g e n av k o n su m e n tp rise rn a m ed över 3 % för vart o ch ett av å re n 1990 och 1991. D etta ä r en följd av att m an valt att i hög u tsträ ck n in g an v än d a höjd o ch breddad m ervärdeskatt för att finansiera sä n k n in g en av in k o m st­ sk a tte rn a . Vi ä r k ritisk a till detta val av finansiering via m ervärdeskatt av flera skäl. M ervärdeskatten slår relativt sett hårdast m ot dem med litet k o n su m tio n su try m m e — det ä r en dålig finansieringsväg fördeln ingspolitiskt. E n generellt pålagd och en h e tlig m ervärdeskatt saknar, in te m inst på m iljö o m råd et, ö n sk v ärd styreffekt — bl.a. d ä rfö r avvisar c e n te rn m om s på energi. M erv ärd esk atteh ö jn in g ar får d ä ru tö v e r om e-

d elb ar effekt på k o n su m e n tp rise rn a — det är en dålig finansieringsväg u r stabiliseringspolitisk synvinkel. P olitiskt beslutad inflation via m e r­ v ärd esk atteh ö jn in g ar ovanpå det höga pris- och kostnadsläget i övrigt är enligt vår m en in g inte tillrådligt i d en u tsträck n in g som föreslås av regeringen o ch folkpartiet. F ö ru tsättn in g ar för att skattereform en på ett nöjaktigt sätt skall k u n n a infogas i den a k tu ella ek o n om isk-politiska situ tio n e n är åter­ hållsam het m ed d ire k t p rish ö ja n d e finansiringsm etoder. I a n n a t fall risk era r refo rm en att inte leda till sän k t inflation u ta n i stället via k o m p en satio n sk rav öka inflationstakten. S katteutskottets m ajoritet hänvisar till finansutskottets y ttran d e o ch hävdar att skattereform en på ett avgörande sätt kan förbättra föru tsättn in g arn a för att nå en god e k o n o m isk u tveckling av d en svenska e k o n o m in genom att de n o m i­ nella lö n e ö k n in g a rn a efter refo rm en kan hållas in o m en acceptabel nivå. Som vi tidigare an fö rt så u te slu te r vi inte att p ro p o sitio n e n s förslag kan ha vissa gynnsam m a sa m hällsekonom iska effekter på längre sikt. På k o rt sikt in n e b är d o ck förslaget san n o lik t att de n o m in e lla lö n e ö k n in g arn a b lir högre än o m reform en inte genom förts. D etta leder bland a n n a t till m in sk an d e m a rk n ad san d elar för d en svenska in d u strin .

Skattetrycket

Skattetrycket h a r u n d e r 80-talet stigit kraftigt och ligger n u på en nivå på över 56 % . S kattereform en risk erar att ytterligare öka skattetrycket genom en ö v erfin an sierin g som följer av att de d ynam iska effekterna bedöm ts för lågt och inflationsantagandena i p ro p o sitio n e n ä r för låga. C en tern s altern ativ m edför d äre m o t m in d re ru n dgång av skatter och bidrag och d etta m edför i sin tu r också ett lägre skattetryck. P ro p o sitio n 110 räk n a r m ed att reform en ger u p p h o v till dynam iska effekter u p p g åe n d e till 5 m iljard er k ro n o r som ett g enom snitt för p erio d e n 1991 — 1993. D en n a b ed ö m n in g gjordes av d en socialdem o­ kratiska m a jo riteten redan i sam band m ed RINKs betän k an d e, varför bed ö m n in g en n u är försiktigare. F o lk p artie t hade i sitt alternativ i RIN K dy n am isk a effekter på 10 m iljard er k ro n o r. Vi b e rä k n a r att ce n te rn s altern ativ ger up p h o v till d ynam iska effek­ ter på 8 m ilja rd e r k ro n o r, räk n a t som ett genom snitt för åre n 1991 — 1993. D etta ä r även för vår del en försiktigare b erä k n in g än vad vi tidigare gjort då vi b edöm t effekterna till 10 m iljarder k ro n o r. U tskot­ tets m ajo ritet hävdar att ce n te rn räk n a t u p p de d ynam iska effekterna. D etta är således inte k o rre k t utan vi h ar räk n at n er effekterna i fö rh ållan d e till vårt utredningsförslag. M ajoriteten hävdar att vi "u tan n ärm a re analys" har en högre b ed ö m n in g av de dynam iska effekterna ä n p ro p o sitio n e n s förslag. Vi kan k onstatera att in te h eller prop o sitio ­ nen h a r någon n ärm a re analys. D et är ju här fråga o m bed ö m n in g ar m ed sto r o säk erh et. Vi kan d o ck hänvisa till de vetenskapliga studier som gjorts i ä m n et, som bl.a. redovisas i RINK, o ch som ger vid h an d e n att de bed ö m n in g ar som gjorts i prop o sitio n en är m ycket låga, o ch att våra b ed ö m n in g ar är fullt rim liga.

Vi bedöm er dessutom att vårt förslag m ed ett b ättre fördelningspolitiskt utfall för dem m ed låga o ch m edelhöga in k o m ster, m in d re ru n d g ån g sam t lägre inflationseffekter ger en högre dynam isk effekt än vad p ro p o sitio n e n rä k n a r m ed. P ro p o sitio n en s prognos för de dyna­ m iska effekterna ä r sa n n o lik t för låg även beträffande det egna försla­ get. P rop o sitio n en s b ed ö m n in g av in flationsutvecklingen u n d e r 1991 bi­ d ra r också till risken för att refo rm en b lir överfinansierad. D en del av sk attesän k n in g arn a m ellan 1990 o ch 1991 som endast utgör ko m p en sa­ tion för den inflation som fö re k o m m it u n d e r åre t skall ej finansieras. Vi in stäm m er i detta. P ro p o sitio n en h ar em ellertid räk n a t m ed en inflation m ellan 1990 o ch 1991 på endast 7 % inkl. effekter av skattereform en. Statens pris- o ch k o n k u rre n sv e rk sam t även regeringen själv i k o m p le tte rin g sp ro p o sitio n e n b edöm er in flationsutvecklingen till ca 10 % . T rots detta h ar regeringen o ch fo lkpartiet valt att rä k n a med endast 7 % som föru tsättn in g för indexregleringen. D etta gör att den su m m a som und an tas från fin an sierin g är lägre än d en borde vara. C e n te rn har trots detta valt att använda sam m a bas som regeringen eftersom an d ra b erä k n in g sg ru n d er o m ed elb art sk u lle ifrågasättas som orealistiska. T illsam m ans m ed vår bed ö m n in g av de dynam iska effek­ te rn a till 8 m iljard er k ro n o r an ser vi d o ck att vi säkerställer att c e n te rn s reform förslag ej h öjer skattetrycket.

Sparandet

E tt sto rt sa m hällsekonom iskt p ro b lem är det alltför låga sparandet. Vi anser att skattereform ens utfall härvidlag ä r osäkert. R eform ens all­ m ä n n a effekter till följd av sänkta skattesatser o ch avdragsbegränsningar för lån torde visserligen verka för ökat sparande. F ör sm åsparare försäm ras dock v illk o re n på flera p u n k te r. A llvarligast ä r att det föreslås att sparavdraget helt tas bort. E nligt vår u p p fattn in g har regeringen och folkpartiet u n d ersk a tta t den sam h ällsek o n o m isk a nöd­ vändigheten av ett ök at sparande. Som vi tidigare an fö rt föreslår vi att ett sparavdrag bibehålls, sam t d ärtill en rad a n d ra sp a rstim u la n ser bl.a. in fö ran d e av personliga investeringskonton. U tskottsm ajoriteten reso­ n era r beträffande sparavdraget så att en priv atp erso n enligt de föreslag­ na reglerna kan skaffa sig in lån in g sk o n to n hos flera långivare och på detta sätt på egen h an d tillgodogöra sig ett sam lat "sparavdrag" u p p ­ gående till 100 kr. från varje insättningsm ottagare. F ö r att m otsvara det sparavdrag som vi föreslår skulle krävas att m ä n n isk o r skaffar sig m inst tio o lika ban k fö rb in d elser e.d. U p p m u n tra n till sådant beteende kan knappast anses ligga i linje m ed skattereform ens a m b itio n e r. Ett sparavdrag på 1 000 kr. enligt vårt förslag är avsevärt m era ratio n ellt.

Fördelningspolitiken

Som vi tidigare an fö rt så anser vi att den fördelningspolitiska h elheten av reform en m åste vara sådan att alla sam h ällsg ru p p er får del av sk attesänkningarna. Låg- och m edelinkom sttagare skall inte vara de som betalar höginkom sttagarnas skattesänkningar. E tt m otsatt förhål-

lande sk u lle ru b b a d en sam h ällsek o n o m isk a balansen och bidra till förstärkta krav på löne- o ch tran sfererin g sö k n in g ar. I förlängningen kan ett sådant skeende leda till nya sk a tte h ö jn in g ar o ch att reform en vittrar sönder. S k attereform ens stabilitet är således en lig t vår u p pfatt­ ning bero en d e av det fördelningspolitiska utfallet. Vi anser att ce n te rp a rtiets förslag ger ett b ättre fördelningspolitiskt utfall för låg- och m edelinkom sttagare än regeringens och folkpartiets förslag. C e n te rp a rtiets förslag till skattereform in n e b ä r också betydligt m in d re ru n d g ån g av sk atter och bidrag sam t ett lägre genom slag av finansieringen på prisern a. D enna lägre inflatio n sp åv erk an är en följd av att c e n te rp a rtie t i betydligt lägre u tsträ ck n in g ä n regeringen och fo lkpartiet an v ä n d er sig av d ire k t p rish ö ja n d e in d ire k ta skatter för att finansiera skattereform en. C en te rp a rtiets förslag in n e b ä r tvärtom att vissa in d ire k ta skatter sänks — bl.a. m om sen på m at o ch m om sen på hotell o ch restaurang. D et fö rh å lla n d et att ce n te rp a rtie t höjer de in d ire k ta sk a tte rn a betydligt m in d re än vad regeringen föreslår sam t d ärtill differen tierar m om suttaget o ch skapar ett system med lägre m om s på nödvändig k o n su m tio n b id ra r sta rk t till att de fördelningspo­ litiska m ålen m ed ce n te rp a rtiets altern ativ klaras u ta n att bidragen behöver höjas i den u tsträ ck n in g som regeringen föreslår. C enterns altern ativ m edför således m in d re ru n d g ån g av sk atter och bidrag o ch d ärm ed som vi tidigare n ä m n t också ett lägre skattetryck. B erä k n in g a rn a av de fördelningspolitiska effekterna h ar vi k o m m e n ­ terat o van u n d e r stycket P ropositionen.

Sociala frågor

I nu v aran d e skattesystem kan avdrag medges för extra stora sjuk k o stn a­ der, särskild sk a tte re d u k tio n ges au to m atisk t till ensam stående m ed b arn osv. I sk a tte u tre d n in g e n (R IN K ) föreslogs att dessa d e la r i system et skulle tas bort. S am tidigt m arkerades m ycket sta rk t att dessa avdrag och skattelättnader skulle ersättas med a n d ra åtgärder u ta n fö r systemet. I regeringens p ro p o sitio n h ar det an d ra steget uteblivit. Vi tycker att beslut o m k o m p e n seran d e åtgärder skulle ha tagits sam tidigt med beslutet o m skattereform en. Riksdagen b o rd e ha bett regeringen åter­ ko m m a m ed förslag u n d e r hösten. E n skattereform får ej finansieras med social n edrustning.

M iljö- och energipolitiken

Vi anser att p ro p o sitio n e n s förslag till skattereform fått en in rik tn in g som inte ta r hänsyn till de ek o n o m isk a styrm edel som krävs för att fastlagda energi- och m iljöm ål skall k u n n a nås. D et övergripande m ålet från regeringens o ch folkpartiets sida h ar i stället varit att för statens rä k n in g d ra in ett tillräckligt an tal m iljard er som en del i finansieringen av skattereform en utan hänsynstagande till energi- och m iljöm ålen. Vi anser m ot d e n n a b ak g ru n d att sk a rp k ritik måste riktas m ot d e n n a in rik tn in g av finansieringen av skattereform en. D et beslut o m in fö ran d e av m om s på energi som gjordes i sam band m ed skattereform ens första steg 1990 bö r rivas u p p av riksdagen.

M om s på energi in n e b ä r att m ö jlig h etern a att u p pfylla fastlagda energio ch m iljöpolitiska mål kraftigt försvåras bl.a. gen o m att u try m m e t för m iljöavgifter o ch en offensiv m iljö p o litik i övrigt m inskar. E n erg i­ m om sen leder även till att kostn ad er som i dag bärs av k o n su m e n te rn a i u tla n d et till viss del vältras ö v er på de svenska k o n su m e n te rn a . F ram fö r allt b oendet drabbas. E n erg im o m s m edför dessutom att k o n ­ k u rre n sk ra ften för b iobränslen kraftigt försäm ras, eftersom någon skatt i dag inte utgår vid an v ä n d n in g e n av dessa b ränslen. D etta in n e b ä r att de positiva m öjligheter för landsbygdsutveckling, jo rd b ru k sn ä rin g och m iljö p o litik , som en utveckling av dessa b rän sle n skulle k u n n a m ed­ verka till, inte kan tas till vara. D etta strid e r dessutom m ot en u tveckling i rik tn in g m ot stö rre an v ä n d an d e av biobränslen som påbörjats i o ch m ed besluten om en ny livsm edelspolitik. Vi an ser i stället att skatte- och avgiftsuttaget på energi m åste bygga på m iljöanpassad p u n k tb e sk attn in g k o m b in e ra t m ed m iljöavgifter och en koldioxidskatt som g ynnar effektiviseringar o c h in h e m sk förnybar m iljövänlig energi. B elastningen på o lik a energislag m åste därefter anpassas efter vilka m öjliga altern ativ som står till buds. D etta in n e b är bl.a. att någon ökad skattebelastning på bensin in te borde ske utöver vad ett införande av en generell koldioxidskatt m otiverar. Y tterligare ett exem pel på de negativa effekterna för m iljö p o litik en från p ro p o sitio n e rn a ä r att m an föreslår att m om s skall införas för p erso n tra n sp o rter. D etta k o m m e r att in n e b ära m inskad volym på kollektivresandet vilket måste anses strid a m ot riksdagens fastlagda mål för såväl m iljö- som trafikpolitik. Frågan om skattereform ens effekter för m iljö- o ch en erg ip o litik en b ehandlas utförligare i ce n te rn s reserv atio n er till b etän k a n d e SkU31.

Regional balans

Vi an ser att skattereform ens u tfo rm n in g m åste beakta och stim u le ra en utveckling m ot en stö rre regional balans. D en fin an sierin g som föreslås i p ro p o sitio n e rn a 110 och l i l d ra b b a r dess värre landsbygden och dess sm å o rter negativt. N ågra exem pel på detta ä r in fö ra n d e av en e rg im o m ­ sen, som redan n äm n ts, och övriga förslag som h ö je r k ostnaderna för nödvändiga tran sp o rte r på landsbygden. B e nsinpriset stiger kraftigt och v illk o ren för b io b rän slen , som fö ru to m en positiv effekt för m iljön även kan bidra till en levande landsbygd, försäm ras. V idare k o m m e r förslaget om m om s på hotell och resta u ran g att försäm ra såväl bytesba­ lansen som k o n k u rre n sk ra ften för d en för landsbygden viktiga tu rist­ näringen. De h är asp ek tern a på refo rm en behandlas ytterligare i ce n te rn s reservationer till betän k an d e SkU31. I p ro p o sitio n 110 återfinns också en rad förslag som d rab b a r lands­ bygden och fö rsäm rar den regionala balansen. D et gäller t.ex. de försäm rade v illk o re n för resa m ed egen bil i tjänsten sam t de — b en sin p rish ö jn in g en till trots — o fö rä n d ra t otillräck lig a v illk o ren för avdrag för resa till o ch från arbetet. V idare är m öjligheten till kvitt­

ning m ellan tjänst o ch n ärin g sv erk sam h et viktig för m öjligheten till kom binationssysselsättning på landsbygden. B orttagandet av d en n a kvittningsm öjlighet d rab b a r landsbygden hårt. G en o m att försäm ra v illk o re n för att bo och leva på landsbygden o ch i sm å o rte rn a m edför p ro p o sitio n e n s förslag att ö v erh e ttn in g e n och k ö p ro b lem en i storstäderna ö k ar. M iljö situ atio n en förbättras inte efter­ som p ro p o sitio n en s förslag inte styr rätt i m iljö- o ch en e rg ip o litik en . F ördelningspolitiska b rister, bi a. de kraftigt ök ad e bo en d ek o stn ad ern a, risk era r d ärtill att öka klyftorna i sto rstäd ern a, in te m inst i det s.k. m iljo n p ro g ram m ets fö ro rte r. Livskvaliteten i våra städer försäm ras, precis som den gör på landsbygden. Vi beklagar d ju p t att regeringen o ch folk p artiet på detta sätt försitter ch a n se n till en offensiv och positiv påverkansm öjlighet i rik tn in g m ot en b ättre regional balans.

S a m m a n fa ttn in g

V åra förslag, som redovisats i m o tio n e rn a Sk96 o ch S k l l 3 , m edför inte de p ro b lem som propositionsförslagen gör o ch som b erörts ovan. Våra förslag in n e b är m in d re inflatio n , lägre skattetryck, stö rre sparstim ulans, rättvisare fördelning, stö rre m åluppfyllelse i m iljö- och en erg ip o ­ litiken o ch en bättre regional balans. Vi tillsty rk er därfö r m o tio n ern a Sk96 o ch S k l l 3 i dessa delar.

dels vid m o m e n t 1 hem ställt 1. beträffande inriktningen av beskattningen, m .m . att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 yrk an d en a 1, 2, 5 och 43, 1989/90:Sk434 y rk an d e n a 1 o ch 6 o ch 1989/90: Sk698 yrkande 4 o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:A17 yrk an d e 5, 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 1, 2, 49 o ch 50, 1989/90: Sk74 yrk an d en a 1 — 4, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 1, 3, 4, 16, 18 o c h 5 3 - 5 5 , 1989/90:Sk89 y rk an d e 1, 1989/90:Sk95 yrk an d e 1, 1989/90:S kll7 y rk an d e 5, 1989/90:Sk392 y rk an d e n a 1, 3, 4 och 23, 1989/90:Sk393, 1989/90:Sk403 y rk an d e n a 1, 2 o ch 15, 1989/90:Sk441 y rk an d e 1 och 1989/90:Sk444 yrk an d e 1 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som an fö rts i reservationen o m sk attepolitikens in rik tn in g o ch en fo rtlö p an d e analys av skattreform ens fördeln in g sp o litisk a o ch an d ra effekter för indivi­ d er, hushåll och regioner.

3. Inriktningen av beskattningen, m.m. (mom. 1)

Lars B äckström (v) har

dels an fö rt följande ang åen d e de frågor om sk attep o litik en s in rik tn in g m .m . som utskottet b eh a n d la r u n d e r ru b rik e n "H u v u d lin jer":

In le d n in g

V änsterpartiet verkar för en grundläggande skattereform . E n reform som m in sk ar skatten på arbete o ch ö k a r skatten på kapital och p ro d u k tio n . 1 d e n n a reservation redovisar vän sterp artiet förslag för en sådan rättvis skattereform . V än sterp artie t stödjer ej den u p pgörelse o m sk a tte rn a som träffats m ellan so c iald em o k ratern a och folkpartiet. V änsterpartiets k ritik m ot p ro p o sitio n e rn a utgår från en fö rdelningspolitisk syn d ä r vi förutsätter att sk a tte p o litik e n verksam t skall bid rag till att m inska inkom st- och förm ögenhetsklyftor. V änsterpartiet y rk ar avslag på p ro p o sitio n e rn a. De brister i fördel­ ningspolitisk rättvisa. R egeringens förslag slår m ot lågavlönade och d ärm ed m ot k v in n o rn a som utgör en m ajoritet av låginkom sttagarna. V änsterpartiet m e n ar vidare att p ro p o sitio n e rn a in te tar erforderliga hänsyn till m iljöm ässiga o ch ekologiska aspekter på skattep o litik en . V än sterp artiet föreslår att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till k än n a att en skattereform ej kan utgå från d en skatteuppgörelse som träffats m ellan so c iald em o k ratern a och folkpartiet. V änsterpartiet föreslår att riksdagen hos regeringen begär att en p arla m en tarisk b ere d n in g tillsätts för att o m a rb e ta förslagen från RINK, KIS, U R F o ch IBU och lägga ett sam lat skatteförslag som vilar på p rin c ip e n skatt efter bärkraft, i e n lig h et m ed de rik tlin je r som redovisas i d e n n a reservation. Det finns dock d e la r i regeringsförslaget som vän sterp artiet ser positivt på. Det gäller d en ökade k ap italb esk attn in g en och de m in sk a­ de m öjlig h etern a till sk a tte u n d an d rag a n d e sam t begränsningar av de skattefria fö rm å n ern a för höginkom sttagare. V än sterp artiet ställer u n d e r a n d ra m o m en t k o n k reta förslag för skatteuttaget u n d er 1991.

S k a tte r n a för 1991

Som ovan angetts så y rk a r vänsterp artiet avslag på p ro p o sitio n e rn a 1989/90:110 och 1989/90:111. I d e n n a reservation redovisar vän sterp ar­ tiet m otiven för detta sam t förslag fö r h u r skattesystem et kan läggas om efter p rin c ip e n skatt efter bärkraft. D ärest riksdagen ej skulle bifalla vänsterpartiets y rk an d e n u n d e r d etta m o m e n t ställer v än sterpartiet en rad an d ra h a n d sy rk a n d e n för skatteuttaget u n d e r 1991. Dessa y rk an d en kan sam m anfattas enligt följande. 13 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 30

In kom stbeskattningen sker liksom i p ro p o sitio n e n i inkom stslagen tjänst, kapital och näringsverksam het. D en statliga skatten slopas för låg- o ch n o rm alinkom sttagare. F ör övriga utgår en statlig progressiv skatt. Skatten tas u t med 20 % på taxerad förvärvsinkom st över 180 000 kr., 30 % för in kom ster över 240 000 kr., sam t 40 % för in k o m ster över 300 000 kr. S katteskalorna justeras genom årliga beslut. V änsterpartiet föreslår ett högre grundavdrag för låginkom sttagare. I vänsterpartiets altern ativ trappas grundavdraget u p p till 20 000 kr. inom inkom stskiktet 30 000—60 000 kr. Avdraget trappas ned från en inkom st på 120 000 kr. För in k o m ster över 180 000 kr. föreslår vänsterpartiet att grundavdraget slopas. V änsterpartiet förespråkar en strik t en h e tlig k apitalbeskattning på 30 % , u tan de m ånga un d an tag som medges i p ropositionen. V änsterpartiet v erkar för att företagen skall vara med och finansiera sänkt skatt på arbete. P ropositionens förslag om en företagsskatt på 30 % b lir i realiteten endast drygt 20 % genom införandet av en ny skatteutjäm ningsreserv, SURV. Förslaget om SURV gynnar främ st sto­ ra aktiebolag. V änsterpartiet m otsätter sig d en n a nya reservenngsm öjlighet. V änsterpartiet avvisar h öjningar av de ind irek ta skatter som ytterli­ gare förstärker skatteom läggningens sneda fördelningseffekter. V änster­ partiet föreslår att m om sen på energi och vatten och avlopp avskaffas 1991. D et är fördelningspolitiskt och m iljöm ässigt riktigare att beskatta energi via p u n k tsk atter. V änsterpartiet vänder sig m ot att skatteom lägg­ ningen till så stor del finansieras via ökade boendekostnader. V änsterpartiet föreslår att m atm om sens avveckling inleds genom en red u cerin g med en tredjedel u n d e r 1991. V änsterpartiets förslag till skatteom läggning är fullt finansierat och ry m m er ej någon post för uppskattade s.k. dynam iska effekter. V än­ sterpartiets alternativ ger u try m m e för att förstärka k o m m u n sek to rn s finanser med 9 m iljarder. D en sänkta skatten på arb etsin k o m ster finansieras främ st genom ett ökat skatteuttag på kapital, höjda och breddade ind irek ta skatter, bl.a. höjd skatt på energi, breddad inkom stbeskattning och ökad företagsbe­ skattning.

J ä m f ö r e l s e V ä n s t e r p a r t i e t P r o p o s i t i o n S ä n k t i n k o m s t s k a t t - 5 4 . 9 m d k r . - 6 3 . 0 md k r . Hö j d s k a t t p å k a p i t a l + 4 0 . 9 md k r . + 3 1 . 0 md k r . F ö r e t a g s s k a t t + 7 . 2 md k r . + 1 . 2 md k r . N ä r i n g s v e r k s a m h e t e t c + 9 . 2 md k r . + 9 . 2 md k r . Surnna f ö r s t ä r k n i n g = 5 7 . 3 m d k r . = 4 1 . 4 md k r .

V änsterpartiets förslag skall ses som en h elhet gentem ot regeringens sk a ttepropositioner. V än sterp artiet h ar tidigare betonat att vänsterp arti­ et har varit och är villigt till altern ativ a lösningar i syfte att blockera en skatteom läggning m ed sneda fördelningseffekter.

V än sterp artiet h ar påtalat att det finns ett m ått av sam syn vad gäller fö rd eln in g sp o litik m ellan vänsterp artiet, m iljö p artiet och c e n te rp a rtiet. V änsterpartiet är villigt att d isk u tera förslag som ligger i linje m ed d e n n a sam syn. D en n a in ställn in g h ar varit grundläggande för vän ster­ p artiet u n d e r b ere d n in g av p ro p o sitio n e r och m otio n er. R egeringen h a r trots detta valt att sam arbeta i sk a ttepolitiken m ed folkpartiet. V än sterp artiet beklagar detta, m en k o m m e r fortsätta a rb e ­ tet för att fö rä n d ra beslut som utgår från en liberal syn på sk a tte p o liti­ ken.

R efo rm b e h o v e t

V änsterpartiet anser att det finns behov av en grundläggande sk a tte re­ form . G e n o m flera skattebeslut u n d e r 1980-talet har de bäst ställda gynnats i skatte- o c h fö rd e ln in g sp o litik e n . S ociald em o k ratern as och folkpartiets skatteom läggning för 1991 leder åt fel håll. V änsterpartiet m enar att Sverige beh ö v er en skattereform för rättvisa, d är de lågavlö­ nade sätts i främ sta ru m m e t och d är k o m m u n e r och landsting får erforderliga resurser till sin verksam het. I te o rin h ar Sverige ett progressivt skattesystem . I v erkligheten finns en m ängd kryphål. D et finns stora m ö jligheter till sk a tte p lan e rin g genom avdrag o ch a n d ra m etoder för att m inska progressiviteten. I p rak tik en betalar h ö g inkom sttagare ofta inte en stö rre p ro ce n tu ell skatteandel än låg- o c h no rm alin k o m sttag are. Bl.a. därfö r beh ö v er Sverige ett nytt skattesystem . Det n u v ara n d e skattesystem et in n e h å lle r en rad o lik h e te r. O lik a inkom ster/k ap italtillg ån g ar beskattas efter o lik a p rin cip er.

Hög skattebelastning Låg skattebelastning A rb etsin k o m ster K apitalinkom ster B anksparande A ktiesparande V aror (m o m sen ) T jänster K o m m u n , låg skattekraft K o m m u n , hög skattekraft Löntagare E gen företagare Löntagare (u tan lö n efö rm ån ) Löntagare (m ed löneförm ån) Sm å företag S tora företag G enom att system et b la n d ar o lik a p rin c ip e r b lir det m ycket lönsam t att förvandla en typ av ink o m st till någon a n n a n form , arb etsin k o m st till k ap italin k o m st, e lle r förvärvsinkom st till k ap italin k o m st etc. O m ­ v an d lin g arn a ger vin ster för individ och företag och förluster för sam hälle o ch an d ra skattebetalare. A rb ete o ch kapital brukas in te d är de gör bäst nytta, utan d ä r de ger m inst skatt.

‘ M arginalskatt D en statliga inkom stskatten 1989 hade tre brytpunkter . Vid k o m m u n a l skatt på 30 kr. gav skatteskalan nedanstående effekt (beskattningsbar inkom st).

O m inga fö rä n d rin g ar vidtas så drabbas låginkom sttagare och löntagar­ na i n o rm ala inkom stlagen av alltfö r höga m arginaleffekter. * K om m unalskatt De höga m arginaleffekterna i låga och norm ala inkom stlagen skapas inte genom en hög progressiv statlig skatt. E ffekterna grundläggs genom ett högt p ro p o rtio n e llt k o m m u n a lt skatteuttag, för n ärvarande ru n t 31 kr. E nligt v än sterpartiets m ening bör en grundläggande skatte­ reform d ärfö r utgå från en refo rm erin g av kom m unalskattesystem et, som tillgodoser k o m m u n sek to rn s ekonom iska behov.

‘ Företagsskatt Företagsskatten i Sverige är form ellt sett hög. 1 p rak tik en är den dock låg och detta även i ett in te rn atio n e llt perspektiv. Det låga effektiva skatteuttaget skapas genom generösa m öjligheter till skattefria avskriv­ ningar o ch reserv en n g ar. Sverige har en företagsbeskattning som i hög grad g ynnar storföretag. ‘ M om s I Sverige sägs att m om snivån är generell. I verkligheten finns det reduceringsregler på en m ängd om råden. M om sen om fattar tills nu främ st köp av v aror, inte tjänster. D et är således m om sbelagt att handla m jölk, m en m om sfritt att hyra en "skatteplanerare". Inom EG ä r det regel att vissa varor, som t.ex. m at, har lägre m om snivå än a n d ra varor. R egeringen hävdar att m om sen är en p ro p o rtio n ell skatt. E n skatt som belastar alla lika. D etta är inte korrekt. F olk med låga in kom ster betalar en större andel av sin in k o m st i m om s än rika. D en svenska m om sen är således en skatt med regressiva drag, dvs. den belastar fattiga h ård are än rika. ‘ K apitalbeskattning K apitalbeskattningen leder till ett beräknat skattebortfall för stat och k o m m u n på m ellan 5 och 10 m iljard er k ro n o r. O rsaken är dagens generösa m ö jligheter till avdrag för lån etc.

Skattefusk och sk atteu n d an d rag an d e ä r om öjligt att b erä k n a k o rre k t. Några o lik a typer de senaste åren ä r följande: o m v an d la reavinst till kapitalvinst, skaffa d u b b la avdrag genom andelar i handels- och k o m ­ m anditbolag, förvandla ink o m st av förvärvsverksam het till ink o m st av lågbeskattad reavinst, h andel med fö rlu ster och an d e la r i utdelningsfonder, köp av förlust- o ch s.k. skalbolag. H andeln m ed handels- och k om m anditbolag låg vid 1988 års taxe­ rin g på 10 m iljard er k ro n o r. U tdelningsfonderna ligger n o rm alt på ca 3 m iljarder, ru n t utdelningstillfället växer de genom tillfälliga insätt­ ningar till ca 30 m iljard er k ro n o r, för att sedan återgå till norm alläge. H andeln m ed förlust- o ch skalbolag beräknas av riksskatteverket till "åtskilliga m iljarder". O vanstående uppgifter måste ses som försiktiga överslag. B ara dessa tre m etoder o m sätter ca 45 m iljard er k ro n o r. R iksskatteverket h ar redovisat exem pel på h u r dagens system funge­ rar. V erket un d ersö k te aktieförsäljningar som gav en in tä k t på drygt en m iljard. V insten var ca 900 milj. kr. B eskattningsunderlaget enligt gällande regler blev 300 milj. kr. Av den n a beskattningsbara vinst kvittades 285 milj. kr. b o rt m ot redovisade förluster. Å terstod till beskattning 15 m ilj. kr. D etta kvittades bort m ot fö rlu ster på korttidsinnehav av ak tier och a n d ra värdepapper. RSV h ar påtalat att b an k e r och k red itin stitu t n u helt öp p et säljer transak tio n sk ed jo r, för att ge önskat skatteresultat. *Nya ak tö re r M oralen h ar u rh o lk ats även inom skattefinansierade verksam heter. Staten har sålt företag för sym boliska su m m o r och låtit storföretag överta förlustavdrag i m iljardklassen. E n rad k o m m u n e r h a r sålt vattenverk, h am n ar etc. till privata företag. K o m m u n e rn a får pengar och företagen förlustavdrag. Företagen slipper skatt o ch sam hället tap p ar skatteinkom ster.

♦O rsaker H ögern hävdar att o rsak e rn a är ett för högt skattetryck. N yliberala m a rk n a d sek o n o m er ger sam m a förklaring. Det är riktigt att m er likformiga skatter och färre avdragsm öjligheter skulle göra att det blev m in d re skatteplanering. Ingen kan d o ck redovisa u n d ersö k n in g a r som visar att länder med lägre skatteuttag har m in d re skatteu n d an d rag an d e. Skattesystem et läcker kraftigt. A ndra får betala d en skatt som u n d an dras. O rsak ern a är främ st m öjligheten att u tnyttja avdragsrätter och olika skattenivåer in o m system et. Ingen tro r att något system kan täppa till alla hål. A tt fortsätta att lappa på befintligt system är d ock inte tillrådligt. V änsterpartiet vill skapa ett skattesystem som "fångar hajar­ na i skattenätet".

I m ångå län d er d riv e r m an igenom skatteom läggningar som in n e b är m inskad skatt på arb etsin k o m ster o ch sä n k t m arginalskatt. A ndelen ind irek ta skatter ö k ar. I flera län d er k o m b in e ras åtg ärd ern a med försök att sänka det totala skatteuttaget. 1 regeringens p ro p o sitio n betonas att d en föreslagna skatteom lägg­ ningen ä r ett led i en in te rn atio n e ll harm oniseringsprocess. D et är m öjligt att en anpassning av skattereglerna kortsiktigt kan leda till fördelar vad gäller e k o n o m isk tillväxt. Att satsa på en långtgående anpassn in g av skattesystem et efter in te r­ nationella tre n d e r leder dock till fö rd elningspolitiska sp ä n n in g ar i sam hället, som m o tv e rk ar den ek o n o m isk a tillväxten. F ör en stabil långsiktig tillväxt ä r an d ra åtgärder viktigare än en in te rn atio n e ll anpassning av sk attep o litik en . Det är v än sterpartiets m ening att bl.a. följande faktorer bö r sättas i c e n tru m för att trygga ek o n o m isk tillväxt; u tb ild n in g och forskning, p ro d u k tiv itetsh ö jan d e åtgärder, nya p ro d u k tio n sfo rm er som ta r till vara löntagarnas vilja o ch förm åga att utveckla kvalité och p ro d u k te r, dem o k ratisk a rättig h eter i arbetslivet för de anställda och åtgärder för en god arbetsm iljö, satsningar på b ättre in fra stru k tu r, liksom en m ål­ m edveten in d u strip o litik som tar sikte på att utveckla p ro d u k tio n e n inom fram tidssektorer. G en o m en sådan p o litik tryggas en n ationell kapitalresurs, och fö ru tsättn in g arn a skapas för en ek o n o m isk tillväxt i balans m ed sociala o ch ekologiska m ål.

Moms utom lands

M om sen i V ästeuropa ä r bred m en d ifferentierad. N orm alt ä r m at­ m om sen lägre än a n n a n m om s, ibland helt slopad. E G -kom m issionen har föreslagit två "skattesatser", en m ellan 14 o ch 20 % , o ch en reducerad m ellan 4 o ch 9 % . D en lägre skall om fatta livsm edel, energi för belysning och u p p v ärm n in g , vatten, läkem edel, böcker o ch tid­ ningar sam t p erso n tra n sp o rter.

Företagsskatt utom lands

D en effektiva svenska företagsskatten är in te rn a tio n e llt sett låg. E nligt regeringens p ro p o sitio n får Sverige E u ro p a s lägsta företagsskatt även form ellt. I USA finansierades en stor del av skatteom läggningen genom sk a tte h ö jn in g ar in o m företagssektorn. D etta altern ativ avvisas i rege­ ringens p ro p o sitio n . I d en m eningen ligger p ro p o sitio n e n till höger o m d en skatteom läggning som genom förts i USA.

D en föreslagna skatteom läggningen utgår från u tred n in g en om refor­ m erad in k om stbeskattning, RINK, k o m m itté n för in d ire k ta skatter, KIS, sam t u tred n in g en om reform erad företagsbeskattning, URF. Det rådde och råder en bred enighet om behovet av att tillsätta u tred n in g arn a. D åvarande v än sterpartiet var d ock in te överens om de direktiv som regeringen gav till u tred n in g arn a. V änsterpartiet är också stark t k ritiskt till det sätt som u tred n in g sar­ betet bedrevs på. I valrörelsen 1988 presenterade folk p artiet ett skatteförslag som utsattes för h ård k ritik bl.a. från fö ru tv aran d e vänsterp artiet och social­ d em o k ra tern a . F olkpartiets förslag var sn a rlik t det altern ativ som hös­ ten d ärp å blev socialdem okraternas. D et bö r betraktas som ett utslag av bristande p olitisk etik att hantera skattefrågan och valrörelsen på detta vis. Efter fin an sm in istern s utspel drevs arb etet i en m ycket snabb takt. Det forcerade arbetet gjorde att ledam öter som ej delade regeringens grundsyn fick arbeta u n d e r m ycket besvärliga fö rh ållan d en . Då skatteförslagen ej skulle kom m a att disk u teras i en valrörelse, hade det fu n n its skäl att söka alternativa vägar för att få skattefrågan belyst i en bred och folkligt fö ran k rad debatt. R egering och riksdag gjorde inga sådana åtgärder m en genom förslagens kontroversiella k arak tär skapades en om fattande k ritik , i m edia o ch bland allm ä n h e ­ ten. M edan skatteförslagen m ottogs täm ligen positivt b land de etab lera­ de rem issinstanserna, särskilt inom näringslivet, så var m isstron m ot skatteförslagen desto stö rre bland allm ä n h ete n .

H aga — R osenbad

U n d er hösten 1989 valde regeringen att ytterligare forcera skattefrågan. R egeringen inledde realfö rh an d lin g ar in n a n något oppositio n sp arti haft verklig m öjlighet att studera rem issvaren. D etta var att visa b rist­ fällig respekt för det arbete som bedrivits av rem issinstanserna. V änsterpartiet noterade den fö rd eln in g sk ritik som riktats m ot försla­ gen. V än sterp artiet konstaterade också att tre p a rtie r v änsterpartiet, c e n te rp a rtiet o ch m iljö p artiet, om än i varieran d e grad var eniga om att förslagen måste korrigeras i fördelningspolitiskt rättvis riktn in g . Två partier, fo lkpartiet och m od eratern a, kritiserade från m otsatt rik tn in g och m enade bl.a. att u tred n in g arn a föreslog en för hög skatt på kapitalsidan. M o deraterna drev dessutom stå n d p u n k te n att sk atteutta­ get allm ä n t o ch d irek t skulle sänkas. V änsterpartiet var m otståndare till in rik tn in g e n i förslagen, m en m enade att det var rik tigt att försöka blockera de värsta konsekvenser­ na av en skatteom läggning utifrån u tred n in g arn as g ru n d lin je r. V änster­ partiet m enade att m an borde försöka skapa en sam syn m ellan vänster­ partiet, ce n te rp a rtie t, m iljöpartiet och so c iald em o k ratern a. R egeringen

valde dock att göra u p p m ed folkpartiet. U ppgörelsen s—fp var en k ap itu latio n för den skattelinje som k ritiserades så sk a rp t i valet 1988.

V ä n ste rp a rtiets s k a tte p o litik

Skatt efter bärkraft

V änsterpartiet m en ar att skatt skall utgå efter bärkraft. P erso n er med en hög inkom st skall betala en stö rre andel av sin in k o m st än p ersoner med låga inkom ster. D en n a g ru n d p rin c ip k o m m e r bl.a. till u ttry c k i en progressiv skatteskala, där skattesatsen ö k ar vid ö kad in k o m st. Skattesystem et h ar enligt v än sterp artie t två g rundläggande uppgifter. 1. S katterna skall finansiera de offentliga utgifterna. 2. S katterna skall u tjä m n a sk illn ad e r i in k o m ster o ch förm ögenhet. S k attein täk tern a ger sam h ället m edel att finansiera d en offentliga sektorns skydd och service sam t resu rser till långsiktiga investeringar. S kattem edlen ger också sam h ället m öjlighet att föra över pengar till personer och hushåll m ed låga inkom ster. V änsterpartiet m en ar att en rättvis skattereform b orde utgå från följande prin cip er: - Ö k a d skatt på p ro d u k tio n e n . Frågan om skatt på företagens nyttjan­ de av p ro d u k tio n sresu rse r liksom en real företagsbeskattning bör prövas vidare. - N y a finansieringsform er för k o m m u n s e k to rn , sä n k ta o ch utjäm nade k o m m u n alsk atter. D etta fö ru tsätter en bättre k o m m u n a l sk atteu t­ jä m n in g och ökade statsbidrag till k o m m u n s e k to rn , liksom en bred­ dad skattebas för k o m m u n e rn a . - M in d r e skatt på arb ete, progressiva inkom stskatter, ett rik tm ä rk e bör vara att norm ala ink o m ster inte träffas av en högre m arginaleffekt än ca 50 % . F ö r verkliga höginkom sttagare k a n ett m argi nalskattetak på ca 70 % vara rim ligt. - Ö k a d skatt på kapital. På sikt skall rätten till skatteavdrag för ränteutgifter avskaffas. D etta fö ru tsätter ett nytt system för boendefinansiering. S parande gynnas genom att ränteavdrag ej m edges. Kapi­ ta lin k o m ster beskattas efter progressiv skala -M ö jlig h e te n att låta skattesystem et grundas på reala p rin c ip e r bör beredas ytterligare. E n real kap italb esk attn in g gör att skalan kan höjas och sparandet skyddas m ot inflation. -D iffe re n tie ra d e in d ire k ta skatter. Lägre skatt på basvaror o ch slopad m om s på mat. De in d ire k ta sk a tte rn a kan då breddas o ch om fatta fler tjänster och varor. - S k a tte n på energi utform as efter m iljöpolitiska m ål. E n erg isk attern a utgör en del av d en sam lade skattebasen, m edan m iljöavgifter viks för satsningar in o m m iljöom rådet.

Som redan fram gått av reservationen ä r v än sterp artiet stark t k ritisk t tili de p ro p o sitio n e r som skall utg ö ra "å rh u n d ra d ets skattereform ". V änsterpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen till k än n a att en p arla m en tarisk bered n in g bö r tillsättas för att o m a rb e ta förslagen från RIN K , KIS, U R F och IBU. D en n a b ere d n in g skall i sitt arbete utgå från de p rin c ip e r som ovan angetts u n d e r ru b rik e n "Skatt efter b är­ kraft". V änsterpartiets huvudskäl till avslagsyrkandet ä r att p ro p o sitio n e rn a brister allvarligt i fö rd eln in g sp o litisk rättvisa. - V ä n s te rp a rtie t är k ritisk t till det sätt som u tred n in g sarb ete t bedrivits på. K ritik en gäller "oppo sitio n en s" m öjligheter att få sina altern ativ allsidigt belysta och d en stark a tidspress som präglat arbetet. Bl.a. d etta h ar gjort att verkligt g rundläggande förslag till nya skattesystem ej h ar prövats i tillräck lig om fattning. -V ä n s te rp a rtie ts k ritik gäller m ö jlig h etern a till offentlig debatt k rin g sk atteu tred n in g arn as förslag och det faktum att en så viktig fråga som en om fattande skatteom läggning b ö r u nderställas väljarnas pröv­ ning i ett allm ä n t val. - V ä n s te rp a rtie t vill k ritisk t b etona det faktum att vänsterp artiet ej bereddes m öjlighet att d elta i u tre d n in g e n om refo rm erad företagsbe­ skattning, U R F , d en u tre d n in g som i realiteten prövade gru n d läg ­ gande nya skattesystem , bl.a. frågan o m prom s. - U tre d n in g e n om real in k o m stb esk a ttn in g var en ren ex p e rtu tre d n in g utan p arlam en tarisk m edverkan. D etta ä r ej tillfredsställande. O m inte riksdagen bifaller vänsterp artiets avslagsyrkande ställer vän sterpartiet en rad a n d ra h an d sy rk an d e n .

D y n a m isk a e ffek te r

N yliberala te o re tik e r m e n a r att sän k ta sk atter leder till stora positiva effekter. M änniskor arb e ta r m er o ch investeringarna ö k ar. Då växer n atio n a lp ro d u k te n och sk a tte in k o m ste rn a stiger. S kattesänkningen fi­ n an sierar sig själv. Dvs. sänkt skatt ger ök ad e sk a tte in täk ter. I pro p o sitio n en har regeringen sk ru v at ner fö rv ä n tn in g a rn a på de d y nam iska effekterna. B land fack ek o n o m er finns få om ens några som vill göra an sp råk på att k u n n a göra solida förutsägelser om h u r u tb u d e t av arbetskraft o ch sk a tte in täk tern a påverkas av sänkta m argi­ nalskatter. R egeringen hävdar nu att de d ynam iska effekterna inte främ st h ä r­ rö r från ett ökat u tb u d av arbetskraft utan lika m ycket från en e k o n o m i som m era a llm ä n t fungerar bättre. Med en sådan utgångs­ p u n k t torde det bli närm ast ogörligt att b erä k n a det som betecknas som dyn am isk effekt från skatteom läggningen. D etta gör det m in d re välbetänkt att finansiera om läggningen m ed ca 5 m iljard er k ro n o r, från dessa om tvistade dynam iska effekter. Själv­ k lart bö r en skatteom läggning leda till en bättre fungerande sam hälls­ ek o n o m i. D et är d o ck inte bra, bl.a. från stabiliseringspolitiska ut-

gångspunkter, att låta en skatteom läggning realt vara ofinansierad med ett så stort belopp som 5 m iljard er k ro n o r. F rå n dessa överväganden avvisar v än sterpartiet att ta med en post för dynam iska effekter i finansieringen av skatteom läggningen.

K v in n o r n a Förlorar på r e g e r in g e n s sk a tte o m lä g g n in g

Skatteom läggningens stora fö rlo rare är k v in n o rn a. K v innorna utgör en m ajoritet av dagens arbetarklass. De h ar de tyngsta jobben, de säm sta arb etstid ern a och de lägsta lö n ern a. M ånga, d ärib lan d v änsterpartiet, m en ar att låginkom sttagarna k o m m e r att fa betala en stor del av de kraftiga sk attesän k n in g arn a för hög- och m ed elinkom sttagarna. V änsterpartiet ä r k ritisk t till att regeringen in te tar u p p skatteom ­ läggningens konsekvenser för k v in n o rn a. D et faktum att d etta inte up p m ärk sam m as i p ro p o sitio n e n är a n m ärk n in g sv ä rt m ot b ak g ru n d av de jäm ställd hetsm ål som regering o ch riksdag slagit fast. I p ro p o sitio ­ nen o m jä m ställd h etsp o litik en inför 90-talet fastslås att den ek o n o m is­ ka p o litik en s roll för jäm ställdheten m ellan k v in n o r och m än liksom fö rdelningen av ek o n o m isk a resurser m åste uppm ärksam m as. B land de åtgärder som då fastslogs sades att fö rd eln in g en av ek o n o m isk a resurser m ellan k ö n en skall följas löpande och redovisas i budgetprocessen sam t att statliga u tre d n in g a r i ökad u tsträ ck n in g skall analysera sina förslag u r jäm ställdhetsperspektiv. D etta har inte skett i skattepropositio n ern a. E n av skatteom läggningens konsekvenser b lir ök ad e kostnader för k o m m u n e r o ch landsting. D etta k o m m e r också att drab b a k v in n o r h ård are än m än , m en det har inte b erö rts i pro p o sitio n en . Det föreslagna skattestoppet för k o m m u n e r och landsting tillsam m ans med kravet att staten skall d ra in de ökade in tä k te r som skatteom läggningen ger k o m m u n e r och landsting k o m m e r att in n e b ära stora ned sk ärn in g ­ ar inom den offentliga sek to rn d är 80 % av de förvärvsarbetande k v in n o rn a finns. D etta sker sam tidigt som m an vet att behoven av äldreom sorg ö k a r o ch barnom sorgsm ålet om full behovstäckning inte k o m m e r att k u n n a uppnås. Inte h eller dessa konsekvenser för i h u v u d ­ sak k v in n o r h ar behandlats i p ro p o sitio n en . V änsterpartiet anser att det är m ärkligt att ingen av dessa effekter näm nts i p ro p o sitio n e n . Vi kräver att i den u tv ä rd e rin g som skall göras av skatteom läggningen skall ingå en särskild redovisning av dess konsekvenser för k v in n o r.

B u d g e te ffe k te r — v ä n ste r p a r tie ts a lte r n a tiv

V änsterpartiets förslag till skattereform utgår liksom regeringens från en o m fattande sä n k n in g av inkom stskatten. D essutom föreslår vi att m om sen på m at reduceras m ed en tredjedel sam t att m om sen på energi, vatten, avlopp och so p h ä m tn in g slopas. S am m antaget in n e b är detta en budgetförsvagning m ed 79,8 m iljard er k ro n o r, m ed a n d ra o rd 10,0 m iljard er k ro n o r m er än vad regeringen föreslår.

I huvudsak finansieras v än sterpartiets sk attesän k n in g ar med sk ä rp t b eskattning av företag o c h kapital. E ndast en begränsad del av budget­ fö rstärk n in g en h ä rrö r från m o m sb re d d n in g och vidgad bas för beskatt­ ning av arb etsin k o m ster. E n a n n a n sk illn ad gen tem o t regeringens förslag ä r att vi in te rä k n a r in några s.k. d y n am isk a effekter som finansieringskälla. S am m antaget in n e b är v änsterpartiets förslag en fö rstärk n in g av b u d ­ geten m ed 86,6 m iljard er k ro n o r. D etta skall jäm föras med d en ovan beskrivna försvagningen på 79,8 m iljard er k ro n o r. V årt förslag u p p v i­ sar således ett plus på 6.8 m iljard er k ro n o r. Dessa pengar skall föras ö ver till k o m m u n e rn a . D en n a öv erfö rin g i k o m b in a tio n m ed det av oss föreslagna g rundavdraget in n e b är en fö rstärk n in g av k o m m u n e rn as in tä k te r m ed 9 m iljard er k ro n o r jäm fö rt m ed regeringens förslag.

S a m m a n s t ä l l n i n g av b u d g e t e f f e k t e r m i l j a r d e r k r o n o r G e n o m s n i t t f ö r p e r i o d e n 1 9 9 1 - 1 9 9 3 . B u d g e t f ö r s v a g n i n g a r S k a t t e b o r t f a l l g e nom s ä n k t a s k a t t e s a t s e r m. m. f ö r i n k o m s t e r f ö r e u n d e r s k o t t s a v d r a g 5 4 , 9 H ö j t p e n s i o n s t i l l s k o t t o c h h ö j d KBT 1 , 6 H ö j d a b o s t a d s b i d r a g 1 , 0 H ö j d a b a r n b i d r a g u t ö v e r s l o p a d e

S l o p a d moms p å v a t t e n , a v l o p p o c h s o p h ä m t n i n g 1 , 3 SUMMA 7 9 , 8

B u d g e t f ö r s t ä r k n i n g a r

A r b e t s i n k o m s t e r 7 , 8 K a p i t a l i n k o m s t e r 4 0 , 9 E n s k i l d n ä r i n g s v e r k s a m h e t o c h s ä r s k i l d l ö n e s k a t t 9 , 2 I n d i r e k t a s k a t t e r 2 1 , 5 A k t i e b o l a g o c h a n d r a j u r i d i s k a

F ö r d e ln in g se ffe k te r

Regeringens redovisning

R egeringen redovisar i prop o sitio n 1989/90:110 en fördelningsanalys som hävdar att de flesta hushåll v in n e r på k o rt sikt och alla hush åll v in n e r på lång sikt. D et ä r svårt att analysera regeringens uppgifter och m etoder, då detta avsnitt i p ro p o sitio n e n ä r täm ligen su m m arisk t.

M an kan dock an ta att den m etodik som ligger bakom regeringens uppgifter nära an slu te r till de m etoder som redovisats i RINKs bilagor 8 och 17. M ajoriteten i RINK m enade att ra p p o rte rn a visade att RINK tillgodosett de fördelningspolitiska kraven. Det är vänsterpartiets me­ ning att m ajoriteten i RINK tolkade ra p p o rte rn a på ett vågat vis. V änsterpartiet m e n ar att det är fullt m öjligt att använda bilagorna som ett stöd för den m otsatta stå n d p u n k te n , dvs. att RINK brast i fördelningspolitiskt hänseende. O m regeringen tilläm p at sam m a m etod och to lk n in g som RINKs m ajoritet så finns skäl att ifrågasätta de slutsatser som redovisas i pro p o sitio n en . V änsterpartiet yrkade i d ecem b er 1989 att en p arla m en tarisk kom ­ m ission borde tillsättas för att stu d e ra de fördelningspolitiska aspekter­ na på en eventuell skatteom läggning. V änsterpartiet h ar up p rep at kravet i m otion från ja n u a ri 1990, sam t förslag om initiativ från skatteutskottet. H ittills har d ock so ciald em o k rater, fo lkpartister och m o d e ra ter ställt sig avvisande. D et är vänsterpartiets m ening att riksda­ gen b ör uttala sig för en p arla m en tarisk utvärd erin g av skatteom lägg­ ningen u r fördelningsperspektiv. E n sådan utvärd erin g b ör göras såväl på hushållsnivå som in dividni­ vå. D et senare är speciellt viktigt u r jä m ställdhetssynpunkt. E n m ajori­ tet av de lågavlönade är k v in n o r, o ch det är inte acceptabelt att flytta över skatteuttaget från m än till k v in n o r.

Vänsterpartiets alternativ

V änsterpartiets förslag till skatteskala in n e b är stö rre skattesänkningar för deltidsarbetande o ch låginkom sttagare än vad regeringen föreslår. S am tidigt erh å lle r inte m ellan- och höginkom sttagarna lika stora skat­ te sän k n in g ar som i regeringens förslag. E n a n n a n viktig skillnad är valet av finansieringsform er. Regering­ ens tal o m att m an inför e n h e tlig kapital- och företagsbeskattning är ej k o rre k t. D en 30-procentiga beskattningen av kapital- och företagsvins­ ter ä r i regeringens förslag sn a ra re u n d an tag än regel. V änsterpartiet fö resp råk ar inte en b a rt en sådan en h e tlig h et utan föreslår det också. V årt förslag till en h e tlig kapital- och företagsbeskattning på 30 % in n e b är ökade skattein k o m ster m ed 16 m iljarder k ro n o r jäm fört med regeringens förslag. De ök ad e sk attein täk ter som en sk ä rp t beskattning av företag, nä­ ringsverksam het och kapital ger m otsvarar således i stort sett i vårt förslag d et skattebortfall som följer av den av oss föreslagna sänkningen av inko m stsk attern a. H ush ållen beh ö v er d ärfö r endast i sin fu n k tio n av kapitalägare eller närin g sid k are betala den sänkta inkom stskatten. L åginkom sttagarna d isp o n e ra r m in d re kap italresu rser än högin­ kom sttagarna. D etta gör att d en sänkta inkom stskatten i huvudsak finansieras av höginkom sttagare o ch företag. V änsterpartiets förslag in n e b är in te bara sänkta inkom stskatter för h u sh ållen s del. F ö ru to m att vi går m ed på regeringens förslag om höjda pensionstillskott o ch barn- o ch bostadsbidrag vill vi dessutom

slopa m om sen på energi, vatten, avlopp o ch so p h ä m tn in g sam t red u ce­ ra den med en tredjedel på m at. Dessa förslag in n e b är en ytterligare fö rstärk n in g av h ushållens finanser m ed 23,7 m iljard er k ro n o r. Dessa åtgärder finansieras med en bred d n in g av beskattningen av arb e tsin k o m ster (7,8 m iljard er k ro n o r), skärpta m iljö- o ch p u n k tsk a t­ ter på energi (sam m anlagt 15,4 m iljard er k ro n o r), in fö ran d et av m om s på t.ex. teletjänster, finansiella tjänster, frisör och skönhetsvård sam t vissa typer av byggnadsverksam het (sam m anlagt 6,1 m iljard er k ro n o r). Dessa skatteh ö jn in g ar ger en sam m antagen b udgetförstärkning på 29,3 m iljard er k ro n o r. I inte oväsentlig u tsträ ck n in g k o m m e r dessa skatte­ h öjningar att drabba h u sh å lle n i form av höjda p riser och in k o m st­ bortfall. V änsterpartiets skattereform består således av två delar. Å en a sidan av sänkta inkom stskatter som finansieras genom en ö kad beskattning av kapital, företag och näringsverksam het. Å an d ra sidan av höjda bidrag till h ushållen, ett slopande av m om sen på en rad o m råd e n sam t ett första steg m ot ett slopande av m om sen på m at. D enna del finansieras med m o m sb red d n in g på an d ra o m råd e n , höjda m iljö- och energiskatter sam t en b red d n in g av basen för inkom stbeskattningen. V årt förslag in n e b är inte bara en rättvisare skattereform än den som presenterats av regeringen, u ta n också en avgörande fö rb ättrin g för låginkom sttagare på kapitalets bekostnad. Sam tidigt in n e b är vårt skatteförslag en m er effektiv energi- och m iljöbeskattning och en förstärk­ ning av k o m m u n e rn as ink o m ster.

S k a tte k v o t

Begreppet skattekvot avser skatternas andel av b ru tto n a tio n a lp ro d u k ­ ten, BNP. Sverige har ett högt skatteuttag och därm ed en hög skatte­ kvot. H u r stort skatteuttaget bö r vara avgörs av vilka behov som finns i sam hället av o m fö rd e ln in g sam t den offentliga se k to rn s trygghet och service. O m klass- och in kom stklyftor växer ö k ar behovet av ett stort skatteuttag för att k o m p e n sera och u tjä m n a de sk illn ad e r som finns i sam hället. Ett stort skatteuttag kan också erfo rd ras för att styra resu rser till fram tidsinvesteringar i p ro d u k tio n sk a p ita l, t.ex. in fra stru k tu r elle r u t­ bild n in g o ch forskning. I skattedebatten används ofta begreppet skattekvot på ett m issvisande sätt. I k am p an je r för sänkta skatter försöker nyliberala g ru p p e rin g a r ge intryck av att om skattekvoten ö k ar så skulle detta m inska hushållens k o n su m tio n su try m m e eller m inska den ek o n o m isk a tillväxten. Ett sådant resonem ang ry m m e r ett begränsat synfält. S kattekvoten är avhängig tillväxten i ek o n o m in — BNP. O m tillväx­ ten är lägre än lö n e ö k n in g arn a ö k a r skattekvoten och om v än t om tillväxten är högre än sam m a lö n e ö k n in g m inskar skattekvoten. V idare sta n n ar inte sk a tte in täk tern a i sam hällets kassakista utan fortsätter i det ek o n o m isk a kretsloppet. S kattepengar återförs d irek t

eller in d ire k t till h u sh å lle n genom s.k. transfereringar. D etta sk er bl.a. inom ram en för socialförsäkringssystem et, b arnbidrag, p en sio n er etc. När tran sfe re rin g a rn a kan ökas ger det dessa hushåll m er pengar att rö ra sig med. S kattepengar återfö rs även till hush åll och företag, n är de bl.a. b ru k as för offentlig k o n su m tio n , typ skola, sjukvård m .m . O m detta inte betalas via sk atten skall det ä n d o c k betalas, och då d ire k t u r den egna p lån b o k en . D en som h ar mest i p lå n b o k en kan köpa sig bäst kvalitét. Skattekvoten i Sverige jäm förs ibland m ed skattetrycket i an d ra länder. I dessa jäm förelser ligger Sverige högt, m en jäm förelserna är oftast inte helt k o rre k ta. I Sverige ingår avgifter till socialförsäkrings­ system et (arbetsgivaravgifter) i skattekvoten. I an d ra länder ligger van­ ligen dessa avgifter u ta n fö r skattesystem et. D är betalas de i form av försäkringsavgifter o ch ingår inte i skattekvoten. Frågan om skattekvotens sto rle k är inte det väsentliga utan var och h u r sk a tte rn a tas u t o ch vad de används till. O m skattekvoten ö k a r för att m inska in k o m stk ly fto rn a och trygga välfärden så är det enligt vänsterpartiets m e n in g bra, m en o m skattekvoten ö k ar för att bygga fler JAS-flygplan eller för att su b v e n tio n e ra storföretagens vinster är det dåligt.

R eal e lle r n o m in e ll b e sk a ttn in g

Dagens skattesystem b la n d ar reala och n o m in e lla sk a tte p rin c ip e r. I ett realt system beräk n as skatten efter avdrag för inflation, i n o m in e lla system kom penseras vanligen inflationseffekterna genom låga skattesat­ ser eller avdragsm öjligheter. I p ro p o sitio n e rn a h a r m an valt att försöka renodla de n o m in e lla sk a tte p rin c ip e rn a . D etta låter sig d ock aldrig göras till 100 % , bl.a. då all löpande in k o m stb esk attn in g till sin n a tu r är av real k araktär. R egeringen h ar också efter krav från folkpartiet accepterat att skatte­ sk a lo rn a skall inflationsskyddas med ko n su m en tp risin d ex sam t 2 % d äru tö v er. D etta är i p ra k tik e n en fö rstärk n in g av det reala inslaget i in k om stbeskattningen. V änsterpartiet h ar d riv it krav på real beskattning av pensionssparan­ de!. R egeringen tillsatte också en u tre d n in g som föreslog detta. Efter p rotester från borgerligt håll släppte sociald em o k ratern a förslaget. U tred n in g e n o m in flationskorrigerad inkom stbeskattning, IB U , av­ gav i ju li 1989 förslag till real beskattning. IBUs förslag h a r inte resu lterat i någon stö rre debatt. Ingen fö rn e k ar d o ck att IBU s förslag är tek n isk t g enom förbart. M ed IBUs m odell skulle "behovet" av låg skatt på kapital (30 % ) falla bort. IBU föreslår höjd kapitalskatt till 50 % . På företagssidan vill IBU att avsättningsrätten till skatteutjäm ningsreserven m inskas från föreslagna 30 % till 20 % . P roblem et m ed ö kad skattebelastning på boendet vill IB U lösa m ed sän k t fastighetsskatt.

D et är vänsterpartiets m en in g att real b eskattning kan ses som en m öjlighet att ö k a skatteuttaget på kapital- och företagssektorn. Det finns d äru tö v e r an d ra skäl som talar för en real beskattning. F örslagen från RIN K o ch U R F bygger på en inflation som u p p sk at­ tas till 4 % . U n d e r d en senaste 20-årsperioden h ar inflationstakten varit drygt 8 % per år. D en har inte något å r k o m m it n er så lågt som till 4 %. O m inflatio n en ligger r u n t 10 % så kan rea lrä n ta n på t.ex. bankspa­ ran d e med en n o m in e ll skatt på 30 % bli negativ. I IBU s m odell m ed 50 % i rea lb esk a ttn in g g aranteras en positiv rea lrä n ta på b an k sp aran ­ de. IBUs m odell stim u le ra r sparandet. D en n o m in e lla beskattningen d äre m o t leder vid hög inflation till fö rd elningspolitiska p roblem ge­ nom att k ap italstark a g ru p p e r har m öjlighet att skydda sig resp. tjäna på inflationen. Vid hög inflation i ett n o m in e llt skattesystem stiger avkastningskra­ ven på kapital till m ycket höga nivåer. D etta m o tv erk ar investeringar­ na, resultatet b lir sän k t prod u k tiv itet o ch lägre levnadsstandard. Hög inflation i ett n o m in e llt skattesystem gör också att lånefinansierad ko n su m tio n gynnas. V änsterpartiet m e n ar att tanken på en real kapital- o ch företagsbe­ sk attn in g ånyo b ö r prövas. D enna förnyade p rö v n in g b ör ske genom en p arla m e n ta risk u tred n in g . Riksdagen bör ge regeringen detta till känna. dels vid m om . 1 hem ställt 1. beträffande inriktningen av beskattningen, m .m . att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 yrk an d en a 1, 3, 4, 16, 18 o ch 53—55, m ed an led n in g av m o tio n ern a 1989/90:A17 y rk an d e 5, 1989/90:Sk393 och 1989/90:Sk444 y rk a n ­ de 1 sam t m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 och m o tio n e r­ na 1989/90:59 y rk an d e n a 1, 2, 49 o ch 50, 1989/90:Sk74 y rk an d e­ na 1 — 4, 1989/90:Sk89 yrk an d e 1, 1989/90:Sk95 yrk an d e 1, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 1, 2, 5 o ch 43, 1 989/90:S kll7 yrkande 5, 1989/90:Sk392 y rk an d e n 1, 3, 4 och 23 1989/90:Sk403 y rk a n ­ d en a 1, 2 o ch 15, 1989/90:Sk434 y rk an d e n a 1 och 6, 1989/90: Sk441 y rk an d e 1 o ch 1989/90:Sk698 yrkande 4 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som h a r anförts i reservationen om in rik tn in g e n av beskattningen, m .m .

4. Inriktningen av beskattningen, m.m. (morn. 1) 1989 /9 0 :S k U 3 0

G östa Lyngå (m p ) har

dels an fö rt följande:

I n l e d n i n g S om m iljö p artie t de gröna an fö r i sina m o tio n e r h ar skattesystem et en rad viktiga u ppgifter som styrande elem e n t inom sam hället. D en ö v erg rip an d e m ålsättningen för sam hällsstyrningen m åste vara att föra livet vidare och att ge k o m m an d e g en e ratio n e r m inst lik a stora m öjlig­ h eter som vår egen att leva bra på jo rd e n . D et viktigaste m ålet för p o litik e n b lir då att trygga livsfö ru tsättn in g arn a för n u v ara n d e o ch k o m m a n d e g en e ratio n e r inom de ekologiska ram a rn a . S ärskilt viktigt ä r d et att m an h ar detta m ål för ö g onen vid u tfo rm an d e t av den e k o n o m isk a po litik en . I det följande läm nas en redovisning för m iljö­ partiets syn på dessa frågor o ch de ak tu ella ställningstagandena rö ra n d e in rik tn in g e n av skattepolitiken.

A k tu e lla p ro b lem och vad sk a tte s y ste m e t k an g ö ra åt d essa

A k tu e lla p ro b lem g ru n d ar sig till sto r del på att västvärldens n u v a ra n ­ de k o n su m tio n sm ö n ster inte passar i ett u th ålligt e k o n o m isk t system . A lla m edel m åste användas för att rätta till det p ro b lem et o ch skatten ä r ett viktigt m edel för uppgiften. Såväl ek o n o m isk a som naturvetenskapliga b e d ö m n in g ar stöder m in u p p fattn in g att västvärldens n u v ara n d e k o n su m tio n sm ö n ster in te pas­ sar i ett uth ållig t ek o n o m isk t system . D et våldsam m a u tn y ttjan d e t av jo rd e n s ändliga resurser, d en hänsynslösa förstöringen av vår egen livsm iljö och det h årt u p p sk ru v ad e e k o n o m isk a tem p o t, allt ä r d e la r i en skadlig u tveckling som varje ansvarig m edborgare bö r göra sitt yttersta för att vända. Dagens ek o n o m isk a p o litik ä r dessvärre k o rtsik ­ tig o ch ytlig. Vad ä r då u r ekologisk sy n p u n k t viktigt att åstad k o m m a m ed en sk a tte re fo rm ? D en n a fråga försöker m iljö p artie t de g rö n a besvara g en o m att dels d isk u tera effekterna u r m iljöns sy n p u n k t, dels d isk u tera effekterna på m ä n n isk o r och deras beteende. U r m iljöns sy n p u n k t gäller d et att u p p n å positiva styreffekter genom d e n in d ire k ta beskattningen. D et skall kosta att sm utsa n e r m iljö n elle r a tt slösa m ed resurserna. D et skall kosta så m ycket att ned sm u tsn in g en m in sk a r drastiskt och att ett h u sh å lla n d e sam hälle skapas. M ed tan k e på so lidariteten m ed de svaga o ch utsatta g ru p p e rn a i vårt land är det viktigt att ge skattesän k n in g en en låglöneprofil. M iljö­ p artiet de g rö n a kan aldrig ställa u p p på en reform som främ st g ynnar de red an rika.

14 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 30

N är det sedan gäller m änniskors ä n d ra d e beteende som följd av en skattereform måste m an ha ett realistiskt sätt att se på så kallade d ynam iska effekter. Dessa effekter h ar d isk u terats så ensidigt att vi måste kräva e n m era balanserad analys av p roblem et. E n viktig fråga i detta sam m an h an g är k o m m u n e rn a s e k o n o m i. D et är angeläget att k o m m u n e rn a garanteras ett gott sk ateu n d erlag o ch god ek o n o m i så att de på ett bättre sätt än i dag kan fullfölja sina uppgifter gen tem o t m edborgarna. K o m m u n e rn a h ar em ellertid redan förlorat sin beskattningsrätt beträffande g ara n tib elo p p för fastighet o ch i fråga om ju rid isk a p ersoner och k o m m e r n u enligt p ro p o sitio n e n att förlora sin beskattningsrätt även beträffande in k o m st av fastigheter. Vad rege­ rin g en p la n erar är att d ra in de ökade in tä k te r som skatteom läggning­ en skulle ge k o m m u n e r och landsting, sam tidigt som e tt k o m m u n a lt skattestopp genom förs. Dessa åtgärder k o m m e r att in n e b ära stora ned­ sk ä rn in g a r in o m den offentliga sek to rn . D etta sk er sam tidigt som behoven av äldreom sorg ö k a r, och m ålet o m full b eh ovstäckning inom barn o m so rg en inte k o m m er att k u n n a u ppnås. Ä ven a n d ra angelägna än d a m å l är eftersatta. De k o m m u n a la p o litik e rn a h ar o m d ö m e och k u n sk a p nog att fatta egna beslut o m nivån av k o m m u n a lsk a tte n . Dessa sy n p u n k te r bör tillgodoses i d en översyn som n u skall inledas rö ra n d e k o m m u n e rn as ek o n o m i. Jag å te rk o m m e r till dessa frågor i en särskild reservation.

K o n su m tio n s k a tte r som m iljö p o litis k t sty r m e d e l

S katter skall användas som styrm edel för att m otverka m isshushållning m ed resurser och m iljö. S katter på ändliga råv a ru resu rse r m åste höjas kraftigt för att m inska överflö d sk o n su m tio n en . M iljöskatter o ch avgif­ ter på m iljöfarliga utsläpp m .m . måste också införas i stö rre utsträck­ n in g o ch på ett m er konsekvent sätt. D en del av in k o m stern a från sådana skatter som förväntas bestå u n d e r lång tid fram åt bö r användas till att sänka skatter på arbetsinkom ster, både d en d irek ta inkom stskat­ ten o ch arbetsgivaravgifterna. E n sådan överflyttning av sk attebördan från skatt på arbete till skatt på fö rb ru k n in g av n a tu rre su rse r och m iljö u tsläp p gynnar dem som är m iljö- o ch resursvänliga i sin ko n ­ su m tio n . Eftersom n u varande m isshushållning m ed resurser o ch m iljö är m ycket stor k o m m e r statens in täk ter från fö rb ru k n in g ssk a tte rn a att ö k a i det ko rta tidsperspektivet. Dessa in k o m stö k n in g a r bö r in te a n ­ vändas för långsiktig sän k n in g av in k o m stsk attern a utan b ö r i stället användas för nya investeringar i m iljövänlig tek n ik . D et behövs sådana satsningar på jäm vägsinvesteringar, u tveckling av te k n ik för energispa­ ran d e sam t utnyttjade av förnybara en e rg ik ällo r. 1 d et långa tidspers­ pektivet k o m m e r sådana skattein k o m ster att m inska eftersom syftet m ed sk a tte rn a just ä r att m inska resu rsfö rb ru k n in g o c h utsläpp.

M iljöpartiet de g rö n a vill ha ökad beskattn in g på vinster av kapital i stället för på arbete. Dels för att få en rättvisare fö rd e ln in g sp o litik dels d ä rfö r att kapitalets m ak t i m ånga fall är d estru k tiv u r m iljösynpunkt. P rin c ip e n för k ap italfö rv altn in g är ju att fin n a en läm plig k o m b in a­ tio n av vinst och säkerhet. E tiska sy n p u n k te r på vad d et arbetande k ap italet o rsak a r i form av m iljöskador o ch resu rsp lu n d rin g beaktas ö v erh u v u d taget inte. D et ä r d ärfö r både logiskt o ch nödvändigt att sam h ället tar u t m iljöskatter. D et är sam h ället och dess m edborgare som antin g en får bekosta rep a ra tio n e n av m iljö sk a d o rn a elle r Iida av dem .

F ö r d e ln in g se ffe k te r

S k attern a bör användas för att få en rättvisare fördeln in g sp o litik . D etta har även tidigare varit syftet, m en m e to d ern a h a r in te varit läm pliga. D et krävs för det första ett regelsystem som gör det svårare att d ra sig u n d an sin skattskyldighet. F ö r det an d ra skall skatteskalan ha en god lå g lö n estru k tu r, dvs. de som h a r höga in k o m ste r skall betala hög skatt o ch de som h a r sm å in k o m ster skall ha lägre skatt o ch d ärtill even­ tu e llt bidrag. E n ligt de rik tlin je r för besk attn in g som m iljö p artie t de g rö n a antagit skall k apitalvinster beskattas m inst lika h årt som arb etsin k o m ster. D etta är särskilt viktigt u r fördelningspolitisk sy n p u n k t. H ittills gällan­ de skatteregler h a r gjort det alltfö r lätt för p erso n e r m ed stora k apital­ vinster att u n d v ik a elle r m in sk a sin beskattning. L öntagare som inte har sam m a m ö jlig h eter h ar fått bära en orättvist sto r del av skattebör­ d an . D etta är in te endast o rättvist, det ä r också o m o ra lisk t att skatteundand rag an d e skall vara en lö n a n d e sysselsättning.

E k o n o m isk t illv ä x t k o n tr a liv s k v a lité

D et finns två u tb red d a, m en felaktiga u p p fattn in g ar o m sam bandet m ellan ek o n o m isk tillväxt o ch livskvalité. D en en a ä r att eko n o m isk tillväxt sådan d en avspeglas i b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n s ö k n in g alltid leder till högre m ateriell standard för m ed b o rg arn a, d e n an d ra är att högre m ateriell standard leder till högre livskvalité. B ru tto n a tio n a lp ro d u k te n ä r ett o tillräck lig t o ch ofta d ire k t missvi­ sande m ått på välståndet i ett land och hos dess m edborgare. M iljöpar­ tiet de gröna anser det m ycket angeläget att få fram ett b ättre m ått än BN P för att m äta vad som verkligen är viktigt för ett lands ek o n o m i o c h dess m edborgares välbefinnande. B ehovet av ett sådant m ått börjar bli tydligt för allt fler; m iljö p artie t de g rö n a h a r i a llm ä n n a m otionsti­ d en läm nat förslag o m h u r n a tu rrä k e n sk a p e r kan se ut. T ills sådana begrepp blivit godtagna b ör m an i varje fall inte låta nuvarande B N P-begrepp vara ett tu ngt arg u m e n t i den e k o n o m isk a debatten.

D en an d ra m issuppfattningen, näm ligen att livskvalité kan mätas av m ateriell standard, är ett arv från 1960-talet då folk i allm än h et faktiskt trodde detta. Med e n allt visare syn på livets värden, har en om v ärd erin g börjat. M iljöpartiet de gröna hälsar detta m ed glädje.

D y n a m isk a e ffe k te r av ä n d r a d e s k a tte r e g le r

M iljöpartiet de gröna y rk ar på en sän k n in g av den d irek ta skatten på arbete och sam tidigt på ö k n in g av beskattningen på kap italin k o m ster, energi, tran sp o rte r och k o n su m tio n . D etta görs m ed en förväntan att m än n isk o r skall bete sig på ett ansvarsfullt sätt, på ett sätt som g ru n d ar sig på förståelse av livskvaliténs förutsättningar. I stället för att öka sitt lönearbete och därigenom driv a u p p sin m ateriella standard, skall m ä n n isk o r k u n n a välja ökad fritid o ch ök ad e insatser inom den inform ella sektorn. Det in n e b ä r att ägna m er tid åt fam ilj, åt att hjälpa m e d m än n isk o r och åt an d ra obetalda sysselsättningar. Sådana beteen­ d en skulle m inska slaveriets u n d er p e n n in g e k o n o m in betydelse till förm ån för ö kad livskvalité o c h ökad självtillit. Det kan alltså väntas att m änniskors han d lin g sm ö n ster ändras vid en reform . M an rä k n a r med två m otverkande d ynam iska effekter av en sä nkning av m arginalskatten: Inkom steffekten: M änniskor kan välja m er fritid genom att en k orta­ re arbetstid ger ofö rän d rad netto in k o m st sam tidigt som m an själv kan m inska effekten av h ö jningen av in d ire k ta sk atter genom en livsföring som hushållar med kn ap p a resurser. Substitutionseffekten: M än n isk o r kan anse det lönt att öka sin insats av lönearbete eftersom de får behålla m er av extraförtjänsten. D et är därvid stor risk att de ö k ar sin k o n su m tio n o ch d ärm e d fö rb ru k n in g en av m ateriella resurser. Bägge dessa effekter är dynam iska, dvs. de är än d rin g a r som sker som en reak tio n på fö rä n d rin g arn a av skattereglerna. D är den första effekten överväger, får m an en ö k n in g av livskvalitén, d är den an d ra effekten överväger, ökas d en m ateriella fö rb ru k n in g e n . Det är m iljöpartiets förväntan att m ä n n isk o rs ö k an d e förståelse för livets värden in n eb är att inkom steffekten i själva verket överväger trots att den politiska m ajoritet som står bakom p ro p o sitio n e n , en violett koalition av sociald em o k rater och folkpartister, h oppas och anser att substitutionseffekten överväger, dvs. att m ä n n isk o r, speciellt de lågavlö­ nade, kan hetsas till allt stö rre an strän g n in g ar i det form ella arbetsli­ vet.

R eg io n a la e ffe k te r av ä n d r a d e sk a tte r e g le r

M iljöpartiet de gröna h ar m ålsättningen att m ä n n isk o r skall k u n n a leva med hög livskvalité såväl på landsbygden som i täto rtern a. D en n a m ålsättning måste dock ko m b in eras m ed de m iljöm ässigt m otiverade kraven att m inska den in d u striella ö v erh e ttn in g e n o ch det totala transportarbetet. Skattesystem et bö r alltså utform as så att det gynnar en

sm åskalig och decentraliserad sa m h ä llsstru k tu r och lokala försörjnings­ system vilka m in sk ar tran sp o rtb e h o v o ch resu rsfö rb ru k n in g . S kattepo­ litik en bö r in n e b ära ett ökat kostnadsansvar för bilism en i både tätort o ch glesbygd sam t en m in sk n in g av sk attesu b v en tio n ern a av boendet, speciellt i tä to rtern a. Den avvägning vi syftar till i våra detaljerade förslag skall vara både rättvis och k onsum tionsbegränsande.

P r o p o sitio n e n s a v v isa n d e

Vad som här h ar anförts om m iljö p artiets sy n p u n k te r på -sk attesy stem e ts roll som styrm edel -sk attesy stem e ts fu n k tio n i m iljö p o litik en -sk attesy stem e ts fu n k tio n i fö rd eln in g sp o litik en -sk attesy stem e ts roll i reg io n alp o litik en bö r riksdagen som sin m en in g ge regeringen till känna. Till d en del utskottets förslag strid e r m ot dessa rik tlin je r och de förslag i övrigt som fram ställts från vårt håll k o m m e r särskilda reservationer att avges vid utskottets hem ställan på dessa p u n k te r.

dels vid m om . 1 hem ställt 1. beträffande inriktningen av beskattningen, m.m. (mom . 1) att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk74 yrk an d en a 1—4, med an led n in g av m o tio n 1989/90:Sk392 yrk an d en a 1, 3, 4 och 23 sam t m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:A17 yrk an d e 5, 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 1, 2, 49 o ch 50, 1989/90:Sk81 yrk an d e­ na 1, 3, 4, 16, 18 och 5 3 - 5 5 , 1989/90:Sk89 yrkande 1, 1989/90: Sk95 y rk an d e 1, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 1, 2, 5 och 43, 1989/90:Skl 17 yrk an d e 5, 1989/90:Sk393, 1989/90:Sk403 y rkan­ d en a 1, 2 o ch 15, 1989/90:Sk434 y rk an d e n a 1 och 6, 1989/90: Sk441 y rk an d e 1, 1989/90:Sk444 y rk an d e 1 och 1989/90:Sk698 y rk an d e 4 som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad som h ä r har anförts om — skattesystem ets roll som styrm edel, — skattesystem ets fu n k tio n i m iljö p o litik en , — skattesystem ets fu n k tio n i förd eln in g sp o litik en och — skattesystem ets roll i reg io n alp o litik en .

5. Schablonavdraget i tjänst (m om . 2 i viss del)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-Gösta Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: Som anförs i reservation 1 ä r det av förenklingsskäl m otiverat att höja schablonavdraget i tjänst till 4 000 kr. S chablonavdraget m edför o rättv iso r för dem som h ar faktiska k ostnader för inkom sternas förvär­ vande. I realiteten in n e b ä r schablonavdraget att de inte lär avdrag lör k ostnader up p till 4 000 kr. S chablonavdraget gäller h eller in te alla inkom sttagare. Fråga o m h u r schablonavdraget kan sänkas i syfte att u p p n å ö kad rättvisa i b eskattningen bö r därfö r utredas.

dels vid m om . 2 hem ställt 2. beträffande schablonavdraget i tjänst, såvitt avser en utrednings fråga att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk59 yrk an d e 6 som sin m ening ger regeringen till kän n a att frågan om en sän k n in g av schablonavdraget i syfte att u p p n å ökad rättvisa i beskattning­ e n bö r utredas.

6. Schablonavdraget i tjänst (m om . 2)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) h ar dels an fö rt följande: I reservation 2 h ar vi n ärm a re beskrivit d en skattereform som vi fö ro rd ar. Bland de åtgärder som vi föreslår för att finansiera d en n a reform ingår att schablonavdraget i tjänst skall sänkas till 2 000 kr. V årt förslag i d etta hänseende fram ställs i m o tio n Sk96 yrk an d e 3. Vi y rk ar att regeringen hösten 1990 lägger fram förslag till de änd rin g ar som behövs i lagstiftningen. dels vid m o m en t 2 hem ställt 2. beträffande schablonavdraget i tjänst att riksdagen m ed an le d n in g av m otion 1989/90:Sk96 yrk an d e 3 o ch regeringens förslag o ch med avslag på m o tio n ern a 1989/90: Sk59 yrk an d e 6 och 1989/90:Sk74 y rk an d e 12 hos regeringen begär nytt förslag av d en in n e b ö rd som anges i reservationen.

7. Schablonavdraget i tjänst (m om . 2)

G östa Lyngå (m p ) har

dels an fö rt följande: I m o tio n Sk74 från m iljö p artie t de g röna (yrkande 12) yrkas att schablonavdraget i tjänst sänks till 1 000 kr. Förslaget sam m an h än g er m ed vårt förslag till än d ra d e regler för avdrag för resor till o ch från

arbetet och skall också bedöm as m ot b a k g ru n d av de skatteskalor som vi föreslår. Vi y rk a r att regeringen hösten 1990 skall lägga fram förslag till de la g ändringar som behövs. dels vid m o m e n t 2 hem ställt 2. beträffande schablonavdraget i tjänst att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk74 yrkande 12 och regeringens förslag och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90: Sk59 y rk an d e 6 o ch 1989/90:Sk96 y rk an d e 3 hos regeringen begär nytt förslag av d en in n e b ö rd som anges i reservationen.

8. Skattereduktionen för gift m ed hem m am ake och för ogift m ed hem m avarande barn (m om . 3)

Bo L undgren (m ), G ö rel T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), Karl-Gösta Svenson (m ), R olf K enneryd (c) och G östa Lyngå (m p ) har dels anfört följande: En p rin c ip som de flesta h ar förståelse för är att skatteuttaget skall ske med hänsyn till bärkraft. D etta in n e b ä r m ed a n d ra o rd att in ­ kom stbeskattningen b ö r utform as m ed hänsyn till inkom sttagarnas försörjningsbörda. D en s.k. 1 8 0 0 -k ro n o rsred u k tio n en för ensam ståen­ de med b arn o ch för gifta n är en av m a k arn a sa k n ar inkom st har betydelse för m ånga som lever i en svår situ atio n . A tt slopa d en n a sk a tte re d u k tio n in n e b är att d en ek o n o m isk a situ a tio n e n försäm ras inte m inst för de ensam stående som själva får bära de kostnadsökningar av olika slag som k o m m e r m ed reform en. Som anförs i m o tio n ern a Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m ), Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) och Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) b ö r regeringens förslag i d etta hänseende inte godtas. dels vid m om . 2 hem ställt 3. beträffande skattereduktionen fö r gift m ed hem m am ake och fö r ogift m ed hem m avarande barn att riksdagen m ed a n le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an ­ de 17, 1989/90:Sk74 y rk an d e 20 o ch 1989/90:Sk96 yrk an d en a 18 och 19 o ch regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag hösten 1990 av d en in n e b ö rd som anges i reservationen.

9. Grundavdraget och skatteskalan (m om . 4)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: Som an fö rs i reserv atio n 1 bö r gränsen för statlig inkom stskatt fr.o.m . år 1992 ju steras u p p till 190 000 k r. i enlig h et m ed skatteutredningens förslag. På sikt b ö r d en statliga in k o m stsk atten nedbringas till 10 %. F ör att så sm å n in g o m få en en h e tlig h e t beträffande g rundavdra­ get bör det ex tra g ru n d av d rag som föreslås i p ro p o sitio n e n inte ankny-

tas till basbeloppet. V idare förordas i reservation 1 att ett gru n d av d rag m ed 15 000 kr. per barn gradvis införs fr.o.m . in k o m ståret 1992. F ör in k o m ståret 1991 bö r sådant avdrag m edges m ed 7 500 kr. p e r barn. M ed å b e ro p an d e av de skäl som an fö rts för dessa åtgärder h em stä ller vi att riksdagen begär att regeringen hösten 1990 lägger fram nytt förslag i dessa h änseenden. dels vid m o m e n t 4 hem ställt 4. beträffande grundavdraget och skatteskalan att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk59 y rk a n d e n a 3, 4 o ch 7, m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 5 och regeringens förslag sam t m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk74 y rk an d e n a 6 — 11, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 5 o ch 6 o ch 1989/90: Sk403 yrk an d e 3 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

10. Grundavdraget och skatteskalan (m om . 4)

Lars B äckström (v) h ar dels a n fö rt följande: S om fram hålls i reservation 3 an ser vän sterp artiet att skatt skall utgå efter bärkraft. P erso n er m ed en hög in k o m st skall betala e n stö rre an d el av sin inkom st än p erso n er m ed låga in k o m ster. D en n a g ru n d ­ p rin c ip k o m m e r bl.a. till u ttry c k i en progressiv skatteskala där skattesatsen ö k a r m ed ök an d e inkom st. V än sterpartiets förslag till skatteuttag läggs fram i m o tio n Sk81 y rk an d e n a 5 o ch 6. F ö r att få en fö rb ä ttrin g för låginkom sttagare föreslås d ä r ett grundavdrag på högst 10 000 k r. u p p till en in k o m st av 30 000 k r. In o m inkom stskiktet 30 000— 60 000 trappas g ru n d av d ra­ get u p p till 20 000 kr. F rån 120 000 kr. trap p a s grundavdraget ned, för att slopas för in k o m ster över 180 000 kr. D en statliga skatten slopas för låg- o ch n o rm alin k o m sttag a re . F ör övriga utgår statlig progressiv skatt. S katten tas u t m ed 20 % på taxerad in k o m st över 180 000 k r., 30 % för in k o m ster över 240 000 kr., sam t 40 % för in k o m ster över 300 000 k r. S katteskalorna justeras genom årliga beslut. V änsterpartiet y rk ar att dessa förslag genom förs fr.o.m . in k o m ståret 1991 o ch att regeringen hösten 1990 lägger fram förslag till de lagändringar som behövs. M ed d e n n a u tfo rm n in g av skatteskalorna — o ch finansieringen av refo rm en — kan vänsterpartiet godta vissa an d ra d elar av p ro p o sitio ­ n en , t.ex. en något sk ärp t b eskattning av m å ltidssubventioner. D et bö r övervägas o m d e n n a subvention skall ske genom att m åltidssubventio­ n e r in te beläggs m ed sociala avgifter. Vad gäller pedagogiska m åltider så ta lar övervägande skäl för att dessa inte u p p tas till beskattning. Vi ä r m edvetna o m att sk ä rp n in g e n k an m edföra oläg en h eter bl.a. risk för ett säm re kosthåll u n d e r arbetsdagen. B asbreddningen kan d o ck ses som ett led i m ålsättningen o m en m e r likform ig beskattning av in k o m ste r, o ch ett bidrag till finansieringen av en rättvis skattere­ form .

Vi fra m h åller att regeringens k o m m a n d e förslag också in n e h åller nya regler på detta om råde. dels i m o m e n t 4 hem ställt 4. beträffande grundavdraget och skatteskalan att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk81 yrk an d en a 5 o ch 6 och regeringens förslag o ch m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 3 —5 o ch 7, 1989/90:Sk74 yrk an d en a 6 —11 o ch 1989/90:Sk403 y rk an d e 3 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

11. Grundavdraget och skatteskalan (m om . 4)

G östa Lyngå (m p ) har dels an fö rt följande: Som anförs i reservation 4 är det viktigt att ge de ak tu ella skatte­ sä n k n in g arn a en låglöneprofil m ed ta n k e på so lid ariteten m ed de svaga och utsatta g ru p p ern a i vårt land. M iljöpartiet de g röna kan aldrig ställa u p p på en reform som främ st g ynnar de redan rika. Dessa sy n p u n k te r leder bl.a. till att vi föreslår en a n n a n u tfo rm n in g av grundavdragen och en a n n a n skatteskala än vad som föreslås i pro p o si­ tio n en . I m o tio n Sk74 y rk an d e n a 6 —8 föreslås ett g ru ndavdrag m ed 20 000 kr. plus en fö rh ö jn in g m ed högst 4 000 kr. i inkom stskiktet 70 000— 124 000 kr. taxerad inkom st. F ö r högre taxerad inkom st föreslås statlig inkom stskatt med 5 % i sk ik tet up p till 170 000 kr., därefter 20 % u p p till 220 000 kr. o ch 30 % på högre belopp. Y rkande 9 i d e n n a m o tio n in n e b är att ink o m stsk atten skärps m ed 3 p ro c e n te n h e te r för 1991 i de angivna in k om stlägena som ett alternativ till den i p ro p o sitio n 1989/90:150 föreslagna tillfälliga hö jn in g en av m e rv ä rd e sk atten . De förslag som läggs fram i p ro p o sitio n e n in n e b ä r att skatteskalan o ch grundavdragen indexregleras. Vi avvisar dessa förslag (m o tio n Sk74 y rk an d e n a 10 o ch 11). Vi an ser av p rin c ip ie lla skäl att en au to m atisk indexreglering av skatteskalan in te skall ske. E n indexregle­ rin g av lö n e r, skatter o ch bidrag sk ap ar lätt spiraleffekter som försvå­ ra r ett aktivt bek äm p an d e av inflatio n en . S an n o lik t b lir det än d å nödvändigt att då och då justera sk attesk alo rn a o c h grundavdragen, m en detta ä r då beslut som riksdagen bö r fatta för varje tillfälle med beaktande av d en då ak tu ella finanspolitiska situ atio n en . Vi y rk ar att regeringen hösten 1990 lägger fram förslag till de la g ändringar som behövs.

dels vid m o m e n t 4 hem ställt 4. beträffande grundavdraget och skatteskalan att riksdagen med a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk74 yrk an d en a 6 —11 o ch regeringens förslag o c h m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 3—5 o c h 7, 1989/90:Sk403 yrk an d e 3 o ch 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 5 o c h 6 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och Karl-Gösta Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: Som anförs i m o tio n Sk53 av K arin F alk m er (m ) bö r m an slå vakt om att idro ttsrö relsen fö rb lir en fri och o b u n d e n o rganisation. F örsla­ gen i p ro p o sitio n e n går em ellertid i rakt m otsatt rik tn in g . A llt större del av ledarnas tid k o m m e r att tas i anspråk för att klara föreningarnas ek o n o m i o ch red ovisningsbyråkrati i stället för att ägna sig åt den egentliga idro ttsv erk sam h eten . R isken är u p p e n b a r att ledare trö ttn a r o ch slutar. S k atteöverenskom m elsens negativa konsekvenser k o m m e r att göra id ro tten m er b ero e n d e av bid rag o ch m er u tlä m n a d till p olitisk styr­ ning o ch politiska beslut. Ö k at bidragsberoende, försäm rad e k o n o m i o ch ö k ad byråk rati h o ta r id ro tte n som fri o ch o b u n d e n o rganisation och risk e ra r att rasera själva g ru n d e n för den svenska idrottsrörelsens existens — en tu sia sm en hos de ideellt verksam m a idro ttsled arn a. E n ­ ligt vår m en in g bö r stiftelse- o ch fören in g ssk attek o m m ittén Fi 1988:03 skyndsam t avsluta sitt arbete. R egeringen bö r d ärefter utan dröjsm ål lägga fram förslag som fö rb ä ttra r de ideella o rg an isa tio n e rn a s skatteoch avgiftssituation. Vad som h ä r har anförts innefattar bifall till m o tio n Sk53 y rk an d e 1 o c h till de yrk an d en o m en översyn av de ideella fö re n in g arn as totala skatte- och avgiftssituation som fram ställs i m o tio n e rn a Sk98 y rk an d e 6, Sk391 av Ingrid A ndersson m.fl. (s) och Sk436 av Stig B ertilsson (m ). I tre m o tio n er ta r m o tio n ä re rn a u p p frågan o m grundavdraget för de ideella fö re n in g arn a. I m o tio n Sk379 av Bo L undgren m.fl. (m ) y rk an d e 1 krävs att g rundavdraget höjs från n u v ara n d e 15 000 kr. till 40 000 kr. I m o tio n Sk336 av Sten Svensson (m ) y rk an d e 1 och i m o tio n Sk435 av A n d ers G H ö k m a rk och U lf M elin (m ) yrkas att grundavdraget höjs till 2 elle r 3 basbelopp. G ru n d av d rag et för de ideella fören in g arn a h ar inte höjts sedan 1984 års taxering. A vdraget syftar till att u n d an rö ja p ro b lem en för fö re n in g ­ ar m ed sm ä rre sk a ttepliktiga inkom ster. Redan av kostnadsutvecklingsskäl ä r det m otiverat m ed en kraftig u p p rä k n in g av avdragen. D ärtill k o m m e r att e rfa re n h e te rn a visar att tilläm pningssvårigheterna kvarstår för m ånga fö re n in g ar som g ru n d a r sin verksam het på frivilliga insatser och som bedriver k o m m e rsiell v erksam het i liten skala. F ö r a tt u n d v i­ ka en o lä m p lig b e sk attn in g bö r avdraget — i avvaktan på resultatet av stiftelse- o ch fören in g ssk attek o m m ittén s arbete — höjas till 40 000 kr. fr.o.m . in k o m ståret 1990. R egeringen bör skyndsam t lägga fram förslag härom .

dels vid m o m e n t 5 hem ställt 5. beträffande ideella organisationer att riksdagen m ed bifall till m o tio n ern a 1989/90:Sk53 y rk an d e 1, 1989/90:Sk391 o c h 1989/90:Sk436 sam t m ed a n led n in g av m o tio ­ n e rn a 1989/90:Sk336 y rk an d e 1, 1989/90:Sk379 y rk an d e 1 och 1989/90:Sk435 o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk91,

1989/90:Sk92, 1989/90:Sk98 y rk an d e 6, 1989/90:Sk99, 1989/90: S k lO l, 1989/90:Sk417, 1989/90:Sk421 och 1989/90:Sk336 y rk a n ­ de 2 som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad som anförts i reservationen.

13. Kom m unal beskattning m.m. (m om . 6)

Lars B äckström (v) o ch G östa Lyngå (m p ) har

dels an fö rt följande: I m o tio n Sk81 y rk an d e 43 begär m o tio n ärern a förslag om en k o m ­ m u n a l företagsbeskattning och kapitalbeskattning. Y rkande 3 i m o tio n Sk94 in n e h å lle r krav på en k o m m u n a l beskattning av arbetsgivare och fastigheter. L ikartade y rk an d e n fram ställs även i m o tio n e rn a Sk352 yrk an d e 1 och Sk392 y rk an d e 22. B akgrunden till förslagen i m o tio n ern a är att k o m m u n e rn a redan förlorat sin beskattningsrätt beträffande garan tib elo p p för fastighet och i fråga om ju rid isk a perso n er. Med förslaget i p ro p o sitio n e n k o m m e r k o m m u n e rn a att fö rlo ra sin beskattningsrätt även beträffande ink o m st av fastigheter. E nligt m o tio n ärern as m en in g bör k o m m u n e rn a s skat­ teu n d erlag förbättras. D et fram står också som rim lig t att företagen skall k o m p e n sera de k o stn ad er som deras verksam het orsakar k o m m u ­ n er och landsting. M otion Sk81 in n e h å lle r också krav på att k o m m u n e rn a får b ehålla de in tä k te r som de får genom den vidgade skattebasen och m om savdrag elle r d etta yrk an d e avslås att riksdagen anslår 7 m iljard er k ro n o r till ett e k o n o m isk t stö d p ak et till k o m m u n e rn a. D etta tillsam m ans med den k o n stru k tio n av grundavdraget som föreslås i Sk81 skulle förstärka k o m m u n sek to rn s fin an ser med 1 m iljard er k ro n o r. R egeringen p la n e ra r att d ra in de ök ad e in täk ter som skatteom lägg­ ningen sk u lle ge k o m m u n e r och landsting. S am tidigt genom förs ett k o m m u n a lt skattestopp. Dessa åtgärder k o m m er att in n eb ära stora ned sk ärn in g ar in o m d en offentliga sek to rn . D etta sk er sam tidigt som behoven av äld reo m so rg ö k a r och barnom sorgsm ålet om full behovstäckning in te k o m m e r att k u n n a uppnås. Ä ven an d ra angelägna än d a­ m ål ä r eftersatta. E nligt vår u p p fattn in g är det angeläget att k o m m u n e rn a garanteras ett b ättre sk a tte u n d erlag o ch god e k o n o m i så att de på ett b ättre sätt kan fullfölja sina uppgifter gentem ot m edborgarna. Dessa sy n p u n k te r bö r tillgodoses i d en översyn som n u skall inledas rö ra n d e k o m m u n e r­ nas e k o n o m i. Vad som h ä r h ar anförts m ed a n led n in g av m o tio n ern a bö r riksdagen som sin m en in g ge regeringen till känna. dels vid m o m e n t 6 hem ställt 6. beträffande k o m m u n a l beskattning m .m . att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk81 y rk a n ­ d en a 4 3 - 4 5 , 1989/90:Sk94 yrkande 3, 1989/90:Sk352 y rk an d e 1 och 1989/90:Sk392 yrk an d e 22 o c h med avslag på m o tio n

1989/90:Sk405 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som anförts i reservationen.

14. Socialavgifter, löneskatt (m om . 7)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: I p ro p o sitio n e n föreslås att det nu v aran d e system et med s.k. socialav­ gifter byggs ut. F u lla avgifter skall tas ut även på ink o m ster som i dag in te ä r fö rm å n sg ru n d an d e . På arb etsin k o m ster o ch närin g sin k o m ster som in te h eller i fortsättningen k o m m e r att om fattas utav den a llm ä n ­ na försäkringen skall i stället en särskild löneskatt tas ut med 22,2 % av inko m sten . Som skäl för förslaget åberopas bl.a. att avgiften i sin n u v ara n d e form m edför snedvridande effekter. S tark k ritik h ar sedan länge riktats m ot de snedvridande effekter som socialavgifterna i sin n u varande form m edför. Vi in stäm m er i u p p fattn in g en att dessa snedvridande effekter så långt som m öjligt bör elim in eras. D etta b ör em ellertid inte ske genom att ytterligare förstär­ ka avgifternas k ara k tär utav skatt. A vgifterna b ör i stället få en helt a n n a n u tfo rm n in g än i dag och anpassas till fö rm å n ern as storlek. Vi in stäm m er alltså i de krav i detta hänseende som h a r ställts i flera m o tio n er från vår sida och u n d er d en a llm ä n n a m otio n stid en även i en c e n te rm o tio n . I e n lig h et m ed vad som föreslås i m o tio n Sk59 av Carl Bildt m.fl. (m ) y rk an d e 20 bö r förslaget i p ro p o sitio n e n avvisas. R egeringen b ör u n d e r hösten 1990 lägga fram förslag till de lagänd­ ringar som behövs. dels vid m o m e n t 7 hem ställt 7. beträffande socialavgifter, löneskatt att riksdagen m ed an led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk55 y rk a n ­ de 2, 1989/90:Sk59 yrk an d en a 19 o ch 20, 1989/90:Sf331, 1989/90: Sk361 y rk an d e 2, 1989/90:Sk378 yrk an d e 4, 1989/90:Sk453 y r­ kan d e 1 och regeringens förslag sam t med avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk74 yrk an d e 30, 1989/90:Sk96 y rk an d e 42, 1989/90: Sk392 yrk an d e 21 och 1989/90:Sk406 y rk an d e 5 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

15. Socialavgifter, löneskatt (m om. 7)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: R egeringens förslag om en särskild löneskatt är m otiverat av ö n sk e­ m ålet att fa ett jä m n a re skatteuttag på likartade inkom ster. Vi kan i och för sig instäm m a i detta syfte. Socialavgifterna fram står i dag i realiteten delvis som e n ren skatt. D en n a skatt slår hårt m ot sm åföreta­ gen som belastas m ed egenavgifter även på den delen av in k o m sten som in te är att hän fö ra till arbetsinkom st. E genföretagarna betungas

d ärm e d av en extra skattebelastning. M ot d en n a b ak g ru n d in stäm m er vi i de k rav som fram ställs i m o tio n Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c) om att egenföretagare skall befrias från sociala avgifter u p p till ett basbelopp av in k o m sten (y rk an d e 42). S kattedelen på socialavgifterna bö r m inskas successivt såsom föreslås i m otion Sk361 av O lo f Jo h a n s­ son m.fl. (c) y rk an d e 2. R egeringen bör skyndsam t å te rk o m m a med förslag i dessa frågor. B eträffande socialavgifter för id rottsrörelsen å te rk o m m e r vi u n d e r en a n n a n ru b rik .

dels vid m o m e n t 7 hem ställt 7. beträffande socialavgifter, löneskatt att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 y rk an ­ de 42 och 1989/90:Sk361 y rk an d e 2 och regeringens förslag sam t m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk55 yrk an d e 2, 1989/90: S k59 y rk an d e n a 19 o ch 20, 1989/90:Sk74 y rk an d e 30, 1989/90:Sf331, 1989/90:Sk378 yrk an d e 4, 1989/90:Sk392 yrk an d e 21, 1989/90:Sk406 y rk an d e 5 o c h 1989/90:Sk453 y rk an d e 1 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

16. Socialavgifter, löneskatt (m om. 7)

G östa Lyngå (m p ) h ar dels an fö rt följande: I två m o tio n e r från m iljöpartiets sida — Sk74 y rk an d e 30 o c h Sk392 y rk an d e 21 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) — krävs att arbetsgivaravgif­ te rn a differentieras regionalt. Y rk a n d en a m otiveras m ed att arbetsgivar­ avgifterna kan sänkas g enerellt och att d etta bör ske på ett sätt som ger glesbygden en likvärdig k o n k u rre n ssitu a tio n sam tidigt som avgiften differentieras till förm ån för vården för att hjälpa u p p bristen på arbetskraft i den sek to rn . De y rk an d e n som fram ställs in n e b ä r att socialavgifterna sänks m ed 10 p ro c e n te n h e te r i N o rrla n d , på G otlan d och i vissa delar av Svealand, m ed 1,5 p ro c e n te n h e te r i landet i övrigt utom storstadsom rådena och m ed 1,5 p ro c e n te n h e te r för sjukvård m .m . i storstadsom rådena. dels vid m o m e n t 7 hem ställt 7. beträffande socialavgifter, löneskatt att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk74 y rk a n ­ de 30 o ch 1989/90:Sk392 yrk an d e 21 o ch regeringens förslag sam t m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk55 y rk a n d e 2, 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 19 och 20, 1989/90:Sk96 y rk an d e 42, 1989/90:Sf331, 1989/90:Sk361 yrk an d e 2, 1989/90:Sk378 y rk an d e 4, 1989/90:Sk406 yrk an d e 5 o c h 1989/90:Sk453 y rk an d e 1 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

17. Pensionärer (m om . 8)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar

dels an fö rt följande: Sorn anförs i m o tio n Sk55 av Bo L undgren m.fl. (m ) in n e b är förslaget i p ro p o sitio n e n o m p en sio n ärern as b eskattning i vissa avseen­ d en en fö rb ättrin g i fö rh å lla n d e till vad som g äller i dag o ch i fö rh å lla n d e till in k o m stsk atteu tred n in g en s förslag. I stället för det extra avdraget föreslås ett särskilt grun d av d rag för p e n sio n ärer, till sto rlek en m otsvarande n u varande gru n d av d rag o ch extra avdrag. F o lk p en sio n och pensionstillskott b lir därm ed skattefria för de s.k. m in ip en sio n ä­ rern a. E n an n a n fördel m ed regeringens förslag ä r att det särskilda g rundavdraget inte trappas av m ot arb e tsin k o m ster elle r m ot in k o m s­ te r av aktiv näringsverksam het. F ö r å re n 1991 o ch 1992 in n e b är förslaget d o ck att det särskilda grundavdraget skall avtrappas med 65 % av ink o m st av kapital och ink o m st av passiv n äringsverksam het på sam m a sätt som n u m ot förm ögenhet. F r.o.m . 1993 in n e b är försla­ get att av trap p n in g en sk er endast m ot a n n a n allm än pension. I m o tio n en (y rk an d e 1) yrkas att det särskilda grundavdraget inte skall trap p as av m ot förm ö g en h etsin n eh av . Som skäl h ärfö r anförs att d et är m e r än tillräckligt att avkastningen av fö rm ö g en h eten påverkar sto rle k en av dessa särskilda avdrag. Förslaget skall också ses m ot b ak g ru n d av de an d ra åtgärder som regeringen föreslagit o ch som fö rsäm rar pensio n ärern as situ atio n , t.ex. särskild löneskatt på pensio­ n äre rn a s arbetsin k o m ster, än d rin g a r av basbeloppet o ch höjda bostads­ kostn ad er som d rab b ar p en sio n ä re rn a särskilt hårt. V åra y rk an d e n om avslag på regeringens förslag i dessa hänseenden behandlas i an n at sam m anhang. B eträffande den ak tu ella frågan in stäm m er vi i m o tio n ärern as u p p ­ fattning att av trap p n in g en m ot förm ö g en h et bör slopas fr.o.m . 1991.

dels vid m o m en t 8 hem ställt 8. beträffande pensionärer att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk55 y rk a n ­ de 1 och regeringens förslag sam t med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk66, 1989/90:Sk74 y rk an d e 14, 1989/90:Sk81 yrk an d e 52, 1989/90:Sk96 y rk an d e 4, 1989/90:Sk335, 1989/90:Sk386, 1989/90:Sk394 o ch 1989/90:Sk408 hos regeringen begär nytt för­ slag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

18. Pensionärer (m om . 8)

G ö re l T h u rd in (c), R olf H enneryd (c), Lars B äckström (v) och Gösta Lyngå (m p ) har dels an fö rt följande: I m o tio n ern a Sk66 av Ivar F ran zén (c), Sk74 av Inger S chö rlin g m.fl. (m p ) yrkande 14, Sk81 av Lars W ern er m.fl. (v) y rk an d e 52 och Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c) y rk an d e 4 krävs en kraftigt höjd

g ru n d p en sio n för alla. Som skäl h ärfö r åb e ro p a r m o tio n ä re rn a att m an d ärm e d k an und v ara särreglerna för p e n s io n ä re rn a vid beskattningen o ch att det förslag som läggs fram i p ro p o sitio n e n m issgynnar pensio­ n ä re r m ed låg ATP. Vi in stäm m er i d etta förslag. R egeringen h a r i sam band m ed skatte­ refo rm en föreslagit flera åtgärder som m issgynnar de säm st ställda p en sio n ärern a, o c h d e n ko m p en satio n som p en sio n ä re rn a får för för­ d y ringar av bostadskostnader m .m . k o m p en seras in te fullt ut genom de alltför blygsam m a förb ättrin g ar som regeringen föreslagit för de sämst ställda p en sio n ärern a. Förslaget i m o tio n e rn a av h jälp e r dessa nackde­ lar sam tidigt som m an v in n e r att p en sio n ärern as särb eh an d lin g vid beskattningen u p p h ö r. Vi tillstyrker m o tio n ä re rn a s förslag.

dels vid m o m e n t 8 hem ställt 8. beträffande pensionärer att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk66, 1989/90: Sk74 y rk an d e 14, 1989/90:Sk81 y rk an d e 52, 1989/90:Sk96 y rk an ­ de 4 och regeringens förslag sam t m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk55 y rk an d e 1, 1989/90:Sk335, 1989/90:Sk386, 1989/90: Sk394 och 1989/90:Sk408 som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad som anförts i reservationen.

19. Kvittning av underskott mot inkom st av tjänst m.m. (m om . 10)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa S venson (alla m ) har

dels an fö rt följande: Förslaget o m att slopa k v ittningsrätten för u n d ersk o tt av närings­ v erksam het m issgynnar i hög grad nyföretagande o ch en tre p re n ö rsk ap , vilket i sin tu r in n e b ä r att an talet risk p ro je k t m in sk ar. T illkom sten av nya verk sam h eter m otverkas. Vi avvisar d ärfö r d etta förslag. R egering­ en b ö r hösten 1990 lägga fram ett nytt förslag o m d e lagändringar som behövs för en b ib e h ållen kvittningsrätt. dels vid m o m e n t 10 hem ställt 10. beträffande kvittning av underskott m o t inkom st av tjänst m .m . att riksdagen m ed an led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an ­ de 5, 1989/90:Sk58 yrkande 17, 1989/90:Sk67, 1989/90:Sk74 yr­ kan d e n a 28 o c h 29, 1989/90:Sk75, 1989/90:Sk81 yrk an d e 11, 1989/90:Sk84 y rk an d e 1, 1989/90:Sk94 y rk an d e 10, 1989/90:Sk95 y rk an d e 5, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 6 o c h 39, 1989/90:Sk341 y rk an d e 5 o ch 1989/90:Sk453 y rk an d e 2 o ch regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag av d en in n e b ö rd som anges i reservationen.

20. Kvittning av underskott mot inkomst av tjänst m.m. (m om . 10)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (c) h a r dels anfört följande: Som anförs i m o tio n Sk96 och i flera a n d ra m o tio n er kan förslaget om att slopa kv ittn in g srätten för u n d e rsk o tt av näringsverksam het in n e b ära stora svårigheter t.ex. för d en som vill starta ett företag och för m ånga som h a r o jä m n a in k o m stfö rh å llan d e n . D etta h ar föranlett att u n d ersk o tt av litterär, ko n stn ärlig eller därm ed jäm förlig närings­ verksam het i stället får d ras av vid b e rä k n in g av in k o m st av tjänst, om d en skattskyldige så ö n sk a r. Någon lik n a n d e avdragsrätt för an d ra i m otsvarande situ atio n ingår d ock inte i regeringens förslag. E nligt vår u p p fattn in g bö r u n d ersk o tt av aktiv näringsverksam het k u n n a beh an d las på ett likartat sätt även i fråga om vissa an d ra n ärin g sin k o m ster än k o n stn ä rlig verksam het. S kälet till detta är dels att en k v ittningsm öjlighet ä r nödvändig för flertalet nystartade företag, inte m inst för service- o ch hantverksföretag. Dessa behöver en konsolid eringsm öjlighet u n d er en i allm ä n h e t ö m tå lig startfas. V idare ä r en k vittningsm öjlighet n ödvändig för att k u n n a u p p rä tth å lla en levande landsbygd o ch att m öjliggöra deltidssysselsättningar i sm åföretag. Eftersom d e t ä r främ st låg- och m ed elin k o m sttag are som behöver d e n n a k v ittningsm öjlighet b ö r den begränsas. D etta kan ske på olika sätt. E tt sätt ä r att u n d e rsk o tt av aktiv n äringsverksam het får dras av fullt ut u n d e r ink o m st av tjänst för tjä n ste in k o m ster u p p till ett visst belopp 180 000 kr., varefter en a v tra p p n in g kan ske av avdragsm öjligheterna. R egeringen b ö r hösten 1990 å te rk o m m a till riksdagen m ed ett m er d etaljerat förslag i e n lig h et m ed dessa rik tlin jer. dels vid m o m e n t 10 hem ställt 10. beträffande kvittning av underskott m o t inkom st av tjänst m .m . att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk a n ­ de 5, 1989/90:Sk58 y rk an d e 17, 1989/90:Sk67, 1989/90:Sk74 y r­ k an d e n a 28 o ch 29, 1989/90:Sk75, 1989/90:Sk81 yrkande 11, 1989/90:Sk84 y rk an d e 1, 1989/90:Sk94 yrk an d e 10, 1989/90:Sk95 y rk an d e 5, 1989/90:Sk96 y rk a n d e n a 6 och 39, 1989/90:Sk341 y rk an d e 5 och 1989/90:Sk453 y rk an d e 2 och regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag av d en in n e b ö rd som anges i reservationen.

21. Kvittning av underskott mot inkom st av tjänst m.m. (m om . 10)

Lars B äckström (v) o c h G östa Lyngå (m p ) h ar dels an fö rt följande: Förslaget i p ro p o sitio n e n in n e b är att u n d ersk o tt av näringsverksam ­ het inte längre får kvittas m ot an n a n in k o m st. I ett flertal m o tio n er har anförts att detta k o m m e r att m edföra stora svårigheter bl.a. för 15 Riksdagen 1989190. 6 sam i. N r 30

nyföretagande och sm åföretagande. Sam tidigt fö rh å lle r det sig så att den nu v aran d e k v ittningsm öjligheten har utnyttjats på ett sätt som inte varit avsett. 1 m o tio n ern a Sk.74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p ) yrk an d e­ na 28 och 29 och Sk81 av Lars W e rn er m.fl. (v) y rk an d e 11 fram ställs y rk an d e n av in n e b ö rd att k v ittningsrätten behålls m en m ed ett beloppsm ässigt tak som sätter sto p p för avancerad skatteplanering. Yr­ kandet i den sistnäm nda m o tio n en går ut på en u tre d n in g o m konse­ kvenserna av en slopad kvittningsrätt och om m öjlig h etern a att införa vissa begränsningar. E nligt vår up p fattn in g bör regeringen med an led ­ ning av dessa båda m o tio n er företa en skyndsam u tre d n in g av dessa frågor och lägga fram de förslag som fö rh ållan d en a föranleder.

dels vid m om ent 10 hem ställt 10. beträffande kvittning av underskott m o t inkom st av tjänst m.m. att riksdagen m ed a n le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk74 y rk an ­ den a 28 och 29 och 1989/90:Sk81 yrk an d e 11 sam t m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk56 yrk an d e 5, 1989/90:Sk58 yrkande 17, 1989/90:Sk67, 1989/90:Sk75, 1989/90:Sk84 yrk an d e 1, 1989/90:Sk94 yrk an d e 10, 1989/90:Sk95 y rk an d e 5, 1989/90:Sk96 yrkandena 6 o ch 39, 1989/90:Sk341 yrkande 5 o ch 1989/90: Sk453 yrk an d e 2 hos regeringen begär en skyndsam u tred n in g av frågan om k v ittning av u n d ersk o tt av näringsverksam het.

22. Hobby (m om . 11)

Bo L undgren (m ), G ö rel T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-Gösta S venson (m ) och R olf K enneryd (c) har dels an fö rt följande: Regeringens förslag beträffande beskattning av ink o m ster av hobby k o m m e r att m edföra stora svårigheter för den som lägger ned kostna­ d e r på hobbyverksam het u n d e r en följd av år och sedan får inkom ster. In k o m ster av v erksam heten k o m m e r då att beskattas b ru tto utan m öjlighet till avdrag för ko stn ad ern a u n d er de tidigare åren . Regering­ ens förslag in n eb är näm ligen att endast kostnader som u p p k o m m it u n d e r beskattningsåret och u n d e r åre t dessförinnan får beaktas i detta sam m anhang. E tt typiskt exem pel på en v erksam het som k o m m e r att drabbas av stora svårigheter är hästsporten. D en som föder up p en häst kan ha stora kostnader u n d e r en följd av år. H ärefter kan verksam he­ ten börja gå med överskott. R egeringens förslag in n e b är att detta ö verskott k o m m er att beskattas fullt ut u ta n hänsyn till kostnaderna för u p p födningen u n d e r de tidigare åren . Förslaget in n e b är också att m åttliga inkom ster av an n a n fritidssysselsättning kan bli förem ål för beskattning. Förslaget i d en n a del är m er ägnat att skapa irritatio n er än att ge intäkter för statsverket. E n ligt vår u p p fattn in g bör riksdagen med anledning av m o tio n ern a hos regeringen begära nytt förslag hösten 1990 av in n e b ö rd att de h ä r angivna svårigheterna u n danröjs eller att kvittningsförbudet slopas.

dels vid m o m e n t 11 h em ställt 11. beträffande hobby att riksdagen med an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk a n ­ de 2, 1989/90:Sk59 y rk an d e 9, 1989/90:Sk63, 1989/90:Sk64, 1989/90:Sk69 y rk an d e 2, 1989/90:Sk74 yrk an d e 13, 1989/90:Sk90, 1989/90:Sk93, 1989/90:Sk95 y rk an d e 6, 1989/90:Sk96 yrk an d e 7, 1989/90:Sk358, 1989/90:Sk426, 1989/90:Sk431 i d en n a del, 1989/90:Sk433 och 1989/90:Sk450 yrk an d e 4 o ch regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

23. H obby (m om . 11)

G östa Lynga (m p ) har

dels an fö rt följande: I lik h e t m ed vad som anförs i m o tio n Sk74 av Inger S ch ö rlin g m.fl. (m p , y rk an d e 13) an ser jag a tt ett inkom stslag "ick e yrkesm ässig verksam het" b orde inrättas. In o m inkom stslaget sk u lle ett särskilt avdrag o m 10 000 kr. finnas för att u p p m u n tra o lik a slag av extra ak tiv ite te r i liten skala, t.ex. hem slöjd, biodling, tillfällig k onstnärlig verk sam h et, idrottsledande eller a n n a n likartad verksam het. D et är värdefullt att m ä n n isk o r ägnar sig åt a n n a t än sitt specialiserade y rk eso m råd e, o ch ak tiv iteter av dessa slag bör också u p p m u n tra s av sam hället. I dag sker sådana ak tiv ite te r an tin g en "svart" eller med ganska n edslående belastning av skatt o c h sociala avgifter. Jag föreslår att riksdagen hos regeringen begär att ett sådant inkom stslag införs och att riksskatteverket får i u p p d rag att d efiniera aktiv iteter som bö r in räk n a s här. D et y rk an d e som fram ställts i Sk450 av G öthe K nutson o ch G u lla n L indblad (m , y rk an d e 4) angåen d e ett extra skattefritt avdrag på 10 000 kr. från inkom st av hem slöjd o ch a n n a n icke yrkesm ässig v erk sam h et sk u lle också in ry m m as in o m ovan givna definition.

dels vid m o m e n t 11 hem ställt 11. beträffande hobby att riksdagen m ed an le d n in g av regeringens förslag o ch m o tio ­ n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an d e 2, 1989/90:Sk59 y rk an d e 9, 1989/90: Sk63, 1989/90:Sk64, 1989/90:Sk69 yrk an d e 2, 1989/90:Sk74 y r­ kan d e 13, 1989/90:Sk90, 1989/90:Sk93, 1989/90:Sk95 yrk an d e 6, 1989/90:Sk96 y rk an d e 7, 1989/90:Sk358, 1989/90:Sk426, 1989/90: Sk431 i d e n n a del, 1989/90:Sk433 o c h 1989/90:Sk450 yrk an d e 4 hos regeringen begär nytt förslag i enlig h et m ed vad som anförts i reservationen.

24. Författare, konstnärer m.fl. (m om . 12)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels anfört följande: I m otion Sk362 av C arl B ildt m.fl. (m ) yrkas att särskilda regler införs för k u ltu rsk a p a re m ed rätt till avdrag för un d ersk o tt, utveckling­ skostnader och avsättningar till u p p h o v sm a n n ak o n to . V idare yrkas att egenavgifterna red u ceras och att k u ltu rsk a p a rn a undantas från m er­ värdeskatt. L ikartade y rk an d e n fram ställs även i m otion Sk395 av Larz Johansson och Jan H yttring (c). T ill g ru n d för yrk an d en a i m o tio n er­ na ligger att k o n stn ä re r och a n d ra k u ltu rsk a p are måste fa sådana arbetsm öjligheter att deras k onstnärliga verksam het inte i o n ödan häm m as av ek o n o m isk a bek y m m er. N uvarande skatteregler ställer till m ånga p roblem för den som h ar o reg e lb u n d n a inkom ster. F ö rh å lla n ­ dena är ju ofta så att verksam heten u n d er en längre tid kan gå med und ersk o tt och att in k o m ster som i själva verket hänför sig till flera år härefter tas till b eskattning på en gång u n d e r ett beskattningsår. Dessa ojäm na och ofta osäkra in k o m stfö rh å llan d e n in n e b är bl.a. att egenav­ gifter kan kom m a att utgå m ed för höga belopp. Det bö r också fram hållas att avdragsrätten för utvecklingskostnader m .m . bör om fatta k ostnader som ligger längre tillb ak a i tid en än ett år. E nligt vår up p fattn in g bör regeringen skyndsam t lägga fram förslag som tillgodoser de sy n p u n k te r som andragits i m o tionerna. dels vid m o m en t 12 hem ställt 12. beträffande författare, konstnärer m.fl. att riksdagen med a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk362 och 1989/90:Sk395 o ch regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

25. Underhållsbidrag till barn (m om . 14)

Bo L undgren (m ), Hugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ) och G östa Lyngå (m p) har dels anfört följande: E nligt förslaget i p ro p o sitio n en skall avdragsrätten för u n d erh å llsb i­ drag till icke hem m av aran d e b arn slopas. I en särskild lag föreslås att åtgärden kom pletteras m ed bestäm m elser om nedsättning av redan fastställda underh ållsb id rag . Förslaget in n e b ä r alltså att situ atio n en för ensam stående m ed b a rn k o m m e r att försvåras. Det är otillfredsställande att förslaget läggs fram utan att sam ordnas med det färdiga förslag som föreligger från u n d erhållsbidragskom m ittén om h u r de underh ållsb erättig ad e skall kom penseras så att de inte fö rlorar på förän d rin g en . R egeringens förslag b ör d ärför inte genom fö­ ras nu. R egeringen bö r hösten 1990 åte rk o m m a med förslag om de lagändringar som behövs för en bib eh ållen avdragsrätt. Med det an fö rd a är syftet med de ak tu ella m o tio n ern a helt eller delvis tillgodosett.

dels vid m o m en t 14 hem ställt 14. beträffande underhållsbidrag till barn att riksdagen m ed an le d n in g av regeringens förslag och m otio­ nern a 1989/90:Sk59 yrk an d e 16, 1989/90:Sk74 yrkande 19, 1989/90:Sk321, 1989/90:Sk413 yrkande 1 och 1989/90:Sk430 hos regeringen begär nytt förslag i enlig h et m ed vad som anförts i reservationen.

26. Skolavgifter (m om . 15)

G östa Lyngå (m p ) har

dels anfört följande: Det finns i dag m ånga tusentals fö räld rar som har sina barn i fristående sk o lo r som är g o dkända av staten och följer läroplan och skollag. L ärarna arb e ta r för m ycket låga lö n e r för att verksam heten över huvud taget skall k u n n a gå ru n t, o ch fö räld rarn a betungas av term insavgifter. E nligt m iljö p artiets u ppfattning måste m an respektera att fö rä ld rarn a ta r ansvar för sina barns uppfostran. Vi y rk ar d ärfö r i a n n a t sa m m a n h an g att staten skall betala lä ra rlö n ern a genom ett genom snittligt statsbidrag p er elev. Innan ett sådant system införs bör föräldrabidragen vara avdragsgilla i dek laratio n en . Riksdagen bör med bifall till m otion Sk400 som sin m ening ge regeringen till kän n a vad som här har anförts om avdrag för föräldraavgiften till fristående skolor.

dels vid m o m e n t 15 hem ställt 15. beträffande skolavgifter att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk400 som sin m ening ger regeringen till kän n a vad som har anförts i reserva­ tionen o m avdrag för föräldraavgiften till fristående skolor.

27. Extra avdrag (m om . 16)

Bo L undgren (m ), H ugo H egeland (m ) och K arl-Gösta Svenson (m ) har

dels anfört följande: E nligt vår m e n in g bör p rin c ip e n om skatt efter bärkraft tilläm pas. Det in n eb är att den som genom låg inkom st h ar så liten skattekraft att inkom sten efter skatt inte sk u lle räcka till för försörjningen helt eller delvis bör befrias från skatt. Vi anser också att det b ör finnas en ventil som ger m öjlighet till extra avdrag för sjukdom skostnader n är sy n n erli­ ga skäl föreligger. E nligt vår up p fattn in g bö r regeringen hösten 1990 lägga fram förslag av inn eb ö rd att de här angivna sy n p u n k te rn a tillgodoses. Sam tidigt bör övervägas h u r reglerna kan fö rändras så att de b lir tilläm pliga också på den som äger sin egen bostad o ch på flerbarnsfam iljer d är en förälder är helt eller delvis hem arbetande.

dels vid m om . 16 hem ställt 16. beträffande extra avdrag att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an ­ dena 21 o ch 22, 1989/90:Sk88, 1989/90:Sk347, 1989/90:Sk385 och 1989/90:Sk413 y rk an d e 3 och regeringens förslag hos rege­ ringen begär förslag till ändrad lagstiftning i e n lig h et med vad som anförs i reservationen.

28. Extra avdrag (m om . 16)

G örel T h u rd in o c h R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: Som vi fra m h åller i res. 2 kan stark k ritik riktas m ot prop o sitio n en s effekter från fö rd e ln in g ssy n p u n k t. D en n a k ritik rik ta r sig m ot k om bi­ n atio n en av sänkta m arg in alsk atter och en rad an d ra ågärder som förslaget in n e h å lle r. E n sådan åtgärd är att slopa det extra avdraget vid invaliditet o ch sju k d o m . S k atte u tred n in g e n (R IN K ) föreslog också att det extra avdraget skul­ le tas bort. Sam tidigt m ark erad es m ycket stark t att d et extra avdraget i så fell m åste ersättas m ed särskilda åtgärder u ta n fö r skattesystem et. I regeringens p ro p o sitio n har sådan uteblivit. E ftersom något förslag om k o m p en seran d e åtgärder inte föreligger bö r förslaget att slopa det extra avdraget inte genom föras.

dels vid m om . 16 hem ställt 16. beträffande extra avdrag att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an ­ d en a 21 o ch 22, 1989/90:Sk88, 1989/90:Sk347, 1989/90:Sk385 och 1989/90:Sk413 y rk an d e 3 och regeringens förslag hos rege­ ringen begär förslag till än d ra d lagstiftning i e n lig h et med vad som anförs i reservationen.

29. Skattereduktion för fackföreningsavgifter (m om . 17)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), G ö re l T h u rd in (c), Hugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp), R olf K enne­ ryd (c) o ch G östa Lyngå (m p ) h ar

dels an fö rt följande: D e förslag som läggs fram i p ro p o sitio n en beträffande feckföreningsavgifter in n e b ä r att d en n u v ara n d e sk a tte re d u k tio n e n som beräknas till 40 % av högst 1 200 kr. än d ras till 20 % av den del av avgiften som inte överstiger 2 500 kr. o m året. Förslaget in n e b ä r alltså en viss begränsning av sk a tte re d u k tio n e n för den som inte h ar en fackföre­ ningsavgift som u p p g år till 2 500 kr. M axim ibeloppet kvarstår i stort sett o fö rä n d ra t på 500 kr. I flera m o tio n er från m , fp, c o ch m p yrkas avslag på p ro p o sitio n e n . M o tio n ärern a begär förslag till slopad skatte-

re d u k tio n för fackföreningsavgift och att avdraget för arbetsgivarnas k ostn ad er för sin o rganisationsverksam het begränsas i m otsvarande m ån. I en m o tio n från s yrkas dessutom att o lik h eten i arbetsgivarnas och arbetstagarnas avdragsrätt för organisationsavgift bö r undanröjas. V än sterp artiet y rk ar d ärem o t i sin p artim o tio n att sk a tte re d u k tio n e n bestäm s till högst 30 % av 2 500 kr. D et är en grundläggande p rin cip i beskattningen att k ostnader för föreningsavgifit m .m . inte skall beaktas. Några bärande skäl för en a n n a n b ed ö m n in g när det gäller fackföreningsavgifter föreligger inte enligt vår m ening. Vi in stäm m er d ärfö r i u p pfattningen att d en nuva­ ran d e sk a tte re d u k tio n e n b ör slopas. S am tidigt bör arbetsgivarnas kost­ n ad e r för deras m otsvarande o rganisationsverksam het begränsas på sätt som angivits i m otio n ern a. R egeringen b ö r hösten 1990 å terk o m m a m ed förslag till de ä n d rin g ­ ar i lagstiftningen som behövs. dels vid m om . 17 hem ställt 17. beträffande skattereduktion fö r fackföreningsavgifter att riksdagen m ed an le d n in g av regeringens förslag o ch m otio­ n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 18, 1989/90:Sk74 y rk an d e 21, 1989/90:Sk89 yrk an d e 2, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 20 och 21, 1989/90:Sk329 och 1989/90:Sk442 y rk an d e 1 sam t m ed avslag på m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 8 o ch 9 hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning i enlig h et m ed vad som anförs i reservationen.

30. Skattereduktion för fackföreningsavgifter (m om . 17)

Lars B äckström (v) har dels an fö rt följande: V än sterp artiet tillstyrker i sin m otion Sk81 att sk a tte re d u k tio n e n för fackföreningsavgifter får b eräknas på ett högsta belopp av 2 500 kr. i e n lig h et m ed vad som föreslås i p ro p o sitio n en . V änsterpartiet föreslår d o ck att re d u k tio n e n bestäm s till 30 % av högst detta belopp. V änster­ partiets förslag är välm otiverat och bör genom föras. dels vid m o m e n t 17 hem ställt 17. beträffande skattereduktion fö r fackföreningsavgifter att riksdagen med a n led n in g av m otion 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 8 och 9 o ch regeringens förslag sam t med avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrkande 18, 1989/90:Sk74 yrk an d e 21, 1989/90: Sk89 y rk an d e 2, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 20 och 21, 1989/90: Sk329 och 1989/90:Sk442 yrkande 1 hos regeringen begär förslag till ä n d ra d lagstiftning i enlighet m ed vad som an fö rs i reserva­ tionen.

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: R iksdagsbeslutet hösten 1989 in n e b ar att avdrag för pensionsförsäkringsprem ie 1990 endast medges för tre fjärdedelar av p rem ien . B o rt­ sett från det o rim lig a i att något som anses avdragsgillt in te skall fa dras av till sitt fulla värde strid e r beslutet m ot den överenskom m else som träffades m ellan riksdagens p a rtie r i sam band med refo rm erin g en av efterlev an d ep en sio n erin g en . E n fö ru tsättn in g för d en n a uppgörelse var att avdragsrätten för p ensionsförsäkringar in te skulle försäm ras. Vi föreslår att p en sionsförsäkringsprem ier skall vara avdragsgilla i sin h elh et även u n d er 1990, vilket in n e b ä r att den särskilda lag som avslogs av riksdagen rö ra n d e avdragsrätten skall upphävas. E nligt vår u p p fattn in g bö r — såsom föreslås i m otion Sk413 y rk a n ­ de 4 i d en n a d el — avdrag för efterlevandeförsäkring k u n n a medges utan begränsningar. V idare b ör en m öjlighet till avdrag ö p p n as för p rem ier för m akes pensionsförsäkring. D ärm e d tillgodoses också syftet med det y rk an d e i d en n a fråga som fram ställs i m otion Sk314. Av flera skäl b ö r m an också — på sätt som föreslås i m o tio n Sk413 — in fö ra en rätt till avdragsgillt pensionssparande i bank. D et förslag som läggs fram i p ro p o sitio n e n b erö r inte de n u angivna frågorna u tan in n e b är att egenföretagare skall få avdrag för pensionsförsäkringsavgiften i förvärvskällan. D etta förslag som överensstäm m er med m otsvarande förslag i m otion Sk454 tillstyrks. dels vid m o m e n t 18 hem ställt 18. beträffande pensionsförsäkringsavgifter a) att riksdagen bifaller p ro p o sitio n e n i d en n a del o ch m otion 1989/90:Sk454 sam t avslår m otion 1989/90:L611 till den del y rk an d e t i m o tio n en inte kan anses tillgodosett, b) att riksdagen m ed bifall till 1989/90:Sk59 y rk an d e 48, 1989/90:Sk402 yrk an d e 6 och 1989/90:Sk403 y rk an d e 5 a n ta r följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1989:1018) om ändring i kom m unalskattelagen

H ärigenom föreskrivs att lagen (1989:1018) o m än d rin g i k o m m u ­ nalskattelagen skall u p p h ö ra att gälla.

c) att riksdagen med an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk314 och 1989/90:Sk413 y rk an d e 4 i d e n n a del hos regeringen begär förslag till ä n d ra d lagstiftning i e n lig h et m ed vad som i övrigt anförs i reservationen.

32. Avdrag för gåvor till allm ännyttiga ändamål (m om . 19)

Kjell Jo hansson (fp) och Leif O lsson (fp) har dels an fö rt följande: I m o tio n e rn a Sk89 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) y rk an d e 9 och Sk312 av Kjell Jo h an sso n m.fl. (fp) yrkas att en avdragsrätt för gåvor till ideella och h u m a n itä ra än d a m å l bör skapas. L ik n an d e regler finns i m ånga an d ra län d er. A vdragsrätten bö r u tfo rm as så att avdrag medges in o m en viss b elo p p sram för gåva från en sk ild person till svenska bistån d so rg an isatio n er och till trossam fund. Y rkande o m en sådan avdragsrätt fram ställs också i m o tio n e rn a Sk346 av Sten Svensson (m ), Sk388 av G ö re l B o h lin (m ), Sk437 av G ö re l B o h lin (m ), Sk375 av Pär G ran sted t och Birgitta H am braeus (c) sam t i m o tio n en Sk389 av Gösta Lyngå och M arian n e S am uelsson (m p) y rk an d e 1. E n ligt vår u p p fattn in g är d et angeläget att ideell v erk sam h et i den n a form främ jas på allt sätt. E n begränsad avdragsrätt för gåvor av detta slag utgör en värdefull stim u lan s till up p o ffrin g ar av d etta slag. Rege­ rin g en bö r d ärfö r skyndsam t lägga fram förslag till de lagändringar som behövs. dels vid m o m e n t 19 hem ställt 19. beträffande avdrag fö r gåvor till allm ännyttiga ändam ål att riksdagen m ed a n le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an ­ de 9, 1989/90:Sk312, 1989/90:Sk346, 1989/90:Sk375, 1989/90: Sk388, 1989/90:Sk389 yrkande 1 o ch 1989/90:Sk437 hos rege­ ringen begär förslag till än d ra d lagstiftning i e n lig h et med vad som anförs i reservationen.

33. Avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål (m om . 19)

G östa Lyngå (m p ) har

d e b anfört följande: I m o tio n Sk389 av G östa Lyngå och M a ria n n e S am uelsson (m p, y rk an d e 1) fram ställs ett yrk an d e av in n e b ö rd att biståndsgåvor till behövande p erso n e r i tredje världen skall k u n n a beaktas vid beskatt­ n ingen genom en begränsad avdragsrätt. E n lig t m o tio n ä re rn a s m ening b ö r avdrag för sådana gåvor k u n n a medges m ed högst 5 000 kr. u n d er fö ru tsättn in g att gåvorna förm edlas genom en o rganisation som har godkänts av u trik esd ep artem en tet. D et ä r angeläget att ideell verksam het i d e n n a form främ jas på allt sätt. E n begränsad avdragsrätt för gåvor av d etta slag som näm ns i m o tio n en utgör en värdefull stim u lan s till dessa uppoffringar. Rege­ rin g en bö r skyndsam t lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

I an d ra m o tio n e r fram ställs yrk an d e o m en allm ä n avdragsrätt för gåvor till allm än n y ttig a än d am ål. Dessa y rk a n d e n tillgodoses delvis genom förslaget i m o tio n Sk389.

dels vid m o m e n t 19 hem ställt 19. beträffande avdrag fö r gåvor till allm ännyttiga ändam ål att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an ­ de 9, 1989/90:Sk312, 1989/90:Sk346, 1989/90:Sk375, 1989/90: Sk388, 1989/90:Sk389 yrk an d e 1 o ch 1989/90:Sk437 hos rege­ ringen begär förslag till ä n d ra d lagstiftning i en lig h et med vad som anförs i reservationen.

34. Gästforskare (m om . 20)

G ö re l T h u rd in o ch R olf K enneryd (båda c) h ar dels anfört följande: I m o tio n Sk71 yrkas avslag på förslaget i p ro p o sitio n e n o m att slopa den skattefrihet som u tlän d sk a gästforskare å tn ju te r för 30 % av lö n en . V idare yrkas i m o tio n Sk96 av O lo f Jo h an sso n m.fl. (c, y rkande 15) ett tillkännagivande av in n e b ö rd a tt det in o m ra m e n för den föreslagna ä n d rin g e n b ö r finnas u try m m e för en generös tilläm p n in g av reglerna. B a k g ru n d en till m o tio n ä re rn a ä r bl.a. att svensk forskning för att hålla hög in te rn a tio n e ll standard m åste bedrivas i nära sam ar­ bete med u tlän d sk a forskare. Redan i dag ä r det svårt att erbjuda gästforskare attrak tiv a arbets- och u tk o m stm ö jlig h eter, o c h an talet gäst­ forskare skulle behöva ö k a väsentligt. D et är angeläget att v illk o re n för gästforskare ä r sådana att det fram står som attrak tiv t att för en tid arb eta i Sverige. M ot d en n a b ak g ru n d in stäm m er vi i u p p fattningen att det in o m ram e n för be­ stäm m elserna bö r finnas u try m m e för en generös tilläm p n in g av bestäm m elser.

dels vid m om ent 20 hem ställt 20. beträffande gästforskare att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk96 yrkande 15 och m ed a n led n in g av m otion 1989/90:Sk71 o ch regeringens förslag som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad som anförts i reservationen.

35. Flyttningskostnader (m om . 21)

G ö re l T h u rd in o ch R olf K enneryd (båda c) har dels anfört följande: I p ro p o sitio n e n föreslås att ersättn in g ar för flyttningskostnader fort­ farande bö r vara u n d an tag n a från beskattning. I m otion Sk96 y rk an d e 12 yrkas ett tillk än n ag iv an d e av u ppfattning­ en att flyttningskostnader bör beskattas. E nligt m o tio n ä re rn a är de

arb etsm ark n ad sp o litisk a skäl som åberopas i pro p o sitio n en inte till­ räckliga för det föreslagna u n d an tag e t från de p rin c ip e r som bör tilläm pas i fråga o m ersättn in g ar av detta slag. Vi in stäm m er i m o tio n ärern as b ed ö m n in g o ch tillstyrker m o tio n en i d e n n a del. dels vid m o m e n t 21 hem ställt 21. beträffande flyttningskostnader att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk96 y rk an d e 12 o ch m ed a n led n in g av regeringens förslag som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som an fö rts i reservationen.

36. Avtalsförsäkringar (m om . 23)

G ö re l T h u rd in o ch R olf K enneryd (båda c) h a r dels an fö rt följande: T rygghetsförsäkringen vid arbetsskada fyller viktiga sociala fu n k tio ­ n e r o ch fö rm å n e rn a som utgår på g ru n d av dessa försäkringar utgår enligt vår m e n in g u n d e r sådana fö rh å lla n d en att en beskattn in g fram ­ står som oskälig m ed tanke på att det rö r sig o m invaliditetsersättningen. M ed hänv isn in g härtill b ö r — som yrkas i m otion Sk81 av Lars W e rn er m.fl. (v, yrk an d e 10) o c h Sk96 av O lo f Johansson m.fl. (c, y rk an d e 11) — det förslag som läggs fram i p ro p o sitio n e n o m en sådan b eskattn in g in te genom föras. R egeringen b ö r hösten 1990 lägga fram förslag till de lagstiftningsåt­ g ärder som behövs för att b ib e h ålla n u v ara n d e o rd n in g i fråga om d e n n a försäkring.

dels vid m o m e n t 23 hem ställt 23. beträffande avtalsförsäkringar att riksdagen med an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 y rk an ­ de 10 o c h 1989/90:Sk96 y rk an d e 11 o ch regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag av d e n inn eb ö rd som anges i reservationen.

37. Avtalsförsäkringar (m om . 23)

Lars B äckström (v) har dels an fö rt följande: A M F -försäkringar h ar tillk o m m it genom avtal m ellan arb e tsm a rk n a­ dens p arte r o c h fyller viktiga fu n k tio n e r. Som fö ru tsättn in g för avtalen gäller att fö rm å n e rn a är skattefria. Som fram hålls i m o tio n Sk81 av Lars W e rn er m.fl. (v, y rk an d e 10) h ar regeringen inte åbero p at tillräck lig a skäl för sitt förslag. E nligt vår m e n in g bör regeringen hösten 1990 lägga fram förslag till de lagstift­ ningsåtgärder som behövs för att b ib e h ålla n u v ara n d e o rd n in g .

dels vid m o m e n t 23 hem ställt 23. beträffande avtalsförsäkringar att riksdagen med a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 y rk a n ­ de 10 o ch 1989/90:Sk96 yrk an d e 11 och regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

38. Skadestånd (m om . 24)

Lars B äckström (v) och G östa Lyngå (m p ) har dels anfört följande: Som anförs i m otion Sk355 av Lars W ern er m.fl. (v) bör skadestånd enligt lagen o m anställningsskydd skattebefrias eftersom den ersättning som utgår i dessa fall kan likställas m ed ideell skada. Ä ven i m otion Sk384 av A n n a H o rn af R antzien (m p ) yrkas att ersättn in g för ideell skada skattebefrias. Vi in stäm m er i att en u ttrycklig regel av d e n n a in n e b ö rd behövs. Sam tidigt vill vi fram h ålla att en ersättn in g av detta slag redan enligt gällande regler går fri från beskattning om det står k la rt att den inte har något sam band m ed m ottagarens tjänst eller något an n a t lik n a n d e förhållande. R egeringen bö r hösten 1990 lägga fram förslag till den lagändring som behövs. dels vid m o m e n t 24 hem ställt 24. beträffande skadestånd att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk355 och 1989/90:Sk384 hos regeringen begär förslag av d en inn eb ö rd som anges i reservationen.

39. Stipendier (m om. 25)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m) h ar dels anfört följande: B eträffande fackliga stip en d ier infördes en tillfällig avdragsrätt vid 1984 års taxering. D etta avdrag har sedan p erm anentats. I prop o sitio ­ n en an fö r m an att frågan om h u r den skattem ässiga behan d lin g en av stip en d ie r skall utform as bör anstå tills stiftelse- o ch föreningsskattek o m m ittén s b etän k a n d e i d e n n a del beretts. Som fram hålls i m otion Sk364 av Ewy M öller och B ertil D anielsson (m ) in n e b är lagstiftningen att fackföreningsrörelsen kan läm na fö rtroendevalda skattefri ersätt­ ning för fö rlo rad arbetsförtjänst i sam band med kursdeltagande. Det finns ingen rim lig an led n in g att fö rm ån sb eh an d la fackliga stip en d ier vid beskattningen. S kattefrihet för sådana stip en d ie r strid e r m ot lag­ stiftningens g ru n d e r och åsidosätter elem e n tä ra rättvisekrav. Vi in stäm m er i m o tio n ärern as förslag att skattefriheten för dessa stip en d ie r bö r u p p h ö ra i o ch med 1992 års taxering. Regeringen bör hösten 1990 lägga fram förslag till de lagstiftningsåtgärder som behövs.

dels vid m o m en t 25 hem ställt 25. beträffande stipendier att riksdagen m ed an le d n in g av m otion 1989/90:Sk364 hos rege­ ringen begär förslag av d en in n e b ö rd som anges i reservationen.

40. Personalvård (m om . 26)

G östa Lyngå (m p) har dels anfört följande: Av hälsopolitiska skäl bö r m a n införa en rätt till avdrag för person­ liga utgifter i sam b an d m ed o lik a hälsobefräm jande och sjukdom sförebyggande aktiviteter. G en o m att införa en sådan avdragsrätt kan m an m inska belastningen på sam hällets sjukvårdsapparat. Ä ven företagen bö r på olika sätt stim u leras till att ge fö rutsättningar för trä n in g genom att tillh an d a h ålla h an d led a re o ch iordningställa de lokaler som behövs. Jag anser att riksdagen bör begära en u tred n in g som skall ge förslag till k o n k reta regler för dessa stim ulansåtgärder. Jag tillstyrker bifall till m otion Sk316.

dels vid m o m en t 26 hem ställt 26. beträffande personalvård att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk316 och med avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del hos regeringen begär u tre d n in g o ch förslag i enlig h et med vad ovan anförts.

41. Kostförmån (m om. 27)

Bo L undgren (m ), G ö re l T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-Gösta Svenson (m ) och R olf H enneryd (c) har dels anfört följande: Förslaget att ta ut sociala avgifter på k o stförm åner kan — som anförs i m o tio n ern a Sk51 och Sk77 — kritiseras av flera skäl. Att b etrakta en kostförm ån som sju k p e n n in g g ru n d a n d e inkom st får snedv­ rid an d e effekter, o ch en avgiftsbeläggning m otverkar m ångåriga strä­ vanden hos hälsovårdande m yndigheter och hos enskilda arbetsgivare att förbättra svenska folkets kostvanor. E ffekterna av förslaget kan bli sa m hällsekonom iskt dyrbara att rep a re ra i efterhand. Vi in stäm m er i m o tio n ärern as u p p fattn in g att förslaget i p ro p o sitio n e n in te bö r ge­ nom föras. dels vid m o m en t 27 hem ställt 27. beträffande kostförm ån att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk51 och 1989/90:Sk77 o ch p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk52, 1989/90:Sk74 y rk an d e 16 och 1989/90:Sk449 i d e n n a del hos regeringen begär förslag till nya regler för kostförm ån i enlighet m ed vad ovan anförts.

42. Kostförmån (m om . 27)

Vid avslag på reservation 10

Lars B äckström (v) har

dels anfört följande: V än sterp artiet h ar i m o tio n Sk81 redovisat att v än sterpartiet kan godta p ro p o sitio n e n s förslag o m sk ärp t b eskattning av m åltidssubven­ tio n e r u n d e r fö ru tsättn in g att v än sterpartiets förslag till skatteskalor och finansiering g o dkänns av riksdagen. O m detta ej sker y rk ar v än sterpartiet att p ro p o sitio n e n i d e n n a del avslås. V änsterpartiet kan således i p rin cip godta en sk ä rp t beskattning av m åltidssubventioner. Vi är m edvetna om att sk ä rp n in g e n kan m edföra oläg en h eter, bl.a. risk för ett säm re kosthåll u n d e r arbetsdagen. Bas­ bred d n in g en kan d o ck ses som ett led i m ålsättningen om en m er likform ig beskattning av in k o m ster, och ett bidrag till finansieringen av en rättvis skattereform . D etta förutsätter att bred d n in g en sätts in i ett fördelningspolitiskt sam m anhang. U n d er b e re d n in g en h ar utskottet e rh å llit uppgifter som pekar på att b asbreddningen ger väsentligt stö rre in tä k te r än vad som förutsätts i p ro p o sitio n en . D etta sk ap ar u try m m e för att ge en viss fortsatt skattesubv en tio n för fö rm å n av lu n c h eller m iddag. D et b ör övervägas om d en n a su b v en tio n skall ske genom att m åltid ssu b v en tio n er inte beläggs med sociala avgifter. Vad gäller pedagogiska m å ltid e r så talar övervä­ gande skäl för att dessa inte upptas till beskattning. Riksdagen b ö r ge regeringen till k än n a vad som ovan anförts i reservationen.

dels vid m om . 27 hem ställt 27. beträffande kostförm ån att riksdagen m ed a n led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del o ch m ed an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk51, 1989/90: Sk77, 1989/90:Sk52, 1989/90:Sk74 y rk an d e 16, och 1989/90: Sk449 i d en n a del, hos regeringen begär förslag till nya regler för kostförm ån i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

43. Kostförmån (m om . 27)

G östa Lyngå (m p ) har dels an fö rt följande: Jag delar m p -m o tio n ären s up p fattn in g att den skattefria lyxbetonade k o n su m tio n en i sam band m ed bl.a. rep rese n tatio n — på bekostnad av an d ra skattebetalare — är stötande, särskilt m ed ta n k e på de eftersatta behoven in o m skolan o ch an d ra o m råd e n av sam hällslivet. Riksdagen b ö r därfö r hos regeringen begära en o m p rö v n in g av skattebestäm m elserna beträffande bl.a. rep resen tatio n sm åltid er. M ed det anförda till­ styrker jag bifall till m o tio n Sk449 (m p ) i d en n a del. V idare vill jag liksom m p -m o tio n ä re rn a bak o m m o tio n Sk74 fram ­ hålla att pedagogiska m åltid er för personal in o m skola och b a rn o m ­ sorg ofta h ar ett pedagogiskt värde m en in n e b ä r sam tidigt inte sällan

en u p p offring för d en enskilde genom att ho n eller han inte får den m atro o ch inte h eller d en kvalité på m aten som a n n a rs är n o rm a l. Jag b iträ d er d ä rfö r m iljö p artie t de grönas krav att fö rm å n av fri e lle r delvis fri kost i form av s.k. pedagogiska m åltid er in te skall tas u p p till beskattning. R egeringen bör å te rk o m m a m ed förslag på d en n a p u n k t. dels vid m o m e n t 27 hem ställt 27. beträffande kostförm ån att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk74 y rk a n ­ de 16 o ch 1989/90:Sk449 i d e n n a del o ch p ro p o sitio n e n i d en n a d el o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk51, 1989/90:Sk52 o ch 1989/90:Sk77 hos regeringen begär förslag o m nya beskatt­ ningsregler för k ostförm ån i enlig h et m ed vad ovan anförts.

44. Reseförm åner (m om . 28)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) h a r

dels an fö rt följande: N är det gäller skattefrih eten för resefö rm ån er b ö r enligt vår m en in g hänsyn tas till att dessa åtm in sto n e i viss u tsträ ck n in g utgör sedvanliga p erso n a lrab atter, som t.ex. in o m SAS. E nligt vår u p p fattn in g b ö r de helt fria reso rn a även i fortsättningen vara skattefria o m de har k ara k tär av sedvanlig perso n alrab att. B eskattning av värdet av övriga resor b ör em ellertid ske, m en m ed hänsyn tagen till de stark a restrik ­ tio n e r som o m g ä rd a r resorna, t.ex. att de företas på s.k. "stand by­ basis" m ed företräde till betalande passagerare o c h d ärfö r ib lan d långa vän tetid er vid anslutningsflyg. Vad gäller p e n sio n ä re r som k an antas ha in tjän at sina fö rm å n e r tidigare b ö r ingen b eskattning alls ske. R egeringen bö r snarast lägga fram förslag o m detta. Vi tillsty rk er således m o tio n Sk59 i d en n a del. dels vid m o m e n t 28 hem ställt 28. beträffande reseförmåner att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 11 o ch m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del hos regeringen begär förslag till nya regler för b eskattning av reseför­ m å n er i en lig h et m ed vad ovan anförts.

45. Reseförm åner (m om . 28)

Lars B äckström (v) h ar

dels an fö rt följande: N är det gäller skattefrih eten för rese fö rm å n er b ö r enligt m in m en in g hänsyn tas till att dessa åtm in sto n e i viss u tsträ ck n in g utgör sedvanliga p erso n a lrab atter, som t.ex. in o m SJ. E nligt m in up p fattn in g b ö r fria resor k u n n a vara skattefria även i fortsättningen o m de har k a ra k tä r av sedvanlig p e rso n a lrab att till ett ej avsevärt belopp. B eskattning av värdet av övriga resor b ö r e m ellertid ske, m en m ed hänsyn tagen till

de re strik tio n e r som o m g ä rd a r resorna. Vad gäller p e n sio n ä re r som kan antas ha in tjänat sina fö rm å n e r tidigare bör ingen beskattning ske. R egeringen b ö r snarast lägga fram förslag om detta. dels vid m om . 28 hem ställt 28. beträffande reseförmåner att riksdagen m ed an le d n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 11 hos regeringen begär förslag till nya regler för beskattning av resefö rm ån er i e n lig h et m ed vad ovan anförts.

46. Bilförmån (m om . 29)

Bo L u n d g re n , Hugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: D en sch ab lo n iserin g som n u m e ra införts för beskattning av fö rm å n av fri bil är p rin c ip ie llt felaktig o ch in n e b är bl.a. att det h ar blivit fö rm ånligt m ed tjänstebil för d en som k ö r m ycket privat och fö rm å n ­ ligt m ed p rivat bil för den som k ö r m ycket i tjänsten. Vi fö ro rd a r därfö r, i lik h e t med m o tio n ä re rn a b ak o m m otion Sk59, en återgång till de regler som gällde före 1986 års beslut. F ö rm å n av fri bil b ör således beskattas med hänsyn till det faktiska värdet av d e n n a fö rm ån . Vi tillsty rk er således m o tio n Sk59 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 29 hem ställt 29. beträffande bilförm ån att riksdagen m ed an le d n in g av 1989/90:Sk59 y rk an d e 10 o ch p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och m ed avslag på m o tio ­ n e rn a 1989/90:Sk74 y rk an d e 15, 1989/90:Sk96 y rk an d e 8, 1989/90:Sk330 y rk an d e n a 1—4, 1989/90:Sk341 y rk an d e 4, 1989/90:Sk356, 1989/90:Sk371, 1989/90:Sk392 y rk an d e 5 o ch 1989/90:Sk440 y rk an d e n a 3 o ch 6 hos regeringen begär nytt förslag om beskattningsregler i fråga om fö rm å n av fri bil i enlig h et m ed vad ovan anförts.

47. Bilförmån (m om . 29)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: Vi in stäm m er i k ritik e n m ot förslaget i p ro p o sitio n en som in n e b ä r att stora bilar k o m m e r att få en lägre beskattning än m in d re . D etta anser vi felaktigt från m iljö p o litisk synvinkel. D et kan också m öjligen k o m m a att betraktas som ett h an d e lsh in d er. Vi föreslår d ärfö r, i lik h e t m ed m o tio n ä re rn a bak o m m otion Sk96, en lösning enligt d e n av RIN K och M IA förordade m odellen, dvs. en helt p ro p o rtio n e ll b eskatt­ ning i fö rh å lla n d e till nybilspriset. Som skattesatser föreslår vi 40 % av nybilspriset för bilar ej ä ld re än tre å r och 35 % av b ila r äld re än tre

år. I övrigt bö r de regler som i dag tilläm pas för b ilfö rm ån gälla även 1 9 8 9 /9 0 :S k U 3 0 fortsättningsvis. R egeringen b ö r å te rk o m m a m ed förslag på d en n a p u n k t. Vi tillsty rk er således m o tio n Sk96 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 29 hem ställt 29. beträffande bilförm ån att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk96 y rk an d e 8 o c h p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del o ch med avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 10, 1989/90:Sk74 y rk an d e 15, 1989/90:Sk330 y rk an d e n a 1 - 4 , 1989/90:Sk341 y rk an d e 4, 1989/90:Sk356, 1989/90:Sk371, 1989/90:Sk392 yrk an d e 5 och 1989/90:Sk440 y rk a n d e n a 3 o ch 6 hos regeringen begär nytt förslag om beskattningsregler i fråga o m fö rm å n av fri bil i e n lig h et m ed vad ovan anförts.

48. Bilförmån (m om . 29)

G östa Lyngå (m p ) h ar

dels an fö rt följande: R egeringens förslag o m differentierad förm ån sb esk attn in g in n e b är att b illigare bilar beskattas p ro c e n tu e llt h ård a re än dy rare, ofta större och m er b rän sleslu k an d e bilar. D etta ä r från m iljö sy n p u n k t helt felaktigt o c h kan endast uppfattas som ett förtäckt k o n k u rre n sstö d till svensk b ilp ro d u k tio n . Vi avvisar d ärfö r p ro p o sitio n e n s förslag på den h är p u n k te n och föreslår i stället att förm ånsvärdet av fri bil som inte ä r ä ld re än tre å r sätts till 40 % av nybilspriset. F ö r äld re fö rm ån sb ilar sätts procentsatsen ned m ed 2 % per år. Vi föreslår också att en förnyad översyn görs av hela tjänstebilssystem et o ch av beskattningen av tjänstebilar. Syftet m ed översynen bör vara a tt finna fo rm e r för v ärd e rin g av b ilfö rm ån som ä r rik tig från m iljö sy n p u n k t. O m detta visar sig svårt av sk attetek n isk a skäl b ö r det övervägas o m system et m ed tjänstebilar i stället kraftigt kan begränsas. Med det anförda tillsty rk er vi m otion Sk74 i d e n n a del.

dels vid m o m e n t 29 hem ställt 29. beträffande bilförm ån att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk74 y rk an d e 15 o c h p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 10, 1989/90:Sk96 y rk an d e 8, 1989/90:Sk330 y rk a n d e n a 1 - 4 , 1989/90:Sk341 y rk a n d e 4, 1989/90:Sk356, 1989/90:Sk371, 1989/90:Sk392 y rk an d e 5 och 1989/90:Sk440 y rk an d e n a 3 o ch 6 hos regeringen begär nytt förslag om beskattningsregler i fråga o m fö rm å n av fri bil i en lig h et med vad ovan anförts.

16 Riksdagen 1989190. 6 sam i. N r 30

49. Vinstandelssystem m.m. (m om . 30)

Bo L u n d g ren (m ), Kjell Johansson (fp), G ö rel T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp) o c h Rolf K enneryd (c) har dels an fö rt följande: Av skäl som fram går av m-, fp- o ch c-led am ö tern as avvikande m ening till socialförsäkringsutskottets y ttran d e till skatteutskottet anser vi att m an b ör satsa på en utveckling av "andel-i-vinst-system et" och inte m otverka en sådan genom att ta ut socialavgifter på b idrag till vinstandelssystem en. Med an led n in g av m o tio n e rn a Sk89 o ch Sf207 avstyrker vi således prop o sitio n en i d e n n a del. Riksdagen bö r begära förslag o m att slopa avgiftsskyldigheten på bidrag till vinstandelsstiftelser. H ärm ed får även m otion Sk415 anses tillgodosedd. dels vid m o m e n t 30 hem ställt 30. beträffande vinstandelssystem m .m . att riksdagen m ed anledning av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an d e 3, 1989/90:Sf207 och 1989/90:Sk415 o ch m ed avslag på 1989/90:Sk309 hos regeringen begär nytt förslag om slopad avgiftsskyidighet på bidrag till vinstandelsstiftelser i enlighet m ed vad ovan anförts.

50. 600-kronorsregeln m.m., idrottsrörelsen (m om . 32)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: Vi vill inte m edverka till en sådan fö rsäm rin g av v illk o ren för idrottsrörelsen som förslaget i p ro p o sitio n e n in n e b ä r i form av ökad b yråkrati o ch ök ad e kostnader. N uvarande regler o m skattefrihet bör d ärför bibehållas. Vi vill vidare fram hålla behovet av en u p p rä k n in g av sc hablonavdra­ get för idrottsutövare. D en n u varande beloppsgränsen, 3 000 kr., har gällt sedan 1981 års taxering och ä r u p p e n b a rt n u m e ra alltför låg. Vi fö ro rd ar i e n lig h et med vad som föreslås i m o tio n Sk379 (m ) att schablonavdraget höjs till 5 000 kr. fr.o.m . i år. Vi vill slutligen åte rk o m m a till sk a tte p ro b le m e n för vissa e litid ro tts­ m än som u n d e r några få verksam m a år e rh å lle r m ycket höga inkom s­ ter vilket inte sällan leder till att de bosätter sig i ett a n n a t land. Vi anser att m an därvid närm are bör pröva en m öjlighet att fördela sådana in k o m ster u n d e r en längre tidsperiod, t.ex. genom ett sam lingsk onto som k u n d e disponeras o ch beskattas på ungefär sam m a sätt som de s.k. skogskontona eller genom att ett försäkringssystem införs som kan tillgodose d et ak tu ella behovet av resu ltatu tjäm n in g . Med d et anfö rd a tillsty rk er vi m o tio n e rn a Sk59 o ch Sk379 i b erö rd a delar. Ä ven syftet m ed m otion Sk53 S r i väsentliga d elar anses tillgodosett.

dels vid m o m e n t 32 hem ställt 32. beträffande 600-kronorsregeln m .m ., idrottsrörelsen att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk a n ­ de 13, 1989/90:Sk379 y rk a n d e n a 4 o ch 5 o ch p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m o tio n e rn a 1989/90:Sk98 y rk a n d e ­ na 3 och 4, 1989/90:Sk70, 1989/90:Sf350 och 1989/90:Sk447 y rk a n d e n a 1 o ch 3 och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk53 y rk a n d e n a 3—5, 1989/90:Sk96 y rk an d e 10, 1989/90:Skl21 y rk a n ­ d en a 1 och 2, 1989/90:Sk404 o ch 1989/90:Sk637 y rk an d e 2 hos regeringen begär nytt förslag i e n lig h et m ed vad ovan anförts.

51. 600-kronorsregeln m.m., idrottsrörelsen (m om . 32)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har

dels an fö rt följande: Av skäl som åberopats av bl.a. c-led am ö tern a i en avvikande m ening till k u ltu ru tsk o tte ts y ttran d e till skatteu tsk o ttet föreslår vi att gränsen för sk a tte p lik t för tävlingsvinster b ö r gå vid 0,03 basbelopp. D etta in n e b är, m ed nu gällande basbelopp, att vinster om ett sam m anlagt värde o m ca 900 kr. b lir skattefria. D ärm ed tillsty rk er vi c-m o tio n en Sk96 i d e n n a del. Vi m otsätter oss också förslaget att ta ut socialavgif­ ter på alla belopp ö v er 1 000 kr. S om föreslås i c e n te rm o tio n e n Sk98 yrk an d e 3 bö r socialavgifter tas ut först för ersä ttn in g a r över ett halvt basbelopp. K o n trolluppgift skall ej h e lle r behöva läm nas på p riser vilkas värde ej överstiger 1 000 kr. (y rk a n d e 4). Ä ven syftet m ed av övriga företräd are för ce n te rp a rtiet väckta m o tio n er får anses tillgodo­ sett. dels vid m o m e n t 32 hem ställt 32. beträffande 600-kronorsregeln m .m ., idrottsrörelsen att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk96 y rk an d e 10 o ch p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m o tio n ern a 1989/90:Sk98 y rk an d e n a 3 o ch 4, 1989/90:Sk70, 1989/90:Sf350 o ch 1989/90:Sk447 y rk an d e n a 1 o ch 3 och m ed avslag på m o tio ­ n e rn a 1989/90:Sk53 y rk an d e n a 3 —5, 1989/90:Sk59 y rk an d e 13, 1989/90:Skl21 y rk an d e n a 1 o c h 2, 1989/90:Sk379 y rk a n d e n a 4 och 5, 1989/90:Sk404 o ch 1989/90:Sk637 y rk an d e 2 hos regering­ en begär nytt förslag i enlighet m ed vad ovan anförts.

52. Ö kade levnadskostnader (m om . 33)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h a r dels an fö rt följande: Vi d elar de p rin cip iella u tg ån g sp u n k ter för en fram tida traktam entsb eskattning som ligger till gru n d för förslaget i p ro p o sitio n e n . Alla tra k ta m e n te n bör således bli sk a ttepliktiga och avdrag m edges för

faktisk fördyring av levnadskostnaderna. Vi godtar också de avdragsbelopp sorn föreslås i p ro p o sitio n e n , m en riksdagen b ör enligt vår m en in g uttala att beloppen bör räknas u p p i takt m ed p e n n in g v ärd e­ försäm ringen. D etta in n eb är att vi tillsty rk er m o tio n Sk59 (m ) i d en n a del. dels vid m o m en t 33 hem ställt 33. beträffande ökade levnadskostnader att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk59 yrk an d e 15, m ed an led n in g av prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch och m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk418 och 1989/90:Sk449 i d e n n a del som sin m ening ger regeringen till kän n a vad ovan anförts angående en u p p rä k n in g av avdragen.

53. Ö kade levnadskostnader (m om . 33)

G östa Lyngå (m p) har dels an fö rt följande: U töver vad som anförts ovan i en särskild reservation d elar jag m p-m o tio n ären s uppfattn in g att den skattefria lyxbetonade k o n su m tio ­ nen i sam band med bl.a. k u rser, konferenser, tjänsteresor o ch an d ra u p p d rag i tjänsten — på bekostnad av an d ra skattebetalare — är stötande, särskilt med tanke på de eftersatta behoven in o m skolan och an d ra o m råd e n av sam hällslivet. Riksdagen b ör d ärfö r hos regeringen begära en o m p rö v n in g av skattebestäm m elserna beträffande bl.a. natt­ trak tam e n ten och vissa konferenser. Med det an fö rd a tillsty rk er jag bifall till m otion Sk449 (m p ) i d e n n a del.

dels vid m om ent 33 hem ställt 33. beträffande ökade levnadskostnader att riksdagen med an led n in g av m otion 1989/90:Sk449 i den n a del och p roposition 1989/90:110 i d en n a del och m ed avslag på m otio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e 15 och 1989/90:Sk418 hos regeringen begär en o m p rö v n in g av sk attereglerna i enlighet med vad ovan förordats.

54. Bilkostnader i tjänsten (m om. 34)

Bo L undgren, Hugo H egeland och K arl-Gösta Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: Vi föreslår att tidigare gällande regler för avdrag för resa m ed egen bil i tjänsten återinförs så till vida att den faktiska kostnaden alltid skall vara avdragsgill. Nya sch ab lo n b elo p p bö r på sedvanligt sätt fest­ ställas i förhandlingar med hänsyn till de ökade kostnader som u p p ­ kom m it. Med det anförda tillstyrker vi m o tio n Sk59 i d e n n a del.

dels vid m o m e n t 34 hem ställt: 34. beträffande bilkostnader i tjänsten att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk59 yrkande 47, med a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk310, 1989/90:Sk403 yr­ kan d e 4, 1989/90:Sk357, 1989/90:Sk341 y rk an d e 3, 1989/90: Sk360, 1989/90:Sk440 yrk an d e 4, 1989/90:Sk450 y rk an d e 1, 1989/90:Sk363 o ch 1989/90:Sk441 yrk an d e 2 o ch med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk434 y rk an d e 2, 1989/90:Sk96 y rk an d e 9, 1989/90:Sk95 y rk a n d e n a 4 o ch 7, 1989/90:Sk344 y rk an d e n a 1 och 2, 1989/90:Sk382, 1989/90:Sk323 y rk an d e 1 och 1989/90: Sk438 hos regeringen begär förslag o m återin fö rd rätt till avdrag för faktiska k ostnader i enlig h et m ed vad ovan anförts.

55. Bilkostnader i tjänsten (m om . 34)

G ö rel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: Vi anser att beslutet hösten 1989 om begränsningen i avdraget för resa m ed egen bil i tjänsten bö r rivas upp. B eslutet h ar m edfört pro b lem för både arbetsgivare och arbetstagare, k o m m u n e rn a s kostna­ d e r för t.ex. hem tjänsten h a r ök at kraftigt. H ärtill k o m m e r köp av nya b ilar, leasing och investeringar i p arkeringsplatser etc. D et är viktigt att effekten av reglerna analyseras för att de sam hällsekonom iska kostna­ d e rn a skall k u n n a m inim eras. M öjligheterna att fa avdrag för egen bil i tjänsten ä r viktig för m ånga y rk esg ru p p er, t.ex. distriktssköterskor, h em sam arite r, la n tbrevbärare m.fl. E n b ättre balans m ellan bilförm ån o ch egen bil i tjänsten bö r eftersträvas. Vad avser avdraget för egen bil i tjänsten an ser vi att de verkliga k ostnaderna bö r få d ras av. Sam tidigt b ö r en sch ab lo n finnas som m edger avdrag m ed 15 kr. p er mil. M ed det anförda tillsty rk er vi m o tio n ern a Sk434, Sk96 och Sk95 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 34 hem ställt 34. beträffande bilkostnader i tjänsten att riksdagen m ed bifall till m o tio n ern a 1989/90:Sk434 yrk an d e 2, 1989/90:Sk96 yrk an d e 9 och 1989/90:Sk95 y rk an d e n a 4 o ch 7, med an led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk344 y rk an d e n a 1 och 2, 1989/90:Sk323 yrk an d e 1 o ch 1989/90:Sk438 och m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 yrk an d e 47, 1989/90:Sk382, 1989/90:Sk310, 1989/90:Sk403 yrk an d e 4, 1989/90:Sk357, 1989/90:Sk341 y rkande 3, 1989/90:Sk360, 1989/90:Sk440 yrk an d e 4, 1989/90:Sk450 y rk an d e 1, 1989/90:Sk363 o ch 1989/90:Sk441 y rk an d e 2 hos regeringen begär förslag i e n lig h et med vad ovan anförts.

56. Bilresor till och från arbetsplatsen (m om . 35)

Bo L undgren, H ugo H egeland o c h K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: D et belopp som medges för avdrag för resor till o ch från arb etet har legat stilla u n d e r flera år. S am tidigt h ar regeringen, ofta m ed stöd av an d ra p artier m en m ed m otstånd från m o d e ra ta sam lingspartiet, höjt kostnaderna för bilism en kraftigt. D et är därfö r rim ligt att n u se över dessa bestäm m elser så att avdragsbeloppet anpassas till k o stnadsutvecklingen. R egeringen bör å terk o m m a till riksdagen m ed förslag som kan träda i kraft d en 1 ja n u a ri 1991. F ör fö räld rar som i sam band m ed sin resa till arbetet m åste läm na respektive häm ta b a rn på daghem elle r i a n n a n form av b arnom sorg bör det vara d en totala restiden som ligger till g ru n d för b erä k n in g av tidsvinsten. R eglerna för tid sv instberäkning b ö r utform as m ed hänsyn härtill. Med det an fö rd a tillsty rk er vi m o tio n e rn a Sk59 o ch Sk440 i d en n a del. dels vid m o m en t 35 hem ställt 35. beträffande bilresor till och från arbetsplatsen att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrk an d e 12 och 1989/90:Sk440 y rk an d e 5, m ed a n le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk440 yrk an d en a 1, 2 o ch 5 o ch 1989/90:Sk413 yrk an d e 2 och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk74 y rk an d e 18, 1989/90:Sk96 yrkande 16, 1989/90:Sk315, 1989/90:Sk322, 1989/90:Sk345, 1989/90:Sk325 o ch 1989/90:Sk392 y rk an d e 6 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts beträf­ fande avdragsbeloppen för b ilresor m .m .

57. Bilresor till och från arbetsplatsen (morn. 35)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: De s.k. reseavdragen är av sto r betydelse för en d ecentraliserad sa m h ällsstru k tu r m ed en levande landsbygd. A vdraget är också fördelningspolitiskt betydelsefullt eftersom b efolkningen på landsbygden i g eno m sn itt h a r lägre inkom st än i övriga län. D ärm ed får dessa också ett m in d re utbyte av m arg in alsk attesän k n in g arn a i sam band m ed skat­ tereform en. F ö r m ånga m ä n n isk o r finns ingen utbyggd kollektivtrafik och således inga altern ativ till bilresa till arbetet. D en sam lade a lte rn a ­ tivkostnaden för att delta i förvärvsarbetet får inte bli så hög att m ä n n isk o r gynnas e k o n o m isk t då de ä r h em m a från arbetet. Vi anser att beslutet om m om s på energi skall rivas u p p . Skulle ändå n u v ara n d e regler kvarstå y rk a r vi att avdraget för resa m ed bil till och från arbetet höjs till 15 k r Vmil o b ero e n d e av körsträcka. A vdrag för övriga fortskaffningsm edel höjs i p aritet m ed bilavdraget.

Likaväl som avdrag får göras för resa till och från arbetsplatsen borde det för att u n d erlä tta för sm å b arn sfö rä ld rarn a vara m öjligt för dem att få rä k n a in lä m n an d e och h ä m tn in g av b arn i i barnom sorgen i sin arbetsresa vid b erä k n in g av reskostnad o ch restid. D et är ju inte m öjligt för alla att få daghem splats e lle r m otsvarande i n ärh eten av sin bostad, och eftersom b arn tillsy n är en fö ru tsättn in g för att sm åbarns­ fö räld rarn a skall k u n n a ha ett förvärvsarbete u ta n fö r hem m et och d ärm ed få en arb etsin k o m st ä r det befogat att utö k a rätten till reseav­ drag på d etta sätt. Vi anser a tt riksdagen b ö r begära förslag av regeringen med angiven in rik tn in g o ch tillsty rk er d ärfö r m o tio n e rn a Sk96, Sk322 och Sk345 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 35 hem ställt 35. beträffande bilresor till och frå n arbetsplatsen att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 yrkande 16, 1989/90:Sk322 o ch 1989/90:Sk345, m ed an led n in g av m otion 1989/90:Sk315 och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y r­ kande 12, 1989/90:Sk74 yrk an d e 18, 1989/90:Sk440 y rkandena 1, 2 och 5, 1989/90:Sk413 y rk an d e 2, 1989/90:Sk325 och 1989/90: Sk392 y rk an d e 6 hos regeringen begär förslag om nya regler för avdrag för b ilresor i enlig h et m ed vad ovan anförts.

58. Bilresor till och från arbetsplatsen (m om. 35)

Lars B äckström (v) har dels an fö rt följande: De s.k. reseavdragen är av stor betydelse för m ånga m än n isk o r med lägre in k o m ster, och avdraget har även en betydande regionalpolitisk betydelse. D et var d ärfö r värdefullt att regeringen tvangs backa från sina u rsp ru n g sta n k a r på d e n n a p u n k t. Det kan vidare övervägas om reseavdragen bö r höjas i vissa regioner där avstånden ä r stora och m öjligheterna att bygga u p p en väl funge­ rande k ollektivtrafik ä r begränsade. R eglerna borde även om möjligt utform as så att sam åk n in g främjas. Likaväl som avdrag får göras för resa till och från arbetsplatsen borde det för att u n d erlä tta för sm å b arn sfö rä ld rarn a vara m öjligt för dem att få rä k n a in lä m n an d e och h ä m tn in g av b arn i i barnom sorgen i sin arbetsresa vid b erä k n in g av reskostnad o ch restid. Det är ju inte m öjligt för alla att få daghem splats e lle r m otsvarande i närheten av sin bostad och eftersom barntillsyn är en fö ru tsättn in g för att sm åbarnsför­ ä ld ra rn a skall k u n n a ha ett förvärvsarbete u ta n fö r hem m et och d ä r­ med få en arb etsin k o m st ä r det befogat att u tö k a rätten till reseavdrag på detta sätt. Jag anser att riksdagen bö r begära förslag av regeringen med angiven in rik tn in g o ch tillsty rk er d ärfö r m o tio n e rn a Sk322 och Sk345 i d en n a del.

dels vid m o m e n t 35 h em ställt 35. beträffande bilresor till och från arbetsplatsen att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk322 och 1989/90:Sk345, sam t m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk325 och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk315, 1989/90:Sk96 y rkande 16, 1989/90:Sk59 yrk an d e 12, 1989/90:Sk74 y rk an d e 18, 1989/90:Sk440 y rk a n d e n a 1, 2 och 5, 1989/90:Sk413 y rk an d e 2, o ch 1989/90:Sk392 y rk a n d e 6 hos regeringen begär förslag om nya regler för avdrag för b ilresor i enlig h et m ed vad ovan anförts.

59. Bilresor till och från arbetsplatsen (m om . 35)

G östa Lyngå (m p ) har

dels an fö rt följande: Avdraget för resor till o ch från arbetet bö r p rim ä rt anpassas efter önskem ålet att in te u p p m u n tra b ilresor i täto rter. A vdraget b ö r knytas till person sn a ra re än till fortskaffningsm edel o ch d ärig en o m u p p ­ m u n tra till a n v ä n d n in g av a llm ä n n a k o m m u n ik atio n sm ed e l o ch samåk n in g i högre grad än det n u v ara n d e avdraget. Med hänsyn till att en stor del av sk atteförvaltningens o ch skattedom stolarnas arbete går åt till att pröva bl.a. tvåtim m arsreg eln i det nuvarade avdraget bö r en ny regel vara u tform ad så att d en in n e b ä r en adm in istrativ fö re n k lin g och ger b erö rd a m yn d ig h eter m ö jlig h eter att k o n ce n trera sig på viktigare uppgifter. M ot b akgrund av det an fö rd a b iträ d er jag m iljö p artiet de grönas förslag att m inim iavståndet för avdrag skall vara 1,5 m il e n k e l resa. Ä r avståndet längre bö r d en skattskyldige ha rätt till avdrag m ed 8 kr. per m il o b ero e n d e av vilket fortskaffningsm edel h an i verkligheten använt. Vidare bö r ett avdragstak på 30 000 kr. införas. Jag anser att riksdagen b ö r hos regeringen begära förslag i enlig h et med det anförda. Jag tillsty rk er således m iljö p artiet de grönas m otion Sk74 i d e n n a del o c h avstyrker övriga n u b ehandlade m o tio n sy rk a n ­ den.

dels vid m o m e n t 35 hem ställt 35. beträffande bilresor till och från arbetsplatsen att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk74 y rk an d e 18, m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk392 yrk an d e 6 o c h med avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 12, 1989/90:Sk96 y rk an d e 16, 1989/90:Sk315, 1989/90:Sk440 y rk an d e n a 1, 2 o ch 5, 1989/90:Sk322, 1989/90:Sk345, 1989/90:Sk413 y rk an d e 2 och 1989/90:Sk325 hos regeringen begär förslag till nya regler för avdrag för reso r till o c h från arbetet i enlig h et m ed vad ovan anförts.

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: Vi in stäm m er i p rin cip i p ro p o sitio n e n s förslag att g ru ndavdrag inte skall medges från inkom st av kap ital, m en för att u n d v ik a att m ycket sm å b elopp ger u p p h o v till taxeringsåtgärder och d eb iterin g av skatt b ö r ett särskilt g ru ndavdrag på 1 000 kr. även fortsättningsvis medges. D etta g ru ndavdrag b ör sam o rd n a s m ed det allm ä n n a grundavdraget så att d en totala su m m a n in te kan överstiga det senare. E nligt vår m e n in g ä r d et ett o rim lig t synsätt att sm å b arn så tidigt som m öjligt "skall vänja sig vid att betala sk att". T värtom bö r alla de m öjlig h eter som står till buds för att u p p m u n tra b a rn att spara utnyttjas. Vi föreslår att riksdagen, m ed bifall till m otion Sk59 i d e n n a del, hos regeringen begär förslag m ed d e n n a in rik tn in g . dels vid m o m e n t 38 hem ställt 38. beträffande sparavdrag m .m . att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 24 och p ro p o sitio n e n i d e n n a del och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an d e 4, 1989/90:Sk96 yrkande 23 o ch 1989/90: Sk74 y rk a n d e n a 22 o c h 23 hos regeringen begär nytt förslag om särskilt gru n d av d rag från k ap italin k o m st i e n lig h et m ed vad ovan förordats.

61. Sparavdrag m.m. (m om . 38)

G ö re l T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: Vi m otsätter oss att sparavdraget slopas. S tim u lan ser för det privata sp a ra n d et är m ycket angelägna. D et s.k. sparavdraget ä r en sådan stim u la n s fram för allt av betydelse för sm åspararna m ed låga eller n o rm a la in k o m ster. E n person m ed i dag låg m arginalskatt och som tidigare utn y ttjat sparavdraget risk era r att få höjd skatt på sitt sparande efter skattereform en. D etta ä r en följd av att v ederbörande ej fått någon stö rre nytta av att skattesatsen sänkts till 30 % på sparandet. D e n n a risk bö r u n danröjas. E tt sparavdrag bö r enligt vår up p fattn in g även i fortsättningen finnas kvar i skattesystem et. M ed tanke på att skattesatsen sänks fin n er vi en läm plig nivå på avdraget vara 1 000 kr. Vi tillsty rk er således m o tio n Sk96 i d e n n a del och fö ro rd ar att riksda­ gen hos regeringen begär förslag m ed d en n a in rik tn in g .

dels vid m o m e n t 38 hem ställt 38. beträffande sparavdrag m .m . att riksdagen med a n le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk96 y rk a n ­ de 23 o ch 1989/90:Sk56 y rk an d e 4 och p ro p o sitio n en i d e n n a del och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrk an d e 24 och

1989/90:Sk74 y rk an d e n a 22 o ch 23 hos regeringen begär nytt förslag o m sparavdrag i e n lig h et m ed vad ovan anförts.

62. Sparavdrag m.m. (m om . 38)

G östa Lyngå (m p ) h ar dels an fö rt följande: Jag b iträ d er m iljö p artie t de grönas förslag om ett gru n d av d rag på 500 kr. inom inkom stslaget kapital. G ru n d a v d ra g et skall ej fa leda till att u n d e rsk o tt u p p k o m m e r in o m inkom stslaget kapital, ej h eller få dras av o m inkom stslaget redan före g rundavdraget visar und ersk o tt. Jag föreslår vidare att ett sparavdrag får göras m ed 30 % av d en del av k a p ita lin k o m ste rn a (b ru tto , dvs. före ev en tu ella avdrag i detta inkom stslag) som u n derstiger 6 000 kr. D etta betyder att skatten på dessa m in d re k a p italin k o m ste r endast b lir 21 % i stället för 30 % på d en n o m in e lla k ap italin k o m ste n . D etta m otsvarar i de räkneexem pel som angetts i RIN K av en real skattesats på 52,5 % för de första 6 000 kr. i stället för 75 % o m inget sparavdrag får göras. R iksdagen b ö r hos regeringen begära förslag m ed d e n n a in n eb ö rd . Jag tillsty rk er således m otion Sk74 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 38 hem ställt 38. beträffande sparavdrag m .m . att riksdagen m ed a n le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk74 y rk an d e n a 22 och 23 o ch p ro p o sitio n e n i d e n n a del och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an d e 4, 1989/90:Sk96 y rk an d e 23 o ch 1989/90:Sk59 y rk an d e 24 hos regeringen begär förslag om g ru n d av d rag o ch sparavdrag i enlig h et m ed vad ovan anförts.

63. Avräkning av underskott senare år (m om . 39)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: E n lig t vår m e n in g bö r u p p k o m n a u n d ersk o tt i inkom stslaget kapital få sparas o ch utnyttjas även vid senare beskattningsår. Vi tillsty rk er d ärfö r m o tio n Sk59 och fö ro rd ar att riksdagen hos regeringen begär förslag häro m . dels vid m o m e n t 39 hem ställt 39. beträffande avräkning av underskott senare år a tt riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 23 o ch p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär nytt förslag o m rätt att utnyttja u n d ersk o tt vid sen are beskattningsår i enlig­ het m ed vad o van anförts.

64. Kvittning av reavinst mot reaförlust (m om . 40)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar

dels anfört följande: Förslaget i p ro p o sitio n e n att reafö rlu ster enligt huv u d reg eln skall vara avdragsgilla till 70 % in n e b ä r en fö rb ä ttrin g så till vida att reafö rlu ster ö v e rh u v u d taget får kvittas m ot an d ra in k o m ster än reali­ sationsvinster. D et är å a n d ra sidan en fö rsäm rin g så till vida att en realisationsförlust n o rm a lt får kvittas till h u n d ra p ro ce n t m ot en realisationsvinst. I d etta avseende h ar em ellertid vissa begränsningar införts för a k tie r o ch m otsvarande in stru m e n t. E n ligt vår m en in g bör realisatio n sfö rlu ster vara fullt avdragsgilla m ot relisationsvinster och avdragsgilla till 70 % m ot övriga in k o m ster. Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag med angiven in n e b ö rd och tillstyrker d ärfö r m o tio n Sk59 i d e n n a del.

dels vid m o m e n t 40 hem ställt 40. beträffande kvittning av reavinst m o t reaförlust att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 25 o ch 34 o ch p ro p o sitio n e n i d e n n a del hos regeringen begär förslag till nya regler o m rätt att kvitta reavinst m ot reaförlust.

65. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (m om. 41)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: M otiveringen till förslaget i p ro p o sitio n e n om ränteavdragsbegränsn in g är risken för skatteplaneringsåtgärder. E tt m otiv för överdriven sk a tte p lan e rin g h a r em ellertid varit den m ycket höga beskattningen av k a p italin k o m ste r. N är skattesatsen nu sänks till 30 % bortfaller i de allra flesta fall m otivet för sådana åtgärder. T ra n sa k tio n er i syfte att m inska skatten ä r dessutom ofta riskfyllda o ch m edför a v b rä n n in g ar genom ersä ttn in g till de in stitu tio n er som fu n g erar som m ellan h an d . A llt talar för att någon ränteavdragsbegränsning ö v erh u v u d taget inte behövs. E n o rim lig effekt av föreliggande förslag b lir att b arn u n d e r 18 år sa n n o lik t in te sk u lle k u n n a överta ett sm å h u s exem pelvis om föräld­ ra rn a skulle o m k o m m a. Förslaget o m ränteavdragsbegränsning b ö r således avslås. Vi tillstyr­ k er d ärfö r m o tio n Sk59 i d e n n a del o ch fö ro rd ar att riksdagen hos regeringen begär förslag m ed d e n n a in n eb ö rd .

dels vid m o m e n t 41 hem ställt 41. beträffande avdragsbegränsningar fö r ränteutgifter att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e 27 och p ro p o sitio n e n i d en n a del o ch m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk74 y rk an d e 24 och 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 17 och 28 hos regeringen begär förslag i enlig h et m ed vad ovan anförts.

66. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (m om . 41)

Lars B äckström (v) har dels anfört följande: R egeringen föreslår i p ro p o sitio n 1989/90:110 att "ränteutgifter u t­ ö v er rä n te in tä k te r är fullt avdragsgilla u p p till 100 000 k r., m edan ö v ersk ju tan d e ränteutgifter ä r avdragsgilla till 70 % ". V änsterpartiet föreslår i stället ett fullständigt avdragstak för rän teu tg ifter vid 100 000 kr. På sikt bö r system et med avdrag för ränteutgifter slopas. D etta skulle skapa ett rak are system och m öjlig h etern a till sk atteu n d an d rag an d e sam t lånefinansierad och skattesu b v en tio n erad k o n su m tio n skulle minim eras. E n slopad rätt att d ra av lå n e rä n to r fo rd rar d o ck en över­ gångstid. Slopade ränteavdrag kräver därjäm te nya system för att finan­ siera b oendekostnaderna. V än sterp artiet föreslår för detta syfte in rät­ ta n d e av en statlig bostadsbank. V än sterp artiet fö ro rd ar att riksdagen hos regeringen begär förslag i en lig h et m ed det anfö rd a o ch tillsty rk er d ärfö r m o tio n Sk81 i d en n a del.

dels vid m o m en t 41 hem ställt 41. beträffande avdragsbegränsningar fö r ränteutgifter att riksdagen med an le d n in g av m otion 1989/90:Sk81 yrk an d en a 17 och 28 o ch p ro p o sitio n e n i d en n a del o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrk an d e 27 o ch 1989/90:Sk74 yrkande 24 dels som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts angående system et m ed avdrag för rän teutgifter m .m ., dels hos regeringen begär nytt förslag o m avdragstak m .m . i enlighet m ed vad ovan anförts.

67. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (m om . 41)

G östa Lynga (m p ) h ar dels an fö rt följande: Jag avvisar regeringens förslag o m att rä n to r skall S dras till 70 % ö v er avdragstaket. D etta förslag är dåligt m otiverat. D e farhågor som tidigare fram förts o m bl.a. svårigheter för risk k ap italfö rsö rjn in g till m in d re företag synes ju tillgodosedda genom de förslag om undantag fö r avdragstaket för ak tieägartillskott till fåm ansföretag som fram lagts i p ro p o sitio n e n . M ot b ak g ru n d härav an slu te r jag m ig till det förslag som lyfts fram av m iljö p artie t de g röna att inga ränteavdrag skall få ske ö v er ett avdragstak m ed följande utform ning. V arje inkom sttagare m edges ett avdrag o m m axim alt 30 000 kr. för ränteutgifter, o ch dessutom ett avdrag om m axim alt 90 000 kr. för rä n to r på lån m ot säk erh et i egenägd p erm an en tb o stad elle r för rän to r på privat lån m ed säkerhet i egen perm an en tb o stad elle r för rä n to r på p riv at lån med säk erh et i boende. Med d etta förslag k o m m e r alltså en ensam fam iljeförsörjare i en villa att k u n n a göra ett avdrag om

120 000 kr. m edan ett p ar får d ra av m axim alt 150 000 kr. F ör bo en d e i hyreshus b lir avdraget m axim alt 30 000 k r p er person. S k illn a d en m otiveras av att för lån till hyreshus liksom gem ensam m a lån i en bostadsrättsförening gäller m er generösa regler för räntebidrag som ä r anpassade till att någon avdragsrätt för rä n to rn a inte kan tillgodogöras. D et föreslagna ränteavdragstaket b lir d ärfö r n e u tra lt m el­ lan b o en d e fo rm e rn a m edan regeringens förslag i realiteten betyder ett o n e u tra lt o ch d ärm e d o m o tiv erat g y nnande av p erso n er som b or i h yresrätt o c h delvis bostadsrätt. M ed d et an fö rd a tillsty rk er jag m o tio n Sk74 i d en n a del.

dels vid m o m e n t 41 hem ställt 41. beträffande avdragsbegränsningar fö r ränteutgifter att riksdagen med an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk74 y rk an d e 24 o ch p ro p o sitio n e n i d en n a del och m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 yrk an d e 27 och 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 17 o ch 28 hos regeringen begär förslag om differentierat avdrag i enlighet m ed vad ovan anförts.

68. Allem anssparande m.m. såvitt avser sparstimulanser m.m. (m om . 42, delvis)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: Vi föreslår följande åtgärder för att stim u le ra till ett långsiktigt hushållssparande. Långsiktigt sparande bö r stim uleras genom att ett startsparande införs som gör det möjligt för bland a n n a t fö räld rar att bygga u p p ett startk ap ital för b arn och u n g d o m ar. V idare bö r pensionssparande! breddas så att det också kan ske i b ank m ed liknande skattefördelar som gäller för d et n u varande försäkringssparande!. E n b red d n in g av bostadsägandet är det bästa sättet att åstadkom m a en jä m n a re fö rd eln in g av förm ögenhetstillgångarna. O m v an d lin g av h y reslägenheter till bostadsrätts- och även ägarlägenheter b ö r u n d erlä t­ tas. E tt m å lin rik ta t bosparande i b an k b ör stödjas med statliga prem ier. D et en sk ild a aktiesparandet h ar u n d e r lång tid straffbeskattats, vilket lett till att h u sh å lle n sålt ut betydande ak tiein n eh a v till in stitu tio n er. D e n n a u tveckling måste vändas, vilket fö ru tsätter att n u v ara n d e skattemässiga d isk rim in e rin g av p rivatpersoners aktieägande u p p h ö r. D ärför b ö r bland a n n a t följande åtgärder vidtas: lö n tagarfonderna avskaffas o c h tillgångarna används som sp arstim u lan s så att en m ajoritet av den vuxna b efolkningen kan bli ak tiesp arare, statliga företag försäljs, rea­ v instbeskattningen av ak tier förenklas o ch lindras, dub b elb esk attn in g ­ en av a k tieu td eln in g ar avskaffas, taxeringsvärdets genom slag vid arvs-, gåvo- o ch förm ögenhetsbeskattningen m inskas, om sättningsskatten på a k tie r avskaffas och anställdas andel-i-vinst-system p rem ieras o ch utvid­ gas.

Någon form av nyetableringskonto sk u lle också u n d e rlä tta nyföreta­ gande. E n person skulle t.ex. k u n n a göra insättn in g ar på ett särskilt nyetablerin g sk o n to med m öjlighet till avdrag från sin tjänsteinkom st. N är företaget startas får m edlen på k o n to t användas för att bestrida utgifter i företaget. N yetableringskontot sk u lle in n e b ära att d en som sta rta r ett företag skulle k u n n a finansiera even tu ella fö rlu ster med obeskattade m edel. Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag o m de n äm nda sp a rstim u le ra n d e åtgärderna och att frågan om n y etableringskonton utreds. M ed d et anförda tillsty rk er vi m o tio n e rn a Sk59 o ch Sk341 i d e n n a del.

dels vid m o m e n t 42 — såvitt n u är i fråga — hem ställt 42. beträffande allemanssparande m .m . såvitt avser sparstimulanser m .m . att riksdagen med bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 8 och 1989/90:Sk341 y rk an d e 8 o ch m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk56 yrk an d e 6, 1989/90:Sk94 yrk an d e 5, 1989/90:Sk96 y rk an d e 22, 1989/90:Sk331, 1989/90:Sk354 y rk an d e 3, 1989/90: Sk416, 1989/90:Sk361 y rk an d e 3 o ch 1989/90:Sk406 y rk an d e n a 1 o ch 2 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad ovan anförts angående sp a rstim u la n ser m .m .

69. Allem anssparande m.m. såvitt avser sparstimulanser m.m. (m om . 42, delvis)

G ö re l T h u rd in och Rolf K enneryd (båda c) h ar dels an fö rt följande: F ö r att öka hushållssparande! behövs k o n k reta åtgärder. D et krävs bl.a. för att ö k a lön sam h eten för sparande. Vi ställer oss bakom c e n te rp a rtiets förslag att ett p ro g ram för ök at sp aran d e och d ec en tra li­ serat ägande skall tas fram . M ålsättningen fö r det totala finansiella sp a ra n d et bö r sättas högt. D etta för att k u n n a n etto am o rte ra statsskul­ den . Ö verskottet skall i huvudsak genereras i hu sh ållssek to rn . M ålsätt­ ningen för hushållssparande! b ör vara att på sikt få en sparkvot för h u sh å lle n på 10 % . Vissa av de fö rän d rin g ar i kapitalb esk attn in g en som föreslås via sk a tte re fo rm e n , bl.a. en en h etlig skattesats på 30 % k o p p la t till avdragsbegränsningar för lån, k o m m e r förhoppningsvis att ge vissa bidrag till att fö rb ättra sparandet. E m e llertid föreslår regeringen genom skat­ terefo rm en ävenledes en del försäm rade v illk o r för sp a ra n d et — bl.a. ett slopat sparavdrag och ö kad beskattn in g bl.a. på allem anssparandet. S am m antaget an ser vi att de n u föreslagna sp a rstim u la n sern a inte på långt n ä r är tillräckliga. Vi föreslår m ot d e n n a b ak g ru n d in fö ran d e av personliga investeringskonton. F öljande rik tlin je r för personliga investeringskonton b ö r gälla. - P ersonliga investeringskonton införs för långsiktigt m ålsparande.

- Insättn in g arn a m axim eras till ett halvt basbelopp per år o ch u ndantas från beskattning. - U t t a g utan skattekonsekvenser S r endast göras till investeringar i p erm an en tb o stad elle r i eget företag. - B eskattningen sk e r n är tillgången avyttras. - Vid uttag till a n n a n an v ä n d n in g sker beskattning o m edelbart. D et bö r an k o m m a på regeringen att verkställa d en ytterligare u tred ­ n in g som kan krävas och snarast å te rk o m m a till riksdagen m ed ett k o n k re t förslag o m in fö ran d e av personliga investerin g sk o n to n , också in n efattande ett förslag till finansiering för de statsfinansiella kostnader som u p p k o m m e r på kort sikt. M ålsättningen b ör vara att införa personliga investeringskonton från den 1 ja n u a ri 1991. D etta bör regeringen ges till känna. F ö r att åstad k o m m a ökade fö ru tsättn in g ar för en stor del av de icke b ö rsn o terad e sm å o ch m edelstora aktiebolagen att tillgodogöra sig risk k ap italm ark n ad e n b ör också en rad åtg ärd er eller refo rm er övervä­ gas. E n reform sk u lle vara att ge en sk ild a p la ce ra re ett visst skattem ässigt avdrag för placerin g ar i särskilda risk k ap italfo n d er. R iksdagen bör ge regeringen detta till känna. E genföretagarna o ch sm åföretagen i övrigt ä r helt hänvisade till sin egen kapitalbildning. F ör dessa är skattesystem ets förm åga att u n d erlä t­ ta o ch stim u le ra k ap italuppbyggnaden av helt avgörande betydelse. Det höga skattetrycket h ar u n d e r 1980-talet drab b at egen- och sm å­ företagarna speciellt hårt. F rån ce n te rn s sida h a r vi sedan länge föresla­ git slopandet av beskattningen på arb e tan d e kapital i sm åföretag. Ett slo p an d e av förm ögenhetsbeskattningen på a rb e tan d e kapital skulle kraftigt förstärka fram för allt soliditeten o ch överlevnadsförm ågan i sm åföretagen. H ärigenom sk u lle betydande k ap italu ttag undvikas för att både betala d en egna lö n e n , skatter o ch sociala avgifter. A ndra förslag är befrielse från arbetsgivaravgift det första v erksam hetsåret och in fö ran d e av privata investeringsfonder. Med det an fö rd a tillstyrker vi m o tio n Sk96 i d e n n a del, liksom m o tio n Sk406 i d e n n a del. dels vid m om ent 42 — såvitt n u är i fråga — hem ställt 42. beträffande allemanssparande m .m . såvitt avser sparstimulanser m.m. att riksdagen med bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 yrkande 22 och 1989/90:Sk406 y rk an d e n a 1 o c h 2 o ch m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an d e 8, 1989/90:Sk341 yrk an d e 8, 1989/90:Sk56 yrk an d e 6, 1989/90:Sk94 y rk an d e 5, 1989/90:Sk331, 1989/90:Sk354 yrk an d e 3, 1989/90:Sk416 o ch 1989/90:Sk361 yr­ kande 3 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts angående personliga investeringskonton m .m .

70. Allem anssparande m.m. såvitt avser sparstimulanser m.m. (m om . 42, delvis)

G östa Lyngå (m p ) har dels anfört följande: Inom m iljö p artie t de g rö n a anser vi att skattereg lern a inte får in n e b ära säm re villk o r för sm å företag än för stora. P e t måste vara m öjligt för den elle r dem som vill att spara pengar för att k u n n a starta företag m ed sto r andel eget kapital. E n sk ilt sp a ra n d e av investeringsm edel för sm åföretagande b ö r medges m ed u p p till högst 25 % av ink o m st av arb e te, d o ck högst två basbelopp p er år, o c h bara belastas m ed 10 % skatt. O m pen g arn a inte används för sådant företagande in o m rim lig tid, t.ex. fem å r u ta n särskild prö v n in g , b ö r de beskattas, åtm in sto n e m ed u rsp ru n g lig eller något högre skattesats. S am hället skall ha rätt att granska h u r investeringarna skall användas eller har använts, t.ex. via regionala utvecklingsfonder, n ärfo n d er elle r sam hällsrevisorer. Jag anser att riksdagen bö r som sin m en in g ge regeringen det an fö rd a till k ä n n a och tillsty rk er således m o tio n Sk94 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 42 — såvitt n u är i fråga — hem ställt 42. beträffande allemanssparande m .m . såvitt avser sparstimulan­ ser m .m . att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/9Q:Sk94 yrk an d e 5 och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/9Q:Sk96 yrk an d e 22 , 1989/90: Sk59 y rk an d e 8, 1989/90:Sk341 y rk an d e 8, 1989/90:Sk56 yrkande 6, 1989/90:Sk331, 1989/90:Sk354 y rk an d e 3, 1989/90:Sk416, 1989/90:Sk361 y rk an d e 3 och 1989/90;Sk406 y rk an d e n a 1 och 2 som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts angående ett system m ed lägre skatt på sp a ra n d e för att starta företag.

71. A llem anssparande m.m. såvitt avser beskattning av ränta m.m. (m om . 42, delvis)

Lars B äckström (v) och G östa Lyngå (m p ) h ar dels anfört följande: Vi an slu te r oss till d en m ening sorn företräds av v- och m pled am ö tern a i finansutskottet att det ligger ett stort värde i att beskatt­ ningen av k a p italin k o m ste r utform as en h e tlig t och likform igt. Avkast­ ningen från allem ans- o c h pensionssparande! föreslås i pro p o sitio n en bli beskattad m ed avsevärt lägre skattesatser än de 30 % som föreslås gälla för vanligt b an k sp aran d e . Ä ven för ak tiesp aran d e föreslås en rad un d an tag från hu v u d reg eln . Såsom v än sterp artiet p åp e k ar i m otion Sk81 k o m m e r avsaknaden av en e n h e tlig skattesats att ö p p n a väg för sk a tte p lan e rin g o c h leda till att nu v aran d e orättv iso r består. I enlighet

d ärm e d föreslår vi d ärfö r a tt alla typer av kapitalavkastning, med u n d an tag för reavinstbeskattning av p e rm a n en tb o städ e r, beskattas på ett en h e tlig t sätt m ed en statlig in k o m stsk att på 30 %. V ad vi h är an fö rt in n e b är att vi avstyrker p ro p o sitio n en s förslag i d e n n a del sam t tillsty rk er m o tio n Sk81 o ch Sk74 i d en n a del. dels vid m o m e n t 42 — såvitt n u ä r i fråga — hem ställt 42. beträffande allemanssparande, m .m . såvitt avser beskattning av ränta m .m . att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 y rk a n ­ d e n a 19 och 22 och 1989/90:Sk74 y rk an d e 25 p ro p o sitio n e n i d e n n a del o ch hos regeringen begär nytt förslag i e n lig h et med vad ovan anförts.

72. Reavinst på aktier m.m. (m om . 43)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: E nligt förslaget i p ro p o sitio n e n skall kapitalv in ster behandlas på sam m a sätt som k ap italin k o m ste r. S om an fö rs i reservation 1 är detta o rim lig t. K apitalvinster u p p k o m m e r till sk illn ad från k ap italin k o m ste r oftast ö v er en längre tidsperiod o c h u n d e r risk. I allm ä n h e t finns också m öjlighet att avstå från att realisera vinsten. E n hög kapitalvinstbe­ sk a ttn in g m edför besvärande inlåsningseffekter. Vid b erä k n in g av den vinst som kan ha u p p k o m m it vid en försälj­ n in g b ö r anskaffningsvärdena in d e x u p p rä k n as. D etta bö r gälla oavsett tillgångens art. På d etta vis kan inte realisationsvinster som endast är n o m in e lla k o m m a att beskattas. I det system som föreslås i p ro p o sitio ­ n en kan t.o.m . reala förluster bli beskattade. I m o tio n Sk59 av C arl B ildt m.fl. (m ) y rk an d e n a 32, 33 o ch 35 begär m o tio n ä re rn a förslag o m in d ex reg lerin g av anskaffningsvärdena för a k tie r o ch en sn a b b u tre d n in g o m avskaffande av aktie vi nstbeskattningen. Vi tillsty rk er detta o ch förslaget i sam m a m o tio n o m en g enerell rätt till uppskov ett å r m ed b etaln in g en av skatten på reavins­ ten.

dels vid m o m e n t 43 hem ställt 43. beträffande reavinst p å aktier m .m . att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 26 i d e n n a del, 32, 33 och 35 m ed an le d n in g av regeringens förslag o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 21, 22 o ch 25, 1989/90:Sk444 y rk an d e 6, 1989/90:Sk452 y rk a n d e n a 1—4 o ch 6 och 1989/90:Sk453 y rk a n d e 3 hos regeringen begär förslag o m indexreglering av anskaffningsvärdena för ak tier o ch en sn a b b u tre d n in g om avskaffande av ak tievinstbeskattningen.

17 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

73. Reavinst på aktier m.m. (m om . 43)

Lars B äckström (v) har dels anfört följande: Det förslag som läggs fram från vänsterpartiets sida in n eb är att vi förespråkar en strikt en h e tlig k apitalbeskattning på 30 % utan de m ånga u n d an tag som medges i p ro p o sitio n en . För aktievinstbeskattningens del in n e b är detta att hela vinsten bör tas u p p till beskattning och att m an alltså inte skall få av räk n a 20 % av försäljningspriset som en schablon för anskaffningsvärdet. R eaförluster skall enligt p ropositio­ n en i p rin c ip få dras av med 70 % . Vi instäm m er i detta förslag och avstyrker de undantag som regeringen föreslår i fråga om realisations­ förluster på m ark n ad sn o terad e ak tier. Med det anförda tillstyrker vi i p rin cip m o tio n Sk81 y rk an d e n a 21 och 25. Regeringen bör lägga fram förslag till de lagändringar som behövs u n d e r hösten 1990. dels vid m o m en t 43 hem ställt 43. beträffande reavinst på aktier m.m. att riksdagen med an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk81 y rk an ­ d en a 21, 22 och 25 och 1989/90:Sk444 yrkande 6 och regering­ ens förslag och med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an ­ d en a 26 i d en n a d el, 32, 33 o ch 35, 1989/90:Sk452 y rkandena 1 — 4 o ch 6 och 1989/90:Sk453 yrk an d e 3 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

74. Reavinst på optioner och fordringar (m om. 44)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: E nligt p ro p o sitio n en b lir rea fö rlu ste r på prem ieobligationer avdrags­ gilla till 70 % . In k o m stsk atteu tred n in g en föreslog att sådana förluster skulle vara fullt avdragsgilla såsom räntekostnader. Inkom stskatteutredningens förslag bör enligt vår m en in g genom föras. D et anförda inn eb är att vi in stäm m er i yrk an d e 37 i m o tio n Sk59 av C arl Bildt m.fl. (m ). Som anförs i d en n a m otion bör också frågan om reavinstbeskattning av fo rd rin g ar lösas på a n n a t sätt än som föreslagits i p ropositionen. Sådana vinster bör beskattas enligt reg lern a för rän ta och inte enligt reglerna fö r realisationsvinster och realisationsförluster. Vi tillstyrker alltså det y rk an d e i detta hänseende som fram ställs i m o tio n en (y rk a n ­ de 36). d eb i m o m e n t 44 hem ställt 44. beträffande reavinst på optioner och fordringar att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk59 y rkandena 36 o ch 37 och regeringens förslag sam t med avslag på m otion 1989/90:Sk96 y rk an d e 28 o ch 29 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i m otionen.

75. Reavinst på optioner och fordringar (m om . 44)

G ö re l T h u rd in o ch R olf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: Som anförs i m o tio n Sk96 av O lo f Jo hansson m.fl. (c) bö r rän ta n på konv ertib la sk u ld eb rev beh an d las som rän ta o ch inte som u tdelning vilket föreslås i p ro p o sitio n e n . I m o tio n en påtalas också att det förslag som regeringen lägger fram om än d ra d e regler för b eskattningen av o p tio n e r kan befaras fa sn e d v rid a n d e effekter. Förslaget i prop o sitio ­ nen bör alltså in te genom föras. Vi in stäm m er alltså i de y rk an d en i dessa hänseenden som fram ställs i m o tio n en (y rk a n d en a 28 o ch 29).

dels vid m o m en t 44 hem ställt 44. beträffande reavinst på optioner och fordringar att riksdagen m ed an le d n in g av m otion 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 28 och 29 o ch regeringens förslag sam t med avslag på m otion 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 36 och 37 hos regeringen begär nytt förslag av den in n e b ö rd som anges i reservationen.

76. Reavinst på övrig lös egendom (m om . 45)

Bo L undgren, H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels anfört följande: I p ro p o stio n en föreslås att den nu v aran d e skattefrih eten för reavinst­ er vid försäljning av lösöre m .m . slopas helt. K onst och an tik v iteter b lir därm ed förem ål för en evig reavinstbeskattning u ta n u p p rä k n in g av inköpspriset. R egeringens förslag skulle b ereda m ark e n för en betydande grå elle r svart m ark n a d och m ånga pro b lem . R isken är också stor att värdefull konst legalt eller illegalt förs u t u r Sverige för försäljning i u tla n d et. D et m åste också antas att d et allm ä n n as inkom s­ ter av en b eskattning sk u lle bli m ycket blygsam m a. Som anförs i m o tio n Sk59 bö r d etta förslag in te genom föras (y rk a n d e 39). I detta förslag in stäm m er förste vice talm an Ingegerd Troedsson (m ) i sin m otion Sk72. I an d ra h an d yrkas i d e n n a m o tio n — inte m inst av p raktiska skäl — ett frib e lo p p på 300 000 kr. vid försäljning av konst och an tik v iteter o ch u n d an tag för försäljning från dödsbon. S kulle en evig reav in stb esk attn in g av lösöre genom föras på sätt som föreslås i p ro p o sitio n e n b orde reg lern a k o m p letteras m ed sådana lätt­ nader i beskattningen som föreslås i den sistn äm n d a m o tio n en . dels vid m o m en t 45 h em ställt 45. beträffande reavinst på övrig lös egendom att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rkan­ de 39, 1989/90:Sk72 o ch 1989/90:Sk390 o ch regeringens förslag hos regeringen begär nytt förslag i enlig h et m ed vad som anförts i reservationen.

77. Reavinst på fastigheter och bostadsrätter (m om . 46)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) har

dels anfört följande: Av bostadspolitiska skäl ställer vi oss bakom det yttrande som avgivits av m o d e ra tle d am ö tern a i bostadsutskottet att realisationsvinst­ beskattningen av fastigheter i avvaktan på en bredare översyn av hela bostadsbeskattningen b ö r utform as efter d en p rin cip som anges i m o tio n er från m oderata sam lingspartiet. A nskaffningsvärdet b ör såle­ des in d ex u p p räk n as m ed k o n su m e n tp risin d e x från första innehavsåret. På så vis undviks besk attn in g av ren t n o m in e lla vinster. R eglerna om uppskov m ed beskattning vid byte av bostad bör bibehållas och utvid­ gas till att också gälla för bostadsrätter. På så sätt und erlättas även övergången m ellan o lik a u pplåtelseform er, och rörlig h eten på bostads­ m ark n ad en kan öka. Som anförs i en tidigare reservation bör m an generellt m edge rätt till uppskov med betalningen av skatten på en reavinst. E n sådan k o m p le tte rin g är värdefull inte m inst i fråga om fastigheter. Riksdagen bö r enligt vår m ening begära ett nytt förslag vad avser realisationsvinstbeskattningen av fastigheter med den in rik tn in g som ovan förordats. De nya reglerna bör k u n n a träda i kraft år 1991. Det bör dock sam tidigt övervägas h u r beskattningen fortsättningsvis kan utform as för att endast om fatta tidsmässigt k orta innehav eller om den helt kan slopas. Vad utskottet har anfört in n e b är att m o tio n ern a Sk327 (m ), Sk58 (m ) och Sk59 (m ) i d e n n a del tillstyrks. M otion Sk83 (m ) får anses tillgodosedd o ch den i m otion Sk73 (m ) diskuterade frågan b lir inte ak tu ell med de av utskottet förordade beskattningsreglerna.

dels vid m o m e n t 46 hem ställt 46. beträffande reavinst på fastigheter och bostadsrätter att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an ­ d en a 26 i d en n a del, 28, 29, 30 o ch 31, 1989/90:Sk327 yrk an d e 1, 1989/90:Sk58 y rk an d e 21, 1989/90:Sk83 och 1989/90:Sk73 och p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och med avslag på m otio­ n e rn a 1989/90:Sk62, 1989/90:Sk54, 1989/90:Sk96 y rkandena 25, 26 o ch 27, 1989/90:Sk81 yrk an d en a 26 och 27 o ch 1989/90:Sk95 y rk an d e 2 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad ovan anförts.

78. Reavinst på fastigheter och bostadsrätter (m om. 46)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har dels anfört följande: I likhet m ed c e n te rle d am ö tern a i bostadsutskottet m otsätter vi oss att realisationsvinstbeskattningen av bostäder ges en sådan utfo rm n in g att rörligheten på m a rk n a d e n m in sk ar ytterligare. Risken för att nya

inlåsningseffekter skall uppstå vid e tt g en om förande fullt ut av det av regeringen fö rordade nya system et för reavinstbeskattningen av bo­ stadsrätter o ch sm å h u s är enligt vår m ening upp en b ar. F ra m fö r allt gäller d etta med avseende på effekterna av d en slopade m öjligheten till uppskov med beskattningen som regeringen föreslår. R egeringens förslag går ut på att m ö jligheterna till uppskov med b eskattningen helt skall tas bort. D etta är naturligtvis inte logiskt. Av sam m a skäl som d et totala skatteuttaget bö r begränsas i vad avser realisationsvinster bö r m öjligheterna till uppskov finnas kvar i vissa Eall. S om fram hålls i cen terp artiets p artim o tio n Sk96 måste det vara m öjligt att få uppskov med beskattningen för de boende som byter bostad bl.a. av m edicinska skäl, handik ap p sk äl eller åldersskäl. Som föreslås i flera m o tio n er b ö r avdrag k u n n a medges för värdehöjande re p a ra tio n e r som utförs u n d e r en tioårsperiod. V idare bö r den s.k. takregeln sättas till 60 % av försäljningspriset även i fråga om näringsfastigheter.

dels vid m o m e n t 46 hem ställt 46. beträffande reavinst på fastigheter och bostadsrätter att riksdagen med a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk54, 1989/90:Sk58 yrkande 21, 1989/90:Sk59 y rkandena 29, 30 och 31, 1989/90:Sk62, 1989/90:Sk83, 1989/90:Sk96 yrk an d en a 25, 26 o ch 27 och 1989/90:Sk95 y rk an d e 2 o ch regeringens förslag och m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rkandena 26 i d en n a del o ch 28, 1989/90:Sk327 y rk an d e 1, 1989/90:Sk81 yrk an d en a 26 och 27 o ch 1989/90:Sk73 hos regeringen begär nytt förslag i en lig h et m ed vad som anförts i reservationen.

79. Reavinst på fastigheter och bostadsrätter (m om . 46)

Lars B äckström (v) har dels an fö rt följande: V änsterpartiet b iträd er den uppfattn in g som företräds av v-ledam oten i bostadsutskottet att den löpande beskattningen av b oendet bör vara låg, m en att en större del av realisationsvinsterna skall beskattas. V änsterpartiet godtar dock förslaget om en begränsningsregel för reali­ sationsvinstbeskattningen av perm an en tb o städ er. I enlighet m ed vm o tio n ärern as förslag bör sålunda skatteuttaget vid försäljning av p er­ m a n en tb o städ er k u n n a begränsas genom en schablonregel som in n e b är att skatteuttaget begränsas till 15 % av försäljningsintäkten. F ö r an d ra privatbostäder bö r hela realisationsvinsten beskattas. Vad som anförts i a n slu tn in g till vänsterpartiets p artim o tio n Sk81 y rk a n d e n a 26 och 27 om ett skattetak för privata perm an en tb o städ er m .m . b ö r riksdagen som sin m en in g ge regeringen till känna. V änster­ partiets ställningstagande i detta avseende in n e b ä r att regeringens för­ slag liksom övriga m o tio n sy rk an d en avstyrks i nu aktuell del.

dels vid m o m e n t 46 hem ställt 46. beträffande realisationsvinst på fastigheter och bostadsrätter att riksdagen med an led n in g av m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 26 o ch 27 och p roposition 1989/90:110 i d e n n a del och med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 25, 26 o ch 27, 1989/90:Sk95 yrk an d e 2, 1989/90:Sk59 y rk an d e n a 26 i d e n n a del, 28, 29, 30 och 31, 1989/90:Sk327 y rk an d e 1, 1989/90:Sk58 y rk a n ­ de 21, m o tio n ern a 1989/90:Sk62, 1989/90:Sk54, 1989/90:Sk83 och 1989/90:Sk73 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts.

80. Bostadsbeskattningens utformning i allm änhet (m om . 47)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fo rt följande: U tgångspunkten för ett refo rm erat bostadsbeskattningssystem b ö r tas i de förslag som förs fram i p a rtim o tio n e rn a från m o d erata sam lings­ partiet. D et ä r således angeläget att hela det n u v ara n d e system et för bostadsbeskattning b lir förem ål för en översyn. D et b ö r därvid övervä­ gas om in te d e n n a beskattningsreform helt kan slopas. F ör att in te bostadsskatteuttaget skall ö k a bör, för p erio d e n fr.o.m . in k o m ståret 1991, vid b erä k n in g av sc h ab lo n in täk t o ch statlig fastig­ hetsskatt hänsyn inte tas till stö rre h ö jn in g av taxeringsvärdet enligt 1990 års fastighetstaxering jäm fört m ed tidigare gällande taxeringsvärde än 50 % . Fastighetsskatten år 1991 bör vara o fö rän d rad jäm fört med år 1990 o c h således inte höjas i k ro n o r räk n a t vare sig till följd av höjn in g ar av skattesatsen eller höjda taxeringsvärden. F ö r nybyggda fastigheter b ö r fastighetsskatten åsättas ett beskattn in g su n d erlag som m otsvarar det taxeringsvärde som skulle ha gällt enligt utfallet av 1981 års fastighetstaxering. Fastighetsskatten bö r på sikt successivt avskaffas i takt m ed att det ek o n o m isk a läget så m edger och med utgån g sp u n k t i de rik tlin je r för den fram tida bostadsbeskattningen som d en ovan fö ro rd ad e översynen kan ko m m a fram till. Beträffande fastighetsskatten för h y resh u se n h eter bö r beslutet från hösten 1989 att fr.o.m . år 1990 höja b erä k n in g su n d erla g et för skatten rivas u p p . Fastighetsskatten för de allm ännyttiga bostadsföretagen bör även fortsättningsvis vara 1,4 % av skatteu n d erlag et, och fastighetsskat­ ten för övriga hyreshus bö r i ett första steg sänkas till 2,0 % för att m inska sp än n v id d en m ellan de o lik a företagsform erna. E n sådan m o­ dell för fastighetsskatten u n d a n rö je r även behovet av de särskilda övergångsregler och reduceringsregler som föreslås i p ro p o sitio n e n . Vad nu förordats avseende den löpande bostadsbeskattningen av bostadsföretag in n e b är att förslagen i m o derata sam lingspartiets p a rti­ m o tio n er Sk59 y rk an d e n a 43, 44 o ch 46 o ch Sk327 y rk an d e n a 3—7 tillstyrks. U tskottet ställer sig också bak o m förslagen i p a rtim o tio n Sk59 (m ) y rk a n d e 43 o m att m angårdsbyggnaden på jo rdbruksfastighet även i fortsättningen bö r beskattas som näringsfastighet. R egeringen

bö r v idare å terk o m m a till riksdagen med förslag som in n e b är att även om en fastighet betecknas som privatbostad skall en lokal för närings­ verk sam h et k u n n a föranleda avdrag i inkom stslaget näringsverksam het för de kostnader som h änför sig dit. E nligt vår m en in g sk u lle en avdragsrätt för rep a ra tio n e r i sm åh u s leda till stora fö rd elar i form av bl.a. m inskat svartjobberi. En avdragsrätt t.ex. för styrkta lö n ek o stn a­ d e r u p p till ett belopp av 10 000 kr. per å r bör således införas. Den n ä rm a re utfo rm n in g en av en sådan avdragsrätt bö r k u n n a fastläggas i sam b an d med den av utskottet fö ro rd ad e översynen av sm åhusbeskatt­ ningen. Vad ovan anförts bö r enligt vår u ppfattning riksdagen som sin m e n in g ge regeringen till känna.

dels vid m o m e n t 47 hem ställt 47. beträffande bostadsbeskattningens utform ning i allm änhet att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk59 y rk an ­ d en a 43, 44 o ch 46, 1989/90:Sk327 y rk an d e n a 3, 4, 5, 6 o ch 7 och 1989/90:Sk453 y rk an d e 4 och p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk96 y rk an d e­ na 31, 32, 33 och 34 och 1989/90:Sk95 yrk an d e 3 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts.

81. Bostadsbeskattningens utformning i allm änhet (m om . 47)

G örel T h u rd in och Rolf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: R egeringens förslag i fråga om gränsdragningen m ellan privatbostad och näringsfastighet vid den löpande beskattningen av sm åh u s in n eb är dels att sm åhus på jordbruksfastighet fortsättningsvis n o rm alt k o m m e r att räk n as som privatbostad, dels att den n u v ara n d e schab lo n b esk att­ ningen av sm åhus slopas och ersätts av en fastighetsskatt. Vi godtar förslagets p rin cip iella u tfo rm n in g n är det gäller d en löpande beskatt­ ningen av sm åhus m en kan inte till alla delar acceptera förslaget såvitt avser gränsdragningen m ellan privatbostad och näringsfastighet. För att u n d v ik a att vägen ö p p n as för fusk och sk a tte p lan e rin g och att u n d e r­ hållet av bostadhus på landsbygden försäm ras tillsty rk er vi m ed an slu t­ ning till förslagen i ce n te rp a rtiets p artim o tio n Sk96 att sm å h u s på jordbruksfastighet även fortsättningsvis skall ingå i n äringsverksam he­ ten i enlig h et m ed de regler som i dag gäller. R egeringens förslag i d e n n a del bör i enlighet därm ed avvisas av riksdagen. O m regeringens förslag godtas är det viktigt att rän tefö rd eln in g en m ellan ekonom ibygg­ nad er o ch bostadsbyggnader sker på ett sådant sätt att p erso n e r på små jo rdbruksfastigheter får råd att bo kvar. I dessa fall b orde rän te k o stn a­ d e rn a i allm än h et i det väsentliga hänföra sig till boendet, o ch det bör då accepteras att dessa kostnader dras av i förvärvskällan kapital. Förslaget i p ro p ositionen h in d ra r inte en sådan tilläm p n in g .

Som ett väsentligt led i strävandena att m in sk a belastningen på boendet o ch de boende b ör uttaget av fastighetsskatt m inska i fö rh å l­ lande till regeringens förslag. F ör hy resh u s b ö r så lu n d a fastighetsskatt utgå m ed 2 % och för sm åh u s m ed 1,2 % av taxeringsvärdet. F ö r nypro d u cerad e bostäder bö r dock skatten sättas ned u n d e r de tio första åren. F r.o.m . å r 1991 bö r sålu n d a in te någon fastighetsskatt tas ut för bostadsfastigheter u n d e r de fem första åre n efter byggandet. U n d er de fem härp å följande åren b ö r skatten dessutom halveras. F ör att m ild ra effekterna av förslaget för de senaste åren s bostadspro­ d u k tio n bö r skattesatserna för vissa nyare årgångar övergångsvis sättas ned. F ör årg ån g arn a 1986— 1990 bö r så lu n d a inte någon fastighetsskatt utgå, m edan skatten för årgångarna 1981— 1985 b ö r reduceras till hälften. Dessa red u cerad e skattesatser avvecklas sedan successivt på ett sådant sätt att hela det befintliga bostadsbeståndet belastas m ed full fastighetsskatt efter tio år. Ö vergångsreglerna bör gälla lika för hyres­ hus o ch sm åhus. Vad h är m ed a n led n in g av regeringens förslag o ch ce n te rp a rtiets p artim o tio n Sk96 y rk an d e n a 31 — 34 sam t m o tio n Sk95 (c) y rk an d e 3 förordats b ö r riksdagen som sin m e n in g ge regeringen till känna. Övriga m o tio n sy rk a n d en avstyrks. dels vid m o m e n t 47 hem ställt 47. beträffande bostadsbeskattningens utform ning i allmänhet att riksdagen med bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk95 yrkande 3, 1989/90:Sk96 y rk an d e n a 31, 32, 33 o ch 34 o c h 1989/90:Sk327 y rk an d e n a 3, 4, 5, 6 och 7 o ch m ed an le d n in g av proposition 1989/90:110 i d e n n a del och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90: Sk59 y rk an d e n a 43, 44 och 46 o ch 1989/90:Sk453 yrk an d e 4 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad o van anförts.

82. Underlaget för bostadsbeskattningen, m.m. (m om. 48)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: 1 avvaktan på en m er g enom gripande översyn av bostadsbeskattning­ en s p rin c ip e r o c h uppbyggnad b ö r om gående beslut tas som för ink o m ståret 1990 m otverkar de orim lig a konsekvenser som de nya taxeringsvärdena i an n at fall får, speciellt i vissa sk ä rgårdsom råden och i storstadsregionerna. D etta å r bö r därfö r de taxeringsvärden som gällt u n d e r år 1989 vara u n d erla g för b erä k n in g av sc h ab lo n in täk t och uttag av statlig fastighetsskatt. S ch ab lo n in tä k ten b ö r utgå från den generella 1,5-procentsnivå som redan har beslutats. Ä ven för p e rio d e n fr.o.m . ink o m ståret 1991 bö r bostadsskatteuttaget in te öka. De o lä g en h e ter av bl.a. d en nya fastighetstaxeringen som beskrivs i vissa m o tio n er u p p k o m m e r inte med d en m odell för bostadsbeskatt­ ningen som vi förordat. Vi anser visserligen att p e rm a n e n tb o e n d e t i våra sk ärg ård ar på o lika sätt bör u n d erlä tta s, m en dessa p roblem bö r inte lösas m ed särskilt utform ade skattereg ler. D et bö r för övrigt

påpekas att de e k o n o m isk a p ro b le m som sk u lle uppstå för d e skärgårdsboende vid ett bifall till regeringens bostadsbeskattningsförslag har sin m otsvarighet i m ånga an d ra o m rå d e n m ed kraftiga prish ö jn in g ar. D e g en erella regler för en successivt m inskad b o en d eb esk attn in g som vi föreslagit in n e b ä r att syftet m ed de a k tu ella m o tio n e rn a h a r tillgodosetts. Vad ovan anförts bö r riksdagen som sin m e n in g ge regeringen till k än n a. D et in n e b ä r att vi tillsty rk er m o tio n e rn a Sk327, Sk827 och Sk829 i b erö rd a delar.

dels vid m o m en t 48 hem ställt 48. beträffande underlaget fö r bostadsbeskattningen, m .m . att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk327 yr­ kan d e 8, 1989/90:Sk827, 1989/90:Sk829 o ch p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90: S k351, 1989/90:Sk81 y rk a n d e n a 48 o ch 49, 1989/90:Sk352 y rk an ­ de 2, 1989/90:Sk318, 1989/90:Sk410, 1989/90:Sk392 y rk an d e n a 7 och 8, 1989/90:Sk407 y rk a n d e n a 1 och 2, 1989/90:Sk74 yrk an d e 26, 1989/90:Sk833 och 1989/90:Sk392 y rk an d e 8 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad ovan anförts.

83. Underlaget för bostadsbeskattningen, m.m. (m om . 48)

Lars B äckström (v) h ar

dels an fö rt följande: V än sterp artiet m e n a r att den lö p an d e besk attn in g en av b oendet bör vara täm ligen låg, o ch att en störe del av avskattningen i stället skall ske genom beskattning av u p p k o m n a realisationsvinster. Som ett led i strävandet att åstad k o m m a en besk attn in g i d e n n a rik tn in g o ch för att m inska på de stora sk illn ad e r som u p p stå r i besk attn in g en b ero e n d e på fastighetens läge bö r d en löpande besk attn in g en knytas till fastighetens bru k sv ärd e som bostad och inte som nu till fastighetens taxeringsvärde. D etta h ar påpekats redan av b o en d e k o stn a d su tred n in g e n o ch v u n n it g ehör hos de stora bostadsorganisationerna. S kärgårdsföreträdare har också fram h ållit att d etta skulle lösa de p e rm a n en tb o e n d es h u v u d p ro ­ blem . Vad som ovan an fö rts angående und erlag et för beskattningen bö r riksdagen som sin m en in g ge regeringen tillk än n a .

dels vid m o m en t 48 hem ställt 48. beträffande underlaget fö r bostadsbeskattningen, m .m . att riksdagen m ed an led n in g av m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 48 o ch 49 o ch p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk327 y rk an d e 8, 1989/90:Sk827, 1989/90:Sk829, 1989/90:Sk351, 1989/90:Sk352 yrk an d e 2, 1989/90:Sk318, 1989/90:Sk410, 1989/90:Sk392 y rk an d e n a 7 och 8, 1989/90:Sk407 y rk an d e n a 1 o ch 2, 1989/90:Sk74 y rk an d e 26, 1989/90:Sk833 o ch 1989/90:Sk392 y rk an d e 8 som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad ovan anförts.

84. Underlaget för bostadsbeskattningen, m.m. (m om . 48)

G östa Lyngå (m p) har dels an fo rt följande: Sorn d isk u terats i m o tio n Sk392 ger d en nyligen beslutade fastighets­ taxeringen särskilda pro b lem i sk ärg ård ar o ch an d ra o m rå d e n , som är intressanta för fritidsbebyggelse. Jag an ser att p ro b lem et är ytterst allvarligt för dem som berö rs och att m an m åste beakta det faktum att varje hus h ar två olika m a rk n a d sv ärd en , ett högt värde som eftertrak tat fritidshus o ch ett lägre värde som o rtsb o r h ar råd m ed; det finns ju också två d istin k t o lik a m a rk n a d e r för sådana fastigheter. T axeringsvär­ d et skall alltså vara a n n o rlu n d a för ett hus som bebos av o rtsb o r än o m det ä r ett fritidshus. F ö rh å lla n d e t m ellan de två v ärdena b ör fastställas för varje k o m m u n och g ru n d as på verkliga försäljningar. Som fram hålls av c- o ch m p -m in o rite te n inom bostadsutskottet har statens insatser i fråga o m e n e rg isp aran d e åtgärder i bebyggelsen u n d e r senare å r m inskat sam tidigt som behovet sn a ra re h ar ökat. Inte m inst för sm åh u s finns det en rad en erg ih u sh ålln in g såtg ärd er som är sam ­ h ällsekonom iskt lönsam m a, m en d ä r d en p rivatekonom iska lönsam he­ ten ä r liten eller obefintlig. E xem pel på d en n a typ av åtgärder är förbättrad isolering, installatio n av energ isn åla värm esystem o ch b alan ­ serad ventilatio n med v ärm e åte rv in n in g m .m . S lopandet av en erg isp arm ålen o ch avskaffandet av allt stöd till energisparåtgärder har skapat ett in try c k av att staten inte längre ser e n e rg ih u sh ålln in g e n i bostadsbebyggelsen som viktig. Till detta k o m ­ m er de negativa effekterna i form av högre taxeringsvärden genom den pågående fastighetstaxeringen för de sm åhusägare som genom fört e n e r­ gisparåtgärder. Det ä r enligt m in m e n in g inte rim lig t att installationer som gjorts i energ ib esp aran d e syfte skall m otverkas genom att de resu lterar i vä­ sentligt högre taxeringvärden och d ärm e d en högre beskattning. I enlig h et m ed förslaget i m iljö p artiets p artim o tio n Sk392 b ör därfö r åtgärder vidtas för att åstad k o m m a en lindrad b eskattning för de sm åhus som försetts m ed en e rg ib esp a ra n d e installationer. U tskottets ställningstagande i d e n n a del bör ges regeringen till känna.

dels vid m o m e n t 48 hem ställt 48. beträffande underlaget fö r bostadsbeskattningen, m .m . att riksdagen med a n le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk392 y rk an d e­ na 7 och 8 och p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och med avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk327 yrk an d e 8, 1989/90:Sk827, 1989/90:Sk829, 1989/90:Sk351, 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 48 och 49, 1989/90:Sk352 y rk an d e 2, 1989/90:Sk318, 1989/90:Sk410, 1989/90:Sk407 y rk an d e n a 1 o ch 2, 1989/90:Sk74 yrk an d e 26 och 1989/90:Sk833 som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts.

Bo L undgren, H ugo H egeiand o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: E n ligt vår m en in g b ö r m an sträva efter en lik artad b eh a n d lin g av både allm ännyttiga o ch privata bostadsföretag. F ö r att skapa n eu tra lite t m ellan o lik a upp låtelsefo rm er b ö r sam m a b edöm ningsm etod användas. R egeringen bö r m ot d e n n a b ak g ru n d ges i u p p d rag att förelägga riksdagen förslag om övergång till k o n v en tio n ell beskattningsm etod för de allm ännyttiga bostadsföretagen o ch de s.k. äk ta bostadsföretagen. D et an fö rd a bör ges regeringen till känna. Vi tillsty rk er således bifall till m o tio n e rn a Sk59 och Sk327 i d e n n a del. dels vid m o m en t 50 hem ställt 50. beträffande kom m unala bostadsföretag att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rkande 45 och 1989/90:Sk327 y rk an d e 2 som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad ovan anförts.

86. Industrifastigheter (m om . 51)

Lars B äckström (v) har dels an fö rt följande: Av neutralitetsskäl o ch för att m öjliggöra lä ttn a d er i k o stn a d ern a för boendet genom en h ård a re besk attn in g av kap ital o ch näringsliv bör enligt m in m en in g fastighetsskatten utsträckas till att om fatta också industrifastigheter o ch an d ra fastigheter som inte ä r avsedda för b o en ­ de i enlig h et med förslaget i v än sterpartiets p a rtim o tio n Sk444 yrkande 3. E tt lagförslag med detta syfte b ö r utarbetas o ch skyndsam t föreläggas riksdagen. D etta bö r ges regeringen till känna. dels vid m o m en t 51 hem ställt 51. beträffande industrifastigheter att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk444 y rk an d e 3 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad ovan anförts.

87. Uttaget av förm ögenhetsskatt (m om . 52)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeiand och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: Sverige har den högsta förm ögenhetsskatten bland O E C D -län d ern a. F örm ögenhetsskatten ä r ett sto rt p ro b lem , särskilt n är tillgångarna lä m n ar låg eller ingen avkastning. D etta är fallet t.ex. för egnahem säga­ re o ch ägare av m in d re företag. D et fö re k o m m e r att ägare av fram för allt m in d re och m edelstora företag måste sälja företaget för att k u n n a betala skatten. E nligt vår u p p fattn in g måste förm ögen h etsb esk attn in g en avskaffas. E tt första steg bör vara att uttaget av fö rm ö g en h etsk att utform as så att

ett stort b o tte n b elo p p u n d an tas från beskattning o ch att en låg p ro p o r­ tionell sk att — för 1991 läm pligen 1 % — tas u t på överstigande belopp. D et får an k o m m a på regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen i e n lig h et m ed det anförda.

dels vid m o m e n t 52 h em ställt 52. beträffande uttaget av förm ögenhetsskatt att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk403 y rk an d e 7 och m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk89 yrkande 5 i d en n a del o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 yrk an d e 50 och 1989/90:Sk444 y rk an d e 7 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

88. Uttaget av förm ögenhetsskatt (m om . 52)

Kjell Jo h an sso n och Leif O lsson (båda fp) har

dels an fö rt följande: R egeringen h ar låtit bli att i d etta sa m m a n h an g b eh a n d la förm ögen­ hetsbeskattningen. D etta ä r u n d erlig t eftersom förm ögenhetsskatten är en del av den totala skatten på kapital. D et vore natu rlig t att beakta d en n a n är övriga kapitalsk atter reform eras. E nligt folkpartiets u p p fattn in g bö r fö rm ögenhetsskatten sänkas. D et­ ta bör ske dels genom en kraftig h ö jn in g av det skattefria g ru n d b elo p ­ pet, dels genom att skatten görs p ro p o rtio n e ll, varvid en läm plig nivå kan vara 1 % . R iksdagen b ö r besluta om ett tillkännagivande till regeringen av d e n n a in n eb ö rd . dels vid m o m e n t 52 hem ställt 52. beträffande uttaget av förm ögenhetsskatt att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk89 yrkande 5 i d e n n a del o ch m ed a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk403 yrk an d e 7 o c h m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 yrkande 50 och 1989/90:Sk444 y rk an d e 7 begär att regeringen lägger fram förslag i enlig h et m ed vad som ovan anförts.

89. Uttaget av förm ögenhetsskatt (m om . 52)

Lars B äckström (v) h ar

dels an fö rt följande: G ränsen för uttag av förm ögenhetsskatt än d rad es hösten 1989 från 400 000 till 800 000 k r. B eslutet in n e b a r enligt regeringen inga m ate­ riella än d rin g a r u ta n sk u lle ses som en ju sterin g m ed hänsyn till p risutvecklingen sedan 1982, då d en senaste ju sterin g en gjordes. V änsterpartiet kan accep tera en viss justering. Skatteskalan för uttag av förm ögenhetsskatt b ör d o ck fö rändras enligt följande:

Vi föreslår att riksdagen begär ett lagförslag av regeringen i en lig h et m ed vad vi h är anfört. dels vid m o m e n t 52 hem ställt 52. beträffande uttaget av förm ögenhetsskatt att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk81 yrk an d e 50 o ch med an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk444 yrkande 7 och m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk89 yrk an d e 5 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk403 yrk an d e 7 begär att regeringen lägger fram förslag i enlig h et m ed vad som ovan anförts.

90. Begränsningsregeln (m om . 53)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: I p ro p o sitio n e n föreslås inte att d en s.k. begränsningsregeln, som avser det totala uttaget av skatt, skall justeras m ed an led n in g av de sänkta m arginalskatterna. Vi tillsty rk er förslaget i m otion Sk58 att begränsningsregeln justeras ned från 75 % till 50 % . Det S r a n k o m ­ m a på regeringen att lägga fram förslag om erforderliga än d rin g a r i lagen o m begränsning av skatt i vissa fall.

dels vid m o m e n t 53 hem ställt 53. beträffande begränsningsregeln att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 23 och med a n led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk320 yrk an d e 2 och 1989/90:Sk89 y rk an d e 6 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et med m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 23.

91. Begränsningsregeln (m om . 53)

Kjell Johansson och Leif O lsson (båda fp) har dels an fö rt följande: Som fram hålls i m o tio n Sk89 m åste d en s.k. begränsningsregeln förändras så att även de som berö rs av d en n a S r sänkt m arginalskatt. E n rim lig nivå är ca 50 % . R iksdagen bö r m ed bifall till m o tio n Sk89 yrkande 6 som sin m en in g ge regeringen detta till känna. dels vid m o m e n t 53 hem ställt 53. beträffande begränsningsregeln att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 23 och m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 yrk an d e 6 och 1989/90:Sk320 y rk an d e 2 som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad som anförts i m o tio n 1989/90:Sk89 yrkande 6.

Bo L u n d g ren (m ), Kjell Jo h an sso n (fp), G örel T h u rd in (c), Hugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp) och R olf K enneryd (c) har dels an fö rt följande: Sam beskattningen av m akars B -inkom ster h ar slopats ff.o.m . 1988 års taxering. K apitalbeskattningen h ar d ärm e d helt k n u tits till indivi­ den. I överensstäm m else härm ed b ö r också fö rm ögenhetsbeskattningen individualiseras genom att sam beskattningen av m a k ar slopas. D et är också självklart att sam beskattningen av fo sterföräldrar och fosterbarn skall u p p h ö ra . Riksdagen bö r m ed a n led n in g av sam tliga m otio n sy r­ kanden angående frågor o m sam beskattning av förm ö g en h et begära att regeringen lägger fram förslag i enlig h et m ed det h är anförda. dels vid m o m e n t 54 h em ställt 54. beträffande sam beskattningen av förm ögenhet att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an ­ de 5 i d en n a del, 1989/90:Sk302, 1989/90:Sk305, 1989/90:Sk307, 1989/90:Sk319 y rk an d e 1, 1989/90:Sk340, 1989/90:Sk372, 1989/90:Sk398 o ch 1989/90:Sk403 yrk an d e 10 begär att regering­ e n lägger fram förslag o m slopad sam beskattning i enlig h et m ed vad som ovan anförts.

93. Värderingen av förm ögenhetstillgångar, m.m. (m om . 55)

Bo L u n d g ren (m ), Kjell Jo h an sso n (fp), G örel T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp) o c h R olf K enneryd (c) har dels an fö rt följande: F rågan om förm ögenhetsbeskattningen av a rb e tan d e kapital i sm å och m edelstora företag b ehandlades utförligt av företagsskattekom m ittén i ett betän k an d e 1982 (D s B 1981:13). K om m ittén u n d ersö k te olika beskattningsm etoder för att bryta k ap italbeskattningens negativa effek­ ter. D en kom fram till att det arb etan d e kapitalet i m in d re och m edelstora företag b orde u n d an tas från fö rm ögenhetsbeskattningen. Vi delar d e n n a u p p fattn in g som sam m anfaller m ed vad som yrkats i flera m o tio n er. Arvs- och gåvoskatterna fö rv ä rrar de svåra pro b lem som ofta förelig­ ger vid generationsskiften i fam iljeföretag. E tt fram gångsrikt sm åföretag kan in te u ta n orim lig a skatteeffekter överföras till nästa g eneration genom arv elle r gåva. Företagets substans finns i fastigheter, m ask in er m .m . v ilket in n e b är att företagets tillgångar in te kan realiseras u ta n att företaget m åste säljas. I flera m o tio n e r har lagts fram förslag som syftar till att begränsa p ro b lem en . D et finns em ellertid in te a n led n in g att nu

ta stä lln in g i detalj till o lik a lösningar. E m ellertid fordras att regering­ en skyndsam t ser över p ro b lem en o c h lägger fram förslag som e lim in e ­ rar de h är näm n d a p ro b lem en . R iksdagen bör m ed hän v isn in g till vad som ovan anförts o ch med an le d n in g av sam tliga de m o tio n sy rk an d en som b e rö r dessa frågor begära att regeringen skyndsam t lägger fram förslag till ä n d ra d e regler. dels vid m om . 55 hem ställt 55. beträffande värderingen av förmögenhetstillgångar, m .m . att riksdagen m ed a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk58 y rk a n ­ de 22, 1989/90:Sk89 yrk an d e 4, 1989/90:Sk320 y rk an d e n a 1, 3 o ch 4, 1989/90:Sk339 y rk an d e n a 1 och 2, 1989/90:Sk341 y rk a n ­ d en a 1 och 2, 1989/90:Sk348, 1989/90:Sk354 y rk an d e n a 1 o ch 2, 1989/90:Sk359, 1989/90:Sk403 yrk an d en a 8, 9 o ch 14, 1989/90: Sk406 y rk an d e 4 o ch 1989/90:Sk698 yrkande 5 och m ed avslag på m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e 51 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

94. Värderingen av förm ögenhetstillgångar, m.m. (m om . 55)

Lars B äckström (v) h ar

dels an fö rt följande: V ä rd erin g sg ru n d ern a för förm ö g en h eter bö r som fram hålls i m o tio n Sk81 ses över och differentieras m ed hänsyn till vilket slag av tillgång det gäller. F ö rm ö g e n h eter som u p p k o m m e r genom o lik a fo rm e r av sp e k u latio n bö r värderas högre i skattehänseende så att uttaget av förm ögenhetsskatt b lir högre i ett sådant fall än vad t.ex. g äller för fö rm ö g en h et som ä r b u n d e t till ett n orm alt boende. Å tgärder måste också vidtas m ot m a n ip u le ra n d e av lån och lik n a n d e för att m inska fö rm ö g en h eten vid taxeringstillfället. Detta in n e b är ett tillsty rk an d e till y rk an d e 51 i m o tio n Sk81. dels vid m o m e n t 55 hem ställt 55. beträffande värderingen av förmögenhetstillgångar, m .m . att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk81 y rk an d e 51 o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 22, 1989/90:Sk89 y rk an d e 4, 1989/90:Sk320 y rk an d e n a 1, 3 o ch 4, 1989/90:Sk339 y rk an d e n a 1 o ch 2, 1989/90:Sk341 y rk a n d e n a 1 o ch 2, 1989/90:Sk348, 1989/90:Sk354 y rk an d e n a 1 o ch 2, 1989/90:Sk359, 1989/90:Sk403 y rkandena 8, 9 och 14, 1989/90: Sk406 yrk an d e 4 o ch 1989/90:Sk698 yrk an d e 5 som sin m ening ger regeringen till kän n a vad som anförts i m o tio n 1989/90:Sk81 yrk an d e 51 angående värd erin g sg ru n d ern a för fö rm ö g en h et, m .m .

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa S venson (alla m ) har

dels an fö rt (oljande: De skattefria gåvobeloppen h ar varit o fö rä n d ra d e en längre tid och b ör höjas o c h värdesäkras genom an k n y tn in g till basbeloppet. I m o tio n Sk403 yrkas att såväl det skattefria b elo p p et vid gåva av lösöre för privat b ru k som det skattefria b elo p p et vid a n n a n gåva höjs till ett halvt basbelopp. Vi tillsty rk er detta förslag. dels vid m o m e n t 56 hem ställt 56. beträffande det skattefria gåvobeloppet att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk403 y rk an d e 13 i d e n n a del och m ed an led n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y r­ k an d e 7, 1989/90:Sk334 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk420 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

96. D et skattefria gåvobeloppet (m om . 56)

Kjell Jo h a n sso n o ch Leif O lsson (båda fp) har

dels a n fö rt följande: D et skattefria gåvobeloppet bö r höjas från 2 000 kr. till 10 000 kr. D et h ar u n d e r lång tid varit n o m in e llt o fö rä n d ra t o ch det reala värdet h ar sju n k it kraftigt. Vi tillsty rk er m o tio n Sk89 y rk an d e 7. dels vid m o m e n t 56 hem ställt 56. beträffande del skattefria gåvobeloppet att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk89 y rk an d e 7 och m ed an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk334 i d e n n a del, 1989/90:Sk403 y rk an d e 13 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk420 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

97. D et skattefria gåvobeloppet (m om . 56)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) h ar dels an fö rt följande: D et skattefria gåvobeloppet h ar varit d etsam m a u n d e r hela 1970o ch 1980-talen. Inflatio n en har u n d e r d e n n a p erio d kraftigt m in sk at beloppets reala värde. E nligt vår u p p fattn in g är det m otiverat m ed en u p p ju sterin g av det skattefria gåvobeloppet, så att det återställs till ett rim ligare belopp. dels vid m om . 56 hem ställt 56. beträffande det skattefria gåvobeloppet att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk334 i d e n n a del o c h m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 y rk an d e 7,

1989/90:Sk403 yrk an d e 13 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk420 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan an fö rts.

98. A rvsbeskattningen (m om. 57)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa S venson (alla m ) h a r

dels a n fö rt följande: In te rn a tio n e llt sett h ar vi i Sverige en o rim lig t hög arvs- och gÄvobeskattning. S katteuttaget bö r på sikt anpassas till den nivå som gäller i de a n d ra n ordiska länderna. D e skattefria b o tte n b elo p p en vid arv b ö r en lig t vår m en in g fr.o.m . d en 1 ja n u a ri 1991 ökas så a tt en efterlevande m ake kan få skattefrihet u p p till tolv basbelopp (ca 375 000 k r.), b arn elle r an n a n nära a n h ö rig fem basbelopp (ca 155 000 k r.) o ch an n a n arvinge två basbelopp (ca 60 000 kr.). S katte­ sk a lo rn a b ö r om arbetas, dels bö r de g en erellt sänkas, dels b ö r skatt inte tas u t m ed m er än 50 % i något skikt. D et får an k o m m a på regeringen att lägga fram förslag till erfo rd erlig a ä n d rin g a r i lagen om arvsskatt o ch gåvoskatt i enlighet m ed m o tio n Sk403 y rk an d e n a 12 och 13 i d e n n a del. dels vid m o m e n t 57 hem ställt 57. beträffande arvsbeskattningen att riksdagen m ed bifall m o tio n 1989/90:Sk403 y rk an d e n a 12 o ch 13 i d e n n a del och med an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90: S k89 y rk an d e 8, 1989/90:Sk334 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk389 y rk a n d e 2 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

99. Arvsbeskattningen (m om . 57)

Kjell Jo h a n sso n och Leif O lsson (båda fp) har

dels a n fö rt följande: I e n lig h e t m ed vad som anförts i m o tio n Sk89 b ö r g rundavdraget i arvsbeskattningen höjas och arvsskatteskalan sänkas till m axim alt 50 % o c h inflationsskyddas. Riksdagen bö r besluta o m ett tillk än n a g i­ vande till regeringen av d e n n a in n e b ö rd .

dels vid m o m e n t 57 hem ställt 57. beträffande arvsbeskattningen att riksdagen med bifall till m o tio n 1989/90:Sk89 yrk an d e 8 och m ed a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk334 i d e n n a del, 1989/90:Sk403 yrk an d en a 12 och 13 i d e n n a del o ch 1989/90: Sk389 y rk an d e 2 som sin m en in g ger regeringen till k ä n n a vad som anförts i m o tio n 1989/90:Sk89 angående arvsbeskattningen.

18 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

G östa Lyngå (m p ) har dels an fö rt följande: N är en person te sta m en te rar sin kvarlåtenskap till bistånd genom någon av de erk ä n d a o ch av u trik e sd ep a rte m e n tet g o dkända organisa­ tio n e rn a är det enligt m in m en in g in te rik tigt att arvsskatt kan utgå. Förslaget i m o tio n Sk389 om ett u n d an tag för d etta fall b ö r alltså genom föras.

dels vid m o m e n t 57 h em ställt 57. beträffande arvsbeskattningen att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk389 y rk an d e 2 begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed m o tio n en sam t avslår m o tio n e rn a 1989/90:Sk89 yrk an d e 8, 1989/90:Sk334 i d e n n a del och 1989/90:Sk403 y rk an d e n a 12 o ch 13 i d e n n a del.

101. En fortsatt översyn av företagsbeskattningen (m om . 58)

Lars B äckström (v) har dels a n fö rt följande: De svenska företagen h ar u n d e r 1980-talet haft rek o rd sto ra vinster. D etta g äller inte m inst in d u strin . E ndast en liten del av dessa vinster h ar k o m m it sam hället till godo i form av in flu tn a skatter. D e stora företagen k o m m e r i det nya system et m ed kraftigt sän k t skattesats och — trots d e n n a sän k n in g — stora m ö jligheter att m in sk a sk atten genom reserv erin g ar att bli än m e r gynnade i skattehänseende. En rättvis skattereform bö r enligt vår m en in g bygga på en ö k ad skatt på p ro d u k tio n e n . Frågan o m skatt på företagens n yttjande av p ro d u k ­ tio n sre su rser b ö r därfö r prövas vidare. I d en n a p rö v n in g b ö r även ingå e n fortsatt u tre d n in g o m h u r en real företagsbeskattning sk u lle k u n n a utform as. M in d re företag kan e m ellertid också fortsättningsvis drabbas av p ro b lem i det skattesystem som blivit resultatet av d et h ittillsvarande utred n in g sarb etet. Som exem pel k an näm nas ägarbeskattningen av o n o te ra d e fam iljeföretag. E n ligt v-partiets skattepolitiska linje m åste sk illn a d e rn a i effektiv företagsbeskattning m ellan stora o ch sm å företag u tjäm nas. E n u tjäm ­ n ing b ö r ske i huvudsak genom att storföretagen S r betala e n högre effektiv skatt. Vi k o m m e r också att fortlö p an d e pröva i vad m ån sk attereg lern a ger orättvisa effekter för de m in d re företagen. E n över­ syn av företagsbeskattningen b ö r göras så att m in d re företag inte skattem ässigt m issgynnas g entem ot de stö rre börsbolagen. Vi fö ro rd ar att riksdagen beslu tar om ett tillkännagivande till rege­ ringen i enlig h et med vad som anförts ovan.

dels vid m o m en t 58 hem ställt 58. beträffande en fortsatt översyn av företagsbeskattningen att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 12, 29 och 56 och m ed a n le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:A17 y rk an d e 9 och 1989/90:Sk94 y rk an d e n a 1, 2, 4 och 12 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som anförts i m otion 1989/90:Sk81 angående en fortsatt översyn av företagsbeskatt­ ningen.

102. En fortsatt översyn av företagsbeskattningen (m om . 58)

G östa Lyngå (m p) har dels anfört följande: N är skattesystem et nu skall reform eras m åste en viktig u tgångspunkt vara att skattereglerna skall gynna en sm åskalig o ch d ecentraliserad sa m h ä llsstru k tu r och lokala och regionala försörjningssystem som m in sk ar tran sp o rtb eh o v och resu rsfö rb ru k n in g och ö k a r m änniskors m edinflytande och självtillit. E nligt vår uppfattning präglas även det av regeringen föreslagna skatteförslaget av ett storskaligt tä n k an d e . F rågor som är av stor bety­ delse för sm å och m in d re företag är in te tillfredsställande lösta. F ö re­ tagsbeskattningen m åste, som sägs i m o tio n Sk94, g ru n d as på en positiv in ställn in g till sm åföretagande och utgå från sm åföretagens fö rutsätt­ ningar. D et är också viktigt att som m o tio n ä re rn a föreslår skapa en företagsbeskattning med starkare lokal an k n y tn in g o ch garan tier för att en verksam het kan beskattas d är d en verkligen bedrivs. V idare får en in te rn atio n e ll anpassning inte försäm ra m öjlig h etern a att styra v erk ­ sam h eten i enlighet med m iljöpolitiska o ch socialpolitiska m ålsättning­ ar. R egeringen bör få riksdagens u p p d rag att fortsätta refo rm arb etet och lägga fram förslag som tillgodoser de krav som fram går av m iljöpartiet de grönas m otion Sk94 y rk an d e n a 1, 2, 4 och 12. dels vid m om ent 58 hem ställt 58. beträffande en fortsatt översyn av företagsbeskattningen att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk94 y rk an d e n a 1, 2, 4 o ch 12 och m ed a n le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 12, 29 och 56 och 1989/90:A17 y rk an d e 9 begär att regeringen fortsätter u tred n in g sarb etet och lägger fram förslag i enlig h et med de n äm n d a y rk an d e n a i m otion 1989/90:Sk94.

103. Vinstdelningsskatt (m om . 59 och mom. 113 i motsvarande del)

Lars B äckström (v) h ar

dels an fö rt följande: V instdelningsskatten är utform ad så att d en träffar företag över en viss sto rle k och avviker från an n a n besk attn in g genom att den skall tas ut på en vinst b erä k n ad efter reala p rin c ip e r. V instdelningsskatten bör behållas också i det nya system et. V än sterp artiet tillstyrker d ärm ed m otion Sk81 y rk an d e 15 och avstyrker p ro p o sitio n e n i m otsvarande del. dels vid m o m en t 59 o c h m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 59. beträffande vinstdelningsskatt att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk81 yrk an d e 15 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt att riksdagen till följd av vad som hem ställts u n d er m o m e n t 59 ovan avslår förslaget till lag o m up p h äv an d e av lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt.

104. Kapitalvinster i bolagssektorn (m om . 61)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: I m o derata sam lingspartiets m o tio n Sk59 o m inkom stbeskattningen i stort föreslås att kapitalv in ster vid försäljning av såväl fastigheter som v ärd ep ap p er skall beskattas m ed 30 % efter in d e x u p p rä k n in g av an ­ skaffningsvärdet. S am m a p rin c ip e r som gäller fysiska p ersoner bör också gälla in o m bolagssektorn. Vi tillsty rk er således m otion Sk58 y rk an d e 2. R egeringen får å terk o m m a till riksdagen med förslag om lagreglering av d e n n a fråga. dels vid m o m en t 61 hem ställt 61. beträffande kapitalvinster i bolagssektorn att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 yrk an d e 2 hos regeringen begär förslag om besk attn in g av kapitalvinster inom bolagssektorn i e n lig h et med vad som anförts i m otionen.

105. D ubbelbeskattningen av aktiebolag (mom. 62)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: D et finns inte några sakliga skäl till varför ak tieu td eln in g ar skall dubbelbeskattas till sk illn ad från an d ra k ap italin k o m ster. I sam band m ed företagsskatteutredningens arbete fördes ett resonem ang om att d u b b elb esk attn in g en var m otiverad m ed hänsyn till att arbetsinkom ster

belastades m ed socialförsäkringsavgifter. D etta resonem ang kan endast ha giltighet u n d e r fö ru tsättn in g att fö rm å n srela te rin g e n av socialförsäk­ ringsavgifterna efter h an d helt slopas. E n lig t vår m en in g bö r em ellertid socialförsäkringsavgifterna åte r successivt förm ånsrelateras. De får d ä r­ m ed inte k ara k tär av skatt. Då fö rsv in n er också d etta — i sig felaktiga — arg u m e n t för b ib e h ållen dubbelb esk attn in g . D u bbelbeskattningen av a k tie u td e ln in g a r bö r m ed början år 1992 successivt slopas genom in fö ran d e av a v rä k n in g för erlagd bolagsskatt vid beskattningen av ak tieägaren. Vi tillsty rk er därm ed m o tio n Sk58 yrkande 3. D et finns också skäl att beh ålla 70-procentavdraget vid ak tieu td eln in g ar och att höja beloppsgränsen för d en typen av u td e l­ ningar i enlig h et m ed vad som fram går av m oderaternas m o tio n Sk320. dels vid m o m e n t 62 hem ställt 62. beträffande dubbelbeskattningen av aktiebolag att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 yrk an d e 3 och 1989/90:Sk320 y rk an d e n a 6 o c h 7 och m ed an led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del hos regeringen begär förslag i enlig h et med vad som anförts i m o tio n e rn a i n äm n d a delar.

106. Skatteutjämningsreserv (m om . 63)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: E nligt vår u p p fattn in g bö r reserv erin g sm ö jlig h etern a för sm å och nystartade företag vara stö rre än vad som föreslås i propo sitio n en . Av U R F fram lagda förslag o m s.k. M IN I-SU R V kan vara en utgångspunkt för fö rbättrade reserveringsm öjligheter för sådana företag. D en extra reserveringsm öjligheten b ör d ock u tfo rm as så att d en gäller oavsett om det egna kapitalet e lle r lö n e su m m a n valts som bas för reserveringarna. Vi tillstyrker m ed hänv isn in g till det an fö rd a m o tio n Sk58 y rk an d e 1 o ch Sk320 y rk an d e 5.

dels vid m o m e n t 63 hem ställt 63. beträffande skatteutjämningsreserv att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 1 sam t 1989/90:Sk320 yrk an d e 5 o c h med a n led n in g av p ro p o si­ tion 1989/90:110 i d en n a del o ch med avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 13 o ch 14 och 1989/90:Sk94 yrk an d e 6 begär att regeringen skyndsam t lägger fram förslag om bättre reserveringsm öjligheter för sm å o c h nystartade företag i enlighet med vad som an fö rts i m o tio n 1989/90:Sk58.

107. Skatteutjämningsreserv (m om . 63 och mom . 113 i m otsvarande del)

Lars B äckström (v) har dels an fö rt följande: R edan med en bolagsskattesats om 30 % k o m m e r Sverige att ha en in te rn a tio n e llt sett m ycket låg bolagsbeskattning. A tt sänka skatten ytterligare, som i p rak tik en sker genom system et m ed sk atteutjäm ­ ningsreserv, förefaller inte m otiverat. P ro p o sitio n en bör därfö r avslås i vad avser rätt till skatteutjäm ningsreserv. D en avskattning av reservera­ de m edel som följer av d etta beslut kan ge u p p h o v till likviditetsprob lem för vissa företag. V idare kan de m in d re företagens behov av resu ltatu tjäm n in g behöva tillgodoses på a n n a t sätt. Avslagsbeslutet bör d ärfö r förenas m ed en begäran att regeringen lägger fram förslag som löser dessa pro b lem o ch de a n d ra följd än d rin g ar som föranleds av att det i p ro p o sitio n e n fram lagda förslaget till lag om skatteutjäm ningsre­ serv in te skall antas. dels vid m o m en t 63 o ch m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 63. beträffande skatteutjämningsreserv att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 13 och 14 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och m o tio n er­ na 1989/90:Sk94 yrk an d e 6, 1989/90:Sk58 y rk an d e 1 och 1989/90:Sk320 y rk an d e 5 o c h begär att regeringen lägger fram förslag till övergångsregler m .m . i enlighet med vad som anförts i m otion 1989/90:Sk81, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lag om skatteutjäm ­ ningsreserv att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d e r mo­ m en t 63 avslår det i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda förslaget till lag om skatteutjäm ningsreserv.

108. Skatteutjämningsreserv (m om. 63)

G östa Lyngå (m p) h ar dels an fö rt följande: D et ä r viktigt att sm å företag har m öjlighet att finansiera sin u tveckling med egna överskott o ch ägartillskott. De fram lagda försla­ gen till skatteutjäm ningsreserv tillgodoser inte helt detta intresse. En tä n k b ar lösning är att sm åföretagen skulle k u n n a bygga u p p a c k u m u le ­ rade reserveringar, u p p till sam m anlagt 25 basbelopp. D etta skulle vara särskilt värdefullt u n d e r de å r företaget byggs u p p , in n a n varken lö n e su m m a n eller det egna k ap italet blivit särskilt stora belopp. Rege­ rin g en bö r få i u p p d rag att arb e ta fram ett förslag i enlig h et med m o tio n Sk94 yrk an d e 6. dels vid m o m en t 63 hem ställt 63. beträffande skatteutjämningsreserv att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk94 yrk an d e 6 och m ed an led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och med

avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 yrkande 1, 1989/90:Sk320 y rk an d e 5 och 1989/90:Sk81 y rk a n d e n a 13 o ch 14 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som anförts o m reserveringsm öjligheter för sm åföretag i m o tio n 1989/90:Sk94 y rk an d e

6 .

109. Underlaget för skatteutjämningsreserv (m om . 64 och mom. 113 i m otsvarande del)

Bo L undgren, H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m) h ar

dels an fö rt följande: P ro p o sitio n en in n e b är att a k tie r i u tlän d sk a d o tterbolag S r m e d rä k ­ nas i S U R V -underlaget till 65 % . B egränsningen m otiveras i p ro p o si­ tio n e n m ed risken av att ett fullständigt in k lu d e ra n d e av u tländska ak tier i und erlag et sk u lle in n e b ära en favorisering av exp an sio n i utlan d et. O m u tlän d sk a a k tie r å an d ra sidan exkluderas kan det enligt pro p o sitio n e n ge svenska företag an le d n in g att förlägga förvärv av u tlän d sk a företag till dotterfö retag i utlan d et. Vi gör b ed ö m n in g en att en avvägning m ellan dessa o lik a konsek v en ­ ser leder till att a k tie r i u tlän d sk a dotterb o lag m åste få räknas m ed i S U R V -underlaget till en stö rre andel än enligt p ro p o sitio n e n . D en nivå som förordas i m o tio n Sk58 förefaller vara en rim lig avvägning. D et ä r e m ellertid angeläget att regeringen är u p p m ä rk sa m på de pro b lem som än d å sk u lle k u n n a u p p k o m m a och i så fall vidtar erforderliga åtgärder.

dels vid m o m e n t 64 o ch m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 64. beträffande underlaget fö r skatteutjämningsreserv att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 4 o ch m ed avslag på p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslu tar att a k tie r i u tlän d sk a dotterb o lag skall till 80 % få ingå i SURVu nderlaget, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lag o m skatteutjäm ­ ningsreserv att riksdagen till följd av vad som hem ställts o van u n d e r m o ­ m en t 64 a n ta r 5 § första stycket 6 med d en än d rin g e n att u ttry c k et "65 p ro c e n t" byts m ot "80 procent".

110. Lager i allm änhet (m om . 65 och mom . 113 i m otsvarande del)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: U tredningsförslaget från U R F in n e b ar att lager — som altern ativ till en v ärd erin g enligt lägsta värdets p rin c ip — skulle få värderas till 95 % av det totala anskaffningsvärdet. E n ligt p ro p o sitio n e n skall a lte r­ nativt lagret få tas u p p till 97 % av sam m a värde. E n ligt vår up p fatt­ ning h ar inte anförts några b ärande skäl för att vidta d e n n a in sk rä n k ­ ning i fö rh å lla n d e till u tred n in g en s förslag.

dels vid m o m en t 65 och m o m en t 113 i m otsvarande del hem ställt 65. beträffande lager i allm änhet att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Sk58 y rk an d e 5 och med avslag på prop o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslu tar att lagret skall altern ativ t få värderas till 95 % av det totala anskaff­ ningsvärdet, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser p u n k t 2 av anvisning­ arna till 24 § kom m unalskattelagen (1928:370) att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d e r m o­ m ent 65 a n ta r det i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda lagförsla­ get med d en än d rin g en att i tredje stycket u ttrycket "97 p ro ce n t" byts m ot "95 p ro cen t".

111. Lager av djur i jordbruk och renskötsel (m om . 66)

G östa Lyngå (m p ) har dels an fö rt följande: E nligt p ro p o sitio n e n skall alla d ju r in o m jo rd b ru k o ch renskötsel betraktas som om sättningstillgångar. Svenska Sam ernas R iksförbund har ifrågasatt o m detta är k o rre k t med avseende på renar. Vi föreslår att riksdagen u p p d ra r åt regeringen att å terk o m m a med förslag av in n e b ö rd att re n a r som inte kan betraktas som om sättningstillgångar skall anses utgöra in v e n tarie r i renskötseln.

dels vid m o m en t 66 hem ställt 66. beträffande lager av djur i jordbruk och renskötsel att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Sk74 y rk an d e 27 och m ed a n led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad som i m o tio n en anförts om den skattem ässiga b ehandlingen av ren ar.

112. Nuvärdeavskrivning m.m. (m om . 67)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-Gösta Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: I p ro p o sitio n e n h ar inte lagts fram förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfond i enlig h et med utredningsförslaget. D et finns stark a skäl för att införa ett system i enlighet med vad u tred n in g en har föreslagit. D etta sk u lle m edföra positiva effekter på företagens riskta­ gande och likviditet. F ö rrän tn in g sk ra v et på investeringar sk u lle också bli o b ero e n d e av företagets fö rv än tn in g ar o m den fram tida in flationen. E nligt vår u p p fattn in g bö r regeringen få riksdagens u p p d rag att lägga fram förslag i e n lig h et med utredningsförslaget. dels vid m o m en t 67 hem ställt 67. beträffande nuvärdeavskrivning m .m . att riksdagen med bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 6 och med an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk94 yrkande 7 hos regering-

en begär att d en lägger fram ett förslag o m n u v ärd e av sk riv n in g o ch p erio d iserin g sfo n d er i enlig h et m ed vad so m föreslagits av u tre d n in g e n o m en refo rm erad företagsbeskattning.

113. N uvärdeavskrivning m.m. (m om . 67)

G östa Lyngå (m p ) h ar

dels an fö rt följande: E tt system m ed nu v ärd eav sk riv n in g i en lig h et m ed vad u tred n in g en har föreslagit sk u lle göra d et lättare fö r företag a tt göra långsiktiga satsningar på ny m iljövänlig o ch resurssnål te k n ik o c h m iljövänliga p ro d u k te r. F öretagens krav på att investeringar skall ge hög rän ta som ersä ttn in g för hög förväntad inflation sk u lle däm pas. E n lig t vår u p p ­ fattning b ö r reg erin g en få riksdagens u p p d ra g att lägga fram förslag i e n lig h et m ed utredningsförslaget. Vi tillsty rk er m o tio n Sk94 y rk an d e 7. D ärm ed sk u lle även m o tio n 1989/90:Sk58 y rk a n d e 6 i huvudsak tillgodoses.

dels vid m o m e n t 67 h em ställt 67. beträffande nuvärdeavskrivning m .m . att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk94 y rk an d e 7 o ch m ed a n le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 6 hos regering­ en begär att d en lägger fram ett förslag o m n u v ärd e av sk riv n in g i en lig h et m ed vad som ovan anförts.

114. Avskrivning på skogsbilvägar, m.m. (m om . 68)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) h a r dels an fö rt följande: D et bidrag som för n ärv a ra n d e utgår till byggande av skogsvägar b ö r slopas. I stället b ö r kostn ad en vara d ire k t avdragsgill vid taxeringen. Förslaget i m o tio n Sk378 y rk an d e 2 tillstyrks. dels vid m o m e n t 68 h em ställt 68. beträffande avskrivning pä skogsbilvägar, m .m . att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk378 y rk an d e 2 och m ed an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk326 o ch 1989/90: Sk411 y rk a n d e 2 hos regeringen begär förslag o m direk tav d rag för byggande av skogsvägar i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n Sk378.

115. Avskrivning på skogsbilvägar, m.m. (m om . 68)

G örel T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har

dels an fö rt följande: Skogsvägar har en avgörande betydelse för ett ratio n ellt enskilt skogsbruk. A vskrivningstiden för investeringar i bilvägar för skogsbru­ ket är em ellertid för lång. E n o rd n in g m ed kostnadsavdrag i d irek t a n slu tn in g till byggandet skulle avsevärt stim u le ra skogsvägbyggandet. M ånga p rojekt skulle då också k u n n a k o m m a till stånd u ta n statsbi­ drag. Y rk an d en a i m o tio n e rn a Sk326 och Sk411 tillstyrks.

dels vid m o m e n t 68 hem ställt 68. beträffande avskrivning på skogsbilvägar, m .m . att riksdagen med bifall till m o tio n ern a 1989/90:Sk326 och 1989/90:Sk411 yrkande 2 och med a n led n in g av m o tio n 1989/90: Sk378 y rk an d e 2 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som anförts i m o tio n e rn a om d irektavdrag för byggande av skogsvägar.

116. Överskott vid vissa kapitaltransaktioner m.m. (m om . 69)

Lars B äckström (v) och G östa Lyngå (m p) har dels an fö rt följande: H ögre skatt b ör tas ut på överskott som u p p k o m m e r n är företag äg n ar sig åt sp e k u latio n eller k ap italtra n sa k tio n er u ta n fö r d en n orm ala verksam heten. Riksdagen b ör i enlighet med vad som yrkats i m otion Sk94 göra ett till regeringen rik ta t u ttalande av d e n n a in n eb ö rd . dels vid m o m e n t 69 hem ställt 69. beträffande överskott vid vissa kapitaltransaktioner m .m . att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk94 y rk an d e 8 som sin m en in g ger regeringen till känna vad som i m o tio n en anförts om b eskattningen av vissa k ap italtra n sa k tio n er m .m . i företag.

117. H andel med förlustbolag (m om . 70)

G ö re l T h u rd in (c), R olf K enneryd (c), Lars B äckström (v) och G östa Lyngå (m p ) h ar dels an fö rt följande: De regler som skall utgöra en sp ärr m ot h andel m ed förlustavdrag k o m m e r att kvarstå i hu v u d sak o förändrade efter sk atterefo rm en . Det fram går av p ro p o sitio n e n att U R F inledde ett arbete m ed att k o n stru e­ ra nya regler som skulle bli generellt tilläm pliga för såväl fåm ans- som flerm ansföretag. På g ru n d av tidsbrist h ar det arb etet inte k u n n at slutföras in n a n p ro p o sitio n e n förelädes riksdagen. Vi an ser det vara angeläget att det n äm n d a arb e tet påskyndas, så att den företeelse som

består i skattebetingad handel i o lik a fo rm e r med förluster kan elim i­ neras. Vad som anförts h äro m i m otion Sk361 bö r riksdagen som sin m e n in g ge regeringen till känna. dels vid m o m e n t 70 hem ställt 70. beträffande handel m ed förlustbolag att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Sk361 y rk an d e 1 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som i m otionen anförts o m handel med förlustbolag.

118. Underskott i rederirörelse (m om . 71)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: Som anförs i m otion Sk409 är nyanskaffningar i re d e rin ä rin g en m ycket kapitalkrävande. M ånga av de svenska skeppen ä r gam la, dyra o ch ineffektiva och nyinvesteringsbehovet ä r stort. Det ä r i o ch för sig positivt att de begränsningar som gäller i m öjligheten att kvitta u n d e r­ skott i red e rirö relse och även luftfartsröreise n u upphävs. Sam tidigt införs e m ellertid sådana allm ä n n a b egränsningar i kvittningsm öjlighete rn a att kapitalbehovet i sådana v erk sam h eter än d å inte kan tillgodo­ ses. Vi vill m ed an led n in g av m o tio n Sk409 hem ställa o m en översyn av h u r de nya reglerna slår för rederi- o ch lu ftfartsnäringarna och att regeringen lägger fram förslag o m åtgärder för att u n d erlä tta de kap i­ talkrävande investeringarna i n äm n d a näringar.

dels vid m o m e n t 71 hem ställt 71. beträffande underskott i rederirörelse att riksdagen med an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk409 y rk an d e 1 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som ovan anförts.

119. Fartygsfonder (m om . 72 och mom. 113 i m otsvarande del)

Bo L un d g ren (m ), G örel T h u rd in (c), H ugo Hegeland (m ), K arl-Gösta Svenson (m ) o ch Rolf K enneryd (c) har

dels an fö rt följande: R edan i sam band med riksdagens beslut hösten 1989 slopades m öj­ ligheten att göra särskild avskrivning på fartyg och luftfartyg. I p ro p o ­ sitio n en h ar föreslagits att också fartygsfonderna avskaffas. E nligt vår up p fattn in g k o m m e r effekten av båda dessa fö rä n d rin g ar att leda till avsevärda svårigheter att anskaffa ersättningsfartyg, särskilt för m in d re red e rie r. Det finns ett allm ä n t intresse av att gam la fartyg och luftfar­ tyg in te av skatteskäl måste behållas även efter det att de egentligen tjänat ut. Vi tillstyrker m o tio n sy rk an d en a o m att fartygsfonderna skall behållas. Det far an k o m m a på regeringen att å terk o m m a till riksdagen med ev. k o m p letteran d e lagändringar med a n led n in g av att förslaget att avskaffa fartygsfonderna inte skall antas.

dels vid m o m e n t 72 och m o m e n t 113 i m o tsvarande del hem ställt 72. beträffande fartygsfonder att riksdagen med bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e 7, 1989/90:Sk96 yrk an d e 35, 1989/90:Skl00, 1989/90:Sk343 och 1989/90:Sk409 yrk an d e 2 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lagen (1954:40) om särskild fartygsfond att riksdagen till följd av vad som hem ställts o van u n d e r m o­ m en t 72 avslår det i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda förslaget till lag o m up p h äv an d e av lagen (1954:40) om särskild fartygs­ fond.

120. Beskattningen av investm entföretag och aktiefonder (m om . 74)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels an fö rt följande: U tredningsförslaget in n e b ar sam m a regler för investm entföretag och aktiefo n d er, även i fråga o m sc h a b lo n in tä k te n . D ärem o t förordade u tred n in g e n b eh å lle n skattefrihet för allem an sfo n d er o c h b ehållen sk attefrihet fö r rä n to r och u td e ln in g a r i aktiesp arfo n d er. E n ligt vår up p fattn in g b ö r p ro p o sitio n en avslås i d e n n a del och regeringen fa i up p d rag att arb eta fram regler i e n lig h et m ed utredningsförslaget.

dels vid m o m e n t 74 hem ställt 74. beträffande beskattningen av investmentföretag och aktiefon­ der att riksdagen med bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 yrk an d e 10 och m ed an led n in g av m o tio n 1989/90:Sk452 y rk an d e 5 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o c h hos regeringen begär att den lägger fram förslag om ä n d ra d e regler i e n lig h et med förslaget från u tred n in g en o m en reform erad företagsbeskatt­ ning.

121. A llem ansfonderna (m om . 75)

G ö re l T h u rd in o ch Rolf K enneryd (båda c) h ar

dels an fö rt följande: S om föreslås i m o tio n er från ce n te rn b ö r allem ansfonder in rättas i syfte att främ ja risk k ap italb ild n in g e n i sm åföretag. Dessa fonder skall ha m ö jlighet att placera sina tillgångar i icke bö rsn o terad e företag utan några sådana b egränsningar som finns för n ärvarande. Vi h ar i en tidigare reserv atio n fram h ållit att d en stö rre risk som en sp arare ta r i sådana sp a rfo rm er m o tiv erar en lägre b esk attn in g på avkastningen från d e n n a typ av allem ansfond.

dels vid m o m en t 75 hem ställt 75. beträffande allemansfonderna att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 yrkande 24, 1989/90:Sk361 y rk an d e 4 och 1989/90:Sk406 y rk an d e 3 hos regeringen begär att d en lägger fram ett förslag till inrättande av allem ansfonder som utan begränsning kan placera tillgångar i icke bö rsn o terad e företag i e n lig h et m ed vad som anförts i m otionerna.

122. Lager av fordringar och värdepapper (m om . 76)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) har

dels anfört följande: I p ro p o sitio n e n fullföljs inte u tred n in g en s förslag till en alternativ värderingsregel, enligt vilken företagens fo rd rin g ar på allm än h eten exkl. u tlån in g till staten och k o m m u n e r sk u lle få tas u p p till 99 % av det sam lade anskaffningsvärdet. E nligt vår m en in g b ö r d en av u tre d n in g e n föreslagna alternativa värderingsregeln införas. D et får an k o m m a på regeringen att skynd­ sam t lägga fram ett förslag härom . dels vid m o m e n t 76 hem ställt 76. beträffande lager av fordringar och värdepapper att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 yrkande 11 och med a n le d n in g av prop o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del begär att regeringen lägger fram förslag om en altern ativ värderingsre­ gel i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en .

123. Skadeförsäkringsföretag (m om . 77)

G ö re l T h u rd in o ch R olf K enneryd (båda c) h ar dels anfört följande: F rå n de öm sesidiga skadeförsäkringsbolagens sida h a r anförts att deras k o n k u rre n sm ö jlig h et på fö rsäkringsm arknaden sk u lle k u n n a för­ säm ras som en följd av att förslagen i p ro p o sitio n e n genom förs. Enligt vår u p p fattn in g ä r det av vikt att k o n k u rre n se n på försäk rin g sm ark n a­ d en kan u p p rätth ålla s på ett effektivt sätt. R egeringen b ö r därför göra en ytterligare analys av förslagens effekter o ch å te rk o m m a m ed förslag som säkerställer k o n k u rre n sn e u tra lite t m ellan o lik a företagsform er på fö rsäk rin g sm ark n ad en , såväl som an d ra bran sch er.

dels vid m o m en t 77 hem ställt 77. beträffande skadeförsäkringsföretag att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk96 yrkande 36 och med a n led n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk60 och 1989/90: Sk80 som sin m e n in g ger regeringen till k än n a vad som anförts i

m otion 1989/90:Sk96 angående de öm sesidiga försäkrings­ bolagens k o n k u rre n sfö ru tsä ttn in g a r.

124. Byggnadsföretag (m om . 78)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels anfört följande: Beskattningen av pågående arb eten till fast pris ä r ytterligare en av de m ånga p u n k te r på vilka p ro p o sitio n e n avviker från u tredningsför­ slaget. E nligt vår m en in g b ö r U RF:s förslag genom föras även i detta hänseende. Pågående a rb e ten skall alltså altern ativ t tas u p p till 95 % av nedlagda k ostnader o c h in d ire k ta k o stn ad er skall liksom för närva­ rande 3 dras av d irek t. D etta in n e b är att m o tio n Sk58 yrk an d en a 13 o ch 14 tillstyrks. D et får an k o m m a på regeringen att till riksdagen återk o m m a med förslag som skall tilläm pas fr.o.m . 1992 års taxering. dels vid m om ent 78 hem ställt 78. beträffande byggnadsföretag att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 12 o ch 13 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och hos regeringen begär att d en lägger fram förslag om nya regler i enlighet m ed vad som an fö rts i m o tio n en .

125. Avkastningsskatt på pensionsm edel (m om . 79 och mom. 113 i motsvarande del)

Bo L undgren, H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m) har dels anfört följande: E n beskattning av det långsiktigt b u n d n a pensionssparande! k o m m er att leda till en m in sk n in g av sådant sp aran d e. D etta ä r skadligt från sam hällsekonom isk sy n p u n k t. F ö r in dividen leder förslaget ofrån k o m ­ ligen till lägre p e n sio n su tb e taln in g ar i fram tid en eller högre prem ier. Förslaget om en pensionsskatt bö r d ärfö r avslås. D et bö r a n k o m m a på regeringen att åte rk o m m a m ed förslag till de följd än d rin g ar som kan föranledas härav. dels vid m o m en t 79 o ch m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 79. beträffande avkastningsskatt p å pensionsm edel att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrkande 40, 1989/90:Sk413 y rk a n d e 4 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk402 yrk an d e 5 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m otio­ n ern a 1989/90:Sk81 y rk a n d e n a 20, 23 o ch 24, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lagen om avkastnings­ skatt p å pensionsm edel att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d er m o­ m en t 78 avslår det i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda förslaget till lag om avkastningsskatt på pensionsm edel.

126. Avkastningsskatt på pensionsm edel (m om . 79)

Lars B äckström (v) h ar

dels an fö rt följande: D et är en av de viktigaste u tg å n g sp u n k te rn a för skattereform en att b esk attn in g en skall göras m er likform ig. K onsekvensen av detta är att alla typer av kapitalavkastning b ö r beskattas efter den en hetliga skatte­ satsen om 30 % , således även pensions- o ch försäkringssparande!. D etta skulle begränsa m ö jlig h etern a till sk attearbitrage o c h skattesubv en tio n e ra t sp a ra n d e för vissa g ru p p e r. M ö jligheter som främ st gynnar h öginkom sttagare. E n k ap italb esk attn in g på 30 % kan em ellertid vid hög inflation visa sig vara en täm ligen hård b eskattning. S om anförs i m otion Sk81 m åste d ärfö r effekterna av d en en h e tlig a kapitalb esk attn in g en följas noga, i vart foll vad gäller effekterna på b an k - o ch pensionssparande. P roblem et m ed n o m in e ll b esk attn in g vid hög inflation skulle k u n n a lösas genom en real beskattning. D et finns d ä rfö r skäl att pröva frågan o m realb esk attn in g av kollektiva pensionsfonder.

dels vid m o m e n t 79 hem ställt 79. beträffande avkastningsskatt p å pensionsm edel att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk81 y rk an d e n a 20, 23 och 24 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk a n d e 40, 1989/90:Sk413 yrk an d e 4 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk402 y rk an d e 5 sam t som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som ovan anförts.

127. Löneskatt på pensionsavsättningar (m om . 80)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: Av skäl som redovisats ovan i vår reserv atio n angående avkastnings­ sk atten på pensions- o ch försäkringssparandet bö r någon löneskatt på pensionssparandet in te införas. Vi tillsty rk er d ärfö r m o tio n Sk59 y r­ kan d e 41. dels vid m o m e n t 80 hem ställt 80. beträffande löneskatt på pensionsavsättningar att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 yrkande 41 och 1989/90:Sk402 y rk a n d e 3 o ch m ed avslag på m otion 1989/90:Sk96 yrk an d e 30 som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad som ovan anförts.

G ö re l T h u rd in och R olf K enneryd (båda c) har

dels an fö rt följande: N är det gäller löneskatt på pensionsavsättningar h a r p ro p o sitio n e n inte ett färdigt förslag u ta n an g e r att frågan b ö r övervägas ytterligare. I detta sa m m a n h an g fram hålls att egenföretagarna b orde kom penseras för att deras p ensionskapital egentligen b o rd e beskattas m ed d en lägre skattesats som föreslagits för tjänstepension. R egeringen avser att åter­ ko m m a senare i år m ed förslag i de n ä m n d a ären d en a. E genföretagarnas p en sio n sfö rsäk rin g är som fö rsä k rin g sp ro d u k t identisk m ed privata pen sio n sfö rsäk rin g ar. D ärför föreligger svårighe­ te r att beskatta egenföretagares pensionsavsättningar i e n lig h et m ed den föreslagna lägre skattesatsen för tjänstepension. Vi vill d o ck u n d erstry ­ ka att egenföretagarna en lig t vår u p p fattn in g skall ha full ko m p en sa­ tion för den högre skattesatsen. D etta k an exem pelvis ske genom ett d ifferentierat uttag av särskild lön esk att, vilket också p ro p o sitio n e n n ä m n e r som ett altern ativ . Vi fö ro rd ar att riksdagen beslutar att ge regeringen till k än n a vad vi h ä r h ar an fö rt om en d ifferentiering av löneskatten o ch tillsty rk er d ärm e d m o tio n Sk96.

dels vid m o m e n t 80 hem ställt 80. beträffande löneskatt på pensionsavsättningar att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk96 yrk an d e 30 och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk59 y rk an d e 41 och 1989/90:Sk402 y rk a n d e 3 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som o van anförts.

129. Premier i utländskt försäkringsbolag (m om . 81 och mom. 113 i m otsvarande del)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: M ed h än v isn in g till skäl vi an fö rt i reservation ovan m ot en beskatt­ ning av avkastning på p ensionsförsäkringskapital h em ställer vi om avslag också på förslaget i p ro p o sitio n e n att beskatta p re m ie r som betalas till u tländska försäkringsbolag m ed 15 % . D etta in n e b ä r att vi tillsty rk er m o tio n Sk59 y rk an d e 42. D et a n k o m m e r på regeringen att å terk o m m a m ed de fö ljd än d rin g ar som k a n föranledas härav. dels vid m o m e n t 81 o ch m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 81. beträffande prem ier i utländskt försäkringsbolag att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk59 yrk an d e 42 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lagen om skatt på vissa premiebetalningar att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d e r m o­

m en t 81 avslår d et i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda förslaget till lag o m skatt på vissa p rem ieb etaln in g ar.

130. Särskild redovisningsm etod (m om . 84)

Bo L un d g ren (m ), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson o ch G östa Lyngå (m p ) har dels anfört: D en s.k. särskilda redovisningsm etoden (SRM ) för en sk ild a närings­ id k are som d isk u terats u n d e r u tred n in g sarb ete t bygger på att närings­ v erk sam h eten och p riv a te k o n o m in separeras redovisningsm ässigt och skattem ässigt. M etoden sk u lle bl.a. ö p p n a nya m ö jligheter vad t.ex. g äller reserveringar o ch d en sk u lle ge egenföretagarna helt an d ra fö ru tsättn in g ar vid utvid g n in g av sin verksam het än vad dagens regler ger. E nligt p ro p o sitio n e n h ar det av tidsskäl inte varit m öjligt att g enom föra S R M -m etoden i sam b an d de ä n d rin g a r som föreslagits i p ro p o sitio n 1989/90:110. U tskottet anser att d etta ä r en brist i pro p o si­ tio n e n som regeringen snarast bö r avhjälpa. D en viktiga företagsam het som sk er i form av ensk ild n äringsverksam het m åste också få nytta av skattereform sarbetet in o m företagssektorn. U tskottet fö ru tsätter därfö r att regeringen sk y n d a r på d etta arbete så att ett förslag k an framläggas för riksdagens p rö v n in g senast u n d e r våren 1991. Vi föreslår att riksdagen b eslutar o m ett tillkännagivande till regeringen i enlig h et m ed vad som h är anförts. dels vid m o m e n t 84 h em ställt 84. beträffande särskild redovisningsm etod att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n ern a 1989/90:Sk94 y rk an ­ de 13 i d e n n a del o ch 1989/90:Sk320 y rk an d e 9 som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som ovan anförts.

131. Egenföretagares L -SU R V (m oni. 85)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar

dels an fö rt följande: E nligt vår u p p fattn in g b ör reserveringsm öjligheterna för egenföreta­ g arn a förbättras u tö v e r vad som föreslås i p ro p o sitio n e n genom att egenföretagarnas egen ink o m st skall få ingå i und erlag et för lönebaserade S U R V -avsättningar. Vi tillsty rk er således m otion Sk58 yrkande 14. dels vid m o m en t 85 hem ställt 85. beträffande egenföretagares L -SU R V att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk58 y rk an d e 14 begär att regeringen lägger fram ett förslag i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n en .

19 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

132. M edel på investeringskonto (m om . 86)

Bo L un d g ren (m ), G ö re l T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ) o ch R olf K enneryd (c) har dels an fö rt följande: Sedan 1979 h ar m öjlighet fu n n its för en sk ild a närin g sid k are och jo rd b ru k a re a tt avsätta en del av n e tto in tä k te n till allm ä n investeringsreserv. E tt m otiv för d etta h ar varit att ge egenföretagarna m otsvarande m ö jligheter som ak tieb o lag att göra avsättningar för fram tida investe­ ringar. Ett a llm ä n t sam hälleligt intresse ä r att m inska ö v ersk o ttsp ro d u k tio n en in o m jo rd b ru k e t. E n u p p lö sn in g av investeringsreserverna risk erar att in n e b ära, att de avsatta m edlen k o m m e r att investeras på ett sådant sätt att b alan sp ro b le m e n in o m vissa d elar av jo rd b ru k s p ro d u k tio n e n ö k ar. S kattereg lern a kan därvidlag in n e b ära att investeringen görs trots att det såväl fö retagsekonom iskt som för närin g en som h elh et är oläm pligt. L an tb ru k a re s A T P -g ru n d an d e ink o m st är i a llm ä n h e t låg. I enlig h et bl.a. med jo rd b ru k s p o litik e n s in k o m stm ål är det angeläget att tillskapa b ättre p en sio n sv illk o r för d e n n a grupp. T ill d etta sk u lle k u n n a bid ra att investeringsreserverna finge tas i an sp rå k för te ck n a n d e av p en ­ sionsförsäkring. På d etta sätt begränsas risken för e n sam h ällsek o n o ­ m iskt felaktig a llo k e rin g av investeringarna sam tidigt som la n tb ru k a re ges m öjlighet till fö rb ä ttrad e p ensionsvillkor. Vi föreslår m ot b ak g ru n d av detta att ö v erfö rin g av m edel bör få ske från investeringsreserv till pensionsförsäkring. D etta in n e b är m öjligheter till ett b ättre försäk­ ringsskydd för alla egenföretagare. Vi tillsty rk er m ot d en h ä r n äm n d a b ak g ru n d e n de m o tio n sy rk an d en som väckts i frågan.

dels vid m o m e n t 86 h em ställt 86. beträffande m edel på investeringskonto att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk87, 1989/90: Sk96 y rk a n d e 37 o ch 1989/90:Sk365 beslu tar att m edel på in ­ vesteringskonto skall få tas i an sp rå k för te ck n a n d e av p ensions­ fö rsäk rin g o ch hos regeringen begär att d en lägger fram ett förslag m ed d e n n a in n e b ö rd .

133. Ränta på skogskonto (m om . 88 och mom. 113 i m otsvarande del)

Bo L undgren (m ), G ö re l T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-Gösta Svenson (m ) o ch R olf K enneryd (c) har

dels an fö rt följande: Vi avvisar förslaget i p ro p o sitio n e n att ta ut 15 % skatt på rän ta på skogskontom edel. E n sådan beskattn in g skulle fö rsäm ra skogsbrukar­ nas resu ltatu tjäm n in g sm ö jlig h eter o ch risk era att m inska av verkningar­ na o ch virkestillgången. Skäl finns också att avvisa m otsvarande be-

sk a ttn in g av u p p h o v sm a n n ak o n to n a. Vi tillsty rk er således de m o tio n e r i vilka yrkats avslag på p ro p o sitio n e n i d e n n a del. D et får an k o m m a på regeringen att åte rk o m m a m ed förslag till d e fö ljd ä n d rin g a r som kan föranledas av att förslaget till lagen om skatt på rän ta på skogskon­ tom edel in te skall antas av riksdagen. dels vid m o m en t 88 o ch m o m en t 113 i m o tsvarande del h em ställt 88. beträffande ränta på skogskonto att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk56 y rk an d e 3, 1989/90:Sk58 y rk an d e 15, 1989/90:Sk96 y rk an d e 38 o ch 1989/90: Sk428 yrk an d e 2 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lag om skatt på ränta på skogskontom edel att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d e r m o­ m e n t 88 avslår d e t i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda förslaget till lag om skatt på ränta på skogskontom edel.

134. Insättningsnivåer på skogskonto (m om . 90)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) h ar dels an fö rt följande: A w erk n in g sb e n ä g e n h e te n har påverkats positivt av de n u v ara n d e, tidsbegränsade högre procentsatserna för in sättn in g på skogskonto vil­ ka förlängdes hösten 1988 t.o.m . 1992 års taxering. R eglerna häro m b ör d ä rfö r p erm a n en ta s. Vi tillsty rk er således de m o tio n sy rk a n d en som gäller d e n n a fråga. D et får a n k o m m a på regeringen att lägga fram förslag till erforderlig lag. dels vid m o m e n t 90 hem ställt 90. beträffande insättningsnivåer på skogskonto att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk378 yrk an d e 3 o ch 1989/90:Sk453 yrk an d e 5 hos regeringen begär att den lägger fram förslag till lagändring i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n ern a.

135. Beskattningen av rennäringen (m om . 91)

Bo L un d g ren (m ). G ö re l T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ) och R olf K enneryd (c) har dels an fö rt följande: E nligt vår u p p fattn in g bör det i särskild o rd n in g prövas i vad m ån det erfo rd ras ju sterin g ar i b eskattningen med hänsyn till ren n ä rin g e n s speciella föru tsättn in g ar. E n särskild resu ltatu tjäm n in g sm ö jlig h et för renskötselverksam het, som förordas i flera m o tio n er, kan vara befogad också i det nya skattesystem et. U tskottet an ser att riksdagen med a n le d n in g av m o tio n e rn a bör besluta om ett tillk än n ag iv an d e till regeringen av n u n äm n d innebörd.

dels vid m o m e n t 91 hem ställt 91. beträffande beskattningen av rennäringen att riksdagen med an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk57 y rk a n ­ de 2, 1989/90:Sk61, 1989/90:Sk306 o ch 1989/90:Sk332 som sin m e n in g ger regeringen till k ä n n a vad ovan anförts.

136. R äntefördelning (m om . 92 och mom. 113 i m otsvarande del)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m) h ar dels a n fö rt följande: Syftet m ed det i p ro p o sitio n e n fram lagda förslaget o m s.k. rä n te fö r­ d eln in g ä r a tt und v ik a att kostn ad er för privata lån dras av in o m inkom stslaget närin g sv erk sam h et, n ä r de rätteligen b o rd e ha dragits av i inkom stslaget k apital m ed ett lägre skattem ässigt värde. D etta p ro b le m b lir stö rre ju stö rre sp ännvidd det finns m ellan skattesatserna och ju m in d re fö rm å n sa n k n y tn in g socialförsäkringsavgif­ te rn a h ar. I första hand b ö r således intresset för att lägga privata lån i inkom stslaget n äringsverksam het m inskas genom m in d re sp än n v id d i skattesatserna o ch b ättre fö rm å n sa n k n y tn in g vad gäller socialavgifterna. P ro p o sitio n en s förslag k o m m e r dessutom att k u n n a leda till ett o m v ä n t rättv isep ro b lem . I vissa fell k an näm ligen k ostnader för näringsm otiverade lån k o m m a att inte få dras av i inkom stslaget n äringsverksam het. E nligt vår m en in g led er en sam m antagen b ed ö m n in g av de p ro b lem som k an u p p k o m m a till att förslaget o m rä n te fö rd eln in g ö ver h u v u d taget in te b ö r införas. Vi tillsty rk er y rk an d e t i m o tio n Sk58 o m att p ro p o sitio n e n skall avslås i d e n n a del. D et får a n k o m m a på regeringen att å te rk o m m a med förslag o m de fö ljd ä n d rin g a r som kan vara e rfo r­ derliga.

dels vid m o m e n t 92 och m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 92. beträffande räntefördelning att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 16 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser p u n k t 16 av anvisning­ arna till 22 § kom m unalskattelagen (1928:370) och 3 § 4 m om . andra stycket lagen (1947:576) o m statlig inkom stskatt att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d e r m o ­ m e n t 92 avslår de i p ro p o sitio n e n fram lagda förslagen i fråga om p u n k t 16 av an v isn in g a rn a till 22 § k o m m u n alsk attelag en (1928:370) o ch 3 § 4 m om . a n d ra stycket lagen (1947:576) om statlig inkom stskatt.

137. Brutet räkenskapsår (m om . 93 och m om . 113 i motsvarande del)

Bo L u n d g ren (m ), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ) och G östa Lynga (m p) har

dels an fö rt följande: Vi d elar i och för sig u p p fattn in g en att k a le n d e rå r n o rm a lt bö r k u n n a användas som räkenskapsår. E tt p rak tisk t p ro b lem följer em el­ lertid genom att en sto r k o n c e n tra tio n av b okslutsarbete och deklaratio n sarb ete nödvändigtvis k o m m e r att uppstå m ed åtföljande svårighe­ te r för bokföringsbyråer, revisorer m.fl. Dessa p ro b lem b lir enligt vår u p p fattn in g så stora att förslaget inte bö r genom föras. N uvarande regler fö r b ru te t räk en sk ap sår b ör således bibehållas. Vi tillsty rk er härm ed de m o tio n sy rk an d en som gäller d e n n a fråga och avstyrker således p ro p o sitio n e n i d en n a del. D et får an k o m m a på regeringen att å te rk o m m a m ed förslag till de följd än d rin g ar som kan erfordras.

dels vid m o m e n t 93 och m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 93. beträffande brutet räkenskapsår att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk57 y rk an d e 1, 1989/90:Sk58 y rk an d e 18, 1989/90:Sk94 y rk an d e 13 i d e n n a del o c h 1989/90:Sk301 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser lagen om ändring i bokföringslagen (1976:125) att riksdagen till följd av vad som hem ställts o van u n d e r m o­ m e n t 93 an tar det i p ro p o sitio n 1989/90:110 fram lagda förslaget till lagen om ä n d rin g i bokföringslagen (1976:125) m ed den ä n d rin g e n att 12 § första stycket a n d ra m e n in g en o ch an d ­ ra —tredje m e n in g arn a av övergångsbestäm m elserna utgår.

138. Bil i egenföretag (m om . 94)

Bo L u n d g re n , H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) h ar dels an fö rt följande: Vi h a r tidigare föreslagit att faktiska k o stn a d er alltid skall vara avdragsgilla vid resor i tjänsten m ed egen bil. S am m a regler b ö r gälla för egenföretagare. Vi tillsty rk er d ärm e d m o tio n Sk58 y rk an d e 19.

dels vid m o m en t 94 hem ställt 94. beträffande bil i egenföretag att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 19 o c h med a n led n in g av m o tio n 1989/90:Sk96 y rk an d e 40 och p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del begär att regeringen lägger fram förslag till regler i e n lig h et med vad som anförts i m otion 1989/90:Sk58 yrk an d e 19.

20 Riksdagen 1989190. 6 sami. N r 30

139. Bil i egenföretag (m om . 94)

G örel T h u rd in och R o lf K enneryd (båda c) har dels an fö rt följande: Vi föreslår att sam m a regler som vi anser skall gälla för löntagare som an v ä n d er sin bil i tjänsten o ch för resor till o ch från arb etet bör gälla även för egenföretagare. D etta in n e b ä r bl.a. att det schabloniserade avdraget för k örda m il skall uppgå till 15 krVm il. O m den faktiska kostnaden är högre skall avdraget höjas i m o tsvarande m ån. Vi tillstyr­ k er således m o tio n Sk96 y rk an d e 40.

dels vid m o m en t 94 hem ställt 94. beträffande bil i egenföretag att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk96 yrk an d e 40 och m ed an le d n in g av m o tio n 1989/90:Sk58 y rk an d e 19 och p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del begär att regeringen lägger fram förslag till regler i e n lig h et m ed vad som anförts i m o tio n 1989/90:Sk96 y rk a n d e 40.

140. Rörelselokal i bostaden (m om . 95)

Bo L undgren (m ), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ) och G östa Lyngå (m p ) h ar dels an fö rt följande: U pp d eln in g en i privatbostad och näringsfastighet enligt p ro p o sitio n ­ ens förslag m edför att de egenföretagare som h a r lokal i den egna bostaden kan k o m m a att m issgynnas i fö rh å lla n d e till dagens regler. E nligt vår u p p fattn in g b ör regeringen ges i u p p d ra g att se ö ver d en n a fråga på nytt o ch lägga fram ett förslag som in n e b ä r att även o m en fastighet betecknas som privatbostad skall en lokal för näringsverksam ­ het k u n n a föranleda avdrag för k o stn a d er i inkom stslaget näringsverk­ sam het. dels vid m o m e n t 95 hem ställt 95. beträffande rörelselokal i bostaden att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 yrkande 20 o ch 1989/90:Sk94 yrk an d e 13 i d e n n a del o c h m ed an led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del begär att regeringen lägger fram förslag i enlighet m ed vad som o van anförts.

141. H andelsbolag (m om . 97)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o ch K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: U tredningsförslaget in n e b ar i d e n n a del att handelsbolag skulle om vandlas till särskilt skattesubjekt o ch i allt väsentligt beskattas efter

de regler som gäller för aktiebolag. I p ro p o sitio n e n tas inte ställning till frågan o m att göra handelsbolag till särskilt skattesubjekt med an led n in g av att fortsatt utred n in g sarb ete är nödvändigt. E nligt vår m ening är handelsbolaget i n u v ara n d e u tfo rm n in g en u tm ä rk t företagsform m ellan enskild n äringsverksam het och verksam ­ het i aktiebolagsform . N uvarande reg ler för handelsbolagens beskatt­ ning bö r av d etta skäl i huvudsak bibehållas. H andelsbolaget skall inte göras till dubbelbeskattat skattesubjekt. Vi tillsty rk er således m otion Sk58 y rk an d e n a 24 o ch 25. D et får an k o m m a på regeringen att skyndsam t lägga fram förslag om en besk attn in g av handelsbolagen i enlighet med m otionen.

dels vid m o m en t 97 hem ställt 97. beträffande handelsbolag att riksdagen med bifall till m o tio n 1989/90:Sk58 yrk an d en a 24 och 25 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch hos regeringen begär att den lägger fram förslag till regler för handelsbolagen i enlig h et m ed m o tio n e n och som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som an fö rts i m o tio n en angående ett bibeh ållan d e i huvudsak av n u v ara n d e regler för beskattning­ en av handelsbolag.

142. U tdelning och reavinst som härrör från fåmansföretag (m om . 98)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) har dels anfört följande: Ju m in d re sk illn ad er i skattesats m ellan arbets- o ch k a p italin k o m ­ ster som finns, desto m in d re b lir intresset för even tu ella anpassningsåtgärder. E n starkare fö rm ån srelaterin g av de sociala avgifterna har sam m a effekt. Några särskilda regler bör således in te införas beträffande utdelning. I stället b ö r spännvidden m ellan skattesatserna m inska och förm ånsrelateringen av socialavgifterna successivt återinföras. Vad beträffar kapitalvinster u p p k o m m e r ett behov av spärregler även i det system vi föro rd ar. G en o m in d e x u p p rä k n in g en av anskaff­ ningsvärden vid kapitalvinstbeskattningen b lir d en n a no rm alt lindriga­ re än en årlig avskattning av arb etsin k o m ster. De spärregler som behövs måste em ellertid utform as på ett en k e lt sätt. Ö vergångsbestäm ­ m elser måste införas och en generositet i tilläm p n in g en medges.

dels vid m o m e n t 98 hem ställt 98. beträffande utdelning och reavinst som hårrör från få m a n s­ företag att riksdagen med bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 yrk an d en a 8 och 9 och 1989/90:Sk59 y rk an d e 38 avslår proposition 1989/90:110 i d en n a del och m o tio n 1989/90:Sk94 yrk an d e 11

och hos regeringen begär förslag om nya regler i enlig h et med 1989/'90:S kU 30 m otion 1989/90:Sk58 y rk an d e 9.

143. U tdelning och reavinst som härrör från fåmansföretag (m om . 98)

G östa Lyngå (m p) har dels anfört följande: E nligt m in m en in g b ö r som föreslås i m o tio n 1989/90:Sk94 reavins­ ten vid försäljning av fåm ansbolag k u n n a spridas över flera år i det fall d är företaget har byggts up p u n d e r flera år. D et S r a n k o m m a på regeringen att å te rk o m m a till riksdagen med ett förslag i enlig h et med den nyss näm n d a m o tio n en .

dels vid m o m e n t 98 hem ställt 98. beträffande utdelning och reavinst som härrör från fåm ans­ företag att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk94 y rk an d e 11 o ch med a n le d n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del och m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 8 och 9 och 1989/90:Sk59 y rk an d e 38 hos regeringen begär förslag o m fördel­ n in g av reavinst u n d e r flera å r i enlig h et m ed vad som anförts i m o tio n 1989/90:Sk94 y rk an d e 11.

144. Särregler för fåm ansföretag (m om . 99)

Bo L u n d g ren , H ugo H egeland o c h K arl-G östa Svenson (alla m) har dels an fö rt följande: De särskilda S m an sfö reta g sreg le rn a behålls m ed några sm å juste­ ringar. E nligt vår m e n in g bö r de fö rm å n er som delägare i S m an sb o lag ev en tu ellt kan åtn ju ta från sitt bolag i sk attehänseende behandlas efter sam m a regler som gäller en vanlig anställd e lle r aktieägare. Det in n e b är att de bör tas u p p som in k o m st av tjänst elle r som in k o m st av kapital vad beträffar u td e ln in g a r. D et får an k o m m a på regeringen att lägga fram ett förslag o m en u tm ö n strin g av alla dessa spärregler. Vi tillsty rk er de m o tio n sy rk a n d en som väckts om dessa frågor.

dels vid m o m en t 99 hem ställt 99. beträffande särregler fö r fåm ansföretag att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk58 yrkande 26, 1989/90:Sk320 y rk an d e 8, 1989/90:Sk330 y rk an d e 5 och 1989/90:Sk369 y rk an d e n a 1 o c h 4 och m ed a n led n in g av p ro p o ­ sition 1989/90:110 i d e n n a del begär att regeringen lägger fram förslag i e n lig h et m ed vad som ovan anförts.

145. Lön till barn (m om . 101 och mom. 113 i motsvarande del)

Bo L u n d g ren (m ), G örel T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-G östa Svenson (m ) och R olf K enneryd (c) h ar

dels anfört följande: E rsättn in g till barn u n d e r 16 å r som h jälper till i fö räld rarn as verksam het beskattas i dag hos d en av fö rä ld rarn a som h a r den högsta in k o m sten från företaget. A nställs a n n a n ungdom u n d e r 16 å r gäller d o ck vanliga regler. Regeln kan m otiveras av k o n tro llsk ä l, m en ålders­ gränsen b ö r som yrkats i flera m o tio n e r sänkas till 15 år. Vi tillsty rk er alltså m o tio n e rn a Sk96, S k341, Sk369 i h är berö rd a d e la r och Sk373.

dels vid m o m e n t 101 och m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 101. beträffande lön till barn att riksdagen m ed bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk96 yrk an d e 41, 1989/90:Sk341 y rk an d e 7, 1989/90:Sk369 y rk an d e 3 och 1989/90:Sk373 och m ed an le d n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d en n a del beslutar o m d en fö rä n d rin g i fråga o m åldersgränsen för lön till b arn i vissa fall som föreslagits i m o tio n ern a, 113. beträffande lagförslagen, såvitt avser 20 § andra stycket och p unkten 13 tredje stycket av anvisningarna till 32 § k o m m u ­ nalskattelagen (1928:370) att riksdagen till följd av vad som hem ställts ovan u n d e r m o­ m en t 101 beslutar att i 20 § a n d ra stycket o ch p u n k te n 13 tredje stycket av an v isn in g a rn a till 32 § kom m u n alsk attelag en (1928:370) u ttry c k en "16 års" o c h "16 år" byts m ot resp. "15 års" och "15 år".

146. Yrkesfiskare (m om . 102)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har

dels anfört följande: E nligt vår uppfattn in g finns det skäl att pröva om skatteavdragen för yrkesfiskarna är än dam ålsenligt u tform ade i de h än see n d en som avses i m otion Sk85. Det finns an le d n in g i det sam m an h an g et att granska fö rh å lla n d en a i övriga fisk en a tio n e r in o m EFTA o c h pröva o m de sk illn ad e r som fö re k o m m e r b ö r fö ran led a än d ra d e v illk o r i sk a tte h än ­ seende för de svenska yrkesfiskarna. V ad vi an fö rt m ed an le d n in g av m o tio n Sk85 b ö r ges regeringen till k än n a . dels vid m o m e n t 102 hem ställt 102. beträffande yrkesfiskare att riksdagen m ed an le d n in g av p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del o ch m otion 1989/90:Sk85 y rk a n d e n a 1 o ch 2 som sin m e­ ning ger regeringen till k än n a vad som ovan anförts.

147. Representationsavdrag m.m. (m om . 103)

Lars B äckström (v) och G östa Lyngå (m p ) har dels an fö rt följande: Som anförts i m otion Sk.94 bö r den skattefria k o n su m tio n en av lyxkaraktär inom företagen begränsas, bl.a. lyxig rep resen tatio n och u tb ild n in g som om fattar resor, kost o ch logi i lyxklass. Sådana kostna­ der b ö r inte vara avdragsgilla för företagen, o ch dessutom bö r sådana lyxförm åner beskattas som löneförm åner. dels vid m o m e n t 103 hem ställt 103. beträffande representationsavdrag m .m . att riksdagen med bifall till m o tio n 1989/90:Sk94 yrk an d e 9 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad som ovan anförts om beskattningen av vissa lyxförm åner.

148. Kompanjonsförsäkringar (m om . 104)

Bo L undgren, H ugo Hegeland och K arl-G östa Svenson (alla m ) har dels an fö rt följande: Vi anser att det finns an led n in g att pröva o m det skall införas en avdragsrätt för p re m ie r som betalats för s.k. kom panjonsförsäkringar. D etta in n eb är att vi tillstyrker m o tio n Sk333. dels vid m o m en t 104 hem ställt 104. beträffande kom panjonsförsäkringar att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk333 hos regering­ en begär u tred n in g om rätt till avdrag för kom panjonsförsäk­ ringar.

149. Arbetsrättsliga skadestånd (m om . 105)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif O lsson (fp) har dels an fö rt följande: E n h u v u d p rin c ip vid beskattningen är att ett belopp som är skatte­ pliktigt för m ottagaren också skall vara avdragsgillt för m ottagaren. D etta gäller inte — på gru n d av en särskild undantagsregel — för allm ä n t skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler. E nligt vår m ening finns d et inte skäl för ett sådant särskilt u n dantag för arbets­ rättsliga skadestånd. Det fram går av ett regeringsrättsavgörande från tiden före avdragsförbudet att sådana skadestånd ansetts utgöra drift­ k ostnader i arbetsgivarens rörelse. Vi tillsty rk er m otion Sk353. D et får a n k o m m a på regeringen att åte rk o m m a m ed ett förslag till lagändring. dels vid m o m en t 105 hem ställt 105. beträffande arbetsrättsliga skadestånd att riksdagen m ed bifall till m otion 1989/90:Sk353 hos regering-

en begär förslag om att avdragsrätt skall föreligga för arbetsrättsligt skadestånd.

150. Lantm äterikostnader (m om. 106)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-Gösta Svenson (alla m) har dels anfört följande: E nligt vår u p p fattn in g b ö r det införas en d ire k t avdragsrätt för lan tm ä terik o stn ad er som u p p k o m m it i sam band med stru k tu rra tio n a li­ sering. Vi tillsty rk er m o tio n Sk366. Det b ö r få a n k o m m a på regering­ en att u tarbeta lagförslag.

dels vid m o m e n t 106 hem ställt 106. beträffande lantmäterikostnader att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Sk366 hos regering­ en begär förslag om avdragsrätt för lantm äterik o stn ad er.

151. Avskattning av reserver, m.m. (m om . 110 och mom. 113 i motsvarande del )

Bo L undgren, H ugo H egeland o ch K arl-Gösta Svenson (alla m ) har dels anfört följande: E nligt p ro p o sitio n e n sk ärp s de övergångsregler i form av avskattning som föreslogs av U R F. Å terföringen skall ske u n d e r fyra å r i stället för u n d e r fem år. Någon rab atterin g vid snabbare återfö rin g än föreskrivet utgår inte. Vi anser att utredningsförslaget bö r genom föras beträffande såväl tidsperioden som rabattm öjligheter. F ör en sk ild a n äringsidkare bör inte intäkt som h ä rrö r från avskattningen beläggas m ed särskild löne­ skatt, vilket föreslås i p ro p o sitio n en . I k o m p le tte rin g sp ro p o sitio n e n föreslås att de in k o m ster som inflyter som en följd av avskattningen av företagens reserver enligt skatteom ­ läggningen skall redovisas ö v er en ink o m sttitel på statsbudgeten m en d ire k t d ärifrån överföras till riksgäldskontoret för att avräknas m ot statsskulden. In n e b ö rd e n härav är att in k o m stern a inte skall påverka budgetsaldot. D etta är enligt vår m en in g inte ett k o rre k t sätt att redovisa statsinkom ster även om de är av engångskaraktär. I prin cip bö r sam tliga in k o m ster redovisas över statsbudgeten. Vi avvisar med det anförda d en o rd n in g som förordas i p ro p o sitio n 110 o ch i k o m ­ pletterin g sp ro p o sitio n en . V årt ställningstagande in n e b är att vi tillsty rk er m o tio n Sk58 y rk an ­ d en a 27 och 28. O m riksdagen i detta äre n d e begär att regeringen skyndsam t lägger fram ett förslag i enlighet m ed m o tio n en kan nya avskattningsregler antas av riksdagen redan i höst.

dels vid m o m e n t 110 och m o m e n t 113 i m otsvarande del hem ställt 110. beträffande avskattning av reserver, m.m. att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Sk58 y rk an d e n a 27

o ch 28 avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del och hos regeringen begär förslag o m avskattningsregler i enlig h et med utredningsförslaget, 113. beträffande lagförslagen, m .m ., såvitt avser en ny inkom stti­ tel på statsbudgeten att riksdagen avslår p ro p o sitio n 1989/90:110 i d e n n a del.

152. Skogsvårdsavgiften (m om . l i l )

Bo L undgren (m ), G ö re l T h u rd in (c), H ugo H egeland (m ), K arl-Gösta Svenson (m ) o ch R o lf H enneryd (c) har

dels anfört följande: Riksdagen beslutade hösten 1983 att höja skogsvårdsavgiften från 0,5 % till den n u v a ra n d e nivån 0,8 % . B eslutet in n e b ar ett frångående av p rin cip en att skogsvårdsavgiften endast skulle få användas för bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare. Nu används skogsvårdsavgiftsm edel för att finansiera alla bid rag inom d et skogliga stödom rådet. E tt ytterligare m otiv för att avskaffa avgiften är d en negativa effekt som den också får o m m an b e rä k n a r dess konsekvenser u n d e r en o m lo p p s­ tid på m ellan 80 o ch 100 år. Avgiftens totala sto rlek svarar m ot 40 % av n ettot vid avverk n in g en . Skogsvårdsavgiften u rh o lk a r alltså lönsam ­ h eten sam tidigt som ett lönsam t skogsbruk ä r en fö ru tsättn in g för en levande landsbygd. Skogsvårdsavgiften bör slopas, o ch detta gäller även de bidrag som finansieras m ed avgiften. U ndantag b ör endast göras för bidrag av regio n alp o litisk k ara k tär. Vi tillstyrker således m o tio n e rn a Sk304, Sk311, S k324, Sk337, Sk338, Sk349, Sk383, Sk411 yrk an d e 1, Sk412 och Sk448. R iksdagen b ö r enligt vår up p fattn in g begära att regeringen å te rk o m m e r m ed förslag o m ett slopande av skogsvårdsav­ giften. dels vid m o m en t l i l hem ställt l i l . beträffande skogsvårdsavgiften att riksdagen m ed an le d n in g av m o tio n e rn a 1989/90:Sk304, 1989/90:Sk311, 1989/90:Sk324, 1989/90:Sk337, 1989/90:Sk338, 1989/90:Sk349, 1989/90:Sk378 yrkande 1, 1989/90:Sk383, 1989/90:Sk411 y rk an d e 1, 1989/90:Sk412, 1989/90:Sk428 yrk an d e 1, 1989/90:Sk448 och 1989/90:Sk450 yrk an d e 3 o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk377, 1989/90:Sk429 och 1989/90:Sk443 hos regeringen begär förslag om ett slopande av skogsvårdsavgif­ ten.

153. Skogsvårdsavgiften (m om . l i l )

Kjell Johansson o ch L eif O lsson (båda fp) har

dels anfört följande: Skogsvårdsavgiften höjdes 1984 från 0,5 % till 0,8 % . F o lk p artie t m otsatte sig d e n n a h ö jn in g som b idrog till att ge skogsvårdsavgiften en

fiskal k ara k tär. S am bandet m ellan avgiftens storlek o ch de statsutgifter avgiften var tä n k t att finansiera försvagades. Vi tillsty rk er förslaget i m o tio n Sk377 att nivån på skogsvårdsavgiften skall sättas ned till den tidigare nivån, dvs. till 0,5 % .

dels vid m om ent l i l hemställt l i l . beträffande skogsvårdsavgiften att riksdagen m ed bifall till m o tio n 1989/90:Sk377 o ch m ed avslag på m o tio n e rn a 1989/90:Sk304, 1989/90:Sk311, 1989/90: Sk324, 1989/90:Sk337, 1989/90:Sk338, 1989/90:Sk349, 1989/90: Sk378 y rk an d e 1, 1989/90:Sk383, 1989/90:Sk411 y rk an d e 1, 1989/90:Sk412, 1989/90:Sk428 y rk an d e 1, 1989/90:Sk429, 1989/90:Sk443, 1989/90:Sk448 och 1989/90:Sk450 y rk an d e 3 hos regeringen begär förslag av in n e b ö rd att skogsvårdsavgiften skall sättas ned från nu v aran d e 0,8 % till 0,5 %.

154. Skogsvårdsavgiften (m om . l i l )

Lars B äckström (v) har

dels an fö rt följande: R iksdagen bö r i e n lig h et m ed m o tio n Sk429 hos regeringen begära en översyn av skogsvårdsavgiften. U tbetalade m edel för skogliga åtgär­ d e r står in te i rim lig p ro p o rtio n till de inbetalade avgifterna. V idare h a r k ritik rik ta ts m ot o lik a skogsägares m öjlig h eter att fä tillgång till m edel. D essutom in n e b är skogsvårdsavgiften en extra beskattning på h älften elle r m e r av skogsbrukets nettoavkastning. dels vid n>pment l i l hemställt

lil. beträffande skogsvårdsavgiften

att riksdagen med bifall till m o tio n e rn a 1989/90:Sk429 och 1989/90;Sk443 och m ed avslag på m o tio n ern a 1989/90:Sk304, 19g9/90:Sk311, 1989/90:Sk324, 1989/90:Sk337, 1989/90:Sk338, 1989/90:Sk349, 1989/90:Sk377, 1989/90:Sk378 y rk an d e 1, 1989/90:Sk383, 1989/90:Sk411 y rk an d e 1, 1989/90:Sk412, 1989/90:Sk428 y rk an d e 1, 1989/90:Sk448 och 1989/90:Sk450 y r­ k an d e 3 begär att regeringen gör en sådan översyn o ch lägger fram förslag i e n lig h et m ed m o tio n e rn a 1989/90:Sk429 o ch 1989/90:Sk443.

21 Riksdagen 1989190. 6 s a m i N r 30

Särskilda yttranden

Lars B äckström (v) anför: F ö r att finansiera skatteom läggningen föreslår regeringen en rad åtgär­ d e r bl.a. på d en ind irek ta beskattningens o m råd e , något som k o m m er att m edföra kostnadsfördyringar i o lika h änseenden. S kattereform en in n e h å lle r inte några åtg ärd er som m edför skattelätt­ n ad e r för de ideella o rganisationerna. De k o m m e r em ellertid att d rabbas av k o stn ad sö k n in g arn a på ungefär sam m a sätt som alla andra. D e är viktigt att åtgärder skyndsam t vidtas så att deras verk sam h et inte k o m m e r att försvåras. Med hänsyn till vad utskottet an fö rt i den n a fråga förutsätter jag att så också k o m m e r att ske. M o tio n ärern a påtalar bl.a. att o rg an isa tio n e rn a betungas av ad m in i­ stratio n en av o lik a skatter. E nligt m in m en in g bö r stiftelse- och föreningsskattekom m ittén (F i 1988:03) skyndsam t avsluta sitt arbete. D en översyn som n u skall inledas rö ra n d e sk atterefo rm en bö r om fatta även skatte- och avgiftsfrågorna för de ideella o rg an isa tio n e rn a . U t­ gångspunkten bö r vara att på allt sätt söka u n d e rlä tta deras situation. Jag utgår ifrån att även dessa frågor k o m m e r att beaktas av regeringen. Som anförs i m otion S k lO l av Lars W ern er m.fl. o ch som påpekats av fö reträdare id ro ttsrörelsen, h an d ik a p p rö re lse n och a n d ra ideella o rg an isatio n er leder skatteom läggningen till negativa effekter för den ideella rörelsen. D et k o m m e r att bli stora k o stn ad sö k n in g ar som följd av den breddade m om sen, m ed dyrare resor, ö v ern a ttn in g a r, m atkost­ nader etc. Ä n d rin g arn a vad gäller att betala arbetsgivaravgifter k o m m er också att bli en extra kostnad. Idrottsrörelsen an ser att skatteom lägg­ ningen in n e b är ökade k ostnader på u p p em o t en halv m iljard k ro n o r. D e ideella o rg an isa tio n e rn a b eto n ar att de e n b a rt kräver kom pen satio n för effekterna av skatteom läggningen. V än sterp artie t m e n a r att argu­ m en ten för att tipsm edlen skall gå till id ro tte n ö k ar o m regeringens skatteom läggning genom förs. Ä ven övriga ideella rö relser måste få skälig k o m p en satio n för skatteom läggningen. V änsterpartiet förutsätter att regeringen u n d e r hösten 1990 redovisar förslag för h u r de ideella o rg an isa tio n e rn a skall kom penseras för skatteom läggningens effekter. D ärest dessa förslag ej skulle visa sig vara till fyllest avser vänsterpartiet att åter ak tu alisera d en n a fråga.

2. Ideella organisationer (m om . 5 och mom. 32)

G östa Lyngå (m p ) anför:

S k attereform en k o m m e r att m edföra sk attelättn ad er för de flesta. Det gäller både för en skilda p erso n er och för företagare. F ör att finansiera reform en föreslås en rad åtgärder bl.a. på den in d ire k ta beskattningens o m råd e , något som k o m m e r att m edföra k o stnadsfördyringar i olika hänseenden.

S kattereform en in n e h åller inte några åtg ärd er som m edför skattelätt­ n ad e r för de ideella organ isatio n ern a. De k o m m e r em ellertid att drabbas av k o stnadsökningarna på ungefär sam m a sätt som alla andra. De är viktigt att åtgärder skyndsam t vidtas så att deras v erksam het inte k o m m e r att försvåras. M ed hänsyn till vad utskottet an fö rt i den n a fråga utgår vi ifrån att så också k o m m e r att ske. M o tio n ärern a påtalar bl.a. att o rg an isa tio n e rn a betungas av ad m in i­ stratio n en av o lik a skatter. E nligt vår m e n in g b ö r stiftelse- och fören ingsskattekom m ittén (Fi 1988:03) skyndsam t avsluta sitt arbete. Den översyn som n u skall inledas rö ra n d e sk atterefo rm en b ö r om fatta även skatte- och avgiftsfrågorna för de ideella o rg an isa tio n e rn a . Utgångs­ p u n k te n bör vara att på alla sätt söka u n d e rlä tta deras situation. Vi utgår ifrån att även dessa frågor k o m m er att beaktas av regeringen utan särskild fram ställning från riksdagens sida o ch har därfö r inte något y rk an d e med an led n in g av m otionerna.

3. Bilförmån (m om. 29)

Lars B äckström (v) anför:

V änsterpartiet m e n ar att d et är riktigt att sk ä rp a förm ånsbeskattningen vad gäller bilförm ån. I sk a tte u tre d n in g a rn a liksom i p ro p o sitio n och m o tio n e r har redovisats o lik a m etoder för d etta syfte. I föreliggande b etän k an d e har utskottets m ajoritet valt en m etod som å ena sidan kan sägas gynna in h em sk b ilp ro d u k tio n och stö rre fo rdon, å an d ra sidan kan den av u tskottsm ajoriteten föreslagna m etoden sägas m er allsidigt ta hänsyn till fordonets totalkostnad, an d ra h an d sv ä rd e etc. Jag m enar att d en n a fråga kräver en ytterligare beredning. D en reservation som ligger närm ast vår up p fattn in g i fråga om bilförm ån to rd e vara m iljöpartiets reservation.

4. Allem anssparande m.m. (m om. 42)

Kjell Johansson och Leif O lsson (båda fp) anför: Vi delar den u ppfattning som fram förts av folkpartiets re p rese n tan ter i finansutskottet och i fp-m otionen Sk89 att — m ed hänsyn till det önsk v ärd a i att stim u le ra det privata sp a ra n d et — förslagen i proposi­ tio n e n bö r k om pletteras m ed förslag om sänkt förm ögenhetsskatt m .m . Vi ä m n a r i a n n a t sam m an h an g å terk o m m a m ed k o n k reta yrkanden h äro m .

5. Uttaget av förmögenhetsskatt (m om . 52)

G östa Lyngå (m p) anför: F r.o.m . 1990 h ar tilläm pats en delvis fö rän d rad k o n stru k tio n av för­ m ögenhetsbeskattningen m ed höjda skiktgränser. Jag an ser d e n n a höj­ ning av gränsen bra, m en anser inte att sä n k n in g en av sk atten i högre

skikt ä r m otiverad. I sam band m ed sk attep ro p o sitio n en för 1990 före­ slog jag följande skala för uttag av förm ögenhetsskatt:

8 0 0 0 0 0 - 2 % 1 6 0 0 0 0 0 - 3 %

M iljöpartiet de g röna anser fortfarande att d e n n a skala vore att föredra fram för den n u v aran d e, och vi avser å terk o m m a till ären d et i allm ä n ­ na m otionstiden 1991 eller närh elst förm ögenhetsbeskattning aktualise­ rats genom pro p o sitio n .

6. Nyföretagande i glesbygd (m om. 60)

Bo L undgren, H ugo H egeland o ch K arl-Gösta Svenson (alla m) anför: Vi h ar tidigare fram hållit att skatteom läggningen i den föreslagna u tfo rm n in g en k o m m e r att påverka landsbygden i negativ riktn in g . Det skatteförslag som regeringen n u lagt fram h ar tyvärr inte gett oss an le d n in g att än d ra den b ed öm ningen. De som bo r och verkar på landsbygden h ar jäm förelsevis låga in k o m ster o ch får därm ed ett säm re utbyte av m arginalskattesänkningarna. E m e llertid k o m m e r de att vara m ed o m att betala in k o m stsk attesän k n in g arn a genom att dessa finansie­ ras m ed höjn in g ar eller utvidgningar av a n d ra skatter. D et sam lade resultatet härav d ra b b a r landsbygdsbefolkningen hårt. D et m otio n sy rk an d e som utskottet beh an d lat u n d e r företagsavsnittet gäller o lik a åtgärder för att stim u le ra nyföretagande i glesbygd. Vi h ar i detta äre n d e fram ställt y rk an d e n gällande bl.a. rätt till kv ittn in g m ellan o lik a inkom stslag och förvärvskällor, särskilda reserveringm öjligheter för m in d re , nystartade företag o ch slopad beskattning av arbetande kapital i företag. Dessa förslag sk u lle avsevärt förbättra fö ru tsättn in g ar­ na för nyföretagande och e n tre p re n ö rsk a p , inte m inst det för landsbyg­ d en så viktiga d eltid sjo rd b ru k et.

7. Nyföretagande i glesbygd (mom. 60)

G ö rel T h u rd in och Rolf K enneryd (båda c) anför: Vi h ar i vår reservation om h u v u d lin je rn a i reform en redovisat ce n ­ te rn s förslag till in rik tn in g av skattereform en. D en skattepolitik som förordas syftar bl.a. till att u tjä m n a sk illn a d e rn a m ellan glesbygd och tätare befolkade o m råd e n . H u r ce n te rn vill g enom föra detta fram går av d en n äm n d a reservationen. N är det gäller fö ru tsättn in g arn a för nyföretagande vill vi å te r betona de allvarliga konsekvenser för glesbygd och övrig landsbygd som följer av propositionsförslaget om begränsade m ö jligheter till k v ittning av u n d ersk o tt m ot överskott i a n d ra inkom stslag och förvärvskällor. En kvittningsrätt kan ha en helt avgörande betydelse t.ex. för d en som vid sidan av sin an ställn in g vill starta och u tveckla en egen näringsverk­ sam het. D et finns alltså starka skäl för att in te begränsa kvittningsm öj-

ligheterna på det sätt som föreslagits i p ro p o sitio n e n . C en tern ställer även an d ra krav på skattesystem et vilka sk u lle stim u le ra nyföretagan­ det. V årt förslag om personliga in v e steringskonton skulle in n eb ära påtagliga förb ättrin g ar i d etta h änseende. Vi vill också att m in d re företag skall k u n n a avsätta vinstm edel så att det arb etan d e kapitalet b lir obeskattat och en k o n so lid erin g görs m öjlig, liksom nödvändiga investeringar. S ådana åtgärder som vi fö resp råk ar skulle sam m antaget m edföra avsevärda fö rb ä ttrin g ar för landsbygden.

8. Nyföretagande i glesbygd (m om . 60)

Lars B äckström (v) anför: Regeringen hävdar i p ro p o sitio n e n o m reg io n a lp o litik en som riksda­ gen b eh an d lar u n d er detta rik sm ö te att reg io n er med låga ink o m ster inte behöver vara med o m att finansiera skattereform en i lika hög u tsträckning som regioner m ed högre in k o m ster. V änsterpartiet kan inte dela den b ed öm ningen. S u m m a n av de skattefö rän d rin g ar som genom fördes hösten 1989 och de som n u återstår för riksdagen att besluta om i enlighet m ed sk a tte p ro p o sitio n en ger inte det resultatet. När det gäller nyföretagande i glesbygd vill vi särskilt fram hålla de p roblem som följer av att bl.a. u n d e rsk o tt i allm ä n h e t inte skall k u n n a kvittas m ot tjänsteinkom ster. E n lig t v änsterpartiets u p p fattn in g har inte tagits tillräck lig hänsyn till att d e n n a fråga h ar en avgörande betydelse för tillkom sten av sm åföretag i glesbygd. S peciellt nystartande av jo rd b ru k försvåras av alltfö r restrik tiv a regler. Bl.a. i d e n n a viktiga fråga finns det all a n led n in g att fortsätta u tredningsarbetet.

9. Nyföretagande i glesbygd (m om . 60)

G östa Lyngå (m p ) anför:

I den första reservationen från m iljö p artie t de gröna i d etta betän k an d e redovisas vår m ålsättning att m ä n n isk o r skall k u n n a leva m ed hög livskvalitet såväl på landsbygden som i tä to rte rn a . Vi h ar d är fram hållit bl.a. att skattesystem et bö r utform as så att det gynnar en sm åskalig och d ecentraliserad sa m h ällsstru k tu r. E n viktig del av ett sådant sam hällssystem som vi eftersträvar är att det skall finnas goda fö ru tsättn in g ar för en sk ild a m ä n n isk o r att starta nya verk sam h eter och att k u n n a u tveckla dessa. D en n u ak tu ella sk a tte p ro p o sitio n en in n e h å lle r briste r i d etta hänseende. Vi h ar från m iljöpartiets sida lagt fram förslag i d etta ären d e som skulle gynna sådant nyföretagande. D et gäller bl.a. särskilda reserveringsm öjligheter fö r sm åföretag o ch an d ra regler o m k v ittn in g m ellan in kom ster av lönearbete m ot sådana u n d e rsk o tt som kan u p p k o m m a n är en person startar en ny verksam het. V åra förslag skulle skapa avsevärt bättre föru tsättn in g ar för nyföretagande i glesbygdsom råden.

Lars B äckström (v) anför:

F ör byggnadsföretagen kan de nya reglerna in n eb ära en besvärlig o m ställn in g eftersom in d ire k ta kostnader som h ittills varit avdragsgilla i fortsättningen skall aktiveras tillsam m ans m ed övriga kostnader för pågående arbeten. S ärskilda övergångsregler skall visserligen gälla, men jag är in te övertygad om att d etta ä r tillräckligt för att klara p roblem en och att den frist som övergångsbestäm m elsen ger de berörda företagen räc k er till. Jag fö ru tsätter att regeringen å te rk o m m e r med förslag till åtgärder om det sk u lle u p p k o m m a svårigheter m ed den nya o rd n in g ­ en.

11. Särskild redovisningsm etod (m om . 84)

G örel T h u rd in (c), R olf K enneryd (c) och Lars B äckström (v) anför:

D en s.k. särskilda redovisningsm etoden (SRM ) för en skilda näringsid­ kare som d iskuterats u n d e r utred n in g sarb etet bygger på att närings­ verksam heten o ch p riv atek o n o m in separeras redovisningsm ässigt och skattem ässigt. M etoden skulle bl.a. ö p p n a nya m öjligheter vad t.ex. gäller reserveringar o ch den sk u lle ge egenföretagarna h elt andra föru tsättn in g ar vid utvidgning av sin verksam het än vad dagens regler ger. E nligt p ro p o sitio n e n h ar det av tidsskäl inte varit möjligt att genom föra SR M -m etoden i sam band med de än d rin g a r som föreslagits i p ro p o sitio n 1989/90:110. D etta är beklagansvärt. Vi förutsätter att regeringen sk y n d ar på detta arbete så att d en viktiga företagsam het som sk er i form av ensk ild näringsverksam het också kan få nytta av skattereform sarbetet inom företagssektorn.

12. Skogsvårdsavgiften (m om. l i l )

G östa Lyngå (m p ) anför: Skogsvårdsavgjfterna ä r egentligen inte avgifter utan fungerar i p rak ti­ ken som en extra förm ögenhetsskatt. M indre än en tredjedel av avgif­ te rn a går tillbaka till skogsbruket i någon form , och avgiftsuttaget är relativt högt. E n u tre d n in g bö r tillsättas m ed uppgift att bl.a. se över skogsbrukets ek o n o m i och u n dersöka m öjlig h etern a att in rik ta skogs­ b ru k e t m ot högre virkeskvalitet och finna m ö jligheter till b ättre n atu r­ vård i skogsbruket. U tredningen skall göra en b ed ö m n in g av om det är ändam ålsenligt elle r ej att behålla skogsvårdsavgifterna som ett skogspolitiskt in stru m e n t. O m skogsvårdsavgifterna skall vara kvar bör avgiften tas ut vid av verkning i stället för på taxeringsvärdet. De in flu tn a m edlen skall k u n n a användas på ett a n n a t sätt o ch knytas n ärm a re till skogsbruket. A vgifterna skulle k u n n a utform as som en miljöavgift på skogsbruket och användas till n aturvårdsändam ål.

. . . • ! > > r t J X i " ) ( N * / ) ^ ■ k i »• }'■ • ; . < ; -• ; v

• ; U

f l ; * r " f .

. • i 4’ 1 • • ' * •* r -

" •" M ' : . 1 ■ J K - 1 • - ■

. *• .

■ ~ - • > ■ i . ■ ; * ■

> : ; • ■■ "i : ■ i i ' . y . i 4 * '

•

!’"! > - i i : -

fri* i i ■

- i M £ ' U t Y i£% .t-A «V*t .. v .i • ?i>cr . , ’ . •> >,

. ’S ' • I • •■<■■■', »r, . . jjOir

! ' • ä I i j 11 i ! J ( ' I; 1 ■'!J \ I ,

• ■ , ■ ■ ■ ■ I . . .

. . . .

•1? ■ ’:1 . 1" „■ v,

>< • - : ■ • iv ;

‘ i .4 , , v . ■ - '. c • » ii-

. j ' r.

Rättelser

s. 18 m otion 1989/90:Sk81: text tillagd före yrkande 5 s. 27 m otion 1989/90:Skl21 yrkande 6: text tillagd s. 55 styckena 1—3: m inskade radavstånd stycke 4 rad 2: "nu" tillagt s. 86 tredje stycket första raden: "24 i d enna del" borttaget s. 87 fjärde stycket: "uppskovsregler" än d rat till "regler" s. 88 andra stycket under rubriken, an d ra raden: "också" tillagt nästa stycke andra raden: "egenföretagares" borttaget s. 89 näst sista raden: "24" än d rat till "26" s. 100 fjärde stycket: "yrkande 1—4" än d rat till "yrkandena 1, 2, 4" s. 132 mom. 1: ändringar beträffande två m otioner s. 133: raden före mom. 4 rättad s. 137 mom. 38: första raden rättad m om . 40 sista raden: yrk an d en u m ren ändrade s. 138 mom. 43 rad 2: ett m o tionsnum m er tillagt s. 145—148: förtydliganden rörande lagrum m ens beteckning s. 147: näst sista stycket tillagt s. 159 tredje stycket: text tillagd s. 160: sista m eningen rättad s. 190: text tillagd på första raden s. 192: "dels"-satsen med hem ställan tillagd s. 195 andra raden: "fordelningskritik" än d rat till "fördelningspolitik" s. 201 första stycket fjärde raden: "tillsätts" än d rat till "bör tillsättas" s. 207: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 215 reservation 6: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 216 reservation 8: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 217 reservation 9: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 219—220 reservation 12: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 221 reservation 14: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 222 reservation 15: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 223 reservation 17: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 224 reservation 19: första "dels"-satsen ändrad s. 225 reservation 20: andra "dels“-satsen med hem ställan ändrad s. 227 tredje raden: ordet "bifaller" borttaget reservation 23: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 229 reservation 25: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 231 reservation 29: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad

s. 235 reservation 36 forsta stycket andra raden: "utgör" än d rat till "utgår" första stycket sista raden: sista ordet än d rat till "genomföras" s. 245 reservation 55 första stycket: rad 4 rättad s. 246 reservation 56: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 258 reservation 73: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 259 —266: rubrik tex ter rättade s. 259 reservation 76: "dels"-satsen m ed hem ställan tillagd s. 260 reservation 77 forsta ”dels”-satsen forsta stycket: näst sista m eningen rättad s. 261 reservation 78: texten fr.o.m.sista stycket före "dels"-satsen ändrad s. 262 reservation 79: "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 266 reservation 84: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 275 reservation 102: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 282 reservation 115: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 292 reservation 136: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad s. 300 reservation 152: andra "dels"-satsen med hem ställan ändrad

Samtidigt har en del andra stavfel och liknande skrivfel rättats

gotab 96954, Slockholm 1990

3 1 6