Nationaldagen som helgdag, m.m.
1990/91 KU5
1989/90:K801 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.
1989/90:K802 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nationaldagen den 6 juni blir stadfäst som helgdag.
1989/90:K803 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtlydnaden av lagen om Sveriges flagga.
1989/90:K806 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges nationaldag den 6 juni i lagstiftning skall regleras som helgdag.
1989/90:K808 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av flagglagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:K812 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall göras till helgdag, 2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.
1. Nationaldagen som helgdag
Motionerna
Enligt motionerna K801 av Allan Ekström(m), K802 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c), K806 av Gunhild Bolander(c) och K812 av Anders Björck m.fl.(m) bör Sveriges nationaldag vara helgdag. I motionerna anförs att nationaldagen under senare år kommit att uppfattas som en nationell högtidsdag och att det är naturligt om nationaldagen också gjordes till helgdag. Därmed skulle alla få möjlighet att högtidlighålla dagen. I motionerna K802 och K806 föreslås att riksdagen ger detta regeringen till känna. I motionerna K801 och K812 yrkande 1 hemställs att riksdagen beslutar att nationaldagen skall vara helgdag. I den senare motionen, yrkande2, hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta på någon nu existerande helgdag. I motiveringen anförs att arbetstiden annars skulle minska ytterligare, vilket från nationalekonomisk synpunkt är olyckligt. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att överväga att någon av de existerande helgdagarna skulle kunna utgå eller flyttas.
Gällande regler och tidigare behandling
Riksdagen antog våren 1982 lagen (1982:269) om Sveriges flagga (prop.1981/82:109,KU26, rskr. 236) som innehåller regler om flaggans utseende och den tretungade flaggans användande. I en särskild förordning (1982:270) ges föreskrifter om vilka dagar som är allmänna flaggdagar. Genom denna reglering erhöll den 6juni författningsbunden reglering som nationaldag.
Riksdagen antog 1989 lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, som trädde i kraft den 1januari 1990 (prop.1988/89:114, KU29, rskr.250). Den nya lagstiftningen innebar att de dittillsvarande spridda bestämmelser som reglerade de allmänna helgdagarna ersattes med en samlad lag. I lagen regleras endast vilka dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs. helgdagar i betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall anses som helgdagar i rent kyrklig mening bestäms av kyrkomötet genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar är helgdagar i både kyrkligt och borgerligt hänseende. I propositionen erinrade departementschefen om att de allmänna helgdagarna är av stor rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Enligt propositionen föreslogs inte några kalendariska förändringar. Några nya allmänna helgdagar föreslogs heller inte.
Med anledning av propositionen väcktes tre motioner i vilka hemställdes att riksdagen skulle besluta att göra nationaldagen till helgdag. I en av dem föreslogs att regeringen skulle utreda om någon av de existerande helgdagarna kunde utgå eller flyttas. Utskottet (1988/89:KU29) som avstyrkte motionerna redovisade om bakgrunden bl.a. följande:
Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som allmän flaggdag. Fråga om nationaldagen som helgdag har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet (1988/89:KU13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I en reservation (c) yrkades att nationaldagen skulle stadfästas som helgdag. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.
Utskottet anförde vid 1969 års riksdagsbehandling beträffande propositionen och motionerna bl.a. följande:
Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag. Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs. Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om nationaldagen. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen i denna del.
I två reservationer (m och c) yrkades att nationaldagen som helgdag borde utredas respektive fastställas i den nya lagen. Riksdagen följde utskottet.
Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som allmän flaggdag. Motionsförslag om att göra nationaldagen till helgdag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen under senare år under hänvisning till att de nuvarande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag ger tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse i det svenska samhället. Vidare har riksdagen nyligen utan att göra några kalendariska förändringar antagit en särskild lag om allmänna helgdagar. Genom denna ersattes de dittillsvarande spridda bestämmelserna om de allmänna helgdagarna med en samlad lag. Under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande avstyrks motionerna K801, K802, K806 och K812.
2. Sveriges flagga
I motion K803 av Ingrid Sundberg (m) föreslås att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om åtlydnaden av lagen om Sveriges flagga. I motiveringen anförs att det tilltagande bruket av korsförsedd vimpel är felaktigt och bör förbjudas. Enligt motionären ses också allt oftare att flaggor i olika sammanhang förses med text av olika slag. Trots att straffsanktion för skymfande av rikssymbol upphörde 1971 bör det vara möjligt att återställa respekten för flagglagen. Riksdagen bör enligt motionären hemställa att kommerskollegium framlägger förslag om hur flagglagen skall kunna respekteras utan att särskilda straffsanktioner återinförs.
I motion K808 av Lars Ahlström (m) anförs att det i Danmark och Norge finns segelsällskap vilka liksom i Sverige fått epitetet kunglig. Till skillnad från Sverige får medlemmar av de danska och norska båtägarföreningarna föra två- resp. tretungad flagga. Motionärerna anser att medlemmar i Kungliga Svenska Segelsällskapet, Göteborgs Kungliga Segel Sällskap och Kungliga Motorbåtklubben bör få rätt att föra tretungad flagga.
Gällande regler och tidigare behandling
Enligt lagen (1982:269) om Sveriges flagga är flaggan tvärskuren eller tretungad. I lagen ges också närmare föreskrifter om flaggans färger och proportioner. Enligt lagen får statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det kungliga huset använda tretungad flagga med eller utan stora eller lilla riksvapnet. Inom försvarsmakten används den tretungade flaggan som örlogsflagga. När sådan flagga också är befälstecken markeras detta genom särskild beteckning i övre inre fält. I övrigt används tvärskuren flagga. Flaggan får i princip inte förses med andra märken eller tecken än de som följer av reglerna för riksvapen eller militärt befälstecken. Lagen innehåller inga bestämmelser om vimplar.
Den nuvarande flagglagen föregicks av ett långvarigt utredningsarbete, först av en särskilt tillkallad utredningsman (SOU1966:63) och därefter genom en departementsutredning som redovisades i DS Ju1981:4. Regeringen lade i proposition 1981/82:109 fram förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga, som också antogs av riksdagen (KU 1981/82:26, rskr. 236). I vad avser den tretungade flaggan föreslogs i departementspromemorian ett oförändrat användningsområde, dvs. den skulle förbehållas det kungliga huset och försvarsmakten. Den tidigare utredningsmannen hade förordat ett något vidgat användningsområde, nämligen till att gälla även för vissa civila myndigheter. Departementschefen stannade emellertid för den av tradition begränsade användningen och hänvisade i sammanhanget till att riksdagen år 1955 avvisat tanken på en förändring av den tretungade flaggans användning (KU1955:13). I en motion (s) som utskottet avstyrkte 1981/82 hade föreslagits att den tretungade flaggan skulle bli en allmän statsflagga.
Vid behandlingen hösten 1986 av en motion rörande utvidgad rätt att föra tretungad flagga anförde utskottet bl.a. att frågor om den svenska flaggan nyligen hade varit föremål för ingående utredning genom den nya lagens tillkomst. Utskottet ansåg att rätten att föra tretungad flagga inte borde utvidgas (KU 1986/87:16).
Hösten 1989 behandlade utskottet ett motionsyrkande om åtgärder för att komma till rätta med bruket av s.k. korsvimplar. Utskottet anförde att Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag i sina anvisningar rörande vimplar särskilt understrukit att vimpel ej skall ha gult kors. Man kunde enligt utskottets mening utgå ifrån att anvisningarna borde ha viss genomslagskraft hos allmänheten. Mot bakgrund bl.a. av att frågor om Sveriges flagga tämligen nyligen hade varit föremål för utredning avstyrkte utskottet motionsyrkandet (1989/90:KU11).
Utskottet
Som utskottet anfört vid tidigare tillfällen har frågor om den svenska flaggan varit föremål för ingående utredning i samband med den nya lagens tillkomst. Utskottet får under hänvisning till de tidigare ställningstagandena avstyrka motion K808.
Även om korsvimplar inte är förbjudna finner utskottet att användningen av sådana vimplar i stället för flaggan inte är förenlig med lagens syfte. I likhet med vad utskottet uttalade vid föregående riksmöte anser utskottet emellertid att det inte är påkallat med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion K803.
Utskottet hemställer
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K801, 1989/90:K802, 1989/90:K806 och 1989/90:K812,
res. 1 (m) res. 2 (c)
2. beträffande Sveriges flagga
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K803 och 1989/90:K808.
Stockholm den 9 oktober 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Göran Ericsson (m), Helge Hagberg (s), Göran Åstrand (m) och Claes Roxbergh (mp).
1. Nationaldagen som helgdag (mom.1)
Anders Björck, Göran Ericsson och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Nationaldagen fick" och slutar med "och K812" bort ha följande lydelse:
Den 6 juni har alltmer kommit att uppfattas som en betydelsefull nationell högtidsdag. Det kan knappast råda någon tvekan om att en majoritet av medborgarna hyser uppfattningen att nationaldagen bör vara allmän helgdag. Nationaldagen är normalt helgdag i andra länder. Utskottet delar uppfattningen i de aktuella motionerna och anser att riksdagen nu bör besluta att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag. Med hänsyn till att frågan har stor samhällsekonomisk betydelse anser utskottet emellertid att konsekvenserna bör studeras och förutsättningen att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag övervägas innan lagstiftning sker. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt utreda frågan.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen dels med anledning av motionerna 1989/90:K802 och 1989/90:K806 och med bifall till motionerna 1989/90:K801 och 1989/90:K812 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nationaldagen som helgdag, dels med bifall till motion 1989/90:K812 yrkande 2 hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta någon existerande helgdag.
2. Nationaldagen som helgdag (mom. 1)
Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Nationaldagen fick" och slutar med "och K812" bort ha följande lydelse:
Sveriges nationaldag har under senare år kommit att uppfattas som en betydelsefull nationell högtidsdag. Det torde knappast råda någon tvekan om att allmänheten hyser uppfattningen att nationaldagen bör vara helgdag. Nationaldagen är ju normalt helgdag i andra länder. En gemensam dag för att uttrycka nationell och kulturell gemenskap är en tillgång för vårt samhälle. Utskottet delar uppfattningen i de aktuella motionerna om att nationaldagen bör göras till helgdag. Flyttning eller avskaffande av någon nu existerande helgdag är inte erforderligt. Utskottet bör som sin mening ge regeringen till känna att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K802 och 1989/90:K806 och med anledning av motionerna 1989/90:K801 och 1989/90:K812 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nationaldagen som helgdag.