Bilindustrin

1990/91 NU3

Ärendet

I detta betänkande behandlas sju motioner som i huvudsak rör bilindustrin. Av dessa har sex väckts under allmänna motionstiden och en med anledning av proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor. Motionsyrkandena gäller bl.a. krav på bilindustrin om framtagande av en ren bil, forskning om mer miljövänliga motorer och drivmedel, utveckling av elbilen, utredning m.m. om bilindustrins framtid.

Utskottet avstyrker alla motionerna om bilindustrin. När det gäller ett yrkande (s) om krav på att denna skall ta fram en ren bil hänvisas till att en miljöpolitisk proposition är att vänta våren 1991. Yrkandet får stöd i en reservation (v, mp). Ett forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel begärs i en annan motion (fp). Utskottet erinrar om riksdagens beslut våren 1990 om anslag till bl.a. energirelaterad transportforskning. Motionen följs upp i en reservation (fp, c, mp). Vidare begärs i en motion (mp) ett uttalande av riksdagen om bilindustrin och en bred utredning i ämnet. Regeringen följer utvecklingen inom bilindustrin och hos dess underleverantörer, konstaterar utskottet. Det pekar också på de uppgifter som ankommer på den nyligen inrättade delegationen för verkstadsteknisk utveckling. En reservation (v,mp) har avgetts till förmån för motionen.

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1989/90:88 och behandlas här är:

1989/90:N61 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering i motion 1989/90:T42 -- yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk utredning med uppgift att studera förutsättningarna för en ekologiskt inriktad, alternativ produktion för bilindustrin skall tillsättas.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1989/90:N235 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari -- med motivering i motion 1989/90:T212 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel.

1989/90:N247 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bilindustrins framtid, 2. begär att regeringen snarast tillsätter en allsidig utredning för att belysa bilindustrins problem och framtidsutsikter med beaktande av vad i motionen anförts.

1989/90:N248 av Viola Furubjelke m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett klart formulerat beting till bilbranschen om framtagande av en ren bil.

1989/90:N284 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.

1989/90:N286 av Erling Bager (fp) och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och forskningsinsatser för att stimulera användandet av batterier med längre livstid.

1989/90:N364 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med motivering i motion 1989/90:Jo880 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans för utveckling av miljövänlig teknik.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Gällande bestämmelser m.m.

För personbilar gäller skärpta avgaskrav fr.o.m. 1989 års modell (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23). Kraven uppnås i huvudsak genom katalysatorteknik. Utsläpp av koloxid, kolväten och kväveoxider från en personbil minskar genom sådan teknik med mer än 80% jämfört med de avgaskrav som tidigare har ställts. Även utsläppen av bly och partiklar minskar kraftigt. I augusti 1990 var 25% av de drygt 3,6 miljoner personbilar som fanns i Sverige försedda med katalysator.

Även för dieseldrivna fordon har kraven skärpts. Enligt ett samtidigt beslut i riksdagen skall nivån på utsläppen motsvara de krav som då avsågs gälla federalt i Förenta Staterna fr.o.m. 1990 års modeller. För lätta lastbilar och bussar fastställdes sålunda att den obligatoriska tillämpningen skall gälla fr.o.m. 1992 års modeller. För tunga lastbilar och bussar avsågs kraven gälla fr.o.m. 1994 års modeller. Vid behandlingen våren 1990 av proposition 1989/90:141 med förslag om vissa ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m. antog riksdagen förslag om en tidigareläggning av kraven för tunga dieseldrivna fordon med ett år, dvs. från 1993 års modeller. Motivet var att bilindustrin snabbare än väntat hade kunnat lösa de tekniska problem som vid tidpunkten för riksdagens beslut fanns beträffande sådana fordon.

Internationellt sker ett fortlöpande arbete för att en sänkning av nivåerna för avgasutsläpp från fordon skall kunna åstadkommas. Inom den s.k. Stockholmsgruppen, en sammanslutning av ett tiotal länder, förs överläggningar i syfte att en internationell överenskommelse om skärpta krav skall komma till stånd. Vidare pågår inom det internationella energiorganet IEA olika projekt som syftar till att oljeberoendet vid fordonsdrift skall minskas. Skärpta avgaskrav motsvarande de svenska kommer inom de närmaste åren att införas i flertalet övriga europeiska länder. I EG har direktiv om avgasnivåer utfärdats som träder i kraft år 1992. Dessa är nästan identiska med de svenska. Frågan om kravnivåer ingår vidare i förhandlingarna om ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Kalifornien, som är föregångare när det gäller avgaskrav för personbilar, antog i september 1990 en lag om ytterligare sänkta kravnivåer jämfört med de hittills gällande. Bl.a. sätts ett tak för de genomsnittliga utsläppen från varje tillverkares olika bilmodeller.

Inom industrin genomförs -- såväl nationellt som internationellt -- ett löpande arbete för framställning av miljövänligare fordon. Ett exempel härpå är strävandena att få fram allt effektivare katalysatorer. Då frågor om utvecklingen inom bilindustrin behandlades förra året i riksdagen lämnade företrädare för AB Volvo och Saab-Scania AB inför näringsutskottet en utförlig redogörelse för pågående arbete i detta avseende inom den svenska bilindustrin. Ett referat av vad som därvid kom fram finns i betänkandet 1988/89:NU26 (s.14--18). En rapport, Trafik och transport i Sverige emot år 2010, har utarbetats på basis av arbetet inom en panel med representanter för 17 myndigheter och organisationer, däribland statens naturvårdsverk. Initiativet till panelen har tagits av Bilindustriföreningen. Enligt vad som sägs i rapporten, som publicerades i oktober 1990, minskas trafikens utsläpp mycket mer och därtill på ett billigare sätt genom teknikutveckling än genom ändringar i transportstrukturen.

Ett exempel på pågående arbete är ett projekt som innebär en utökad samverkan mellan Asea Brown Boveri AB, statens vattenfallsverk och Volvo Flygmotor AB. Det avser utveckling av ett aggregat bestående av en gasturbin, en direktdriven högvarvig elgenerator och reglerutrustning. År 1992 planeras en demonstration härav i ett eldrivet hybridfordon, som kortare sträckor körs med batterier vilka under färd laddas av kraftaggregatet. Detta kan i sin tur drivas med olika flytande eller gasformiga bränslen. Utvecklingsprojektet baseras på ett nu avslutat forskningsprojekt vid tekniska högskolan i Stockholm, som sedan år 1986 har erhållit stöd från styrelsen för teknisk utveckling (STU). Myndigheten deltar även i denna andra etapp, som beräknas kosta 10 milj.kr. Ett annat exempel på utvecklingsprojekt gäller ett svenskt företag, Clean Air Transport AB, som nyligen har tecknat kontrakt med City of Los Angeles, Department of Water and Power, om utvecklingssamarbete m.m. Leveranser påbörjas år 1992, och före år 1995 skall minst 10000 elbilar finnas i bruk i Los Angelesområdet. Genom avtalet erhåller företaget 40 milj.kr. i utvecklingsbidrag. Elbilen har vid eldrift en räckvidd av drygt 100 km och är försedd med en bensindriven hjälpmotor, som tar över driften vid tömda batterier och samtidigt laddar dessa. Räckvidden bedöms fullt tillräcklig för genomsnittspendlarens behov i området. Ytterligare ett exempel gäller en samverkan mellan STU och bl.a. Saab-Scania, Volvo och några högskoleinstitutioner om en förstudie avseende minskning av emissioner från dieselmotorer.

I Frankrike har bilföretagen Citroën, Peugeot och Renault (de båda förstnämnda inom ramen för det gemensamma bolaget PSA) beslutat om ett utvecklingssamarbete i syfte att få fram "den rena bilen". Kostnaden beräknas till omkring 1,3 miljarder kronor, varav franska staten finansierar ca 40 % och företagen resten. Under de närmaste åren kommer satsningar att göras på en förbättring av den konventionella explosionsmotorn i fråga om bl.a. katalysatorrening men även på framtagande av alternativa bränslen och en ny tvåtaktsmotor. Ansvaret för detta arbete ligger främst hos de berörda bilföretagen. På längre sikt, dvs. under den åttaårsperiod som projektet planeras pågå, innebär samarbetet utveckling av nya typer av motorer, huvudsakligen gasturbin- och elmotorer men också en motor för vätgasdrift. För denna långsiktiga satsning svarar i första hand staten. Ytterligare exempel gäller ett samarbete mellan europeiska forskningsinstitut (i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien) och biltillverkare (Fiat, Peugeot, Renault, Volkswagen och Volvo). Projektet (Integrated Diesel European Action, IDEA) syftar till en förbättring av dieselmotorns egenskaper och prestanda.

Tidigare behandling

Riksdagen behandlade motioner om teknisk utveckling inom bilindustrin senast våren 1989 (1988/89:NU26). Tre av motionerna (c) tog sikte på åtgärder av mera allmänt slag för att utvecklingen av miljövänliga och bränslesnåla bilar skulle främjas (s.18 f.). En av de åtgärder som föreslogs innebar att krav, riktade mot bilindustrin, skulle formuleras. I några av motionerna hade kravnivåerna specificerats med hänsyn till bränsleförbrukning, avgasutsläpp och flexibilitet i valet av drivmedel. Utskottet instämde i att forsknings- och utvecklingsarbetet i fråga om drivsystem och drivmedel borde påskyndas. Kostnaderna för sådana insatser bedömde utskottet dock vara alltför stora för att kunna bäras enbart av den inhemska bilindustrin. De svenska bilindustriföretagen kunde framstå som betydande med inhemska mått mätt, fortsatte utskottet, men de hade knappast ekonomiska möjligheter att hävda sig internationellt i ett sådant utvecklingsarbete. Vidare kunde det finnas risk för en olycklig splittring av resurserna om insatserna i alltför stor utsträckning inriktades på småprojekt, menade utskottet och framhöll nödvändigheten av ett samarbete på internationell nivå.

Utskottet hänvisade till ett utredningsarbete om bl.a. ett forsknings- och utvecklingsprogram inom transportområdet som hade initierats som en följd av ett riksdagsuttalande vid behandlingen av 1988 års miljöpolitiska proposition. Härvid förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen i denna fråga och också redovisa inhemska och internationella insatser för utveckling av bränsleflexibla, energisnåla och miljövänliga fordon. I avvaktan på resultaten av detta arbete och av utredningen (ME 1988:02) om energiforskningens framtida inriktning, samverkan med annan forskning, m.m. avstyrktes motionerna. En reservation (c) förelåg. Samtidigt avstyrkte utskottet tre motioner (fp; c) om stöd till särskilda utvecklingsprojekt. En reservation avgavs härvid till förmån för elbilen (fp, c), en andra för det s.k. RAN-systemet (c) och en tredje för den s.k. Elko-motorn m.m. (fp, c). Likaså avstyrktes en motion (mp) om en utredning om bilindustrin; motionen följdes upp i en reservation (mp). Riksdagen följde utskottet.

I juni 1989 presenterades betänkandet (SOU 1989:48) Energiforskning för framtiden, i vilket ett förslag till nytt, treårigt energiforskningsprogram med början den 1 juli 1990 lades fram. I betänkandet behandlades (s.181--186) även energirelaterad transportforskning. Tre insatsområden med skilda ansvariga myndigheter föreslogs. Transportsystemstudier skulle bedrivas med transportforskningsberedningen (TFB) som administrerande organ. Ett andra område avsåg alternativa drivmedel m.m. och syftade till ökade kunskaper om sådana drivmedel, naturgas, eldrift etc. Som ansvarig myndighet föreslogs statens energiverk. Det tredje området gällde energiteknik för transporter med styrelsen för teknisk utveckling (STU) som sammanhållande myndighet. Det skulle syfta till ett klarläggande av möjligheterna att använda sådan ny eller förbättrad teknik, i första hand för motorer, som minskar bränsleåtgång, oljeberoende och avgaser. Bland de delområden som utredningen därvid berörde kan nämnas motorer för alternativa drivmedel och eldrivna vägfordon. Kostnaderna för dessa tre insatsområden under hela programperioden beräknade utredningen till 105 milj.kr.

På grundval av energiforskningsutredningens betänkande och det särskilda utredningsarbete om forsknings- och utvecklingsprogram inom transportområdet som hade initierats genom riksdagens uttalande föreslogs i den forskningspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:90) medel till energiforskning. Regeringen anförde därvid (s.437) att energiforskningsprogrammet borde delas in i teknikområden i stället för som dittills i tillförsel och användning. Två program föreslogs, nämligen Huvudprogram Energiforskning och Integrerade insatser. De medelsnivåer som regeringen angav överensstämde i huvudsak med energiforskningsutredningens förslag. Under Huvudprogram Energiforskning föreslogs 10 milj.kr. till energirelaterad transportforskning (TFB och statens energiverk) för budgetåret 1990/91. Programmet Integrerade insatser upptog ett förslag om medel om 22 milj.kr. för Motorer och drivsystem (STU) för samma period. Regeringen framhöll det väsentliga i att de berörda programorganen kan driva och vidareutveckla forsknings- och utvecklingsarbetet på transportområdet. Vidare pekades på vikten av att berörda branscher, på samma sätt som gäller för energiområdet i dess helhet, tar ett ökat ansvar för att demonstrera användning av ny teknik inom transportområdet. På hemställan av näringsutskottet godtog riksdagen regeringens förslag (1989/90:NU40).

Av regleringsbreven för budgetåret 1990/91 framgår att TFB disponerar 6milj.kr. och statens energiverk 4milj.kr. av de medel som för innevarande budgetår har anslagits under huvudprogrammet. Regeringen erinrar om uttalandet i propositionen att energiforskningsutredningens betänkande och remissinstansernas synpunkter är väl ägnade att utgöra grund för myndigheternas fortsatta planering. Vidare anmodas TFB att i samråd med i första hand STU och statens energiverk senast den 5 december 1990 till industridepartementet redovisa planerade insatser avseende energirelaterad transportforskning för programperioden. Även redovisning av inriktning och tidsplan för utvärderingar samt planering, löpande samordning m.m. förutsätts. När det gäller anslaget till STU sägs att myndigheten skall beakta vad riksdagen har anfört i beslutet om miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:85 s.114 f., JoU 1987/88:23).

Utveckling av miljövänliga motorer m.m.

Sex av de motioner som behandlas i detta betänkande rör åtgärder som ytterst har till syfte att främja forskning och utveckling av fordon som är mer miljövänliga och energisnåla än dagens.

Regeringen borde gentemot bilindustrin ställa ett klart formulerat krav på framtagande av en ren bil, heter det i motion 1989/90:N248 (s). Trots kraftfulla åtgärder, t.ex. införande av blyfri bensin, är luftföroreningarna från biltrafiken ett av våra allvarligaste miljöproblem, framhåller motionärerna. Samtidigt konstaterar de att människor inte är beredda att avstå från det oberoende som bilen har medfört. Det är nu dags att bilindustrin får ansvar för en total förnyelse av bilen. En bil utan miljöstörande effekter borde vara framtagen som prototyp före 1990-talets mitt och serieframställd i god tid före dess slut, anser motionärerna.

I det föregående (s.4 f.) har en redovisning lämnats för riksdagens behandling av tidigare motioner med yrkanden av samma innebörd som den här aktuella.

Enligt vad utskottet nu har erfarit avser regeringen att i den miljöpolitiska proposition som har aviserats till våren 1991 föreslå skärpta kravnivåer för avgasutsläpp från fordon. Den av statens naturvårdsverk genomförda utredningen Luft '90 (i serien Naturvårdsverket informerar) kommer att beaktas vid regeringens överväganden härom. Även utredningar som transportrådet har genomfört på regeringens uppdrag kommer att ingå i regeringens underlag för propositionen. I en av utredningarna, Trafik, energi och koldioxid (TPR 1990:11), föreslås åtgärder för en ny energistrategi, däribland att staten och personbilsleverantörerna skall träffa en överenskommelse om att nya personbilars bränsleförbrukning skall minskas till i genomsnitt 0,65 l per mil. En andra utredning omfattar förslag till miljöpolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas skärpta avgaskrav för fordon och en övergång till biomassebaserade motoralkoholer för vissa fordonsflottor, t.ex. bussar i lokal och regional trafik.

Utskottet ansluter sig till den grundläggande uppfattning som förs fram i motionen och som innebär att en av de viktigaste uppgifterna i miljöpolitiken är att åstadkomma en kraftig minskning av bilismens miljöskadliga effekter. De åtgärder av olika slag som har genomförts -- t.ex. införande av blyfri bensin och katalysatorteknik -- är inte tillräckliga. Enligt utskottets mening är det nu nödvändigt att bilindustrin tar ansvar för utvecklandet av en ren bil.

En utbredd uppfattning bland såväl företrädare för bilindustrin som andra med erfarenhet av teknisk utveckling är att endast politiskt satta krav kan åstadkomma en ändrad inriktning. Utvecklingen på personbilssidan i Kalifornien visar också på detta.

Utskottet delar sålunda uppfattningen att de luftföroreningar som förorsakas av trafiken måste nedbringas avsevärt.

Som framgår i det föregående avses frågan om kravnivåer för avgasutsläpp från fordon bli behandlad i den kommande miljöpolitiska propositionen. Riksdagen bör därför inte nu göra något uttalande på grundval av motion 1989/90:N248 (s). Denna avstyrks alltså.

Ett forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel borde vara ett viktigt inslag i åtgärder för att luftföroreningarna skall kunna minskas, anförs det i motion 1989/90:N235 (fp). Genom politiska beslut kan förutsättningar skapas och inriktningen anges för en miljövänligare bil, säger motionärerna, som emellertid inte frånkänner bilindustrin, trafiknäringen eller motororganisationerna del i ansvaret för att en sådan bil skall bli verklighet. I motionen efterlyses också en redovisning från regeringen av den utredning om forskningsprogram om miljövänliga motorer och drivmedel som riksdagen begärde då 1988 års miljöpolitiska proposition behandlades.

Som framgår av det föregående (s.4 f.) behandlade riksdagen frågor om teknisk utveckling inom bilindustrin våren 1989. Ett av de yrkanden (c) om stimulansprogram som avslogs innefattade krav på stöd till teknisk forskning. Ställningstagandet motiverades bl.a. med hänvisning till då pågående utredningar inom det berörda området. En reservation (c) avgavs.

Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående och till riksdagens beslut våren 1990 om anslag till bl.a. energirelaterad transportforskning finner utskottet inte någon ytterligare åtgärd vara påkallad. Motion 1989/90:N235 (fp) avstyrks därför.

Batterierna är fortfarande den svagaste länken när det gäller elfordon, anförs det i motion 1989/90:N284 (fp). Enligt motionärernas mening är tiden nu inne för en kraftig utveckling av elbilen. Den borde åstadkommas i första hand genom statliga initiativ till ökad forskning och utveckling avseende denna typ av drivsystem.

I det föregående (s.4f.) har vissa aktuella projekt som rör elbilen redovisats.

Våren 1989 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande av samma innebörd med hänvisning till då pågående överväganden inom energiforskningsutredningen. En reservation (fp, c) avgavs till förmån för vad som hade begärts. Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.

Såsom har redovisats i det föregående (s.6) har riksdagen våren 1990 beslutat om anslag till ett energiforskningsprogram som innefattar delprogrammet Motorer och drivsystem. Medel för detta (22 milj.kr.) disponeras av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Energiforskningsutredningen har föreslagit (SOU 1989:48 s.185f.) att ett område skall avse eldrivna vägfordon och innefatta såväl hybriddrift med el som t.ex. värmemotorer. Utvecklingen för mer energieffektiva batterier bör särskilt följas, heter det vidare. Vad gäller studiet av bränsleceller förutsätter utredningen att detta kommer att stödjas i andra program inom det totala energiforskningsprogrammet. Enligt vad utskottet har erfarit kommer STU att under våren 1991 avgöra inriktningen på olika projekt. STU eftersträvar samverkan med andra aktörer. Fortsatt satsning på projekt om utveckling av elbilen, vilka drivs inom ramen för det föregående energiforskningsprogrammet, kan därvid bli möjlig.

Med konstaterande av att anslagna medel till energiforskning sålunda innefattar projekt som rör utveckling av eldrivna fordon avstyrker utskottet motion 1989/90:N284 (fp).

Även i motion 1989/90:N364 (fp) begärs stimulans för utveckling av teknik som syftar till minskade avgasutsläpp från fordon, men motionärerna tar i huvudsak sikte på att denna skall främja miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län.

Ett identiskt yrkande (fp) liksom två ytterligare yrkanden (s) -- även de med regional anknytning -- behandlades i betänkandet 1988/89:NU26. Något riksdagsuttalande till förmån för åtgärder inom särskilt angivna regioner ansågs inte påkallat. Riksdagen följde utskottet.

Storstockholms Lokaltrafik AB genomför sedan en tid ett fullskaleförsök med bussar, drivna med etanol. Projektet finansieras delvis med statligt stöd, därav 20 milj.kr. från energiteknikfonden, 3 milj.kr. från STU och 5 milj.kr. från transportforskningsberedningen (TFB). Vidare har Stockholms stad beställt tio elbilar för elbilsförsök i större skala inom stadens olika förvaltningar.

Motionen avser huvudsakligen utvecklingsinsatser i ett geografiskt avgränsat område. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därför motion 1989/90:N364 (fp).

En parlamentariskt sammansatt utredning om alternativ produktion för bilindustrin begärs i motion 1989/90:N61 (vpk). Motionärerna hänvisar till en presentation i februari 1990 av prototypen till en svensk "ekologisk" bil. De anser att framtagandet av denna prototyp vittnar om att forskare med rätt inriktning kan åstadkomma resultat som inte de stora bilkoncernerna förmår. Vidare ansluter de sig till TFBs uppfattning -- såsom den har formulerats i ett yttrande till statens naturvårdsverk -- om behovet av strängare krav för dieselfordon. Med en sådan skärpning påskyndas den tekniska utvecklingen, menar motionärerna.

Som framgår i det föregående pågår arbete, såväl nationellt som internationellt, för åstadkommande av miljövänligare och bränslesnålare fordon. Med hänsyn härtill och till regeringens aviserade miljöpolitiska proposition med förslag om skärpta miljökrav för fordon finner inte utskottet att något behov av en statlig utredning av berört slag föreligger. Därmed avstyrks motion 1989/90:N61 (vpk).

I motion 1989/90:N286 (fp) fokuseras intresset på bil- och båtbatterier, s.k. startbatterier. Motionärerna anser att de miljöproblem som är förknippade med batterier av detta slag inte kan bemästras enbart genom effektivare insamling och återvinning av kasserade batterier. Härutöver borde i större utsträckning startbatterier med längre livslängd komma till användning. I motionen talas såväl om ekonomiska styrmedel som om forskning för att motionens syfte skall kunna uppnås.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår en intensiv utveckling när det gäller startbatterier. Denna är framför allt inriktad på att få fram ett batteri som är helt integrerat med fordonet och har samma livslängd som detta. Ett annat mål för det pågående arbetet är att batteriet inte skall innehålla skadliga ämnen. En intressant lösning kan därvid vara s.k. järn-luftbatterier. I takt med att allt fler funktioner i ett fordon drivs med el kommer också ett helt nytt slags batteri att behöva utvecklas, t.ex. med avseende på spänningen.

STU lämnar stöd till forskning och utveckling för uppbyggnad av kompetens inom bl.a. batteriteknik. Sålunda får tekniska högskolan i Stockholm bidrag för grundläggande forskning inom detta område.

Regeringen har i proposition 1990/91:36 föreslagit åtgärder mot miljöfarliga blybatterier. Enligt vad som sägs däri bör blybatterierna ersättas med alternativa batterityper och startsystem. Vidare skall försöket med insamling av batterier permanentas och riksomfattande informationskampanjer genomföras. Kostnaderna för insamling och återvinning av de miljöfarliga blybatterierna skall betalas av tillverkarna och importörerna.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att startbatterier med längre livslängd kommer till ökad användning. Något skäl för staten att i större utsträckning än vad som sker stödja forskningen på området föreligger enligt utskottets mening inte nu. Motion 1989/90:N286 (fp) avstyrks därför.

Bilindustrins framtid

Den svenska bilindustrins sårbarhet i ett internationellt perspektiv och bilismens framtid i sig -- med beaktande av dess effekter på miljö och resursåtgång -- diskuteras i motion 1989/90:N247 (mp). Enligt motionärernas uppfattning kan bilindustrin och den övriga näringsverksamhet som är beroende av denna komma att undergå stora förändringar. Förutom en allsidig utredning om bilindustrins framtid begär de ett riksdagsuttalande om vad i detta ämne har anförts i motionen. I motionen beskrivs bilismens starka expansion under efterkrigstiden och den betydelse för näringslivet som bilindustrin har kommit att få i många länder. Också de hotbilder som kan skönjas för bilismen och som i betydande utsträckning är förenade med oljeberoendet tecknas.

Riksdagen behandlade våren 1989 en motion (mp) av samma innebörd. Utskottet fann då ingen anledning för riksdagen att göra ett uttalande i saken (1988/89:NU26 s.21f.). Därvid framhölls att det i statsmakternas uppgifter ingår att de skall hålla sig informerade om bl.a. ekonomiska förhållanden som är av väsentlig betydelse för landet. Berörda branscher, däribland bilindustrin, förutsattes själva genomföra framtidsbeskrivningar och analyser. En reservation (mp) avgavs till förmån för motionen.

Bilbranschrådet, ett forum för diskussioner mellan bilbranschen och regeringen, avvecklades vid halvårsskiftet 1990. Genom fortlöpande kontakter i det s.k. storföretagssamrådet kan regeringen emellertid via industridepartementet hålla sig underrättad om utvecklingen inom bilindustrin.

Statens industriverk (SIND) publicerade i april 1990 en utredning om fordonsindustrins underleverantörer (SIND 1990:2). I denna beskrivs de starkt förändrade krav på dessa branscher som 1990-talet kommer att medföra. Bl.a. förutses fordonstillverkarna minska antalet leverantörer och samtidigt ställa högre krav på de kvarvarande.

En redogörelse för såväl bilbranschen som dess underleverantörer lämnas i industridepartementets årliga publikation Svensk industri och industripolitik. I anslutning till General Motors och Renaults ansökningar enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag har industridepartementet genomfört konsekvensanalyser.

Ett särskilt organ, delegationen för verkstadsteknisk utveckling (VT-delegationen), har nyligen inrättats för att planera och genomföra insatser för underleverantörer. Riksdagen har fastställt en medelsram av 150 milj.kr. för en treårsperiod och för budgetåret 1990/91 anslagit 50 milj.kr. till detta ändamål (1989/90:NU30 s.61f.). Enligt vad utskottet har erfarit kommer de inhemska biltillverkarna att aktivt delta i arbetet. Uppgiften att samordna statens insatser gentemot underleverantörer -- genom VT-delegationen, STU, Sveriges exportråd m.fl. organ -- har lagts på SIND.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom bilindustrin och hos dess underleverantörer följs av regeringen. Vidare erinrar utskottet om de uppgifter som ankommer på delegationen för verkstadsteknisk utveckling. Utskottet finner inte att riksdagen har anledning att ta initiativ till någon utredning på detta område eller eljest göra något uttalande till regeringen i ämnet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:N247 (mp).

Utskottet hemställer

1. beträffande krav på framtagande av en ren bil att riksdagen avslår motion 1989/90:N248 yrkande 1, res. 1 (m, fp) - motiv. res. 2 (v, mp)

2. beträffande forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel att riksdagen avslår motion 1989/90:N235, res. 3 (fp, c, mp)

3. beträffande utveckling av elbilen att riksdagen avslår motion 1989/90:N284, res. 4 (fp, c, mp)

4. beträffande miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län att riksdagen avslår motion 1989/90:N364,

5. beträffande utredning om alternativ produktion för bilindustrin att riksdagen avslår motion 1989/90:N61, res. 5 (v, mp)

6. beträffande startbatterier med längre livslängd att riksdagen avslår motion 1989/90:N286,

7. beträffande bilindustrins framtid att riksdagen avslår motion 1989/90:N247. res. 6 (v, mp)

Stockholm den 25 oktober 1990

På näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s) och Sven-Olof Petersson (c).

1. Krav på framtagande av en ren bil (mom.1, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "nedbringas avsevärt" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de luftföroreningar som förorsakas av trafiken måste nedbringas avsevärt. De åtgärder av olika slag som har genomförts -- t.ex. införande av blyfri bensin och katalysatorteknik -- har gett betydande positiva konsekvenser men är inte tillräckliga.

Framstegen är av det slaget att det knappast finns anledning att utesluta ytterligare förbättringar i miljöhänseende av den traditionella bensinmotorn. Det torde vidare vara svårt att på politisk grund peka ut någon alternativ teknologi för bilmotorn som överlägsen den traditionella, lika litet som det finns anledning att avvisa någon teknologi. Utvecklingen av en renare bil måste därför ske på marknaden, där kundens efterfrågan och de politiskt satta kraven kommer att vara pådrivande i rätt riktning. Det kommer för den traditionella bilindustrin att vara en avgörande utmaning att visa sig kunna leva upp till dessa krav. Samtidigt innebär det faktum att ingen teknologi kan uteslutas, möjligheter även inom andra branscher än den traditionella bilindustrin att bidra till utvecklingen.

2. Krav på framtagande av en ren bil (mom.1)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "En utbredd" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

För detta krävs att man frigör sig från det konventionella tänkande som hittills har präglat branschen. En utbredd uppfattning bland såväl företrädare för bilindustrin som andra med erfarenhet av teknisk utveckling är att endast politiskt satta krav kan åstadkomma en ändrad inriktning. Utvecklingen på personbilssidan i Kalifornien visar också på detta.

Utskottet finner därför att regeringen bör anmodas att snarast förelägga riksdagen förslag till väsentligt skärpta kravnivåer. Vad som i motionen har anförts om tidsplan för framtagning av prototyp och för serietillverkning finner utskottet vara rimligt; det bör vara vägledande vid regeringens överväganden. Utskottet tillstyrker således motion 1989/90:N248(s).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande krav på framtagande av en ren bil att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N248 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel (mom.2)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas krav på en mer avancerad forskning. Produktion av miljövänliga och bränslesnåla motorfordon för kommersiellt bruk synes fortfarande vara avlägsen. Det är vidare angeläget med en samlad redovisning från regeringen av hittills gjorda framsteg, pågående projekt och planerade insatser. Med vad nu har sagts tillstyrker utskottet motion 1989/90:N235 (fp).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N235 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Utveckling av elbilen (mom.3)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Med konstaterande" och slutar med "motion 1989/90:N284 (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner visserligen att det kan vara svårt att på politisk grund utpeka någon särskild teknologi men vill ändå när det gäller elbilen uttala sitt stöd för motionärernas uppfattning. Forsknings- och utvecklingsarbetet måste intensifieras, och satsningar bör genomföras för att möjligheten för elbilen att bli kommersiellt intressant skall öka. Riksdagen bör göra ett uttalande härom till regeringen. Motion 1989/90:N284 (fp) tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utveckling av elbilen att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N284 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utredning om alternativ produktion för bilindustrin (mom.5)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med "Som framgår" och slutar med "motion 1989/90:N61 (vpk)" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget om en parlamentariskt sammansatt utredning med syfte att studera förutsättningarna för en ekologiskt inriktad, alternativ produktion för bilindustrin väl motiverat. Bilden av de forsknings- och utvecklingsarbeten som pågår i fråga om miljövänliga och energisnåla bilar liksom om alternativa drivmedel ger ett splittrat intryck. Samtidigt saknas ett helhetstänkande som bl.a. innefattar bedömningar av de effekter i fråga om miljö och resursåtgång som uppkommer under hela den industriella produktionen av bilar.

En utredning av förutsättningarna för tillverkning av ekologiska bilar och för en ekologiskt bättre anpassad tillverkningsprocess inom bilindustrin är därför nödvändig. Utredningen bör, menar utskottet, även omfatta en bedömning av möjligheterna för en produktion som ersätter nuvarande personbilsproduktion. En sådan utredning, i linje med vad motionärerna förordar, skulle sålunda tillgodose det angelägna behovet av att såväl bilindustrins process som dess nuvarande produkter liksom också dess möjligheter till omställning till annan produktion får belysning vid ett och samma tillfälle från resurs- och miljösynpunkt. Utredningen skulle därmed kunna bana väg för ett ändamålsenligt miljötänkande inom denna industrigren. Med det sagda tillstyrks motion 1989/90:N61 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utredning om alternativ produktion för bilindustrin att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N61 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Bilindustrins framtid (mom.7)

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion 1989/90:N247 (mp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som i motionen har anförts om bilismens och bilindustrins framtid. Många tecken kan nu skönjas som visar att bilbranschen kommer att möta allvarliga problem under 1990-talet.

I januari 1989, då en likalydande motion framlades, trodde de flesta att bilindustrin var en trygg bransch med goda framtidsutsikter. Utvecklingen härefter visar att motionen i hög grad var motiverad. Det är i dag uppenbart att den svenska personbilsindustrin befinner sig i en djupgående kris. Oron vid Persiska viken och en tilltagande global lågkonjunktur antyder också att lastbilsindustrin knappast kan kompensera krisen inom personbilssektorn. Ett år har nu gått förlorat varunder statsmakterna kunde ha förberett ett krishanteringsprogram.

Den globala situationen i fråga om bilismens miljöeffekter ter sig alltmer allvarlig, och kraftfulla åtgärder för att bilåkandet skall minska är nu helt nödvändiga. Det omedelbara hotet mot världens oljeförsörjning och den på längre sikt sannolika bristen på råolja kan likaledes medföra starkt ändrade förutsättningar för bilindustrin. Samtidigt gör sig den internationella konkurrensen inom bilproduktionen alltmer gällande, inte minst genom den ökade handeln. I Sverige -- liksom i många andra industriländer -- representerar bilindustrin och dess underleverantörer en mycket väsentlig del av näringsliv och sysselsättning. Krisen inom de berörda branscherna kommer att medföra allvarlig skada på vårt lands ekonomi. Utskottet anser att riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.

Vidare delar utskottet motionärernas uppfattning att det behövs en grundlig och allsidig utredning om bilindustrins framtid i Sverige. Den bör genomföras av en kommitté med företrädare för politiska partier och miljörörelsen samt personer med hög kompetens inom teknik och ekonomi. Däremot bör inte personer med intressen i bilindustrin eller trafiknäringen ingå i kommittén.

Motion 1989/90:N247(mp) tillstyrks med vad som nu har uttalats.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande bilindustrins framtid att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel (mom.2)

Lars Norberg (mp) anför:

Enligt miljöpartiets uppfattning är det väsentligt att skiljelinjen mellan forskning och utveckling -- även om den inte alltid är entydig -- så långt möjligt identifieras och upprätthålls. Utveckling av processer och produkter bör vara de berörda företagens ansvar; något motiv för statliga insatser finns inte när det gäller dessa senare skeden i arbetet på förnyelse inom produktionen. Statens uppgift är att genom olika ekonomiska instrument, såsom skatter, avgifter och möjligen även subventioner, styra konsumtionen i miljövänlig riktning.

Det fortsatta arbetet inom den inhemska bilbranschen bör inriktas på utveckling av motorer som inte skadar miljön och som är bränslesnåla. Enligt miljöpartiets uppfattning är det nödvändigt att satsa på drivsystem som inte ger upphov till föroreningar snarare än på system som kräver rening i efterhand. Förebyggande är bättre än reparation. En sådan inriktning bör särskilt gälla fordon som i dag drivs med dieselolja. Inom detta område har svenska bilföretag en globalt sett stark ställning, och de har finansiella resurser att driva teknikutvecklingen med betydligt större engagemang än hittills. Det försteg i konkurrenshänseende som ett teknologiskt genombrott ger borde utgöra ett starkt motiv till ökade satsningar.

2. Utveckling av elbilen (mom.3)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet har i olika sammanhang fört fram sina tvivel om att statliga satsningar på teknisk utveckling inom industrin skulle åstadkomma ett genombrott inom olika teknikområden. Detta gäller även utveckling av elbilen. Hittills har inte de många elbilsprojekten lett till någon spridd användning. Det effektivaste medlet att få en sådan till stånd är sannolikt en ändring i de relativa priserna. En skattefri elbil och ökad skatt på bensin kan påverka inriktningen av efterfrågan och därmed också resultera i en accelererad utveckling inom batteritekniken. De restriktioner som miljöpartiet har föreslagit mot biltrafiken i storstäderna -- biltullar och lokala drivmedelsskatter -- kommer att verka i samma riktning när de genomförs.

3. Miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län (mom.4)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet delar den uppfattning som framförs i motion 1989/90:N364 (fp), nämligen att trafiksituationen i Stockholmsområdet av miljöskäl bör bli föremål för kraftfulla åtgärder i form av bl.a. krav på teknisk utveckling och bättre bränslen. Sådana åtgärder bör för övrigt avse även andra storstadsområden. Enligt miljöpartiets uppfattning är dock inte de av motionärerna föreslagna åtgärderna tillräckliga. Ibland torde de rent av vara kontraproduktiva, såsom byggandet av ytterligare trafikleder. I stället måste kollektivtrafiken främjas genom att alla investeringsmedel inom trafikområdet kanaliseras till denna. Vidare bör biltullar införas, vilka kommer att effektivt begränsa innerstadstrafiken om de utformas så att man betalar för varje resa. Regeringen bör utforma förslag till lagstiftning som möjliggör biltullar med denna utformning.

Motionärerna anser vidare att det är en stor brist att det inte ställs minst samma krav på fartygsmaskinerier i inländsk trafik som på andra fossileldade anläggningar och dieselmotorer i landet. Miljöpartiet delar denna åsikt. Den tekniska utvecklingen av sådana maskinerier bör stimuleras t.ex. genom införande av bränslerestriktioner och krav på ökad rening för samtliga trafikleder inom svenskt territorialvatten. Någon begränsning i detta avseende till enbart Stockholmsområdet bör inte göras. Regeringen bör lägga fram förslag till lagstiftning som undanröjer den påtalade bristen.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Motionerna1

Uppgifter i anslutning till motionerna2 Gällande bestämmelser m.m.2 Tidigare behandling4

Utskottet6 Utveckling av miljövänliga motorer m.m.6 Bilindustrins framtid10 Hemställan11

Reservationer 1. Krav på framtagande av en ren bil (m, fp)12 2. Krav på framtagande av en ren bil (v, mp)12 3. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel (fp, c, mp)13 4. Utveckling av elbilen (fp, c, mp)13 5. Utredning om alternativ produktion för bilindustrin (v,mp)13 6. Bilindustrins framtid (v, mp)14

Särskilda yttranden 1. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och drivmedel (mp)15 2. Utveckling av elbilen (mp)16 3. Miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län (mp)16