Arbetstillstånd för utlänningar
1990/91 SfU4
I betänkandet behandlas fyra motioner med yrkanden om lättnader i bestämmelserna om rätt för utlänningar att arbeta i Sverige under kortare eller längre tid. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till att överväganden pågår inom regeringskansliet om hur riktlinjer och kriterier för arbetskraftsinvandringen skall kunna förändras.
1989/90:Sf299 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att utländska tandläkarstuderande i Sverige som efter avlagd examen vill verka här också tillåts göra detta.
1989/90:Sf605 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstillstånd till utländsk arbetskraft.
1989/90:Sf634 av Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skall vidta de förändringar i utlänningsförordningen (1989:547) beträffande feriearbetstillstånd m.m. som behandlas i motionen.
1989/90:Sf643 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i utlänningslagen, så att rätt att befinna sig i Sverige automatiskt ger rätt till arbetstillstånd. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U547.
Bestämmelser om rätten för utlänningar att vistas i och ha anställning i Sverige finns i utlänningslagen (1989:529) och i utlänningsförordningen (1989:547).
Med undantag för nordiska medborgare måste en utlänning ha uppehålls- och arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Tillstånd utfärdas av statens invandrarverk (SIV). Arbetsmarknadsverket (AMS) beslutar om riktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd, och AMS och SIV har träffat överenskommelser om olika yrkesgrupper som kan tillåtas arbetskraftsinvandra. SIV skall i arbetstillståndsärenden samråda med länsarbetsnämnden, om ansökan i ärendet inte skall avslås. Sådant samråd anses dock ha skett om SIV följt AMS riktlinjer.
I vissa fall gäller undantag från kravet på arbetstillstånd. Detta kan vara fallet vid arbete under kortare vistelser om högst tre månader för vissa yrkesutövare och för sådana utländska studerande som beviljats uppehåll i Sverige för studier och arbetar under tiden den 15 maj-- den 15 september.
Arbetstillstånd ges för viss tid och får avse ett visst slag eller vissa slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.
Den utomnordiska arbetskraftsinvandringen har varit reglerad under de senaste decennierna i enlighet med de riktlinjer för den samlade invandrarpolitiken som riksdagen antog år 1968 (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr. 405) och som sedan i tillämpliga delar senast fastställts vid 1983/84 års riksmöte (prop. 1983/84:144, SfU30, rskr. 410). Riktlinjerna förutsätter en reglering av den utomnordiska arbetskraftsinvandringen, dels därför att invandrarna skall ges möjlighet att leva under samma betingelser som befolkningen i övrigt, dels därför att möjligheterna till sysselsättning för kvinnorna, de äldre och de handikappade inte får försämras genom oreglerad invandring. Uppkommande arbetskraftsbehov skall därför i första hand fyllas genom utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medel som står till buds innan tillstånd till arbetskraftsinvandring ges. Prövningen av arbetskraftsbehovet skall ske i ett långt perspektiv och utländsk arbetskraft får inte användas som en regulator av arbetskraftstillgången. Dessutom förutsätts att AMS, efter hörande av arbetsmarknadens parter, ger allmänna riktlinjer för tillståndsärendenas bedömning med hänsyn till läget på arbetsmarknaden.
I proposition 1983/84:144 anförde föredragande statsrådet att det mot bakgrund av den dittillsvarande utvecklingen och den dåvarande sysselsättningssituationen saknades anledning att räkna med något egentligt behov för Sveriges del av arbetskraftsinvandring under överskådlig tid. Det var angeläget att här i landet bosatta arbetssökande samt nordbor i första hand tillgodoses när arbetstillfällen finns. Hon ansåg därför att arbetskraftsinvandring i fortsättningen borde tillåtas endast i undantagsfall och sedan det genom arbetsförmedlingens aktiva medverkan har visat sig att ett uppkommet arbetskraftsbehov inte kan tillgodoses genom arbetskraft som finns i Sverige. Som undantag från principen att utomnordisk arbetskraftsinvandring inte bör vara tillåten nämns i propositionen främst nyckelfunktioner inom industrin och näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden. Vidare nämns personer som behövs för kvalificerad forskning, produktutveckling eller introduktion av en ny teknologi, liksom inom det kulturella området. Även andra undantag bör enligt propositionen kunna göras under särskilda förhållanden.
I motion 1989/90:Sf605 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. anför motionärerna att mot bakgrund av att Europa på sikt blir en öppen arbetsmarknad för alla dess invånare bör Sverige visa större öppenhet än i dag, när det gäller att bevilja tillstånd för utländsk arbetskraft. Motionärerna anser att den nuvarande inställningen till sådan invandring är alltför restriktiv. Den mer generösa inställning som motionärerna förespråkar bör tillämpas både i sådana sammanhang då den har betydelse för att avhjälpa dagens brist på arbetskraft, men också om sådan brist inte uttryckligen kan påvisas. Dessutom bör utländsk arbetskraft välkomnas för t.ex. visst säsongarbete. Motionärerna understryker också att en positiv svensk inställning till arbetskraft från de östeuropeiska länderna kan utgöra en god hjälp till självhjälp för att bygga upp dessa länder och deras ekonomi. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande till regeringen om att det skall vara möjligt för utländska medborgare att erhålla arbetstillstånd i Sverige. Förutsättningen för tillståndet skall vara att arbete är ordnat innan det ges, och tillståndet skall kunna vara av såväl permanent som tillfällig natur. Om tillståndet är tillfälligt skall det åligga arbetsgivaren att garantera kostnaderna för återresan då tillståndet går ut. Uppehållet i Sverige skall inte heller kunna anföras som skäl för anknytning till Sverige.
I tre andra motioner tas upp frågor om tillstånd att arbeta i Sverige i mer speciella situationer. Gullan Lindblad m.fl. begär i motion 1989/90:Sf299 yrkande 1 ett tillkännagivande om angelägenheten av att utländska tandläkarstuderande i Sverige, som efter avlagd examen vill verka här, också tillåts göra detta. Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar anför i motion 1989/90:Sf634 att antalet ansökningar om feriearbetstillstånd ökar markant för varje sommar, och SIV har haft stora svårigheter att uppnå en snabb och effektiv handläggning av bl.a. dessa tillstånd. Motionärerna anser att det inte är motiverat att avsätta så stora resurser som sker för att behandla feriearbetstillstånden, och de begär ett tillkännagivande om att regeringen skall undanta feriearbete och säsongarbete inom trädgårdsnäringen från kravet på arbetstillstånd. Åsa Domeij m.fl. begär i motion 1989/90:Sf643 yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram förslag till ändring av utlänningslagen så att de, som har rätt att uppehålla sig i Sverige som turister, också skall få rätt att lönearbeta.
Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande en kartläggning av arbetskraftsinvandringen inom en arbetsgrupp i arbetsmarknadsdepartementet. I detta arbete, som avser såväl långtids- som korttidsanställningar, ingår också att överväga hur riktlinjer och kriterier för arbetskraftsinvandringen skall kunna förändras. Arbetet i den del det avser korttidsanställningar har nyligen redovisats i en promemoria, som remissbehandlas. I promemorian föreslår arbetsgruppen att de nuvarande olika tillståndsformerna för kortare tids arbeten slås samman till en tillståndstyp, säsongarbetstillstånd. Det nya förenklade tillståndet skall endast innefatta ett begränsat antal tillståndskriterier och göras mer generellt. Vidare föreslås att den nya tillståndstypen handhas av länsarbetsnämnderna i stället för av SIV.
Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet i regeringskansliet bör avvaktas. Motionerna Sf299 yrkande 1, Sf605 yrkande 11 och Sf634 bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Vad särskilt avser den i motion Sf643 yrkande 3 väckta frågan om en generell rätt för turister att lönearbeta anser utskottet att önskemål från utländska ungdomars sida att arbeta i Sverige under en så kort tidrymd som högst tre månader även fortsättningsvis bör beaktas inom ramen för tillstånden för kortare tids arbeten, och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetstillstånd för utländsk arbetskraft att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf605 yrkande 11, res. 1 (m)
2. beträffande utländska tandläkarstuderande att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf299 yrkande 1, res. 1 (m)
3. beträffande feriearbetstillstånd att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf634, res. 3 (m, c)
4. beträffande arbetstillstånd för turister att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf643 yrkande 3.
Stockholm den 23 oktober 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och Bertil Persson (m).
1. Arbetstillstånd för utländsk arbetskraft och utländska tandläkarstuderande (mom. 1 och 2)
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:
Integrationsarbetet inom den europeiska gemenskapen innefattar borttagande av gränser och hinder för människors möjligheter att bo och arbeta även i andra länder än i sina egna hemländer. Större delen av Europa blir på sikt en öppen arbetsmarknad för alla sina invånare. Bl.a. mot denna bakgrund anser utskottet att Sverige bör visa större öppenhet än i dag då det gäller att bevilja arbetstillstånd för utländsk arbetskraft. Denna mer generösa inställning bör tillämpas i sådana sammanhang då den har betydelse för att avhjälpa dagens brist på arbetskraft, särskilt utbildad sådan, men den bör också kunna tillämpas när brist på arbetskraft inte uttryckligen kan påvisas. Dessutom bör utländsk arbetskraft välkomnas för t.ex. visst säsongarbete. En generös inställning kan också få en stor betydelse för de östeuropeiska länderna och utgöra en god hjälp till självhjälp för att bygga upp dessa länder och deras ekonomi. Utskottet delar därför uppfattningen i motion Sf605 att det skall vara möjligt för utländska medborgare att erhålla såväl permanent som tillfälligt arbetstillstånd i Sverige om arbete är ordnat innan tillståndet ges. Om arbetstillståndet är tillfälligt skall det åligga arbetsgivaren att garantera kostnaderna för återresan då tillståndet går ut. Uppehållet i Sverige skall inte heller kunna anföras som skäl för anknytning till landet.
I likhet med vad som framhållits i motion Sf299 anser utskottet vidare att det är angeläget att utländska tandläkarstuderande i Sverige, som efter avlagd examen vill verka här i riket, får möjlighet att göra detta.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelser:
1. beträffande arbetstillstånd för utländsk arbetskraft att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf605 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande utländska tandläkarstuderande att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf299 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Feriearbetstillstånd (mom. 3)
Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:
Sedan sommaren 1977 gäller att utländska ungdomar som feriearbetar i Sverige måste ha arbetstillstånd. Sådant tillstånd måste sökas och beviljas före inresan. Eftersom antalet ansökningar om feriearbetstillstånd har ökat markant varje sommar har SIV haft stora svårigheter att uppnå en snabb och effektiv handläggning av bl.a. dessa ärenden och fått avsätta stora resurser för ändamålet. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Sf634 att en så omfattande handläggning inte är motiverad och att feriearbete och arbete inom trädgårdsnäringen bör undantas från kravet på arbetstillstånd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande feriearbetstillstånd att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf634 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
I motion Sf643 har begärts förslag till ändring i utlänningslagen, så att rätt att befinna sig i Sverige automatiskt ger rätt till arbetstillstånd. Motivet härför är främst att under den tid som man kan vistas som turist i ett land underlätta för personer som inte har så gott om pengar, t.ex. ungdomar, att komma ut i världen och uppleva andra kulturer.
Utskottet anser att önskemål från utländska ungdomars sida att arbeta i Sverige under en så kort tidrymd som högst tre månader även fortsättningsvis bör beaktas inom ramen för tillstånden för kortare tids arbeten. Med hänsyn till det arbete som pågår i regeringskansliet med att förenkla denna tillståndsgivning har jag för för närvarande inget yrkande med anledning av motion Sf643.