Samhällsinformation m.m.

1991/92 KU17

I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden 1991 som gäller samhällsinformation m.m. Motionsyrkandena avstyrks.

1990/91:K237 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ta till vara den resurs som inte minst folkrörelser, kyrkor och samfund utgör när det gäller att slå vakt om och konkretisera de normer och värderingar som är en förutsättning för en fungerande samhällsgemenskap.

1990/91:K812 av Helge Hagberg och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän medborgarutbildning inom alla samhällsverksamheter för såväl kvinnor som män.

1990/91:K817 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till projekt i syfte att modernisera myndigheters information i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:K819 av Gösta Lyngå och Elisabet Franzén (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kontinuerligt uppdaterbar version av Samhällsguiden.

1990/91:K824 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en brett upplagd informationssatsning om våra grundlagar för att stärka demokratin.

1. Folkrörelser

Motionen

I motion 1990/91:K237 av Ulla Tillander m.fl. (c) behandlas behovet av konkreta etiska värderingar i samhällslivet. Enligt motionen utgör folkrörelserna, kyrkorna och samfunden en sådan resurs som skulle kunna bidra till en konkretisering av normer och värderingar som är en förutsättning för en fungerande samhällsgemenskap.

Utskottets bedömning

Behovet av etiska värderingar i samhällslivet har behandlats tidigare i riksdagen (senast bl.a. i motion K807 i 1990/91:KU1), och utskottet framhöll då liksom tidigare (KU 1979:3) vilken betydelsefull roll folkrörelserna spelar i samhällsarbetet. I 1991 års regeringsförklaring har uttalats att "de ideella och frivilliga insatsernas roll i folkrörelser som idrottsrörelsen, kyrkorna och de fria samfunden spelar en ovärderlig roll i ett gott samhälle".

Utskottet, som i hög grad delar uppfattningen att folkrörelserna har en mycket betydelsefull roll för att skapa en vital demokrati och en fungerande samhällsgemenskap, anser det emellertid inte påkallat att riksdagen tar något särskilt initiativ med anledning av motionen. Motion K237 avstyrks följaktligen.

2. Allmän medborgarutbildning

Motionen

I motion 1990/91:K812 vill Helge Hagberg och Rosa-Lill Wåhlstedt (båda s) att behovet av och formerna för en allmän medborgarutbildning blir föremål för en grundlig utredning. Motionärerna gör jämförelser med den allmänna värnplikten och framhåller bl.a. att en medborgarutbildning skulle bidra till att samhällets olika funktioner skulle få behövliga och folkligare influenser. De pekar på att utvecklingen inom försvaret innebär ett minskat behov av värnpliktiga och samhällsverksamheten i övrigt kunde dra nytta av detta förhållande. Medborgarutbildningen skall enligt motionen avse både män och kvinnor.

Utskottets bedömning

Utbildningsväsendet har det övergripande ansvaret för medborgarnas utbildning. Främst sker detta genom skolor i olika former. När det gäller den folkliga representationen finns t.ex. inom rättsväsendet gamla och starka traditioner genom nämndemannainstitutet. Frågan om eventuellt frigjorda resurser av värnpliktiga och på vilka områden dessa kan användas har medfört att regeringen nyligen beslutat om direktiv för en utredning, den s.k. pliktutredningen. Enligt kommittédirektiven (dir. 1991:40) skall utredningen bl.a. klarlägga hur man bäst och effektivast med stöd av pliktsystem skall ta ut, utbilda och placera människor för tjänstgöring inom totalförsvarets olika delar. Behovet av personal skall också klarläggas. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast i december 1992.

Utskottet anser att frågan kommer att kunna behandlas i sådan omfattning inom ramen för pliktutredningen att motionen får anses tillgodosedd genom detta. Motionen K812 avstyrks därför.

3. Informationsverksamhet

Motionerna

I motion 1990/91:K817 av Annika Åhnberg (v) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till projekt som kan modernisera myndigheternas informationshantering. Enligt motionären är informationen från myndigheter för omfattande, och det saknas rimliga möjligheter för enskilda att få selektiv information från myndigheterna. Motionären vill också att informationsmöjligheterna skall utvecklas genom bl.a. telefonjourer och databasservice för allmänheten.

I motion 1990/91:K819 av Gösta Lyngå och Elisabet Franzén (båda mp) föreslås att den s.k. Samhällsguiden kontinuerligt bör uppdateras, vilket bör ges regeringen till känna. Motionärerna erinrar om att civildepartementet tidigare i samarbete med redaktionen på Från Riksdag & Departement givit ut Samhällsguiden, en uppslagsbok i vilken medborgaren kan finna rätt bland lagar och bestämmelser. Boken är ett värdefullt hjälpmedel för medborgarna, beslutsfattare och för dem som inom den offentliga sektorn har till uppgift att svara för samhällets tjänster till allmänheten. Senaste upplaga baseras på bestämmelser och förhållanden som gällde den 1 januari 1989. Med hänsyn till att reglerna ändras ganska ofta bör uppdateringen ske tätare, helst löpande. Nya upplagor kan dock av kostnadsskäl inte ges ut alltför tätt. Motionärerna anser därför att datatekniken bör nyttjas i sammanhanget. Tillgängligheten kan väsentligt förbättras om en kontinuerligt uppdaterbar version kan finnas tillgänglig dels via riksdagens databas, dels från kommunala kontor. Civildepartementet bör i egen regi eller i projektform se till att Samhällsguiden kontinuerligt uppdateras.

I motion 1990/91:K824 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) vill motionärerna att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförs om behovet av en brett upplagd informationssatsning om våra grundlagar. Motionärerna framhåller att det finns tendenser i samhället som tyder på att intresset för samhällsfrågor är i avtagande. Det är enligt motionärerna viktigt att alla är delaktiga och har kunskap om vad vår demokrati innebär och vilka möjligheter den ger för vår egen och samhällets utveckling. Det är därför alltmer nödvändigt att ansträngningarna för att förmedla denna kunskap intensifieras, och motionärerna föreslår att en populärversion av våra grundlagar arbetas fram.

Utskottets bedömning

I samband med motionernas behandling har förvaltningsdirektör Anders Forsberg och kanslichefen Bengt Thufvesson inför utskottet upplyst om pågående informationsprojekt i riksdagen. Det är utskottets avsikt att i ett senare sammanhang återkomma till dessa frågor.

Frågan om den offentliga sektorns informationsverksamhet har behandlats av riksdagen i skilda sammanhang. Enligt de riktlinjer för samhällsinformationsarbete som riksdagen antagit 1971 ansvarar varje myndighet för information om sin verksamhet (intaget i verksförordningen 1987:1100). Detta kan naturligtvis från medborgarnas perspektiv innebära att informationen blir svåröverskådlig och t.o.m splittrad. Emellertid sker det avancerad samordning, och ansträngningar görs för att informationen till medborgarna blir så lättförståelig och tillgänglig som möjligt. Inom regeringskansliet sker t.ex. språkvårdande insatser vid utformning av författningstext. När det gäller lagar och författningar informerar både riksdagen och regeringen, bl.a. genom utgivningen av Från Riksdag & Departement. Riksdagen ger också ut en bok som innehåller våra grundlagar. Riksdagen tillhandahåller även i anslutning till riksdagsvalen ett kostnadsfritt häfte med de vilande förslagen till sådan lagstiftning.

Frågan om offentlig databasservice har också varit uppe för behandling av utskottet tidigare. Senast togs frågan upp under 1989/90 års riksmöte (KU9). Den i frågan väckta motionen avstyrktes med hänvisning till att förbättrad service och information utgör ett led inom datapolitiken.

Senast frågan om en populärversion av grundlagarna behandlades av utskottet (1989/90:KU9 mom. 4) avstyrktes motionen.

Tidningen Från Riksdag & Departement är riksdagens och regeringens gemensamma tidning. Den är i administrativt hänseende hänförd till riksdagens förvaltningskontor. Dess uppgift är att spegla den statliga beslutsprocessen i riksdagen, regeringen och utredningsväsendet enligt riktlinjer antagna av riksdagen inför tidningens tillkomst 1975. Vad gäller Samhällsguiden kan erinras om att civildepartementet svarar för utgivningen. På civildepartementets uppdrag svarar riksdagens förvaltningskontor för det redaktionella arbetet med utgivningen. Vid förnyelsen av boken har redaktionen ett nära samarbete med en rad tjänstemän i regeringskansliet, riksdagens förvaltning och olika myndigheter.

Enligt utskottet är det av största vikt och ett grundläggande krav i en demokrati att samhällsinformationen är lättillgänglig, lättförståelig och aktuell för medborgarna. En del i detta är också att information kan erhållas selektivt. För att lagstiftning skall få avsedd verkan och genomslagskraft är det också angeläget att medborgarna får kunskap om innehållet i våra grundläggande regelverk.

Den datorisering som skett i samhällets olika verksamheter och som ständigt utvecklas kommer att kunna motsvara högt ställda krav på information från det allmänna. Samordning och allmän tillgång till olika databaser kommer att utökas i takt med den tekniska utvecklingen. Det bedrivs för närvarande projekt på både centralt och lokalt plan för att utröna hur medborgarna bäst och enklast kan få tillgång till information. Det finns dessutom rättsbanker som kan nås genom terminaler utplacerade på de flesta större bibliotek. Enligt utskottet är några särskilda initiativ med anledning av motionerna inte påkallade. Motionerna K817 och K824 avstyrks därför.

När det sedan gäller frågan om Samhällsguiden har utskottet erfarit att riksdagens förvaltningskontor genom civildepartementet fått allt större ansvar för denna publikation. Det är planerat att riksdagens förvaltningskontor inom kort skall lägga in Samhällsguiden på databas i riksdagen, och på så sätt kommer guiden att bli ständigt kompletterad med aktuella uppgifter. Utskottet anser att det är av stort värde att en tätare uppdatering av Samhällsguiden nu kan ske och att materialet kan bli tillgängligt för sökning i s.k. publik databas. Utskottet förutsätter att arbetet sker i nära samverkan med regeringskansliet och att man kan utnyttja biträde från i samhällsinformationshänseende berörda statliga organ. Motionen K819 får därför anses tillgodosedd och något tillkännagivande för regeringen är inte erforderligt.

Utskottet hemställer

1. beträffande folkrörelser

att riksdagen avslår motion 1990/91:K237,

2. beträffande allmän medborgarutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:K812,

3. beträffande informationsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K817, 1990/91:K819 och 1990/91:K824. men. (v)

Stockholm den 3 december 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Odd Engström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Enligt vänsterpartiets mening är det av betydelse att det samhälleliga informationssystemet förbättras. Informationen måste bli mera lättillgänglig och detta skulle kunna uppnås genom dataterminaler i allmänna servicelokaler. Informationen måste också kunna erhållas mera selektivt genom att myndigheterna förbättrar sin telefonservice genom telefonjourer. Utskottet borde därför ha tillstyrkt motion 1990/91:K817.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 3 borde ha hemställt:

3. beträffande informationsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K817 hos regeringen begär förslag till projekt i syfte att modernisera myndigheternas information i enlighet med vad som anförts i motionen.