Upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m.
1991/92 NU15
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1991/92:71 (näringsdepartementet) om upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m. och två motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bestämmelserna om kontroll av utländska förvärv av företag m.m. skall upphävas. Ett viktigt motiv för reformen, som avses träda i kraft den 1 januari 1992, är att utländska direktinvesteringar i Sverige skall stimuleras. Reformen innebär en anpassning till EGs regler om etableringsrätt och kapitalrörelser. Från vänsterpartiets sida har yrkats att propositionen skall avslås.
Förslag
I proposition 1991/92:71 föreslår regeringen -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen antar av lagrådet granskade förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,
4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.,
6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,
7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Lagförslagen finns på s.2--12 i propositionen.
Förslagens innebörd
Regeringens förslag innebär att lagstiftningen om kontroll av utländska förvärv av dels företag och aktier, dels fastigheter som är avsedda för näringsverksamhet avskaffas i huvudsak.
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:71 är följande:
1991/92:N24 av Lars Stjernkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet m.m.
1991/92:N25 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1991/92:71 om upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Regler om kontroll av utländska förvärv av svenska företag finns i Sverige sedan år 1916. Nu gällande bestämmelser infördes år 1983 genom lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. Den innebär att utländska förvärv av aktier i svenska företag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet -- med vissa undantag -- inte får ske utan tillstånd. De som omfattas av lagens bestämmelser benämns kontrollsubjekt. Härmed avses dels utländska, dels vissa svenska rättssubjekt. Det senare fallet gäller svenska aktiebolag som inte har s.k. utlänningsförbehåll i bolagsordningen, svenska handelsbolag -- om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt --, svenska stiftelser med vissa undantag samt vissa svenska ekonomiska föreningar. I allt fler industriländer har motsvarande system för förvärvskontroll avskaffats under senare tid. Inom EG har i stort sett alla regler om företagsförvärv som diskriminerar medlemsländerna avvecklats.
I propositionen lägger regeringen nu fram förslag om att den hittillsvarande förvärvskontrollen när det gäller företag och aktier skall slopas i huvudsak. Detta innebär att företagsförvärvslagen upphävs. Sådan tystnadsplikt i fråga om enskilds affärs- eller driftsförhållanden som har följt av lagen skall dock bestå.
Företagsförvärvslagen har nära samband med annan lagstiftning. Utlänningars etablering av näringsverksamhet i Sverige påverkas också av deras möjligheter att förvärva fastigheter. Regeringen föreslår beträffande lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. (fastighetsförvärvslagen) att ett generellt undantag från lagens tillståndskrav införs för sådan fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller industrienhet. I denna lag skall samtidigt kapitlet om tillståndskrav för vissa gruvrättigheter upphävas. I propositionen omnämns att en översyn av fastighetsförvärvslagen pågår. Ytterligare ett förslag avser lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen). När det gäller definitionen av utlänningsförbehåll hänvisas i tillverkningslagen till företagsförvärvslagen. För att en fortsatt kontroll av krigsmaterielproduktion skall vara möjlig efter avskaffandet av företagsförvärvslagen föreslår regeringen att motsvarande bestämmelser i relevanta delar införs i tillverkningslagen. Tillstånd enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) att driva kreditupplysningsverksamhet får inte meddelas kontrollsubjekt. En föreslagen ändring i lagen innebär att denna restriktion -- som strider mot EGs bestämmelser om etableringsrätten -- behålls tills vidare i avvaktan på resultat av en pågående utredning om EG-anpassning av och andra ändringar i kreditupplysningslagen. Övriga lagändringar som föreslås är av formell natur.
Den föreslagna reformen avses träda i kraft den 1 januari 1992.
Regeringen anger att ett syfte med förvärvslagstiftningens avskaffande är att man skall åstadkomma en stimulans av utländska direktinvesteringar i Sverige och därmed en förbättrad kapitalförsörjning för näringslivet. Ett ökat utländskt ägande förväntas medföra att konkurrensen skärps på områden där den nu är bristfällig. Lagändringarna innebär vidare en anpassning till internationella strävanden att restriktioner i fråga om etableringsrätt och kapitalrörelser skall avvecklas. En svensk anpassning till EGs regler på området kräver, anför regeringen, att förvärvslagstiftningen upphävs.
Regeringens förslag avstyrks i motion 1991/92:N25 (v). I fråga om företagsförvärvslagen innebär det slopade tillståndskravet bara att man slår in öppna dörrar, anförs det; hittillsvarande ansökningar har alltid beviljats. Enligt motionärernas uppfattning innebär inte närmandet till EG att lagen behöver avskaffas. För medlemskap torde en viss omarbetning krävas, medan EES-avtalet däremot medger att lagen bibehålls under två år från avtalets ikraftträdande. Det har inte visats hur de begränsade direktinvesteringarna från utlandet skulle vara ett resultat av gällande lagstiftning, säger motionärerna vidare. I fråga om fastighetsförvärvslagen hänvisar de till att lagen för närvarande är föremål för översyn; någon ändring av gällande regler är knappast motiverad innan denna är färdig, menar de.
Det kan noteras att i promemorian (Ds1991:76) Utländska förvärv av fast egendom föreslås att begränsningarna i fråga om rätten att här i landet förvärva fast egendom i huvudsak skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om upphävande av företagsförvärvslagen och om andra lagändringar i anslutning därtill. Det är, anser utskottet, angeläget att statsmakterna ger ett otvetydigt budskap när det gäller avskaffande av de hinder för utländska etableringar i Sverige som hittills har gällt.
I fråga om företagsförvärvslagen anser utskottet liksom regeringen att det är motiverat att lagen upphör att gälla vid utgången av år 1991. Även de nu aktuella ändringarna i fastighetsförvärvslagen bör, som regeringen föreslår, träda i kraft vid denna tidpunkt. Med vad nu har anförts avstyrker utskottet motion 1991/92:N25 (v).
Utvecklingen på fastighetsmarknaden inger oro, heter det i motion1991/92:N24 (s). Eftersom bostaden är en social rättighet måste hyresgästerna skyddas mot oseriösa fastighetsförvärvare. Motionären hävdar att en översyn av lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. framstår som än mer motiverad när prövningen av utländska förvärv nu slopas.
I direktiven (dir. 1989:44) för 1989 års hyreslagskommitté ingår att göra en översyn av lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet. Kommittén skall därvid undersöka om den nuvarande regleringen är tillräcklig för att de syften som ligger till grund för den nuvarande lagen skall tillgodoses och föreslå de åtgärder som bedöms motiverade.
Motionen rör, som har framgått, inte i första hand den lagstiftning som föreslås i propositionen. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1991/92:24 (s).
Utskottet hemställer
1. beträffande upphävande av lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. att riksdagen med avslag på motion 1991/92:N25 antar i proposition 1991/92:71 framlagda förslag till
a) lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.,
b) lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.,
c) lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,
d) lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
e) lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.,
f) lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,
g) lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
h) lag om ändring i minerallagen (1991:45),
men. (v)
2. beträffande lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:N24.
Stockholm den 10 december 1991
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Axel Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och Gudrun Norberg (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Enligt min mening finns det fog för allvarlig kritik mot regeringens brådska att lägga fram förslagen till ändringar i en rad viktiga lagar.
När det gäller företagsförvärvslagen framgår det av propositionen att tillstånd i princip alltid ges när någon ansöker om detta. Lagen kan därför inte anses utgöra något hinder för en utlänning att köpa svenska företag. Förslaget om slopande av lagen innebär att regeringen visar sin handlingskraft genom att slå in en öppen dörr. Inte heller en EG-anpassning motiverar den snabbhet med vilken regeringen agerar. Visserligen kan ett EG-medlemskap kräva att lagen skrivs om; EES-avtalet medger däremot att lagen kan behållas i två år från det att avtalet har trätt i kraft. Under denna tid kan lagen omarbetas, bl.a. i syfte att de anställdas berättigade behov av inflytande skall tillgodoses. När det gäller obalansen i investeringar har regeringen inte visat hur den omständigheten att utlandsinvesteringarna är relativt låga skulle vara ett resultat av företagsförvärvslagen. Något sådant samband redovisades inte heller i den utfrågning om investeringar som näringsutskottet genomförde våren 1991. Av vad jag nu har sagt framgår att det inte finns något omedelbart behov av ändring i företagsförvärvslagen.
Inte heller är förslagen rörande fastighetsförvärvslagen motiverade. Den lagen ses över inom regeringskansliet; innan denna översyn är färdig bör inga separata ändringar genomföras.
Det finns, enligt min mening, inget som tyder på att de ändringar som regeringen nu föreslår är ändamålsenliga för att en ökning av de utländska investeringarna i Sverige skall åstadkommas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphävande av lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N25 avslår proposition 1991/92:71.