Redogörelse för vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella systemet

1992/93 NU37

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels regeringens skrivelse 1992/93:251 med redogörelse för vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella systemet, dels en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. En motion som går ut på att det skall införas särskilda rapporteringsrutiner för regeringen och Bankstödsnämnden avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation (nyd).

Den motion som väckts med anledning av skrivelsen är

1992/93:N65 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvartalsrapportering till riksdagen om det finansiella systemet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rapporter varje månad från Bankstödsnämnden till näringsutskottet.

Regeringen har genom skrivelse 1992/93:251 lämnat information till riksdagen bl.a. om vilka åtgärder som hittills vidtagits för att stärka det finansiella systemet med utgångspunkt från riksdagens beslut om bankstödet.

Riksdagen bemyndigade i december 1992 regeringen och den för ändamålet särskilt inrättade Bankstödsnämnden att vidta erforderliga åtgärder för att stärka det finansiella systemet (prop. 1992/93:135, bet. NU16). Regeringen och nämnden kan i detta syfte till banker och vissa andra angivna kreditinstitut besluta om stödåtgärder i form av t.ex. garantier, lån och kapitaltillskott. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen ikläda staten betydande förpliktelser. Regeringen har därför bedömt det vara angeläget att fortlöpande informera riksdagen om vilka insatser som görs.

Av skrivelsen framgår att krisen i det finansiella systemet har fördjupats under det senaste året. Omfattningen av bankernas nödlidande krediter har ökat kraftigt. Under år 1992 mer än fördubblades kreditförlusterna för de större bankkoncernerna och uppgick till totalt över 70 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 5% av utlåningen. Sammantaget redovisade dessa banker en förlust, mätt som resultat efter kreditförluster, på närmare 50 miljarder kronor under det gångna året.

I skrivelsen beskrivs vidare hur den finansiella rekonstruktionen av Nordbanken genomförts. Merparten av bankens tidigare problemengagemang har överförts till en särskilt bildad koncern, där Securum AB är moderbolag. Denna koncern ägs numera direkt av staten. Till Nordbanken och Securum har staten lämnat 40,2 miljarder kronor i kapitaltillskott och ställt garantier på 10 miljarder kronor. Rekonstruktionen av Nordbanken bedöms nu vara i stort sett avslutad. Securum har fått ett eget kapital som beräknas vara tillräckligt under den period som behövs för att avveckla de tillgångar och engagemang som bolaget övertagit.

Gota Bank drabbades under år 1992 av stora kreditförluster. I december 1992 övertog staten samtliga aktier i banken. Bankstödsnämnden utövar statens ägarfunktion. En förlusttäckningsgaranti på 10 miljarder kronor har lämnats. Målet är att banken skall kunna rekonstrueras och säljas under år 1993.

Bankstöd har tidigare lämnats till Sparbanken Första -- som numera ingår i Sparbanken Sverige -- i form av lån och garantier på sammanlagt högst 8 miljarder kronor. Till AB Industrikredit, som ägs till hälften vardera av staten och bankerna, har avdelats en ram för kapitaltillskott på 800 miljoner kronor, varav halva beloppet utnyttjats. Enligt en sammanställning i skrivelsen har bankstödet hittills belastat statsbudgeten med 26,4 miljarder kronor. Härutöver har det gjorts andra åtaganden på totalt 48,6 miljarder kronor, varav 18 miljarder kronor tagits i anspråk.

Bankstödsnämnden hanterar utöver Gota Bank ansökningar från tre banker om stöd, nämligen från Skandinaviska Enskilda Banken, Sparbanken Sverige och Föreningsbanken. I dessa banker genomförs för närvarande grundliga genomgångar av problemkrediter, långsiktig intjäningsförmåga, styrnings- och kontrollsystem m.m. Detta arbete skall utgöra underlag för Bankstödsnämndens bedömning av omfattningen och formerna för det eventuella statliga stödet. Parallellt med dessa genomgångar utförs en utredning om kreditväsendets framtida struktur.

Regeringen anger avslutningsvis i skrivelsen vissa allmänna principer för hanteringen av bankstödsfrågorna. Av dessa framgår bl.a. att bankens befintliga egna kapital måste bära förlusterna innan statliga stödåtgärder sätts in. Det markeras vidare att en strävan skall vara att huvuddelen av det svenska bankväsendet skall behållas privatägt, men att ett statligt ägande i en rekonstruktionsfas kan vara nödvändigt. Staten måste då också ta ett ägaransvar.

I motion 1992/93:N65 (nyd) anförs att det är högst otillfredsställande med information endast på regeringens villkor. Med tanke på de enorma värden som står på spel är det, enligt motionärerna, nödvändigt att riksdagen får regelbundna kontrollpunkter och tillfällen till debatt med ansvariga ministrar. I motionen föreslås därför att regeringen skall åläggas att avlämna minst en rapport varje kvartal till riksdagen. För att förbättra riksdagens insyn i Bankstödsnämndens verksamhet föreslår motionärerna vidare att nämnden varje månad skall lämna information om sin verksamhet till näringsutskottet.

I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om bankstödet (prop. 1992/93:135), meddelade regeringen att den avsåg att fortlöpande informera riksdagen om vilka åtgärder som vidtagits för att stärka det finansiella systemet. Informationen skulle lämnas både i skriftlig och i muntlig form. Det angavs särskilt att regeringen avsåg att årligen, med början i budgetpropositionen år 1994, ge en utförlig redovisning av vilka budgetmässiga konsekvenser stödåtgärderna medfört. På förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU16) anslöt sig riksdagen till vad regeringen anfört i denna del.

Under våren 1993 har riksdagen fått upplysningar om bankstödet, utöver via den nu aktuella skrivelsen, genom att statsrådet Bo Lundgren har lämnat muntlig information till riksdagen. Statsrådet har dessutom besvarat flera interpellationer och frågor med anknytning till banksektorn. Vidare har utskottet behandlat frågor rörande bankstödet i två betänkanden (bet. 1992/93:NU24 och 1992/93:NU35) utöver det nu föreliggande. I samband med beredningen av dessa ärenden har upplysningar inför utskottet lämnats vid totalt fyra tillfällen av företrädare för bl.a. Finansdepartementet och Bankstödsnämnden. Nämndens ordförande Odd Engström har därvid förklarat att Bankstödsnämnden har för avsikt att fortlöpande lämna information till näringsutskottet.

Utskottet har granskat den föreliggande skrivelsen och anser att den ger en god överblick över de åtgärder som vidtagits. Såvitt utskottet nu kan bedöma bedrivs arbetet med stor omsorg och på ett kompetent sätt. Åtgärderna ligger väl inom de ramar som riksdagen fastställt. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Riksdagens bemyndigande till regeringen och Bankstödsnämnden är till sin omfattning mycket vidsträckt. Detta ställer enligt utskottets uppfattning särskilda krav på information till riksdagen från regeringens sida. Som framgått av den nu lämnade beskrivningen har riksdagen och utskottet behandlat bankstödsfrågor vid åtskilliga tillfällen under våren 1993. Utskottet anser att det är av stor vikt att utförliga upplysningar lämnas om regeringens och Bankstödsnämndens verksamhet för att stärka det finansiella systemet. Den av regeringen och Bankstödsnämnden föreslagna ordningen tillgodoser, enligt utskottets uppfattning, väl detta önskemål. Härutöver har utskottet möjlighet att begära särskilda föredragningar om så bedöms erforderligt. Ledamöterna kan dessutom ställa interpellationer och frågor till ansvariga statsråd. Enligt utskottets uppfattning står mot denna bakgrund inget att vinna med formaliserade rapporteringsrutiner enligt förslaget i motion 1992/93:N65 (nyd). Denna avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N65 lägger regeringens skrivelse 1992/93:251 till handlingarna. res. (nyd)

Stockholm den 28 maj 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.3 med "Utskottet har" och slutar på s.4 med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Det oerhört vida bemyndigande som regeringen och Bankstödsnämnden fått av riksdagen ställer enligt utskottets uppfattning krav på bestämda rapporteringsrutiner till riksdagen, som har det yttersta ansvaret för att krisen i det finansiella systemet hanteras på ett riktigt sätt. Riksdagen måste därför tillförsäkras kontinuerliga rapporter för att vid behov kunna vidta korrigerande åtgärder. Ett krav på återkommande information leder också till en skärpning hos de ansvariga inom regering och berörda myndigheter, eftersom det då blir en regelbunden offentlig granskning av vad de gjort. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör lämna skriftliga rapporter varje kvartal till riksdagen och att Bankstödsnämnden varje månad bör informera näringsutskottet om sin verksamhet. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1992/93:N65 (nyd). Utskottet anser vidare att regeringens skrivelse bör läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen dels lägger regeringens skrivelse 1992/93:251 till handlingarna, dels med bifall till motion 1992/93:N65 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.