Finansiering av utbyggnaden av Riksdagens revisorers kansli
1994/95 KU28
Med anledning av en skrivelse från finansutskottet tar konstitutionsutskottet i detta betänkande initiativ till att den av riksdagen förut beslutade utbyggnaden av Riksdagens revisorers kansli (se 1993/94:KU18) under innevarande budgetår begränsas till att avse högst fyra tjänster och att denna utbyggnad finansieras genom att en miljon kronor hålls inne på anslaget Riksdagens förvaltningskostnader. Utskottet föreslår vidare att den av riksdagen begärda utredningen om revisionsverksamheten också får i uppdrag att behandla frågan om finansiering av utbyggnaden av kansliresurserna vid Riksdagens revisorer.
Frågan
I en skrivelse till konstitutionsutskottet den 13 december 1994 har finansutskottet hemställt att konstitutionsutskottet föreslår riksdagen att uttala att Riksdagens förvaltningskontor skall hålla inne en miljon kronor på anslaget Riksdagens förvaltningskostnader för att finansiera det av finansutskottet föreslagna resurstillskottet till Riksdagens revisorer och deras kansli.
Bakgrund
Riksdagsutredningen föreslog i sitt i juni 1993 avgivna delbetänkande -- Reformera riksdagsarbetet -- bl.a. att riksdagen skulle öka sina insatser för uppföljning, utvärdering och revision. Enligt utredningen borde det ankomma på resp. utskott att själv följa upp och utvärdera resultatet av verksamheter inom sitt beredningsområde. Stöd till utskotten skulle därvid utgå i olika former.
Ett första steg i denna riktning var att riksdagen på initiativ av utredningen satte av särskilda medel för utskottens arbete med utvärdering och uppföljning av riksdagens beslut. Sådana medel har anvisats inom ramen för anslaget Riksdagens förvaltningskostnader under såväl budgetåret 1993/94 som 1994/95. I utredningens betänkande föreslogs även att utskottens insatser på detta område skulle stödjas också genom nya samverkansformer mellan utskotten, Riksdagens utredningstjänst och Riksdagens revisorer.
Stöd till utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete skulle utgå genom att nya tjänster tillfördes Riksdagens revisorers kansli som i sin tur skulle förse utskotten med personal för dessa uppgifter. Även revisorernas ordinarie granskningsverksamhet skulle förstärkas genom en kraftig utbyggnad av deras kansli. Detta föreslogs bli utökat med två enheter, motsvarande 18 fasta tjänster och medel motsvarande två revisionsdirektörstjänster för inlåning av personal. Av personaltillskottet skulle utskotten ges möjlighet att disponera resurser motsvarande omkring fem helårstjänster. Utbyggnaden av kansliet skulle ske stegvis med början budgetåret 1994/95 och vara avslutad under budgetåret 1996/97.
Riksdagsutredningens förslag överlämnades till riksdagen av talmanskonferensen i december 1993 (1993/94:TK1).
När finansutskottet under våren 1994 behandlade Riksdagens revisorers fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97 hänvisade utskottet (1993/94:FiU17) till konstitutionsutskottets då pågående beredning av Riksdagsutredningens förslag. I avvaktan på riksdagens beslut i denna fråga förordade finansutskottet att Riksdagens revisorer skulle ges realt oförändrade resurser under budgetåret 1994/95. Utskottet framhöll emellertid att frågan om resurstillskottet borde tas upp snarast möjligt under nästa riksmöte då konsekvenserna av riksdagens ställningstagande till förslagen om ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision i stort kunde överblickas.
Vid riksdagsbehandlingen av utredningens förslag ifrågasattes den föreslagna utbyggnaden av Riksdagens revisorer i en motion -- 1993/94:K30 -- av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s). Motionärerna ansåg att resursförstärkningen i stället skulle tillföras utskottsorganisationen och att det i varje utskottskansli skulle finnas en föredragande med särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering. Den pågående utvecklingen av nya styrformer inom den offentliga sektorn motiverade enligt motionärerna en allmän översyn av den samlade statliga revisionens organisation. I det sammanhanget borde enligt motionärerna Riksdagens revisorers förhållande till Riksrevisionsverket klarläggas.
Konstitutionsutskottet (1993/94:KU18) ansåg att flera av de förslag som utredningen fört fram borde kunna ligga till grund för riksdagens fortsatta arbete med uppföljning, utvärdering och revision. Så t.ex. ställde sig konstitutionsutskottet bakom utredningens syn på behovet av uppföljning och utvärdering i utskottens arbete liksom utredningens bedömning att utskottens egna initiativ borde vara styrande för riksdagens insatser på detta område. Konstitutionsutskottet delade också utredningens uppfattning att utskottens egen uppföljnings- och utvärderingsverksamhet borde ske inom ämnesmässigt avgränsade områden och under begränsad tid samt att utskotten borde samverka med Riksdagens revisorer och utredningstjänsten för att åstadkomma ett så bra resursutnyttjande som möjligt.
Konstitutionsutskottet anslöt sig också till de principer för förstärkning av revisionen som utredningen föreslagit men var inte berett att ta ställning till den slutliga omfattningen av resurstillskottet till Riksdagens revisorer. Bl.a. med hänvisning till den ovan återgivna motionen föreslog konstitutionsutskottet att frågan om utvecklingen av relationerna mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket borde utredas ytterligare. Konstitutionsutskottet ansåg sålunda att riksdagen i denna fråga skulle begränsa sitt beslut till vad utredningen angett som etapp 1. Det innebar ett resurstillskott på sex tjänster. Utskottet framhöll att det med ett sådant resurstillskott också skulle bli möjligt att påbörja det närmare samarbete mellan utskotten och revisionen som utredningen föreslagit.
Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 i enlighet med konstitutionsutskottets förslag.
Finansutskottets skrivelse
I finansutskottets skrivelse (bilaga) anges att Riksdagens revisorer i en skrivelse till finansutskottet den 27 september 1994 har inkommit med en kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår. Revisorerna föreslår att de på tilläggsbudget tilldelas ytterligare 2 060 000 kr för första halvåret 1995. Av den begärda anslagsökningen avser 1 360 000 kr (2 720 000 kr på helår) löner inkl. LKP för fem revisionsdirektörstjänster samt en chefsbefattning. Resterande 1/3 av medelstillskottet motiveras bl.a. av ökat behov av externa experter samt av revisorernas och kansliets resor och utbildning m.m.
För helår motsvarar enligt finansutskottet det begärda resurstillskottet drygt 4,1 miljoner kronor, vilket i förhållande till innevarande års anslag är en ökning med 35 %.
Finansutskottet anför att Riksdagens revisorer för egen del utgått från att utbyggnaden skall finansieras genom besparingar inom statsförvaltningen i övrigt. Finansutskottet delar denna uppfattning och har vid sin beredning av ärendet eftersträvat att finna en lösning på hur det begärda resurstillskottet skall finansieras. Någon sådan har dock inte stått att finna inom finansutskottets eget beredningsområde. Vidgas perspektivet till hela riksdagsförvaltningen anser finansutskottet att frågan dock kan lösas. Finansutskottet saknar emellertid initiativrätt när det gäller andra riksdagsanslag än anslaget till Riksdagens revisorer och deras kansli.
Förutsatt att finansieringsfrågan kan lösas är emellertid finansutskottet berett att föreslå riksdagen följande.
På anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår en miljon kronor. Resurstillskottet gör det möjligt att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster. Visst utrymme finns också för extra konsultinsatser.
För innevarande budgetår bör enligt finansutskottet satsningen finansieras genom en omfördelning av anslag inom riksdagsförvaltningen. En som finansutskottet ser det lämplig lösning är därvid att Riksdagens förvaltningskontor håller inne motsvarande belopp på innevarande budgetårs anslag till Riksdagens förvaltningskostnader. En möjlighet som finansutskottet pekar på är att ta i anspråk de medel som reserverats för utskottens uppföljnings- och utvärderingsinsatser. I första hand bör man dock försöka finna en alternativ finansiering inom anslaget Riksdagens förvaltningskostnader.
Finansutskottet anser också att det bör ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.
Sammanfattningsvis framhåller finansutskottet att utskottets förslag avviker något från den principlösning som riksdagen tidigare i år fattat beslut om. Finansieringen förutsätts också ske genom neddragningar på ett anslag som det ankommer på konstitutionsutskottet att bereda. Mot bakgrund härav hemställer finansutskottet att konstitutionsutskottet tar ett intitiativ i ärendet och föreslår riksdagen att uttala att Riksdagens förvaltningskontor skall hålla inne en miljon kronor på anslaget Riksdagens förvaltningskostnader i enlighet med finansutskottets förslag för att finansiera det av utskottet föreslagna resurstillskottet till Riksdagens revisorer och deras kansli.
Utskottets bedömning
För att finansiera en utbyggnad av revisorernas kansli med högst fyra tjänster m.m. under halva det innevarande budgetåret har finansutskottet i sin skrivelse till konstitutionsutskottet begärt att utskottet skall föreslå riksdagen att en miljon kronor hålls inne på anslaget till riksdagens förvaltningskostnader. Finansutskottets ställningstagande innebär också att det resurstillskott till revisorernas kansli på motsvarande högst sex tjänster, som riksdagen fattade principbeslut om våren 1994, måste minskas till motsvarande fyra tjänster på halvårsbasis, såvitt avser innevarande budgetår. Finansutskottet framhåller vidare i sin skrivelse att det bör ankomma på Riksdagens förvaltningskontor att finna en lösning på hur utbyggnaden skall finansieras på helårsbasis.
Konstitutionsutskottet har inget att erinra mot att utbyggnaden av revisorernas kansli under innevarande budgetår begränsas till att avse högst fyra tjänster på halvårsbasis och att denna utbyggnad finansieras genom att en miljon kronor hålls inne på anslaget till riksdagens förvaltningskostnader. Innehållandet av medel på detta anslag får enligt utskottets mening dock inte innebära någon minskning av de medel som står till förfogande för utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Enligt uppgift från förvaltningskontoret behöver inte heller detta bli fallet.
När det gäller finansieringen av utbyggnaden av revisorernas kansli på längre sikt har konstitutionsutskottet samma mening som Riksdagens revisorer och finansutskottet, nämligen att utbyggnaden skall finansieras genom besparingar inom statsförvaltningen i övrigt. Dessa besparingar bör emellertid inte begränsas till riksdagsområdet. Det bör enligt utskottets mening bli en uppgift för den fortsatta utredning av revisionsverksamheten som riksdagen på konstitutionsutskottets förslag har beslutat om, att också behandla finansieringsfrågan på längre sikt. Enligt vad utskottet inhämtat kommer talmanskonferensen inom kort att tillsätta denna utredning.
Med begagnande av sin inititativrätt vill således utskottet föreslå dels att riksdagen med ändring av sitt tidigare principbeslut beslutar att resurstillskottet till Riksdagens revisorers kansli under budgetåret 1994/95 får uppgå till motsvarande högst fyra tjänster på halvårsbasis, dels att riksdagen beslutar att en miljon kronor hålls inne på anslaget Riksdagens förvaltningskostnader, dels att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna att den fortsatta utredningen av revisionsverksamheten också bör omfatta frågan om finansiering av utbyggnaden av kansliresurserna vid Riksdagens revisorer.
Bordläggning Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Utskottet hemställer
1. beträffande resurstillskottet till Riksdagens revisorers kansli under budgetåret 1994/95 att riksdagen godkänner vad utskottet anfört i denna del,
2. beträffande finansieringen av resurstillskottet till Riksdagens revisorers kansli under budgetåret 1994/95 att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget under femtonde huvudtiteln minska det anvisade ramanslaget Riksdagens förvaltningskostnader med 1 000 000 kr,
3. beträffande finansieringen av utbyggnaden av Riksdagens revisorers kansli på längre sikt att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna vad utskottet anfört i denna del.
Stockholm den 15 december 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Håkan Holmberg (fp).
Bilaga