lagen.nu
Bet. 1996/97:BoU3

Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån

Typ
Betänkande
Datum
1996-11-07
Källa
data.riksdagen.se

1996/97 BoU3

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån och avstyrker de två i betänkandet behandlade motionerna. I en reservation (m, fp, kd) föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen om att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB bör privatiseras. I ett särskilt yttrande (v) behandlas frågan om s.k. utestående lånelöften.

Regeringen har i proposition 1996/97:37 föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m., 2. lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m., 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna

1996/97:Bo12 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de s.k. utestående lånelöftena till vissa bostadsrättsföreningar.

1996/97:Bo13 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privatisering av SBAB.

Regeringens förslag om ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån har i propositionen sammanfattats på följande sätt. De lån för vilka ändrad förvaltning föreslås är lån för bostadsändamål m.m. som har beviljats enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan och som har betalats ut. Lånen har finansierats över statsbudgeten eller av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Lånen har meddelats av staten till enskilda på villkor som anges i författning. Lånebesluten har därmed utgjort myndighetsutövning varigenom uppkommit rättigheter för enskilda med särskilt offentligrättsligt skydd. För lånen har också skriftliga låneavtal upprättats. Det lagförslag som redovisas i propositionen innebär att berörda författningsbestämmelser i fortsättningen endast skall gälla som civilrättsliga lånevillkor mellan parterna. Detta innebär att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs. I lagen införs även en bestämmelse av innebörd att långivaren vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall iaktta god kreditgivningssed. Genom den föreslagna regleringen tas ytterligare ett steg i den omvandlingsprocess som syftar till att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag kommer att verka på kreditmarknaden på samma villkor som andra kreditinstitut. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Utöver det ovan nämnda lagförslaget föreslås riksdagen anta ett förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål och ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Även dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Utskottet föreslår att riksdagen antar de i propositionen intagna lagförslagen. De har som bilaga fogats till detta betänkande. I två motioner tas upp frågor som inte direkt tar sikte på lagförslagen som sådana men som på olika sätt ändå kan anses ha relevans i sammanhanget. Det gäller motionerna 1996/97:Bo12 (s) och 1996/97:Bo13 (m). I s-motionen föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. utestående lånelöften till vissa bostadsrättsföreningar. Även i m- motionen föreslås ett tillkännagivande. I denna motion avser frågan privatisering av SBAB. Utskottet behandlar först s-motionen. Bakgrunden till förslaget i motionen är sammanfattningsvis följande. Med utestående lånelöften avses lånebeslut enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder och ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder som länsbostadsnämnderna fram till utgången av 1991 fattade men där lånen ännu inte har utbetalats. Lånebesluten har efter uttalanden från regeringen i praktiken handlagts av SBAB och dess dotterbolag. Lånebesluten måste enligt propositionen anses kvarstå som löften från staten om lån på vissa villkor; bl.a. ingår som en förutsättning att sökanden kan antas kunna fullgöra de ekonomiska förpliktelserna som följer med lånet. Den nu föreslagna regleringen omfattar som framgått ovan endast utbetalda lån och ändrar inte hanteringen av de utestående lånelöftena. I propositionen anförs att frågan om de utestående lånelöftena har beretts inom regeringskansliet. Regeringens bedömning är att det inte krävs några särskilda åtgärder från regeringens sida utan att de frågor som berör de aktuella lånesökandena bör kunna behandlas på det sätt som för närvarande sker i samverkan mellan kreditmarknadens parter. För detta talar enligt propositionen bl.a. det sjunkande ränteläget, vilket kan antas medföra att den ekonomiska situationen för dessa lånesökande förbättras. Motionärerna delar inte regeringens, som de anser, alltför optimistiska bedömningar. De hävdar att ett antal bostadsrättsföreningar utan egen förskyllan drabbats av att den långfristiga finansieringen inte har kunnat tillgodoses. Utskottet anser liksom regeringen att den kreditprövning som görs avseende de aktuella lånesökandena bör kunna behandlas såsom för närvarande i samverkan mellan kreditmarknadens parter. Utskottet vill för sin del tillägga att sådan samverkan i princip förekommer beträffande all långfristig finansiering av bostäder. Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl att nu tillstyrka motion 1996/97:Bo12 (s) om s.k. utestående lånelöften. I motion 1996/97:Bo13 (m) erinras om att syftet med det nu behandlade regeringsförslaget är ett ytterligare steg i syfte att skapa lika villkor för SBAB att verka på kreditmarknaden som för andra kreditinstitut. Som ett led i renodlingen av den statliga verksamheten, för att bidra till saneringen av statsfinanserna och för att ge SBAB goda förutsättningar för sin framtida verksamhet bör riksdagen, enligt motionärerna, besluta att SBAB skall privatiseras. Bostadsutskottet har två gånger 1995 (se bet. 1994/95:BoU20 och yttr. 1994/95:BoU2y) och en gång 1996 (se yttr. 1995/96:BoU7y) med anledning av m- motioner behandlat frågan om privatiseringen av SBAB. Utskottets ställningstagande till motionerna kan sammanfattningsvis sägas vara den att om SBAB skall privatiseras får regeringen underställa riksdagen ett förslag i frågan. När utskottet senast behandlade frågan våren 1996 konstaterade utskottet att regeringen syntes dela denna uppfattning. Utskottet som vidhåller sin uppfattning finner inte skäl föreligga att föreslå riksdagen att göra det i motion 1996/97:Bo13 (m) begärda tillkännagivandet om ägarförhållandet i SBAB. Motionen avstyrks alltså.

Utskottet hemställer 1. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:37 antar de i propositionen intagna och till detta betänkande som bilaga fogade förslagen till a. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostads- lån m.m., b. lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bo- stadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om för- valtning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m., c. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 2. beträffande utestående lånelöften att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo12, 3. beträffande ägarförhållandet i SBAB att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo13. res. (m, fp, kd)

Stockholm den 7 november 1996

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Peter Weibull Bernström (m).

Ägarförhållandet i SBAB (mom. 3)

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med Bostads- utskottet har och slutar med avstyrks alltså bort ha följande lydelse: Den omstrukturering av SBAB som inleddes år 1995 innebar att företaget praktiskt taget fullt ut kom att arbeta i konkurrens med andra kreditmarknadsbolag. Ett genomförande av det nu behandlade regeringsförslaget, vilket utskottet ovan enhälligt tillstyrkt, innebär att ytterligare steg tas mot en marknadsanpassning. Efter utgången av år 1996, när de nu föreslagna åtgärderna förverkligats, kommer den för bolaget att vara i det närmaste total. Att regeringsförslaget har detta syfte framgår också av propositionen. Som i m-motionen anförts bör SBAB privatiseras. Detta är ett led i renodlingen av den statliga verksamheten. Privatiseringen kommer dessutom att bidra till saneringen av statsfinanserna och ge SBAB goda förutsättningar för sin framtida verksamhet. Utskottet, som delar denna uppfattning, föreslår att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo13 (m) som sin mening ger regeringen till känna vad nu anfört om ägarförhållandet i SBAB.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande ägarförhållandet i SBAB att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ägarförhållandet i SBAB.

Särskilt yttrande

Utestående lånelöften

Owe Hellberg (v) anför:

Som framgår av betänkandet omfattar lagförslagen inte de s.k. utestående lånelöftena (ULL-ärenden). Dessa ärenden är alltså beslut om lån fattade fram till utgången av år 1991 enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder och ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder men som ännu inte betalats ut. Även om den presumtive långivaren, i praktiken SBAB, formellt handlat korrekt när utbetalning i vissa fall inte ansetts kunna medges finns anledning för regering och riksdag att hålla frågan under observans. Tyvärr kan jag inte dela den optimistiska bedömningen i propositionen om att några särskilda åtgärder inte behövs i många av de aktuella fallen. Jag kan tyvärr inte heller dela regeringens bedömning att det sjunkande ränteläget kan anses ha en sådan betydelse att inte särskilda åtgärder i många fall måste vidtas. Tvärtom visar uppgifter från Statens bostadskreditnämnd att antalet ULL- ärenden som finns för prövning hos nämnden eller som fått avslag är betydande liksom det garantiunderlag som de representerar. Det bör noteras att även utskottet anser att insatser från regeringens sida kan bli erforderliga. Utskottet har nämligen som motiv för sitt avslag på den aktuella s-motionen anfört att det inte nu finns tillräckliga skäl att tillstyrka motionen. Det betyder enligt min mening att utskottet därmed indikerat att sådana skäl kan bli nödvändiga framöver. Jag har i dag ingen annan mening än utskottet. Jag kommer emellertid att noga följa frågan och återkomma till den om regeringen inte vidtar de åtgärder som kan visa sig nödvändiga.

I propositionen intagna och av bostadsutskottet till-styrkta lagförslag

1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m.

2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostads- ändamål, m.m.

3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 1 Utskottet 1 Hemställan 3 Reservation 4 Ägarförhållandet i SBAB 4 Särskilt yttrande 5 Utestående lånelöften 5 Bilaga 6