Redogörelse för företag med statligt ägande

1996/97 NU6

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels 1996 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1996/97:20, dels två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen, dels - delvis - en motion från allmänna motionstiden med anknytning till redogörelsen.

Utskottet föreslår att redogörelsen för företag med statligt ägande läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. Samtidigt avstyrks dels en motion med krav på att den årliga redogörelsen i fortsättningen skall kompletteras med en redovisning för varje företag av syftet med det statliga ägandet, dels två motioner med begäran om att en statlig ägarpolicy skall utarbetas. Enligt utskottets mening bör sådana frågor tas upp i näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag. Den förstnämnda motionen följs upp i en reservation (m, c, fp, kd).

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1996/97:20 lämnas information om verksamheten i de företag som under år 1995, eller motsvarande verksamhetsår, helt eller delvis ägdes av staten. Vidare ingår i skrivelsen en sammanfattande redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande.

De motioner som väckts med anledning av skrivelsen är följande:

1996/97:N3 av Karin Falkmer m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera kommande skrivelser.

1996/97:N4 av Eva Goës och Ewa Larsson (båda mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär redovisning av ägarpolicyn för statligt ägda företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens ägande och statens ägarpolicy årligen skall redovisas för riksdagen på ett lättfattligt och överskådligt sätt.

Skrivelsen

Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för företag med statligt ägande. Våren 1996 anmälde regeringen i en proposition om aktiv förvaltning av statens företagsägande (prop. 1995/96: 141) att den avsåg att utveckla och förbättra den årliga redogörelsen till riksdagen. Bland annat skall kompletteringar göras med sådana uppgifter om omstruktureringar, försäljningar av aktier och nyemissioner som kommer att ske med stöd av riksdagens lämnade bemyndigande. Vidare meddelades att regeringen ämnade lämna bedömningar av den långsiktiga utvecklingen och redogöra för aktuella övergripande ägarfrågor beträffande olika delar av den statligt ägda företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed att beredas tillfälle att årligen, mer effektivt, kontrollera regeringens etgärder och ta ställning till eventuella förslag avseende den övergripande utvecklingen och inriktningen av statens företagsägande, sades det i propositionen. I linje med det aviserade har 1996 års redogörelse kompletterats med information om förvaltningen av statens företagsägande och en beskrivning över aktuella händelser och pågående aktiviteter uppdelat på respektive förvaltande departement. Härutöver innehåller årets redogörelse - på motsvarande sätt som tidigare år - en inledande översikt över den statliga företagssektorn samt beskrivningar av berörda företag och affärsverk. I beskrivningen av respektive företag ingår, förutom en verksamhetsbeskrivning, redogörelse för viktigare händelser under år 1995 och utsikter för år 1996, översikt över ekonomiska uppgifter samt information om styrelse, revisorer, företagsledning och dotterbolag. Uppgifter om eventuella rörelsedrivande dotterbolag lämnas i anslutning till deras moderbolag. Dessutom finns ett personregister över styrelseledamöter i bolagen. Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop. 1995/96:141, bet. NU26) skall följande huvudprinciper gälla för förvaltningen av statens företagsägande:

- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.

Härutöver beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att - med vissa givna restriktioner - kunna minska statens ägande i åtta angivna företag, nämligen AssiDomän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc., SAQ Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Motsvarande bemyndiganden har tidigare lämnats beträffande bl.a. Nordbanken och Securum AB. Vidare har riksdagen i dagarna fattat beslut om en lag om statsbudgeten med bestämmelser om bl.a. överlåtelse av aktier i statliga företag (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU3).

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion 1996/97:N3 (m, c, fp, kd) anförs att det är en brist att syftet med det statliga ägandet i de olika bolagen inte framgår av skrivelsen. Enligt motionärerna bör de skäl som åberopades vid bildandet eller övertagandet av företagen kontinuerligt redovisas och prövas. I motionen föreslås att kommande års redovisningar skall kompletteras så att det för varje företag redovisas dels syftet med det statliga ägandet, dels vad som gjorts under året och planeras under kommande år för att uppfylla detta syfte. En redovisning av ägarpolicyn för statligt ägda företag efterlyses i motion 1996/97:N4 (mp). Den statliga företagssektorn tjänar flera viktiga ändamål, påpekar motionärerna. De indelar de statliga företagen i fyra grupper - konkurrensutsatta företag, monopolföretag, företag som arbetar med hälsofarliga substanser och företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor. För var och en av dessa grupper borde staten utarbeta en företagspolicy som skall vara offentlig och godkännas av riksdagen. Förutom de generella policydeklarationerna bör det utarbetas en policy för varje enskilt statligt företag, anser motionärerna. De menar att bristerna i statens sätt att ta ägaransvar är så stora att frågan om statlig ägarpolicy bör bli föremål för en parlamentarisk utredning. En liknande begäran om en redovisning av policyn för statens företags-ägande framförs genom ett yrkande i motion 1996/97:N270 (mp). Med en sådan redovisning ges de folkvalda och allmänheten möjlighet att diskutera och förändra det statliga ägandet, anförs det där.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har tidigare vid skilda tillfällen behandlat och avslagit yrkanden rörande statlig affärspolicy liknande de nu aktuella i motionerna 1996/97:N4 (mp) och 1996/97:N270 (mp). Utskottet har ansett att någon ytterligare redovisning av de statliga företagens uppgifter och funktion i den årliga redogörelsen inte är erforderlig. Vid det senaste tillfället - hösten 1995 (bet. 1995/96:NU4) - hänvisade utskottet till den då aviserade och här tidigare nämnda propositionen om förvaltningen av statliga företag. Motionen i fråga fick stöd i en reservation (mp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att frågor om riktlinjer för och syftet med det statliga ägandet av företag bör tas upp i näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag. Den årliga redogörelsen till riksdagen för de statliga företagen är endast avsedd att ge en samlad översikt över denna del av näringslivet. Att regeringen regelmässigt skulle inleda denna redogörelse med en policydeklaration i fråga om det statliga ägandet eller för varje företag ange syftet med ägandet finner utskottet inte motiverat. Utskottet ser positivt på att årets redogörelse har kompletterats med en redovisning över viktigare aktuella händelser m.m. beträffande de statliga företagen. Enligt utskottets mening bör skrivelsen läggas till hand-lingarna utan ytterligare åtgärd. De aktuella motionsyrkandena avstyrks med det sagda.

Utskottet hemställer beträffande redogörelsen för företag med statligt ägande att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:N3, 1996/97:N4 och 1996/97:N270 yrkande 13 lägger regeringens skrivelse 1996/97:20 till handlingarna.

res. (m, c, fp, kd)

Stockholm den 7 november 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Torsten Gavelin (fp).

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med Utskottet vid- håller och slutar med det sagda bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1996/97:N3 (m, c, fp, kd) om att den årliga redogörelsen för statliga företag bör kompletteras med en redovisning av syftet med det statliga ägandet i respektive bolag. Därigenom ges riksdagen tillfälle att fortlöpande pröva de skäl som låg till grund för bildandet eller övertagandet av bolaget i fråga. Enligt utskottets uppfattning bör det vidare av redogörelsen framgå vad som gjorts och vad som planeras för att syftet med det statliga ägandet skall uppnås. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet nu anfört. Därigenom blir nyssnämnda motion tillgodosedd. Utskottet avstyrker däremot de berörda yrkandena i motionerna 1996/97:N4 (mp) och 1996/97:N270 (mp). Utskottet föreslår slutligen att regeringens nu aktuella skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande redogörelsen för företag med statligt ägande att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N3 och med avslag på motionerna 1996/97:N4 och 1996/97:N270 yrkande 13 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels lägger regeringens skrivelse 1996/97:20 till handlingarna.

Särskilt yttrande

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Torsten Gavelin (fp) anför:

Vi vill erinra om vår tidigare framförda uppfattning beträffande statliga företag. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Det arbete som påbörjades under den borgerliga regeringen med att minska statens företagsägande bör därför fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. De försäljningar som gjordes under den borgerliga regeringen inbringade till statskassan sammanlagt ca 23 miljarder kronor (exkl. försäljning av aktier i Nordbanken), vilket minskade statens upplåningsbehov med motsvarande belopp. Försäljningarna ledde också till en spridning av aktieägandet till grupper som inte tidigare innehaft aktier.