Redogörelse för företag med statligt ägande

2000/01

NU5

Ärendet

I detta betänkande behandlas 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1999/2000:120. De tre motioner (m, fp) som har väckts med anledning av skrivelsen kommer utskottet att behandla under våren 2001 i anslutning till beredningen av ett stort antal motioner från allmänna motionstiden om olika näringspolitiska frågor, inklusive frågor om statliga företag.

Utskottet har inget att erinra mot redogörelsen för de statliga företagen och föreslår att den läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. I en reservation (m, kd, c, fp) redovisas dessa partiers inställning till statligt ägande av företag.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1999/2000:120 lämnas en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som i mars 2000 helt eller delvis ägdes av staten.

Bakgrund

Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för företag med statligt ägande. Redogörelsen innehåller en översikt över den statliga företagssektorn samt beskrivningar av berörda företag och affärsverk. Under senare år har skrivelsen successivt utvidgats. I 1998 års redogörelse (skr. 1998/99:20) kompletterades redovisningen med uppgifter för flertalet företag om de riktlinjer som gäller för förvaltningen av det aktuella företaget och de riksdagsbeslut som ligger till grund för detta. Vidare aviserade regeringen att kommande redogörelser skulle utökas med en bedömning av hur intentionerna i besluten om riktlinjer för verksamheten har tillgodosetts och i vilken mån uppsatta verksamhetsmål har uppnåtts.

Vid behandlingen av den redogörelsen och tillhörande motioner noterade utskottet (bet. 1998/99:NU5) den komplettering som gjorts i redogörelsen. Samtidigt förutsatte utskottet att den utökade redovisningen i fortsättningen skulle komma att omfatta samtliga berörda företag och att redovisningen även skulle inbegripa en tydligare beskrivning av målen för företagens verksamhet. Utskottet fann det också önskvärt att översikten över de statliga företagen utökades i ytterligare avseenden. Sålunda menade utskottet - i linje med vad som hade förordats i tre motioner - att informationen i den årliga redovisningen även bör omfatta en beskrivning av den statliga företagssektorns regionala fördelning samt uppgifter om de statliga företagen med avseende på jämställdhet, miljöanpassning och anställda med invandrarbakgrund. Utskottet utgick från att en sådan komplettering av den årliga redogörelsen skulle komma att genomföras senast fr.o.m. redogörelsen år 2000.

Förslag i en motion om att syftet med det statliga ägandet av respektive bolag skall redovisas i den årliga redogörelsen avvisades av utskottet, som anförde att frågor om syftet med det statliga ägandet bör tas upp i näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag. Motionen fick stöd i en reservation (m, kd, c, fp), där det krävdes att redogörelsen också skall omfatta en redovisning för varje företag av syftet med det statliga ägandet. Därigenom, framhölls det, skulle riksdagen ges tillfälle att fortlöpande pröva de skäl som låg till grund för bildandet eller övertagandet av bolaget i fråga. Vidare skulle det av redogörelsen framgå vad som gjorts och vad som planerades för att syftet med det statliga ägandet skall uppnås. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

1999 års redogörelse (skr. 1999/2000:20) innebar en vidareutveckling av informationen. För varje bolag angavs bolagets affärsidé samt lämnades beskrivningar över verksamheten och viktigare omvärldshändelser. Den inledande presentationen av den statliga företagssektorn hade vidare utökats med olika sammanställningar över företagen. I skrivelsen meddelade regeringen att den senare avsåg att föreslå riksdagen förändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag. För att åstadkomma en så effektiv förvaltning av de statliga tillgångarna som möjligt måste staten, enligt regeringen, sätta tydliga mål, ge riktlinjer och skapa system för uppföljning av verksamheterna samt organisera förvaltningen effektivt. Enligt de riktlinjer som regeringen senare under hösten 1999 avsåg att föreslå riksdagen skulle ett grundligt analysarbete påbörjas med syfte att genomlysa affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga förändringar och kompletteringar/fusioner/försälj-ningar av verksamheter samt utvärdera de finansiella strategierna. I detta, betonades det i skrivelsen, låg också att belysa statens syfte med ägandet.

Något förslag om ändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag har inte presenterats av regeringen. Enligt uppgift från Näringsdepartementet är det nu inte heller aktuellt för regeringen att lägga fram något sådant förslag.

Ingen motion väcktes med anledning av 1999 års redogörelse. Utskottet (bet. 1999/2000:NU7) välkomnade den fördjupning av informationen om den statliga företagssektorn som lämnades i redogörelsen. Utskottet påminde om att det tidigare efterlyst en utvidgning av informationen i den årliga redogörelsen till att också omfatta uppgifter om de statliga företagen med avseende på bl.a. jämställdhet, miljöanpassning och anställda med invandrarbakgrund. Emellertid ville utskottet nu betona att därmed inte åsyftades en redovisning baserad på uppgifter från varje enskilt företag. Det utskottet eftersträvade är allmän information om utvecklingen inom den statliga företagssektorn i fråga om jämställdhet och miljöanpassning samt beträffande rekrytering av personer med utländsk bakgrund.

I ett särskilt yttrande (m, kd, c, fp) erinrades om dessa partiers uppfattning beträffande statliga företag.

2000 års redogörelse

2000 års redogörelse innebär en ytterligare fördjupning av informationen kring de statliga företagen. En grundläggande förändring är att för varje företag finns en mer strukturerad beskrivning av affärsidé, verksamhet, omvärldsfaktorer och viktigare händelser under åren 1999 och 2000 samt ett avsnitt med utvärdering av verksamheten. Vidare redovisas för varje företag hur miljö- respektive jämställdhetsarbetet bedrivs. Nytt är också att en prog-nos för innevarande år redovisas för varje bolag. I den inledande sammanställningen över företagen beskrivs bl.a. den regionala fördelningen av de statliga företagen. I ett avsnitt med viktigare policyfrågor berörs frågor om miljö, jämställdhet, mångfald och avgångsvederlag. I en särskild bilaga till skrivelsen finns det för flertalet av de statliga företagen uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens verksamhet.

Härutöver finns i inledningen av redogörelsen ett nytt avsnitt med presentation av statens ägarpolitik, med underrubrikerna Målet är att skapa värde, Ägarens tre verktyg, Effektivare styrelser, Ökad genomlysning respektive Ökad fokus på kärnverksamheten.

Tre motioner (m, fp) - huvudsakligen med krav på privatisering av statliga företag - har väckts med anledning av skrivelsen. Dessa motioner kommer utskottet att bereda under våren 2001 i anslutning till behandlingen av ett stort antal motioner från allmänna motionstiden om olika näringspolitiska frågor, inklusive frågor om statlig företagsamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på den fördjupning av informationen om den statliga företagssektorn som lämnas i årets redogörelse. Genom denna komplettering ges bättre upplysningar både om företagssektorn som helhet och om verksamheten hos enskilda företag. Utskottet välkomnar också att regeringen numera ger ut en mer lättillgänglig version av skrivelsen.

Enligt utskottets mening är ett statligt företagsägande motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att bevaka viktigare naturtillgångar som skogen och malmen. Dessutom kan statliga företag ha andra funktioner att fylla. Som tidigare nämnts kommer utskottet under våren 2001 att i ett näringspolitiskt betänkande ta upp frågor om statliga företag med anledning av ett flertal motioner i ämnet. Utskottet finner inte skäl att här gå in på dessa frågor utan hänvisar till den kommande motionsbehandlingen. Enligt utskottets mening bör 2000 års redogörelse läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

beträffande redogörelse för företag med statligt ägande

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:120 till handlingarna. res. (m, kd, c, fp) - motiv.

Stockholm den 30 november 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s) och Karl Gustav Abramsson (s).

(motiveringen)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg (fp) anser att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Regeringen erkänner i skrivelsen att den ser pragmatiskt på frågan huruvida staten skall äga vissa företag eller inte. Regeringens avsikt, meddelas det, är att "vårda det staten äger, det vill säga att vara en aktiv, långsiktig ägare och att ge företagen med statligt ägande möjligheter att skapa värde". Regeringens vision är att de statliga företagen skall bli de mest välskötta och välrenommerade företagen inom sina respektive branscher.

Det är, menar utskottet, uppenbart att regeringen inte har någon plan eller strategi för det statliga företagsägandet. Det bekräftas också av att regeringen till riksdagen inte har överlämnat det tidigare aviserade förslaget om förändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag. Inte heller redovisas i skrivelsen syftet med det statliga ägandet av respektive företag.

Enligt utskottets uppfattning finns det av principiella och konkurrensmässiga skäl ingen anledning för staten att genom ägande av olika företag med kommersiell verksamhet konkurrera med privata näringsidkare. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som företagsägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår många olika problem. Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi. Dessutom har studier visat att det finns mycket övrigt att önska av staten som företagsledare. Exempelvis har Riksrevisionsverkets granskningar av statliga bolag visat på behovet av bättre uppföljning och rapportering av verksamheterna.

Som tidigare nämnts kommer utskottet under våren 2001 att i ett näringspolitiskt betänkande behandla olika motioner med krav på privatisering av statliga företag. I avvaktan på denna behandling föreslår utskottet att 2000 års redogörelse för de statliga företagen läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.