Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens budgetförslag avseende utgifts-område 7 Internationellt bistånd samt motioner väckta under den allmänna motionstiden 2001/02, vilka hänför sig till biståndets nivå i förhållande till BNI, fördelningen av anslag samt biståndets inriktning.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till nivå för biståndsramen i relation till beräknad BNI för 2002. Ett antal motionsyrkanden rörande krav på en snabbare återgång till enprocentsmålet behandlas. Utskottet menar att det svenska biståndet skall nå 1 % av BNI helst till år 2005. Någon ytterligare detaljerad tidsplan anser dock utskottet inte nödvändig att slå fast.

Utskottet noterar att många av de frågor som väcks i motionerna kommer att behandlas av den utvecklingspolitiska kommittén, Globkom.

Propositionens förslag till fördelning mellan anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks propositionens förslag till utfästelser och åtaganden inom det multi- och bilaterala utvecklingssamarbetet. I betänkandet tillstyrker utskottet vidare att regeringen bemyndigas att ikläda staten betalningsansvar i form av statlig garantigivning inom det internationella utvecklingssamarbetet.

Propositionens yrkanden om bemyndiganden att ikläda staten betalnings-ansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa och för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa tillstyrks av utskottet. Även ett yrkande att göra utfästelser inom anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa som innebär förpliktelse efter budgetåret 2002 tillstyrks av utskottet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks.

I ärendet finns 19 reservationer och 23 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet angivit, för budgetåret 2002 anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i enlighet med utskottets förslag i efterföljande specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1, volym 4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkterna 3 och 6, samt avslår motionerna 2001/02:U231 yrkandena 29 och 30, 2001/02:U311 yrkande 22 (delvis), 2001/02:U312 yrkande 19, 2001/02:U321, 2001/02:U328 yrkande 17 och 32 samt 38-41, 2001/02:U342 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345 yrkandena 17, 20 och 24 samt 2001/02:Fi294 yrkande 13.

2. Biståndsramen och enprocentsmålet

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 1. Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:U231 yrkande 28, 2001/02:U311 yrkande 22 (delvis) och 2001/02:U328 yrkande 16. Motionerna 2001/02:U244 samt 2001/02: U328 yrkandena 15 och 36 besvaras med vad utskottet anfört. Reservation 1 (kd) Reservation 2 (fp)

3. Biståndet och IT

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkandena 24 och 25 samt 2001/02:U231 yrkandena 16 och 17 besvarade med vad utskottet anfört.

4. Fattigdomsbegreppet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkande 27 och 2001/02:U269 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört.

5. Barnrättsfrågor i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U288 besvarad med vad utskottet anfört.

6. Biståndets inriktning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande 9 besvarad med vad utskottet anfört.

7. Koncentration av biståndet till Afrika och utformningen av biståndet i u- landsmiljö

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U300 yrkande 11 och 2001/02:U311 yrkande 13 besvarade med vad utskottet anfört. Reservation 3 (m)

8. Målformuleringen i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande 12 besvarad med vad utskottet anfört.

9. Millenniemålen och bekämpningen av fattigdomen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkandena 1, 2 och 5 besvarad med vad utskottet anfört.

10. Främjandet av ett kvinnoperspektiv

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U323 yrkande 16 besvarad med vad utskottet anfört.

11. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231 yrkande 1, 2001/02:U300 yrkande 10 samt 2001/02:U345 yrkande 10 besvarade med vad utskottet anfört. Reservation 4 (kd) Reservation 5 (fp)

12. Formerna för bistånd till totalitära stater

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkandena 6 och 7 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 6 (c, fp)

13. Barnens roll i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 25 besvarad med vad utskottet anfört.

14. Samordningen mellan bistånds- och handelspolitiken

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U351 yrkande 6 besvarad med vad utskottet anfört.

15. Biståndet till Somalia

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U228 yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet anfört.

16. EU:s bistånd till Somalia

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U228 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört.

17. Bistånd till energisektorn i Eritrea

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U245 besvarad med vad utskottet anfört.

18. Minröjningsprogram i Eritrea

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U253 besvarad med vad utskottet anfört.

19. EU:s bistånd till Afrikanska unionen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört.

20. Införandet av en antikorruptionslag i Kenya

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört.

21. Landsbygdsutveckling och demokrati i Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkandena 3 och 4 besvarad med vad utskottet anfört.

22. Fredsprocessen i Sudan

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört.

23. Fredsprocessen i Angola

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande 8 besvarad med vad utskottet anfört.

24. Konfliktlösande organisationer och bekämpning av kriminalitet i afrikanska storstäder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkandena 9 och 10 besvarad med vad utskottet anfört.

25. Flerpartiväsendet och partiers interna demokrati i u-länder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande 11 besvarad med vad utskottet anfört.

26. Föräldralösa barn och tvångsrekrytering av barn till väpnade trupper i Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkandena 12 och 13 besvarad med vad utskottet anfört.

27. Jordreformer och en hållbar vattenpolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkandena 14 och 15 besvarad med vad utskottet anfört.

28. Bistånd till undervisningssektorn i Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296 yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet anfört.

29. Bistånd till den demokratiska utvecklingen i Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört.

30. Bistånd till energi- och hälsosektorn i Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296 yrkandena 4 och 5 besvarad med vad utskottet anfört.

31. Bistånd till uppbyggandet av Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U345 yrkande 39 besvarad med vad utskottet anfört.

32. Utveckling av läroböcker i Palestina

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U330 besvarad med vad utskottet anfört.

33. Aralsjöns ekologiska utveckling

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U263 yrkandena 1-5 besvarad med vad utskottet anfört.

34. Miljö- och folkhälsoproblemen i Centralasien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U266 yrkandena 1-7 besvarad med vad utskottet anfört.

35. Ökat stöd till flyktingar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U305 yrkande 11 besvarad med vad utskottet anfört.

36. Handikappade i svenskt utvecklingsbistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande 26 besvarad med vad utskottet anfört.

37. Sammanhållningen av bistånds- och flyktingpolitiken

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 28 besvarad med vad utskottet anfört.

38. Behovet av rent vatten

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkande 9 och 2001/02:U231 yrkande 23 besvarade med vad utskottet anfört.

39. Energiförsörjning och miljövänlig utveckling

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkandena 15 och 22 besvarad med vad utskottet anfört.

40. Globala energi- och miljöfrågor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkandena 1-3 och 6 besvarad med vad utskottet anfört.

41. Miljösanering i Balkanregionen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U251 besvarad med vad utskottet anfört.

42. Fattigdom och naturkatastrofer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U216 yrkandena 2-4 besvarad med vad utskottet anfört.

43. FN:s miljöprograms arbete

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U323 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört.

44. Bistånd till norra Irak och irakiska Kurdistan

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U210 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört.

45. Fattigdomsbekämpning och katastrofhjälp

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U216 yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet anfört.

46. Konflikter och flyktingkatastrofer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229 yrkandena 16 och 17 besvarad med vad utskottet anfört.

47. Säkerhetsfrämjande och fredsuppbyggande processer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkandena 2 och 24 besvarad med vad utskottet anfört.

48. OSSE:s verksamhet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U283 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 7 (v)

49. En afrikansk säkerhetsordning

Riksdagen avslår motion 2001/02:U300 yrkande 19 och förklarar motion 2001/02:U311 yrkande 9 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 8 (m)

50. Villkoren för fattiga kvinnor

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U209 yrkande 9 och 2001/02:U229 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört.

51. Barns rätt till hälsa och utbildning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U306 besvarad med vad utskottet anfört.

52. U-ländernas integrering i världshandeln

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkande 3 och 2001/02:U234 yrkande 7 besvarade med vad utskottet anfört.

53. Regionalt frihandelssamarbete i Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört.

54. Livsmedelssäkerhet och ursprungsmärkning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkandena 17 och 18 besvarad med vad utskottet anfört.

55. Närings- och livsmedelsfrågor i svenskt bistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229 yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet anfört.

56. Samordning av och insyn i EU:s bistånd

Riksdagen avslår motion 2001/02:U229 yrkande 29 och förklarar motion 2001/02:U229 yrkande 28 besvarad med vad utskotett anfört.

57. EU:s stöd till u-ländernas energipolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkande 5 besvarad med vad utskottet anfört.

58. Främjande av handeln mellan EU och u- länder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U234 yrkande 9 besvarad med vad utskottet anfört.

59. EU:s biståndspolitik

Riksdagen avslår motion 2001/02:U259 yrkandena 1 och 2 samt förklarar motion 2001/02:U259 yrkandena 3 och 4 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 9 (v, mp)

60. Formerna för EU:s bistånd

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U301 yrkandena 25-28, 2001/02:U328 yrkandena 35 och 37 samt 2001/02:K426 yrkande 13 och 14 besvarade med vad utskottet anfört.

61. Reformeringen av EU:s biståndspolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 33 besvarad med vad utskottet anfört.

62. Länderval och landramar inom biståndet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U229 yrkande 26 och 2001/02: U311 yrkande 8. Reservation 10 (m) Reservation 11 (c)

63. Stöd till fungerande styrelseformer i biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229 yrkandena 18-20 och 22 besvarad med vad utskottet anfört.

64. Bistånd till partier och partinära organisationer

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkande 21, 2001/02:U231 yrkande 9 samt 2001/02:U328 yrkande 11 besvarade med vad utskottet anfört.

65. Bistånd och de mänskliga rättigheterna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet anfört.

66. Mänskliga rättigheter och demokratifrämjande projekt

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkandena 7 och 8 besvarad med vad utskottet anfört.

67. Stöd till demokratisering och flerpartisystem

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.

68. Informationsteknik och demokratibistånd

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231 yrkande 19 samt 2001/02:U328 yrkande 12 besvarade med vad utskottet anfört.

69. Rapportering om demokratiläget i biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande 20 besvarad med vad utskottet anfört.

70. Stöd till minröjningsaktiviteter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:Fö272 yrkandena 1, 3 och 8 besvarad med vad utskottet anfört.

71. Eliminering av kvinnlig könsstympning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U204 yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet anfört.

72. Stöd till undervisningssektorn även i katastrof- och nödsituationer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.

73. Forskning om de fattigas sjukdomar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande 20 besvarad med vad utskottet anfört.

74. Upplysningsverksamhet om familjeplanering och aborter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 27 besvarad med vad utskottet anfört.

75. Utvecklingen av läkemedel och vacciner

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231 yrkande 21, 2001/02:U276 yrkande 3 samt 2001/02:U335 yrkande 13 besvarade med vad utskottet anfört.

76. Slopande av skolavgifter i biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört.

77. Stöd till program för att avstå från alkoholproduktion i u-länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:So616 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört.

78. Prioriteringen av kampen mot hiv/aids i biståndsamarbetet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U209 yrkandena 15 och 16, 2001/02:U229 yrkande 13, 2001/02:U276 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U295 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U311 yrkande 18, 2001/02:U326 yrkande 6, 2001/02:U332 yrkande 6 samt 2001/02:U335 yrkande 12 besvarade med vad utskottet anfört.

79. Tillsättning av en utredning för att sätta in hiv/aids i ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Riksdagen avslår motion 2001/02:U335 yrkande 2. Reservation 12 (kd)

80. Resurserna till det globala hiv/aids- arbetet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 13 (kd)

81. Upplysningsarbetet kring hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkandena 11, 12 och 15, 2001/02:U328 yrkande 26, 2001/02:U335 yrkande 5 samt 2001/02:So372 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört.

82. Kvinnor och barn och hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U276 yrkandena 5 och 6, 2001/02:U311 yrkande 20 samt 2001/02:U335 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört.

83. Kartläggning av barns situation på grund av hiv/aids

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande 6 besvarad med vad utskottet anfört.

84. Bromsmediciner och behandling mot hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkande 14, 2001/02: U326 yrkande 5 samt 2001/02:U335 yrkandena 9 och 10 besvarade med vad utskottet anfört.

85. Uppbyggandet av hälso- och sjukvårdssystem i u-länderna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U311 yrkandena 6, 17 och 21 samt 2001/02:U335 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört.

86. Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U276 yrkande 4, 2001/02:U311 yrkande 19 samt 2001/02:U335 yrkande 11 besvarade med vad utskottet anfört.

87. Näringslivsutveckling och tillväxt i de fattigaste länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande 11 besvarad med vad utskottet anfört.

88. Partnerskap mellan näringsliv och bistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkandena 13 och 14 besvarad med vad utskottet anfört.

89. Etiska uppförandekoder på den globala finansmarknaden

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U234 yrkandena 10 och 11 besvarad med vad utskottet anfört.

90. Läkemedelsföretag i FN:s regi

Riksdagen avslår motion 2001/02:U286.

91. Globalt samarbete och rätten till mat för de fattigaste

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört.

92. Livsmedelsproduktion, handel och miljö

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört.

93. Globala handelsliberaliseringar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande 6 besvarad med vad utskottet anfört.

94. Skuldsättningen av de fattigaste länderna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U232 och 2001/02:U300 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört.

95. Skuldavskrivningar för de fattigaste länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkandena 10 och 11 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 14 (m)

96. Fattidomsbekämpning och snabb ekonomisk tillväxt

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkande 14 besvarad med vad utskottet anfört.

97. Forskning och hållbar miljöpolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört.

98. Enskilda organisationers roll i en demokratisk utveckling

Riksdagen avslår motion 2001/02:U328 yrkande 24 och förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkandena 23 och 30 samt 2001/02:U231 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört. Reservation 15 (fp)

99. Bistånd till Kuba Riksdagen avslår motion 2001/02:U231 yrkande 4. Reservation 16 (m, kd, c, fp)

100. Samråd med frivilligorganisationerna vid planeringen av biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande 25 besvarad med vad utskottet anfört.

101. En ökad andel av biståndet genom frivilligorganisationer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkande 12 besvarad med vad utskottet anfört.

102. Oberoende analyser och utvärderingar av biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande 27 besvarad med vad utskottet anfört. Reservation 17 (m, kd, c, fp)

103. Utfästelser under budgetåret 2002 Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4, utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, punkt 2.

104. Avvecklingen av det bilaterala biståndet och nedläggningen av Sida

Riksdagen avslår motion 2001/02:U249 yrkandena 1 och 2.

105. Jämställdhet inom Sida Riksdagen förklarar motion 2001/02:U258 besvarad med vad utskottet anfört.

106. Reformering av Sida

Riksdagen avslår motion 2001/02:U267 yrkandena 1 och 2.

107. Krav på konditionalitet i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkandena 13 och 14 besvarad med vad utskottet anfört.

108. Inrättandet av ett civilt och militärt fredscentrum

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U351 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört.

109. Ändringar i Sidas regleringsbrev

Riksdagen förklarar motion 2001/02:L371 yrkande 48 besvarad med vad utskottet anfört.

110. Inriktingen av det svenska biståndet till Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkandena 13 och 18 besvarad med vad utskottet anfört.

111. Demokratistöd till Vitryssland

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 8 besvarad med vad utskottet anfört.

112. Hälsobistånd till Vitryssland

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U324 besvarad med vad utskottet anfört.

113. Demokratistöd till Central- och Östeuropa

Riksdagen avslår motion 2001/02:U328 yrkande 30. Reservation 18 (fp)

114. Demokratistöd inom ramen för EU:s nordliga dimension

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268 yrkande 8 besvarad med vad utskottet anfört.

115. Utvecklingen av ett socialförsäkringssystem i Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört.

116. Stöd till smittskyddsarbete

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.

117. Barns och kvinnors situation i Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U309, 2001/02:U310 samt 2001/02:U312 yrkandena 9 och 11 besvarade med vad utskottet anfört.

118. Barns rätt till skolgång i biståndsländerna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U312 yrkande 8 samt 2001/02:U327 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört.

119. Ökade insatser för kärnsäkerhet i Barentsområdet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört.

120. Behovet av utbyggd infrastruktur på energiområdet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande 12 besvarad med vad utskottet anfört.

121. Stöd till främjande av kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 31 besvarad med vad utskottet anfört.

122. Vattensamarbete kring Östersjön

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:MJ337 yrkande 28 samt 2001/02:MJ519 yrkande 11 besvarade med vad utskottet anfört.

123. Upplösning av Östersjömiljarden

Riksdagen avslår motion 2001/02:U312 yrkande 17. Reservation 19 (m)

124. Stöd till Östersjöuniversitetet, Baltic University Programme

Riksdagen förklarar motion 2001/02:Ub423 besvarad med vad utskottet anfört.

125. Utfästelser under budgetåret 2002 för Öst- och Centraleuropa

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1 volym 4 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.

126. Avsättning för förlustrisker och exportgarantier

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd utgiftsområde 7, punkt 5.

Stockholm den 22 november 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m), Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Fanny Rizell (kd) och Rosita Runegrund (kd). Specifikation avseende förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.

Företrädare för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Tusental kronor ------------------------------------------------------- Politikområde Utskottets Anslag förslag ------------------------------------------------------- 08 Internationellt utvecklingssamarbete ------------------------------------------------------- 1 Biståndsverksamhet (res.) 13 796 752 ------------------------------------------------------- 2 Styrelsen för internationellt 485 814 utvecklingssamarbete (Sida) (ram) ------------------------------------------------------- 3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 256 ------------------------------------------------------- 09 Samarbete med Central- och Östeuropa ------------------------------------------------------- 1 Samarbete med Central- och Östeuropa 749 000 (res.) ------------------------------------------------------- 2 Avsättning för förlustrisker vad avser 1 000 garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier (res.) ------------------------------------------------------- Summa 15 043 822 för utgiftsområdet -------------------------------------------------------

2001/02

UU2

Redogörelse för ärendet

Internationellt bistånd

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar politikområdena 8 Internationellt utvecklingssamarbete respektive 9 Samarbete med Central- och Östeuropa. Förvaltningsmyndigheter inom utgiftsområdet är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nordiska Afrikainstitutet (NAI).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområde 8

Politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete består av tre anslag, Biståndsverksamhet och förvaltningsanslagen för Sida och Nordiska Afrikainstitutet. Politikområdets resurser beräknas utifrån biståndsramen. Från biståndsramen görs avräkningar för sådana kostnader inom andra utgiftsområden som kan klassificeras som bistånd.

Politikens omfattning och mål

Propositionen (avsnitt 3.1-3.4)

Biståndsramen för 2002 uppgår till 16 487,2 miljoner kronor, dvs. 0,74 % av beräknad bruttonationalinkomst (BNI). För år 2003 höjs ramen till 0,81 % av BNI och år 2004 till 0,86 % av BNI samt 200 miljoner kronor.

Avräkningarna från biståndsramen ökar år 2002 i förhållande till föregående år. Den högre avräkningen för asylmottagande beror på en ökad tillströmning av asylsökande från utvecklingsländer. För 2002 uppgår denna avräkning till 1 142,3 miljoner kronor. Detta är en höjning med 370 miljoner kronor i förhållande till regeringens ekonomiska vårproposition.

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras över Europeiska kommissionens reguljära budget. För 2002 uppgår avräkningen till 757 miljoner kronor.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består främst av Utrikesdepartementets administration av utvecklingssamarbetet samt den del av FN-bidragen som betalas ut under andra utgiftsområden och som klassificeras som bistånd. Avräkningsbeloppet har år 2002 ökat till 294 miljoner kronor, på grund av att OECD:s biståndskommitté ändrat regler för hur stor andel av bidragen som kan hänföras till bistånd.

I propositionen konstateras att det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Målet har uttytts i sex delmål som fastställts av riksdagen. Det svenska utvecklingssamarbetet skall bidra till

- resurstillväxt,

- ekonomisk och social utjämning,

- ekonomisk och politisk självständighet,

- demokratisk samhällsutveckling,

- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön och

- jämställdhet mellan kvinnor och män.

Avräkningar från biståndsramen

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras över Europeiska kommissionens reguljära budget. För 2002 uppgår avräkningen till 757 miljoner kronor, vilket beräknats som biståndets andel av den totala EG-budgeten multiplicerad med Sveriges medlemsavgift.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består främst av Utrikesdepartementets administration av utvecklingssamarbetet samt den del av FN-bidragen som betalas ut under andra utgiftsområden och som klassificeras som bistånd. Avräkningsbeloppet har år 2002 ökat till 294 miljoner kronor, vilket förklaras av att FN-bidragen ökat till följd av att OECD:s biståndskommitté ändrat regler för hur stor andel av bidragen som kan hänföras till bistånd.

Fördelningen inom utgiftsområdet

Propositionen (avsnitt 1 )

Biståndsramen år 2002 beräknas till 16 487 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,74 % av prognostiserad bruttonationalinkomst (BNI) för år 2002. Det föreslagna beloppet för politikområde 8 (se nedan) är i förhållande till biståndsramen minskat med avräkningar. I förhållande till regeringens ekonomiska vårproposition 2000/01:100 är anslagen nedjusterade med totalt 481 miljoner kronor, varav 111 miljoner kronor på grund av en förändrad BNI-prognos och 370 miljoner kronor på grund av en ökad avräkning för mottagandet av asylsökande.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen i budgetpropositionen yrkande 6 att anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd fördelas enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor ----------------------------------------------------- Anslag Anslagstyp Anslags- belopp ----------------------------------------------------- 8:1 Biståndsverksamhet reservationsanslag 13 796 752 ----------------------------------------------------- 8:2 Styrelsen för ramanslag 485 814 internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ----------------------------------------------------- 8:3 Nordiska ramanslag 11 256 Afrikainstitutet ----------------------------------------------------- 9:1 Samarbete med Central- reservationsanslag 749 000 och Östeuropa ----------------------------------------------------- 9:2 Avsättning för reservationsanslag 1 000 förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier ----------------------------------------------------- Summa 15 043 822 -----------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 28 konstateras att den globala kampen mot fattigdomen via utvecklingssamarbete även i fortsättningen måste inta en central och självklar plats i den svenska statsbudgeten. Genom ett generöst bistånd kan Sverige vara ett föredöme för andra länder och därigenom ge förutsättningar för att resurser skapas som innebär att antalet fattiga minskar. Motionärerna förutsätter att regeringen fortsätter sin tillväxttakt för biståndet så att Sverige kan nå 1 % av BNI år 2005. Nästa år föreslås en nivå på 0,77 % av BNI, för att sedan de två följande åren uppnå 0,84 % respektive 0,93 % av BNI.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 29 föreslås att anslaget Biståndsverksamheten för år 2002 skall vara 500 miljoner kronor högre än regeringens förslag. Detta innebär en högre ökningstakt, med 600 miljoner kronor år 2003 och med 1 400 miljoner kronor år 2004, jämfört med regeringens förslag.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 30 föreslår motionärerna förändringar i förhållande till regeringens förslag med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (enligt tabell 1.)

I partimotion 2001/02:U244 (v) framhålls att tanken med enprocentsmålet är att biståndet inte skall drabbas av konjunkturnedgångar i Sverige. De ekonomiska problem som följer av en något avmattad ekonomisk tillväxt är trots allt väsentligt mindre än de problem som råder i länder med utbredd svält och fattigdom. Motionärerna menar att det måste vara en absolut ambition för det svenska biståndet att enprocentsmålet skall återställas inom fem år. Detta bör ske genom att riksdagen upprepar sitt beslut från betänkande 2000/01:UU2: utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 22 (delvis) föreslår motionärerna budgetförändringar avseende utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen (enligt tabell 5).

I Centerpartiets kommittémotion 2001/02:U321 (c) föreslås förändringar i förhållande till regeringens förslag avseende anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, vilka redovisas i bilaga 1 (tabellerna 1, 2 och 5).

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 15 krävs att biståndet skall öka till 0,82, 0,86 respektive 0,93 % av BNI för åren 2002, 2003 och 2004. Vidare bör regeringen fastslå en konkret tidsplan för hur enprocentsmålet skall kunna uppnås senast år 2005 (yrkande 16). Enligt yrkande 17 bör den totala biståndsramen uppgå till 18 270 miljoner kronor för år 2002, 20 098 miljoner år 2003 och 22 766 miljoner kronor år 2004.

Sverige bör verka för att EU:s medlemsländer i sina nationella budgetar fullföljer FN:s rekommendation om att minst 0,7 % av BNI skall avsättas till bistånd, föreslås i motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 36. I yrkande 38 föreslår motionärerna en budgetändring med ytterligare 348 miljoner kronor utöver regeringens förslag avseende det multilaterala biståndet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen (tabell 1.)

Anslaget för det bilaterala utvecklingssamarbetet bör, enligt motionärerna bakom motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 39 liksom motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 13, uppgå till 1 728 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 40 föreslås att riksdagen godkänner Folkpartiets förslag till ändringar i regeringens budget för multi- och bilateralt utvecklingssamarbete, och i yrkande 41 föreslås ändringar i jämförelse med regeringens förslag gällande anslagen under utgiftsområde 7. Internationellt bistånd (enligt tabellerna 2, 4 och 5).

Fredsfrämjande verksamhet bör vara en integrerad del i Sveriges utvecklingssamarbete framhålls det i kommittémotion 2001/02:U342 (m). I yrkande 1 föreslås att en samlad anslagspost för Sveriges fredsfrämjande verksamhet läggs in under utgiftsområde 7 Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete. Vidare föreslås i yrkande 2 att riksdagen under denna anslagspost anvisar 1 118 836 000 kr för fredsfrämjande verksamhet för år 2002 (tabell 5).

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 17 framhålls att FN:s utvecklingsfond för kvinnor, Unifem, bör erhålla 5 miljoner kronor mer i anslag än vad regeringen föreslagit. Folkpartiet föreslår i kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 24 att Sverige bör stödja arbetet med att förbättra barns levnadsförhållanden och framtidsmöjligheter på ett mer kraftfullt sätt. FN:s barnfond, Unicef, föreslås få ytterligare 10 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottet konstaterar att ramarna i procent av BNI för åren 2002, 2003 och 2004 fastställdes i samband med riksdagsbehandlingen av regeringens ekonomiska vårproposition 2001. År 2002 ökar biståndsramen till 0,74 % av BNI, år 2003 till 0,81 % av BNI och år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor. Utskottet ser ökningarna för åren 2003 och 2004 som väsentliga steg på väg mot enprocentsmålet. Utskottet menar att det svenska biståndet skall nå 1 % av BNI helst år 2005. Någon ytterligare detaljerad tidsplan anser dock utskottet inte nödvändig att slå fast.

Utskottet konstaterar att till grund för regeringens förslag ligger politiska prioriteringar kombinerade med hänsyn till tidigare gjorda åtaganden samt befintliga reservationer på de olika delposterna. Motiven till regeringens förslag redovisas i budgetpropositionen. Regeringen kan, om behov uppstår under året, omfördela mellan posterna. Likaså kan Sida i mindre utsträckning omfördela mellan de bilaterala delposterna.

Biståndets framtida inriktning kan komma att förändras som ett resultat av det betänkande som den nu pågående parlamentariska utredningen om Sveriges politik för global utveckling, Globkom, lägger fram i december. Detta kan t.ex. påverka indelningen i delposter.

Utskottet konstaterar att Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet föreslår höjda anslag till UNAIDS, Unifem och Unicef. Utskottet delar regeringens syn på fördelningen av anslagen som de presenteras i budgetpropositionen. Kristdemokraterna och Folkpartiet betonar vikten av insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Vidare föreslår samtliga partier utom Moderaterna, som har en alternativ anslagsstruktur för skuldavskrivningar och fattigdomsutrotning, höjda anslag för skuldlättnader och ekonomiska reformer. Regeringen anser också att dessa områden är mycket viktiga, vilket även framgår i budgetpropositionens avsnitt om politikens inriktning. På delposten för ekonomiska reformer kommer förutom anslagna medel även en reservation finnas att tillgå. Moderaterna framhåller att den fredsfrämjande verksamheten bör vara en integrerad del av Sveriges utvecklingssamarbete och föreslår en samlad anslagspost för denna verksamhet. Utskottet menar emellertid att denna verksamhet inte bör ingå som en del av Sveriges utvecklingssamarbete.

Utskottet vill framhålla det nära samband som råder mellan biståndsramen och de medel som anvisas inom utgiftsområde 7. Den återgång till enprocentsnivån som inletts och som utskottet välkomnat i det föregående förutsätter ökningar inom utgiftsområdet, främst av anslaget 8:1, på sätt som föreslås i propositionen. Eftersom det i motion U311 yrkande 22 (m) (delvis) framförda förslaget skulle få en motsatt effekt, med innebörden att det av FN rekommenderade 0,7-procentsmålet skulle underskridas, måste motionen i konsekvens härmed avstyrkas. Vad gäller övriga här aktuella motionsyrkanden förutsätter de en återgång till enprocentsnivån i en takt som det statsfinansiella läget för närvarande inte tillåter.

Utskottet anser att förslagen i propositionen är lämpliga och väl avvägda och tillstyrker därför regeringens förslag att för budgetåret 2002 fastställa biståndsramen till 0,74 % av vid budgeteringstillfället beräknad BNI (proposition 2001/02:1, volym 4, yrkande 1).

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, senast i betänkande 2000/01:UU2, framhållit att kunskapen om och stödet för enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna opinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån också en viktig symbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett att det bör prioriteras. Utskottet har vid flera tillfällen, bl.a. i ovan nämnda betänkande, välkomnat att en återgång nu inletts. Utskottet konstaterar också att vid FN:s tredje världskonferens om de minst utvecklade länderna (MUL), som ägde rum i Bryssel i maj 2001, enades EU-länderna om att arbeta för att uppnå FN:s rekommendationer om att minst 0,7 % av BNI skall avsättas till bistånd. EU:s medlemsländer underströk detta ställningstagande ytterligare vid allmänna rådets möte i början av november.

Utskottet finner mot bakgrund av dessa överväganden att den av regeringen föreslagna fördelningen mellan anslagen inom utgiftsområde 7 synes vara väl avvägd, varför regeringens yrkande 6 tillstyrks.

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 20 framhålls att Sverige bör agera mer och tydligare till stöd för funktionshindrade i fattiga länder. Större anslag bör ges till Svenska handikapporganisationers internationella biståndsförening (SHIA).

Utskottet har tidigare konstaterat att rätten till delaktighet, inflytande och jämlika villkor för personer med funktionshinder sedan länge är en viktig del av det svenska utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar aktivt för att dessa frågor skall ges en central plats. Sida har många aktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren för personer med funktionshinder och SHIA är en aktiv partner i detta arbete.

Sida har ett s.k. ramavtal med SHIA, och stödet till organisationen från Sida uppgick år 2000 till 32,4 miljoner kronor. Över anslaget för internationellt bistånd finansierar Sida också en särskild rapportör för handikappfrågor vars uppgift är att övervaka genomförandet av FN:s standardregler på handikappområdet. Utskottet delar dock regeringens syn på förslaget till anslagsfördelning.

I konsekvens med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U231 (kd) yrkandena 28-30, 2001/02:U311 (m) yrkande 22, 2001/02:U321 (c), 2001/02:U328 (fp) yrkandena 15 och 17 samt yrkandena 38-41, 2001/02:U342 (m) yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345 (fp) yrkandena 17, 20 och 24 samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 13. Motionerna 2001/02:U244 (v) samt 2001/02:U328 (fp) yrkandena 16 och 36 anser utskottet besvarade med vad ovan anförts.

Uppföljning av tidigare beslut

Som led i utrikesutskottets uppföljande och utvärderande verksamhet har det under året genomfört en granskning av hur riksdagens beslut om anslag överensstämmer med de regleringsbrev som regeringen utfärdat för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Vidare har granskats om riksdagens vilja, som den tagit sig uttryck i bland annat betänkandetexter, har tagits i beaktande vid utformningen av regeringens regleringsbrev till underlydande myndigheter. Inga betydande avvikelser från vad utskottet angivit har därvid konstaterats.

Politikens inriktning

Propositionen (avsnitt 3.4)

Att utrota fattigdomen är en global utmaning och främst en fråga om en människosyn som betonar alla människors lika värde. I alla världens länder är kvinnor generellt sett fattigare än män. Ansvaret för att skapa rättvisa och gynnsamma förutsättningar för att höja levnadsnivån för de fattiga vilar främst på regeringarna i de fattiga länderna. Utvecklingssamarbetets roll är att stödja länderna i detta arbete. I en värld av globalisering och allt starkare ömsesidiga beroenden måste allas trygghet och välfärd främjas om konflikter präglade av våld skall kunna undvikas. För att respekten för de mänskliga rättigheterna skall kunna bli verklighet fordras att staterna tar sina internationella åtaganden på allvar. Det kräver att den nationella politikens olika delområden samverkar för att bidra till minskad fattigdom, hållbar utveckling, fred och rättvisa.

I propositionen konstateras vidare att det råder internationell samsyn att försöka omvandla politisk retorik till konkret handling. Den stora uppslutningen kring de internationella utvecklingsmålen, som har bekräftats i FN:s Millenniedeklaration, antagen i september 2000, ger en styrka och färdriktning för vårt gemensamma åtagande att minska fattigdomen i världen. I de internationella utvecklingsmålen konkretiseras sju åtaganden som skall uppnås under perioden 1990-2015, nämligen att halvera den andel människor som lever i extrem fattigdom (mätt som inkomst under en US-dollar per dag), alla barn skall gå i grundskola, öka jämställdheten, förbättra kvinnans möjligheter genom att lika många flickor som pojkar får utbildning redan 2005, minska spädbarns- och barnadödligheten med två tredjedelar, minska mödradödligheten med tre fjärdedelar, erbjuda tillgång till reproduktiv hälsovård för alla samt vända den negativa miljöutvecklingen genom att genomföra strategier för hållbar utveckling.

Ett arbete pågår med att sammanjämka Millenniedeklarationen och de internationella utvecklingsmålen. Sverige kommer att öka sina ansträngningar i det internationella utvecklingssamarbetet och öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Fattigdomen skall förstås ur den fattiges perspektiv och skall ses i termer av att ge kvinnor, män och barn möjlighet att leva ett värdigt liv. Fattigdomsminskning skall vara ledstjärnan för allt arbete inom biståndets område och även beaktas inom angränsande politikområden.

I propositionen konstateras att den svenska biståndsbudgeten ökar. År 2000 uppgick utbetalningarna till motsvarande 0,8 % av BNI. Ambitionen är att biståndet skall uppgå till 1 % av BNI så snart det statsfinansiella läget så medger. Riksdagen har beslutat att biståndsramen år 2003 skall uppgå till 0,81 % av BNI samt år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor. Detta är viktiga steg mot enprocentsmålet. En ambition är dessutom att en andel motsvarande 0,25 % av BNI skall nå de minst utvecklade länderna år 2010. Samtidigt måste samarbetslandets möjlighet att använda dessa medel på ett effektivt sätt beaktas.

I propositionen framhålls att resursöverföringarna från i-länder till u-länder minskat under senare år. Det totala nettoflödet av resurser sjönk med 47 % mellan 1996 och 1999 eller från 368 till 193 miljarder US-dollar. De ökningar i biståndsflödena som kunnat noteras under 1998 och 1999 har emellertid vänts i en nedgång under år 2000. Sammantaget uppgick utbetalningarna från OECD-länderna till 0,22 % av BNI år 2000. Positivt är dock att 15 (varav 12 från EU) av de 22 medlemsländerna i OECD:s biståndskommitté (DAC) redovisade en ökning av biståndsutbetalningarna under 2000, samtidigt som ytterligare ett land, Luxemburg, uppnådde FN-målet om att 0,7 % av BNI skall gå till bistånd.

Utvecklingssamarbete måste bygga på en grundlig analys av de förutsättningar som gäller i samarbetslandet, liksom på en förståelse för både de möjligheter och de problem som den regionala och globala omgivningen skapar. I landstrategiprocessen ges tillfälle att utifrån regeringens politiska prioriteringar och baserat på analys av utvecklingssituation och tidigare resultat i det enskilda landet, utforma biståndet på ett sätt som bidrar till uppfyllandet av det övergripande fattigdomsmålet.

Huvuddelen av det bilaterala samarbetet kommer även fortsättningsvis att bedrivas i ett stat-till-stat-samarbete och kompletteras med bistånd som bedrivs genom enskilda organisationer och andra privata aktörer.

Utvecklingssamarbetet bedrivs dels bilateralt genom Sida, dels multilateralt genom EG, utvecklingsbankerna, FN:s fonder och program samt andra organisationer. Genom att bygga utvecklingssamarbetet på samarbetsländernas nationella fattigdomsstrategier kommer bilaterala och multilaterala givares roll i det enskilda landet att bli tydligare.

Genom medlemskapet i EU bidrar Sverige till EG:s utvecklingssamarbete och har därmed också möjlighet att påverka detta i enlighet med övergripande svensk politik. Ett konkret resultat av detta arbete är den nya utvecklingspolitik som rådet och kommissionen enades om i november 2000. Denna har, bland annat efter svenskt förslag, sin bas i de internationella utvecklingsmålen och har fattigdomsminskning som sitt övergripande mål. Sveriges agerande inom EG:s utvecklingssamarbete inriktas nu på att genomföra denna politik.

Målet för Sverige och för EU som helhet är att inleda en ny och bred förhandlingsrunda i samband med världshandelsorganisationens (WTO) möte i Qatar i november 2001, där u-ländernas intressen sätts i fokus på ett tydligare sätt än tidigare. Ett tillfälle att ta ett helhetsgrepp om utvecklingsfinansiering är konferensen "Financing for Development" i Mexiko i mars 2002. Avsikten är att analysera vilka medel som finns tillgängliga för utvecklingsfinansiering i bred mening, där grunden är inhemsk resursmobilisering.

FN:s beredskap att ingripa snabbt, förutsägbart och med tydliga mål måste stärkas. Sverige stöder detta arbete både centralt och i fält. Sverige spelar också en ledande roll i arbetet för att utveckla EU:s engagemang på området. Samarbete mellan olika internationella organisationer börjar nu alltmer formaliseras. Exempelvis har samarbetet mellan EU och FN liksom EU och OSSE fått ny kraft.

Globaliseringen, liksom fattigdomsbekämpningen, kräver åtgärder för att integrera de tre dimensionerna av hållbar utveckling - ekonomiska, sociala och miljömässiga. Detta kommer bl.a. att behandlas på nästa världstoppmöte om hållbar utveckling som hålls i Johannesburg i september 2002. Då bör också ratificeringen av det s.k. Kyotoprotokollet om klimatförändring ha genomförts.

Flera fattiga och skuldtyngda länder dras fortfarande med en ohanterlig skuldbörda. Ytterligare stöd behövs för skuldlättnader, dels i enlighet med det internationella initiativet för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna det s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), dels bilateralt gentemot enskilda länder. För vissa av de allra mest skuldsatta länderna kommer emellertid de resurser som frigörs under HIPC-initiativet inte att vara tillräckliga för att genomföra de stora satsningar som krävs för en märkbart positiv utveckling.

Ökat stöd krävs för att stärka de inhemska handelsrelaterade institutionerna, för att öka förmågan att leva upp till exportmarknadernas krav på bl.a. standarder samt för att bredda den industriella basen. För att kunna hävda de egna handelsintressena i det multilaterala handelssystemet krävs fler och effektivare insatser till stöd för de fattigare u-ländernas kapacitet att analysera, delta och förhandla i WTO-arbetet. Stöd för genomförandet av WTO-avtal är en prioritet ur svenskt perspektiv och efterfrågas i allt högre grad av u-länderna.

Ett barn av tre i utvecklingsländerna fullföljer inte fem års utbildning. Framför allt flickor tas ur skolan då fattiga familjer inte har råd med ofta höga avgifter och övriga kostnader för t.ex. skoluniformer och böcker. Det är väl belagt att en särskild betoning på kvinnors och flickors utbildning har en betydande hävstångseffekt för hela familjens välmående och för ekonomins utveckling.

Nya möjligheter har skapats för människor att inhämta den information de behöver för att förbättra sin situation. Tillgången till IT i fattiga länder är dock mycket dålig, och den digitala klyftan är en realitet. Sverige kommer att öka integreringen av IT som ett instrument inom biståndets alla delar. En viktig uppgift är att hjälpa fattiga länder att skapa IT-strategier som en del av deras övergripande strategier för fattigdomsbekämpning.

Hiv/aids har förödande konsekvenser för enskilda människor, för tillväxten och för hela samhällsutvecklingen i många fattiga länder och är således långt mer än en fråga om hälsa. Krafttag krävs därför på ett brett plan för att förebygga och lindra effekterna av hiv och aids.

Handel med kvinnor och barn för bl.a. sexuellt utnyttjande ökar i många delar av världen. Det är en modern form av slavhandel som utgör en grov kränkning av människors värde och av mänskliga rättigheter.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Utskottet konstaterar inledningsvis att många av de frågor som väcks i motionerna kommer att behandlas i den pågående parlamentariska utredningen, Globkom, om Sveriges politik för global utveckling (dir. 1999:80). Utredningens uppdrag är bl.a. att se över de befintliga utvecklingspolitiska målen i ljuset av den policyutveckling som skett de senaste åren och att föreslå åtgärder som bättre harmonierar med behoven i en förändrad värld. Översynen är också motiverad av faktiska policyförändringar i svensk utvecklingspolitik, liksom förändringar av arbetssätt och organisation. Utredningen skall dels skapa en "syntes" av regeringsskrivelser och andra policydokument under 1990-talet, dels analysera hur Sveriges politik på området kan vidareutvecklas. Det är bl.a. utredningens uppgift att analysera huruvida erfarenheterna från Central- och Östeuropa äger giltighet för övrig utvecklingspolitik. Direktiven anger åtta - ej inbördes rangordnade - "strategiska uppgifter" för kommitténs arbete. De prioriterade sakområdena är 1) ökad samstämmighet mellan olika politikområden, 2) utvecklingssamarbetets roll för att förebygga och hantera konflikter, 3) mänskliga, inklusive barnens, rättigheter och respekten för internationell humanitär rätt, 4) partnerskapets konsekvenser för bi- och multilateralt samarbete, 5) konsekvenserna av de åtaganden som Sverige gjort i OECD:s biståndspolitiska strategi, såsom uttryckt i dokumentet Shaping the 21st Century, 6) möjligheterna att förena kunskaps-, kapacitets- och institutionsutveckling med kraven på reformer för ekonomisk modernisering och "levande" demokrati, 7) hur Sverige kan främja EU:s politik vad gäller global utveckling och 8) hur svensk politik kan öka u-ländernas förutsättningar för att delta i världshandeln.

Utskottet menar att den breda ansats och noggranna genomlysning av bistånds- och utvecklingspolitiken som biståndsutredningen kommer att genomföra gör att de frågor som väckts i motionerna kommer att behandlas av utredningen, och att det vore fel att föregripa de slutsatser som utredningen kommer att presentera eller att föreslå några större policyförändringar i detta skede.

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 24 anses att informations- och kommunikationsteknikens roll bör stärkas i det officiella utvecklingssamarbetet. Vidare framhålls i motion 2001/02:U229 (c) yrkande 25 att informations- och kommunikationstekniken samt bioteknologin kan bidra stort till att minska fattigdomen i världen. Att ignorera teknologisk utveckling inom medicin, jordbruk och informationsbehandling betyder minskade möjligheter att genomföra ett bra utvecklingssamarbete och därmed förändra livet för de fattiga. Även motionärerna bakom motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 16 anser att IT utgör ett grundläggande medel för utvecklingsländer att delta i det globala samhället och skörda frukterna av ökat globalt välstånd. Den moderna informations- och kommunikationstekniken kan, om rätt utnyttjad, erbjuda mycket goda möjligheter i fattigdomsbekämpningen. I yrkande 17 krävs att Internet- infrastrukturen byggs ut vid universiteten och akademiska institut i utvecklingsländer.

Informations- och kommunikationsteknikens betydelse för fattigdomsbekämpning har tidigt uppmärksammats i det svenska biståndet. Utskottet konstaterade i sitt yttrande 1995/96:UU6y att "teknikutvecklingen, främst vad avser datakommunikation och satellittelevision, har verksamt bidragit till att tidigare slutna samhällen öppnats också på andra håll i världen, och den har därmed förbättrat förutsättningarna för en utveckling i riktning mot demokrati."

Vidare ansåg utskottet det naturligt "att IT-frågorna beaktas inom ramen för det utvecklingsbistånd som Sverige lämnar".

År 1999 genomförde UD och Sida en studie vid namn "IT in Swedish development co-operation". Utifrån denna studie har Sida skapat en strategi för IT i biståndet. IT är ett instrument för att fattiga människor skall kunna ta sig ur sin fattigdom. För detta krävs dock att man arbetar för en universell tillgång till IT. Detta kräver i sin tur särskilda satsningar och globalt engagemang. Sverige deltar aktivt i flera internationella satsningar som studerar hur man kan använda IT för utveckling och uppfyllande av millenniemålen och de internationella utvecklingsmålen (MDG). Av särskild vikt är den nyss bildade UNICT (UN Information and Communications Task Force) vars mandat sattes av Ecosacs högnivåmöte 2000.

Utskottet konstaterar att Sida sedan 1999 har en strategi för IT i biståndet. I strategin anges det bl.a. att Sida skall arbeta aktivt med att integrera IT i Sidas alla verksamhetsgrenar. Sida sysslar även särskilt med att hjälpa fattiga länder att sätta samman nationella strategier för IT-utveckling. De nationella arbetsgrupperna som ansvarar för detta innehåller representanter från olika delar av samhället - regering, näringsliv och civila samhällsorganisationer.

Den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken kan innebära många möjligheter för fattiga människor. IT är ett instrument som kan effektivisera utvecklingssamarbetet inom alla dess verksamhetsgrenar då den är applicerbar inom många områden som t.ex. demokratifrågor, näringslivsstöd, social utveckling (hälsa, undervisning) och s.k. god samhällsstyrning. Utbyggnad av IT-infrastruktur vid universitet i samarbetsländer är det område där Sverige ligger allra längst fram vad gäller specifikt IT-stöd. Globkom har också tagit upp IT som ett särskilt område i sitt arbete och ordnat två seminarier i ämnet.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom bioteknologin kan komma att innebära många fördelar för u-länder i form av t.ex. motståndskraftigare grödor och mer näringsrika växtslag. Utskottet delar regeringens syn på att utvecklingssamarbete inom forskningsområdet bör ges ökad betydelse.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkandena 24 och 25 samt 2001/02:U231 (kd) yrkandena 16 och 17 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2001/02:U229 (c) hävdas att det inte finns någon operationellt användbar och officiellt antagen definition av fattigdom inom svenskt bistånd. Med 40 års erfarenhet av bistånd, utbyte med andra givarorganisationer, tillgång till omfattande utvecklingsforskning samt i en värld som inte längre präglas av storpolitisk polarisering borde det vara fullt möjligt att sätta en integrerad fattigdomsanalys i centrum och på allvar göra fattigdomsbekämpning till strategiskt fokus i svenskt utvecklingssamarbete. I yrkande 27 föreslås att det svenska utvecklingssamarbetet skall inriktas på fattigdomsbekämpning.

I motion 2001/02:U269 (kd) yrkande 1 framhålls att biståndsansträngningarna måste höjas och att biståndet måste vara mer flexibelt i sättet att förmedla anslagen till de mest behövande länderna. Enbart ekonomisk tillväxt räcker inte utan måste följas av stark socialpolitik, bättre utbildning för alla, bättre hälsovård och ökad jämlikhet.

Utskottet konstaterar att frågan om att höja de fattiga folkens levnadsnivå har sedan den första biståndspolitiska propositionen 1962:100 varit det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete. Detta övergripande mål har sedan kompletteras med sex delmål, utan inbördes rangordning. Tillgången på omfattande utvecklingsforskning och erfarenhetsutbyte med andra givarorganisationer har gjort det möjligt att i högre utsträckning än tidigare sätta fattigdom i fokus for svenskt utvecklingssamarbete.

Allteftersom kunskap om och förståelse för utvecklingsfrågornas komplexitet har vuxit fram har uttolkning och betoning av denna målbild varierat. I skrivelsen De fattigas rätt - vårt gemensamma ansvar (skr. 1996/97:169) återfördes fokus till det övergripande fattigdomsmålet. Den flerdimensionella förståelsen av fattigdom har också breddat diskussionen till politikområden utanför utvecklingssamarbetet och till frågor om samstämmighet mellan olika politikområden. Vikten av t.ex. globalisering och handelsfrågor för utvecklingen i de fattigaste länderna har hamnat högt på dagordningen. Det övergripande målet styr prioriteringar och val och underlättar styrning av verksamheten. Extrem fattigdom är ett av de största hindren för utvecklingen av social rättvisa och ekonomisk utveckling. Utskottet konstaterar att det i Globkoms direktiv står att kommittén skall lämna ett samlat förslag till hur politiken skall utformas på viktiga områden utifrån det övergripande målet om fattigdomsbekämpning och de nya förutsättningar som globaliseringen skapar.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 27 och 2001/02:U269 (kd) yrkande 1 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2001/02:U288 (s) framhålls att det behövs en sammanhållen policy för barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet för att utveckla ett systematiskt barn- och barnrättsperspektiv. Endast en liten del av det svenska biståndet går i dag direkt till världens barn. Motionärerna menar att det behövs en målmedveten biståndsprioritering till förmån för barnen och att det skapas ytterligare ett biståndsmål där barnen sätts i fokus och ges samma prioritet som andra biståndsmål.

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet gjort en översyn av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet i syfte att formulera en sammanhållen policy och utveckla ett systematiskt barnrättsperspektiv i såväl det bilaterala som multilaterala utvecklingssamarbetet. I översynen har bl.a. ingått att utarbeta strategier för insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Arbetet har bedrivits utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, FN-konferenserna och de svenska biståndspolitiska målen. Resultatet av översynen kommer att redovisas i en skrivelse till riksdagen under våren 2002. Även Globkom kommer att behandla eventuellt nya biståndspolitiska mål. Också inom Sida pågår ett arbete för att integrera ett barnrättsperspektiv i utvecklingssamarbetet. Under år 1999 utarbetade Sida ett positionspapper om barnets rättigheter i det bilaterala utvecklingssamarbetet. Konsekvenserna av ett barnrättsperspektiv beaktas kontinuerligt av Sida i landanalyser, landstrategier och projektbedömningar.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U288 (s) kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 9 framhåller motionärerna att det är oacceptabelt att det offentliga bistånd som givits inte har lyckats åstadkomma mer positiv utveckling. Fattigdom och svält är fortfarande betydande, ohälsan omfattande och utbildningsnivån katastrofalt låg i många länder som mottagit stort bistånd under lång tid. Motionärerna menar att svensk biståndspolitik är delaktig i skulden bl.a. genom att biståndet tidigare i stor utsträckning gick till socialistiska regimer. Det övergripande målet för svenskt bistånd skall vara en snabb fattigdomsutrotning genom uthållig och snabb tillväxt.

Utskottet menar att ekonomisk tillväxt är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att bekämpa fattigdom. Avgörande för huruvida den ekonomiska tillväxten leder till fattigdomsbekämpning är dock en fråga om hur ett land fördelar sina resurser. Utveckling kräver både offentliga och privata investeringar i såväl människor, genom förbättrad hälsa och utbildning, som i produktiv förmåga. Biståndet spelar en särskild roll genom att stödja uppbyggnaden av de institutioner och regelverk som är viktiga för utveckling. Detta inbegriper den finansiella sektorn och rättsväsendet och kan ske både genom finansiella medel och genom kunskapsöverföring. Oavsett biståndets omfattning vilar ansvaret och styrningen av ett lands utvecklingsprocess hos dess regering. Utskottet framhåller att den framtida målformuleringen för det svenska biståndet kommer att behandlas av Globkom.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U300 (m) yrkande 9 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 11 framhålls att Afrika är den del av världen där fattigdomen fortfarande ökar. Därför bör svenska biståndsinsatser alltmer koncentreras dit. Även i motion 2001/02:U311 (m) yrkande 13 framförs liknande åsikter. Motionärerna menar att det borde vara en självklarhet att utformningen av biståndet bäst sker i u-landsmiljö. Utvecklingsfunktionen för det afrikanska biståndet hos Sida bör inrättas på plats i södra Afrika. Ekonomiska och administrativa funktioner kan dock finnas kvar i Sverige.

Utskottet instämmer med motionären i att landspecifik kunskap är en förutsättning för ett effektivt bistånd. Sverige har genomfört långtgående decentralisering och delegering av beslutsfattande till de integrerade biståndsambassaderna. För närvarande gäller detta i synnerhet ambassaderna i Nicaragua, Tanzania och Vietnam. En stor del av förberedelse- och genomförandearbetet sker redan i fält.

Utskottet delar regeringens syn om fattigdomsproblemen på den afrikanska kontinenten. Detta synsätt återspeglas på regeringens förslag till anslagsfördelning där delposten för Afrika (söder om Sahara) beräknas öka till 2 410 miljoner kronor. Utskottet har inhämtat att ambitionen är att delposten Afrika skall öka ytterligare de kommande åren.

För 2002 har ramen på sakanslag för finansiering av viss projekt- och programpersonal i fält ökat väsentligt. Regionala kontor med specialinriktning finns också etablerade i fält. Det är dock inte aktuellt att flytta ut hela funktioner från Sida till ett enskilt land eftersom detta troligen skulle vara till förfång för det globala samarbetet med andra länder och organisationer.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U300 (m) yrkande 11 och 2001/02:U311 (m) yrkande 13.

Vidare anser motionärerna i 2001/02:U300 (m) yrkande 12 att situationen i många länder är akut och att det därför gäller att utforma mätbara effektivitetsmål för att bättre kunna planera och utvärdera biståndet. Kraven på effektivitet i biståndet innebär inte ett minskat ansvarstagande för fattigdomens avskaffande, utan tvärtom en snabbare måluppfyllelse.

Utskottet menar att vaga eller abstrakta målformuleringar och avsaknad av mätbara indikatorer innebär svårigheter att styra biståndsverksamheten men att även överambitiösa mål kan få samma effekt. Brist på långsiktighet i vision och fokus i planering skapar liknande svårigheter. Utskottet konstaterar att Globkom bl.a. kommer att behandla frågorna om målformulering och indikatorer.

Motion 2001/02:U300 (m) yrkande 12 kan därmed besvaras med vad utskottet anfört.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) framhålls att det senaste decenniet har världen genomgått den snabbaste fattigdomsavvecklingen hittills i mänsklighetens historia. Detta beror på en snabb ekonomisk tillväxt främst i Asien men även i ett antal övriga u-länder. Medellivslängden har ökat dramatiskt och spädbarnsdödligheten halverats. Av jordens 125 u-länder är fortfarande ett drygt femtiotal låginkomstländer. Det handlar både om snabbväxande ekonomier och om länder som stagnerar och där befolkningen blir allt fattigare. Det största problemet finns bland Afrikas 38 låginkomstländer, som alla ligger söder om Sahara och som har en tiondel av jordens befolkning. Särskilt hiv/aids-epidemin har i många länder lett till dramatiskt förkortad medellivslängd, ofta under 50 år. Det viktigaste är nu att fokusera fattigdomsutrotningen på Afrika, där problemen är störst. I yrkande 1 krävs att biståndet fokuserar på att främja en snabb utrotning av fattigdomen som övergripande mål. I yrkande 2 att rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och marknadsekonomi blir centrala målsättningar i samarbetet med biståndsländerna och att bistånd skall vara resultatinriktat. De s.k. millenniemålen kan vara en vägledning för utvecklingsarbetet (yrkande 5).

Utskottet har tidigare behandlat frågan om det svenska biståndets övergripande fattigdomsmål och det faktum att den parlamentariska utredningen för en politik för global utveckling, Globkom, har i uppdrag att se över målbilden för det svenska utvecklingsarbetet. Betänkandet väntas behandla såväl målformuleringar som metodfrågor och olika aspekter på utveckling. Utskottet delar motionärernas uppfattning att demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat och fungerande marknadsekonomi är centrala delar i ett välfärdssamhälle. Liksom att allt utvecklingssamarbete måste vara resultatinriktat.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkandena 1, 2 och 5 kan besvaras.

Inom ramen för kampen mot fattigdomen bör kvinnoperspektivet vara centralt i det svenska biståndet, framhålls det i motion 2001/02:U323 (mp). Regeringen bör därför, enligt yrkande 16, verka för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i hela världen samt att förbättra kvinnornas situation på alla nivåer och områden.

Utskottet anser att i det internationella utvecklingssamarbetet är jämställdhetsarbetet både ett viktigt mål i sig och ett medel för att bekämpa fattigdom bland både kvinnor och män. Under sitt ordförandeskap i EU drev Sverige en rad konkreta förslag om att förbättra kvinnors villkor i arbetet med hiv/aids och i arbetet med FN:s tredje världskonferens för de minst utvecklade länderna.

I EU har Sverige fortsatt att främja arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt bistånd, bl.a. i landstrategiarbetet. Sverige har också verkat för att höja ambitionsnivån i EU:s arbete genom en ny handlingsplan för jämställdhet. I Världsbanken har Sverige på en rad sätt verkat för att stärka bankens fokus på gender, både i arbetet med övergripande policydokument som World Development Report, i bankens forskningsrapport "Engendering Development" och i den särskilda genderstrategi som antogs hösten 2001. Utskottet noterar att Sverige under de senaste 5 åren mer än fördubblat biståndet till FN:s kvinnofond (Unifem).

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U323 (mp) yrkande 16 kan besvaras.

Demokrati och mänskliga rättigheter som viktiga mål för biståndet berörs i flera motioner. I partimotion 2001/02:U231 (kd) framhålls att biståndspolitiken och solidariteten med världens fattigaste och mest utsatta bör vara biståndets huvudområde. Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter såväl ett mål som ett medel. Ekonomisk och social utveckling är nödvändigt för att kunna uppleva mänskliga rättigheter, och mänskliga rättigheter är en förutsättning för tillväxt och utveckling. Det är en nödvändighet i utvecklingssamarbetet att hela biståndet genomsyras av de mänskliga rättigheterna samt att specifika MR-projekt prioriteras. I 2001/02:U231 (kd) yrkande 1 krävs att det övergripande målet för biståndet inte enbart bör vara att höja de fattigas levnadsnivå utan även att främja mänskliga rättigheter och demokratiska samhällssystem. I kommittémotion 2000/02:U345 (fp) yrkande 10 framhålls att demokrati är en förutsättning för svenskt agerande mot fattigdom, för ökad rättvisa och för att respekten för de mänskliga rättigheterna skall få bestående effekter. Därför bör Sverige såväl i multilaterala som i bilaterala sammanhang vara tydligt i sitt stöd för demokrati och demokratisering. Vidare i partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 10 menar motionärerna att trots att demokratin vunnit stora segrar lever fortfarande över en fjärdedel av världens befolkning i kommunistisk diktatur. I många länder är dödsstraff, tortyr och misshandel fortfarande en del av vardagen för många individer. Världssamfundet har en moralisk skyldighet att upprätthålla de mänskliga fri- och rättigheterna. Men det svenska agerandet har länge varit för svagt. De mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en hörnsten i svensk utrikespolitik liksom stödet till rättsstaten, demokrati och marknadsekonomi.

Utskottet har tidigare noterat att Globkom har i uppdrag att se över målbilden för det svenska utvecklingssamarbetet. Utskottet vill påminna om att ett av delmålen redan i dag avser främjande av en demokratisk samhällsutveckling. Denna fråga och betydelsen av de mänskliga rättigheterna har utvecklats i skrivelsen 1997/98:76 Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av tydlighet i såväl bilaterala som multilaterala sammanhang avseende frågor om demokrati och demokratisering. För utvecklingssamarbetets räkning har metodarbete och utbildning i syfte att öka kapacitet och genomslag för demokratifrågorna bedrivits sedan skrivelsen 1997/98:76 Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete av riksdagen lades till handlingarna i juni 1998. Utskottet delar motionärernas uppfattning att demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat och fungerande marknadsekonomi är centrala delar i ett välfärdssamhälle.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yrkande 1, 2001/02:U300 (m) yrkande 10 och 2001/02:U345 (fp) yrkande 10 kan besvaras.

Enligt kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 6 föreslås att i de fall bistånd skall bedrivas i diktaturstater, totalitära stater eller stater utan flerpartisystem så bör detta ske via enskilda organisationer samt, i yrkande 7, att bilateralt bistånd inte bör förekomma i länder vars regimer inte strävar efter demokratisering.

Utskottet konstaterar att Sveriges utrikespolitik och utvecklingssamarbete utgår ifrån att demokratisering bygger på och bidrar till respekten för de mänskliga rättigheterna. Sverige kan inte överge de människor som drabbas av diktatur, våld och förtryck. Utskottet konstaterar att val av samarbetskanaler och samarbetsformer med olika länder görs genom en bred analys av situationen i samarbetslandet. I vissa fall är det särskilt motiverat att enbart använda enskilda organisationer eller andra icke-statliga kanaler. Det valet har Sverige gjort avseende samarbete med Zimbabwe. Utskottet menar vidare att utvecklingssamarbetet är ett uttryck för solidaritet med fattiga människor. Det kan därför vara motiverat att i ett fortsatt bilateralt engagemang stödja förändringsprocesser såväl inom som utom det rådande politiska systemet. Frågan måste avgöras från fall till fall och i beaktande av ett helhetsperspektiv på landet i fråga. Humanitärt bistånd bör även fortsättningsvis kunna lämnas till länder med regimer med bristande legitimitet.

Utifrån en riktigt analys av behoven i ett land kan helheten i ett biståndsprogram bidra till demokratisering. Samarbete med enskilda organisationer i samarbetsländerna eller i länder i förändring är självklara inslag i dessa strävanden. I vissa fall utgör den politiska dialogen mellan regeringsföreträdare den mest lämpliga formen för samarbete. Utskottet ser därför inte värdet i att binda sig för en enda form av utvecklingssamarbete i dessa fall.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U328 (fp) yrkandena 6 och 7.

I 2001/02:U328 (fp) yrkande 25 understryks att barnen bör ges särskild uppmärksamhet i biståndspolitiken.

Utskottet har tidigare i betänkande noterat att både Utrikesdepartementet och Sida gjort en översyn av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet i syfte att formulera en sammanhållen policy. Utöver vad som redan anförts kan utskottet konstatera att cirka en tredjedel av Sveriges internationella utvecklingssamarbete kanaliseras genom multilaterala organisationer. FN:s barnfond, Unicef, har en central roll för att stödja stater att efterleva barnkonventionen. Det avser såväl metodutveckling som konkreta insatser. Sverige är sedan många år en av de viktigaste bidragsgivarna till Unicef, och som styrelsemedlem har Sverige länge haft ett nära samarbete med organisationen. Under våren 2000 tillsattes en arbetsgrupp inom UD och Sida för att utarbeta strategier för Sveriges samarbete med ett antal större FN-organ, däribland Unicef. Syftet är att få till stånd ett gemensamt svenskt synsätt och att fastställa principer och prioriteringar i vad avser Sveriges agerande i styrelsen, dialog med Unicef och bidragsgivning.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 25 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U351 (kd) yrkande 6 föreslås att regeringen skall se över möjligheterna till en bättre samordning mellan de myndigheter som är ansvariga för biståndspolitiken respektive handelspolitiken.

Utskottet konstaterar att regeringen successivt stärkt samordningen mellan politikområdena bistånd och handel. Den nya organisationen inom UD med geografiska enheter och sakenheter för handel respektive bistånd har bidragit till detta. I samband med analyser och utarbetande av nya landstrategier för det långsiktiga utvecklingssamarbetet görs ansträngningar för att åstadkomma ett sammanhållet synsätt mellan olika politikområden. En av Globkoms uppgifter är också att diskutera samstämmigheten mellan olika politikområden och inom det mellanstatliga samarbetet.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 6 kan besvaras med vad utskottet anfört.

Samarbetet med länder och regioner

Propositionen (avsnitt 3.5.1)

Afrika

Väpnade konflikter inom och mellan stater präglar stora delar av Afrika och utgör ett stort utvecklingshinder för hela regionen. Detta ställer krav på både konfliktförebyggande och på akut konflikthantering i samverkan mellan FN, EU och afrikanska organisationer. EU har antagit en ny gemensam ståndpunkt om förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika. Den föreskriver bl.a. en årlig översyn av potentiellt våldsamma konflikter i Afrika och utarbetandet av tänkbara handlingsalternativ. Sverige vill långsiktigt stödja afrikanska regionala och subregionala organisationers förmåga att förebygga och hantera konflikter. Inom ramen för utvecklingssamarbetet fortsätter Sverige att bidra till att stävja orsakerna till konflikter.

Fattigdomen präglar alltjämt Afrika. Nästan hälften av Afrikas befolkning är fattig. I Afrika söder om Sahara lever ca 290 miljoner människor i fattigdom. Hiv/aids och andra sjukdomar drabbar många afrikanska länder hårt. För att uppnå det internationella utvecklingsmålet att halvera andelen fattiga till år 2015 krävs bl.a. en tillväxttakt i ekonomin på 7 % per år. Det svenska utvecklingssamarbetet inriktas bl.a. på stöd till ekonomiska reformprogram, skuldlättnader och individuella landprogram som bidrar till en väsentligt ökad tillväxttakt och samtidigt bekämpar fattigdomen.

Regionalt samarbete är centralt för att främja politisk stabilitet och ekonomisk utveckling. Intresset för sådant samarbete har ökat i Afrika. En fördjupad strategi för svenskt stöd till regionalt och subregionalt samarbete i Afrika söder om Sahara beräknas vara klar mot slutet av år 2001.

Utvecklingssamarbetet med Västafrika utökas successivt i enlighet med de riktlinjer för ett utökat samarbete med Västafrika som regeringen antog 1999. Utöver fortsatt stöd till Guinea-Bissau har samarbete inletts med Burkina Faso och Mali. Insatserna avser områden som demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och tillväxtorienterade åtgärder i syfte att minska fattigdom. I Nigeria stöds insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Samarbete skall inledas med den regionala organisationen Ecowas (Economic Community of West African States) och samarbetet skall fördjupas med Stora sjöregionen (Burundi, Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo) där den politiska utvecklingen tillåter det. Även om de bräckliga fredsprocesserna utvecklas i positiv riktning kommer humanitärt bistånd framöver att utgöra en central del av det svenska biståndet.

Det senaste årtiondet har inneburit en politisk liberalisering i stora delar av Afrika. Den har inneburit nya möjligheter att tänka fritt, uttrycka ståndpunkter och öppet påverka sin vardag och framtid. Nationella val hålls i alltfler länder. Olika befolkningsgrupper kan uttrycka sina intressen och ambitioner friare än tidigare. Mycket återstår emellertid för att bygga upp en demokratisk kultur som präglas av mångfald, dialog, minskning av politiska motsättningar och villighet att acceptera maktväxling. Alltjämt präglas dock situationen i många länder av fortsatt intolerans, rädsla för oliktänkande och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Stöd till en demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter måste därför också i fortsättningen vara en central del av den svenska Afrikapolitiken.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Situationen i Somalia uppmärksammas i kommittémotion 2001/02:U228 (v) som framhåller att situationen i landet efter tio års krig är på väg att ljusna men att mycket arbete ännu återstår när det gäller att bygga upp en fungerande statsmakt i landet som världssamfundet kan erkänna. Ett stort problem i Somalia efter inbördeskriget utgör den stora mängden utplacerade icke desarmerade anti-personella minor. Sverige har omfattande kompetens på detta område och enligt yrkande 1 bör svenskt bistånd i första hand inriktas på detta område. I yrkande 3 föreslås att Sverige bör ge stöd till det arbete som utförs i Somalia av den nybildade nationella kommittén för fred och återförande av egendom.

Utskottet konstaterar att regeringen i april 1999 beslutade om ett treårigt stöd om 20 miljoner kronor per år under perioden 1999-2001 för återuppbyggnad i Somalia. Grunden för det svenska biståndet till Somalia är att stödja utvecklingen mot nationell försoning och stabilitet. Återuppbyggnadsinsatser i södra Somalia har hittills inte varit möjliga på grund av säkerhetsläget. Stödet, som hanteras av Sida, kanaliseras i första hand genom FN-organ och svenska enskilda organisationer. Utöver stöd till återuppbyggnad utgår även svenskt stöd till humanitära insatser, framför allt till FN:s samlade appell för Somalia som år 2001 uppgår till 10 miljoner kronor.

Med anledning av den förändrade politiska situationen ser Sverige och EU för närvarande över möjligheterna att ge ett mer långsiktigt stöd till hela Somalia. FN förbereder också ett övergripande förslag för fredsbyggande i hela landet. Under hösten 2001 kommer Sida, i nära samarbete med Utrikesdepartementet, att ta fram en erfarenhetsredovisning av de insatser som har genomförts 1999-2001 samt föreslå hur det fortsatta svenska biståndet till Somalia bör utformas. Möjligheter att stödja minröjning kommer att utgöra en betydelsefull del av denna beredning.

Genom ett fredsinitiativ som lades fram av Djiboutis president hösten 1999 (den s.k. Artaprocessen) finns fortfarande en möjlighet att bryta dödläget i den nationella försoningsprocessen i Somalia. Stora utmaningar ligger dock framför den somaliska övergångsledningen. Företrädarna för de självutnämnda administrationerna i norra Somalia (Puntland och Somaliland) liksom några lokala krigsherrar, har valt att ställa sig utanför fredsprocessen. Generalsekreterare Annan presenterade sin senaste Somaliarapport den 11 oktober i vilken konstateras att det på grund av säkerhetsläget ännu är för tidigt att lägga fram den sedan tidigare utlovade FN-planen för fred i Somalia. Diskussioner om Somalia har hållits i säkerhetsrådet under oktober månad.

Sverige agerar främst genom EU, som välkomnat utnämnandet av interimsparlamentet och övergångsregeringen samt uppmanar alla parter till dialog om den fortsatta fredsprocessen. Upprättandet av en nationell kommission för försoning och återförande av egendom utgör en viktig del i övergångsregeringens arbete.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U228 (v) yrkandena 1 och 3 kan besvaras.

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:U228 (v) är EU:s bistånd starkt koncentrerat till Nordafrika och inte till de fattigaste länderna i Afrika. I yrkande 2 framhålls att Sverige bör verka för att EU inriktar en del av sitt bistånd på återuppbyggnad av Somalia. Det vore därför av betydelse om Sverige som medlemsland i EU kunde driva på organisationen att öka sitt stöd i olika former till Somalia.

Utskottet kan konstatera att med anledning av den förändrade politiska situationen ser Sverige och EU för närvarande över möjligheterna att ge ett mer långsiktigt stöd till hela Somalia. FN förbereder också ett övergripande förslag för fredsbyggande i hela landet. Säkerhetssituationen är en avgörande faktor, och det är ännu relativt oklart till vad och på vilket sätt bistånd kan ges.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U228 (v) yrkande 2 kan besvaras.

I motion 2001/02:U245 (v) framhålls att det svenska stödet till energisektorn i Eritrea har lagt en bra grund för fortsatt utveckling för att förse fler delar av landsbygden med elektricitet. Det svenska biståndet är planerat att fortsätta fram till mitten av 2002. Motionärerna anser att det svenska stödet skall förlängas för att gälla även efter 2002.

Utskottet konstaterar att biståndet till Eritrea är långsiktigt och fattigdomsinriktat. I december 1999 halverades landramarna till både Eritrea och Etiopien dels på grund av den osäkerhet konflikten innebar för det fortsatta utvecklingssamarbetet, dels på grund av stora reservationer av biståndsmedel. Den nya landramen till Eritrea för år 2000 fastställdes till 10 miljoner kronor. Samarbetsavtalet för 2001 ligger på samma nivå. Förutsatt en fredlig utveckling så kan pågående utvecklingssamarbete med Eritrea även tillföras nya resurser. Insatsavtalet för energisektorstödet gäller t.o.m. den 30 juni 2002.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U245 (v) kan besvaras.

I motion 2001/02:U253 (v) framhålls att det efter det senaste kriget mellan Eritrea och Etiopien finns 1,5 miljoner landminor på den eritreanska sidan. I dag genomför FN ett minröjningsprogram för Eritrea. Minröjningen har försvårats genom att många minor flyttat sig under regntiden. Eritrea kommer sannolikt att behöva ytterligare hjälp med minröjning efter det att FN genomfört sitt program. Eftersom Sverige har mycket god kompetens när det gäller avminering menar motionärerna att Eritrea bör få fortsatt hjälp med minröjning från Sverige.

Utskottet har inhämtat att avhängigt framsteg i fredsprocessen kan nya eller tidigare planerade insatser för stöd till återuppbyggnad, demokrati, mänskliga rättigheter och regionalt förtroendeskapande genomföras med svenskt stöd. Sverige stöder genomförandet av fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien på flera sätt. Bland annat har Sida nyligen beslutat att under år 2002 stödja FN:s minkoordineringscenter i Eritrea/Etiopien (UNMACC) med 4,2 miljoner kronor. Målgruppen för insatsen är internflyktingar och flyktingar som då bereds möjlighet att återvända. Insatsen innebär att personal ställs till förfogande för UNMACC i Asmara. Den svenska personalen, som skall rekryteras av Statens räddningsverk, kommer att arbeta med kvalitetskontroll av de organisationer som arbetar med att minska minhotet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U253 (v) kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U326 (kd) beskrivs de utmaningar som Afrika står inför. Det framhålls att Afrika söder om Sahara hamnar längst ned på listan bland världens fattigaste regioner. En ödesfråga för regionen är spridningen av hiv/aids. Ekonomiskt kämpar många länder i Afrika en svår kamp mot avbetalningar av olika lån. Enligt motionen kan den nybildade afrikanska unionen där 53 av 54 afrikanska stater ingår ha stor betydelse för att hantera dessa utmaningar. Men det internationella samfundet har också ett ansvar för att vända utvecklingen i form av skuldavskrivningar, bättre handelsvillkor och utvecklingssamarbete. I yrkande 1 krävs att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall verka för ökat samarbete med den nybildade afrikanska unionen (AU) och stödja dess utveckling.

Utskottet konstaterar att Sverige stöder, såväl bilateralt som inom ramen för EU-samarbetet, afrikanska strävanden mot ökad regional integration. Den afrikanska unionen (AU), som formellt trädde i kraft den 26 maj 2001, utgör ett steg i dessa strävanden. Under det svenska ordförandeskapet gjordes också ett EU-uttalande som uttryckte stöd för den afrikanska unionen. Den afrikanska unionen (AU) kan på sikt komma att överta OAU:s roll i denna process. Vid ett nyligen genomfört utrikesministermöte mellan Afrika och EU diskuterades bl.a. framtida stöd till afrikanska unionen och dess institutioner. Sverige kommer att fortsätta att delta aktivt i strävandena att förstärka samarbetet med den afrikanska unionen.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 1 kan besvaras.

I 2001/02:U326 (kd) yrkande 2 pläderas för att Sverige skall agera för att Kenyas regeringen i landets parlament lägger fram ett förslag till antikorruptionslag som inte innehåller någon amnestiklausul.

Utskottet menar att det finns möjligheter att Kenyas regeringen skall lyckas vinna stöd i parlamentet för förslag till ny lagstiftning för att bekämpa korruptionen i landet. Sverige och EU har uppmanat Kenya att lösa frågan om stöd för sitt lagförslag genom att föra en dialog med oppositionen i parlamentet.

IMF och Kenyas regering har tecknat avtal om villkoren för omfattande betalningsstöd för landets budget och strategi för fattigdomsbekämpning. I januari 2001 förklarade dock IMF att Kenya ej uppfyllt sin del av avtalet. Vidare utbetalningar stoppades därför att Kenyas ekonomiska reformer inte hade genomförts enligt avtalet.

Därefter har Kenyas regering vunnit majoritet i parlamentet för det ekonomiska reformprogrammet och en budget med tydlig inriktning på fattigdomsbekämpning. Fortfarande kvarstår dock frågan om antikorruptionslagstiftningen. Fortsatt dialog mellan regering och opposition i Kenya bör kunna lösa de interna tvisterna om synen på antikorruptionslagarna. Utskottet konstaterar att en översyn av konstitutionen för närvarande pågår. Utskottet beklagar att det ännu inte går att visa på någon framgång i denna fråga.

Utskottet anser därmed att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 2 är besvarad.

Det internationella biståndet bör bidra till att säkerställa försörjningsmöjligheterna för jordbrukarna i Afrika, framhålls det i motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 3. Enligt yrkande 4 bör regeringen genom Sida fortsätta utvecklingen av demokratibiståndet till Afrika.

Utskottet menar att jordbruks- och landsbygdsutveckling har fått större uppmärksamhet de senaste åren i en rad internationella forum. Det finns tecken på att trenden med minskade resurser håller på att vända. IFAD:s rapport år 2001, Rural Poverty, uppföljningen av Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit 1996) som planeras äga rum i samband med FAO-konferensen i november 2001 samt Milleniumdeklarationen som inkluderar hunger som ett delmål under fattigdomsmålet (att halvera antalet fattiga till år 2015) har bland annat bidragit till detta. Världsbanken, utvecklingsbankerna och även bilaterala givare har framhållit att jordbruks- och landsbygdsutveckling framför allt i Afrika bör erhålla ökade resurser. EU-gemenskapens bistånd har identifierat livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling som ett prioriterat område för det framtida biståndet.

Utskottet ser positivt på denna utveckling som på olika sätt bidrar till att förbättra försörjningsmöjligheterna i Afrika. Bilateralt stöd ges till förbättrad markanvändning och ökad livsmedelssäkerhet i östra och södra Afrika. Markanvändning, jord- och skogsbruk med inriktning på hushållens livsmedelssäkerhet är huvudkomponenter och kombineras alltmer med förvaltningsuppbyggnad och stöd till ekonomiska och legala reformer.

I arbetet med de landstrategier som styr utvecklingssamarbetet med de större samarbetsländerna utgör demokrati och mänskliga rättigheter avgörande faktorer för dialog, utformningen av och storleken på det svenska utvecklingssamarbetet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 3 och 4 kan besvaras.

I motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 7 krävs att regeringen verkar för att FN, IGAD, IPF och AU tar fram en aktionsplan i syfte att påskynda fredsprocessen i Sudan.

Utskottet konstaterar att det internationella samfundet på en rad sätt söker öka förutsättningarna för att parterna skall kunna finna en fredlig lösning. Kompromissviljan hos parterna har hittills framstått som otillräcklig. Den regionala samarbetsorganisationen IGAD (Inter-Governmental Authority on Development) har fått mandat att leda fredsförhandlingarna mellan Sudans regering och den sydsudanesiska rebellrörelsen SPLM/A (Sudan People''''''''''''''''s Liberation Movement/Army). Kenya är ordförande i IGAD:s Sudankommitté. Sverige, EU, FN och andra aktörer i det internationella samfundet stöder dessa åtgärder och detta regionala fredsarbete både materiellt och politiskt.

Sverige, EU och IPF har riktat starka uppmaningar till IGAD- länderna att öka engagemanget på högsta politiska nivå. Det är dock viktigt att betona nödvändigheten av att ägarskapet i fredsprocessen ligger i regionen. Egypten och Libyen har tagit ett initiativ för en allomfattande politisk lösning för hela Sudan, vilket också inkluderar den nordliga oppositionen.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 7 kan besvaras.

I motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 8 framhålls att regeringen genom FN och AU skall arbeta för att en varaktig fred kan komma till stånd i Angola samt stödja försoningsarbete.

Utskottet har inhämtat att en översyn av samarbetet med Angola inleds inom kort och en ny landstrategi för Angola skall utarbetas under 2002. De övergripande målen för svenskt stöd till Angola är att stödja processer som främjar fred och försoning, demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa samt ekonomiska reformer och minskad fattigdom. Djupa interna konflikter, den förda ekonomiska politiken och bristen på demokratiska fri- och rättigheter har dock försatt Angola och befolkningen i en djup ekonomisk och social kris och skapat ett korrupt samhällssystem. De ekonomiska reformer som regeringen aviserat har inte genomförts.

Under det svenska ordförandeskapet i EU gjordes en översyn av EU:s gemensamma ståndpunkt om Angola, och där slås fast att den gemensamma positionen från juni 2000 fortfarande är aktuell. EU:s övergripande mål i Angola är att stödja en politisk lösning av konflikten grundad på avtal från tidigare försök till fredsprocesser (Bicesse- och Lusakaprotokollen) samt FN:s säkerhetsrådsresolutioner. I säkerhetsrådets senaste uttalande från den 19 september 2001 upprepar rådet sin uppfattning om att det främsta ansvaret för de fortsatta stridigheterna åvilar ledningen för den väpnade grenen av UNITA, som vägrat efterleva sina åtaganden.

Därmed anses att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 8 kan besvaras med vad utskottet anfört.

Vikten av att fortsätta med bistånd till konfliktfyllda regioner genom att det kanaliseras via noggrant utvalda organisationer lyfts fram i motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 9. Behovet av riktat bistånd för att bekämpa kriminalitet i Afrikas storstäder understryks i yrkande 10.

Utskottet konstaterar att regeringen har ägnat frågan om konflikter och konfliktförebyggande i Afrika stor uppmärksamhet under senare år, något som bl.a. kommer till uttryck i Afrikaskrivelsen (1997/98:122) och skrivelsen om förebyggande av väpnade konflikter, som förelades och antogs av riksdagen 2000/01, (se även Ds 1999:24). Under det svenska EU- ordförandeskapet togs initiativ till en uppdatering av EU:s gemensamma ståndpunkt om förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika. Behovet av brotts- och korruptionsbekämpning inom afrikanska stater, liksom behovet av ett fungerande rättssystem i syfte att bidra till att utrota fattigdom och till att utveckla demokratiska strukturer är fortfarande stort. Inom ramen för svenskt bistånd till demokrati och mänskliga rättigheter, genomförs eller övervägs utbildningsinsatser för att bygga upp moderna och demokratiskt sinnade poliskårer bland annat i östra Afrika. Utvecklingssamarbetet med Sverige omfattar även stöd till rättsväsendet.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 9 och 10 kan besvaras.

Enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 11 bör regeringen verka för internationellt bistånd i syfte att stärka flerpartiväsendet och partiernas interna demokrati i de afrikanska staterna.

Utskottet menar att biståndet främjar en demokratisk kultur, inklusive framväxten och utvecklingen av en kompetent och transparent offentlig förvaltning. Detta främjar även nödvändiga reformer i förvaltning liksom mer transparenta budgetprocesser och tydligare ansvar.

Utskottet delar motionärernas åsikt att politiska partier är centrala institutioner i en demokrati. Ett väl fungerande partiväsende och väl fungerande partier är nödvändiga för utvecklingen av det politiska, demokratiska samspelet. En närmare samordning med de olika delarna av demokratibiståndet förbereds inom Sida.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande11 kan besvaras.

Regeringen bör enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 12 verka för att ett åtgärdsprogram för föräldralösa barn upprättas. Enligt yrkande 13 bör Sverige utöva press på konflikthärjade stater i Afrika så att barn skyddas från tvångsrekrytering till väpnade trupper.

Utskottet konstaterar att sedan 1998 pågår en treårig översyn av barnfrågor i utvecklingssamarbetet inom UD, det s.k. barnprojektet. Målet är att utforma en sammanhållen policy för barnfrågor och att utveckla ett systematiskt barnrättsperspektiv i utvecklingssamarbetet. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt utsatta barn, och i uppdraget har ingått att utarbeta strategier inom angelägna ämnesområden. Inom barnprojektet har sex sådana strategier utarbetas varav strategierna om barn på institution och barn som drabbats av hiv och aids särskilt behandlar föräldralösa barns situation. Slutsatserna kommer att redovisas i en skrivelse till riksdagen.

Sverige är en drivande kraft i arbetet för barnets rättigheter. Sverige ledde förhandlingarna om tilläggsprotokollet till barnkonventionen om barnets inblandning i väpnade konflikter, som förbjuder tvångsrekrytering av barn under 18 år samt att minderåriga deltar i krigshandlingar. För de fall barn rekryteras och deltar i krigshandlingar i strid mot protokollet, skall stater se till att de demobiliseras, rehabiliteras och reintegreras i samhället. Frågan om rekrytering av barn i väpnade konflikter berörs regelbundet i såväl bilaterala som multilaterala kontakter med konflikthärjade länder och regioner i Afrika.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 12 och 13 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I yrkande 14 uppmanas regeringen att verka för att det internationella biståndet skall bidra till att göra det finansiellt möjligt att genomföra markreformer. I yrkande 15 uppmanas regeringen att verka för att regeringar och regionala organisationer i Afrika ökar sitt samarbete kring en hållbar vattenpolitik.

Utskottet delar motionärernas åsikt om att en omfördelningen av jord bör ske såväl i Zimbabwe som i andra delar av världen, där fördelningen är uppenbart orättvis. Sverige har vid ett flertal tillfällen bilateralt och genom EU och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till Zimbabwe framfört att en landreform i landet bör ske enligt de principer som fastställdes i 1998 års landkonferens i Harare. Den svenska regeringen välkomnar Abujaöverenskommelsen av den 6 september 2001 under ledning av Nigerias president Obasanjo, då Storbritanniens utrikesminister bekräftade tidigare åtaganden att bidra till finansieringen av Zimbabwes markreform i enlighet med landkonferensens principer.

Utskottet konstaterar att naturresursfrågor som exempelvis vattenfrågor ofta berör flera länder, och Sverige stöder regionalt samarbete. Vattenresursförvaltning är ett prioriterat område för svenskt bistånd. Sida har intensifierat insatserna i södra Afrika och stärkt kapaciteten att förvalta vattenresurser regionalt och lokalt, bland annat genom att ta fram strategier för hur befintliga vattenresurser skall användas och om formerna för stöd till Southern African Water Partnership - ett regionalt nätverk för främjandet av integrerad hållbar vattenresursförvaltning. Sida har fått regeringens uppdrag att inleda ett långsiktigt samarbete med länderna runt Victoriasjön i Östafrika. Syftet är att vända en mångårig nedåtgående spiral av ökande fattigdom och ökad miljöförstöring mot en bärkraftig utveckling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 14 och 15 kan besvaras.

Asien

Trots de senaste decenniernas betydande framsteg i Asien lever fortfarande en tredjedel av befolkningen i fattigdom. I Sydasien har andelen fattiga människor sjunkit från 45 till 40 %. Antalet fattiga har dock stigit från ca 475 till nästan 525 miljoner. Tre fjärdedelar av världens fattiga återfinns i regionen.

De stora skillnaderna mellan de asiatiska samarbetsländerna gör att det svenska biståndet måste utformas på olika sätt i olika länder. För fem av länderna - Bangladesh, Kambodja, Laos, Sri Lanka och Vietnam - har regeringen beslutat om fleråriga landstrategier och samarbetsavtal. Landstrategier eller riktlinjer för samarbetet finns även för Filippinerna, Indonesien, Kina, Thailand och Mongoliet och kommer att utarbetas för Indien, Östtimor samt Afghanistan under 2001 och 2002.

De miljö- och naturresursrelaterade problemen har vuxit snabbt de senaste decennierna. Asien har utvecklats till en av världens mest förorenade regioner där miljöförstöringen även fått globala effekter. Miljösamarbetet med Asien har ett brett perspektiv och inbegriper bl.a. forskning, kunskapsöverföring och kreditfinansierade projekt.

Vid sidan av det bilaterala utvecklingssamarbetet bidrar Sverige med multilateralt stöd inom ramen för Asia Europe Meeting (ASEM). Under hösten 2000 tog Sverige ett initiativ om förstärkt samarbete för att bekämpa handel med kvinnor och barn.

Den demokratiska utvecklingen har under det senaste decenniet gjort framsteg i Asien, bl.a. i Sydkorea, Thailand, Indonesien och på Taiwan. Under år 2000 framstod dock demokratiseringsprocessens svårigheter på olika sätt tydligt i framför allt Filippinerna och Indonesien. För det svenska utvecklingssamarbetet med alla länder i Asien gäller att stöd till demokrati och främjande av mänskliga rättigheter har en framträdande roll.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I flerpartimotion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) uppmärksammas situationen i Östtimor. Uppbyggnaden av det fria Östtimor skall kunna ske under rimlig tid och leda till ett samhälle präglat av demokrati och tolerans. Östtimor har utmärkta förutsättningar för en god ekonomisk utveckling främst tack vare de rikliga olje- och naturgastillgångarna i Timorhavet. I yrkande 1 menar motionärerna att svenskt bistånd kan få stort genomslag, eftersom Östtimor är ett litet land och att Sverige bör ge bilateralt bistånd som omfattar hela landet. I yrkande 2 understryks betydelsen av utbildning för att utveckla Östtimor. Landet behöver för sin utveckling fler utbildade människor, och Sverige kan göra en betydelsefull insats genom att ge bidrag till framställning av läromedel.

Utskottet konstaterar att Sverige planerar att fortsätta att stödja Östtimor. Sverige har, inom EU, i FN och vid givarmötena för Östtimor argumenterat för ett fortsatt internationellt engagemang, inklusive omfattande utvecklingssamarbete i Östtimor. Sida har fått i uppdrag att under 2002 utarbeta en landstrategi för utvecklingssamarbetet med Östtimor. Alla grundläggande frågor om biståndets inriktning och utformning kommer att beredas i landstrategin och i samråd med det självständiga Östtimors regering. Det östtimoresiska ledarskapet har uttryckt önskemål om att biståndet i så stor utsträckning som möjligt kanaliseras via multilaterala organisationer för att uppnå största möjliga samordning. Östtimor kommer att under överskådlig tid sakna tillräcklig administrativ kapacitet att koordinera mottagandet av biståndet från en stor mängd olika givare.

De delar av det svenska biståndet som kanaliseras bilateralt går genom frivilligorganisationer (Caritas och ICRC) och Räddningsverket för humanitärt bistånd samt genom det s.k. försoningsprojektet i samarbete med Uppsala universitet. Beslut har även fattats om bilateralt stöd till uppbyggnaden av ett nytt utrikesdepartement, och till en studie av Östtimors framtida handelspolitik. Utbildningsnivån är bland de lägsta i världen. En framgångsrik höjning av utbildningsnivån kommer att vara en nyckelkomponent för landets utveckling. Alla grundläggande frågor om biståndets inriktning och utformning kommer att beredas i landstrategin och i samråd med det självständiga Östtimors regering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) yrkandena 1 och 2 kan besvaras.

I motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) framhålls vidare att Sverige genom att stödja utbildningen kan bidra till att främja ett demokratiskt samhälle med politisk pluralism och tolerans, där frågor som jämställdhet, bekämpning av kriminalitet, korruption och prostitution är viktiga delar (yrkande 3).

Utskottet har tidigare redovisat att svenskt stöd på flera sätt går till demokratisk utveckling och försoning i Östtimor. Sverige bidrar med medel till UNTAET vars uppgift det är att bygga upp en demokratisk självständig stat (ca 49 miljoner kronor, 2000-2002). Inför valet till den konstitutionella församlingen, som genomfördes den 30 augusti, bistod EU med 30 observatörer, varav två svenska, och Sverige med en miljon kronor i valstöd via UNDP. Sverige och EG har också bidragit till UNHCR:s ansträngningar att återföra flyktingar. Kommissionen står beredd att bistå med ytterligare medel till UNHCR.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) yrkande 3 kan besvaras.

Den långa brutala ockupationen av Östtimor har lett till stora skador på miljön i form av skogsskövling och åtföljande erosion. Motionärerna menar i motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) yrkande 4 att stöd för att genomföra de olika planer för miljövård som lagts fram bör stödjas av Sverige. Hälsosituationen i Östtimor är mycket dålig och i yrkande 5 krävs att Sverige bidrar till en förbättring av hälsovården genom att stödja uppbyggnaden av t.ex. mödravårdscentraler. Motionärerna menar att det är viktigt att biståndet i sin helhet inte bara går till den gynnade huvudstaden Dili utan att det även kommer mindre städer och landsbygden till godo.

Utskottet konstaterar att miljön på Östtimor har lidit stora skador under de senaste 25 åren. Biståndet genom UNTAET fokuserar på hållbar utveckling i Östtimor, omfattande både sociala frågor och miljöfrågor. Bland annat stöds utvecklingen av ekologisk odling, en hållbar användning av marina resurser, trädplantering för att motverka erosionen och stöd för utvecklingen av potentiella exportprodukter. EG bistår med ett projekt för att förbättra tillgången till vatten och sanitet. Även hälsosektorn har stora behov av förbättringar, bl.a. inom primär- och mödravården. Sverige stöder miljöförbättringar och hälsovården i Östtimor genom bidragen till UNTAET och till WHO. UNTAET har lagt stor vikt vid utbyggnaden av primärvården i Östtimor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) yrkandena 4 och 5 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 39 framhålls att Östtimor kommer att vara i behov av ett omfattande internationellt stöd för sin återuppbyggnad och fortsatta utveckling. Sverige bör därför såväl bilateralt som inom EU:s biståndspolitik verka för ett kraftfullt bistånd till Östtimors uppbyggnad. Sverige har beslutat om ett bistånd på över 90 miljoner kronor via multilaterala organ, där UNTAET är den största mottagaren. Som framhållit ovan går mindre bidrag bilateralt till frivilligorganisationer, myndigheter och universitet. Inom EG stöder Sverige insatser i Östtimor. Kommissionen har beslutat om minst 87 miljoner euro till återuppbyggnad av och utveckling i Östtimor, och upprättat ett stödkontor i Dili.

Inom EU, i FN och vid givarmötena för Östtimor har Sverige argumenterat för ett fortsatt internationellt engagemang, inklusive omfattande utvecklingssamarbete. Utskottet anser att framtida internationellt stöd kommer att vara avgörande för Östtimors vidare demokratiska utveckling och landets möjligheter att kunna befästa sin självständighet på sina egna villkor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U345 (fp) yrkande 39 kan besvaras.

Mellanöstern och Nordafrika

Utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika har - Västbanken-Gaza undantaget - liten omfattning alltsedan biståndets början på 60-talet. Detta beror enligt propositionen främst på att länderna ligger på en relativt högre inkomstnivå än flertalet av Sveriges samarbetsländer. Huvuddelen av utvecklingssamarbetet utgörs av kontraktsfinansierat tekniskt samarbete, s.k. u-krediter och internationella kurser samt humanitärt bistånd och bistånd genom enskilda organisationer.

Konfliktbilden och bristerna i fråga om respekten för demokratiska och andra rättigheter utgör ett långsiktigt hot mot regionens utveckling. Samarbetet bör primärt utgå från den fattigdom i bred mening som rättighetsinskränkningar innebär. Det begränsade bilaterala utvecklingssamarbetet i regionen samt avsaknaden av fältpersonal medför att Sverige i hög grad måste fortsätta att förlita sig på andra kanaler och metoder än bilaterala insatser.

Demokratiska framsteg behöver göras och respekten för de mänskliga rättigheterna behöver förstärkas i Mellanöstern och Nordafrika. Regionen är instabil med många potentiella konfliktanledningar inom och mellan länderna. Hit hör ojämn resursfördelning, vattenbrist, svag ekonomisk utveckling och snabb befolkningstillväxt. Flertalet länder saknar demokratisk tradition. Detta tar sig uttryck i brister vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna. Yttrande- och mediefrihet, förenings-, församlings- och religionsfrihet kan vara beskurna. Kvinnans rättigheter respekteras inte tillräckligt. Minoriteters rättigheter erkänns inte alltid. Samtidigt finns tecken på en ökad vilja till förändring och ökad medvetenhet i vissa länder om nödvändigheten av en dialog med omvärlden.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I den enskilda motionen 2001/02:U330 (kd) framhålls att det för att uppnå fred i Mellanöstern krävs en förändring av inställningen hos barn och ungdomar gentemot omvärlden. Då svenskt bistånd till Palestina omfattar bl.a. läromedel har Sverige ett ansvar för att utvärdera vilka attityder som avspeglas i de palestinska skolböckerna. Genom att inte insistera på att de palestinska läroböckerna skall ändras är Sverige genom biståndet i någon mening delaktigt i ansvaret för det hat som är terrorismens grogrund, framhålls i motionen.

Utskottet konstaterar att Sverige ger bistånd, genom Sida, till palestinierna som bl.a. går till utbildning. Sverige ger dock i dagsläget inte bilateralt bistånd för framställning av palestinska läromedel. Det finns skolböcker i skolorna på de palestinska områdena som innehåller anti-israeliska referenser. Detta gäller framför allt äldre böcker av jordanskt eller egyptiskt ursprung. Sverige har vid ett flertal tillfällen påtalat för palestinska myndigheter att användning av sådana läromedel inte är acceptabel och att böckerna måste tas ur bruk. Den palestinska myndigheten har också lovat att dessa böcker skall ersättas allteftersom framställning av nya läromedel framskrider. Från officiellt israeliskt håll har man tidigare i år, till EU-kommissionären med ansvar för utrikesfrågor, meddelat att vissa förbättringar har gjorts i de nya böckerna. Utskottet menar att det är mycket angeläget att den palestinska myndigheten fortsätter att arbeta med att förbättra läroböckerna. Utskottet vill understryka att liknande problem finns i israeliska läroböcker och att denna fråga är viktig för hur man betraktar och förstår varandra över de etniska och religiösa gränserna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U330 (kd) kan besvaras.

Latinamerika

Enligt propositionen hade Latinamerika under 2000 en starkare ekonomisk tillväxt och ett mer gynnsamt internationellt klimat än väntat. Trots detta fortsätter fattigdomen och den ojämna inkomstfördelningen att utgöra de främsta hindren för en konsolidering av demokratin. Ca 200 miljoner människor lever i fattigdom, vilket motsvarar ca 40 % av befolkningen.

Stödet till Latinamerika lämnas främst genom multilaterala organ och enskilda organisationer. Endast en mindre del av det svenska utvecklingssamarbetet sker bilateralt. Däremot ökar det svenska stödet till offentliga statliga institutioner som justitieombudsmannaämbeten och rättsväsen.

Den demokratiska utvecklingen i Latinamerika utsätts i dag för stora påfrestningar i flera länder. Styrelseskicken är i många fall behäftade med problem där parlamentet har begränsat inflytande över den i det närmaste fullkomliga presidentmakten. De demokratiska institutionerna är svaga och saknar i många fall allmänhetens förtroende. De ekonomiska reformprogrammen har ytterligare undergrävt förtroendet för politikerna och de traditionella partierna. Den senaste tidens utveckling visar tydligt att regelbundet genomförda val inte automatiskt innebär att demokratin stärks. Rättssystemen är ofta outvecklade och korruptionen utbredd.

Europa

Sverige genomför omfattande insatser i samtliga länder på västra Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Förbundsrepubliken Jugoslavien (FRJ, inklusive Kosovo), Kroatien och Makedonien. Stöd ges till institutionsuppbyggnad och till EU-anpassning inom centrala sektorer för den s.k. Stabiliserings- och associeringsprocessen.

De svenska insatserna präglas enligt propositionen av flexibilitet och ett regionalt synsätt. Sverige deltar aktivt i den s.k. Stabilitetspakten för sydöstra Europa. Pakten är ett försök att genom investeringar och regionalt samarbete bryta den cykel av konflikter som präglat västra Balkan.

Respekten för mänskliga rättigheter har förbättrats i och med den demokratiska utvecklingen i FRJ. En rad allvarliga problem kvarstår dock i regionen. Oroligheter i Makedonien har under våren 2001 tvingat tiotusentals människor att lämna sina hem. Att stödja den demokratiska utvecklingen och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna är därför viktiga komponenter i det svenska utvecklingssamarbetet med samtliga länder på västra Balkan.

Moldavien, södra Kaukasus och Centralasien

Moldavien samt länderna i södra Kaukasus (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien) och Centralasien (Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan) har sedan självständigheten drabbats hårt av ekonomisk tillbakagång. Flera av länderna har dock en stor utvecklingspotential särskilt vad gäller energitillgångar, och en långsam återhämtning sker.

I Centralasien inriktas de svenska insatserna på att förbättra miljön och befolkningens hälsa kring Aralsjön, på reformering av den offentliga sektorn, på att utveckla den sociala sektorn och på jämställdhet. Samarbete sker huvudsakligen med Kazakstan och Kirgizistan. Insatserna i Uzbekistan är i allt väsentligt fokuserade på Aralsjön. I den mån det bedöms vara möjligt förväntas insatser också i Tadzjikistan.

Ländernas politiska system kännetecknas av starka presidentmakter med parlament, som har relativt begränsat inflytande och svagt utvecklade partisystem. Korruptionen är omfattande och rättssäkerheten är undermålig. Polisbrutalitet förekommer och domstolarna utsätts inte sällan för påtryckningar.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Aralsjöns miljöproblem uppmärksammas i den enskilda motionen 2001/02:U263 (kd). Enligt motionen bör regeringen verka för att frågan om Aralsjöns framtid ges en framskjuten plats på såväl FN:s (yrkande 1) som EU:s och OSSE:s (yrkande 2) respektive dagordningar. Vidare framhålls vikten av att i internationell samverkan upprätta en gemensam och hållbar plan för arbetet med Aralsjön och i arbetet för att förbättra ländernas och folkens katastrofala situation i arbetet runt Aralsjön (yrkande 3). Motionärerna föreslår också i yrkande 4 att regeringen skall verka för att ön Vozrozhdeniyes situation förs upp på internationell nivå och blir en angelägenhet för världssamfundet. Slutligen föreslås i yrkande 5 att de svenska frivilliga organisationer som arbetar i området ges ökat stöd och ökade möjligheter inom befintliga ekonomiska ramar.

Utskottet erinrar om att det haft anledning att ta ställning till flertalet av yrkandena i motionen i sitt betänkande 2000/01:UU11 Internationella miljöfrågor. Vad som där framfördes är enligt utskottet ännu tillämpligt i fråga om motionens yrkanden 1, 2, 3 och 5.

Vad gäller yrkande 4 har utskottet inhämtat att ön Vozrozhdeniyes användes av f.d. Sovjetunionen bl.a. som försöksområde för bakteriologisk krigföring och att rester av denna verksamheten ännu finns kvar på ön. För närvarande finns inga internationella projekt med inriktning på att följa upp miljökonsekvenserna av den tidigare verksamheten på ön Vozrozhdeniyes. Tillträde till ön är i princip förbjudet men amerikanska experter och uzbekiska myndigheter finns på plats för att följa utvecklingen.

Utskottet konstaterar att regeringen i särskilt regeringsbeslut till Sida den 15 februari 2001 bl.a. angivit att svenskt stöd skall främja miljörelaterade projekt om Aralsjön och de sociala konsekvenserna av katastrofen kring sjön. Regeringen förbereder också beslut om utarbetande av en särskild regionstrategi för det svenska utvecklingsbiståndet med utgångspunkt från dessa riktlinjer.

Hittills har drygt 28,5 miljoner svenska kronor fördelats till dammsäkerhet och dammskötsel i samarbete med ett projekt av Världsbanken, ett hälsoprogram i samarbete med Läkare utan gränser, kvinnors medverkan i lokalpolitiken i samarbete med UNDP och till samarbete på kommunal nivå.

Utskottet konstaterar att inom EU, OSSE och FN finns redan i dag stor insikt om Aralsjön och dess problem, och omfattande insatser görs också av dessa organisationer och i samverkan/samråd dem emellan. EU har sedan 1995 projekt med inriktning på Aralsjön och dess problem. Utskottet konstaterar att GIWA (Global International Waters Assessment) är ett projekt som leds av FN:s miljöprogram UNEP och genomförs i samarbete med Högskolan i Kalmar. Det arbete som GIWA utför görs lokalt av experter, forskare, myndighetspersoner och organisationer. Projektet finansieras till stor del av Global Environment Facility (GEF, en fond gemensam för Världsbanken, UNDP och UNEP). GIWA får därutöver stöd av Sida, Finnida och National Oceanic and Atmospheric Administration i USA. Resurserna från GEF och de olika biståndsmyndigheterna används till GIWA:s arbete i utvecklingsländer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U263 (kd) yrkandena 1-5 kan besvaras.

Miljö- och folkhälsoproblemen i Centralasien uppmärksammas även i motion 2001/02:U266 (kd). I motionen anförs att länderna i det forna sovjetiska Centralasien - Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan - står inför ett ekologiskt och folkhälsomässigt sammanbrott till följd av många års vanskötsel av den odlingsbara jorden och rovdrift på de rika naturtillgångarna. I Kazakstan genomfördes under åren 1949 till 1989 kärnvapenprov såväl ovan som under jord med spridning av radioaktivitet som följd. Befolkningen har under lång tid varit exponerad för radioaktivitet och uppvisar bl.a. extremt hög disponibilitet för flera allvarliga sjukdomar, bl.a. leukemi och andra cancerformer.

För att motverka denna utveckling bör regeringen därför ta initiativet till en internationell konferens på hög nivå om miljö- och folkhälsoläget i de centralasiatiska staterna (yrkande 1). Regeringen bör också ta initiativet till en internationell vetenskaplig studie om miljö- och folkhälsoproblem såväl kortsiktigt som långsiktigt (yrkande 2). Vidare bör regeringen ta initiativ i FN till inrättande av ett särskilt internationellt biståndsprogram för regionala åtgärder mot de folkhälso- och miljöproblem som är gemensamma för Centralasiens länder (yrkande 3). Enligt yrkande 4 bör regeringen även i internationella forum driva frågan om internationellt ekonomiskt stöd för omställning av jordbruket från bomullsmonokultur till ett mer differentierat jordbruk med ekologisk profil, avpassat för de centralasiatiska staternas behov av allsidiga livsmedel. I yrkande 5 föreslås även att regeringen i internationella sammanhang driver frågan om ekonomiskt stöd till INGO:er och NGO:er samt regionala och lokala ideella miljö- och folkhälsoorganisationer i syfte att öka miljötänkandet på gräsrotsnivå. I yrkande 6 föreslås att regeringen skall verka för att det inrättas ett särskilt program i EU-regi som gör det möjligt för centralasiatiska ungdomar att i något EU-land på akademisk nivå studera sådana ämnen som kan bidra till ökad demokratisering i deras hemländer. Förslaget motiveras med att åtgärder för demokrati och mot korruption behövs för att skapa insikt om att utvinningen av naturtillgångar skall återinvesteras i projekt som leder till bättre folkhälsa. I yrkande 7 föreslås att regeringen tar initiativ till en ungdomskonferens i EU-regi för att lägga grunden för ett nätverk för ungdomsutbyte mellan ungdomar i EU och Centralasien.

Utskottet konstaterar att det finns en relativt omfattande dokumentation och forskning vad gäller Centralasiens miljö- och hälsoproblem, framför allt vad gäller situationen kring Aralsjön och Semipalatinsk. Inom EU, OSSE och FN finns också redan i dag stor insikt om dessa frågor, och betydande insatser görs också av dessa organisationer och i samverkan dem emellan. Utskottet menar att särskilda vetenskapliga studier om miljö- och folkhälsoproblem i Centralasien bör genomföras av redan existerande organisationer som har den kompetens och fackkunskap som krävs.

I Sverige arrangerade Unifem (United Nations Development Fund for Women) med stöd från Sida 1998 en internationell konferens i Stockholm för att fästa uppmärksamhet på den svåra situation som särskilt kvinnor och barn har i regionen kring Aralsjön. Vidare har EU i sitt indikativa regionala program för Central- och Östeuropa samt Centralasien, Tacis (Technical Assistance to the Commonwealth of Independent States), för perioden 2000-2003, avsatt 120 miljoner euro. Av dessa beräknas 30-50 % gå till miljörelaterade projekt.

EU:s hittillsvarande bistånd till länderna i Centralasien har bl.a. inriktat sig på jordbruk, jordbruksreformer jordbruksindustri, modernisering av boskaps- och foderproduktion samt utvecklingen av bomullssektorn. Vid sidan om de nationella programmen finns också regionala program med fokus på Centralasien. Programmen, som fokuseras på problem som kräver en långsiktig lösning och som har gränsöverskridande miljöeffekter, koncentreras på områden som stärker institutionellt och rättsligt ramverk, främjar miljöinvesteringar och höjer allmänhetens medvetande. Detta sker bl.a. genom att stärka uppbyggandet av lokala och regionala frivilligorganisationer för att stärka miljötänkande på gräsrotsnivå.

Stipendier samt speciella program och verksamheter för ungdomar från Centralasien finansieras inom ramen för EU:s Tacis-progam. Önskemål om att utveckla sådana projekt åvilar i första hand respektive land genom att ta upp förhandlingarna om utnyttjandet av de medel som EU anslår för Tacis verksamhet. Även Europarådet kan här spela en roll.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U266 (kd) yrkandena 1-7 kan besvaras.

Turkiet

Kandidatlandet Turkiet upplever en djup ekonomisk kris. Landet har under 2001 erhållit ett omfattande finansiellt stöd från IMF och Världsbanken för att underlätta nödvändiga ekonomiska reformer. Genomförandet av Turkiets medlemskapsstrategi har enligt propositionen trots de ekonomiska problemen gått framåt, och i mars 2001 presenterade den turkiska regeringen ett omfattande nationellt program för politiska, ekonomiska och administrativa reformer i syfte att anpassa sig till EU:s regelverk.

Situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i Turkiet är inte tillfredsställande. Turkiet uppfyller i dagsläget inte de politiska Köpenhamnskriterierna för medlemskap i EU.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen (avsnitt 3.5.2)

Anslagsposten för multilateralt utvecklingssamarbete omfattar FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, internationella finansieringsinstitutioner och fonder, övrigt multilateralt samarbete samt Europeiska utvecklingsfonden. Till detta kommer kostnaden för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EG-budgeten.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Tusental kronor ------------------------------------------------------------ Budget Beräknat 2001 2002 ------------------------------------------------------------ 1 FN:s ekonomiska och sociala 1 954 000 1 979 700 verksamhet ------------------------------------------------------------ 2 Internationella 1 350 000 1 545 000 finansieringsinstitutioner ------------------------------------------------------------ 3 Övrigt multilateralt 413 000 510 000 samarbete ------------------------------------------------------------ 4 Europeiska utvecklingsfonden 200 000 150 000 ------------------------------------------------------------ Summa 3 917 000 4 184 700 ------------------------------------------------------------ Under år 2001 ägde fyra internationella konferenser rum under FN:s lednin konferensen om de minst utvecklade länderna, mötet för femårsuppföljningen om boendefrågor, generalförsamlingens särskilda session om hiv/aids liksom toppmötet om uppföljning av barntoppmötet 1990. Förberedelserna och/eller genomförande av dessa konferenser ägde rum under det svenska EU- ordförandeskapet.

Under det svenska ordförandeskapet förbereddes också två kommande världskonferenser som kan få ett stort genomslag i det internationella utvecklingssamarbetet, världskonferensen om utvecklingsfinansiering och världstoppmötet om hållbar utveckling. Dessa två konferenser bör bidra till ökad samsyn om bl.a. mobilisering av resurser för hållbar utveckling.

Under det svenska ordförandeskapet förbereddes också två kommande världskonferenser som kan få ett stort genomslag i det internationella utvecklingssamarbetet, Världskonferensen om utvecklingsfinansiering och Världstoppmötet om hållbar utveckling.

På svenskt initiativ har EU utvecklat en politik där antalet nya globala konferenser skall begränsas. Nya former för uppföljning av världskonferenser skall utvecklas och högsta prioritet skall ges åt insatser för att stödja regeringar att genomföra gjorda åtaganden.

Även om stora framsteg gjorts när det gäller FN:s kapacitet och roll på såväl det operativa som det normativa området, lider organisationen av kännbar penningbrist. Det gäller i stort sett samtliga verksamhetsområden. Många organisationer har tvingats att kraftigt reducera sin verksamhet samtidigt som kraven på effektivisering fortsätter.

EU är sammantaget FN:s största finansiär. Under det svenska ordförandeskapet utgjorde samarbetet mellan EU och FN en central fråga. Riktlinjer för EU-kommissionens förhållningssätt som bidragsgivare till och samarbetspartner med FN har antagits och kommer nu att konkretiseras i olika former av samarbete som ytterligare stärker banden mellan EU och FN. Under år 2001 har både FN och EU utvecklat en sammanhållen och handlingsinriktad politik för konfliktförebyggande. Från svensk sida betonas FN:s centrala roll att förebygga och tidigt hantera väpnade konflikter samt att genom konkreta insatser främja fred och utveckling. Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1998-2002

Tusental kronor ------------------------------------------------------------------- | Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag| | 1998 1999 2000 2001 2002 | ------------------------------------------------------------------- |FN:s utvecklings-470 000 490 000 500 000 530 000 530 000| | | |program, UNDP | ------------------------------------------------------------------- |FN:s kapital- 42 000 42 000 42 000 50 000 50 000| |utvecklingsfond, | |UNCDF | ------------------------------------------------------------------- |FN:s barnfond, 250 000 265 000 280 000 297 000 297 000| |Unicef | ------------------------------------------------------------------- |FN:s 5 000 8 000 10 000 14 000 14 000| |kvinnofond, | |Unifem1 | ------------------------------------------------------------------- |FN:s befolk- 125 000 140 000 145 000 160 000 165 000| |ningsfond, | |UNFPA | ------------------------------------------------------------------- |FN:s världslivs-180 000 180 000 195 000 210 000 210 000| | | |medelsprogram, | |WFP | ------------------------------------------------------------------- |FN:s flykting- 260 000 270 000 370 000 392 000 392 000| |kommissarie, | |UNHCR2 | ------------------------------------------------------------------- |FN:s hjälporga- 145 000 150 000 160 000 160 000 170 000| |nisation för | | | |palestinaflyktingar, | |UNRWA | ------------------------------------------------------------------- |Multilateral 8 000 12 000 25 000 30 000 35 000| |handelsrelaterad | | | |biståndsverksamhet | ------------------------------------------------------------------- |Narkotikainsatser genom FN-45 00047 00045 500 50 500 50 500| |systemet | |(UNDCP, | |WHO/PSA) | ------------------------------------------------------------------- |FN:s boende 5 000 5 000 5 000 7 000 7 000| |och | |bebyggelsecenter, | |Habitat3 | ------------------------------------------------------------------- |UNAIDS 37 000 37 000 37 000 47 000 52 000| ------------------------------------------------------------------- |FN:s 8 000 8 000 13 000 6 500 7 200| |industriutvecklingsorganisation, | |Unido4 | ------------------------------------------------------------------- |Summa 1 580 000 1 654 000 1 827 500 1 954 000 1 979 700| ------------------------------------------------------------------- 1 T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Unifem över delpost 3, Övriga multila

2 Fr.o.m. 2000 flyttades 100 mkr i stöd till UNHCR från den bilaterala anslags basbudgetstödet.

3 T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Habitat över delpost 3, Övriga mu insatser.

4 Det totala bidraget 2001 uppgår till 9 mkr och år 2002 till 9,5 mkr på g reservationer utnyttjas.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I kommittémotion 2001/02:U305 (kd) yrkande 11 framhålls att Sverige måste arbeta för att EU-staterna och andra länder ökar sin vilja att hjälpa flyktingar i nöd, liksom att öka bidragen till internationella hjälporganisationer.

Utskottet konstaterar att det ofta reses krav på UNHCR, liksom på givarländer, att göra mer och ta större ansvar för flyktingar. Sverige, som är en av UNHCR:s största givare, brukar i relevanta sammanhang understryka att flyktingar primärt är mottagarländernas ansvar. UNHCR:s unika mandat går ut på att hjälpa och skydda flyktingar i de fall då detta stöd inte kan erhållas från det mottagande landets myndigheter. Ansvarsfördelningen mellan mottagarlandet, givarsamfundet och UNHCR är viktig att understryka.

Sverige har vid UNHCR:s olika möten och inom ramen för EU-samarbetet fört upp frågan på dagordningen om ett närmare samarbete mellan EU/EG och FN, inklusive ökad finansiering av FN:s humanitära stöd och utvecklingsverksamhet. Framför allt vikten av att UNHCR:s givarbas breddas och att stödet till organisationen ökar.

Det svenska stödet placerade Sverige som fjärde största givare till UNHCR förra året. Det ges i princip obundet (UNHCR fördelar pengarna i samråd med Sverige) och betalas ut tidigt på året för att skapa största möjliga flexibilitet för UNHCR. I det avtal som UNHCR och Sverige har, finns ett antal bestämmelser om möjlighet att omfördela anslag under året. Det svenska avtalet har blivit modell för andra givar och UNHCR brukar referera till "den svenska modellen" i sina ansträngningar att erhålla denna typ av flexibelt och obundet stöd.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U305 (kd) yrkande 11 kan besvaras.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 26 framhålls att handikappfrågor är rättighetsfrågor. För att få till stånd bättre villkor för handikappade i svenskt utvecklingssamarbete krävs det konkreta åtgärder. Bristen på fakta och statistik är ett stort problem. Det behövs mer och förbättrat samarbete mellan handikappsorganisationer och Sidas land- och strategiarbete. Sverige bör arbeta för en handikappdimension i det multilaterala samarbetet inom exempelvis FN, Världsbanken och EU.

Utskottet konstaterar att rätten till delaktighet, inflytande och jämlika villkor för personer med funktionshinder sedan länge är en viktig fråga i det svenska utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar aktivt för att dessa frågor skall ges en central plats i utvecklingssamarbetet. Sida har många aktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren och delaktigheten för personer med funktionshinder. Handikappaspekter skall beaktas och integreras i relevant biståndsplanering och utvecklingssamarbete. Syftet är att bidra till att förverkliga rättigheter som fastställts i t.ex. FN:s standardregler på handikappområdet och i konventionen om barnets rättigheter. Sida har också sedan 1999 en särskild tjänst för frågor om funktionshindrades situation. Regeringens och Sidas arbete med dessa frågor bedrivs i nära samverkan med enskilda organisationer, regionala och internationella frivilligorganisationer, liksom med EU och FN.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 26 kan besvaras.

I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 28 framhålls vikten av att bistånds- och flyktingpolitiken bör vara nära sammanbundna. För att förebygga flyktbehov är en ökad satsning på demokratifrämjande insatser mest angelägen. I akuta massflyktssituationer krävs omfattande hjälpinsatser i närområdet. Även vid repatriering och återuppbyggnad är bistånd av stor betydelse.

Utskottet delar motionärernas syn på flyktingars skyddsbehov och konstaterar att det långsiktiga biståndet, inklusive konfliktförebyggande insatser, bidrar till att minimera situationer som gör att människor tvingas fly undan förföljelse och söka sin tillflykt i andra länder. Särskilt kan framhållas demokrati- och MR-inriktningen på det långsiktiga utvecklingsbiståndet. Sådant bistånd bidrar till återuppbyggnad av länder i en post- konfliktsituation, där återvändande av flyktingar är en viktig aspekt.

I UNHCR:s mandat ingår att ge stöd åt återvändande flyktingar så att de kan återintegreras i samhället. Sverige anser att det är viktigt att UNHCR samarbetar och samordnar sina insatser med utvecklingsorgan så att en effektiv arbetsfördelning mellan olika aktörer samt mellan humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingsbistånd uppnås. Utskottet delar emellertid regeringens syn på förslaget till anslagsfördelning.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 28.

De internationella finansieringsinstitutionerna

Världsbanksgruppen

Världsbanksgruppen består av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget (IFC), Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA) och Internationella centret för biläggande av investeringstvister. Sveriges bidrag till Världsbanksgruppen under budgetåret 2002 avser IDA och beräknas uppgå till ca 900 miljoner kronor. Världsbanksgruppen är i dag den i särklass största enskilda källan för offentligt utvecklingsbistånd och lån till utvecklings- och östländer. Under verksamhetsåret 2001 (den 1 juli 2000-den 30 juni 2001) lånade IBRD ut knappt 12 miljarder US-dollar och IDA ca 5,5 miljarder US-dollar.

Afrikanska utvecklingsbanken

Det gångna verksamhetsåret för Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) har präglats av stora svårigheter på grund av den politiska situationen i Elfenbenskusten. Under de svåra yttre omständigheterna har dock den påbörjade reformprocessen i banken fortsatt. Den vision för verksamheten som antogs år 1999 och arbetet med att ta fram riktlinjer på områden som god samhällsstyrning, jämställdhet, miljö och regionalt samarbete har lagt en god grund för det operativa arbetet. Sverige har enligt propositionen aktivt medverkat i och lämnat särskilt finansiellt stöd till bankens arbete med god samhällsstyrning och jämställdhet.

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsbankens (AsDB) verksamhet har under senare delen av 1990-talet alltmer inriktats på breda utvecklingsfrågor. Efter ett policybeslut i december 1999 är fattigdomsbekämpning det övergripande målet. Bankens främsta utmaning är nu att effektivt omsätta fastställda riktlinjer i praktisk handling.

Förhandlingarna om den senaste påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfonden påbörjades i oktober 1999 och avslutades i september 2000. Sverige medverkade aktivt till att verksamheten inriktad mot god samhällsstyrning, korruptionsbekämpning, miljö och jämställdhet fick ett starkt genomslag. Banken fick i uppdrag att revidera flera av sina riktlinjer på dessa områden och att ta fram nya på andra såsom regionalt samarbete och hiv/aids.

Interamerikanska utvecklingsbanken

Under 1990-talet har den Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB) fattigdomsprofil stärkts bl.a. genom att utlåningen till de fattigaste länderna och andelen socialt inriktade projekt har ökat. IDB:s prioritering av fattigdomsminskning, social rättvisa, miljö och modernisering av staten ligger väl i linje med de frågor som Sverige under många år drivit i nära samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har aktivt arbetat för en fördjupning av bankens arbete med fattigdomsminskning, god samhällsstyrning och jämställdhet. Viktiga framsteg har gjorts under senare år på dessa områden.

Sverige är tillsammans med de nordiska länderna drivande i den diskussion om bankens framtida roll som inleddes under 2000. Diskussionen handlar om hur banken skall möta förändrade behov i regionen i relation till ökad globalisering, ökade privata kapitalflöden samt till regionens förändrade utvecklingsagenda.

Internationella valutafonden

Internationella valutafonden har under senare år stärkt sina insatser i de fattigaste länderna. Fonden har också en viktig roll i finansieringen av HIPC-initiativet för skuldlättnad.

Övriga utvecklingsbanker och -fonder

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett FN-organ vars verksamhet är inriktad på bekämpning av fattigdom på landsbygden. Verksamheten omfattar fördelaktiga lån och projekt för att förbättra livskvaliteten för befolkningen på landsbygden i de fattigaste länderna.

Nordiska utvecklingsfonden (NDF) ger fördelaktiga lån (motsvarande IDA- villkor) till länder i utveckling. Lånen, vars gåvoelement finansieras genom bidrag från de nordiska länderna, ges till projekt som främjar ekonomisk och social utveckling i samarbetslandet.

NORSAD-fonden, som etablerades 1990 av de nordiska länderna (förutom Island) samt medlemsländerna i Southern African Development Community (SADC), har som mål att bidra till ekonomisk utveckling och självförsörjning i SADC- länderna främst med lån till s.k. joint ventures. Fondens mandat sträcker sig fram till utgången av mars 2003 och den senaste kapitalpåfyllnaden uppgick till 150 miljoner danska kronor avsatt för tre år.

Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF) arbetar med att stärka utvecklingsländers kapacitet inom det makroekonomiska området och inom områden som offentlig redovisning och statistisk analys. ACBF spelar en viktig roll inom ett eftersatt område som är av avgörande betydelse för länders utvecklingsprocess. Fonden fungerar också som kunskapsbank för kapacitetsuppbyggnad i Afrika och administreras av endast afrikansk personal.

Internationella finansieringsinstitutioner

Tusental kronor ------------------------------------------------------- Budget 2001 Beräknat 2002 ------------------------------------------------------- Världsbanksgruppen 1 010 000 668 000 ------------------------------------------------------- Regionala utvecklingsbanker 210 000 450 000 ------------------------------------------------------- Övriga utvecklingsbanker och 130 000 427 000 fonder ------------------------------------------------------- Summa 1 350 000 1 545 000 ------------------------------------------------------- Övrigt multilateralt samarbete

Sveriges prioriteringar för utvecklingssamarbetet inom miljöområdet ut rekommendationerna från FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) 1992.

En parlamentariskt sammansatt nationalkommitté bistår regeringen i förberedel nästa världstoppmöte om hållbar utveckling (Johannesburg, 2002). En avgörande blir att integrera ekonomisk och social utveckling och miljöhänsyn. I förber prioriteras stöd till u-länders deltagande i processen, samverkan med folk intresseorganisationer och näringsliv samt ett aktivt deltagande i regio internationella förberedelser.

Global Water Partnership (GWP) har en viktig roll i uppföljningen av de åtgä presenterades vid det andra Världsvattenforumet i Haag år 2000, liksom i geno av de målsättningar på vattenområdet som beslutades i FN:s Millenniedeklarati 2000. Regeringen har initierat ett arbete för att etablera GWP som mell organisation i Sverige och att säkerställa ett brett internationellt engage verksamheten.

Samordningen av FN:s breda ansvar för fred och säkerhet, mänskliga rättig humanitära frågor, samt ekonomisk och social utveckling har förbättrats när d ömsesidigt förstärkande insatser för konfliktförebyggande och fredsfrämjande kort- och långsiktig karaktär. FN:s generalsekreterare har i sin ra konfliktförebyggande (juni 2001) lyft fram detta område som en hörnsten verksamhet, och har betonat vikten av samarbete med regionala och sub instanser, enskilda organisationer, samt andra delar av det civila samhället, forskarvärlden. Även näringslivets roll och ansvar betonas.

Årsbidrag till organisationer inom och utom FN-systemet finansieras från poste multilaterala insatser. Därtill kommer stöd för uppföljning av FN-konfer uppföljning av FN:s Millenniedeklaration i form av fördjupningsstudier, seminarier och andra aktiviteter som främjar internationell samverkan och ut Under delposten finansieras också särskilda insatser om jämställdhet och barn.

Vidare finansieras Institutet för demokrati och fria val (IDEA) och delar av FN för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) över anslagsposten Övriga mult insatser. Liksom Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och bidraget Internationella migrationsorganisationen (IOM).

Övrigt multilateralt samarbete

Tusental kronor ------------------------------------------------------------ Budget 2001 Beräknat 2002 ------------------------------------------------------------ Miljöinsatser 111 000 143 500 ------------------------------------------------------------ Konfliktförebyggande 120 000 90 000 insatser ------------------------------------------------------------ Övriga multilaterala 182 000 276 500 insatser ------------------------------------------------------------ Summa 413 000 510 000 ------------------------------------------------------------ Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Miljöinsatser

I dag saknar en femtedel av jordens invånare, över en miljard människor, re tredjedelar av befolkningen lida av vattenbrist. Åtta av tio sjukdomar i värl eller orent vatten. I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 9 understr biståndspolitik prioriterar frågor som rör tillgången på vatten. Motionärerna b 23 anser att Sverige inom EU och FN måste sätta upp mål för att öka andelen vatten och goda sanitära faciliteter.

Utskottet framhåller att bristen på färskvatten framstår som en av de allvarlig utvecklingssamarbetet har sedan många år prioriterat vattenresursfrågorna och var biståndet ofta inriktat på frågor om vattenförsörjning på landsbygden me förfinats och fokuserat på rådgivning och policyfrågor som syftar till god h bl.a. planeringen av vattenförsörjningen i Södra Afrika och är en av initiativt Partnership (GWP) i vilket deltagare i skilda led på både lokal, nation konstaterar att regeringen nu verkar för att omvandla GWP till ett mellanstat profilera frågan om vattenresursfrågor. Det svenska stödet till god vattenhålln sammanhand kan bidra till att förebygga eller lindra inom- och mellanstatliga k

I FN:s Millenniedeklaration anges bl.a. som målsättning att antalet personer so sötvatten skall halveras till år 2015 och att strategier för hållbar vatten fäster stor vikt vid att dessa intentioner kan genomföras och avser att öka ins

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 9 och 2001/02:U2

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 15 framhålls att det i dag finns ett utvecklingsländerna, vilket kommer att kräva stora investeringar i energiförsörjning. Tillgången på energi är ett viktigt instrument för utveckl samordnade strategier för energiförsörjningen. Användandet av förnybara källor hållbara utvecklingen och minskade koldioxidutsläpp. I yrkande 22 menar motio att det i högre utsträckning inriktas på miljövänliga alternativ för en ökad hå

Utskottet konstaterar att i begreppet hållbar tillväxt inbegrips ekonomiska Utskottet delar motionärernas syn på att tillväxt och en mer rättvis fördelning fattigdomen skall kunna utrotas. Insatser behövs för att stödja ekonomiska, le program och kapacitetshöjande insatser som främjar långsiktigt hållbar tillväxt

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av ökade satsningar av multi energiförsörjning, ett ökat användande av förnybara energikällor och en ökad kan konstatera att FN:s kommission för hållbar utveckling för första gången to vid kommissionens nionde möte i april 2001. Det är positivt att FN-systeme energifrågan i en genomgripande mellanstatlig förhandling. Beslutet från internationellt samarbete och betonar samtidigt behovet av att stimulera energi

I regeringens skrivelse (1996/97:2) till riksdagen om Sveriges utvecklingssama energifrågorna som ett prioriterat område. I det multilaterala samarbetet för och FN:s utvecklingsprogram UNDP huvudaktörerna och bidrar, var och en utifrån och resurser i strävan att främja hållbara energisatsningar i u-länderna. Uts en mer rättvis fördelning av resurser är grundläggande för att fattigdomen sk uppnå hållbar tillväxt.

Med vad som anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena 15 o

I kommittémotion 2001/02:U233(kd) yrkande 1 framhålls att världens energiförbru åren, samtidigt som 2 miljarder människor i praktiken saknar tillgång till ener hållbar utveckling är en stor utmaning. Det krävs gemensamma satsningar f mottagarländernas regeringar för att främja moderna, innovativa teknologier villkor och till miljömässiga hänsyn. Sveriges och EU:s bistånd bör i största hållbara teknologier anpassade till u-ländernas behov. I yrkande 2 föreslås at hitta nya finansieringsmekanismer för globala miljöinsatser. Vidare framhålls i i miljöfrågor lider brist på starka institutioner och att Sverige bör verka för miljöområdet. I yrkande 6 föreslås att regeringen bör utreda möjligheten til överenskommelse om koldioxidavgifter på transporter. Speciellt bör priset på fl

Utskottet konstaterar att i Sveriges samarbete med u-länder inom ramen för Sid för hållbar utveckling stor vikt. Betydande satsningar görs för att utveckla fo u-länder och att stärka deras kapacitet, inte minst vad gäller nya teknologier. till energi är ett viktigt instrument för u-ländernas utveckling. Ett omfattand aktörer. Offentliga myndigheter såväl som privata företag i både de utvecklingsländerna måste alla engageras. Framför allt är det viktigt att inves energieffektiva. Användandet av förnybara energikällor är en viktig utgångspunk för minskade koldioxidutsläpp.

Vad gäller EU deltar Sida aktivt i arbetet med landstrategier för de s.k. AV noterat bidrar Sverige inom vattenområdet dels till planeringen av utnyttjande Afrika, dels till Global Water Partnership (GWP), vars syfte är att bidra till färskvattenresurser genom nätverksutbyte av erfarenheter.

Sverige stöder GEF (Globala Miljöfonden) under fyraårsperioden 1998-2002 med c pågår förhandlingar om den tredje påfyllnaden av GEF:s anslag. Fonden har allts den viktigaste finansieringskällan för åtgärder mot globala miljöproblem kontinuerligt ställts på GEF innebär bl.a. att fonden även finansierar åtgärde föroreningar inom ramen för Stockholmskonventionen. Detta har bl.a. motiv förberedelserna för Johannesburgtoppmötet och inför FN-konferensen om finansier regeringen inlett arbetet med att identifiera de synergivinster som finansieringsvägar.

Sverige har också varit pådrivande i arbetet för förbättrad effektivi internationella miljöförvaltningen (IEG). Som ett led i förberedelserna inför för att utreda möjligheten att förstärka den internationella miljöförvaltning under det svenska ordförandeskapet. Sverige är drivande inom EU när det gäller det internationella ramverket för hållbar utveckling. De systemfrågor s internationella konferensen om utvecklingsfinansiering, exempelvis förbätt institutionerna, WTO och FN-systemet, är också relevanta för Johannesburg regeringen aktivt har arbetat med att finna en lösning på hur koldioxidavgif samarbete och även i andra forum har frågan lyfts fram. Utskottet konstaterar att nå internationella överenskommelser i denna fråga även om den begrä flygbränsle. Förhandlingarna vid klimatmötet i Marrakech handlade bl.a. om frå länderna. Beslut fattades om: 1) riktlinjer för den globala miljöfonden klimatfond som skapades i Bonn, 2) riktlinjer för nationella handlingsplaner f och 3) att upprätta en expertgrupp som skall stötta de minst utvecklade län nationella handlingsplaner. Beslut fattades också om hur man skall kunna stödj förbättra rapporteringen av sina utsläpp.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U251 (s) framhålls att Natos 78 dagar långa bombkrig i Förb det civila samhället. Medan skadorna på militära mål och anläggningar var y anläggningar som sjukhus och industrier i desto större utsträckning. Enligt F ekologiska saneringsprojekt identifierats. Dessa projekt beräknas kräva 20 m att det är anmärkningsvärt att Sverige med sitt stora miljökunnande inte åter internationellt erkända kompetens på miljöområdet finns det goda möjligheter a till UNEP:s miljösaneringsprogram för att återställa en trygg och livskraftig m

Utskottet menar att bombningarna av Förbundsrepubliken Jugoslavien våren 1999 Kvicksilverutsläppen i staden Pancevo har haft konsekvenser på såväl grundvatt också förklaringen till att UNEP har utpekat Pancevo som en av 27 "hotspots" i saneringsprojekten ansågs det till en början rimligt att de länder som genomf miljösaneringen, vilket är förklaringen till att Sverige och Sida hittills till projekten. En omprövning har dock skett på senare tid när man har satt håller på att se över möjligheterna att stödja tre av projekten i Panc anslutning till ett reningsverk och reningsverket som sådant. Ett centralt p miljömedvetande och bristen på kapacitet hos mottagarländerna. Som exempel har haft något miljöministerium, och därmed har det saknats en naturlig motpart att förbereder därför ett beslut att också bistå med institutionsuppbyggande.

Som ett första steg genomförde Sida under förra året miljöstudier för samtli Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien inklusive Kosovo, Kroatien och Makedo miljöproblemen, orsakerna till problemen samt fastställa behov och prioriter grund för det miljöbistånd som inletts under innevarande år. Sida har nyligen Albanien som går ut på att förbättra avfallshanteringen i Tirana.

Utskottet konstaterar att förberedelser pågår för att kunna utöka och förbä framöver såväl till Jugoslavien som till övriga länder på västra Balkan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U251 (s) kan besvar

I motion 2001/02:U216 (m) behandlas ett antal yrkanden som rör orsakerna ti motionen framhålls att det är de fattigaste som drabbas värst av naturkatastrof lands regering bär det fulla ansvaret för landets institutionella utveckling välstånd skapas. I yrkande 3 understryks att effekterna av olika naturfenomen, på mänskligt beteende. Det är inte givet att människor måste fortsätta att dö eller vulkanutbrott. För att undvika att människor skadas och dödas är det inriktas på fattigdomsbekämpning (yrkande 4) så att människor ges möjlighet att

Utskottet menar att naturkatastrofer alltmer har kommit att analyseras och h Det är de fattigaste som är mest sårbara och det är de fattigaste naturkatastrofer.

Utskottet delar motionärens uppfattning att varje land ytterst bär ansvar för d samtidigt understryka omvärldens moraliska skyldighet att visa solidarit utvecklingsansträngningar.

Utskottet menar att naturkatastrofer uppstår när de sociala och ekonomiska utöver vad det lokala samhället har förmåga att hantera. Därav följer att naturkatastroferna att skilja mellan följderna av meteorologiska och ge ekonomiska effekterna av dessa fenomen. Kvaliteten på denna analys är i sin tur eventuell insatsplanering.

Akuta biståndsinsatser bör planeras med en långsiktig vision redan i insatse att skaffa sig detaljerad information av målgruppen för att dels kunna ha behov, dels på bästa sätt ta till vara de drabbades egna kunskaper, resurser o samhällen. Svenska insatser bl.a. i spåren av orkanen Mitch, rymmer ett stort planering som genomförande. Svensk insatsplanering för att motverka följ helhetsperspektiv som är betydligt vidare än katastrofen och dess omedelbar ingår bl.a. institutionella, politiska, ekonomiska och ekologiska faktorer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U216 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U323 (mp) behandlas de svenska förberedelserna infö och utveckling år 2002 i Johannesburg, Sydafrika. I yrkande 7 krävs att Sver budgeten för FN:s miljöprogram.

Utskottet konstaterar att behoven av det globala miljösamarbetet ökar i takt m miljöproblemen. En sammanhållande kraft behövs, och UNEP är den organisation s 1972 ålades uppgiften. Behovet av att stärka UNEP ekonomiskt har konstaterats u pågående förhandlingar för att stärka den internationella miljöförvaltningen d göras.

Sverige tillhör de länder som starkast påtalat behovet av att UNEP får tillr svensk sida har också framhållits att fördelningen av ansvar för en utöka sjunde största givarland bland de 189 medlemsländerna och kommer att fortsätta UNEP:s budget.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U323 (mp) yrkande 7

Konfliktförebyggande insatser

I motion 2001/02:U210 (v) yrkande 1 krävs att Sverige bör verka för att bygga u respekten för de mänskliga rättigheterna och stärka kvinnornas ställning i norr

Utskottet konstaterar att norra Irak/irakiska Kurdistan under lång tid har former från FN och bilateralt bistånd från flera länder. Sverige tillhör de st bistånd. Under 2000 uppgick stödet till drygt 50 miljoner kronor. Utskottet för att bygga upp de demokratiska institutionerna för att öka den politiska o för mänskliga rättigheter samt för att stärka kvinnornas ställning i samhället.

Enligt vad utskottet inhämtat studerar för närvarande svenska myndighete demokratiprojekt i norra Irak. Mot denna bakgrund utgår utskottet från att Sv ge ytterligare stöd till norra Irak/irakiska Kurdistan när den demokratiska pro

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U210 (v) yrkande 1

I motion 2001/02:U216 (m) framhålls att länder som respekterar sina egna med kränker andra länders medborgares mänskliga rättigheter. Krig är i själv fattigdom. Krigen föröder miljön och slår sönder jordbruket, vilket orsakar sv yrkande 5 framhålls behovet av en strategi för att undvika katastrofer. Fattigd medlet mot katastrofer men det krävs även en sammanhållen strategi för att undv att katastrofhjälp bör förberedas i förväg i områden som ofta och återkommande att undvika framtida katastrofer krävs mer långsiktiga åtgärder för hjälp till och utsatthet i berörda samhällen. Motionärerna framhåller att demokratier för

Utskottet konstaterar att många av de regioner som är mest utsatta för natu fungerande samordning mellan biståndsaktörerna, mellan humanitärt katastrofbi är nödvändig. Det gäller även samordning mellan de internationella aktörerna olika FN-organ men även samordning mellan regionala, nationella och lokala strävanden delfinansierar Sida FN:s samordnande kapacitet inom ramen för FN:s k

Utskottet menar att det är viktigt att de uppföljande och långsiktiga insats kunskap om planering och miljöfaktorernas betydelse för sårbarheten i ett sam har hänt är betydelsefull för att minska sårbarheten inför nästa katastrof. V stöd till att bygga upp organisationer som kan agera lokalt och i ett tidigt sk

Att förebygga katastrofer kräver en vilja att finansiera och prioritera område inom drabbade länders utvecklingsstrategier. Det innebär exempelvis miljöaspekt och sociala och demokratistärkande insatser till förmån för människor i samh närvarande med Sida behovet av en övergripande svensk strategi för naturkatastr

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U216 (m) yrkandena

Krig och väpnade konflikter förblir ett allvarligt hinder för utvecklingen räknar med att en ekonomisk tillväxt på 5 % årligen krävs i drabbade länd tillbakagång i utveckling som konflikter och krig förorsakar. Möjligheterna konfliktområdena. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 16 framhålls vikten av att behovet av att förebygga konflikter och ge krishantering efter konflikter. Vida av att tillräckliga budgetmedel avsätts för att möta stora flyktingkatastrofer.

Utskottet menar att arbetet med att söka förebygga väpnade konflikter har varit Även inom en rad internationella organisationer har fokus på utveckling lagts p

Samtidigt med att antalet mellanstatliga krig minskar, blir gränsen mellan mili skarp. Miljöförstöring, fattigdom, skuldsättning, etniskt, religiöst och poli kvinnor är alla hot som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpn växer insikten om nödvändigheten av att ingripa i tid för att förhindra att ick konflikter.

I juni 2001 presenterade FN:s generalsekreterare en rapport om förebyggande framhålls att förebyggandet av konflikter tillhör en av medlemsstaternas främst Sverige verkat aktivt för att rapportens rekommendationer genomförs. FN:s bered och med tydliga mål måste stärkas. Sverige stöder detta arbete både centralt oc roll i arbetet med att utveckla EU:s engagemang på området. UD och Sida har biståndets roll i samband med konflikter. För att möta växande behov av internationella katastrof- och fredsinsatser läggs under hösten 2001 ett ut centrum för sådan samverkan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2 krävs att det framtida bistånde säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande åtgärder. I yrkande 24 krävs att S fredsuppbyggande processer i syfte att hindra nya konflikter och främja utveckl

Utskottet konstaterar att miljöförstöring, fattigdom, skuldsättning, etniskt, r hot som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpnade konflikter. I g att förebyggandet av konflikter tillhör en av medlemsstaternas främsta skyldigh menar att FN:s beredskap att ingripa snabbt, förutsägbart och med tydliga mål svenska biståndsvolymen ökar följer också nya möjligheter att ytterligare utve i samband med väpnade konflikter och fredsprocesser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 1 framhålls att Organisationen för säkerhet kommit att framstå som den ledande operativa kraften i Europa när det gäller verksamhet. Det finns redan ett embryo till en civil insatsstyrka i form av R operation), och ett särskilt utbildningscenter planeras. Sverige har också Motionärerna menar att regeringen bör ta initiativ till att upprätta en styr att det vore önskvärt om man i likhet med vad EU nu gör på den militära sidan u för den civila krishanteringen och den förebyggande verksamheten.

Utskottet menar att OSSE har lång erfarenhet av och god kunskap om civil kr Centralt i OSSE:s verksamhet är det breda säkerhetsbegreppet, där inte min rättigheter och rättsstatens principer sätts i fokus.

Utskottet har vidare inhämtat att OSSE har ett tjugotal civila fältmissioner behovet i varje enskilt land, men där fokus ligger på demokrati- och inst dagsläget ca 1 050 personer, sekonderade av sina respektive hemländer, i kontinuerlig diskussion för att ytterligare förfina OSSE:s instrumen konfliktförebyggande verksamhet. Uppbyggandet av den civila krishanterings OSSE:s verksamhetsområde.

Av OSSE:s 55 medlemsstater har hittills 14 svarat och angett en numerär om c samtliga de 12 kategorier av missionsmedlemmar (mänskliga rättigheter, ekonomi/miljö, press/information, medier, politik, administration, militära ex REACT-systemet.

Utskottet har inhämtat att regeringen nyligen beslutade att utreda förut samverkancenter för katastrof- och fredsinsatser. Samverkanscentret, som för bl.a. bidra till förberedande utbildning inför svenska medborgares deltagan inom områdena katastrofhantering, fredsbyggande och konfliktförebyggande insa kunna samarbeta med aktörer inom ramen för t.ex. FN, EU och OSSE. Det nya samv från den 1 juli 2002.

Utskottet anser därmed att motion 2001/02:U283 (v) yrkande 1 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 19 framhålls hur viktigt det är med säk svaga länder utsätts för aggression. Afrika måste snarast få en säkerhetso krig. FN, EU och USA bör stödja AU - Afrikanska unionen - eller subregionala or att utveckla trovärdiga garantier mot anfallskrig eller mot stöd till störtand bistånd får inte ges till regimer som grovt kränker de mänskliga rättigheter kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 9 framhålls att krig inte är något un kontinent som mest påverkas av krig. De lokala resurserna inriktas i alltför hö drabbas hårt direkt och indirekt. FN måste omedelbart prioritera fred internationella bistånd som går till Afrika bör främst inriktas på att undanr utveckling på hela kontinenten, nämligen krigen, och svenskt bistånd skall inte

Utskottet konstaterar att bistånd i samband med väpnad konflikt enbart syftar nå utsatta människor. Detta bistånd är inte avsett och får inte ses som legit mänskliga rättigheterna eller är inblandad i anfallskrig. Utskottet menar att m effektiva säkerhetsordningar, vars syfte är att stoppa angreppskrig. Sveriges och regionala organisationer bygger på denna insikt.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U300 (m) yrkande 19. Mo besvarad med vad utskottet anfört.

Sociala sektorer

I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 4 framhålls att tillgång landsbygdsutveckling måste öka för att bidra till att förbättra villkoren för om det multilaterala biståndet måste fördelas mellan många medlemsländer ä möjligheter för att hantera specifika problem, som naturkatastrofer, ökenut 2001/02:U209 (c) yrkande 9 krävs att Sverige i FN och i andra internatione kvinnors fattigdom.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är angeläget att f landsbygden, mot bakgrund av att en stor del av de allra fattigaste länderna frågan om våld mot kvinnor har tagits upp av FN:s generalförsamling. I en dekla och psykologiskt våld mot kvinnor vare sig det inträffar inom familjen, i samh accepteras av statsmakten. Medlemsstater uppmanas att fördöma våld mot kvin tradition eller religiösa överväganden.

Sverige har konsekvent under en rad år, särskilt efter FN:s kvinnokonferens i bilateralt, uppmärksammat kvinnors villkor i internationellt utvecklingssamarbe på jämställdhet och diskriminering av kvinnor som påtalas i motionen. Sverig åtgärder för att t.ex. stärka kvinnors möjligheter att medverka i beslutande förbättra kvinnors ekonomiska ställning och möjligheter att självständigt ver landstrategiarbetet ägnas också ofta betydande uppmärksamhet åt att involvera åt att tillgodose fattiga kvinnors behov och önskemål.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U209 (c) yrk kan besvaras.

I motion 2001/02:U306 (m) krävs att när Sverige ger bistånd måste ambitionen v reglerna i FN:s barnkonvention för att i ökad grad framhålla barns rätt till hä

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet gjort en översyn av utvecklingssamarbetet i syfte att formulera en sammanhållen policy och utveckla i såväl det bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet. I översyn strategier för insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Arbetet har barnets rättigheter, FN-konferenserna och de svenska biståndspolitiska måle redovisas i en skrivelse till riksdagen under våren 2002.

Även inom Sida pågår ett arbete för att integrera ett barnrättsperspektiv i utarbetade Sida ett positionspapper om barnets rättigheter i det bilaterala utv

Särskilda medel har anvisats för multilaterala insatser för att stimulera ett b program m.fl. multilaterala aktörer. I maj 2000 beslutade regeringen att uppdra genom internationella organisationer genomföra biståndsinsatser om samman utsatta barn.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U306 (m) kan besvar

Handelsfrågor

I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 3 understryks att jordbruket och liv u-ländernas utveckling. Landsbygds- och jordbruksutvecklingen måste få högr kunna uppnås. Detta kräver insatser på flera områden. Detta kan ske genom kompetens vid WTO-förhandlingarna och skapa förståelse för u-ländernas berättig de rika länderna måste stödjas och arbetet måste intensifieras för att för subventionerade livsmedel från den rika världen. Även i kommittémotion 2001/02 länderna behöver hjälp med att i praktiken integreras i världshandelss handelsrelaterat bistånd är därför stort.

Utskottet delar motionärernas syn på fattigdomen på landsbygden i u-länderna tillväxt. I många länder i Afrika finns förutsättningar för en ökad jordbruksp och för export. Förutsättningarna för en mer ändamålsenlig jordbrukspolitik ha reformprogrammen. Jordbrukspolitiken i samarbetsländerna har en stark koppli förhandlingar inom WTO. Sverige driver inom EU frågan om marknadstillträde för

Utskottet konstaterar vidare att handelsrelaterat tekniskt bistånd och utvec förbättra u-ländernas förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen i de utarbetande av landanalyser och landstrategier lyfts frågor fram om handelns b i respektive u-land. Stöd utgår även till regionala initiativ i bl.a. Afrika till att främja ett handelspolitiskt och ekonomiskt samarbete mellan regione Afrika. Genom Sida utgår stöd till samarbete via handelskammare som ett led i a den privata sektorns företrädare i respektive länder.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 3 och 2001/02:U2

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 3 framhålls att det över hela vä frihandelssamarbete. I Afrika har tjugo länder samlats i en regional frihandels for Eastern and Southern Africa). Kretsen kommer successivt att utökas. Motionä stödja frihandelsansträngningar i Afrika.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att stödja frihandelsarbe Organisationen har erhållit ett omfattande stöd från EU på ca 50 miljoner ecu u ramen för Cotonouavtalet bidrar Sverige till utvecklingen av handelssamarbetet

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U300 (m) yrkande 3 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) yrkande 17 krävs att Sverige bör driva livsmedelssäkerhet i alla internationella forum och, i yrkande 18, att Sverige kravet på ursprungsmärkning av livsmedelsprodukter.

Utskottet konstaterar att Sverige inom EU är pådrivande i frågor om livsmedelss

Riksdagen beslutade 1998 att Sverige skall arbeta för en jordbruks- och livsm till global livsmedelssäkerhet. Detta mål skall uppnås med hjälp av en jordbrukspolitik som stör världshandeln med jordbruksvaror. Det är angeläget jordbruksavtal inom ramen för WTO så långt som möjligt eftersträva ett för u-lä

Det överordnade målet, att verka för en politik som bidrar till en förbättrad g svenska ställningstagandena i flertalet frågor på jordbruksområdet. Den pågåen till sitt mandat begränsad och man kan inte här förhandla fram ändringar i TBT-avtalet (WTO:s avtal om tekniska handelshinder). Vid en ny, bredare runda SPS-avtalet (WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära frågor) aktualiseras omförhandling av avtalet kan tas upp i ministerdeklarationen. Några förslag o omförhandling har dock ännu ej lagts fram. EU:s linje är att undvika en unionen har samtidigt lämnat en del förslag om förtydligande av kriterier för Försiktighetsprincipen omnämns i ingressen i ministerdeklarationen från Qatarmö

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkandena 17 och 18 kan besv

Livsmedelsfrågor

Otillfredsställande tillgång till mat beror på fattigdom, politisk instabilitet jordbrukspolitik och social orättvisa. Nästan två tredjedelar av alla unde Oceanien, ungefär en fjärdedel i Afrika söder om Sahara. Problemet är allvar Afrika där nästan hälften av befolkningen är undernärd. Betydelsen av tillräckl utveckling understryks i kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 5, och vidar vikt vid livsmedelsfrågorna i biståndspolitiken (yrkande 6).

Utskottet framhåller att undernäring och främjande av livsmedelssäkerhet h ansatserna för fattigdomsbekämpning. Undernäring och hunger är ett direkt resul undernäring betyder lägre produktivitet, lägre löner och sämre förutsättninga har ett pris för samhällsutvecklingen när den resulterar i lägre ekonomisk undernäring och lägre ekonomisk tillväxt kan som studierna visar ge anledning t frågor som berör livsmedelssäkerhet bl.a. inom ramen för sektorstöd till hälso inriktade insatser.

Direkt bistånd både bi- och multilateralt till jordbrukssektorn och landsbygdsu minskat under 1990-talet. Flera faktorer har medverkat till detta, bl.a tidigare svaga resultat inom detta biståndsområde. Samtidigt har nya områden större prioritet och därmed även påverkat fördelningen av resurser.

Trots att det direkta stödet till jordbrukssektorn minskat har indirekt stöd fö för de fattiga framför allt i Afrika ökat. Främst i form av breda hälso infrastruktur på landsbygden och nödvändig institutionsuppbyggnad. Stödet till

Världsbanken, utvecklingsbankerna men även bilaterala givare har antytt att kommer att få högre prioritet och ökade resurser i framtiden.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkandena 5 och 6 kan besvar

Europeiska unionens gemensamma utvecklingssamarbete

Unionen är en av världens största finansiärer av utvecklingssamarbete. Tillsa medlemsstaterna för ca 55 % av världssamfundets offentliga bistånd. Un finansieras över den reguljära budgeten, vilken fastställs av Europaparlamente Resten finansierar medlemsstaterna dels via Europeiska utvecklingsfonden, EUF, Afrika, Västindien och Stilla Havet, dels genom lån från Europeiska investering

Gemenskapens utvecklingssamarbete har enligt propositionen länge kännetecknats tagit sig uttryck i långa beredningstider samt svag samverkan med partnerl biståndsgivare. Fattigdoms-, jämställdhets- och problemanalyser har inte genomf

Rådet och kommissionen har enats om ett institutionellt reformpaket som skall o

- ökad inriktning mot resultat som del av en övergripande reformering, - - stärkande av programmering baserat på det ramverk för landstrategier - - sammanslagen projekthantering vid nytt kontor, EuropeAid Co-operatio - - organisatoriska förenklingar, - - överföring av beslutskompetens och resurser till delegationerna i fä - - stärkt utvärderingsfunktion, - - ny inriktning av kommittéarbetet till strategiska frågor. - Sverige har varit en av de ivrigaste förespråkarna för reformerna. Vid utveckli därför det svenska ordförandeskapet diskussionen på hur biståndet skall effekti samarbete mellan EG och FN, bl.a. genom mer flexibla finansieringsformer.

Den bredare synen på konflikt- och säkerhetsfrågor - där t.ex. icke-mi förebygga konflikter på ett tidigt stadium betonas - har under senare biståndspolitiken. I deklarationen om EG:s utvecklingspolitik slogs fast konfliktförebyggande i programmeringen av biståndet. Med detta beslut har konfl aktiva påverkan, blivit en av de viktigaste pelaröverskridande frågorna Cotonouavtalet mellan EU och 77 utvecklingsländer ingår politisk dialog oc konflikter. Biståndet till AVS-länderna inom ramen för den nionde europeiska uppgå till 13,5 miljarder euro, vilket tillsammans med outnyttjade medel frå 2000-2007. Sveriges bidrag uppgår till 377 miljoner euro, motsvarande c eftersläpningar i utbetalningar dröjer det dock flera år innan Sverige kommer fonden.

Inom den s.k. Barcelonaprocessen förs en politisk, ekonomisk och kulturel stabiliteten och främja samarbetet i Medelhavsregionen och hur gemenskapen ska i deras ekonomiska utveckling när ett planerat frihandelsområde införs 2010. Sa under 1990-talet. För perioden 1995-1999 avsattes ca 3,5 miljarder euro för st integration, dels mer traditionellt utvecklingssamarbete.

Samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA) omfattar såväl bistånd som ekonomi ett fyrtiotal länder och utgör ca 15 % av EG:s totala utvecklingsstöd. Huvud långsiktigt utvecklingssamarbete med inriktning på fattigdomsbekämpning och att

Efter 1990-talets krig och konflikter är västra Balkan ett viktigt område f Insatserna, som knyter an till Stabiliserings- och Associeringsprocessen med sydöstra Europa, skall bl.a. bidra till att utveckla förutsättningar för fred o länderna i regionen mot europeisk integration.

Under år 2000 antog rådet en ny förordning som skall styra insatserna på västr for Reconstruction, Development and Stabilisation). I denna förordning nämns et euro för CARDS-programmet under perioden 2000-2006. För närvarande ges det s Jugoslavien (FRJ), där omfattande återuppbyggnadsprogram har inletts såväl i S Kosovo.

EG:s program för livsmedelsbistånd och livsmedelssäkerhet syftar till att fattigaste länderna. Programmet är i storleksordningen 450 miljoner euro per å för insatser i AVS-länderna. FN:s livsmedelsprogram och enskilda organisationer

Kommissionens kontor för humanitära frågor ECHO (European Community Humanitar kommissionens humanitära bistånd. Detta uppgick 2001 till ungefär 490 miljoner Balkan, Stora sjöregionen i Afrika, Västafrika och Afghanistan. ECHO kanalisera enskilda organisationer, medan knappt 20 % förmedlas via FN, vilket är en mar också till insatser genom Internationella Röda Korsrörelsen.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 28 krävs att Sverige skall vara en pådr samordningen av EU:s biståndspolitik. Vidare föreslås i yrkande 29 att re Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget i syfte att öka insyn, möjliggöra en prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik.

Utskottet konstaterar att Sverige inom EU driver flera frågor som har bety bl.a. frågorna om att förbättra samordningen i fält; att utarbeta relevanta r indikatorer; att förbättra samordningen och samarbetet mellan kommissionens och och konsekventare tillämpning av jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utskottet konstaterar att EU:s medlemsstater i september 2000 undertecknade förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för Cotonouavtalet. Avtalet skal enlighet med dess konstitutionella bestämmelser. Biståndet till AVS-länderna in utvecklingsfonden, EUF 9, kommer att uppgå till 13,5 miljarder euro, vilket til tidigare år skall täcka perioden 2000-2007. De nya medlen i EUF 9 kommer att bl det interna avtalet ratificerats.

Insynen i hanteringen av EUF-medlen kan överlag anses vara likvärdig med den so följer samma principer. Dessutom medges insyn - liksom för geografiska oc budgeten - genom en verkställighetskommitté (EUF-kommittén) som är sammansat Dock har inte Europaparlamentet samma inflytande över EUF-medlen som över budg fördel med att inkludera EUF i budgeten är att det skulle underlätta ett mer s Detta måste vägas mot risken att dessa medel då inte reserveras för utveckli fallet med en separat fond.

I samband med förberedelserna av förhandlingarna om Cotonouavtalet 1996-19 flesta EU-staternas uppfattning om att fortsätta finansieringen via en separat var dessa länders bestämda önskemål.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U229 (c) yrkande 2 (c) yrkande 28 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U233 (kd) yrkande 5 framhålls att klimatfrågan måste bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp. En vik del ligger i gemensamma satsningar på energipolitiken, bl.a. på energieffektivi

Utskottet konstaterar att regeringen i 1997 års energipolitiska proposition internationell samverkan är viktig. Sverige och EU har åtagit sig genom klimat bistå u-länderna ekonomiskt och på annat sätt i syfte att möjliggöra koldioxidutsläpp. Partsmötet i juli 2001 fattade beslut om att ett antal fonder dessutom tillsammans med några andra i-länder på partsmötet uttalat en stark miljoner euro årligen från 2005 till u-ländernas klimatarbete utöver de miljöfonden, GEF, bedriver ett omfattande arbetet i u-länderna, i hög utsträckn

Ministerrådet antog i maj 2001 en strategi för integrering av miljö och h kommissionen göra en översyn av medlemsstaternas energisubventioner för att med en hållbar utveckling.

Kommissionen lämnade i oktober 2001 ett förslag till direktiv om ett EU-syst Förhandlingsarbetet mellan medlemsstaterna med förslaget som grund har påbörjat

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233(kd) yrkande 5

I kommittémotion 2001/02:U234 (kd) framhålls att världsekonomin behöver spe långsiktig hållbarhet. I yrkande 9 föreslås att EU-länderna bör samordna sit Handelsfrämjande arbete måste också bedrivas för att underlätta inträdet på i-l EU är en gemensam marknad, och att handelsfrågorna numera är gemensamma, b gemensamt europeiskt organ för handelsfrämjande mellan u-länder och Europa.

Utskottet konstaterar att handelsfrämjande inklusive importfrämjande stö diskuterats vid översyner av svenskt utvecklingssamarbete och erfarenhetsutbyte biståndet. I de landstrategier som utarbetas för Sveriges och EU:s bistånd utg tekniskt bistånd numera ofta framträdande delar. Ett ökat samarbete för exemp kunna prövas på EU-nivå som ett led i den långsiktiga planeringen i samarbete emellertid att det inte krävs något nytt organ för att främja handelsförbind Gällande avtal täcker in även handelsrelaterade frågor på ett tillfredsställand

Handelsrelaterat tekniskt bistånd och utvecklingssamarbete är, som ovan anf ländernas förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen i den globala handeln. angivna typ av stöd utgår till u-länderna, såväl genom multilaterala utvecklingssamarbete och tekniska bistånd avseende enskilda länder och regioner

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U234 (kd) yrkande 9

I motion 2001/02:U259 (v) framhålls att Europeiska unionen är en av världens uppgick EU:s bistånd till 80 miljarder kronor, varav 757 miljoner kommer från 1 att hela strukturen för EU:s bistånd bör ändras så att medle biståndsorganisationer utnyttjas. Genom att använda redan upparbetade kanaler nationella organen och FN, slipper man gå omvägen över EU:s byråkrati. De mot större inflytande över hur biståndsmedlen används. EU kan, enligt förslaget samordnare och utvärderare av olika insatser. EU:s utvärderingar av bistån garantera att utvärderingarna gjordes gemensamt av kommissionen, mott frivilligorganisationer. I yrkande 3 föreslås att EU borde låta en oberoende ex mellan EU:s handels- och jordbrukspolitik, dess bistånd och utvecklingsländerna på en dräglig nivå. Vidare understyrks i yrkande 4 att det är väl känt att kvin och tyngsta ansvaret för försörjningen. För att få en uppfattning om hur bistån män måste en utvärdering göras vad gäller konsekvenserna av EU:s bistånds-, h ett könsperspektiv.

Utskottet menar att EG:s bistånd lider av ett tungrott administrativt syst strävan att minimera svinn och oegentligheter. För utvecklingssamarbete biståndskrona än både UNDP, Världsbanken och Sida. Den bristande kapaciteten b ibland bristfälliga analyser och finansieringsbeslut. Utskottet anser emelle återta det nationella ansvaret för EU:s bistånd, även om Sidas produktivitet sk

EG-biståndet ger EU möjligheter att på ett integrerat sätt stödja en extern pol fredsbevarande och inriktad på långsiktigt hållbar utveckling.

Genom att behålla ett program för utvecklingssamarbete inom ramen för EU ökas t EU möjliggörs också för länder som inte har några egna bilaterala program att g inte självklart att allt bilateralt bistånd från EU-länder skulle vara effektiv

För att öka trovärdigheten för EG:s utvecklingssamarbete är det av största vikt Sida bidrar med de erfarenheter och resurser som kan ställas till ko policyutveckling som metodmässiga förbättringar.

Utskottet menar att utvärderingar av det slag som föreslås i motionen knapp önskvärda. Alltför många inblandade parter skulle lätt leda till sammanbla partsintressen för det fortsatta samarbetet. Kommissionens utvärderingsfunkt getts en mer självständig ställning och rapporterar nu till styrelsen för EuropeAid Co-operation Office (Aidco).

Cotonouavtalet, som utgör en modell för det sammanhållna utvecklingsperspekti basis i avvaktan på ratificering. Kommissionen är fortfarande i färd med bättre svara mot de nya krav som den nya utvecklingspolitiken från november 20 kravet att kommissionen skall utveckla och precisera sina resultatmätni indikatorer och rapporteringsrutiner. Bättre samstämmighet mellan jordbruks-, mycket viktigt för att främja u-länders ekonomiska utveckling. På längre sik utredningar av sambanden mellan handel, utveckling och jordbrukspolitik.

Utskottet har inhämtat att Sverige tillsammans med ett flertal medlemsstater november 2000 om att EG skall använda relevanta indikatorer i sin planeri bistånd. Dessa indikatorer skall vara könsuppdelade och skall på lämpliga nivåe kvinnor, respektive män, gynnats eller drabbats av de förändringar i deras lä Kommissionen har emellertid ännu inte presenterat några förslag men utlovat indikatorer för resultat i biståndet.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U259 (v) yrkande och 4 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U301(fp) understryks att EU:s internationella ansvar inte rikaste områdena har Europa ett ansvar för att minska klyftorna mellan rika oc är inte bara en ekonomisk förening utan en union som bygger på gemensamma rättsstatens principer och försvaret för mänskliga rättigheter är grundl samarbetet. Detta måste tydligt prägla även biståndspolitiken. I yrkande 25 präglas av en mer sammanhållen, konsekvent och tydlig strategi vad gäller må och försvaret av mänskliga rättigheter. I motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkande yrkande 35 framhålls att EU:s bistånd i ökande utsträckning bör ske i form av p EU:s utvecklingspolitik måste också präglas av högre kompetens och en större nä och i motion 2001/02:U301 (fp) yrkande 27 krävs att reformeringen av EU:s påskyndas. Biståndssamarbetet bör grundas på närhetsprincipen och huvudsakl enskilda medlemsländerna själva föreslås i motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkande I motion 2001/02:K426 (kd) yrkande 13 krävs en förbättrad uppföljning och kontr framhålls betydelsen av en ökad biståndsinsats från Europas sida.

Utskottet konstaterar att rådet och kommissionen i sitt gemensamma uttalande 2000 slog fast att strategin för fattigdomsbekämpning måste inbegripa flera dim demokratiska processer. Vidare betonades att stärka de mänskliga rättigheterna avgörande faktor för genomslag och hållbarhet i utvecklingssamarbetet. Hänsyn t inom samarbetet.

I kommissionens meddelande om EG:s utvecklingspolitik (april 2000) framhölls sektorprogram bör påskyndas. Sverige har stött denna åsikt i arbetet med den och kommissionen då en sådan förändring ligger i linje med partnerskapstanken åstadkommas.

Kommissionen genomför ett större reformarbete för att komma till rätta med Reformerna innehåller bl.a. åtgärder för att stärka den finansiella kontrolle stärka det individuella ansvaret hos varje tjänsteman samt öka delegeringen partnerländer till kommissionens representationskontor i utvecklingsländerna.

Vid utvecklingsrådet i maj 2001 beslutades att kommissionen varje år skal genomförandet av utvecklingspolitiken samt avge en rapport till rådet om gen skall förhoppningsvis ge bättre insyn och underlag för beslut av k medlemsstaterna.

Utskottet konstaterar vidare att andelen av EU-ländernas bistånd som dist relativt sett har ökat under senare år. Detta beror framför allt på att natione stagnation eller nedskärningar på biståndsområdet samtidigt som EG-biståndet kommissionens gemensamma uttalande om EG:s utvecklingspolitik (november 2000) s fokusera sitt arbete på de områden där EG har komparativa fördelar. Denna dis av det totala biståndet från EU eller dess medlemsstater som skall gå via kom närhetsprincipen skall råda. I förhandlingarna om rådsslutsatser stöttade Sveri kommissionens arbetsområden måste göras enligt det mervärde gemensamt agerande

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkandena 35 och 37 samt 2001/02:K426 (kd) yrkande 13 och 14 kan besvaras.

En fortsatt reformering av EU:s biståndspolitik är angelägen, framhålls i motio

Utskottet har tidigare konstaterat att kommissionen genomför ett större refo problem inom sin administration. Reformerna innehåller bl.a. åtgärder för att revisionsfunktionens oberoende, stärka det individuella ansvaret hos varje beslut, uppföljning och dialog med partnerländer till kommissionens representat är att förenkla reglerna och öka fokus på resultat. Sverige gav hög p ordförandeskap.

Sverige driver flera frågor som har betydelse för effektiviseringen. Som samordningen i fält, att utarbeta relevanta resultatmätningsmetoder och anv samordningen och samarbetet mellan kommissionens och FN:s biståndsorgan tillämpning av jämställdhet mellan kvinnor och män - inte bara som en rätt effektivitet, relevans och uthållighet i utvecklingsinvesteringarna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 3

Bilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen (avsnitt 3.5.3)

Huvuddelen av det svenska utvecklingssamarbetet - cirka två tredjedelar - ä Sverige och enskilda utvecklingsländer. Sida ansvarar för den helt övervägande genomförande.

År 2000 uppgick antalet insatser till knappt 4 650 stycken, vilket var närmare största samarbetsländerna minskade dock antalet insatser. Den genomsnittliga vo 1,9 miljoner kronor till 2,2 miljoner kronor. Sida gjorde insatser i ca afrikanska länder.

Utrikesutskottet har i betänkande1999/2000:UU2 hemställt om att regeringen g hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför biståndsförvaltningen k möjligheterna att stärka den utvärderande funktionen vid Expertgruppen för utve pågår för närvarande och beräknas kunna redovisas under hösten 2001. Översynen EGDI.

Medelsfördelning och anslagsstruktur

Bilateralt utvecklingssamarbete

Tusental kronor ------------------------------------------------------ Budget 2001 Beräknat 2002 ------------------------------------------------------ Afrika 2 305 000 2 410 000 ------------------------------------------------------ Asien 1 390 000 1 480 000 ------------------------------------------------------ Latinamerika 785 000 785 000 ------------------------------------------------------ Europa 755 000 775 000 ------------------------------------------------------ Globala 1 162 000 1 275 000 utvecklingsprogram ------------------------------------------------------ U-krediter 430 000 440 000 ------------------------------------------------------ Enskilda 890 000 905 000 organisationer ------------------------------------------------------ Humanitärt bistånd 1 077 000 930 000 och konfliktförebyggande ------------------------------------------------------ Ekonomiska 543 000 500 000 reformer ------------------------------------------------------ Information 50 000 55 000 ------------------------------------------------------ Summa 9 387 000 9 555 000 ------------------------------------------------------ 1 Med beaktande av tilläggsbudget 1 och 2

Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet ökar år 2002 med 168 mi miljoner kronor. Vid fördelningen av medel har reservationer på respektive de disponerar merparten av anvisade medel under anslagsposten har rätt att omförde

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 26 framhålls att Sverige i det bilater traditionen att låta ländervalet styra biståndet och i stället låta ändamålen b vid biståndets utformning. Även i kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 8 k landramar avskaffas till förmån för avtal med strikta villkor vad gäller korr demokratiutveckling.

Utskottet konstaterar att ändamålen numera styr biståndets utformning i högre länderval. Det är dock viktigt att skilja mellan utformning och kanal för med kanaliseras vanligen stat-till-stat. Det är en fråga om att ge stöd till länder, där folkvalda regeringar bestämmer prioriteringarna. Ett enskilt land motparten, och kanalen, för svenskt statligt bistånd. När det gäller utformn den sättas i relation till landets prioriteringar, Sveriges målsättning åtaganden. Utskottet menar att andra kanaler än statsapparater kan vara m genomföra delar av biståndet. Biståndet utformas därför utifrån ändamålen men länders politik och prioriteringar.

Det landdestinerade biståndet kompletteras med bistånd via internationella organisationer där insatser kan genomföras i enskilda länder som ej är föremål avtalsbundet utvecklingssamarbete. Detta arbete har ökat i omfattning under den Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning mellan olika delposte utvecklingssamarbetet för budgetåret 2001 är väl avvägt. Utskottet vill o anslagsstrukturen, inom anslaget för det bilaterala utvecklingssamarbetet, är länderval och landramar i biståndet kommer att behandlas i den parlamentaris politik för global utveckling, Globkom.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U229 (c) yrk (m) yrkande 8.

Verksamhetsgrenar

Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter

Målet för verksamhetsgrenen är att bidra till en demokratisk samhällsstyrning de mänskliga rättigheterna.

Demokratimålet bidrar till det övergripande fattigdomsmålet genom att ly dimensionen av fattigdom och de politiska respektive offentliga systemens förm fattiga människors rättigheter och möjligheter. Sverige skall i utvecklingssama internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna, framför allt FN:s de mänskliga rättigheterna samt de sex mest centrala FN-konventionerna.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

För att säkra demokrati och mänskliga rättigheter i ett land krävs ett fungeran spelreglerna i samhället. För att mottagarländerna skall kunna styra o initiativ krävs att biståndet används för att bygga upp administrativa och pol och lokalt. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 18 understryks att fungeran spelregler behövs för att skapa de rätta förutsättningarna för utveckling. I Sverige som biståndsgivare ställer högre krav på mottagarländernas rege styrelseformer. Vidare bör det införas krav på tydliga och klara regler för red biståndsprogram och krav på fungerande institutionella ramverk (yrkande 20). I biståndet bör inriktas på att utveckla mottagarländernas styrelseskick samhällsstyrning.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av en fungerande rättsstat fungerande demokratiska system och för en fungerande administration och samhäll

Utskottet menar vidare att viktigast för ett lands utveckling är de krav s befolkning. Biståndsgivarna har ofta ett värdebaserat förhållningssätt tydligast manifesterat i betydelsen av konventionen om de mänskliga rättig skall vara tydliga med denna värdegrund, men formerna för hur den skall komma utskottets uppfattning ske genom dialog.

Utskottet framhåller betydelsen av fungerande institutionella ramverk. Förvalt en betydande andel av det svenska utvecklingsarbetet under lång tid. Utskottet en av pionjärerna på detta område. Förvaltningsstödet har på ett kreativt sä insatser till stöd för en fungerande marknadsekonomi utöver de självklara insa förvaltning. Utveckling av den offentliga förvaltningen måste därför göra samhällsstyrning, dvs. att förvaltningen på ett öppet, hederligt, uppföljnings skall genomföra de av demokratiska insatser fattade besluten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i fråga om vikten av att inrikta b mottagarnas styrelseskick och att stimulera god samhällsstyrning. Utskottet redan utgör en viktig del i regeringens politik.

Utskottet noterar att Sverige har anslutit sig till OECD/DAC:s def samhällsstyrning som ett paraplybegrepp för demokrati, mänskliga rättigheter, folkligt deltagande. Demokratisk samhällsstyrning vilar i sin tur på en f samhällsstyrning enligt denna definition handlar om en kultur i den verkställan som betonar öppenhet, ansvarstagande, hederlighet och effektivitet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U229 (c) yrkandena 18- 20 o

Ett antal motioner tar upp frågan om bistånd via politiska partier. De svensk under en femårig försöksverksamhet haft möjlighet att kanalisera biståndsme utvecklingsländer i avsikt att främja och stärka demokratin. Motionärerna bak (kd) yrkande 9 menar att det är mycket viktigt att denna verksamhet forts demokrati med ett flerpartisystem kräver olika erfarenheter och kompetens stabila demokratier. Det är även viktigt att det partinära biståndet demokratibiståndet. Uppbyggandet av partiväsendet i u-länderna behöve biståndspolitiken framhålls i motion 2001/02:U229 (c) yrkande 21. Även i kom (fp) yrkande 11 krävs att stödet till partinära organisationer permanentas och att en försöksverksamhet på området har utvärderats med positivt resultat f aktuella länder.

Utskottet har inhämtat att regeringen under hösten 2001 avser att fastställa r demokratistödet genom partianknutna organisationer. Enligt budgetpropositione genom de svenska partianknutna organisationerna att öka och ges en mer perma delar motionärernas åsikt att politiska partier är centrala institutioner i en väl fungerande partiväsende är nödvändigt för utvecklingen av det politiska, de

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkand yrkande 9 samt 2001/02:U328 (fp) yrkande 11 kan besvaras.

Motionärerna bakom motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 5 anser att det behövs en a gäller inställningen till det internationella arbetet med de mänskliga rätti Det rättighetsbaserade biståndet bör emellertid inte enbart bygga på konditi bistånd ges utan också ges en positiv och stödjande inriktning så att krav framhålls i yrkande 6 att det är nödvändigt att hela utvecklingssamarbetet rättigheter, samt att specifika MR-projekt prioriteras. På så sätt främjas levnadsnivån för de fattigaste.

Utskottet anser att vad som i motionen åsyftas som rättighetsbaserat bistånd i utgångspunkt i de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna skapats kring dessa i form av t.ex. nationell rapportering som verktyg för att följa ett lands utveckling. Dessa instrument är neutrala i den bemärk framarbetade och att vanligen såväl Sverige som samarbetslandet har anslutit si som de mänskliga rättigheterna bygger på, staters ansvar och individers rättig och värde samt icke-diskriminering, skall genomsyra allt utvecklingssamarbete av verksamheten som inte har demokrati och mänskliga rättigheten som direkt m av de mänskliga rättigheterna i ett land utgör en väsentlig del av det un baseras på. Dessa landanalyser är ett av de viktigaste instrumenten i bedömning och påverkar starkt valet av insatser och samarbetsformer. Komplementaritet politikområden kan ytterligare stärkas. Såvitt utskottet erfarit kommer Globk denna aspekt i sitt betänkande.

Utskottet anser att demokrati och mänskliga rättigheter bör genomsyra hel snarare än befästas som ett separat delområde skilt från den övriga verk rättigheterna formuleras en global värdegrund som lyfter fram frågeställningar och välfärd ur ett individperspektiv på ett sätt som väsentligt kompl ekonomiska analyserna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 7 framhålls att information och statistik ä främjandet av mänskliga rättigheter. Det krävs nationella handlingsplaner för m en översyn av den nationella lagstiftningen i förhållande till internationella support och handling. Det svenska biståndet bör än mer stödja utvecklingslände att en större del av svenskt bistånd bör gå till demokratifrämjande projekt och

Utskottet delar uppfattningen att den typ av riktade insatser som motionärerna att främja de mänskliga rättigheterna. Utskottet vill emellertid framhålla a för bistånd till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter inte främst insatser utan handlar om genomslag i övriga biståndsprogram och särskil flödena. Beaktas dessa aspekter i beredning och analys blir genomslagskraften riktade insatser. Utskottet delar motionärens uppfattning avseende vikten av politisk dialog, riktade insatser och s.k. mainstreaming.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 10 föreslås att svenskt demokrat internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratiseri utvecklingsländer.

Utskottet instämmer i att det kan finnas ett värde i att samordna svensk internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratiseri utvecklingsländerna. Samordning av olika insatser i syfte att stärk synergieffekter är en effektiv användning av begränsade medel. Regeringen prio mellan utvecklingssamarbetets olika delar bilateralt liksom samordning politikområden. Demokratiinstitutet IDEA har gjort ett banbrytande arbete p uppbyggnad av en kunskapsbank som omfattar databaser avseende valsystem, lag lokal demokrati och senast partifinansiering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 1

Informationsteknik bör bli ett viktigt inslag i svenskt demokratibistånd föresl (fp) yrkande 12. I och med Internet och möjligheten att fritt kommunicera öve mot diktaturer uppstått. Även i motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 19 fra utbildningsinsatser för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklarin mänskliga rättigheter. Den nya informations- och kommunikationstekniken kan u för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklaringar och deklarationer om de m

Utskottet delar åsikten att informations- och kommunikationstekniken är ett anv att främja demokrati. IT-uppkoppling i sig ger människor en bredare tillgång möjligheter att organisera sig.

Enligt vad utskottet inhämtat arbetar Sida aktivt med att integrera IT inom all där demokratistödet ses som en av de viktigaste. Sverige har redan nu förvaltningsstödet. Sidas avdelning för demokrati och social utveckling arbetar för hur man på ett bättre sätt kan integrera IT i sitt arbete. Bland annat disk för upprättande en IT-myndighet i Rwanda. Under sommaren 2001 ordnade IDEA ett om hur IT kan användas för att stödja en demokratisk utveckling.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av kontinuerliga utbildni rättigheter. Kunskapen om de mänskliga rättigheterna utgör grunden för såväl implementera reglerna som enskilda människors möjlighet att hävda sina konstaterar också att omfattande svenskt stöd redan ges på detta områ internationella enskilda organisationers informations- och utbildning samarbetsländernas verksamhet på området.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yr (fp) yrkande 12 kan besvaras.

Motionärerna bakom motion 2001/02:U300 (m) yrkande 20 föreslår att noggrann mänskliga rättigheter och demokrati i Sveriges samarbetsländer bör redovisas biståndssamarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att nära följa utvec mänskliga rättigheterna i samarbetsländerna. Utskottet har tidigare konstater mänskliga rättigheterna i ett samarbetsland beskrivs i den landanalys som al Även i årets budgetproposition finns särskilda avsnitt inarbetade avseende sit och mänskliga rättigheter i samarbetsländerna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att partimotion 2001/02:U300 (m) yrkan

I motion 2001/02:Fö272 (mp) framhålls att det internationella minförbudet framsteg. Men ändå kvarstår allvarliga problem. Mellan 15 000 och 20 000 person varje år i olyckor med minor och oexploderad ammunition, enligt rapporten Dessutom är omfattande jordarealer obrukbara, eftersom de misstänks vara min att Sverige och Sida inte minskar utan snarare ökar sitt stöd till humanitär framhålls att det humanitära minröjningsarbetet inte får utgöras av isolerad integreras i en genomtänkt biståndspolitik där lokalbefolkningen bör ansvara Räddningsverket bidrar med planering, ledning, utbildning och kvalitetssäkrin Sverige, om så efterfrågas, bör bidra till att Geneva International Centre fo GICHD, får utökade resurser för sitt arbete.

Utskottet kan konstatera att Sverige historiskt sett har varit en mycket st minröjning. I medier och hos stora delar av allmänheten har det fokus som tidig nu ersatts med andra mer akuta internationella frågor. Utskottet menar att minf är löst eller avklarad. Regeringen har gett Sida i uppdrag att inkomma m erfarenheterna av det svenska stödet till humanitär minröjning samt underlag fö stöd. Delvis på basis av denna redogörelse avser regeringen att uta prioriteringarna för svenskt stöd till humanitär minröjning, inklusive vilka användas för framtida svenska insatser och stöd.

Utskottet menar att humanitär minröjning måste ha en utvecklingsinriktad inri kopplade till och är en del av andra biståndsrelaterade insatser. Det svens inriktning. Nationell kapacitet för genomförande av minröjning måste byggas främsta uppgifter i detta sammanhang blir ledning, utbildning och kvalitetssäkr tillgodose behovet av både nationell och internationell kompetens i minröjningsområdet skapades SWEDEC genom 1996 års försvarsbeslut. Verksa utbildning, utveckling och information. Myndigheten samarbetar inte bara med F med andra myndigheter som t. ex. Polisen, Migrationsverket och Sida.

Sverige har alltid varit en stark förespråkare för Geneva International Demining. Sverige har länge verkat för att centrets roll skall stärkas och att roll som samordnare, genomförare och utvärderare.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:Fö272 (mp) besvaras.

Sociala sektorer

Målet för verksamhetsgrenen är att främja utbyggnad av hälsovård av god grundläggande utbildning för alla. Samarbetet skall även bidra till funktionshinder möjlighet att delta på lika villkor i samhällslivet. Målet för främja kreativitet och kulturell mångfald och stärka kulturens roll i samhällsu

Under år 2000 har ett projektarbete bedrivits som syftar till att förtydliga sa utveckling respektive fattigdom och ohälsa. En ny strategi har utarbetats f Beredningar av större landinsatser inom hälsoområdet har slutförts för Angol och Nicaragua. Under året har också genomförandet av den svenska hiv/aids-stra bl.a. inneburit att hiv/aids-aspekter integrerats i landstrategier och insatsbe sekretariat upprättades vid ambassaden i Harare sommaren 2000 i syfte att stär svenska strategin och samordningen med nationella och regionala program (moti både det multilaterala och bilaterala samarbetet, behandlas i separat avsnitt n

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U204 (m) yrkande 1 krävs att Sverige måste göra kvinnl prioriterad fråga inom utrikes- och biståndspolitiken för att få fler länder a flickor stympas. Vidare krävs i yrkande 3 att svenskt bistånd skall driva proje hjälpa kvinnor som drabbats av könsstympning.

Utskottet har inhämtat att Sverige stött och i flera fall också tagit initia och UNFPA aktivt skall verka för att eliminera kvinnlig könsstympning. Sve frågan vid en rad tillfällen i FN, bl.a. under och efter FN:s kvinnokonferens i arbetet mot våld mot kvinnor. Sverige stöder också Internationella famil (IPPF) för insatser mot könsstympning. Utskottet konstaterar att Sverige fort påverka det internationella arbetet som rör kvinnlig könsstympning och aktivt där så krävs, att leva upp till FN:s rekommendationer. Sverige försöker ocks tillbaka reservationer som strider om CEDAW-konventionens (Convention on the El of Discrimination against Women) huvudsyfte. I andra länder ges stöd till na försöker motverka könsstympning. Utskottet har inhämtat att könsstympningen t.ex. Burkina Faso på kort tid har halverats tack vare intensiva informationska

Utskottet konstaterar att en rad initiativ tagits i länder som t.ex. Kenya o Nord- och Västafrika där bl.a. lokala kvinnoorganisationer, ofta med aktiv medv med att ersätta könsstympningen med andra mer symboliska riter för att markera i samhällens gemenskaper.

Svenska biståndorganisationer kommer att fortsätta att ge stöd till och fö fråga i syfte att unga flickor och kvinnor inte skall utsättas för det könsstympning innebär.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U204 (m) yrkandena

Utbildningens betydelse i kampen mot fattigdom uppmärksammas bl.a. i kommittém att finansiering för utbildning måste göras tillgänglig även i nödsituatione konflikter samt att särskild uppmärksamhet måste ägnas människor i fl barnsoldater.

Utskottet konstaterar att stödet till undervisningssektorn är en h utvecklingssamarbetet. Sidas stöd till undervisningssektorn går framför allt t till höjd kvalitet i undervisningen samt till eftersatta grupper och specifik Till denna prioritering hör att finansiering av utbildning måste gör nödsituationer, vid katastrofer eller konflikter. Utbildning är den sektor so på barns behov.

En stor del av det svenska humanitära biståndet till barn i väpnade konfl UNHCR. Ett område som prioriteras är rehabilitering av barnsoldater genom sär utbildning. En del av stödet går även via Rädda Barnen. Ett av deras mål är att och rehabilitera barnsoldater.

Svenska Röda Korset har under många år arbetat aktivt för att få till stånd e av barn under 18 år i väpnade konflikter. Organisationen driver också projekt f om situationen för barnsoldater, för att erbjuda barn alternativ till deltagand efterforskning och familjeåterföring och rehabilitering av traumatiserade barn.

Bland övriga organisationer kan nämnas Svenska Afghanistankommittén som f flickor, trots förbud från talibanregimen i Afghanistan. Även Svenska kyrkan, C gränser gör väsentliga insatser för barn i krig.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkande 10

Fattigdom har traditionellt sett handlat om brist på materiella resurse 2001/02:U231 (kd) yrkande 20 att det krävs ett intensifierat samarbete internationella organisationer och näringslivet för att öka hälsoforskningen om

Utskottet framhåller att utgångspunkten för allt svenskt utvecklingssamarbete Hälsovårdsinsatser är sedan länge en viktig del av det svenska biståndet o förutsättningar för att hälsovården i fattiga länder skall kunna omfatta hel kvalitet. Insatserna skall också bidra till att hälso- och sjukvården fungerar och att den kan påverka andra sektorer för en bättre folkhälsa i hela samhället att inom ramen för sitt omfattande samarbete med Världshälsoorganisationen program för arbetet med hälsosystemutveckling tas fram i syfte att stärk länderna.

Det svenska stödet till WHO avser bl.a. metodarbete och forskning. Organisation att spela inom hälsoforskningsområdet för att kunna identifiera och främja unde stödet till WHO finns möjlighet att påverka forskningsprogrammens utformni deltagit i vetenskapliga kommittéer och uppföljning av de olika forskningsprog svenska forskningsstödet till WHO har gått till de särskilda programmen fö reproduktiv hälsa. Dessa program är i hög grad inriktade på fattigdomens sjukdo goda resultat. Stöd har också gått till forskning inom viktiga områden vaccinforskning.

Hälsofrågor har blivit allt viktigare på den utvecklingspolitiska agendan. Et det under senare år vuxit fram ett antal globala initiativ inriktade på bekämpn viktigaste infektionssjukdomarna. Bland dessa initiativ kan nämnas GAVI (Global and Immunization), Roll Back Malaria, Stop TB och särskilda initiativ relaterad

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 27 krävs att Sverige bör verka för at dödlighet som beror på aborter.

Som framhålls i motionen kommer det amerikanska beslutet att stoppa alla samtliga internationella organisationer som stöder aborter att innebära a tredje världen och många biståndsorganisationer inte längre kan bedriva familjeplanering. Även möjligheterna att arbeta med att förebygga spridning påverkas mycket negativt. Utskottet beklagar denna utveckling. Enligt vad ut svenska regeringen i flera forum, bl.a. bilateralt och via EU, framfört oro t denna utveckling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 2

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 21 framhålls att malaria dödar nästan 2,5 mi år, framför allt i de fattigaste tropiska länderna i Afrika söder om Sahara. bioteknologin visar att det finns stora möjligheter att ta fram ett defin liksom mot tuberkulos. Ökade insatser krävs för att bekämpa sjukdomarna. I m yrkande 3 anförs att Sverige bör kunna medverka till att ställa ekonomiska g för att ta fram och utveckla läkemedel och vacciner speciellt för utveck synpunkter om att i-länderna skulle kunna vara beställare och finansiä läkemedelsbolagen för de fattigaste ländernas räkning framförs även i motion 2 13.

Utskottet menar att ökad forskning inte ensamt bidrar till att rädda liv i större insatser på bred front. Inte minst viktiga är åtgärder för att mins länder, eftersom sambandet mellan fattigdom och bristande hälsa är så motionerna dör varje år flera miljoner människor i de tre sjukdomarna hiv/aids, allra flesta som dör finns i de fattiga länderna.

Sverige och även EU gör betydande insatser för att bygga upp hälso- och länderna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yrka yrkande 3 och 2001/02:U335 (kd) yrkande 13 kan besvaras.

Enligt motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 7 bör regeringen via svenska bistånds skolavgifterna slopas i de fattiga och hiv/aids-drabbade länderna.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för svenskt utvecklingssamarbete ino att utbildning är en mänsklig rättighet och ett grundläggande behov. Rätt rättigheter och demokrati inom utbildningssystemet skall vara vägledande utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn har som mål att uppnå en fri grun hela världen, vilket också är budskapet i FN:s Millenniedeklaration från septem åtagandena som FN:s medlemsländer där enade sig om var att senast år 2015 uppnå alla barn. Att alla barn skall ha tillgång till helt kostnadsfri och obliga 2015 är också ett av de sex målen i slutdokumentet från den andra världskonfe hölls i Senegal i april år 2000.

Utskottet är således överens med motionärerna om att slopande av skolavgifte att underlätta för barn som förlorat sina föräldrar på grund av hiv/aids att vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 7 kan

I motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 4 krävs att biståndsl frivilligorganisationer och Sida bör stimuleras till att utveckla program för a för att kunna avstå från att producera alkohol. Till detta bör komma insa nationell forskning. Också på ett internationellt plan är forskning nö alkoholindustrins påverkan på samhällsutvecklingen i tredje världen.

Utskottet delar motionärernas syn på alkoholens negativa inverkan på männ Alkoholen bidrar till att minska människors engagemang och påverkar därigeno lands alkoholproduktion är svår att påverka av givarländerna, men frågan kan t vid bistånds- och handelsförhandlingar. Världshälsoorganisationen, WHO, satte alkoholkonsumtionen skulle minska med 25 % fram till år 2000. Sverige har ansl Det har dock inte uppnåtts. WHO höll 1997 en konferens i Sverige om ungdom och konferensen blev att WHO förde upp frågan om alkohol högre på agendan och även kommitté om alkoholfrågor. Även det internationella centret för alkoholpolitik Center for Alcohol Policies), som bildades 1995 har i uppgift att utveckla sa institutioner, det privata näringslivet, forskarvärlden och frivilligorga frivilligorganisationer och till forskning kring ämnet kan vara framkomli ländernas inställning.

Med detta anser utskottet att motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkand

Hiv/aids

I propositionen anges att mer än 36 miljoner människor är hivpositiva elle människor avlider och 16 000 smittas av sjukdomen varje dag. Inget land och in sluppit undan sjukdomen som hittills har kostat över 22 miljoner människor li sjukdomen den fattigaste delen av världens befolkning. Hela 90 % utvecklingsländerna. Mest oroande är situationen söder om Sahara. Trots att omr av världens befolkning återfinns här 70 % av de smittade. I många av länderna katastrofal. I de värst drabbade länderna kommer inte en tredjedel av dagens ålder. I södra Afrika kommer länderna att erfara befolkningsminskningar inom d denna bakgrund framträder hälsofrågor allt tydligare på den utvecklingspolitis under senare år tillkommit särskilda initiativ relaterade till hiv/a läkemedelsområdet.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Hiv/aids och biståndspolitiska prioriteringar

I motion 2001/02:U209 (c) yrkande 15 uppmärksammas spridningen av hiv/aids och genom EU, FN och bilateralt verkar för att även USA ger stöd till alla organisa att hindra spridningen av hiv/aids. Regeringen bör arbeta för ökad öppenhe smittspridning beträffande hiv/aids och anslå resurser till förebyggande ar yrkande 16. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 13 framhålls betydelsen av att i politisk prioritet i alla länder, även i sådana som ännu inte drabbats i Afrika. I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 1 framhålls att de länder som är i möter än svårare påfrestningar på grund av hiv/aids. Utvecklingsansträngningar ekonomisk utveckling raderas ut. Svenskt utvecklingssamarbete måste därför ha e på hiv/aids-problematiken och fattigdomsbekämpningen. I yrkande 2 konstateras a mot ekonomisk, social och kulturell utveckling. Sverige och svenskt bistånd lindra spridningen och effekterna av hiv/aids. Utbildningsinsatser kan ha stor vågat ta problemet på allvar. I de länder där regeringarna genomfört öppna inf t.ex. utdelning av gratis kondomer och frivillig hivtestning har den negativa flerpartimotion 2001/02:U295 (s, c, m, fp, mp, v, kd) framhålls att ingen epide hiv/aids. Antalet människor som lever med sjukdomen är nu högre än när digerdö i Europa. Redan 1998 uppgick antalet personer med hiv/aids till 33,8 miljoner, Hiv/aids finns över hela världen, och alla samhällsgrupper drabbas. Genom sa olika samhällsorgan har sjukdomens effekter kunnat begränsas. I yrkande 1 södra Afrika inriktas på åtgärder som långsiktigt stöder utvecklingen i Afrika av hiv/aids. I yrkande 2 understryks vikten av internationell samverkan och för att stödja de afrikanska staterna i kampen mot hiv/aids. I kommittémotion 2 18 framhålls att problemet inte har varit brist på resurser. Endast en mind hade krävts för att bygga upp en grundläggande hälsovård, som i sin tur kraf social och ekonomisk utveckling. Svenskt bistånd hade kunnat spela en betydan Enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 6 bör regeringen begära särski bekämpning av hiv/aids i de afrikanska länder där Sverige bedriver u kommittémotion 2001/02:U332 (kd) yrkande 6 framhålls att när samhällen bryts n ökar risken för konflikter. Även hiv/aids måste därför bedömas ur ett säkerh Även i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 12 framhålls vikten av det förebyggan information om smittvägar och smittrisker.

Utskottet konstaterar att en övergripande strategi för svenskt internationellt antogs av regeringen 1999. Denna genomförs nu av Sida och UD, bl.a. har sekretariatet för södra Afrika i Zimbabwe börjat sitt arbete. En fundamental strategin är att arbetet mot hiv/aids skall genomsyra allt biståndssama engagerat i FN:s globala program mot hiv/aids. När det gäller EU:s insatser så i år beslutat om en handlingsplan för bekämpande av smittsamma sjukdomar. Und var Sverige pådrivande tillsammans med EG-kommissionen vad gäller att utöka hiv/aids-området. I budgetpropositionen för 2002 skriver regeringen om hi prioriterade områdena, och regeringens ambition är att stödja den fond som syfte att förebygga och behandla hiv/aids. Målet är att världens samlade satsning på hiv/aids skall uppgå till mellan 7 och 10 miljarder US-dollar varje år fr.o.m. 2005. I den summan ingår de själva skall göra, t.ex. det afrikanska åtagandet från Abujamötet om att satsa och för att hindra spridningen av hiv/aids. Afrikanska ledare har alltmer kommi speciella med hiv/aids är att man kan skydda sig från att bli smittad g Användning av kondom har också andra gynnsamma effekter genom att spridnin överförda sjukdomar förhindras. Det framgår också av FN-deklarationen att d kvinnornas ställning i allmänhet och att understryka mannens ansvar i synnerh satsningar på forskning, och ett inslag i EU:s handlingsplan mot hiv/aids, tb denna satsning. Utskottet anser att ett tydligt och kraftfullt politiskt ledarskap är en av de för att i ett långsiktigt perspektiv förebygga hiv och mildra ko Ställningstaganden från nationella ledare och tydliga deklarationer från F internationella forum är mycket betydelsefulla. Öppenhet om sexualitet ä förebyggande arbetet mot hiv/aids. Det nationella ledarskapets inflytande på de genomslagskraften av informationen kan knappast underskattas. Utvecklingen i s Uganda och Botswana har radikalt förändrats på grund av det stöd kampanjerna politiska ledningen.

Utskottet understryker vidare att hiv/aids inte enbart är en hälsofråga ut utvecklingsfråga som måste angripas på bred front. En internationell samsyn mycket viktig att uppnå. Utskottet noterar att en av de stora framgångarna med om hiv/aids var att framträdande företrädare för världens alla länder samlade om könsrollers betydelse för spridning av hiv/aids, vikten av användning av ko i öppenhet om sexualitet och sexuellt överförda sjukdomar. Deklarationen från m främsta rummet. Det mest angelägna är att hindra fler från att bli smittade.

Utskottet konstaterar att hiv/aids inte bara utgör ett hot mot den enskilde utan också mot en nationell hållbar ekonomisk och social utveckling. För en re fattigdomsproblem kan hiv/aids bidra till en ytterligare försvagning av samhäl att påverka den säkerhetspolitiska stabiliteten i negativ riktning. Väpnade k samhällsstrukturer bidrar i sin tur till att öka risken för spridning av hi framhålla att Sverige var en av initiativtagarna till UNAIDS, vars uppgift är a arbete med hiv/aids. Hiv/aids har som enda sjukdom behandlats vid flera tillfä och tagits upp vid en extra session med FN:s generalförsamling. Frågan har prioritet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U209 (c) 2001/02:U229 (c) yrkande 13, 2001/02:U276 (m) yrkandena 1 och 2, 2001/02:U295 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U311 (m) yrkande 18, 2001/02:U326 (kd) yrkande 6, 2 6 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 12 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U335 (kd) framhålls att spridningen av hiv/aids dimensioner. I yrkande 2 föreslås tillsättning av en utredning med en bred hiv/aids och liknande sjukdomar av epidemisk karaktär sätts in i ett säkerhetsp

Utskottet konstaterar att det redan finns stor medvetenhet på högsta politiska sjukdomens möjliga konsekvenser även på det säkerhetspolitiska området. Något o utredning som den som föreslås i motionen föreligger därför inte enligt utsk menar också att resultatet av Globkoms förslag bör inväntas.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 2.

I motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 3 framhålls att Sverige bör ta sin del av a av hiv/aids och avsätta särskilda medel i budgeten för det globala hiv/aids-arb

Utskottet framhåller med anledning härav att arbetet mot hiv/aids kräver b insatser. Länken mellan hiv/aids och fattigdom är tydlig. Även åtgärder som inriktade specifikt på hiv/aids kan medverka till att förbättra situatio svenskt biståndssamarbete är att minska fattigdomen, och därför bidrar stora kampen mot hiv/aids. Utskottet ser ingen fördel med en särskild budgetpost för kan skapa en låsning mellan budgetposter som inte medger önskad flexibilitet nödvändigtvis större samlade anslag till arbetet mot hiv/aids.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 3.

Informations- och upplysningsverksamhet

Vikten av åtgärder mot utbredningen av hiv/aids i utvecklingsländerna be 2001/02:U229 (c) yrkande 11. Motionärerna menar att utbildningsfrågorna bör int mot hiv/aids. I motionen yrkande 12 understryks vikten av att tala politiskt kl uppträdande som en avgörande förklaring till spridningen av hiv/aids och om vik I yrkande 15 framhålls vikten av att i det förebyggande arbetet mot hiv/aids be upplysning och kondomanvändning. I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 26 eft kraftfulla informations- och utbildningsåtgärder sätts in för att minska spr för att ge stöd till redan smittade I motion 2001/02:So372 (m) yrkande 3 fr spelar en avgörande roll i förebyggande smittskyddsarbete, och svenskt inriktning på hiv/aids-problematiken, både i förebyggande och lindrande syfte. (kd) yrkande 5 framhålls vikten av att i det globala arbetet med bekämpningen hänsyn till sjukdomens allvarliga konsekvenser än till kulturella skillna människosyn.

Utskottet konstaterar att motionärerna tydligt pekar på de förödande följder hi samhällssektorer, i synnerhet skolsystemen, i de drabbade länderna. Detta ä anser utskottet, som dock understryker att även andra samhällssektorer påverk gäller exempelvis sjuk- och hälsovård, livsmedelsförsörjning och förvaltning. A därför enligt utskottets mening integreras i alla sektorer i allt utveckl åtgärder för att mildra följderna av epidemin måste vidtas. Detta framhålls från juni 2001.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av att ett förebyggande arbete i prioriteras. Utskottet instämmer även i det angelägna i att vara tydlig hiv/aids och hur sjukdomen kan förhindras och inte minst om männens ans smittspridning.

Utskottet konstaterar att förslaget om en generell satsning på behandling av mödrar och deras nyfödda barn finns med i FN-deklarationen från juni 2001. Dett de åtaganden som länderna själva gjort. Om förslaget genomfördes skulle dett förhindra att spädbarn smittas av sina infekterade mödrar och därmed hindra ytterligare. Utskottet instämmer med motionärerna i att Sverige bör verka prioriterar detta i sina hiv/aids-planer.

Utskottet menar att i det svenska utvecklingssamarbetet är det sjukdomens fö främst är styrande i arbetet mot hiv/aids. Samtidigt vill utskottet unders biståndssamarbete grundas på en ömsesidig respekt från samtliga inblandade part

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrka 2001/02:U328 (fp) yrkande 26, 2001/02:U335 (kd) yrkande 5 samt 2001/02 besvaras.

Kvinnor och barn

I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 5 och i motion 2001/02:U311 (m) yrkande 20 un av spridningen av hiv i hög grad är beroende av att bistånd ges för att stödja hennes möjlighet till självbestämmande. I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 6 men kampen mot hiv/aids skall lyckas så krävs det att landet i fråga har en m politik på området. Sverige bör verka för att samarbetsländer arbetar fram och att bekämpa spridningen av hiv/aids. I motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 4 kons de hiv/aids-smittade är kvinnor. Sverige bör aktivt arbeta för att kvinnans s jämställd med mannen samt att de mänskliga rättigheterna också skall gälla för

Utskottet har tidigare konstaterat att hiv/aids är ett utvecklingsproblem angreppssätt och åtgärder som tar fasta på såväl förebyggande arbete som vård, av följderna för den enskilde och samhället som helhet. Unga människor är infektionsrisker. De har ofta inte tillgång till stöd från rådgivning. Unga kvi män, utsätts för särskilda risker genom att de är inblandade i prostitution. I vanföreställning att sexuellt umgänge med en oskuld kan befria en man från hivi

Utskottet konstaterar att vikten av att stärka kvinnans ställning för att be finns med som ett inslag i den deklaration om hiv/aids som FN:s generalf framhålls i motionen är en samlad strategi på nationell nivå för arbetet mot h för framgång. Detta slås också fast i FN-deklarationen. Enligt utskottets dialog med samarbetsländerna stödja ländernas egna arbete med att uppfylla de internationella sammanhang vad gäller bekämpning av hiv/aids. Utskottet delar m att det är väsentligt att i biståndssamarbetet stärka kvinnors ställning, ekon att höja deras status och därigenom hindra spridningen av hiv/aids. Under den s om hiv/aids drev Sverige igenom ett beslut som ger kvinnor större möjlighet at ansvara för sin sexualitet. Stöd ges även till projekt som syftar till att stär och sexuella rättigheter bl.a. för att motverka oönskade graviditeter bland ung

Utskottet finner det angeläget att Sverige fortsätter att arbeta aktivt med de FN:s kvinnokonvention (CEDAW), som har ratificerats av mer än 160 länder.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U276 (m 2001/02:U311 (m) yrkande 20 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 4 kan besvaras.

Antalet barn som blivit föräldralösa på grund av hiv/aids-epidemin växer lav Många barn lämnas helt ensamma utan stöd. Enligt motion 2001/02:U335 (kd) yrk för att en kartläggning av dessa barns situation genomförs. Utredningen kan program för adekvat hjälp och stöd till dessa barn.

Utskottet anser att en bedömning av förhållandena för exempelvis föräldralösa och utgå från de behov som finns i respektive land. På lokal nivå kan man bäst och vad som behöver utredas i syfte att göra de insatser för föräldral angelägna. Inom ramen för UD:s barnprojekt har en strategi för barn och hiv/a bl.a. baserad på en redogörelse för situationen för barn som förlorar sina förä

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 6

Sjukvård och medicin

Frågan om bromsmediciner tas upp i flera motioner. I motion 2001/02:U229 (c) vikten av att skapa en infrastruktur av kliniker och vårdarbetare närmare de mä och bromsmediciner. I 2001/02:U326 (kd) yrkande 5 framhålls behovet av verk mediciner för världens fattiga. Att öka tillgången på bromsmediciner är angelä rätt använda kan bidra till att ge sjuka människor ett längre och mer männi motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 9 bör Sverige vara pådrivande för att så fort stor generell satsning gällande behandling med bromsmedicin av hivinfekterade b nyfödda barn. Även i yrkande 10 krävs att den rika världen genom samar organisationer som FN och näringslivet verkar för att förbättra u-ländernas ti och annan medicinering för hiv/aids och dess följdsjukdomar.

Utskottet instämmer i vikten av att biståndet måste främja uppbyggandet av en i möjligt för människor att ta bromsmediciner. Behandling med bromsmedicine infrastruktur för att bli framgångsrik. Utskottet menar att i svenskt bistånd insatser just på det området. Även genom den handlingsplan mot hiv/aids, tbc oc görs ökade och påskyndade insatser inom området.

Utskottet konstaterar att diskussioner för närvarande pågår i WTO om ett klargö immaterialrättsbestämmelser och möjligheten att utfärda s.k. tvångslicenser. D under vissa villkor kan ge tillstånd till produktion av ett patenterat läkeme samtycke.

I det nyligen avslutade mötet i Qatar enades WTO:s medlemmar bl.a. om ett av aspekter av immaterialrätter, TRIPS, (Trade-Related Aspects of Intellectual införlivades ett nytt, viktigt område i WTO:s regelverk. Avtalet behandlar skyddet på områden som upphovsrätt, varumärken, patent, mönster, kretsm ursprungsbeteckningar. Medlemmarna åläggs att i sina nationella rättsordningar så att det blir möjligt att vidta effektiva åtgärder mot immaterialrättsliga in

Genom avtalet utsträcks grundläggande WTO-begrepp som mest gynnad nations behandling att gälla även på det immaterialrättsliga området. För industriländ kraft 1996. Utvecklingsländerna började implementera TRIPS-avtalet år 2000. länderna gäller avtalet från 2006.

Vid WTO-mötet i Qatar nåddes de största framgångarna för de fattiga lände immaterialrätt och folkhälsa. Den särskilda deklarationen i denna fråga ger l att tillverka billiga, kopierade mediciner för behandling av epidemier som t.ex

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkan yrkande 5 och 2001/02:U335 (kd) yrkandena 9 och 10 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 6 framhålls att erfarenheter från al snabbt pekar på hur väsentliga satsningar på hälso- och sjukvård är för utveckl stort problem i denna utveckling är att få fram effektiva och billiga mediciner Det förekommer försök med olika typer av aidsmedicin på befolkningsgrupper i Af väl är färdigutvecklad har den hittills varit för dyr för att kunna användas i menar att en lösning på detta problem kan vara en modell som innebär att de rik marknad för ett visst vaccin eller en viss medicin. Inget land eller organi förrän ett effektivt vaccin verkligen existerar. Läkemedelsindustrin står för och för risken av misslyckade projekt. Även i yrkande 17 framhålls att den k vad gäller hiv/aids måste brytas. En god hälsovård måste komma alla till d hivprevention måste på ett effektivt sätt nå ut till alla. Med en snabb ekon sjukdomarna inte få de förödande konsekvenser som de nu har. Den basala hälsovå utvecklat för länge sedan, skulle väsentligt kunna reducera problemen med utvecklingen av effektiva läkemedel och vacciner mot tropiska sjukdomar bör en yrkande 21 uppmärksammas bristen på utveckling av läkemedel mot sjukdomar som Vid sidan av insatser för att förebygga hiv/aids eller att hjälpa redan drabba ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem byggas upp i framför allt de hårdast det i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 8.

Utskottet konstaterar att Sverige redan i dag ger betydande stöd för sjukvårdssystem i de fattiga länder som Sverige samarbetar med. Även genom FN o stöd. EU skall enligt sin handlingsplan mot hiv/aids, tbc och malaria under de sina insatser på detta område.

Utskottet delar motionärernas syn på problemet med att få tillgång till billiga för u-länderna. Utskottet understryker att detta problem främst är en human fråga om tillverkning eller distribution av läkemedel för att göra dem tillgän u-länder. Det avgörande problemet för de fattiga länderna är inte att läke länderna är fattiga och därför saknar det mesta inom hälso- och sjukvård hiv/aids är mediciner som fordrar en viss nivå på hälso- och sjukvården för Dessutom har medicinerna ofta biverkningar som i sin tur kräver sjukvård. Utsko görs viktiga insatser på läkemedelsområdet. Flera internationella företag har s kraftigt. Delvis har detta skett på grund av att länder som t.ex. Brasilien mediciner i egen regi utan hänsyn till licensavtal och ersättning till de multi har också tagit ställning för ett system med differentierade läkemedelspris betalar den fulla kostnaden medan fattiga länder betalar långt lägre priser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U311 (m) yrka 2001/02:U335 (kd) yrkande 8 kan besvaras.

Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet

I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 4 hävdas att det mest framgångsrika arbetet i frivilligorganisationer som kyrkornas organisationer, Röda Korset och Läkare ut menar att effekten av det svenska biståndet sannolikt skulle öka ytterli resurserna ställdes till dessa organisationers förfogande. Sverige utvecklingssamarbete än tydligare stödja de ideella och frivilliga organisati motion 2001/02:U311 (m) yrkande 19 liksom i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande bistånd för hiv/aids-bekämpning med fördel kan kanaliseras genom frivilligorgan

Utskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga insatser i ka används också som samarbetspartner inom det svenska utvecklingssamar projektbidraget är en av grundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda innebär att organisationerna själva driver och genomför en verksamhet so Målsättningen är att genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarb ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och stärka de lokala samarbe görs genom att den svenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och komp lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att organisationen står för minst 20 som egeninsats för ett projekt eller program. Sida utfärdar anvisningar som ställs på den svenska organisationen, på dess samarbetspartner och på kvalite förmedlas projektbidragen via 15 ramorganisationer som själva tar hand om al underorganisationer och presenterar dessa för Sida för beslut.

Generellt kan sägas att graden av effektivitet i förhållande till andra forme från fall till fall. Avgörande för de svenska insatserna och därmed f mottagarländernas prioriteringar skall vara styrande.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U276 (m) yrk yrkande 19 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 11 kan besvaras.

Infrastruktur, näringsliv, finansiella system och urban utveckling

Målet för stödet är att bidra till uppbyggnaden av en ekonomiskt bärkr tyngdpunkt på kommunikation, energi och urban infrastruktur. Stödet till när bidra till att skapa förutsättningar för en effektiv försörjning av v samarbetsländerna baserad på livskraftiga företag samt att underlätta samar världsmarknaden.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 11 understryks vikten av insatser och akt näringslivsutveckling och tillväxt i de allra fattigaste länderna.

Utskottet finner att ett väl fungerande näringsliv utgör en av grundpelarna i till fattigdomsminskning på bred front. Insatser för att stimulera näri länderna måste enligt utskottet ske på olika nivåer - globalt, regionalt, Utskottet konstaterar att svenskt bistånd är aktivt inom samtliga dessa områden

Den sammanlagda volymen av de direkta insatserna för näringslivsutve storleksordningen 200 miljoner kronor per år. Till detta kommer de av investeringar i infrastrukturer och samhällsförvaltning innebär. Enligt utvärdering utgör 34 % av Sidas insatser i första hand stöd till den privata se

Enligt vad ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 11

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 13 krävs ett bättre partnerskap mellan svenskt näringsliv i arbetet med att kartlägga behoven av och förutsättninga som syftar till att öka tillväxten och stärka näringslivet i samarbetsländerna. svenska staten på olika sätt bidrar till exportfinansiering och riskkapital men olika stödformerna är blygsam i relation till Sveriges totala export. Därför k för riskdelning med svenska företag för att stödja den privata sektorns utveck (yrkande 14).

Utskottet instämmer i att ett partnerskap av det slag som åsyftas i landstr viktigt för fattigdomsbekämpningen. Näringslivet utnyttjas också redan nu av b en viktig part att föra konsultationer med. Dess kunskaper ses som särskilt vä som beaktar förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv och möjliga sve område.

Vad gäller implementering av specifika program och projekt är Sida och myndigheter underkastade lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna innebär måste ske med ett internationellt urval. Detta för att säkra ett effektivt anv samt för att svenskt utvecklingssamarbete på ett så effektivt sätt som möjli övergripande målet om fattigdomsbekämpning.

Svenskt näringsliv kan spela en viktig roll vad gäller att stödja den priva samarbetsländerna. Swedfund International AB bidrar till utveckling av bärkra och länder i Central- och Östeuropa genom olika typer av riskkapitalsatsning genomförts av moderbolaget och dotterbolaget är avsikten att förb riskkapitalsatsningar. Inför fusionen beslutade regeringen därför föregående ägarkapitaltillskott om 50 miljoner kronor till bolagets u-landsdel. En tr fristående garantier genomförs för närvarande av Sida. Regeringens motiv är garantier ger en betydligt större utväxlingseffekt, genom mobilisering av k biståndssubventionerade krediter. En utvärdering av verksamheten kom försöksperiodens slut.

Regeringen har även gett ökade resurser till projektexportsekretariat, PES, s verka för ökad svensk projektexport och upphandling. Framför allt skall PES industri, genom olika marknadsaktiviteter öka leveranserna från svenska för finansieras av multilaterala organisationer. Särskilda ansträngningar gör svenska andelen av olika EU-organs upphandlingar. Genom resursförstärkningarna lyckats höja aktivitetsnivån och kunnat arbeta mer proaktivt. Detta har intensivt och systematiserat idéutbyte med näringslivet än tidigare. Ett påtagligt resultat återflödet från EU-upphandlingar under 2000 var betydligt högre än någonsin tid

Regeringen har även avsatt ökade resurser till Sidas kreditverksamhet för bu lyfter regeringen fram behoven av bl.a. olika infrastruktursatsningar, gärna partnership-konstellationer. Vid kreditgivning analyseras särskilt landets ytterligare skuldsättning och eventuella negativa effekter av detta.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U234 (kd) yrkande 10 framhålls vikten av att känna ti betydelse de globala finansmarknaderna har för att världsekonomin skall funge internationella betalningssystemet och därmed världshandeln. U-länderna bör få bättre finansiell infrastruktur för att öka öppenheten och stabiliteten på de e yrkande 11 betonas att Sverige måste se över hur etiska uppförandekoder för f kontrolleras på ett fullgott sätt.

Utskottet noterar att motionen identifierar en viktig del av det pågående arbet annat Internationella valutafonden (IMF) med att främja finansiell stabilit utveckling. Stora framsteg har gjorts de senaste åren med avseende på kod bokföring och redovisning, men också för finansiella institutioners transparens, statistik (s.k. data dissemination standard), samt penning- och fi att implementera och vidareutveckla dessa typer av preventiva åtgärder - liks med att främja finansiell stabilitet - står högt på IMF:s dagordning med starkt

Utskottet konstaterar att vad i motionen anförs om etiska uppförandekoder (Glob linje med regeringens initiativ till en dialog med svenska företag kring der socialt ansvar menas OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Glo att inrätta en funktion för erfarenhetsutbyte och kunskapssammanställning för d

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U234 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U286 (s) framhålls att det finns ett stort behov av e producerar läkemedel för alla människor oavsett var de bor i världen. Motionär skall arbeta för att det i FN:s regi byggs upp läkemedelsforskning och läkem vinstmotiv, tar fram billiga läkemedel mot de omfattande sjukdomar som förekomm

Utskottet noterar att frågan om ökade insatser för att få fram läkemedel o sjukdomar och andra sjukdomar som företrädesvis förekommer i u-länder har fått inom sitt läkemedelsprogram även lämnat stöd för att utveckla läkemedelsproduk handlar främst om tillverkning av ej patentskyddade läkemedel. EG-kommissionen stöd i sitt utvecklingssamarbete.

Inom WHO stöder Sverige sedan länge det särskilda forskningsprogrammet om tropi forskning om läkemedelsbehandling och viss vaccinutveckling ingår. Detta progra på fattigdomens sjukdomar och har presterat goda resultat.

Utskottet har ovan konstaterat att vid WTO-mötet i Qatar nåddes ett avtal om ha av immaterialrätter, TRIPS, vilket positivt påverkar möjligheten att ge fö hälsointressen. Deklarationen från mötet fastställer att TRIPS-avtalet skall på ett sätt som säkerställer folkhälsan och tillgången till läkemedel i u- innebär att man fastställt vad som är möjligt inom den existerande avtalstexten

Inom EU pågår en uppföljning av rådsbeslutet om smittsamma sjukdomar, bl.a. fram en global mekanism för differentierad prissättning. Läkemedelsindustrin dock tillsammans med UNAIDS accepterat differentierad prissättni Läkemedelsindustrin tillhandahåller i olika partnerskap också billiga aidslä för andra tropiska sjukdomar.

Vad gäller utveckling av nya läkemedel och vacciner för tropiska och andra sjuk människor i utvecklingsländer är det en allmän utgångspunkt att en stor del a område bedrivs med FoU-stöd till vetenskapliga institutioner, medan läkeme främst påverkas av kommersiella hänsyn. Enighet synes föreligga om att forskni och bättre läkemedel mot sjukdomar i u-länder varit lågt prioriterad av industr har ett ökat intresse visats för olika typer av partnerskap i syfte att få fram

Det pågår också olika projekt där industrin och forskargrupper arbetar geme t.ex. nya malaria- och tbc-mediciner. Inom projektet Roll Back Malaria har et industrin medverkar i en internationell grupp med målet att ta fram ett ant Industrin stöder också spridda utvecklingsprojekt för en rad andra t internationella mekanismer torde dock behövas för att få fram bättre läkemedel realistiskt eller önskvärt att i FN:s regi bygga upp läkemedelsföretag. Detta, i nära samarbete med FN, men andra aktörer måste ansvara för produktion och mar

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U286 (s).

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) framhålls att det krävs ett ökat medvetan globalt samarbete för att lösa gemensamma och överhängande problem. Enbart lösa de grundläggande orättvisorna mellan rika och fattiga. I yrkande 3 konstat inom livsmedelsindustrin har ersatt traditionella jordbruksföretag. I den glo livsmedelsjättarna för att bibehålla lönsamheten använda alltmer konstgödsel teknik. Handeln med mat får inte gå ut över rätten till mat för invånarna i fat

Utskottet konstaterar att det finns mat att föda hela jordens befolkning. Progn till 30 åren tyder på detta. Problemet är inte den absoluta tillgången på mat,

U-länder skall kunna vidta åtgärder för att säkra sin livsmedelsförsörjnin särskild och differentierad behandling inom ramen för WTO. Det är också v främja export av jordbruksprodukter från u-länderna då sådan export bidrar till Rätten till mat ligger inom ramen för de sociala, ekonomiska och kulturella rät

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 3 kan besvaras.

I motion 2001/02:U304 (c) yrkande 4 framhålls det komplexa sambandet mellan motionärerna anser att varje nation skall ha möjlighet till livsmedelsprodukti behoven. Handeln med mat får inte gå ut över rätten till mat i fattiga länder.

Utskottet konstaterar att riksdagen 1998 beslutade att Sverige skall arbe livsmedelspolitik inom EU som bl.a. bidrar till global livsmedelssäkerhet. Det hjälp av en avreglering av de delar av EU:s jordbrukspolitik som stör världshan och livsmedel, bl.a. genom att pressa ned världsmarknadspriserna. Det förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal inom ramen för WTO så långt som möj u-länderna mer rättvist handelssystem.

Det överordnade målet att verka för en politik som bidrar till en förbättrad g påverkar de svenska ställningstagandena i flertalet frågor på jordbruksområdet.

Det krävs generella tullreduktioner samt avveckling av tulltoppar, tulleska skyddsklausulen för att förbättra u-ländernas marknadstillträde till i synnerh förbättra möjligheterna för u-länder att öka sina exportinkomster. Utskottet flexibilitet för vissa utsatta u-länder vad gäller gränsskydd och interna stö viktiga samhälleliga mål för att bekämpa fattigdomen, skapa livsmedelssä landsbygden i u-länderna.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 4 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) yrkande 6 framhålls att handelsliberalisering för u-länderna, och utmaningen inför framtiden är att skapa större samstämmigh och handelsliberaliseringar. Sveriges bör stödja en politik som är samm stödjande i handels-, miljö-, jordbruks-, migrations-, utrikes- och säkerhetspo

Utskottet instämmer i vikten av en samstämmig (koherent) politik. Sverige medve som pågår inom OECD i syfte att förbättra samstämmigheten för att medverka ti Globkom har till huvuduppgift att utreda hur Sveriges politik för en global, ekologiskt hållbar, utveckling skall se ut. Samstämmighet behövs inom det mella Sverige är aktivt, framför allt inom EU. I sammanhanget är det också av intr landsrelationer söka stödja utvecklingen av en samstämmighet inom utvecklingspolitik.

I förhållande till många andra länder driver Sverige en koherent politik. förbättringar att göra på EU-nivå, där exempelvis den gemensamma jordbrukspolit att bättre överensstämma med utvecklingspolitikens utvecklingsmål liberaliseringssträvanden.

Inför toppmötet om utvecklingsfinansiering pågår arbetet med att skapa bät olika internationella aktörer, bilaterala biståndsinstitutioner och multilatera

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 6

Naturbruk

Målet för verksamhetsgrenen är, enligt propositionen, att skapa föruts levnadsvillkor och ökade inkomster för främst den fattiga landsbygdsbefolkninge bärkraftigt och produktivt nyttjande av förnybara naturresurser. Verksamheten på landsbygdsutveckling, jordbruk med husdjursskötsel, skogsbruk samt nyttja till mark och vatten.

Arbetet med att förverkliga intentionerna i de internationella miljökonventi och metoder för såväl det multilaterala som det bilaterala utvecklingssamarbete leda till ett ökat samarbete som breddar kunskapen om de krav som konventionern kompetens inom respektive område i u-länderna. Särskilt klimatområdet framstå globala utmaningarna och som en central del av arbetet med hållbar utveckling om långlivade organiska föroreningar undertecknades i maj 2001.

Ekonomiska reformer

Målet för verksamheten är att stödja länder som genomför ekonomiska refo tillväxt och fattigdomsbekämpning. Stödet skall utgöra ett incitament till anpassas till enskilda länders behov och förutsättningar.

För att uppnå och vidmakthålla makroekonomisk stabilitet och tillväxt samtidi blir mer resultatorienterat, krävs att reformprocessen fördjupas och mer inri institutionella reformer. Stödet till ekonomiska reformer skall i enlighet stödformen ges till fattiga länder som genomför ekonomiska reformprogram med fattigdomsbekämpning. Traditionellt har stödet givits till fattiga och skuldtyn länderna har börjat erhålla skuldlättnad under Världsbankens och IMF:s skuldlät HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), har bidragen för att finansieringsgap minskat. Resurserna kan i stället användas för budgetstöd. ländernas arbete med att bekämpa fattigdom i enlighet med ländernas egna pr nationella fattigdomsstrategier.

Under våren 2000 togs de första stegen i en process mot en långsiktig finansie i sin helhet och med en rimlig bördefördelning mellan givarna. Mot denna bakgr i juni 2000 att lämna ytterligare ett bidrag till HIPC-initiativets skuldlättna kronor. Inbetalning till fonden kommer att ske i en takt som tar hä inbetalningar.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 6 framhåller motionärerna att skuldsättn länderna är orimlig. Oftast bottnar skulderna i lån som gavs redan på 1970- regeringar, internationella institutioner eller det tidigare Sovjetunionen. borde skrivas av direkt, eftersom den stora majoriteten av de s.k. HIPC-länder fullfölja sina åtaganden. De räntor, och mer sällan amorteringar, som finansieras normalt genom bistånd. Initialt bör ett begränsat antal länder hel för att kunna dra erfarenheter och verka som föredömen. I motion 2001/02: Sveriges biståndsåtaganden och dess finansiering.

Utskottet delar synen att skuldsättningen i de fattigaste länderna är orimli skrevs delar av de svenska biståndslånen av. Statens övriga fordringar på u uppstått i samband med garantier för exportkrediter. Utskottet konstaterar a för Parisklubben, som hanterar statliga fordringar, förespråkat omfattande bi Dessa har genomförts men inte i tillräcklig utsträckning. HIPC-initiativet init skapa mer omfattande skuldlättnader än tidigare initiativ. En översyn av HIPC-i och resulterade i beslutet att förstärka, fördjupa och bredda detta initiat sedan år 2000 utanför HIPC-initiativet fattat beslut om sammanlagt 1 miljard kronor i stöd till skuldsanering och ekonomiska reformer i Bolivia, Verde, Malawi, Rwanda, Tanzania, Uganda och Moçambique.

Samtidigt som HIPC-initiativet förstärktes så stärktes också initiativets fatt de resurser som frigörs vid skuldlättnaden kanaliseras till fattigdomsbekämpand detta som ett uttryck för den ökade samsyn som nu existerar för att ge de länderna substantiella skuldlättnader. Tre länder - Uganda, Bolivia och Moçambi slutpunkten och därmed erhållit skuldavskrivning på sin externa skuldstock till länderna en hanterbar skuld.

En av de grundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet är att de länder som k skall ges en hållbar skuldnivå (denna gräns är satt till 150 % skuld i export). HIPC är ett medel och en möjlighet för de fattiga och skuldtyngda lä sig ur sin ohållbara skuldsituation. En grundläggande förutsättning för detta ä till landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas. Det är dock inte endast s avgörande för hur landets ekonomi utvecklas. Skuldhållbarhet är i stället en fu politik, koncessionella resurser, direktinvesteringar, utveckling fattigdomsbekämpning och skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett s deras framtida skuld utvecklas. Biståndets roll är att stödja denna process.

Kostnaderna för initiativets genomförande är så omfattande att insatser f likasinnade givare inte räcker till för att finansiera initiativet. Därför måst axla sin del av finansieringsbördan. Regeringen har därför varit drivande i ar en finansieringsprocess för HIPC-initiativet. Under hösten har regeringen fatta 320 miljoner kronor till den skuldlättnadsfond som används för att finansi initiativet. Vidare har regeringen fattat beslut om att lämna ett bidrag om 74 finansiera den internationella valutafondens deltagande i initiativet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02U232 (m) och 20 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 10 framhålls att skuldavskrivningar sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. Sverige bör inom EU forum föreslå att västvärlden gemensamt gör en avskrivning av de högt skulds (HIPC) skuldbörda. Sverige bör gå före genom att erbjuda sig att betala 1 % av denna (cirka två miljarder dollar) - 1% är Sveriges andel av västvär Skuldavskrivningen måste ske på ett ansvarsfullt sätt och uppfylla fyra kr resurserna skall komma de fattiga människorna till del. 2) Skuldavskrivning f och vanstyre. 3) De frigjorda resurserna får inte användas för att finansiera Skuldavskrivning får inte medföra ny upplåning. I yrkande 11 krävs att skuldavs skall användas till grundläggande utbildning och hälsovård.

Utskottet delar synen att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att de därmed fattigdomsbekämpning. De resurser som frigörs genom skuldlättnader skal till fattigdomsbekämpning.

Utskottet har tidigare konstaterat att skuldavskrivningarna sker inom r övervakade av IMF och Världsbanken. Programmen kommer att fortsätta även e genomgått HIPC-processen. Dessa reformprogram har blivit alltmer inriktade på r ansvarstagande, öppenhet och bekämpning av korruption. Världsbanken har tillkomst 1996 kontinuerligt fördjupat arbetet med att bekämpa korruption. korruption genomsyrar numera allt operationellt arbete i banken, i dess partnerländer och i bankens olika interna utbildningsprogram. Världsbanken har timmars "hot-line" till vilken misstankar om korruption kan rapporteras.

Med förstärkningen av HIPC-initiativet 1999 beslöts även att ett krav för skuld själva formulerade tydliga fattigdomsstrategier s.k. Poverty Reduction Strateg med dessa strategier är att visa hur det enskilda landet skall använda effektivt bekämpa fattigdom. Dessa nationella fattigdomsstrategier väntas väs frigjorda resurser används på ett effektivt sätt och satsas på efterfrågad se undervisning. En förutsättning för att nå framgång med strategierna är att de känner ett starkt politiskt ägarskap och att strategierna har en lokal fö samarbete med det civila samhället, folkvalda institutioner, bilaterala internationella finansiella institutioner.

Utskottet, som vid flera tillfällen uttryckt sitt starka stöd för de grundlägga noterar att regeringen avser att använda respektive lands PRSP som utgång samarbetet. Detta kommer till uttryck i de nya riktlinjerna för land utvecklingssamarbete.

Utskottet delar däremot inte motionärens syn på behovet av total skuldavskrivni mest skuldtyngda länderna år 2004 med en svensk insats om 2 miljarder dollar. G skuldlättnader, inklusive skuldavskrivning, bör vara att landet bedriver en HIPC är ett medel och en möjlighet för fattiga och skuldtyngda länderna att ohållbara skuldsituation. En grundläggande förutsättning för detta är emel landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas. Det är inte endast skuldens stor hur landets ekonomi utvecklas. Skuldhållbarhet är en funktion bl.a. av en s koncessionella resurser, direktinvesteringar, utveckling av exportmarknader, skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget ansvar för utvecklas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 14 framhålls att Sverige måste f betydelse för fattigdomsutrotningen. Erfarenheter från länder som har lyckats kan här spela en betydelsefull roll. Även en tidigare kraftigt vanstyrd målmedveten politikförändring få till stånd en utveckling bort från hunge tillväxt.

Utskottet delar motionärernas syn beträffande tillväxtens betydelse för Emellertid är ekonomisk tillväxt ett nödvändigt men inte tillräckligt v fattigdom. För att driva utvecklingen framåt krävs både offentliga och privata investeringsklimat kan såväl inhemska som utländska direktinvesteringar öka och offentliga resurssatsningarna. Biståndet spelar en särskild roll genom att stö institutioner och regelverk som är viktiga för utvecklingen. Detta inkluderar och rättsväsendet och kan ske både genom finansiella medel och genom kunskapsöv biståndet fungera som en katalysator för privat resursmobilisering. Oavsett bis ansvaret för och styrningen av landets utvecklingsprocess hos dess regering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkande 14

Forskningssamarbete

Målet med forskningssamarbetet är att stärka utvecklingsländernas forsknin utvecklingsinriktad forskning. Detta sker genom stöd till forskningssam utvecklingsländer, stöd till internationell forskning med inriktning på landsrelaterade problem samt stöd till u-landsforskning i Sverige.

Utgifterna för forskningssamarbetet genom Sida ökade under 2000 med knappt 135 miljoner kronor, jämfört med år 1999. Den största ökningen återfinns inom temat det bilaterala forskningssamarbetet sker med länder i Afrika.

Forskning har även uppmärksammats i 2001 års Human Development Report där man p självständig forskning i u-länder leder till svårigheter att ta till sig nya te och därigenom kunna ta del av och bli delaktig i globaliseringsprocessen. Sv utvecklingspolitiska området kräver ökade kunskaper om hur globaliseringen påve u-länder. Ökade resurser krävs både i Sverige och i u-länderna för forsknin effekter, problem och möjligheter att bidra till fattigdomsbekämpning.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I kommittémotion 2001/02:U233 (kd) yrkande 4 framhålls att en effektiv miljö tillräcklig kunskap. Fortfarande saknas mycket kunskap om hur en ekonomi me produktions- och konsumtionssystem kan skapas. EU:s nya ramprogram för forskn för tvärvetenskaplig och probleminriktad forskning om hållbar utveckling i gemensamma europeiska forskningsinsatser på detta område. Denna forskning bör v tvärvetenskaplig.

Utskottet noterar att i Sidas/Sarecs samarbete med u-länderna ko kapacitetsbyggande och till forskning kring hållbar utveckling i ett vidare per

Inom ramen för ökenkonventionen (UN Convention to Combat Desertification, miljökonventionerna från Riomötet 1992) har Sverige inom ramen för EU-sam effektiviserande reform av konventionens vetenskapliga underorgan, Committee o (CST), och fått till stånd en fokusering av nätverkens forskningsinriktning.

Det föreligger ännu ett stort behov av att utveckla metoder och bedriva miljömässigt hållbar utveckling. I de svenska och internationella ansträngn identifiering av sambandet mellan fattigdom och miljöförstöring. Denna onda cir de fattigas rättigheter och resurser stärks.

På vattenområdet bidrar Sverige dels till planeringen av utnyttjande av gem södra Afrika, dels till Global Water Partnership (GWP), vars syfte är att bidr med världens färskvattenresurser genom nätverksbyggande och utbyte av erfare främjas hållbar utveckling bl.a. genom det regionala rådgivningsorganet RELMA, Unit, i Kenya.

Inom EU verkar Sverige för att det samlade utvecklingssamarbetet skall genom hållbar utveckling. Sverige verkar även för förstärkt fältrepresentation inom E dialogen med myndigheter och folkrörelser i u-länderna kan stärkas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233 (kd) yrkande 4

Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande

Det humanitära biståndet tillhör Sidas största verksamhetsområden. Huvud biståndet för år 2000 kanaliserades, enligt propositionen, via svenska och i organisationer och FN-systemet.

Den geografiska fördelningen av de humanitära insatserna överensstämmer i stor med två undantag. Det humanitära biståndet i Europa har minskat från 20 % till att det humanitära stödet till västra Balkan övergått till andra utvecklings Afrika har fortsatt att minska från 45 % år 1998 till 31 % år 2000 av det human

Övergrepp mot civilbefolkningen fortsätter att prägla dagens väpnade konfli effektiva humanitära insatser. Detta tillsammans med allt oftare förekommande hjälparbetare ställer krav på de humanitära organisationerna att se över si konfliktanalyser samt att avdela resurser för säkerhetsåtgärder. En effekti humanitära aktörerna är av särskild vikt. FN:s kontor för humanitär samordn arbetet med att samordna humanitära insatser i komplexa situationer.

Stöd till svenska enskilda organisationers utvecklingssamarbete

I propositionen understryks att ett huvudmål för svenskt bistånd är att fr livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Detta ka samarbete och erfarenhetsutbyte mellan svenska enskilda organisationer och loka länderna. Sida skall verka för att de svenska enskilda organisationerna be kunskapsuppbyggnad samt lokal kompetensutveckling.

Merparten av delposten finansierade år 2000 utvecklingsinsatser i drygt 10 svenska organisationer med vilka Sida bedriver ett långsiktigt samarbete basera

Utvecklingssamarbete genom enskilda organisationer

Miljoner kronor -------------------------------------------------------------- 1999 2000 -------------------------------------------------------------- Svenska enskilda organisationer 1 494 1 615 -------------------------------------------------------------- Lokala och internationella 1 059 1 297 enskilda organisationer -------------------------------------------------------------- Summa 2 553 2 912 -------------------------------------------------------------- Under 2000 har en arbetsgrupp med representanter för Sida och svenska enskil organisationers stöd till organisations- och kapacitetsutveckling av sama riktlinjer för informationsinsatser i samarbete med enskilda organisationer ut beredningsprocessen utvecklats och i dialog med organisationerna har riktlinjer

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Utan ett starkt civilt samhälle kan aldrig en långsiktig stabil demokratisk 2001/02:U229 (c) yrkande 23 betonar att folkrörelserna, de enskilda organisatio trossamfunden spelar en viktig roll i denna utveckling. I yrkande 30 folkrörelsernas betydelsefulla roll i det internationella utvecklingssamarbetet bland annat i form av biståndsinsamlingar, vilket stärker det svenska biståndet att enskilda organisationer ofta har väl så goda förutsättningar som statliga o bistånd och kräver ökade resurser för detta samarbete. Sveriges bistånd genom å internationella biståndet i vissa fall skapat ett beroende hos en del mottagarl lämpliga projekt och detta har skadat förtroendet för utvecklingssamarbetet. yrkande 3 anser att det skall ställas krav på ett effektivt bistånd utvecklingssamarbetet. Det är viktigt att det finns tydliga instrument vad g uppföljning.

Utskottet delar i stort de synpunkter som förs fram om att svenska enskilda spela en viktig roll i uppbyggnaden av det civila samhället i u-länderna, ge länderna. Utskottet har tidigare i detta betänkande uppmärksammat påpekandet at beaktande av en bred analys av situationen i samarbetslandet och att det i använda icke-statliga kanaler. Det valet har Sverige gjort avseende samarbete m stödja förändringsagenter inom i sig icke-demokratiska miljöer.

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 24 framhålls att folkrörelsern mobilisera folkligt stöd för utvecklingsarbetet. De stora frivilliga biståndsor de blivit s.k. ramorganisationer. Motionärerna menar att gruppen av ramorganisa kunna tillkomma. Anslaget till de enskilda organisationerna bör därfö budgetpropositionen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om enskilda organisationers viktig där det kanske viktigaste bidraget är att främja demokratisering och utveckla d

Utskottet menar dock att den tidigare spridda uppfattningen om enskilda organ effektiva biståndsadministratörer än staten i dag ersatts av en mera nyanserad möjligheter att åstadkomma förändringar. En närmare samordning med utve fattigdomsminskning kan bidra till mer långsiktiga förändringar.

Utskottet menar att i och med att det totala anslaget till internationell kommande år kommer möjligheterna att anvisa högre anslag till enskilda organ utskottet ser som angeläget. Detta medför att utskottet nu inte ser behovet av

Med vad som ovan anförts avslår utskottet motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 2001/02:U229 (c) yrkandena 23 och 30 samt 2001/02:U231 (kd) yrkande 3 kan besva

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 4 framhålls att Sveriges bistånd till Kuba till grupper som arbetar för ett demokratisk Kuba med respekt för de mänsklig en demokratiskt tveksam regim, eller då risken är stor att insatsmedel biståndsinsatser främst kanaliseras via och till enskilda icke-statliga org samhället.

Vad gäller det svenska stödet till Kuba så anser utskottet att detta skall kana myndigheter och organisationer. Exempel på det senare är seminarier med högre är utskottets meningen att insatser i Kuba bör komplettera varandra oc helhetsperspektiv.

Därmed avstyrker utskottet motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 4.

De enskilda organisationernas kunskaper, erfarenheter och kompetens kan med för och genomförandet av såväl nationella som internationella biståndsinsatser. Mo yrkande 25 att samråd med de enskilda organisationerna bör ske kontinuerligt i med landstrategiarbetet.

Utskottet har inhämtat att de samrådsgrupper för dialog mellan UD och ensk tillbaka fortsätter sina regelbundna möten. Utskottet konstaterar att Fol policydialog mellan regeringen och enskilda organisationer, vilket sammankalla EU:s utvecklingsråd äger rum två gånger per år med Liaison Committee. Enskilda samråd varje år inför möten i FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

Vidare har bl.a. diskussionerna i samband med WTO-förhandlingarna intensifiera Dialogforum.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 12 framhålls att en del av problem länder kan avhjälpas genom att kanalisera biståndet till andra parter än de sk bör därför gå till frivilligorganisationer.

Utskottet delar motionärernas syn på att korruption är ett stort utvecklings väsentlig för utvecklingssamarbetets olika delar. Stödet till samarbetslandets är viktigt.

Genom utvecklingssamarbetet kan arbetet för att stävja korruption främjas samhällen med starka granskande institutioner, t.ex. antikorruptionsmyndigheter stöd till arbetet med internationell normutveckling, t.ex. det arbete so bedriver. Korruption kan även förhindras genom rutiner i den bilaterala bistån slöseri av biståndsmedel. I länder där risken för korruption är särskilt påtagl arbetet, t.ex. genom att undvika budgetstöd och genom hårdare krav på revision.

De enskilda organisationernas arbete fungerar som ett viktigt komplement där uppbyggnaden av ett livskraftigt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Utskot uppfattning att en del av problemen med bistånd till korrumperade och missköt en ökad andel av biståndet till enskilda organisationer. Bistånd bör på ett kre och genom kopplingar mellan bilateralt och multilateralt agerande men inte, so stat-samarbete under svåra förhållanden vad gäller t.ex. demokrati, mänskliga r

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkande 12

Information, rekrytering och resursbasutveckling

Målet för informationsverksamheten är att öka kunskaperna om och intresset f utvecklingssamarbete hos svenska folket samt att främja en debatt om dessa fråg

Sedan mitten av 1990-talet har den svenska opinionen för utvecklingssamarbe utvecklingsfrågorna kommit allt högre upp på den politiska och mediala agendan det multilaterala utvecklingssamarbetet förbättras. Detta gäller in utvecklingssamarbete. Det är också viktigt att ge svenska enskilda organisation den europeiska som den multilaterala arenan.

Målet för verksamheten inom rekrytering, resursbasutveckling och utbildnin kvalificerad svensk personal i prioriterade internationella organisationer samt av den svenska resursbasen. Vidare skall utvecklingen av resursbas och utnyttja och mänskliga rättigheter ges hög prioritet.

Kompetens- och kapacitetsutveckling bör prioriteras även i fortsättningen. utbytesprogrammet Linnaeus-Palme inrättats. Detta finansieras från Sid programkontoret för utbildningsområdet. Programmet möjliggör en stipendie- och vid svenska universitet och högskolor samt motsvarande institutioner i utveckli

Övrigt

Propositionen (avsnitt 3.5.4)

Från anslagsposten Övrigt finansieras gäststipendie- och utbytesverksamhet organisationer, utredningar, Svenska institutet i Alexandria och kapitaltillsk nyinrättade centret i Istanbul kommer att finansieras under anslagsposten. Vid reservationer som finns under anslagsposten.

Anslagsposten 1.3 Övrigt

Tusental kronor ----------------------------------------------------- Budget 2001 Beräknat 2002 ----------------------------------------------------- 1 Gäststipendie- och 12 500 12 500 utbytesverksamhet genom Svenska institutet ----------------------------------------------------- 2 Utredningar m.m. 30 500 11 000 ----------------------------------------------------- 3 Övriga insatser 39 884 11 552 ----------------------------------------------------- 4 Svenska institutet i 10 000 10 000 Alexandria ----------------------------------------------------- 5 Centret i Istanbul - 12 000 ----------------------------------------------------- Summa 92 884 57 052 ----------------------------------------------------- Resultatbedömning

Propositionen (avsnitt 3.6)

Det svenska utvecklingssamarbetet verkar i en miljö där en mängd olika faktor det vara svårt att särskilja det svenska bidraget med avseende på biståndsmål utvecklingssamarbetet. Kontinuerlig metodutveckling och lärdomar från tidiga utvecklingsfrågor (EGDI) berörs centrala problem för utvecklingssamarbetets egn

I Sveriges internationella utvecklingssamarbete, Årsbok 2001 kommer en utförlig

Fattigdomsbekämpning står i dag i fokus för såväl det svenska som det intern internationella målet att halvera andelen fattiga i världen till 2015. Al internationella metoddiskussionen bl.a. om biståndets effektivitet. Ett exempe att avbinda biståndet.

I arbetet med att minska fattigdomen har landspecifik kunskap en central roll. för de fattigaste länderna erbjuds de en möjlighet till ökat handelsutbyte med för de utvecklingspolitiska målen visar på vikten av att fortsätta arbetet med handelsfrågorna blivit en naturlig del av utvecklingsagendan.

Landstrategierna är det viktigaste instrumentet för styrning av utvecklingssam landstrategiprocessen. Sverige har systematiskt verkat för att fattigdomsbekämp

Också inom FN:s operativa verksamhet har frågorna om fattigdom fått högre pr stöd till reformeringen av FN:s utvecklingssamarbete. Detta gäller särskilt sam finansieringssystem med resultatbaserade budgetar. Resultatredovisningar om eff

Grunden för fattigdomsbekämpning är en stabil tillväxt som når de fattiga. möjlighet att både bidra till och ta del av tillväxten. Resurstillväxt är ett beslutsprocesser som kunskaps- och hälsomässiga förutsättningar att delta.

Ett gott styrelseskick med en öppen offentlig förvaltning är av centr infrastruktur en viktig komponent. Sverige stöder reformer på dessa områden såv fördubblats. Insatserna för återuppbyggnad av infrastruktur efter katastrofer e

De flesta länder har numera uppnått formell politisk självständighet. Ekonomisk allmänna trenden har varit att de länder som öppnat sig mest för världshand arbete att dra nytta av globaliseringen. Sverige verkar för ökat marknadstillt Stöd ges även för att förbättra u-ländernas möjligheter att föra en handelspoli

Ekonomisk tillväxt och en jämnare fördelning av inkomster och tillgångar s samarbetsländerna.

För att främja och stärka demokratin stöds såväl statliga strukturer och instit mellan det civila samhället och staten och koncentreras alltmer till statliga i bidrar såväl till effektiv användning av staternas resurser som till att bygga

Sidas handlingsprogram för hållbar utveckling har i princip genomförts miljökonsekvensbedömning och utbildningsinsatser har bidragit till att miljöas miljökonsekvensbedömning på Sveriges lantbruksuniversitet.

Utvecklingssamarbetet inriktas på att motverka könsbaserad diskriminering och p fördjupa demokratin och främja en hållbar utveckling. Sverige bedriver ett ak utgångspunkt för analys och åtgärder i all utvecklingsplanering.

Utvärderingsverksamheten vid Sida

Propositionen (avsnitt 3.6.2)

I propositionen konstateras att utvecklingssamarbetet pågår i en komplex utveckling. Denna komplexitet begränsar möjligheterna att bedöma vilka faktiska till. Stora ansträngningar görs för att systematiskt följa upp insatserna.

Sverige var under 2000 föremål för en genomgripande granskning genom OECD:s utv politik inom utvecklingssamarbetet. DAC:s granskningsrapport presenterades i ok

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 27 framhålls att i en verksamhet som interna är hög. Samtidigt som krav ställs på ett ökat bistånd, måste krav ställas på at stor betydelse, liksom att gjorda utvärderingar genomsyrar kommande verksamhet.

Utskottet konstaterar att riksdagen till följd av betänkande 1999/2000:UU2 (m för hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför biståndsförvaltningen kan 2001. Med anledning av arbetet i den pågående parlamentariska utredningen avvakta med en sådan redovisning. Uppdraget kommer därför att avrapporteras i regeringen gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga tillgången på utvärdering

Enligt utskottets bedömning är det väsentligt att Sida besitter egen kvalificer bedrivs inom Sida genomförs av externa, fristående utvärderare. När en översy organisatoriska överväganden måste göras.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

Budgetförslag

Propositionen (avsnitt 3.8)

Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet består av tre anslagsposter: Multilateralt utve

Inom anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete disponerar Sida en r ramen från 160 miljoner kronor till 180 miljoner kronor. Höjningen syftar till

Anslagsutveckling

Tusental kronor ------------------------------------------------------------ 2000 Utfall 13 930 000 3 359 648 171 Reservation ------------------------------------------------------------ 2001 Anslag 13 396 884 Utgiftsprognos 15 398 000 ------------------------------------------------------------ 2002 Förslag 13 796 752 ------------------------------------------------------------ 2003 Beräknat16 289 283 ------------------------------------------------------------ 2004 Beräknat18 560 044 ------------------------------------------------------------ Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor ------------------------------------------------------------ Budget 2001 Beräknat 2002 ------------------------------------------------------------ 1.1 Multilateralt 3 917 000 4 184 700 utvecklingssamarbete ------------------------------------------------------------ 1.2 Bilateralt 9 387 000 9 555 000 utvecklingssamarbete ------------------------------------------------------------ 1.3 Övrigt 92 884 57 052 ------------------------------------------------------------ Summa 13 396 884 13 796 752 ------------------------------------------------------------ Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

För det multilaterala utvecklingssamarbetet beräknas nya förpliktelser ingås år

Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet föreslås regeringen få ikläda stat utfästelser uppgår till högst 9 482 miljoner kronor för år 2002.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala utvecklingssam

Miljoner kronor ------------------------------------------------------------- | |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 | | |utfall|prognos |beräknat|beräknat| beräknat | ------------------------------------------------------------- |Utestående | | | | | | |förpliktelser vid |7 854 | 6 839 | 5 779 | - | - | |årets början | | | | | | ------------------------------------------------------------- |Nya förpliktelser |1 040 | 593 | 5 635 | | | | | | | | - | - | ------------------------------------------------------------- |Infriade |2 055 | 1 653 | 1 932 | 2 039 | 1 978| |förpliktelser* | | | | | | ------------------------------------------------------------- |Utestående | | | | | | |förpliktelser vid |6 839 | 5 779 | 9 482 | - | - | |årets slut | | | | | | ------------------------------------------------------------- |Erhållen/föreslagen| | | | | | |bemyndiganderam |8 386 | 8 511 | 9 482 | - | - | ------------------------------------------------------------- * Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Bemyndiganderamen inom det bilaterala utvecklingssamarbetet baseras fr.o.m. 200

Sammanlagt för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, multi- och bilateralt utvecklin

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala utvecklingssamarbe

Miljoner kronor ------------------------------------------------------------- | |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 | | |utfall|prognos |beräknat|beräknat| beräknat | ------------------------------------------------------------- |Utestående | | | | | | |förpliktelser vid |8 070 | 6 996 |12 838 | - | - | |årets början | | | | | | ------------------------------------------------------------- |Nya förpliktelser | | | | | | | |4 321 |10 000 |12 000 | - | - | ------------------------------------------------------------- |Infriade |5 560 | 4 158 | 8 372 |10 984 | 5 482| |förpliktelser* | | | | | | ------------------------------------------------------------- |Utestående förpliktelser|| | | | | |vid årets slut |6 996 |12 838 |16 466 | - | - | ------------------------------------------------------------- |Erhållen/föreslagen| | | | | | |bemyndiganderam |27 657|20 000 |16 466 | - | - | ------------------------------------------------------------- *Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Utskottets överväganden

Regeringen begär i propositionen 2001/02:1 yrkande 2 bemyndigande att göra utfä

Utskottet anser att riksdagen bör lämna bemyndigande för de utfästelser och åta

Biståndsförvaltning

Propositionen (avsnitt 3.8.2)

I Sidas budgetunderlag för 2002 visar myndigheten på olika sätt hur biståndet u

Anslagsutvecklingen - Sida

Tusental kronor ------------------------------------------------------------- 2000 Utfall 438 848 Anslagssparande 19 996 ------------------------------------------------------------- 2001 Anslag 451 213 470 600 Utgiftsprognos ------------------------------------------------------------- 2002 Förslag 485 814 ------------------------------------------------------------- 2003 Beräknat 493 6411 ------------------------------------------------------------- 2004 Beräknat 503 0672 ------------------------------------------------------------- 1 Motsvarar 481 814 kr i 2002 års prisnivå.

2 Motsvarar 481 814 kr i 2002 års prisnivå. Regeringen beslöt den 17 maj 2001, efter förslag från Sida, att ombilda Sida Sa

Genom placeringen av institutet i Härnösand bibehålls en expanderande verksamhe

Anslagsutvecklingen - Nordiska Afrikainstitutet

Tusental kronor ------------------------------------------------------------ 2000 Utfall 12 998 Anslagssparande 326 ------------------------------------------------------------ 2001 Anslag 10 914 11 240 Utgiftsprognos ------------------------------------------------------------ 2002 Förslag 11 256 ------------------------------------------------------------ 2003 Beräknat 11 5301 ------------------------------------------------------------ 2004 Beräknat 11 7392 ------------------------------------------------------------ 1 Motsvarar 11 256 kr i 2002 års prisnivå.

2 Motsvarar 11 256 kr i 2002 års prisnivå.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U249 (m) framhålls att UNDP ställer krav på mottagarländer av

Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd kanaliseras till ungefär två tredjed

Därmed avstyrker utskottet motion 2001/02:U249 (m) yrkandena 1 och 2.

I motion 2001/02:U258 (v) framhålls att jämställdhet mellan kvinnor och män ino

Utskottet konstaterar att jämställdhet är ett biståndsmål och jämställdhetsarbe

Utskottet har inhämtat att det inom Sida finns en jämställdhetsplan som kontinu

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U258 (v) kan besvar

I motion 2001/02:U267 (m) yrkande 1 framhåller motionärerna att svenskt bistånd

Utskottet konstaterar en översyn av Sidas verksamhet genomförs i den pågående p

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U267 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 13 framhålls att utvecklingsbistånde

Utskottet delar motionärernas uppfattning att såväl kvalitet som effektivitet i

Utskottet menar att biståndet bara kan vara effektivt i en miljö som främjar ut

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkandena

I kommittémotion 2000/01:U351 (kd) yrkande 7 föreslås att ett civilt och militä

Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet och Sida har ett nära samarbete

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2000/01:U351 (kd) yrkande 7

I flerpartimotion 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 48 krävs att förändrin

Utskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck, diskriminering eller b

Skydd för privatliv och personlig säkerhet samt förbud mot diskriminering på gr

I de senaste årens regleringsbrev för Sida har angivits att de senaste årens sk

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:L371 (v) yrkande 48 Politikområdet 9 Samarbete med Central- och Östeuropa

Propositionen (avsnitt 4 )

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområdet 9

Politikområdet 9 Samarbete med Central- och Östeuropa består av utvecklingssama

Politikens mål och inriktning

Riksdagen beslutade i juni 2001 om ett nytt program för samarbetet med Central-

Enligt detta program styrs samarbetet av tre riktlinjer: att främja EU-anpassni

Med samarbetsländernas behov som utgångspunkt skall insatserna inriktas på såda

Samarbetet skall främst inriktas på Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukrai

Relationerna till länderna i Central- och Östeuropa är enligt budgetproposition

Det svenska EU-ordförandeskapet under våren 2001 har enligt budgetpropositionen

En utförlig beskrivning av inriktningen av utvecklingssamarbetet med Central- o

Samarbetets huvudområden

Gemensam säkerhet

Målet är att främja den gemensamma säkerheten i Östersjöregionen, inom såväl de

- säkerhetspolitisk kompetens, - - demokratiskt totalförsvar, - - fredsfrämjande insatser, - - miljöinsatser i samband med militär verksamhet, - - icke-spridning av massförstörelsevapen, - - gränsbevakning och insatser för stärkt yttre gränskontroll, - - asyl- och migrationspolitisk kompetens och - - beredskap för olyckor och katastrofer. -

Demokratins fördjupning

Målet för samarbetet skall vara att fördjupa demokratin genom att bidra till at

Ekonomisk omvandling

Stödet till kandidatländerna på det ekonomiska området förutses kunna minska fr

Social trygghet

Stödet till den sociala sektorn förväntas vara fortsatt stort under det kommand

Miljö

Det svenska stödet inriktas främst på att förbättra miljön i och omkring Östers

Utbildning och forskning

Samarbete på utbildnings- och forskningsområdet är ett viktigt verktyg för att

Jämställdhet

Samarbetet skall utformas så att det bidrar till ökad jämställdhet mellan kvinn

Regionalt samarbete

Sverige bidrar till och har positiva erfarenheter från regionalt samarbete i nä

Det EU-relaterade utvecklingssamarbetet

Sverige verkar aktivt för att underlätta anpassningsprocessen i kandidatländern

Insatser inom och utom politikområdet

För att främja tillväxt och sysselsättning i Sverige genom näringslivsinriktade

År 2000 utsågs av regeringen till "Baltiska ländernas år". Det skedde i syfte a

Viktiga insatser görs också i de länder i Central- och Östeuropa som enligt OEC

Swedfunds framtida verksamhet i Central- och Östeuropa har varit föremål för en

Resultatbedömning

I budgetpropositionen redovisar regeringen en resultatbedömning av de insatser

- att främja en säkerhetsgemenskap,

- att fördjupa demokratins kultur,

- att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling och

- att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

Allt utvecklingssamarbete skall även präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Totalbeloppet för beslutade insatser år 2000 minskade med ca 17 % jämfört med 1

Stödet till en socialt hållbar ekonomisk omvandling utgör fortfarande det störs

Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att de insatser som genomförts

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna a

Budgetförslag

Anslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa omfattar anslagsposterna Sama

Eftersom samarbetet med Central- och Östeuropa är ett tvåårigt program som temp

Anslagsöversikt för Samarbete med Central- och Östeuropa

Tusental kronor ------------------------------------------------------------ Anvisat Beräknat 2001 2002 ------------------------------------------------------------ 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa ------------------------------------------------------------ 9:1.1 Samarbete med Central- och Östeuropa genom Sida 610 000 492 000 ------------------------------------------------------------ 9:1.2 Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska 54 000 98 000 institutet ------------------------------------------------------------ 9:1.3 Bidrag till Stiftelsen 4 636 - Östekonomiska Institutet ------------------------------------------------------------ 9:1.4 Övriga bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa 196 364 159 000 ------------------------------------------------------ Summa anslag 9:1 865 000 749 000 ------------------------------------------------------------ 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt 35 000 1 000 stöd och exportkreditgarantier ----------------------------------------------------- Summa anslag B 900 000 750 000 ----------------------------------------------------- För anslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa föreslås regeringen få ik

Samarbetet med Central- och Östeuropa genom Sida

Regeringen bedömer att Sidas insatser är av stort värde för samarbetsländerna o

Samarbetet med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet

Regeringen anser att Svenska institutets insatser för en fördjupning av demokra

Övriga bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa

I denna anslagspost ingår bl.a. medel för samarbete och stöd på det kärnteknisk

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och expor

Länderna i Central- och Östeuropa har haft behov av finansiellt stöd för att på

Under perioden 1991/92-1994/95 har Sverige gjort utfästelser om betalningsbalan

Genom det svenska medlemskapet i EU deltar Sverige fr.o.m. år 1995 i EU:s gemen

Den särskilda exportkreditgarantiramen

Riksdagen beslutade år 1993 att inrätta en särskild exportkreditgarantiram för

Omfattningen av den särskilda garantiverksamheten har väsentligt gått tillbaka.

Regeringen bedömer att det kan finnas fortsatt behov av en särskild exportkredi

Regeringen understryker vikten av att Exportkreditnämnden vidtar åtgärder för a

Det är särskilt angeläget att omfattningen av eventuell ytterligare skaderegler

Mot bakgrund av vad som har anförts om utvecklingen av efterfrågan på garantier

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Politikens omfattning och inriktning

Inriktningen av det svenska stödet till Central- och Östeuropa behandlas i moti

Utskottet konstaterar att Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeur

Som framhålls i motionen går utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa n

Utvecklingssamarbetet med Ryssland har utvidgats de senaste åren. Ökningen har

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkandena 13 o

Stödet till Vitryssland har varit en radikal föregångare för framtidens demokra

Utskottet konstaterar att det Vitrysslandsprogram som åsyftas i motionen samord

Utskottet noterar att regeringen tillmäter programmet stor vikt. I särpropositi

De svenska organisationerna kommer även under de närmaste åren att befrias från

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 8 kan

Stöd till Vitryssland föreslås även i motion 2001/02:U324 (mp). Enligt motionen

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget med bistånd för so

På grund av det auktoritära styre som råder i Vitryssland har Sveriges och EU:s

Sida har sedan 1996 stött två projekt i samarbete med Socialhögskolan i Stockho

Inom det omfattande program som Sverige har för samarbete mellan svenska och vi

Även inom EU uppmärksammas Tjernobylolyckans konsekvenser och den sociala situa

EU har också ett pågående stödprogram för det civila samhället på 5 miljoner eu

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U324 (mp) kan besvaras.

Demokrati

Svensk utrikes- och biståndspolitik bör mer konsekvent än hittills inriktas på

Utskottet noterar att "demokratins fördjupning" utgör ett av sex huvudområden i

I sitt betänkande 2001/01:UU9 Utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa

...förutsätter varandra och är ömsesidigt samverkande. Respekt för de mänskliga

Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Därmed avstyrker utskottet motion 20

I motion 2001/02:U268 (c) yrkande 8 sägs att samarbetet inom ramen för EU:s nor

Utskottet konstaterar att EU:s nordliga dimension omfattar Europeiska unionen o

Vissa åtgärder bör ändå, enligt utskottets mening, kunna bidra till att utveckl

I handlingsplanen framhålls också att "Europeiska unionen och dess partnerlände

Utskottet utgår därmed från att stärkande av demokratin och ett framväxande sta

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U268 (c) yrkande 8 kan

Insatser för barn och andra sociala frågor

I kommittémotion 2001/02:U312 (m) yrkande 7 föreslås att det svenska stödet bör

Utskottet noterar att social trygghet är ett av de sex mål som i enlighet med d

Utskottet har vidare inhämtat att Sverige i samarbete med Världsbanken har bidr

förvaltning och socialtjänst på kommunal nivå har genomförts i Litauen.

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 7 kan

I motion 2001/02:U312 (m) yrkande 10 föreslås att det svenska östbiståndet skal

Utskottet noterar vad som framhålls i proposition 2000/01:119 Europa i omvandli

Sverige stöder det nordisk-baltiska tuberkulosprojektet NO-TB-BALTIC med 13 mil

Utskottet finner dessa projekt mycket angelägna och välkomnar att stödet till d

Med vad ovan anförs finner utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 10 kan

I flera motioner belyses de sociala problem som särskilt drabbar många barn och

I motion 2001/02:U310 (s) framhålls att stödet till länderna i närområdet bör h

Utskottet har i likhet med motionärerna uppmärksammat att förhållandena för bar

Enligt utskottets mening är det av yttersta vikt att bidra till att skapa trygg

Ett flertal insatser med specifik inriktning på barn har genomförts inom ramen

Tonvikten har legat på systemförändringar i de sociala skyddsnäten, socialarbet

Utskottet konstaterar vidare att insatser för särskilt svaga grupper som kvinno

Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel - i synnerhet vad gäller kvi

Det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret år 2001 ägnade stor kraft åt at

Utskottet noterar också att frågan om handel med kvinnor lyfts upp på dagordni

De nordiska och baltiska jämställdhets- och justitieministrarna har även kommit

Sverige lämnar betydande stöd till bl.a. Internationella migrationsorganisation

De baltiska staterna bör enligt utskottets uppfattning bli EU-medlemsländer sen

Med det anförda anses motionerna 2001/02:U309 (s), 2001/02:U310 (s) samt 2001/0

I motion 2001/02:U327 (kd) yrkande 6 krävs att Sverige verkar för att flickor o

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för svenskt utvecklingssamarbete inom

Det svenska utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn har som mål att uppnå

En prioritering av grundläggande utbildning, särskilt för eftersatta grupper, b

Utskottet finner det även angeläget att undanröja hinder för skolgång, vilken b

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U327 (kd) yrkan

Miljö- och folkhälsofrågor

I motion 2001/2002:U268 (c) yrkande 3 föreslås ökade svenska insatser för kärns

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad det tidigare anfört med anledning av

Utskottet framhåller vidare att det fäster stor vikt vid att också Barentsområ

På området använt kärnbränsle och radioaktivt avfall är det ett svenskt mål att

Sverige är medlem i den under internationella atomenerigiorganet (IAEA) etabler

Avsaknaden av ett fungerande juridiskt ramverk är och har varit ett stort hinde

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U268 (c) yrkande 3 kan besv

I motion 2001/02:U312 (m) understryks behovet av en utbyggd infrastruktur för e

Utskottet erinrar om att det i 1997 års energipolitiska riksdagsbeslut anges at Sverige aktivt skall verka för en integrering av de nationella energisystemen i

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 12 kan bes

Sverige bör vara pådrivande i arbetet med att främja kärnsäkerhet i Central- oc

Utskottet hänvisar inledningsvis till skrivningarna i betänkande 2000/01:UU9, v

Utskottet konstaterar att målet med det svenska kärnsäkerhetsprogrammet är att

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 31 kan be

Östersjöns dåliga miljösituation uppmärksammas i två motioner. I partimotion 20

Utskottet konstaterar med stöd av vad som sägs i proposition 2000/01:119 Europa radioaktivt slagg i Sillamäe, Estland.

Utskottet noterar vidare att det av budgetpropositionen 2001/02:1, utgiftsområd

Med vad som ovan anförts anser utskottet att partimotion 2001/02:MJ337 (c) yrka

I motion 2001/02:U312 (m) yrkande 17 föreslås att Östersjömiljarden bör upplösa

Utskottet konstaterar att avsikten med den första Östersjömiljarden var att stä

Hösten 1998 fattade riksdagen beslut om en andra Östersjömiljard som skall anvä

Utskottet har inhämtat följande angående de rutiner som tillämpas för fördelnin

Samrådsmöten hålls kontinuerligt mellan Östersjömiljardsekretariatet, Sida och

I enlighet med regleringsbrevet lämnas årligen en lägesrapport, som grundas på

Utskottet noterar att Riksdagens revisorer genomfört en granskning av hur den e

Utskottet har utförligt behandlat en liknande motion i sitt betänkande 2000/01:

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U312 (m) yrkan

Stöd till svenska företag kan knappast anses höra hemma inom ramen för öststöde

Det är ännu för tidigt att som regeringen föreslår skära i anslaget för stöd ti

Utskottet konstaterar att propositionens förslag för anslag 9:1 ligger i linje

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 19

Baltic University Programme - Östersjöuniversitetet - bör garanteras en mer lån

Utskottet har inhämtat att huvudfinansiärer för Baltic University Programme har

Då det ansågs angeläget att verksamheten vid Baltic University Programme ej avs

Utskottet konstaterar att frågan om fortsatt finansiering för Baltic University

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:Ub423 (m, s, v, kd,

I proposition 2001/02:1 yrkande 4 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

Utskottet tillstyrker proposition 2001/02:1 yrkande 4.

I proposition 2001/02:1 yrkande 5 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

Utskottet anser det angeläget att Sverige genom utfärdande av statliga kreditga

Utskottet tillstyrker därför proposition 2001/02:1 yrkande 5.

Reservationer

1. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (kd) av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget med en snabbare återgång än vad som föreslås i bu

Vi anser att Sverige bör ta ett större ansvar och att enprocentsnivån för inter Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

2. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Jag anser att de kraftiga nedskärningar av biståndsanslagen den socialdemokrati

Jag kan inte acceptera att biståndet, enligt regeringens förslag, endast skall Vi menar att en successiv och konsekvent höjning bör inledas omedelbart, med bö Det multilaterala biståndet bör tilldelas 348 miljoner kronor utöver regeringen Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

3. Koncentration av biståndet till Afrika och utformningen av biståndet i u-lan

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Afrika är den del av världen där fattigdomen fortfarande ökar. Därför bör svens

Vi anser att utformningen av biståndet sker bäst i u-landsmiljö. För att bättre Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

4. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att det övergripande målet för Sveriges internationella utvecklingssam

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

5. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Jag anser att demokratimålet skall vara det överordnade bland målen för utveckl

Demokrati medför positiva effekter som gynnar utvecklingen i landet. Utan demok Jag menar att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter också har ett ege I dag är fattigdomsbekämpning det övergripande målet för svensk biståndspolitik Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

6. Formerna för bistånd till totalitära stater (punkt 12) (c, fp)

av Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse::

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att biståndsdialogen måste vara ett kraftfullt instrument för att främ tagarländerna att biståndets omfattning och inriktning kan påverkas av hur demo

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

7. OSSE:s verksamhet (punkt 48) (v)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde ha följande lydelse:

48. Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad som framförs i res

Ställningstagande

Som framgår av de två senaste regeringsskrivelserna om OSSE:s verksamhet, från

I den senaste skrivelsen redogörs för den omfattande och varierande fältverksam

Mycket återstår naturligtvis att göra. Ett exempel är att förbättra dialogen me

I exemplet ovan pekar vi på IT-resurser, men det kan självfallet gälla en mängd Vi föreslår att rikdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fram

8. En afrikansk säkerhetsordning (punkt 49) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde ha följande lydelse:

49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi konstaterar att krig utgör ett stort hinder för utveckling. Förutom etablera

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

9. EU:s biståndspolitik (punkt 59) (v, mp)

av Lars Ohly, Murad Artin (båda v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha följande lydelse:

59. Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad som framförs i res 1-4.

Ställningstagande

Europeiska unionen är en av världens största enskilda biståndsgivare. År 1999 u

EU:s bistånd är med internationella mått mätt stort. Just storleken på bistånde Vi menar att det finns projekt som skötts bra och lett till goda resultat, men Flera kommissionärer, flera generaldirektorat och mängder av kommittéer och exp Vi menar att hela strukturen för EU:s bistånd bör ändras så att medlemsstaterna Det viktigaste EU och övriga västvärlden kan göra är emellertid inte att öka el Inom jordbrukspolitiken är exportsubventionerna det som i första hand borde änd

EU borde låta en oberoende expertgrupp, där även NGO:er finns representerade, g

Det är väl känt att kvinnor oftast har det hårdaste arbetet och tyngsta ansvare

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

10.Länderval och landramar inom biståndet (punkt 62) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande lydelse:

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att nuvarande system med landramar bör avskaffas till förmån för ett a

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

11.Länderval och landramar inom biståndet (punkt 62) (c)

av Marianne Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande lydelse:

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Jag anser att fokuseringen på landramar och stat-till-stat-samarbete direkt ell

Jag noterar att vissa förändringar i positiv riktning ägt rum de senaste åren i

Enligt min mening återstår därför mycket att göra. Framför allt är det dags för

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

12.Tillsättning av en utredning för att sätta in hiv/aids i ett säkerhetspoliti

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 79 borde ha följande lydelse:

79. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att medvetenheten måste öka om riskerna med den hiv/aids-epidemi som f

Vi anser därför att det finns anledning att, inom ramen för det vidgade säkerhe Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bör därför, inom ramen för den uppdrag Vad som ovan anförts om utredning där hiv/aids sätts in i ett säkerhetspolitisk Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

13. Resurserna till det globala hiv/aids-arbetet (punkt 80) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde ha följande lydelse:

80. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Bekämpningen av hiv/aids kommer att medföra stora ekonomiska uppoffringar och f

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi vi

14.Skuldavskrivningar för de fattigaste länderna (punkt 95) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 95 borde ha följande lydelse:

95. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 14. Dä

Ställningstagande

Vi anser att vid sidan av marknadstillträde är skuldsanering den viktigaste frå

Det är föga meningsfullt att ungefär en femtedel av biståndsmedlen återvänder t Sverige bör ta initiativ till att de högt skuldsatta fattiga ländernas skulder Av HIPC-ländernas totala skuldbörda på 200 miljarder US-dollar faller - med hän Självfallet bör skuldsanering inte ske villkorslöst. En utvecklingsinriktad sta I mycket liknar detta ett konkursförfarande. En ny utvecklingsinriktad statsled

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

15.Enskilda organisationers roll i en demokratisk utveckling (punkt 98) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande lydelse:

98. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 15. Dä

Ställningstagande

Det civila samhället utgör en av de mest centrala grundpelarna i ett demokratis

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

16.Bistånd till Kuba (punkt 99) (m, kd, c, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m), Fa

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 99 borde ha följande lydelse:

99. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi konstaterar att Kuba är en av de få kvarvarande kommunistiska diktaturerna i

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

17.Oberoende analyser och utvärderingar av biståndet (punkt 102) (m, kd, c, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m), Fa

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 102 borde ha följande lydelse:

102. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Även om Sidas utvärderingsenhet har stärkts och Expertgruppen för utvecklingsfr En extern oberoende analys och utvärdering av det svenska biståndet är angeläge Det avgörande i sammanhanget är att betona vikten av att utvärderingar som har I en verksamhet som internationellt bistånd är det av särskilt stor betydelse a Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

18.Demokratistöd till Central- och Östeuropa (punkt 113) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 113 borde ha följande lydelse:

113. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa handlar, som Folkparti

Det viktigaste är att länderna i Central- och Östeuropa så fullständigt som möj I ett antal av de gamla kommunistiska staterna har övergången till demokrati oc I Vitryssland har demokratin dock på inga sätt funnit sina former. Yttrande- oc För alla de central- och östeuropeiska länder som nu genomfört de viktigaste de För vissa av de gamla östländerna kvarstår behovet av grundläggande insatser fö Svensk utrikes- och biståndspolitik bör, som framgått ovan, mer konsekvent än h Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

19.Upplösning av Östersjömiljarden (punkt 123) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 123 borde ha följande lydelse:

123. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Vi konstaterar att den s.k. Östersjömiljarden hanterats vid sidan av det övriga

Det har enligt en intern utredning på UD visat sig ha funnits betydande brister Vidare har brister i kontrollen och uppföljningen av projekten påvisats, i form Socialdemokraterna har numera tvingats erkänna den första Östersjömiljardens be Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra Särskilda yttranden

1. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (m av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Moderata samlingspartiet framhåller med anledning av anslagen för 2002 under ut

1. Moderata samlingspartiet anser att det svenska biståndssamarbetet bör koncen

Moderaterna anser under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet att anslagsposterna Eko Förslag till riksdagsbeslut: Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende

------------------------------------------------------- |Tusental kronor | 2002 | 2002| ------------------------------------------------------- | |Regeringen| Moderaterna | ------------------------------------------------------- |8:1 Biståndsverksamhet |13 796 752| -| | | |2 511 500| ------------------------------------------------------- |A Traditionellt |14 293 822| -| | | |2 511 500| ------------------------------------------------------- | | 0 | +| | | |1 118 836| ------------------------------------------------------- |9:1 Samarbete med Central- och | 749 000 | + 50 000| |Östeuropa | | | ------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområde 7 |15 043 822| -| | | |1 342 664| ------------------------------------------------------- 2. Krig föröder mänskligt liv och förhindrar utveckling. Ekonomisk, social och

Moderata samlingspartiet anser att det inom utgiftsområde 7 bör skapas en Fredsfrämjande verksamhet 1 118 836 000 kr.

3. Östersjömiljarden bör upplösas och medel tillföras det ordinarie anslaget stödet till Central- och Östeuropa.

Moderata samlingspartiet anser att utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Cen

2. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (f

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 2 uppgå till 0,74 % av BNI, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpa regeringarna gjort sedan 1994. Folkpartiet liberalerna håller fast vid att enpr grundat åtagande mot de fattiga länderna som åter bör uppfyllas snarast möjligt ekonomiska reformprocesser är det inte svårt att se angelägna ändamål för u- anslår därför i sitt budgetalternativ 1 728 miljoner kronor till anslaget 8:1 B

De ytterligare 1 728 miljoner kronor som Folkpartiet liberalerna tillför bistån

1. Multilateralt utvecklingssamarbete+ 348 miljoner kronor

De internationella biståndsorganisationerna befinner sig i omvandling och br problem skall hanteras. Speciellt konflikthantering har under de senaste åre ökade krav på ett effektivt konfliktförebyggande bistånd.

UNDP + 20 miljoner kronor

FN:s utvecklingsprogram UNDP spelar en central roll inom FN:s utvecklingsverksa

Unicef + 10 miljoner kronor

Barnen måste ges särskild uppmärksamhet i biståndspolitiken. Sverige måste akti regeringens förslag.

Unifem + 5 miljoner kronor

Arbetet med att främja jämställdhet mellan män och kvinnor skall spela en vikti

UNFPA + 5 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna har under lång tid pläderat för att befolkningsfrågan s nå ut till alla par i barnafödande ålder måste bidragen från den rika världen f UNFPA.

WFP + 25 miljoner kronor

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, spelar en viktig roll för länder med akuta f

UNHCR + 63 miljoner kronor

UNHCR spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hjälpa flyktingar runt om arbetsuppgifter. Folkpartiet liberalerna föreslår därför att ytterligare 63 mil

UNRWA + 20 miljoner kronor

Stöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar är viktigt för freden

UNAIDS + 60 miljoner kronor

WHO + 5 miljoner kronor

Att förebygga ohälsa och bekämpa sjukdomar är vidare en av biståndets huvuduppg den enskilt viktigaste överlevnadsfrågan. Sedan aidsepidemin började på människor, 15-24 år. Miljontals barn blir föräldralösa. Hela samhällen och nati ett mycket allvarligt och svåråtgärdat sätt. FN:s säkerhetsråd har definierat h till exempel oerhört viktigt att förebygga hiv/aids genom information om spridn exempelvis genom att erbjuda gratis eller mycket billiga bromsmediciner. Folkpa 5 miljoner kronor högre än regeringens förslag.

Habitat + 5 miljoner kronor

Biståndsinsatser för att komma åt u-ländernas urbaniseringsproblem är nödvändig

Miljöinsatser + 60 miljoner kronor

Den globala miljön är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Sverige bör spela

Konfliktförebyggande insatser+ 50 miljoner kronor

Skall världen lyckas hantera sina konflikter bättre i framtiden måste det ske p

Övriga multilaterala insatser (kvinnor och barn) + 20 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna föreslår att anslaget Övriga multilaterala insatser, dä

2. Bilateralt utvecklingssamarbete+ 1 380 miljoner kronor

Afrika

Under de senaste åren har Afrika skakats av några av de mest förskräckliga konf på behovet av ett annat styrelseskick än vad som varit gängse. Sveriges rol understrykas.

Vi förespråkar en något starkare inriktning på södra Afrika. Folkpartiet föres stater utan flerpartisystem skall dock undvikas. Stöd till dessa stater bör länder såsom Kenya, Tanzania, Eritrea och Etiopien. Det bilaterala utvecklingss

Asien - 130 miljoner kronor

Mot bakgrund av vår kritiska uppfattning om bristen på demokratisk utveckling f

Latinamerika + 80 miljoner kronor

Sverige har en lång erfarenhet av samarbete med Latinamerika. Då landsstrategie

Särskilda insatser för demokrati och mänskliga rättigheter

+ 600 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna anser att demokrati och mänskliga rättigheter skall gen

Enskilda organisationer + 100 miljoner kronor

Det bistånd som förmedlas via enskilda organisationer har stor betydelse bl ekonomiskt. Enskilda organisationer har vidare en särskild roll att spela som bistånd genom enskilda organisationer tillförs ytterligare 100 miljoner kronor.

Ekonomiska reformer och skuldlättnader+ 700 miljoner kronor

Om de spirande nya demokratierna skall ha en chans anser Folkpartiet liberalern tillgängliga för bl.a. skuldlättnadsinsatser. För att säkerställa denna av Folk ekonomiska reformer.

3. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (k

av Holger Gustafsson och Jan Erik Ågren (båda kd).

I tabellerna 1 och 2 redovisar Kristdemokraterna sitt kostnadsförslag till an kostnaderna för garantier, överensstämmer med regeringens förslag.

Beträffande anslaget Biståndsverksamheten för år 2002 är Kristdemokratern miljoner kronor år 2003 och med 1 400 miljoner kronor år 2004. I tabell 3 redovisas ökningstakten av biståndsramen i procent av BNI. Kristdemo vägen i vår femårsplan mot 1 % av BNI.

Tabell 1 Anslagsbelopp utgiftsområde 7

Tusental kronor -------------------------------------------------------------- | | 2002 | 2002| -------------------------------------------------------------- | |Regeringen | Kristdemokraterna| -------------------------------------------------------------- |8:1 Biståndsverksamhet |13 796 752 | (+ 500 000)| | | | 14 296 752| -------------------------------------------------------------- |8:2 Sida | 485 814 | 485 814| -------------------------------------------------------------- |8:3 Nordiska Afrikainstitutet| 11 256 | 11 256| -------------------------------------------------------------- |9:1 Samarbete Central- och | 749 000 | 749 000| |Östeuropa | | | -------------------------------------------------------------- |9:2 Avsättning för | 1 000 | 1 000| |förlustrisker vad avser | | | |garantier för finansiellt | | | |stöd och | | | |exportkreditgarantier | | | -------------------------------------------------------------- |Summa |15 043 822 | (+ 500 000)| | | | 15 543 822| -------------------------------------------------------------- Tabell 2 Utgiftsutveckling för biståndsramen

Miljoner kronor (löpande priser) -------------------------------------------------------------- Totalt för 2002 2003 2004 biståndsramen -------------------------------------------------------------- Regeringen 16 487 18 930 21 253 -------------------------------------------------------------- Kristdemokraterna (+500) (+600) 19 530 (+1400) 16 987 22 653 -------------------------------------------------------------- Tabell 3 Utgiftsutveckling av biståndsramen i procent av BNI -------------------------------------------------------------- Totalt för 2002 2003 2004 biståndsramen -------------------------------------------------------------- Regeringen 0,74 % 0,74 % 0,86 % -------------------------------------------------------------- Kristdemokraterna 0,77 % 0,77 % 0,77 % -------------------------------------------------------------- I det bilaterala utvecklingssamarbetet anslår Kristdemokraterna ökade medel til

Tabell 4 Anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete

Bilateralt utvecklingssamarbete 2002

Tusental kronor ----------------------------------------------------- RegeringenKristdemokraterna ----------------------------------------------------- Afrika 2 410 000 2 410 000 ----------------------------------------------------- Asien 1 480 000 1 480 000 ----------------------------------------------------- Latinamerika 785 000 785 000 ----------------------------------------------------- Europa 775 000 775 000 ----------------------------------------------------- Mänskliga rättigheter 0 (+ 200 000) 200 och demokrati 000 ----------------------------------------------------- Globala 1 275 000 1 275 000 utvecklingsprogram ----------------------------------------------------- U-krediter 440 000 440 000 ----------------------------------------------------- Enskilda organisationer 905 000 905 000 ----------------------------------------------------- Humanitärt bistånd 930 000 (+ 100 000) 1 030 000 ----------------------------------------------------- Ekonomiska reformer 500 000 (+ 200 000) 700 000 ----------------------------------------------------- Information 50 000 50 000 ----------------------------------------------------- Totalt 9 555 000 (+ 500 000) 10 055 000 -----------------------------------------------------

4. Anslag för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (c)

av Marianne Andersson (c).

Centerpartiet anvisar i sitt budgetalternativ, i förhållande till regeringens BNI) och 225 miljoner år 2003 (0,82 % av BNI). Detta skapar förutsättningar för

Centerpartiet delar inte regeringens uppfattning att pris- och löneförh ombildningen av Sida Sandö till ett idé- och utvecklingsinstitut motiverar att ökningen. Vi anser att ombildningen kan finansieras ur Sidas nuvarande budgetra 8:1 Biståndsverksamhet. Vi föreslår följande förändringar i förhållande till budgetpropositionen:

Under anslagsposten 1.1 Multilateralt utvecklingssamarbete föreslås en ökning i på följande sätt:

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) föreslås ökas med 50 miljoner.

FN:s barnfond (Unicef) föreslås ökas med 30 miljoner.

FN:s kvinnofond (Unifem) föreslås ökas med 10 miljoner.

FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) föreslås ökas med 5 miljoner.

FN:s flyktingskommissarie (UNHCR) föreslås ökas med 50 miljoner.

Multilateral handelsrelaterad biståndsverksamhet föreslås ökas med 5 miljoner.

UNAIDS föreslås ökas med 50 miljoner.

Under anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete föreslås:

Afrika: en ökning i förhållande till regeringens förslag med 200 miljoner.

Enskilda organisationer föreslås en ökning i förhållande till regeringens försl

Humanitärt och konfliktförebyggande bistånd föreslås en ökning i förhållande ti

Globala utvecklingsprogram föreslås en ökning i förhållande till regeringens fö

Ekonomiska reformer föreslås i förhållande till regeringens förslag en ökning m

(alla m).

5. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Bistånd måste vara strategibaserat. Situationen i många länder är akut. Det gäl utvärdera biståndets resultat. Kraven på effektivitet i biståndet innebär in tvärtom en snabbare måluppfyllelse. Utbetalningsmål som 0,7-procentsmål eller checken är överlämnad. Detta är en felaktig målsättning. Man måste efter fyrti att den övergripande strategin skall vara att utrota fattigdomen i världen.

6. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (v)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v).

Det är med glädje vi noterar regeringspartiets förändrade inställning till må Tidigare har Socialdemokraterna i ord varit allmänt positiva, medan Finansdep skrivningar om en återgång senast år 2005. Vänsterpartiets och solidaritetsr Vänsterpartiet med glädje kan stå bakom den del av utskottets betänkande som ha

7. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (mp)

av Marianne Samuelsson (mp).

Klimatförändringar i kombination med växande fattigdom kommer att öka be naturkatastrofer kommer att bli både mer omfattande och mer förödande enprocentsmålet för biståndet inte är tillräckligt, utan att biståndet bör uppg som ett delmål som vi anser bör uppfyllas snarast.

Miljöpartiet de gröna ser också att det finns ett stort behov av ökad f förändringar och anser därför att systemet med ettårsbudget bör ses över för stora hotbilderna i en global värld är i dag inte krig, utan de bakomliggande naturresurserna, såsom rent vatten och odlingsbar jord, stor betydelse. M politik för fattigdomsbekämpningen kan katastrofer och konflikter undvikas, n människoliv. Som en följd av detta bör också försvarskostnaderna, både i Sverig till att förebygga katastrofer och krig via ökade biståndsinsatser. I samarbetet med u-länderna är det viktigt att inte i-världens värderingar av v kultur, livsfilosofi och kunskap måste ligga till grund för utvecklingen. Produ inriktas på att tillfredsställa den egna befolkningens behov och först konsekvensbeskrivningar som görs inom utvecklingssamarbetet måste förbättras. D inriktas på att stödja hållbara energi- och trafiksystem. Därför bör svenska bi som inte är långsiktigt hållbara. De resurser Sverige satsar bör i stället gå t att förbättra icke hållbar teknik kan ofta ändå komma fattiga länder till del g I många fattiga länder bär kvinnorna en särskilt tung börda. De har ofta så got är därför viktigt att utvecklingssamarbetet både stärker kvinnornas position in inom jordbruks- och landsbygdsutveckling. Familjerådgivningen måste vara utform aids är nödvändigt inom preventivmedelsrådgivningen. Sverige måste dessut organisationer som EU, FN, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

8 Fattigdomsbegreppet (punkt 4) (c)

av Marianne Andersson (c).

Fattigdomen skall halveras till 2015. Det målet har världens ledare satt upp. stort sett saknas. Förutsättningen för att nå dit och ge människor kraft at tillväxt, demokrati, starka institutioner, jämställdhet och mänskliga rättig förutsättningen för mänsklig kapacitet är tillgång på livsmedel samt jordbruk försörjning. Vi är starkt kritiska till att regeringen knappt nämner ordet jord

Fattigdomen kvarstår, trots att förutsättningarna för goda mänskliga förhålland resten av världshistorien. Det globala välståndet, de globala förbindelsern Fördelningen av detta välstånd är mycket ojämn. Medelinkomsten i de 20 rikaste fattigaste länderna en skillnad som fördubblats under de senaste 40 åren. Den nuvarande negativa ekonomiska utvecklingen i världen drabbar de svagaste att det svenska biståndet minskar i reala termer eftersom biståndet till stö liknande effekt. Kostnaderna för att ge alla tillgång till de viktigaste sociala tjänsterna (ut fattigdom beräknas till 80 miljarder dollar per år. Det är mindre än 0,5 % av sammanlagda förmögenheter. Den procent av världsbefolkningen som lever i absolut fattigdom har minskat sed vi skall uppnå en halvering av fattiga till år 2015. Dessutom var det total fjärdedel av befolkningen i underutvecklade områden och områden i en ekonomisk Utvecklingen går nu i många länder åt fel håll på grund av krig, naturkatastr är till större delen från 1998, vilket är senast tillgänglig statistik. Verklig Vi kan dock konstatera att trots att fattigdomsminskning i snart 40 års ti utvecklingssamarbete kan man knappast påstå att detta mål har kommit fattigdomsminskning som strategiskt fokus påpekas även i DAC:s genomförda övers rapport från ODI: "It is difficult to see the supreme objective of po practice." Medan man tidigare oftast definierade fattigdom i termer av direkta effekter dag snarare att betona villkor och förutsättningar som krävs för ett värdigt användbar och officiellt antagen definition av fattigdom finns ännu inte inom s Med 40 års erfarenhet av bistånd, utbyte med andra givarorganisationer, tillgån längre präglas av storpolitisk polarisering borde det vara fullt möjligt att fattigdomsbekämpning till strategiskt fokus i svenskt utvecklingssamarbete.

9. Millenniemålen och bekämpningen av fattigdomen (punkt 9) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Bistånd skall vara resultatinriktat. Att från Europas sida fortsätta med bi gett mycket magert resultat kan inte vara en rimlig politik. Om Afrika utveckl är perspektivet dystert. Resultatlöst bistånd blir inte bättre av att förlängas

Endast marknadsekonomi kan ge välstånd till en bred befolkning. Den bygger p resten av de utvecklade länderna: fri företagsamhet och frihandel i kombination Fundamentalt handlar det om att öppna möjligheterna för den enskilde att skapa som inte primärt är intresserade av att främja utvecklingen utan av att b utvecklingshindret. Men det finns också andra. Inte sällan är regeringar kle förmögenhet så snabbt som möjligt. Både socialism och kleptokrati kan förvärras av biståndsflöden. Det handlar helt enkelt om hur nog tillförs faktiskt används för utveckling och inte för att hindra utvecklingen. tillförs en regim som för en politik som hindrar utvecklingen medför en försämr Det står alltmer klart att bistånd till en regim som förhindrar utveckling självt att det aldrig kan vara riktigt att i ett u-land stärka de mest utveck statsmakten. I stället för ett bistånd som fortsätter decennium ut och decennium in bör ma egna utvecklingsansträngningar. Det är länderna själva som i allt väsentligt under decennier verkar inte rimligt. Det traditionella biståndet måste omvandla Risken med biståndsberoende är att det skiljer regimen från sitt eget folk. beslut och ansträngningar. För åtskilliga afrikanska regimer har det länge vari bygga upp ett förtroende hos det egna folket. Regimen har kunnat framställa sig för att vara ett av folket valt sätt att arrangera landets egna samhällsförhåll

10.Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Moderata samlingspartiet anser att de centrala villkoren för Sveriges bistånd s demokrati och marknadsekonomi.

Svenskt bistånd skall inte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt Sverige skall inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik beto Svenskt bistånd får heller inte ha en sådan utformning att det sätter grundläggande för att knappa resurser skall användas effektivt. I många u-län snedvrida marknader och leder till misshushållning av knappa resurser. Svenskt Biståndet skall vara oljan i motorn inte bensinen i tanken. Det är oaccept till fyra decennier, har lyckats åstadkomma så få förbättringar. Fattigdome utbildningsnivån katastrofalt låg i många länder som mottagit stort bistånd und svälta eller tyna bort i sjukdomar som lätt hade kunnat undvikas. Det finns ing läsa och skriva. Det kan inte vara meningen att många u-länder skall tillåtas f

Svensk biståndspolitik är delaktig i skulden. Det svenska biståndet gick tid Kuba och i Tanzania regimer som förbjöd demokrati och marknadsekonomi. Ge diktatur och ofrihet, samtidigt som nödvändiga utvecklingsansträngningar kom at efter alltmer.

Vi anser att målet för svenskt bistånd skall vara en snabb fattigdomsutrotn resultatinriktat och bör främst inriktas på kunskapsöverföring samt stöd till Vad som krävs är en kortvarig, intensiv och bred igångsättning av egna utveckli ge en god start men som trappas ned inom en bestämd tid.

Utbildning och sjukvård är grundläggande komponenter för utrotning av fattigd av underutvecklingen. Utbildning lär människor att bygga och leva i demokrati hushållar med knappa resurser och hur man motverkar sjukdomar.

Hälsa är en förutsättning för såväl ekonomisk som social och kulturell utveckli påfrestningar och slår ut många utvecklingsansträngningar. Utbildning spelar enda instrumentet som kan utrota okunskap och kulturella vanföreställningar problematiken, både i förebyggande och lindrande syfte.

Behovet av mediciner i u-världen är omfattande, inte bara för hiv/aids utan ock konstruktivt tillvägagångssätt att få fram effektiva och billiga mediciner är a mediciner. Exempelvis skulle EU kunna utlova att köpa ett effektivt malaria sådant vaccin utvecklas. Det ger incitament till läkemedelsindustrin som st misslyckande. Det finns andra områden inom vilka forskningens framsteg kan anvä med Riodokumentet Agenda 21, måste ställas till u-världens förfogande för att f

11.Sammanhållningen av bistånds- och flyktingpolitiken (punkt 37) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Bistånds- och flyktingpolitiken bör vara nära sammankopplade i främst tre demokratibyggande och respekt för mänskliga rättigheter mest angeläget. I närområdet. Även vid repatriering och återuppbyggnad är bistånd av stor betydel

I såväl svensk som internationell debatt har de senaste åren frågan om ett andra sidan biståndspolitik kommit i fokus. Sambandet torde vara klart i de kanske framför allt utvecklingsnivå, har betydelse för såväl flykting- som migr och migranter. En flykting söker skydd undan förföljelse eller hot. Migrant är annat land. Biståndspolitiska insatser som främjar ekonomisk och social utveckling kan lång försörja sig och ländernas möjligheter att få kontroll över sin befolknings främst på något längre sikt. På kortare sikt kan en genomsnittlig standardför migration. Bistånd för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter torde k i tredje världen. Den satsning på bistånd som främjar demokrati och respekt Folkpartiet liberalerna förordar, är alltså motiverad även i ett flyktingpoliti När flyktsituationer uppstår i större omfattning är behovet av biståndsinsatser flyktingar sin tillflykt till grannländer. Sådana massflyktsituationer ställer gruppen av fattigare u-länder. Detta kan dessutom ha en direkt destabiliserande Under senare år har en rad allvarliga och i tiden utdragna situationer av mass sina hemländer. Såväl det fysiska repatrieringsarbetet som de enorma insatser f att återvända till kräver stora biståndsinsatser. En samordnad politik för att bidra till att förebygga och/eller undanröja or inslag i Sveriges internationella agerande såväl bilateralt som multilateralt.

Folkpartiet föreslår ytterligare 63 miljoner kronor till UNHCR utöver regeringe

12.Globala energi- och miljöfrågor (punkt 40) (m, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m) och

Växthuseffekten bedöms av många som ett av de allvarligaste hoten för f förhandlat sig till rätten till ökade koldioxidutsläpp och dessutom gör sig ber Vattenfall kraftfullt investerar i brunkolsproduktion.

13.Globala energi- och miljöfrågor (punkt 40) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

De fattigaste länderna behöver hjälp med att genomföra s.k. tekniksprång för at tydligt exempel gäller energisystem. Världens energiförbrukning har ökat praktiken saknar tillgång till energi. Att förena deras behov med en mer hållb kombination med icke-hållbara energisystem, framför allt fossilbaserade, risker följande mänskliga katastrofer. Därför krävs gemensamma satsningar från bistånd främja moderna, innovativa tekniker som är anpassade till u-ländernas villkor o

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och förnyelsebara energisyst fattigdomsbekämpning, hälsovård m.m. och samtidigt bidra till ett mer hållbart och ekonomiskt hållbara i mycket fattiga regioner. Således bör Sveriges oc använda sig av hållbara tekniker anpassade till u-ländernas behov. Nya, innovativa finansieringsmekanismer bör också prövas, i synnerhet eftersom ett begränsat antal u-länder. Särskilt intressant är möjligheten att inrätta från biståndet. Den globala miljöfonden GEF (Global Environment Facility) har tekniköverföring, i u-länderna. Den är dock i stort behov av ökade resurser. utnyttjas mera, inte minst inom ramen för globala fonder av detta slag. Ytte mekanismer", som bl.a. möjliggör handel med utsläppsrätter och att ett land land, genom en s.k. Clean Development Mechanism. Miljömärkningsprogram, som mö produkter, och "gröna" investeringsfonder, som ställer vissa miljökrav på de fö Inför Johannesburgstoppmötet och FN-konferensen "Finansiering för utveckling" i tillföra diskussionen om alternativa finansieringsvägar. Det globala samarbetet i miljöfrågor lider brist på starka institution tvistlösningsmekanism och fungerande sanktionsmöjligheter, saknar världssamfund miljökonventioner. FN:s miljöorgan UNEP fyller en viktig funktion men är myc Det globala ramverket på miljöområdet måste alltså stärkas, även om de fl nationell nivå. Detta bör vara en prioriterad uppgift på toppmötet i Johannesbu året föreslås att WTO:s samarbetsmodell, med lagbaserade rättigheter och skyldi på miljöområdet. Det förslaget bör utredas ytterligare. En "Global Environment Organization", GEO, har föreslagits både från UNEP och f global miljöorganisation bör utredas snarast. Den skulle ha som uppgift att öve också ha resurser att följa världsutvecklingen på miljöområdet genom samarbete bör en huvuduppgift vara kunskapsöverföring på miljöområdet samt förslag synnerhet för de fattigaste länderna. Ett miljömässigt hållbart handelssystem måste vara incitament till effektiva hållbar utveckling att en produkts eller tjänsts miljöpåverkan måste reflekt ekonomiskt styrmedel för transporter. Dessvärre reflekterar internationella uppmärksammat är att priset på flygbränsle i dag inte avspeglar dess miljökonse lägger miljöskatter på internationella transporter. Sverige har i stället inför att ytterligare främja miljömässigt hållbara transporter bör dock Sveri koldioxidutsläpp. Strävan bör vara att också inkludera flygbränsle i en sådan ö priset. En sådan avgift skulle kunna driva fram tekniska framsteg och effektiv till en sådan överenskommelse.

14.Fattigdomsbekämpning och katastrofhjälp (punkt 45) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Det vi vardagligen kallar naturkatastrofer är ingenting annat än effekterna f Det är emellertid inte givet att människor måste fortsätta att dö i stort antal människor skadas eller dödas är det centralt att biståndet inriktas på naturfenomenens effekter. Förutom fattigdomsbekämpning är vid en naturkatastrof förse människor som förlorat allt med t.ex. mat, kläder, medicin och tak avgörande. Därför är det fullt möjligt att i områden som ofta och återkommand Det går att lagra förnödenheter i katastrofförråd, vars dörrar bara kan öppn måste då för att undvika framtida katastrofer växlas över i mer långsiktiga utsatthet i det breda samhället. Det kan handla om allt från att stärka naturre

15. U-ländernas integrering i världshandeln (punkt 52) (c)

av Marianne Andersson (c).

Ett avgörande verktyg för att minska fattigdomen är att utveckla jordbrukspolit ekonomiska politiken möjliggöra självförsörjning med baslivsmedel. Nationell ekonomisk stabilitet, ökande kapitalinflöde och decentraliserad ekonomisk till avskaffande uteblivit främst därför att ländernas egen jordbrukspolitik varit erhållit 40 % av världsmarknadspriset medan statsapparaten och andra sektorer i

Det finns forskningspolitiska belägg som visar att jordbrukstillväxt minska alla länder där det har skett en snabb minskning av fattigdom och där det finns snabb jordbruksutveckling, framför allt i småskaligt jordbruk. Viktigt att komma ihåg är att tillväxt i sig gör litet för att påverka fattigdo sysselsättningen. Jordbruket är bättre på att öka sysselsättningen än ind bistånd bör därför i mycket högre grad inriktas på jordbruksutveckling. Frånvar

16.Närings- och livsmedelsfrågor i svenskt bistånd (punkt 55) (c)

av Marianne Andersson (c).

Även om procenten av världsbefolkningen som är undernärda har halverats seda miljoner personer. Så många människor hade då ett kaloriunderskott på mellan 10 påvisas hur ekonomisk tillväxt är beroende av förbättrad nutrition. Om kaloriin denna nivå, så kan det öka BNP-tillväxten i dessa länder med mellan 0,34 och 1,

Otillfredsställande tillgång till mat beror på fattigdom, politisk instabilitet orättvisa. Nästan två tredjedelar av de undernärda lever i Asien och Oceanien, centrala, östra och södra Afrika där nästan hälften av befolkningen är undernär Därför behöver Sveriges utvecklingssamarbete i mycket högre grad inriktas på länderna. Det handlar såväl om den nationella politiken i varje land, marknaden, skattesystem som om handelsregler mellan u-länderna och med västvärl

17.Samordning av och insyn i EU:s bistånd (punkt 56) (c)

av Marianne Andersson (c).

Jag anser att ett av problemen med EU:s utvecklingssamarbete är att Europeiska EU:s insatser för utvecklingssamarbete, inte ingår i budgeten. EUF borde ingå effekterna samt prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik. Det är vik medlen.

18.Bistånd och de mänskliga rättigheterna (punkt 65) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Det behövs en attitydförändring när det gäller inställningen till det internati Alltför ofta har det handlat om att peka ut syndarna, bestraffa dem som inte fö dem som bryter mot mänskliga rättigheter. Det är naturligtvis viktigt att prote men för att främja utvecklingen behövs det även en ökad användning av positiva enbart på konditionalitet, dvs. krav för hur och när bistånd ges, utan också ge

Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter såväl ett mål som ett medel. allians som ger både styrka och energi. Ekonomisk och social utveckling är nödv rättigheter är en förutsättning för tillväxt och utveckling. Det är en nödv mänskliga rättigheter samt att specifika MR-projekt prioriteras. På så sätt frä fattigaste.

MR-biståndet har enligt Kristdemokraternas uppfattning för låg prioritet i rättighetsbaserat bistånd. Normbildningen behöver främjas i utvecklingslä journalister, lärare, föräldrar m.fl., bär ett ansvar för att främja mänskliga maktfördelning, öppenhet och politisk ansvarsskyldighet. Det räcker inte m minoritetens diktatur ersatts av majoritetens tyranni. Minoriteters rättighete är alla viktiga områden att stödja för att uppnå en fullständig demokrati. Här imperialistisk anda överföra västerländska värderingar på bekostnad av utveckli MR-organisationer som arbetar för främjandet av fastslagna universella mänsklig konventioner de har ratificerat och rättigheter som de lovat att uppfylla för s i det svenska biståndet och anser därför att det under anslagsposten 1.2 Bila Mänskliga rättigheter och demokrati. Vi anslår 200 miljoner kronor till den projekt.

19.Rapportering om demokratiläget i biståndsländerna (punkt 69) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Att framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en hörnst statsmakter som grovt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter och förtry

Sverige skall inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik be Medelhavspolitik är ett exempel. I Afrika skall Sverige och EU verka för hjälper medlemsländerna att efterleva internationella konventioner. Europaråde som förebild. Det nybildade African Union kan vara en naturlig utgångspunkt. S årligen får en rapport och genomför en årlig debatt om läget beträffande mänskl detta förfarande skulle vara att man tydliggjorde vilka regimer som bryter mot

20.Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet (punkt 86) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Hivsmittan drabbar särskilt världens fattigaste länder. Den är ett hot mot ekon eller botemedel mot hiv/aids är framtaget, finns det ändå mycket som inriktning på bekämpningen av hiv/aids. Sverige kan göra mycket beträffande hiv

Att aidsepidemin nått sådana enorma dimensioner i Afrika söder om Sahara kan ti ändra detta. Genom utbildning lär man sig också bättre hur man skall ta hand om visas inte bara av utvecklingen i väst, utan också av de u-länder som vågat och I de länder där regeringarna vågat göra öppna offensiver, med t. ex. informat hivtestning, har den negativa utvecklingen avstannat eller t.o.m. vänts procentenheter från 15 till, fortfarande alarmerande höga men ändock lägre, 10 Kvinnans ställning är i många länder en central fråga i hiv/aids-bekämpningen. sin make sex oavsett om han är smittad eller inte. Föreställningen att aids ka drabbas. Det är därför viktigt att stärka kvinnans ställning och möjlighet till Om kampen mot hiv/aids skall lyckas krävs det att landet i fråga har en medvete verka för att samarbetsländer arbetar fram och genomför strategier för samarbetsländerna genom att föra en dialog, t.ex. genom att utbyta forskningsre Sverige kan göra betydelsefulla insatser för att hindra hivspridning och lindra stödja lokalt anpassade informationskampanjer, stödja sjukvårdens beredskap finansiera tester och mediciner, stödja forskning, stödja barnhem för barn s ställning samt att politiskt söka påverka blundande politiker att öppna sina ög De framgångsrikaste insatserna görs ofta av frivilligorganisationer som kyrko uteffekten av det svenska biståndet öka ytterligare om en större del av resurse för informationsinsatser med god lokal förankring. Sverige skall därför frivilliga organisationernas insatser.

21.Livsmedelsproduktion, handel och miljö (punkt 92) (m, c)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m) och

Att skapa marknadstillträde för de fattiga ländernas produkter är den jordbruksprodukter och textilier. Det är därför angeläget att verka för att EU textilvaror. Samtidigt måste vi med kraft arbeta för att de konkurrenss Tullskyddet inom jordbruksområdet måste också avvecklas inom rimlig tid och nya

22. En ökad andel av biståndet genom frivilligorganisationer (punkt 101) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Världsbanken har nyligen i en rapport konstaterat att i ett land med ett gott på 0,5 %. Motsvarande biståndsökning till ett land med dåligt styre leder därem

En del av problemen med bistånd till korrupta eller misskötta länder bör man d än de skadliga regimerna. Generellt bör en ökande andel av biståndet kanaliseras genom frivilligorganisat kontaktnät och mångårig tradition på platsen. Deras erfarenhet är ofta biståndsviljan.

23.Upplösning av Östersjömiljarden (punkt 123) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Folkpartiet konstaterar att den s.k. Östersjömiljarden hanterats vid sidan av d maskera företagsstöd som bistånd. Stöd till svenska företag kan knappast anses

Det har enligt en intern utredning på UD visat sig ha funnits betydande Oklarhet om den övergripande målsättningen med Östersjömiljarden samt om vil påvisades. De uppställda målen med satsningen menades vara vagt formulerade och brast i kopplingen mellan mål och medel och det var stora brister i administrat Vidare har brister i kontrollen och uppföljningen av projekten påvisats i for rapportering. I vissa fall har t.o.m. projektansökningar saknats. Stundom rutiner för återbetalning av outnyttjade medel funnits. Hanterandet av dessa använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige en korrekt hantering av skattemedel.

Socialdemokraterna har numera tvingats erkänna den första Östersjömiljardens be till i den andra Östersjömiljardens hantering. Men oavsett om de formella fele Östersjömiljarden försöka maskera företagsstöd som bistånd.

Östersjömiljarden bör därför upplösas och 50 miljoner kronor därav bör Östeuropa. Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:1 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd föreslår regeringen att riksdagen

fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,74 % av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2002.

bemyndigar regeringen att under år 2002 i fråga om reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 2002 på högst 25 948 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser).

bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet ställa ut garantier intill ett belopp som inklusive tidigare ställda garantier uppgår till högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser).

bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om reservationsanslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 2002 om högst 945 000 000 kronor (avsnitt 4.8.1 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser).

bemyndigar regeringen att under år 2002 i fråga om reservationsanslaget 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier ställa ut garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.8.2 Regeringens överväganden).

för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor ------------------------------------------------------ Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp ------------------------------------------------------------- 8:1 Biståndsverksamhet reservationsanslag13 796 752 ------------------------------------------------------------- 8:2 Styrelsen för ramanslag 485 814 internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ------------------------------------------------------------- 8:3 Nordiska ramanslag 11 256 Afrikainstitutet ------------------------------------------------------------- 9:1 Samarbete med Central- reservationsanslag 749 000 och Östeuropa ------------------------------------------------------------- 9:2 Avsättning för reservationsanslag 1 000 förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier ------------------------------------------------------------- Summa 15 043 822 -------------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra uppföljningen och kontrollen av EU:s bistånd. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för höjda biståndsnivåer i EU- länderna.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt uppställningen i bilaga 2.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring i Sidas regleringsbrev.

2001/02:U204 av Sten Tolgfors och Catharina Elmsäter- Svärd (m)vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige måste göra kvinnlig könsstympning till en fråga som ständigt prioriteras inom bistånds- och utrikespolitiken, i syfte att få fler länder att i lag förbjuda och i praktisk handling hindra att flickor stympas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige inom ramen för biståndspolitiken bör driva projekt som syftar till att hjälpa kvinnor som drabbats av könsstympning med hälso- och sjukvårdsinsatser.

2001/02:U209 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige såväl i FN som i andra internationella sammanhang bör arbeta för att minska kvinnors fattigdom. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige genom EU, FN och bilateralt bör påverka USA att ge stöd till alla organisationer som arbetar för att hindra spridningen av hiv/aids. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör arbeta för ökad öppenhet och ökade kunskaper om smittspridning beträffande hiv/aids samt ge resurser till förebyggande arbete.

2001/02:U210 av Murad Artin m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att verka för uppbyggnaden av demokratiska institutioner, som ett led i att öka den politiska och religiösa toleransen, att öka respekten för mänskliga rättigheter samt stärka kvinnornas ställning i samhället.

2001/02:U216 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att varje lands regering bär det fulla ansvaret för landets institutionella utveckling och för att goda förutsättningar för välstånd skapas. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att naturkatastrofer - dvs. effekterna av naturfenomen - beror på mänskligt beteende. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att fattigdomsbekämpningen är det bästa generella medlet för att undvika naturkatastrofer. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en strategi för att undvika katastrofer. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att katastrofhjälp bör förberedas i förväg i områden som ofta och återkommande utsätts för naturkatastrofer.

2001/02:U228 av Murad Artin m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det svenska biståndet i ett första skede inriktar sig på desarmering av de minor som efter kriget finns spridda över stora områden i Somalia. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige verkar för att EU inriktar en del av sitt bistånd på återuppbyggnad av Somalia. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör understödja det arbete som den nationella kommittén för fred och återförande av egendom utför i Somalia.

2001/02:U229 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordbrukets betydelse för att minska fattigdomen. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra villkoren för fattiga kvinnor på landsbygden. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av tillräcklig och näringsrik mat för att nå utveckling. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör lägga större vikt vid livsmedelsfrågorna i biståndspolitiken. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det är angeläget att Sverige i sin biståndspolitik prioriterar frågor som har med vattentillgången att göra. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att finansiering för utbildning måste göras tillgänglig även i nödsituationer, vid katastrofer eller konflikter samt att särskild uppmärksamhet måste ägnas människor i flyktingläger, barn med funktionshinder och före detta barnsoldater. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hiv/aids konsekvenser för skolsystemet. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att världens ledare måste tala klarspråk om mäns sexuella uppträdande som en största orsak till spridningen av hiv/aids och de måste tala om kondomanvändning. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om hiv/aids måste tas upp som en politiskt prioritering. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att ta bromsmediciner. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sexualundervisning, upplysning och kondomanvändning. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förebygga konflikter, ge krishantering samt att följa upp efter konflikter måste ges större vikt i biståndspolitiken. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kraftsamling för att möta stora flyktingkatastrofer. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett fungerande rättssystem och fasta spelregler i samhället. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet på mottagarländernas ledare vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett fungerande institutionellt ramverk. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till uppbyggnaden av politiska partier. 22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrikta biståndet på att utveckla mottagarländernas styrelseskick och stimulera god samhällsstyrning. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av folkrörelser och enskilda organisationer för uppbyggnaden av det civila samhället. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka informations- och kommunikationsteknikens roll i det officiella utvecklingssamarbetet. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om teknikens betydelse för möjligheten till utvecklingssamarbete. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överge traditionen att låta ländervalet styra biståndet och i stället låta ändamålen bli den avgörande faktorn vid biståndets utformning. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att på allvar göra fattigdomsbekämpningen till ett strategiskt fokus i svenskt utvecklingssamarbete. 28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges roll som pådrivande kraft i effektiviseringen och samordningen av EU:s biståndsverksamhet. 29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att föra in Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget för att öka insyn, möjliggöra en diskussion om effekterna av samt prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik. 30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de enskilda organisationernas och folkrörelsernas betydelsefulla roll i det internationella utvecklingssamarbetet.

2001/02:U231 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det övergripande målet för biståndet inte enbart bör vara "att höja de fattigas levnadsnivå" utan även "att främja mänskliga rättigheter och demokratiska samhällssystem". 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att till de biståndspolitiska målen lägga att verka "säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande". 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att, då samarbetslandet är demokratiskt tvivelaktigt, främst kanalisera biståndsinsatser via och till enskilda icke- statliga organisationer. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges bistånd till Kuba bör kanaliseras via frivilligorganisationer till grupper som arbetar för ett demokratiskt Kuba med respekt för de mänskliga rättigheterna. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det rättighetsbaserade biståndet inte enbart bör bygga på konditionalitet, utan också ges en positiv och stödjande inriktning. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att än mer prioritera biståndet för mänskliga rättigheter. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i samarbete med partnerländer arbeta fram nationella handlingsplaner för mänskliga rättigheter, översyn av den nationella lagstiftningen i dessa frågor i förhållande till internationella avtal samt allianser för support och handling. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en större del av svenskt bistånd bör gå till demokratifrämjande projekt och åtgärder. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det partinära biståndet samordnas med det övriga demokratibiståndet, liksom att de partinära organisationerna deltar i strategiarbetet för svenskt demokratibistånd. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samordna svenskt demokratibistånd med internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratisering och flerpartisystem i utvecklingsländer. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av insatser och aktiviteter som bidrar till näringslivsutveckling och tillväxt i de allra fattigaste länderna. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ökat samarbete mellan Sida och svenskt näringsliv i såväl strategiarbetet som genomförandet av insatser för att effektivisera utvecklingssamarbetet. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa ett ökat utrymme för finansiell riskdelning med svenskt näringsliv. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade satsningar hos multilaterala biståndsgivare för en bättre energiförsörjning, ett ökat användande av förnybara energikällor och ökad tillgång till elektricitet. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta den moderna informations- och kommunikationstekniken integreras in i utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygga ut Internetinfrastrukturen vid universitet och akademiska institut i utvecklingsländer, liksom att möjliggöra distansutbildningar. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningsinsatser för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklaringar och deklarationer om mänskliga rättigheter. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att intensifiera samarbetet mellan regeringar, internationella organisationer och näringslivet för att öka hälsoforskningen om de fattigas sjukdomar. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade insatser för att bekämpa malaria och tuberkulos. 22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att biståndet i högre utsträckning bör inriktas på en miljövänlig tillväxt i utvecklingsländerna. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sätta upp mål för att minska andelen människor som saknar tillgång till rent vatten och goda sanitära faciliteter. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att i utvecklingssamarbetet stödja fredsavtal och fredsuppbyggande processer i syfte att hindra nya konflikter och främja utveckling och tillväxt. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat samråd i strategiarbetet med de enskilda organisationerna. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att än mer integrera handikappfrågor in i utvecklingssamarbetet. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av oberoende utvärderingar av det svenska biståndet. 28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snabbare återgå till 1 % av BNI i internationellt bistånd. 29. Riksdagen beslutar om underindelningen av anslag 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 4). 30. Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt uppställning: Anslag Uo7 (tusental kr); Regeringen, Kristdemokraterna; 8:1 Biståndsverksamheten, 13 796 752, + 500 000; Totalt för Uo7, 15 043 822, + 500 000.

2001/02:U232 av Carl- Axel Johansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om framtida ekonomiska åt aganden angående biståndspolitiken samt finansieringen av biståndet i övrigt.

2001/02:U233 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett hållbart bistånd från Sverige och EU måste använda sig av hållbara teknologier, i synnerhet energisystem. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör vara pådrivande i att hitta nya finansieringsmekanismer för globala miljöinsatser. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förstärka den globala samarbetsarkitekturen på miljöområdet. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s nya ramprogram för forskning bör avdela resurser för tvärvetenskaplig och probleminriktad forskning om hållbar utveckling i u- länder. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör driva på för ambitiösa europeiska och globalt inriktade EU- åtgärder mot klimatförändringarna. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten till en internationell överenskommelse om koldioxidavgifter på transporter.

2001/02:U234 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ökat handelsrelaterat utvecklingssamarbete med u- länder. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU- länderna bör samordna sitt handelsfrämjande samarbete med u- länder. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till u- länderna att öka öppenheten och stabiliteten på de egna finansmarknaderna. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige måste se över hur etiska uppförandekoder för företag kan samordnas och kontrolleras på ett fullgott sätt.

2001/02:U244 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ambitionen är att enprocentsmålet i biståndet sk all nås så snart som möjligt, helst inom fem år.

2001/02:U245 av Lars Ohly m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det svenska stödet till den eritreanska energi sektorn skall förlängas så att Sverige kan fortsätta att bidra till Eritreas energiförsörjning även efter år 2002.

2001/02:U249 av Christel Anderberg och Inger René (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla Sveriges bilaterala bistånd. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lägga ned Sida.

2001/02:U251 av Bengt Silfverstrand och Karin Wegestål (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges deltagande i UNEP:s miljösaneringsprogram i Förbundsrepubliken Jugoslavien.

2001/02:U253 av Murad Artin m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige genom stöd till avminering av Eritreas jordbruksområden kan lätta bördan för Eritreas hårt krigsdrabbade befolkning.

2001/02:U258 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förstärkning av inriktninge n på jämställdhetsarbete i Sidas organisation och verksamhet.

2001/02:U259 av Willy Söderdahl m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU bör verka för utformningen av EU:s bistånd. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU bör verka för en utvärdering av EU:s biståndsprojekt. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU bör verka för att en oberoende expertgrupp utvärderar sambandet mellan EU:s handels- och jordbrukspolitik, dess bistånd och utvecklingsländernas möjligheter till självförsörjning av nödvändiga varor. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU bör verka för att en utvärdering görs av konsekvenserna av EU:s bistånds- , handels- och jordbrukspolitik utifrån ett könsperspektiv.

2001/02:U263 av Margareta Viklund m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Aralsjön bör få en framskjuten plats på FN:s dagordning. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU och OSSE i sitt arbete ger prioritet åt frågan om Aralsjön. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i internationell samverkan upprätta en gemensam och hållbar plan för arbetet med Aralsjön och arbetet för att förbättra ländernas och folkens katastrofala situation i området runt Aralsjön. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ön Vozrozhdeniyes situation förs upp på internationell nivå och blir en angelägenhet för världssamfundet. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de svenska frivilliga organisationer som arbetar i området ges ökat stöd och ökade möjligheter inom befintliga ekonomiska ramar.

2001/02:U266 av Margareta Viklund (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen tar initiativet till en internationell konferens på hög nivå om miljö- och folkhälsoläget i de centralasiatiska staterna. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen tar initiativet till en väl sammanhållen vetenskaplig studie, i FN:s eller EU:s regi, om miljö- och folkhälsoproblemens konsekvenser för Centralasien i stort, men också i ett större, globalt perspektiv samt ger konkreta förslag till lösningar av regionens miljö- och folkhälsoproblem såväl kortsiktigt som långsiktigt. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen tar initiativ i FN till inrättandet av ett särskilt internationellt biståndsprogram för åtgärder på ett regionalt plan mot de folkhälso- och miljöproblem som är gemensamma för Centralasiens länder. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i olika internationella forum driver frågan om internationellt ekonomiskt stöd för omställning av jordbruket från bomullsmonokulturen till ett mer differentierat jordbruk med ekologisk profil, avpassat för de centralasiatiska staternas behov av allsidiga livsmedel. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i olika internationella forum driver frågan om ekonomiskt stöd till INGO:er och NGO:er samt regionala och lokala ideella miljö- och folkhälsoorganisationer i syfte att öka miljötänkandet på gräsrotsnivå i de centralasiatiska staterna. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen verkar för inrättandet av ett särskilt program i EU:s regi, där ungdomar från de centralasiatiska länderna får möjlighet att vistas i något EU- land för studier på akademisk nivå i ämnen som förvaltning/statsvetenskap, juridik, nationalekonomi och journalistik i syfte att bidra till ökad demokratisering i respektive land. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast tar initiativ till en ungdomskonferens i EU- regi för att lägga grunden för ett nätverk där ungdomar i EU- länderna får möjlighet att träffa ungdomar från de centralasiatiska länderna, för att bygga långsiktiga kontakter som kan leda till fortsatt utbyte inom områden som miljövård, folkhälsa och demokrati.

2001/02:U267 av Anne- Katrine Dunker och Berit Adolfsson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Sidas verksamhet. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning.

2001/02:U268 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige med den kunskap vi har rörande kärnkraftsfrågor ökar insatserna för kärnsäkerhet i Barentsområdet. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till demokratiutvecklingen inom ramen för den nordliga dimensionen.

2001/02:U269 av Ragnwi Marcelind (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att höja biståndsansträngningarna och bli mer flexibel då det gäller på vilket sätt pengarna skall förmedlas till de behövande länderna.

2001/02:U276 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det svenska utvecklingssamarbetet bör ha en tydlig inriktning på hiv/aids- problematiken. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vilka insatser Sverige kan göra inom utvecklingssamarbetet för att bekämpa hivs spridning och lindra effekterna av aids. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige bör medverka till att ställa ekonomiska garantier för läkemedel och vacciner som utvecklas speciellt för utvecklingsländer. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att svenskt utvecklingssamarbete inriktat på hiv/aids- bekämpning med fördel kan kanaliseras genom frivilligorganisationerna. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att stärka kvinnans ställning för att bekämpa spridningen av hiv. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige bör verka för att samarbetsländer arbetar fram och genomför strategier för att bekämpa hiv/aids.

2001/02:U283 av Stig Sandström m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör ta initiativ till att en styrkekatalog för civil krishantering upprättas i OSSE:s regi.

2001/02:U286 av Hillevi Larsson och Nalin Pekgul (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige skall arbeta för att det i FN:s regi b yggs upp läkemedelsforskning och läkemedelsföretag som på icke profitbasis tar fram billiga läkemedel mot de omfattande sjukdomar som förekommer i u- länderna.

2001/02:U288 av Monica Green m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen för ett särski lt biståndsmål.

2001/02:U295 av Inger Lundberg m.fl. (s, m, v, kd, c , fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder inom biståndspolitiken för att motverka hiv/aids i södra Afrika. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av internationell samverkan och särskilda insatser av EU för att stödja de afrikanska staterna i kampen mot hiv/aids.

2001/02:U296 av Marianne Andersson m.fl. (m, v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall ge bilateralt bistånd till Östtimor omfattande hela landet. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall ge bidrag till framställning av läromedel i Östtimor samt till återuppbyggnaden av skolor och universitet. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall bidra till att främja en demokratisk utveckling i Östtimor utifrån alla människors lika värde. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall ge bistånd till miljövård i Östtimor. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall ge bistånd till hälsovård i Östtimor.

2001/02:U300 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall stödja frihandelsansträngningar i Afrika. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skuldavskrivningar. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges bistånd skall främja en uthållig snabb tillväxt med snabb fattigdomsutrotning som övergripande mål. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de centrala villkoren för Sveriges bistånd skall vara rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och marknadsekonomi. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges biståndsinsatser skall koncentreras till Afrika. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen i övrigt anförs om Sveriges bistånd. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenskt bistånd ej skall gå till statsmakt som grovt kränker mänskliga rättigheter eller som för anfallskrig. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att noggranna rapporter om läget för mänskliga rättigheter och demokrati i Sveriges samarbetsländer bör redovisas i god tid före beslut om biståndssamarbete.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s biståndspolitik bör präglas av en mer sammanhållen, konsekvent och tydlig strategi avseende målen demokrati, rättsstatens principer och försvaret av mänskliga rättigheter. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s bistånd i ökande utsträckning bör ske i form av programstöd i stället för projektstöd. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med att reformera EU:s biståndspolitik måste fortgå och påskyndas. 28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att biståndssamarbetet bör grundas på närhetsprincipen och huvudsakligen beslutas och administreras av de enskilda medlemsländerna själva.

2001/02:U304 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att handeln med mat inte får gå ut över rätten till mat för invånarna i fattiga länder. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om u- ländernas möjlighet att vidta åtgärder för att säkra sin livsmedelsförsörjning. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges policy skall vara koherent, sammanhållen och ömsesidigt stödjande i handels- , miljö- , jordbruks- , migrations- , utrikes- och säkerhetspolitiken. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör driva frågor om livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet i alla internationella forum. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att EU i WTO- förhandlingarna driver kravet på ursprungsmärkning av livsmedelsprodukter.

2001/02:U305 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU bör arbeta för att världens länder ökar sin vilja att hjälpa flyktingar i nöd och ökar bidragen till internationella hjälporganisationer.

2001/02:U306 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne- Katrine Dunker (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svenskt bistånd och FN:s b arnkonvention.

2001/02:U309 av Monica Green m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att beakta bar nperspektivet inom det fortsatta Östersjösamarbetet.

2001/02:U310 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om biståndet till Central- och Östeuropa.

2001/02:U311 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att biståndet skall främja en snabb utrotning av fattigdomen som övergripande mål. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och marknadsekonomi är centrala målsättningar i samarbetet med biståndsländerna. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bistånd skall vara resultatinriktat. De s.k. millenniemålen kan vara en vägledning. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av läkemedel för tropiska sjukdomar. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa systemet med landramar till förmån för avtal, med strikta villkor vad gäller korruption, effektivitet och demokratiutveckling. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bistånd inte skall ges till regimer som för anfallskrig. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skuldavskrivningar inte får ske på ett sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frigjorda resurser från skuldavskrivningar i första hand skall användas till grundläggande utbildning och hälsovård. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frivilligorganisationerna bör få en utökad roll i biståndet. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utformningen av biståndet bör ske i u- landsmiljö. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening tillväxtens betydelse för fattigdomsutrotningen. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det svenska biståndet bör inriktas på bekämpandet av hiv/aids. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vilka insatser Sverige kan göra inom biståndet för att bekämpa hivspridning och lindra effekterna av aids. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att svenskt bistånd för hiv/aids- bekämpning med fördel kan kanaliseras genom frivilligorganisationerna. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att stärka kvinnans ställning för att bekämpa spridningen av hiv. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om garantier för utveckling av läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar u- land. 22. Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende budgetområde 7 Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen.

2001/02:U312 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att främja utvecklingen av socialförsäkringar. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att utsatta barn får gå i skolan. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka skyddet för barn och kvinnor. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenskt östbistånd skall stödja smittskyddsarbete, särskilt mot tbc och hiv/aids. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågor som rör barns sociala situation och skolgång bör genomsyra såväl EU:s stöd som det svenska öststödet. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser på energiområdet inom öststödet. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges stöd bör flyttas till nordvästra Ryssland. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Östersjömiljarden. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen i övrigt av stödet till Central- och Östeuropa. 19. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa för 2002 50 000 000 kr mer än regeringen eller således 799 000 000 kr.

2001/02:U321 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsomr åde 7 Internationellt bistånd enligt uppställning: Anslag, Regeringens förslag, Anslagsförändring; 8:1 Bis tåndsverksamhet, 13 796 752, + 950 000; 8:2 Sida, 485 814, - 4 958; Summa för utgiftsområdet, 15 043 822, + 945 042.

2001/02:U323 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att UNEP:s årliga budget fördubblas. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör arbeta för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i hela världen samt att förbättra kvinnornas situation på alla nivåer och områden.

2001/02:U324 av Lars Ångström (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall lyfta f ram behovet av bistånd för fysiskt och psykiskt sjuka barn i Vitryssland och göra insatsen till en prio riterad fråga i EU:s biståndspolitiska diskussioner.

2001/02:U326 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom ramen för EU- samarbetet skall verka för ökat samarbete med den nybildade afrikanska unionen (AU) och stödja dess utveckling. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Kenya och lagstiftningen om korruption. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det internationella biståndet bör bidra till att säkerställa försörjningsmöjligheterna för jordbrukarna i Afrika. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen genom Sida fortsätter utvecklingen av demokratibiståndet till Afrika. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av verkningsfulla och prisvärda mediciner för världens fattiga. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör begära särskilda handlingsplaner för bekämpning av hiv/aids från de afrikanska länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall verka för att FN, IGAD, IPF och AU bör göra en aktionsplan i syfte att påskynda fredsprocessen i Sudan. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen genom FN och AU skall arbeta för att en varaktig fred kan komma till stånd i Angola, samt att försoningsarbete ingår i dessa strävanden. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att fortsätta med bistånd till konfliktfyllda regioner genom att det kanaliseras via noggrant utvalda organisationer. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktat bistånd för att bekämpa kriminalitet i Afrikas storstäder. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för internationellt bistånd i syfte att stärka flerpartiväsendet och partiernas interna demokrati i de afrikanska staterna. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för att åtgärdsprogram upprättas för föräldralösa barn. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör sätta hård press på konflikthärjade stater i Afrika så att barn skyddas från tvångsrekrytering till egna eller andra väpnade trupper. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall verka för att det internationella biståndet skall bidra till att göra det finansiellt möjligt att genomföra markreformer. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall verka för att regeringar och regionala organisationer i Afrika bör öka sina samarbeten kring en hållbar vattenpolitik.

2001/02:U327 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen på lämpligt sätt skall verka för att flickor och pojkar i utvecklingsländer, Öst- och Centraleuropa och forna Sovjetrepublikerna skall få tillgång till en kostnadsfri grundutbildning.

2001/02:U328 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i de fall bistånd skall bedrivas i diktaturstater, totalitära stater eller stater utan flerpartisystem skall det ske via enskilda organisationer. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undvika bilaterala biståndsengagemang i länder vars regimer inte strävar efter demokratisering. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioriteringar i och förlängning av Vitrysslandsprogrammet. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödet till partinära organisationer skall permanentas och ökas. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att informationstekniken bör bli ett viktigt inslag i svenskt demokratibistånd. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kvalitet och effektivitet i biståndsgivningen. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av konditionalitet i biståndsgivningen. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den totala biståndsökningen till 0,82, 0,86 respektive 0,93 % av BNI för åren 2002, 2003 och 2004. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en återgång till enprocentsmålet senast år 2005. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den totala biståndsramen skall uppgå till 18 270 miljoner kronor år 2002, 20 098 miljoner år 2003 och 22 766 miljoner år 2004, vilket innebär att Folkpartiet höjer biståndsanslaget med 4 464 miljoner kronor över treårsperioden, jämfört med regeringens förslag. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av enskilda organisationers biståndsarbete. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barnen bör ges särskild uppmärksamhet i biståndspolitiken. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att minska spridningen av hiv/aids och ge stöd till redan smittade. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att reducera sjuklighet och dödlighet som beror på aborter. 28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samspelet mellan bistånds- och flyktingpolitiken. 30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omformulera målen för samarbetet med Central- och Östeuropa så att det tydligt framgår att målet att skapa en demokratisk kultur är avgörande för möjligheterna att uppnå de övriga. 31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att främja kärnsäkerhet i länderna i Central- och Östeuropa. 32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt stöd till länderna i Central- och Östeuropa. 33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fortsätta och påskynda reformeringen av EU:s gemensamma biståndspolitik. 35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s bistånd i ökad utsträckning skall ske i form av programstöd i stället för projektstöd. 36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att EU:s medlemsländer i sina nationella budgetar fullföljer FN:s rekommendation om att minst 0,7 % av BNI skall avsättas till bistånd. 37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att huvuddelen av EU:s utvecklingssamarbete bör omfattas av närhetsprincipen och beslutas och administreras av de enskilda medlemsländerna själva. 38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av det multilaterala utvecklingssamarbetet. 39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av det bilaterala utvecklingssamarbetet. 40. Riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut i motsvarande delar och bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas i motionen beträffande multi- och bilateralt utvecklingssamarbete enligt tabell 1.1 och 1.2. 41. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag gällande anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt uppställning: Anslag, Regeringens förslag, Anslagsförändringar; 8:1 Biståndsverksamhet, 13 796 752, + 1 728 000; 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa, 749 000, + 55 000; Summa för utgiftsområdet: 15 043 822, + 1 783 000.

2001/02:U330 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utformningen av palestins ka läromedel.

2001/02:U332 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hiv/aids skall bedömas som en säkerhetspolitisk risk.

2001/02:U335 av Margareta Viklund m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning med en bred vetenskaplig ansats där hiv/aids och liknande sjukdomar av epidemisk karaktär sätts in i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilda medel budgeteras för det globala hiv/aids- arbetet. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i det internationella arbetet för att bekämpa hiv/aids aktivt skall arbeta för att kvinnans status höjs, att hon blir jämställd med mannen och att mänskliga rättigheter också skall gälla kvinnan och barnen. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att det i det globala arbetet i bekämpningen av hiv/aids tas en större hänsyn till sjukdomens allvarliga konsekvenser än till kulturella skiljaktigheter och en oacceptabel människosyn. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kartlägga de föräldralösa barnens situation för att kunna ge dem adekvat hjälp och stöd. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen via svenska biståndsinsatser skall verka för att skolavgifterna i de fattiga och hiv/aids- drabbade länderna slopas. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samtidigt med att insatser görs för att förebygga hiv/aids och hjälpa redan drabbade måste fungerande hälso- och sjukvårdssystem byggas upp i framför allt de hårdast drabbade länderna. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall vara pådrivande för att få i gång en generell satsning gällande behandling av hivinfekterade blivande mödrar och deras nyfödda barn. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att "den rika världen" genom samarbete med internationella organisationer, som FN, och näringslivet verkar för att förbättra u- ländernas tillgång till bromsmediciner och annan medicinering för hiv/aids och dess följdsjukdomar. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att frivilliga organisationer och offentliga institutioner samverkar för att bygga upp fungerande system för bekämpning av hiv/aids. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen på såväl multilateral som bilateral nivå vid samtal med länders och organisationers beslutsfattare bör påpeka behovet av att rakt och tydligt framhålla hivinfektionens smittvägar och hur infektionen kan förebyggas. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i- länderna kan vara beställare och finansiärer av mediciner från läkemedelsbolagen för de fattigaste ländernas räkning.

2001/02:U342 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att inom utgiftsområde 7 Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete skapa en samlad anslagspost för Sveriges fredsfrämjande verksamhet. 2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete anslagspost Fredsfrämjande verksamhet för år 2002 1 118 836 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:U345 av Karl- Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att Sverige är tydlig med sitt stöd för demokrati och demokratisering - i såväl multilaterala som bilaterala sammanhang. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större anslag till Unifem, FN:s utvecklingsfond för kvinnor - 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större anslag till SHIA, Svenska handikapporganisationers internationella biståndförening. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om högre anslag till Unicef, FN:s barnfond - 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. 39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bilateralt och inom ramen för EU:s biståndspolitik verkar för ett kraftfullt bistånd till Östtimors uppbyggnad.

2001/02:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bättre samordning av handel och bistånd. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta ett gemensamt internationellt fredscentrum i Sverige.

2001/02:Fö272 av Lars Ångström m.fl. (mp, m, v, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige och Sida åtminstone inte minskar, utan snarare ökar, sitt stöd till humanitär minröjning. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det humanitära minröjningsarbetet inte får utgöras av isolerade insatser, utan måste integreras i en genomtänkt biståndspolitik där lokalbefolkningen bör ansvara för genomförandet medan Räddningsverket bidrar med planering, ledning, utbildning och kvalitetssäkring. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige, om så efterfrågas, bör bidra till att Geneva International Centre for Humanitarian Demining, GICHD, får utökade resurser för sitt arbete.

2001/02:So372 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av biståndsinsatser för att motverka hivepidemin och dess konsekvenser.

2001/02:So616 av Göran Magnusson m.fl. (s, v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkohol som utvecklingshinder i u- länder.

2001/02:Ub423 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att säkerstäl la en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University Programme fr.o.m. 2003.st Xú Ú @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att säker ställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University Programme fr.o.m. 2003 .psXú Ú @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att s äkerställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University Programme fr.o.m. 2 003.skXú Ú @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av at t säkerställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University Programme fr.o.m . 2003.enXú K & ¨" rutiš @för återbetalning av outnyttjade medel funnits. Hanterandet av dessa frågor förefaller att ha lett till att skattebetalarnas pengarë š @rutiš @för återbetalning av outnyttjade medel funnits. Hanterandet av dessa frågor förefaller att ha lett till att skattebetalarnas pengarƒ S °ú P$

använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige, sär skilt inom öststödet, måste föregå med gott exempel och ha " @+ * @ * @

använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige, särskilt inom öststödet, måste föregå med gott exempel och hasš @Ó š @anväš @på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige, s

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att intensifiera samarbetet kring Östersjön för att förbättra miljön i Östersjön.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenskt bistånd till de länder på andra sidan Östersjön som, via sina reningsverk, står för de största utsläppen till vattnet. Tabellbilaga

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor -------------------------------------------------------------------------------- --------- |Anslag| |Anslagstyp|Regeringens|(m)|(kd) |(c) |(fp) | | | | |förslag | | | | | -------------------------------------------------------------------------------- --------- |8:1|Biståndsverksamhet |res. |13 796 752| - | + | + |+ 1 728 | | | | | | 2 511 500|500 000|950 000| 000| -------------------------------------------------------------------------------- --------- |8:2|Styrelsen för internationellt |ram | | | | | | | |utvecklingssamarbete (Sida) | |485 814 | | |- 4 958 | | -------------------------------------------------------------------------------- --------- |8:3|Nordiska Afrikainstitutet |ram |11 256 | | | | | -------------------------------------------------------------------------------- --------- |9:1|Samarbete med Central- och |res. |749 000 | + | | | + 55| | |Östeuropa | | |50 000 | | | 000| -------------------------------------------------------------------------------- --------- |9:2|Avsättning för förlustrisker vad |res. | 1 000 | | | | | | |avser garantier för finansiellt | | | | | | | | |stöd och exportkreditgarantier | | | | | | | -------------------------------------------------------------------------------- --------- | |Nytt anslag (m) för |ram | |+ 1 118 | | | | | |fredsfrämjande verksamhet | | | 8361 | | | | -------------------------------------------------------------------------------- --------- |Summa| | |15 043 | - | + | + |+ 1 783 | |för| | | 822 |1 342 664*|500 000|945 042| 000| |utgiftsområde| | | | | | | | |7 | | | | | | | | -------------------------------------------------------------------------------- --------- 1I moderaternas motion överensstämmer inte anslagsuppdelningen med propositionens förslag.

*Moderata samlingspartiet anser att det år 2004 bör ske en total skuldavskrivning för de högt skuldsat ta låginkomstländerna. Tabell 2. Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet budgetåret 2002

(Motsvarar tabell på s. 32 i budgetpropositionen)

Tusental kronor --------------------------------------------------------- | |Proposition| | | | | | |2001/02:1|(m) |(kd) |(c) |(fp)| --------------------------------------------------------- |FN:s utvecklingsprogram,| | | | | | |UNDP |530 000 |- 430 | |+ 50 |+ 20| | | | 000 | | 000 | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s kapitalutvecklingsfond,|| | | | | |UNCDF |50 000 | | | | | --------------------------------------------------------- |FN:s barnfond, |297 000 |- 97 | |+ 30 |+ 10| |Unicef | | 000 | | 000 | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s kvinnofond, |14 000 | | |+ 10 | + 5| |Unifem | | | | 000 | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s |165 000 | | | | + 5| |befolkningsfond, | | | | | 000| |UNFPA | | | | | | --------------------------------------------------------- |FN:s världslivsmedelsprogram,|| | | | | |WFP |210 000 | | | + 5 |+ 25| | | | | | 000 | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s flyktingkommissarie,| | | | | | |UNHCR |392 000 |+ 30 | |+ 50 |+ 63| | | | 000 | | 000 | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s hjälporganisation för| | | | | | |Palestinaflyktingar,|170 000 |- 85 | | |+ 20| |UNRWA | | 000 | | | 000| --------------------------------------------------------- |Multilateral handelsrelaterad|| | | | | |biståndsverksamhet (UNCTAD,| | | | | | |WTO, ITC) |35 000 | | | + 5 | | | | | | | 000 | | --------------------------------------------------------- |Narkotikainsatser genom FN-| | | | | | |systemet (UNDCP, | | | | | | |WHO/PSA) |50 500 | + 5 |+ 55 | | + 5| | | | 000 | 500 | | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s boende- | | | | | | |och bebyggelsecenter,|7 000 | |+ 12 | | + 5| |Habitat | | | 000 | | 000| --------------------------------------------------------- |UNAIDS |52 000 |+ 22 |+ 112 |+ 50 |+ 60| | | | 000 | 000 | 000 | 000| --------------------------------------------------------- |FN:s industriutvecklings-| | | | | | |organisation | 7 200 | - 3 | | | | |(Unido) | | 500 | | | | --------------------------------------------------------- |TOTALT | 1 979 |- 558 |+ 179 |+ 200 |+ 218 | | | 700 | 500 | 500 | 000 | 000| --------------------------------------------------------- Tabell 3. Internationella finansieringsinstitutioner

(Motsvarar tabell på s. 34 i budgetpropositionen)

Tusental kronor ---------------------------------------------------- | |Prop. |(m) |(kd)|(c)| (fp) | | |2001/02:1 | | | | | ---------------------------------------------------- |Världsbanksgruppen | 668 000 | | | | | ---------------------------------------------------- |Regionala | 450 000 |- 195 | | | | |utvecklingsbanker | | 000 | | | | ---------------------------------------------------- |Övriga utvecklingsbanker| | | | | | |och fonder | 427 000 | | | | | ---------------------------------------------------- |TOTALT | 1 545 000 |- 195 | | | | | | | 000 | | | | ---------------------------------------------------- Tabell 4. Övrigt multilateralt samarbete

(Motsvarar tabell på s. 38 i budgetpropositionen)

Tusental kronor ---------------------------------------------------- | |Prop. |(m)|(kd)|(c)| (fp) | | |2001/02:1 | | | | | ---------------------------------------------------- |Miljöinsatser | 143 500 | | | | + 60 000| ---------------------------------------------------- |Konfliktförebyggande| | | | | | |insatser | 90 000 | | | | + 50 000| ---------------------------------------------------- |Övriga insatser | 276 500 | | | |+ 20 000*| ---------------------------------------------------- |TOTALT | 510 000 | | | |+ 130 000| ---------------------------------------------------- *Folkpartiet föreslår en ökning med 20 miljoner kronor under posten Övriga multilaterala insatser för insatser till förmån för kvinnor och barn.

Tabell 5. Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet

(Motsvarar tabeller på s. 46 i budgetpropositionen)

Tusental kronor ---------------------------------------------------------------- | |Proposition| | | | | | |2001/02:1 |(m) |(kd) |(c) |(fp) | ---------------------------------------------------------------- |Afrika |2 410 000 | + 290 | | + 200 | + 30| | | | 000 | | 000 | 000| ---------------------------------------------------------------- |Asien |1 480 000 |- 1 265 | | | - 130| | | | 000 | | | 000| ---------------------------------------------------------------- |Latinamerika | 785 000 | - 585 | | | + 80| | | | 000 | | | 000| ---------------------------------------------------------------- |Europa | 775 000 | | | | | ---------------------------------------------------------------- |Globala |1 275 000 |- 1 150 | | + 10 | | |utvecklingsprogram | | 000 | | 000 | | ---------------------------------------------------------------- |U-krediter | 440 000 | | | | | ---------------------------------------------------------------- |Enskilda | 905 000 | + 95 | | + 135 | + 100| |organisationer | | 000 | | 000 | 000| ---------------------------------------------------------------- |Humanitärt bistånd | | | | | | |och | 930 000 | |+ 100 | + 200 | | |konfliktförebyggande| | | 000 | 000 | | ---------------------------------------------------------------- |Ekonomiska | 500 000 | - 500 |+ 200 | + 200 | + 700| |reformer | | 000 | 000 | 000 | 000| ---------------------------------------------------------------- |Information | 55 000 | - 55 | | | | | | | 000 | | | | ---------------------------------------------------------------- |Ev. nya anslag | - |+ 1 412 |+ 200 | | + 600| | | | 000 | 000 | | 000| | | | | | | | | | | 2) | 1) | | 3)| ---------------------------------------------------------------- |TOTALT |9 555 000 | - |+ 500 | + 745 |+ 1 380 | | | |1 758 000|000 | 000 | 000| ---------------------------------------------------------------- 1) Kristdemokraterna föreslår ny post:

- Mänskliga rättigheter + 200 000 miljoner kronor.

2) Moderata samlingspartiet föreslår ett nytt anslag 8.1.2. Oberoende utvärderingsenhet samt ett nytt Afrikaanslag under 8.1.2 uppdelat enligt följande (anges i kronor):

Oberoende utvärderingsenhet + 30 000 000

Förberedelse inför total skuldavskrivning år 2004+ 150 000 000

Snabb fattigdomsavveckling i Afrika + 925 000 000

Konflikthantering i Afrika + 300 000 000

Sida, utvecklingsenhet i Afrika + 7 000 000

Summa: + 1 412 000 000

3) Folkpartiet föreslår en ny post under 8.1.2 för särskilda insatser för demokrati och MR om 600 miljoner kronor.

Förkortningslista ---------------------------------------------------- | | Svenska | Engelska | ---------------------------------------------------- |ACBF |Fonden för |African Capacity | | |afrikanskt |Building | | | | | | |kapacitetsbyggande |Foundation | ---------------------------------------------------- |AfDB |Afrikanska |African Development | | |utvecklingsbanken |Bank | ---------------------------------------------------- |Aidco|EU:s byrå för |Europe Aid Co-operation | | | |Office | | |biståndssamarbete | | ---------------------------------------------------- |ALA |Samarbetet mellan | | | |Asien och | | | |Latinamerika | | ---------------------------------------------------- |ASEM | |Asia-Europe Meeting | ---------------------------------------------------- |AsDB |Asiatiska |Asian Development Bank| | |utvecklings- | | | | | | | |banken | | ---------------------------------------------------- |AU |Afrikanska unionen |African Union | ---------------------------------------------------- |AVS |Länder i Afrika, |African, Caribbean and| | |Västindien och |Pacific | | |Stillahavsområdet | | | |inom Lomésamarbetet |Countries (ACP) | ---------------------------------------------------- |CARDS|Förslag till ny |Community Assistance | | |förordning som skall |for | | |styra EU:s insatser | | | |på västra Balkan | Reconstruction, Development and | | | | | | | |Stabilisation | ---------------------------------------------------- |Caritas|Katolska kyrkans | | | | | | | |biståndsorganisation | | ---------------------------------------------------- |CEDAW|FN:s |Convention on the | | |kvinnokonvention |Elimination of All| | | |Forms of Discrimination | | | |against Women | ---------------------------------------------------- |COMESA| |Common Market for | | | |Eastern and | | | | | | | |Southern Africa | ---------------------------------------------------- |CST | |Committee on Science | | | |and | | | | | | | |Technology | ---------------------------------------------------- |DAC |OECD:s |Development Assistance| | |biståndskommitté |Committee | ---------------------------------------------------- |EBRD |Europeiska |European Bank for | | |utvecklingsbanken |Reconstruction and| | | |Development | ----------------------------------------------------

---------------------------------------------------- ---------------------------------------------------- ---------------------------------------------------- |ECHO |Europeiska byrån för |European Community | | | | | | |humanitärt bistånd |Humanitarian Office | ---------------------------------------------------- |Ecosoc|FN:s ekonomiska och |UN Economic and Social| | | |Council | | |sociala råd | | ---------------------------------------------------- |Ecowas| |Economic Community of | | | | | | | |West African States | ---------------------------------------------------- |EG |Europeiska |European Communities | | |gemenskaperna | | ---------------------------------------------------- |EGDI |Expertgruppen för |Expert Group for | | | |Development Issues | | |utvecklingsfrågor | | ---------------------------------------------------- |EU |Europeiska unionen |European Union | ---------------------------------------------------- |EUF |Europeiska | | | |utvecklingsfonden | | ---------------------------------------------------- |FAO | |Food and Agriculture | | | |Organization | ---------------------------------------------------- |FRJ |Förbundsrepubliken | | | | | | | |Jugoslavien | | ---------------------------------------------------- |GAVI | |Global Alliance for | | | |Vaccines and | | | | | | | |Immunization | ---------------------------------------------------- |GEF |Globala miljöfonden |Global Environment | | | |Facility | ---------------------------------------------------- |GICHD| |Geneva International | | | |Centre for | | | | | | | |Humanitarian Demining | ---------------------------------------------------- |GLOBKOM|Utredningen för | | | |svensk global | | | |utvecklingspolitik | | ---------------------------------------------------- |GWP | |Global Water | | | |Partnership | ---------------------------------------------------- |Habitat| |UN Conference on Human| | | |Settlements | ---------------------------------------------------- |HIPC |Världsbankens och |Heavily Indebted Poor | | |Internationella valutafondens gemensamma| Countries | | |skuldinitiativ | | ---------------------------------------------------- |IAEA |Internationella |International Atomic | | | |Energy Agency | | |atomenergiorganet | | ---------------------------------------------------- |IBRD |Internationella |International Bank for| | |återuppbyggnads- och |Reconstruction and| | |utvecklingsbanken |Development | ---------------------------------------------------- ---------------------------------------------------- |ICRC |Internationela Rödakors-|International Committee | | |kommittén |of the Red Cross | ----------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |IDA |Internationella utvecklingsfonden|International| | | |Development Association| -------------------------------------------------------- |IDB |Interamerikanska |Interamerican | | |utvecklingsbanken |Development Bank | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |IFAD |Internationella |International Fund for | | | |Agricultural | | |jordbruksutvecklingsfonden| | | | |Development | -------------------------------------------------------- |IFC | |International Finance | | | |Corporation | -------------------------------------------------------- |IGAD | |Inter- | | | | Governmental Authority on | | | |Development | -------------------------------------------------------- |IMF |Internationella |International Monetary | | |valutafonden |Fund | -------------------------------------------------------- |International|Internationella |International Institute| |IDEA |Institutet för |for Democracy and| | |demokrati och fria val |Electoral Assistance | -------------------------------------------------------- |IOM |Internationella |International | | |migrations- |Organization for | | | | | | |organisationen |Migration | -------------------------------------------------------- |ITC | |International Trade | | | |Centre | -------------------------------------------------------- |LOU |Lagen om offentlig | | | | | | | |upphandling | | -------------------------------------------------------- |MIGA |Världsbankens |Multilateral Investment| | |garantiorgan |Guarantee Agency | -------------------------------------------------------- |MNEPR | |Multilateral Nuclear | | | |Environmental Programme| | | |in the Russian| | | |Federation | -------------------------------------------------------- |MUL |Minst utvecklade | | | |länder | | -------------------------------------------------------- |NAI |Nordiska |The Nordic Africa | | |Afrikainstitutet |Institute | -------------------------------------------------------- |NIB |Nordiska | | | |investeringsbanken | | -------------------------------------------------------- |NDEP | |Northern Dimension | | | |Environmental | | | |Partnership | -------------------------------------------------------- |NDF |Nordiska |Nordic Development Fund| | |utvecklingsfonden | | -------------------------------------------------------- |NEFCO |Nordiska | | | |miljöfinansieringsbolaget| | -------------------------------------------------------- |NGO | |Non-governmental | | | |organization | -------------------------------------------------------- |NORSAD| |Nordic/Southern African| | | |Development Community| | | |(SADC) | -------------------------------------------------------- |OAU | |Organization for African | | | |Unity | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |OCHA |FN:s kontor för |United Nations Office | | |samordning av |for the | | |humanitärt bistånd | | | | |Coordination of | | | |Humanitarian Affairs | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |OECD |Organisationen för |Organization for | | |ekonomiskt samarbete |Economic | | |och utveckling | | | | |Co-operation and | | | |Development | -------------------------------------------------------- |OSSE/ |Organisationen för |The Organization for | | |säkerhet och samarbete |Security and | |OSCE |i Europa | | | | |Co-operation in Europe | -------------------------------------------------------- |PSA | |Programme on Substance | | | |Abuse | -------------------------------------------------------- |REACT |Civil |Rapid Expert Assistance| | |snabbinsatsstyrka |and | | | | | | | |Co-operation Teams | -------------------------------------------------------- |RELMA | |Regional Land Management | | | |Unit | -------------------------------------------------------- |SADC |Gemenskapen för |Southern African | | |utveckling i södra |Development | | |Afrika | | | | |Community | -------------------------------------------------------- |SAREC |Sida:s |Swedish Agency for | | |forskningsavdelning |Reseach | | | | | | | |Co-operation with | | | |Developing | | | | | | | |Countries | -------------------------------------------------------- |SFOR |Den Natoledda styrkan |Stabilization Force | | |i | | | | | | | |Bosnien | | -------------------------------------------------------- |SHIA |Svenska | | | |handikapporganisationers| | | |internationella | | | |biståndsförening | | -------------------------------------------------------- |Sida |Styrelsen för |Swedish International | | |internationellt |Development | | | | | | |utvecklingssamarbete |Co-operation Agency | -------------------------------------------------------- |SPLM/A| |Sudan s Peoples | | | |Liberation | | | | | | | |Movement/Army | -------------------------------------------------------- |SPS |WTO:s avtal om | | | |sanitära och | | | |fytosanitära frågor | | -------------------------------------------------------- |SWEDEC|Totalförsvarets | | | |ammunitions- och | | | |minröjningscentrum | | -------------------------------------------------------- |TACIS | |EU Technical Assistant | | | |to | | | | | | | |Commonwealth of | | | |Independent States | -------------------------------------------------------- |TBT |WTO:s avtal om |World Trade | | |tekniska handelshinder |Organization/Agreement | | | |on Technical Barriers to | | | |Trade | -------------------------------------------------------- |TRIPS | |Trade-related aspects of | | | | | | | |intellectual property | | | |rights | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |UNAIDS|FN:s aidsprogram |UN Aids Programme | -------------------------------------------------------- |UNCCD | |UN Convention to Combat| | | | | | | |Desertification | -------------------------------------------------------- |UNCDF |FN:s |UN Capital Development | | |kapitalutvecklingsfond |Fund | -------------------------------------------------------- |UNCED |FN:s konferens om |UN Conference on | | |miljö och utveckling |Environment and| | | |Development | -------------------------------------------------------- |UNCTAD|FN:s konferens för |UN Conference on Trade | | |handel och utveckling |and | | | | | | | |Development | -------------------------------------------------------- |UNDCP |FN:s narkotikaprogram |UN Drug Control | | | |Programme | -------------------------------------------------------- |UNDP |FN:s |UN Development Programme | | |utvecklingsprogram | | -------------------------------------------------------- |UNFPA |FN:s befolkningsfond |UN Fund for Population | | | |Activities | -------------------------------------------------------- |UNHCR |FN:s |UN High Commissioner for | | |flyktingkommissarie |Refugees | -------------------------------------------------------- |Unicef|FN:s barnfond |UN Children''s Emergency| | | |Fund | -------------------------------------------------------- |UNICT | |UN Information and | | | |Communications Task| | | |Force | -------------------------------------------------------- |Unido |FN:s organisation för |UN Industrial | | | |Development | | |industriell utveckling | | | | |Organization | -------------------------------------------------------- |Unita | |National Union for the | | | |Total | | | | | | | |Independence of Angola | -------------------------------------------------------- |UNEP |FN:s miljöprogram | | -------------------------------------------------------- |Unifem|FN:s utvecklingsfond för|UN Development Fund for | | |kvinnor |Women | -------------------------------------------------------- |UNMAC |FN:s minkoordineringscenter|UN Mine Action Centre | -------------------------------------------------------- |UNRWA |FN:s hjälporganisation |UN Relief and Works | | |för |Agency for | | |Palestinaflyktingar i | | | | |Palestine Refugees in | | |Mellanöstern |the Near East | -------------------------------------------------------- |Untaet|FN-ledda |United Nations | | |administrationen på |Transitional | | | | | | |Östtimor |Administration in East | | | |Timor | -------------------------------------------------------- |WFP |Världslivsmedelsprogrammet|World Food Programme| -------------------------------------------------------- |WHO |Världshälsoorganisationen|World Health | | | |Organization | -------------------------------------------------------- |WTO |Världshandelsorganisationen|World Trade Organization | --------------------------------------------------------