Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder ochstudentbostäder

Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av propositionen. Finansutskottet har avgivit ett yttrande i ärendet. Regeringen föreslår i propositionen att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen skall kunna utgå vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter. Stimulansen, som tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto, skall i princip motsvara skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003- 31 december 2006. Den nya stimulansen föreslås kunna utgå till hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola. Investeringsstimulansen omfattar lägenheter som inte är större än 70 m2; men stimulansen utgår för högst 60 m2 per lägenhet. För att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den sökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart byggande. Stöd lämnas inte till projekt med direktverkande elvärme. Ytterligare ett krav är att byggprojektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa rimliga boendekostnader. I de väckta motionerna m, fp, kd, c yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Vissa förslag om alternativa åtgärder för att öka bostadsproduktionen m.m. läggs även fram i dessa motioner. I en s- motion föreslås en alternativ utformning av den geografiska avgränsningen av de områden där stimulansen skall kunna utgå. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto samt godkänner den föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats 12 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En ny investeringsstimulans Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner den föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna 2002/03:Bo9, 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11 yrkande 1, 2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1. Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Ändrade momsregler för byggande Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2, 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13 yrkande 2. Reservation 2 (m) - motiv Reservation 3 (fp) Reservation 4 (kd) Reservation 5 (c)

3. Andra skatteåtgärder för bostäder Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5. Reservation 6 (m) Reservation 7 (fp) Reservation 8 (kd) Reservation 9 (c)

4. Övriga byggstimulerande åtgärder Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5, 2002/03:Bo11 yrkande 3 och 2002/03:Bo12 yrkande 6. Reservation 10 (m) Reservation 11 (kd) Reservation 12 (c) Stockholm den 20 maj 2003 På bostadsutskottets vägnar Göran Hägglund Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson (s).

Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av propositionen. I ärendet har finansutskottet avgivit ett yttrande, 2002/03:FiU2y. Två skrivelser, från fastighetsbolaget Duvkullen respektive Svenska Studentbostadsföreningen, har inkommit till utskottet med anledning av propositionen. Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen beskriver propositionens huvudsakliga innehåll som följer. För att främja byggande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder föreslås i denna proposition en investeringsstimulans som innebär att kostnaderna vid nyproduktion sänks. Den föreslagna investeringsstimulansen minskar fastighetsägarens kostnader för anordnande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder med ett belopp motsvarande skillnaden mellan den mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat till säljaren vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojektet och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat till säljaren om mervärdesskattesatsen skulle ha varit 6 procent. Beloppet krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Ett tak införs för hur stort belopp per kvadratmeter lägenhetsyta som kan tillgodoföras fastighetsägarens skattekonto. Taket bör vara detsamma för hyresbostäder och studentlägenheter och bör vara 2 500 kronor i Stockholmsregionen, 2 000 kronor i Göteborgs- och Malmöregionerna samt 1 500 kronor i övriga tillväxtregioner. Investeringsstimulansen bör endast bli aktuell för lägenheter som inte är större än 70 m2, men utgå för högst 60 m2. Byggprojektet bör till sin karaktär vara inriktat att säkerställa rimliga boendekostnader och det bör krävas att fastighetsägaren kan visa att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart byggande. Projekt där fastigheten huvudsakligen värms upp med direktverkande elvärme bör inte komma i fråga. Denna investeringsstimulans skall kunna utgå till projekt som påbörjas under perioden den 1 januari 2003 - den 31 december 2006. Vissa förändringar i befintliga bidragssystem blir aktuella. Det föreslagna systemet har anmälts till Europeiska kommissionen enligt EG-fördragets regler om statsstöd. Åtgärderna kan träda i kraft först sedan kommissionen har gett sitt godkännande.

Utskottets överväganden Inledning Regeringen lägger i proposition 2002/03:98 fram två förslag för riksdagens avgörande. Det gäller dels ett förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder, dels en begäran om godkännande av den föreslagna utformningen av en tillfällig investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. I de motioner som väckts med anledning av propositionen finns förutom ställningstaganden till regeringsförslagen även förslag till vissa alternativa åtgärder för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande m.m. Utskottet inleder med att ta ställning till de i propositionen framlagda förslagen samt de direkt motstående motionsförslagen och behandlar därefter de förslag som avser andra typer av åtgärder. En ny investeringsstimulans Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder (bilaga 2) och godkänna den föreslagna utformningen av en tillfällig investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt avslå de motstående motionsförslagen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (m, fp, c). Propositionen Regeringen beskriver sitt förslag till en ny investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder som följer. En ny investeringsstimulans till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen skall kunna utgå vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter. Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003--31 december 2006. Investeringsstimulansen skall tillgodoföras fastighetsägarna genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Regeringen redovisar vidare följande bedömning av investeringsstimulansens omfattning och inriktning. Den nya stimulansen bör utgå till fastighetsägare som anordnar hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola. En förutsättning bör vara att projektet genomförs med stöd av förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Investeringsstimulansen bör omfatta lägenheter som inte är större än 70 m2; dock bör stimulansen utgå för högst 60 m2 per lägenhet. För att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den sökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart byggande. Stöd bör inte lämnas till projekt med direktverkande elvärme. Ytterligare ett krav bör vara att byggprojektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa rimliga boendekostnader, vilket i Stockholmsregionen innebär en årshyra som i normalfallet inte överstiger 1 100 kr/m2/år, i Göteborgs- och Malmöregionerna 1 000 kr/m2/år och i övriga landet 900 kr/m2/år. Länsstyrelsen bör särskilt beakta att de kalkylerade inflyttningshyrorna för såväl hyres- som studentbostäder är rimliga samt att den av sökanden angivna hyresnivån framstår som hållbar även på längre sikt. Länsstyrelsen bör avslå projekt som inte uppfyller de krav som ställs, t.ex. genom att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga eller därför att det inte finns miljöplan eller annat jämförbart underlag som styrker att projektet är långsiktigt hållbart. I likhet med det befintliga investeringsbidraget till byggande av hyresbostäder bör inga andra former av kategoriboende än studentbostäder omfattas av förslaget. De bostäder som byggs till följd av den nya investeringsstimulansen bör förmedlas genom den kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen. Kommunerna bör använda sig av möjligheterna att styra förmedlingen av hyresbostäder på ett aktivt sätt, för att minska hemlöshet, bostadssociala problem och segregation. Vad gäller storleken på stimulansen innebär regeringens förslag följande. Det belopp som skall tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto skall motsvara skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat till en entreprenör eller till en tillhandahållare av varor och tjänster vid byggandet, dvs. 25 procent av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i stället varit 6 procent. Samma förutsättningar gäller för fastighetsägare som erlagt mervärdesskatt till staten på grund av uttagsbeskattning för byggnadsarbete på fastighet med egen personal enligt 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen. Krediteringen får dock högst uppgå till ett visst belopp per kvadratmeter (takbelopp). Regeringen gör vidare följande bedömning av de korrigeringar av reglerna för investeringsbidrag som bör göras med anledning av införandet av den nya investeringsstimulansen. För de hyresbostäder som kommer att omfattas av den nya investeringsstimulansen bör det nuvarande investeringsbidraget reduceras till 40 procent av nuvarande stödnivå. Beslutshanteringen för investeringsbidraget till byggande av hyresbostäder bör förenklas så att länsstyrelserna kan bedöma varje enskilt ärende för sig. Detta innebär att nuvarande ordning med tre beslutstillfällen per år bör upphöra. Ett krav på rimliga boendekostnader bör införas tillsammans med en möjlighet att helt avslå byggprojekt som inte uppfyller de krav som ställs, t.ex. på grund av att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga eller att det inte finns en miljöplan eller annat jämförbart underlag som styrker att projektet är långsiktigt hållbart. Investeringsbidraget för studentlägenheter bör upphöra i samband med att den föreslagna investeringsstimulansen träder i kraft. Beslut om investeringsbidrag som fattats för projekt som påbörjats fr.o.m. den 1 januari 2003 enligt regler som gällt innan reglerna om kreditering av skattekontot trätt i kraft bör återkallas om fastighetsägaren efter ikraftträdandet söker den nya investeringsstimulansen. Samtidigt bör ett nytt beslut om investeringsbidrag till den reducerade nivån fattas. För sådana projekt bör ansökan om investeringsstimulansen ha kommit in till länsstyrelsen inom sex månader från ikraftträdandet. I fråga om förfarandet vid ansökan om investeringsstimulans görs följande bedömning. Ansökan om investeringsstimulansen bör ges in till och prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör till Riksskatteverket lämna de uppgifter som behövs för att fastighetsägarens skattekonto skall kunna krediteras. Slutligen föreslår regeringen vad gäller ikraftträdandet av den föreslagna lagen följande. Regeringen ges bemyndigande att besluta när den föreslagna lagen om kreditering på skattekonto skall träda i kraft. Motionerna Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I fyra av dessa yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Endast i en motion lämnas förslag som utgår från att den nya investeringsstimulansen bör införas med vissa förändringar i bidragsförutsättningarna. I motion 2002/03:Bo9 (s) - som utgår från att regeringsförslaget i huvudsak bör genomföras - föreslås att riksdagen skall förorda att en annan geografisk avgränsning görs av de områden där investeringsstimulansen skall kunna utgå. Enligt propositionen skall den nya investeringsstimulansen endast utgå i tillväxtområden med bostadsbrist. Motionären anser att de lokala arbetsmarknadsområdena, som i dag finns kopplade till tillväxtavtalen, i stället bör utgöra grund för avgränsningen. I motionerna 2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 1 och 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 föreslås att proposition 2002/03:98 i sin helhet skall avslås av riksdagen. Till stora delar sammanfaller avslagsmotiveringarna. I första hand anförs olika principiella invändningar mot användningen av tidsbegränsade bidragssystem för att stimulera bostadsbyggandet. Därutöver riktas även kritik mot flera av de föreslagna förutsättningarna för bidrag och mot regeringens beredning av ärendet. Den principiella utgångspunkten för avslagsyrkandena är att riktade och tidsbegränsade bidragssystem inte löser problemen på bygg- och bostadsmarknaden. Tidigare försök med investeringsstöd har inte givit avsedd effekt. Det bostadssektorn i stället behöver är generella och långsiktiga villkor för byggandet. I motionerna förs fram olika förslag om förändrade skattevillkor m.m. Dessa förslag behandlar utskottet i särskilda avsnitt. Däremot tar utskottet i detta sammanhang upp ett förslag i motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 2 om att riksdagen skall göra ett tillkännagivande med innebörden att statens åtgärder för att främja bostadsbyggandet skall orienteras bort från tidsbegränsade och extraordinära insatser. Kritiken mot de föreslagna förutsättningarna för investeringsstimulansen i motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 tar bl.a. upp kraven på lägenhetsstorlek, boendekostnader, hållbart byggande samt geografisk avgränsning. I flera av motionerna framhålls att regeringens förslag om en begränsning av stödet till smålägenheter stämmer dåligt med de bostadsbehov som finns. Efterfrågan är i många områden i lika hög utsträckning inriktad på större lägenheter. De av regeringen föreslagna villkoren för hyreskostnad, hållbarhet och geografisk avgränsning anses vara mycket oklara och ge stort tolkningsutrymme. Dessutom anses de vara ett uttryck för en statlig detaljstyrning i frågor som bäst avgörs av kommuner eller byggherrar. Kritiken mot en bristande beredning av regeringens förslag framkommer framför allt i motion 2002/03:Bo11 (m). Motionärerna anser att regeringen inte borde ha lagt fram ett lagförslag med ett ikraftträdande "den dag regeringen bestämmer" utan i stället borde ha avvaktat tills ett bestämt datum kunde ha förordats. Tidigare riksdagsbehandlingar av liknande förslag anses visa att en ordning med ett obestämt ikraftträdande endast bör tillämpas i undantagsfall. Motionärerna tar också upp frågan om hur de ekonomiska effekterna av investeringsstimulansen bör redovisas på statsbudgeten. I och med att investeringsstödet bokförs på statsbudgetens intäktssida i form av minskade skatteintäkter borde utgiftstaket reduceras i motsvarande mån enligt motionärernas tolkning av budgetlagen. Den sistnämnda frågan har också väckts vid bostadsutskottets beredning av detta ärende. Efter förslag av utskottets m-ledamöter - med hänvisning till denna frågeställning - har utskottet berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte motioner. Finansutskottets yttrande 2002/03:FiU2y finns som bilaga 3 fogat till detta betänkande. Finansutskottets yttrande Finansutskottet tar i sitt yttrande, 2002/03:FiU2y, främst upp frågan om den budgetmässiga hanteringen av förslagen i propositionen. Utskottet konstaterar att vissa synpunkter på huruvida systemet med kreditering på skattekonto är förenligt med budgetlagen visserligen redovisas i en av motionerna men att några direkta yrkanden inte finns i denna fråga. Finansutskottet avstår därför från att yttra sig över motionerna. De två frågor i propositionen som behandlas i yttrandet avser slutdatum för stödet respektive stödets förhållande till budgetlagen. Behandlingen av den sistnämnda frågan föranleds också av att den aktualiserats i en skrivelse från tre m-ledamöter som bilagts bostadsutskottets förfrågan till finansutskottet om yttrande. Stödet avser projekt som påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december 2006. Regeringen beräknar att utbetalningen av stödet kommer att omfatta åren 2004-2008. Finansutskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör fastställa ett slutdatum för utbetalandet av stödet, förslagsvis den 31 december 2008. Finansutskottet framhåller att regeringens avsikt när stödet aviserades i budgetpropositionen för 2003 var att om möjligt ge det i form av reducerad mervärdesskatt. Detta visade sig vara svårt att förena med EG-lagstiftningen. Inkomstbortfallet för staten skulle emellertid blivit detsamma som med det nu valda systemet. Kreditering av skattekonto behöver enligt finansutskottets uppfattning inte anses var mer svårförenligt med budgetlagen än den riktade mervärdesskattesänkning som hade varit alternativet. Vidare anför finansutskottet beträffande budgetlagens krav på bruttoredovisning att det inte finns några preciserade regler för hur detta krav skall tolkas. Tolkningen formas i stället av den praxis som riksdagen etablerar genom beslut. Riksdagen har tidigare med brett stöd godkänt att bidrag ges i form av kreditering av skattekonto. Finansutskottet ser ingen anledning att nu göra en annorlunda tolkning av lagen om statsbudget. Utskottet har således inga invändningar mot den utformning av stödet som regeringen föreslår. I en avvikande mening till yttrandet framför finansutskottets ledamöter m, fp och c uppfattningen att det föreslagna systemet med kreditering av skattekontot tveklöst strider mot budgetlagens princip om bruttoredovisning. Regeringen borde enligt dessa ledamöter justera ned utgiftstaket med samma belopp som det föreslagna stödet. Bostadsutskottets ställningstagande Behovet av en investeringsstimulans Bostadsutskottet har under senare år vid flera tillfällen framhållit att utvecklingen på bostadsmarknaden i flera avseenden ger anledning till oro. Situationen varierar emellertid starkt mellan olika delar av landet. Ytterligheterna är de orter där det framstått som nödvändigt att riva en del av bostadsbeståndet respektive de delar av landet där en omfattande bostadsbrist drivit fram orimligt långa bostadsköer, höga överlåtelsepriser på villor och bostadsrätter och en omfattande svart handel med hyreskontrakt. Bakgrunden till dagens situation står till stor del att finna i 1990-talets ekonomiska problem och en bostadssektor som inte tillräckligt snabbt förmått anpassa sig till de nya förutsättningarna. Det har under de senaste åren stått klart att bostadsbyggandet i vissa delar av landet är otillräckligt och delvis har en inriktning som inte svarar mot efterfrågan. Produktionen har i alltför stor utsträckning varit inriktad på bostäder till en kostnad som gör att de inte kan efterfrågas av stora delar av befolkningen. Behovet av ett större utbud av hyresbostäder med rimliga hyror har blivit alltmer uppenbart. För att åstadkomma en bostadsproduktion som bättre svarar mot en bred efterfrågan är det nödvändigt att alla berörda parter samverkar för att både öka antalet nybyggda lägenheter och samtidigt pressa tillbaka kostnaderna. Statens ansvar gäller framför allt de ekonomiska och legala ramarna för bostadsförsörjningen. På det ekonomiska området har flera olika stödformer använts under de senaste åren i syfte att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för bostadsproduktionen. Genom statliga insatser har också olika pilotprojekt kommit till stånd som visar att det är möjligt att få ned såväl bygg- som boendekostnaderna långt under de nivåer som varit vanliga i nyproduktionen under senare år. På det legala området pågår för närvarande flera utredningar som kan få betydelse för planering och byggande av bostäder, bl.a. en omfattande översyn av plan- och bygglagstiftningen. Det helt avgörande för att bostadsbyggandet både till omfattning och inriktning skall kunna motsvara efterfrågan är emellertid att de parter som mer direkt är engagerade i bostadsproduktionen aktivt medverkar till en effektivare byggprocess. Det är nödvändigt att kommuner med hög efterfrågan ökar sina ansträngningar att förbättra förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande, bl.a. genom en aktiv plan- och markpolitik. Bostadsföretagen, såväl allmännyttiga som privata, måste öka ansträngningarna att genom en effektiv kostnadskontroll i alla led ställa krav som kan leda fram till rimliga boendekostnader i de nyproducerade bostäderna. Slutligen måste byggbranschen påtagligt öka ansträngningarna att motsvara de krav som ställs på sänkta produktionskostnader samtidigt som kvaliteten på bostäderna inte får stå tillbaka. Det är mot denna bakgrund som regeringens förslag om en ny investeringsstimulans för att främja byggandet av mindre hyresbostäder och studentbostäder bör ses. Inte som en åtgärd som på egen hand skall kunna lösa problemen på bostadsmarknaden utan som en av flera åtgärder som verkar i samma riktning och som sammantaget kan bidra till ett bostadsutbud som bättre kan svara mot de behov som finns. Det kan konstateras att det i fyra av de fem motioner som väckts med anledning av propositionen yrkas avslag på regeringens förslag i dess helhet. Den övergripande frågan för bostadsutskottet blir därför om en ny investeringsstimulans är en åtgärd som aktivt kan bidra till att den rådande efterfrågan på bostäder bättre tillgodoses. Utskottet anser att övervägande skäl talar för att en ny investeringsstimulans får en klart positiv inverkan både på bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Några bärande argument för motsatsen förs inte fram i de motioner - (m), (fp), (kd) och (c) - som yrkar avslag på regeringens förslag. Varje åtgärd som sänker kostnadsläget förbättrar naturligtvis förutsättningarna för bostadsproduktionen. Det är här också fråga om en relativt betydande ekonomisk stimulans genom att den motsvarar effekterna av en kraftig sänkning av mervärdesskatten på byggandet. Det kan givetvis alltid hävdas att en större stimulans givit ännu bättre förutsättningar för en höjd produktionsnivå. Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget anser emellertid utskottet att stödets omfattning får anses vara väl avvägt. En återkommande principiell invändning i motionerna är att det föreslagna stödet brister i långsiktighet och att byggmarknaden behöver generella och långsiktiga spelregler. Det är emellertid viktigt att samtidigt kunna arbeta med olika tidsperspektiv när ett samhällsproblem kräver insatser. Detta gäller alla politikområden men gör sig kanske i än högre grad gällande för bostadspolitiken. Samtidigt som de grundläggande förutsättningarna bör ha en långsiktig bärighet måste även åtgärder kunna vidtas på kortare sikt för att snabbt vända utvecklingen i rätt riktning. I budgetpropositionen uttalades målsättningen att bostadsproduktionen under fyraårsperioden 2003-2006 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder. Med den produktionsnivå som för närvarande råder kommer inte detta mål att kunna uppnås. Det är därför angeläget att snabbt få i gång de byggprojekt som kan startas med kort varsel och att de planer som gäller bostadsproduktionen under de närmaste åren slutförs. Den föreslagna investeringsstimulansen kan påskynda en nödvändig och snabb höjning av produktionsnivåerna i de delar av landet där bostadsbristen är som störst. Förutsättningarna för stödet Som framgått ovan finns det endast i en av motionerna förslag om ändrade förutsättningar för stödet i förhållande till regeringsförslaget. Bostadsutskottet kommenterar emellertid även kortfattat vissa av de invändningar mot stödvillkoren som framkommer i de motioner som yrkar avslag på propositionen i dess helhet. I flera av de motioner som yrkar avslag på propositionen hävdas att det är fel att inrikta stödet på mindre lägenheter. På vissa orter anses behovet av stora lägenheter vara väl så stort. Bostadsutskottet kan instämma i att det finns efterfrågan på i princip alla typer av lägenheter på orter där bostadsbristen är som störst. Den lägenhetstyp som varit kanske mest eftersatt i bostadsproduktionen under senare år är emellertid små och billiga lägenheter. En inriktning på mindre lägenheter ger också bättre möjlighet till en snabb ökning av antalet nyproducerade lägenheter. Det bör också påpekas att en ökning av en viss typ av bostäder genom flyttkedjor också påverkar utbudet av andra bostadstyper. Vidare vill utskottet erinra om att den föreslagna stödkonstruktionen medger att stöd utöver det generella räntestödet kan utgå även för större lägenheter i samma projekt genom det befintliga investeringsbidraget. Det är enligt utskottets mening angeläget att efterstäva en varierad sammansättning av lägenhetsstorlekarna i nya bostadsområden, inte minst för att förebygga de problem som kan uppkomma med en ensidig hushållssammansättning. I motion 2002/03:Bo9 (s) förordas en annan geografisk avgränsning av de områden där stimulansen skall kunna utgå. I stället för propositionens förslag att stimulansen skall inriktas på hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola anser motionären att stimulansen skall kopplas till lokala arbetsmarknadsområden. Förslaget motiveras med att en sådan utgångspunkt ger möjlighet till en helhetssyn på de regionala förhållandena. Utskottet vill i denna fråga hänvisa till att även regeringens förslag lämnar utrymme för en anpassning av områdesavgränsningen utifrån en regional bedömning av var behovet av stimulans föreligger. Regeringen framhåller att respektive länsstyrelse måste göra en samlad bedömning av den ekonomiska situationen i regionen, kommunen och kommundelen, befolkningsutvecklingen, antalet outhyrda eller osålda bostäder, prisutvecklingen, m.m. Länsstyrelserna skall också kunna samråda med andra statliga organ i frågan. Boverket kommer att få regeringens bemyndigande att utfärda anvisningar för tillämpningen av bestämmelserna om stimulansens geografiska avgränsning. Utskottet vill även ta upp regeringens bedömning att bostäder som byggs med stöd av investeringsstimulansen bör förmedlas genom den kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen. Det bör i detta sammanhang erinras om att lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ställer krav på att en kommun skall anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. I förarbetena till denna lag (prop. 2001/02:26) konstaterades att behovet av en bostadsförmedling sannolikt kommer vara störst på bristorterna. Det kan mot denna bakgrund förutsättas att de kommuner där den nya investeringsstimulansen till hyresbostäder skall kunna utgå, dvs. kommuner där bostadsbrist föreligger, beaktar de krav som ställs genom den aktuella lagen på inrättande av bostadsförmedling. Utskottet vill också erinra om att lagen ger regeringen möjlighet att förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling. Flera av de förutsättningar som föreslås gälla för den nya investeringsstimulansen kommer att ges en närmare precisering i arbetet med förordning och föreskrifter. Samtidigt är det rimligt att förordningen lämnar ett visst utrymme för länsstyrelserna att göra en helhetsbedömning i det enskilda ärendet. Utskottet kan inte dela den kritik som förs fram i flera motioner och som innebär att flera oklara och krångliga förutsättningar och villkor kommer att gälla för stimulansen. Det får förutsättas att regeringen och de berörda myndigheterna i det forsatta arbetet utformar regelsystemet på ett tydligt och enhetligt sätt. Regeringen aviserar också att en utvärdering kommer att göras av den nya stimulansen, bl.a. i fråga om förutsättningarna för den praktiska handläggningen av stödet. Bostadsutskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot de principiella förutsättningar för stimulansen som redovisas i propositionen. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också helt kort kommentera två skrivelser som inkommit under beredningen av detta ärende och som tar upp vissa frågor om stödets inriktning. Det gäller dels en skrivelse från fastighetsbolaget Duvkullen om möjligheten att erhålla stöd för ombyggnad av vindar i bostadsfastigheter så att nya lägenheter skapas, dels en skrivelse från Svenska Studentbostadsföreningen angående de villkor som är avsedda att tillämpas för stöd till byggande av studentbostäder. Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa av de frågor som väcks i dessa skrivelser, liksom frågor som framförts i andra sammanhang, bör föranleda fortsatta överväganden om den närmare utformningen av de förutsättningar som bör gälla för att fastighetsägare skall kunna ta del av den nya investeringsstimulansen. Däremot är utskottet inte berett att i detta sammanhang föreslå förändrade villkor i förhållande till dem regeringen förordat. Villkoren för stödet kan bl.a. behöva stämmas av mot förutsättningarna för byggandet i andra avseenden. Skulle sådana överväganden leda fram till behov av reviderade stödvillkor som förutsätter riksdagens godkännande får regeringen återkomma med förslag om detta. Beredningen av ärendet Vissa frågor av beredningskaraktär eller av mer principiell natur har uppkommit i samband med utskottets behandling av den aktuella propositionen. Det gäller dels regeringens förslag att den nya lagen om kreditering av investeringsstimulansen direkt till en fastighetsägares skattekonto skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer, dels frågan om huruvida systemet med kreditering på skattekonto är förenligt med budgetlagen. Dessutom har förslag lämnats om att ett sista datum för utbetalande av stödet bör fastställas. Frågan om regeringsförslagets förenlighet med budgetlagen har, som framgått ovan, tagits upp i finansutskottets yttrande till bostadsutskottet. Finansutskottet framhåller att mer preciserade regler som ger ledning för budgetlagens tolkning i det aktuella hänseendet inte föreligger. Tolkningen formas i stället av den praxis som etableras av riksdagens beslut. Utskottet hänvisar till att en motsvarande ordning tidigare med brett stöd godkänts av riksdagen och ser ingen anledning att nu göra en annan tolkning av lagen. Finansutskottet har således inga invändningar mot den utformning av stödet som regeringen föreslår. Den aktualiserade frågan om den budgetmässiga hanteringen av förslagen i propositionen och hur budgetlagen skall tolkas vad gäller systemet med kreditering av skattekonto får främst anses ligga inom finansutskottets kompetensområde. Bostadsutskottet ser inga skäl att göra en annorlunda bedömning än finansutskottet i denna fråga. Den andra fråga som finansutskottet tar upp i sitt yttrande gäller slutdatum för utbetalning av stödet. Utskottet konstaterar att regeringen beräknar att stödet kommer att utgå under åren 2004-2008 och endast ha marginell inverkan på statsbudgeten det sista året. För att säkerställa att någon belastning på statsbudgeten inte uppkommer efter 2008 förordar finansutskottet att riksdagen fastställer ett slutdatum, förslagsvis den 31 december 2008, för utbetalande av stödet. Bostadsutskottet kan instämma i att det finns behov att säkerställa att utbetalningarna av stödet inte drar ut på tiden. Den av finansutskottet förordade ordningen kan emellertid medföra vissa problem. Avsikten är att den nya stimulansen skall kunna samordnas med det befintliga investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist. Detta innebär att även vissa villkor för ansökan om respektive utbetalning av stöd kan behöva samordnas. För det befintliga investeringsbidraget gäller att projektet skall färdigställas senast två år från dagen för påbörjandet. Bidrag betalas ut efter särskild ansökan sedan projektet har färdigställts. Sådan ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen senast sex månader efter färdigställandet. Utskottet har erfarit att regeringen avser att föreskriva motsvarande villkor i förordningen för den nya stimulansen. Med den avsedda lösningen med ett sista datum för ansökan om utbetalning av stödet uppnås i princip samma resultat som finansutskottet förordat, nämligen att begränsa tidsperioden för utbetalning av stödet. De tidsgränser som avses gälla för färdigställande av projektet respektive ansökan om utbetalning innebär emellertid att det inte kan uteslutas att stimulansen i begränsad utsträckning påverkar även statsbudgeten för 2009. Ett sista datum för utbetalande av stödet enligt finansutskottets förslag bör därför enligt bostadsutskottets mening inte nu fastställas genom ett riksdagsbeslut. Vad gäller förslaget om att riksdagen skall anta ett lagförslag med ett obestämt ikraftträdande, dvs. med ikraftträdande den dag regeringen bestämmer, kan det konstateras att denna ordning har tillämpats vid ett flertal tidigare tillfällen. Konstitutionsutskottet har senast våren 2002 redovisat sin inställning avseende ett regeringsförslag om ett obestämt ikraftträdande av vissa lagar inom skatteområdet (yttr. 2001/02:KU4y). I detta yttrande anförs bl.a. att ett obestämt ikraftträdande inte är tillfredsställande ur informationssynpunkt. Konstitutionsutskottet framhåller att det är angeläget att möjligheten att bemyndiga regeringen att bestämma dagen för lagens ikraftträdande används restriktivt och inte tillämpas annat än i undantagsfall. Motiven för det obestämda ikraftträdandet bör i dessa fall noga anges i förarbetena. I det aktuella yttrandet överlät konstitutionsutskottet avslutningsvis till skatteutskottet att avgöra om de skäl som åberopats var så starka att de motiverade det begärda bemyndigandet. Enligt bostadsutskottets mening bör som huvudprincip vid all lagstiftning gälla att ett obestämt ikraftträdande bör undvikas. Huvudprincipen bör endast frångås om godtagbara skäl för detta kan åberopas. Regeringen har vad gäller det nu aktuella lagförslaget lämnat en utförlig redovisning av skälen för den föreslagna ordningen. I propositionen anförs följande i denna fråga. Regeringen avser att fatta beslut om att förordningen om den nya investeringsstimulansen skall träda i kraft den 1 juli 2003. Förslagen i denna proposition har dock anmälts till Europeiska kommissionen för godkännande i enlighet med EG-fördragets artikel 88.3. Ett sådant godkännande måste erhållas innan reglerna kan träda i kraft. Godkännande förutsätts kunna ske i sådan tid att såväl lagen om kreditering på skattekontot som den tänkta förordningen kan träda i kraft vid nämnda tidpunkt. Det går dock inte att med säkerhet ange när ett godkännande kan föreligga. Det finns en risk för att ett godkännande lämnas senare än riksdagens beslut och att den föreslagna ikraftträdandetidpunkten inte kan hållas. Detta innebär att det inte går att säkert ange en tidpunkt för när den föreslagna lagen om kreditering skall träda i kraft. Då det är fråga om en tillfällig och tidsbegränsad stimulans som administrativt i hög grad kommer att samordnas med nuvarande investeringsbidrag är det angeläget att lagen kan träda i kraft så snart som möjligt efter det att kommissionen gett sitt godkännande. Med hänsyn till detta är det lämpligast att i lagen bemyndiga regeringen att bestämma dagen för ikraftträdandet. Tidpunkten för ikraftträdandet får dock endast betydelse för det datum då kreditering på skattekontot tidigast kan ske. Enligt bostadsutskottets bedömning får de av regeringen angivna skälen för den föreslagna ordningen i frågan om ikraftträdandet anses vara godtagbara. Med hänvisning till det ovan anförda om behovet av en investeringsstimulans, förutsättningarna för stödet samt beredningen av ärendet anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänna den föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Motionerna 2002/03:Bo9 (s), 2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 avstyrks. Övriga frågor Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om ändrade momsregler för byggande. Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp), 4 (kd) och 5 (c). andra skatteåtgärder för bostäder. Jämför reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c). övriga byggstimulerande åtgärder. Jämför reservationerna 10 (m), 11 (kd) och 12 (c). Jämför även särskilt yttrande 2 (m, fp, kd, c). I motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 som yrkar avslag på propositionen i dess helhet läggs även fram ett antal yrkanden som närmast får ses som alternativa åtgärder för att stimulera byggandet av bostäder. Utskottet behandlar först de förslag som är inriktade på momsregler för byggandet, därefter andra skatteåtgärder för bostäder och avslutningsvis övriga förslag om byggstimulerande åtgärder. Ändrade momsregler för byggande I motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 2 föreslås att en utvärdering skall genomföras av den höjning av byggmomsen som genomfördes i samband med 1990 års skattereform. Motionärerna anser att denna momshöjning fick negativa konsekvenser för bygg- och bostadsmarknaden. Regeringen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 3 inom EU verka för att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. I motionen konstateras att de nuvarande EU-reglerna medför svårigheter att införa en lägre moms på byggandet. I avvaktan på en ändring av dessa regler bör det enligt motionens yrkande 4 införas en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande halverad byggmoms. Motionärerna framhåller att denna reduktion bör ses som en del av skattesystemet och inte som ett riktat bidrag till byggsektorn. I motion 2002/03:Bo13 (fp) anförs att Folkpartiets ståndpunkt är att mervärdesskatten inte skall användas i konsumtions- och produktionsstimulerande syften utan vara så generell som möjligt. En generell skattenivå skulle möjliggöra en sänkning till 20-21 %. Mot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 2 att riksdagen skall anmoda regeringen att påskynda den pågående översynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. (dir. 2002:141). Flertalet av de förslag som är inriktade på olika skatteåtgärder har tidigare under riksmötet behandlats och avstyrkts av skatteutskottet eller finansutskottet samt avslagits av riksdagen. Bostadsutskottet kan konstatera att förslagen i den nu aktuella propositionen inte i sig ger skäl till något ändrat ställningstagande i dessa frågor. Utskottet har därför inte för avsikt att i detta sammanhang ånyo redovisa mer utförliga motiveringar för ett avslag utan hänvisar i första hand till tidigare ställningstaganden från de utskott som har det primära beredningsansvaret för skattefrågorna. Vad gäller förslagen om ändrade momsregler för byggande togs dessa senast upp i skatteutskottets betänkande 2002/03:SkU10. Skatteutskottet hänvisade bl.a. till den pågående översynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. Regeringen tillsatte denna utredning i slutet av 2002. Enligt utredningens direktiv skall ett delbetänkande redovisas i början av år 2004 och ett slutbetänkande senast den 1 februari 2005. Bostadsutskottet förutsätter att dessa tidgränser har bestämts med utgångspunkt i utredningsuppdragets omfattning och inriktning. Utskottet ser därför inte skäl att tillstyrka förslaget i motion 2002/03:Bo13 (fp). Bostadsutskottet avstyrker även de övriga förslagen om ändrade momsregler för byggande m.m. Det kan från ett bostadspolitiskt perspektiv framstå som svårförståeligt att samtidigt framhålla de negativa konsekvenserna av den nuvarande nivån för byggmomsen och avstyrka ett förslag som i praktiken motsvarar sänkning av skattenivån till 6 %. Det förslag som läggs fram i motion 2002/03:Bo10 (c) om en utvärdering av byggmomsförändring i 1990 års skattereform framstår knappast som ett meningsfullt alternativ. Förslaget i motion 2002/03:Bo12 (kd) om en skattereduktion motsvarande halverad byggmoms skulle innebära en till storleken betydligt mindre stimulans av bostadsbyggandet än det aktuella regeringsförslaget. Andra skatteåtgärder för bostäder Under denna rubrik tar utskottet upp motionsförslag om fastighetsskatt, skatt på fastighetsförvaltning och på uthyrning av privatbostad samt förslag om generella skattesänkningar. I motion 2002/03:Bo10 (c) anförs med hänvisning till att en sänkt byggmoms sannolikt inte kan uppnås på kort sikt att andra åtgärder bör vidtas för att sänka bygg- och boendekostnaderna via beskattningen. Motionärerna föreslår att fastighetsskatten för hyreshus och uttagsskatten på fastighetsförvaltning i egen regi bör slopas (yrkande 3 respektive 4). Enligt motion 2002/03:Bo11 (m) kan riktade bidrag av den typ som nu är aktuell ifrågasättas ur ett principiellt perspektiv. I stället för ett riktat bidrag bör regeringen återkomma med förslag om generella skattesänkningar i syfte att öka nyproduktionen av bostäder (yrkande 2). Vidare föreslås att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av stadigvarande del av privatbostad höjs (yrkande 4). Enligt motionen kommer en möjlighet till skattefri uthyrning att kraftigt öka antalet tillgängliga bostäder för unga. Fastighetsskatten bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5 avskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle enligt motionärerna ge betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet i hyresfastigheter. Även i dessa frågor har de utskott som har det primära beredningsansvaret för skattefrågor avstyrkt motsvarande förslag under innevarande riksmöte. Motsvarande förslag om fastighetsskatt avstyrktes således av skatteutskottet senast i betänkande 2002/03:SkU9. Skatteutskottet avstyrkte vidare förslag om helt eller delvis skattefri uthyrning av privatbostad i betänkande 2002/03:SkU7. Förslag om slopad uttagsskatt på fastighetsförvaltning avstyrktes av finansutskottet i betänkande 2002/03:FiU1. Bostadsutskottet anser inte att den nu aktuella propositionen ger skäl till annan bedömning av motionsförslagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker också förslaget i motion 2002/03:Bo11 (m) om en begäran om förslag till generella skattesänkningar. Övriga byggstimulerande åtgärder Ett reformerat bruksvärdessystem skulle enligt motion 2002/03:Bo10 (c) underlätta produktionen av hyreshus. Motionärerna anser bl.a. att nyproduktionen bör undantas från systemets regler. Riksdagen bör enligt motionens yrkande 5 begära att regeringen utarbetar förslag om ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet. Enligt motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av färre regler, ökad konkurrens och förenklad planhantering i syfte att öka produktionen av bostäder. Motionärerna anser bl.a. att möjligheterna att överklaga detaljplaner och bygglov bör begränsas samt att Konkurrensverket bör ges en starkare ställning. Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 begära att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra studenternas bostadssituation. Enligt motionen bör bl.a. tilldelningen av nya studieplatser ske med beaktande av bostadsmöjligheterna, skattereglerna för uthyrning av del av bostad ändras och vissa akutlösningar som användning av mobila bostäder utformas. Förslag som i huvudsak motsvarar de tre aktuella yrkandena om olika byggstimulerande åtgärder har tidigare behandlats av bostadsutskottet och avslagits av riksdagen. Frågor om ett reformerat bruksvärdessystem behandlade utskottet senast i betänkande 2002/03:BoU7. Utskottet hänvisade då till en trepartsöverenskommelse mellan Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO om reformerad hyressättning samt regeringens planer på att tillsätta en utredning med utgångspunkt i denna överenskommelse. Regeringen har därefter den 16 april i år fattat beslut om direktiven för denna utredning (dir. 2003:52). Något tillkännagivande i enlighet med motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 är således inte erforderligt. De relativt allmänt inriktade förslagen i motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 har behandlats av utskottet och avstyrkts av riksdagen i olika sammanhang under innevarande riksmöte. Utskottet kan bl.a. hänvisa till betänkande 2002/03:BoU4 där frågor om planprocessen behandlades. Ett flertal förslag i dessa frågor avstyrktes med hänvisning till det inom PBL-kommittén pågående arbetet med en översyn av plan- och bygglagen. De frågor om studenternas bostadssituation som tas upp i motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 behandlades av utskottet i betänkande 2002/03:BoU1. I detta betänkande hänvisade utskottet bl.a. till att regeringen klargjort att tilldelningen av nya högskoleplatser i fortsättningen skall kopplas till krav på kommunerna att tillhandahålla bostäder för studenterna. Det bör också erinras om att det nu aktuella förslaget om en ny investeringsstimulans kommer att innebära att stödet för produktion av nya studentbostäder förbättras. Sammanfattningsvis kan konstateras att inte heller i fråga om motionsförslagen om byggstimulerande åtgärder ger det nu aktuella ärendet anledning för utskottet att ompröva sina tidigare, mer utförligt redovisade, ställningstaganden. Motionerna 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 och 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 avstyrks således.

Reservationer

1. En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, kd, c) av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Peter Danielsson (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner inte den föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11 yrkande 1, 2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1 och avslår proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och motion 2002/03:Bo9. Ställningstagande Det råder i dag en stark obalans på den svenska bostadsmarknaden. På många orter svarar utbudet inte alls mot efterfrågan. Obalansen slår åt båda hållen med bostadsöverskott i vissa delar av landet och en omfattande bostadsbrist i storstäderna och på många andra orter. Efter en lång rad år med en otillräcklig bostadsproduktion satte regeringen i höstas upp ett mål om en produktionsnivå om 30 000 lägenheter per år under en fyraårsperiod samtidigt som planerna på ett nytt bidrag aviserades. Det kan emellertid konstateras att regeringen slagit in på helt fel väg om målet är att förbättra förutsättningarna för bostadsproduktionen. Genom sitt agerande har regeringen bidragit till att bostadsbyggandet under det senaste halvåret stagnerat i avvaktan på vilka åtgärder som skall presenteras. Trots den mycket omfattande remisskritiken mot det tidigare presenterade förslaget i en promemoria från Finansdepartementet återkommer regeringen nu med ett i huvudsak oförändrat förslag. I den aktuella propositionen läggs fram förslag om ett nytt riktat och tidsbegränsat bidrag som sägs syfta till att öka bostadsproduktionen på orter med bostadsbrist. Vad regeringen inte tycks ha insett är att denna typ av åtgärder inte utgör en lösning på problemen. Det är snarare så att riktade och tidsbegränsade insatser från statens sida bidragit till den nuvarande obalansen på bostadsmarknaden. Bygg- och bostadssektorn har under en lång period starkt vänt sig mot de ständigt förändrade villkoren för bostadsproduktionen och i stället efterfrågat långsiktigt hållbara regler och förutsägbara villkor för sektorn. Det är nu hög tid för riksdag och regering att svara upp mot denna begäran. I de aktuella motionerna från m, fp, kd och c framförs en rad invändningar mot regeringens förslag och motiv för riksdagen att avslå propositionen i dess helhet. Dessa invändningar av både principiell och mer sakinriktad natur sammanfaller i stor utsträckning. Här skall endast kortfattat sammanfattas några av dessa tungt vägande argument. De tyngsta argumenten handlar om behovet av långsiktigt förutsägbara och generella spelregler för bostadssektorn. Våra partier har i andra sammanhang lagt fram ett flertal förslag med denna inriktning. Det handlar här om ett brett spektrum av åtgärder inom bl.a. skatteområdet för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för bostadsförvaltning. Det handlar också om att i flera avseenden reformera de detaljerade regelsystem som i dag styr byggande och förvaltning av bostäder. Vi har under flera år bl.a. förespråkat förändringar inom bruksvärdessystemet för att ge bättre förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Det kan nu konstateras att parterna på hyresmarknaden, trots ett tidigare motstånd från regeringspartiet, nu enats om att åtgärder med denna inriktning är nödvändiga om inte hyresrätten på sikt skall försvinna som upplåtelseform. Vårt motstånd mot att införa nya riktade bidrag har också sin grund i att denna typ av åtgärder alltid får en styrande inverkan på vilken typ av bostäder som produceras. Staten ställer upp en rad villkor om bostadens upplåtelseform, utformning och storlek. Vi anser att det självklart i stället är bostadskonsumenternas egen efterfrågan som skall tillåtas slå igenom. Endast med denna utgångspunkt kan man på sikt uppnå en bostadsmarknad i balans. Den nu aktuella propositionen visar upp ett brett spektrum av samtidigt detaljerade och otydligt formulerade förutsättningar som skall gälla för att man skall komma i fråga för det nya bidraget. En omfattande kritik har också framkommit från bostadsmarknadens parter mot dessa villkor. Endast smålägenheter skall kunna få fullt stöd trots att Boverket bara några dagar efter det att propositionen presenterades gick ut med ett pressmeddelande om att bristen på större lägenheter nu är lika allvarlig. Krav på en högsta hyresnivå föreslås gälla trots att regeringen i propositionen inte lyckas förklara hur detta krav står i överensstämmelse med reglerna i bruksvärdessystemet. I stället "utgår regeringen från att parterna på hyresmarknaden kommer att hantera den nu diskuterade problematiken på ett lämpligt sätt". Den geografiska avgränsningen av områden där bidrag kan utgå är ytterst oklart formulerad. De enskilda länsstyrelserna förutsätts göra denna avgränsning utifrån "en samlad bedömning av den ekonomiska situationen i regionen, kommunen och kommundelen, befolkningsutvecklingen, antalet outhyrda eller osålda bostäder, prisutveckling m.m.". Ett krav på hållbart byggande och boende föreslås kopplas till bidragsgivningen innebärande att en miljöplan och en kostnadsanalys baserad på livscykelbedömningar skall redovisas. Till viss del anger emellertid regeringen att dessa krav i ett inledande skede "får tolkas som en målsättning". Listan på oklara och krångliga bidragsvillkor skulle kunna göras betydligt längre. Osäkerheten om de sammantagna bidragvillkoren kommer dessutom att flerfaldigas eftersom ett och samma projekt i fortsättningen förutsätts kunna få stöd enligt tre olika regelsystem, dvs. räntestöd enligt förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention, det befintliga statliga investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist samt det nu föreslagna systemet med bidrag i form av kreditering på skattekonto. Detta är regeringens svar på bostadssektorns begäran om enkla och långsiktigt hållbara spelregler. Vi har under beredningen av detta ärende kunnat konstatera att ett flertal företrädare för olika delar av bygg- och bostadssektorn reagerat starkt mot den föreslagna stödformen. Här skall endast nämnas de reaktioner som inkommit till utskottet från Svenska Studentbostadsföreningen som konstaterar att regeringens förslag inte kommer att medföra någon stimulans till byggandet av studentbostäder. Förslagen anses snarare leda till en stagnation av nyproduktionen. Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen helt bör avslå regeringens proposition samt tillkännage för regeringen vad som ovan anförts. Detta innebär samtidigt ett bifall till motionerna 2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 och ett avslag på motion 2002/03:Bo9 (s).

2. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 - motiveringen (m) av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). Ställningstagande Vi anser att de aktuella motionsförslagen om ändrade momsregler för byggande m.m. bör avslås av riksdagen. Förslag med denna inriktning bör i stället beredas i sitt skattepolitiska sammanhang.

3. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (fp) av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo13 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4. Ställningstagande Vi har ovan avvisat regeringens förslag om ett riktat bidrag som skall efterlikna en sänkt mervärdesskatt på byggande. Folkpartiet liberalernas principiella ståndpunkt är att mervärdesskatten inte skall användas i konsumtions- eller produktionsstimulerande syften utan vara så generell som möjligt. De många undantag från normalskattesatsen som införts under senare år urholkar skattebasen och har lett till snedvridningar i konsumtion och produktion. Dessutom styrs människors konsumtion efter statsmakternas politiska prioriteringar. Undantagen från normalskattesatsen har nu en sådan omfattning att den generella skattesatsen skulle kunna sänkas till 20- 21 % om alla särregler togs bort. Vi vill därför betona vikten av att den av riksdagen initierade översynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. påskyndas så att vägen mot en enhetlig moms ånyo kan inledas. En generell sänkning av mervärdesskatten skulle avsevärt sänka kostnaderna för byggande och boende utan de negativa konsekvenser som olika riktade bidrag alltid medför. Den skulle därför innebära ett viktigt steg på vägen mot en bostadspolitik där bostadskonsumenternas egna önskemål blir styrande för vad som byggs. Vi anser mot denna bakgrund att riksdagen skall bifalla förslaget i motion 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 2 om att regeringen påskyndar översynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser i syfte att lägga fram förslag om en enhetlig och sänkt mervärdesskatt. Övriga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

4. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (kd) av Göran Hägglund (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 2. Ställningstagande Bostäder beskattas både som konsumtion och kapital. Detta sker inte för någon annan vara eller tjänst, och det strider helt mot principerna för skattesystemets uppbyggnad. Effekterna av detta är att över 60 % av kostnaderna för en ny bostad är skatter när full fastighetsskatt börjar betalas. Skattetrycket på bostadsbyggande och bostadsinnehav måste sänkas för att främja nyproduktionen. Byggmomsen bör därför halveras, inledningsvis för flerbostadshus. Därutöver bör fastighetsskatten avskaffas. EG-lagstiftningen på skatteområdet medför svårigheter att införa en lägre moms på byggande. Riksdagen bör därför begära att regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en sänkning, såsom skett för andra varor. Tills vidare bör skattesänkningen på byggandet åstadkommas genom att fastighetsägaren efter deklaration erhåller en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. En sådan skattereduktion skulle, till skillnad från regeringens förslag om en riktad investeringsstimulans, fungera på samma sätt som sänkt moms. Den skulle således gälla all nyproduktion av flerbostadshus, vara utan tidsbegränsning samt kunna hanteras obyråkratiskt och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej. Skattereduktionen skulle med denna inriktning vara en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till byggsektorn. Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit en sådan minskad skatt motsvarande en halverad byggmoms. Helårseffekten för 2003 av den föreslagna skattereduktionen beräknades i höstas till 1,9 miljarder kronor. För 2004 beräknades den till 2,1 miljarder kronor. Det jag nu anfört om ändrade momsregler för byggande bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 3 och 4 tillkännage för regeringen som sin mening. Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks.

5. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (c) av Rigmor Stenmark (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13 yrkande 2. Ställningstagande Fram till 1971 var bostadsbyggande helt momsbefriat. Därefter införde regeringen byggmoms på 12,5 % som sedan fördubblades till 25 % i och med 1990-talets skattereform. Detta skedde under kraftiga protester från byggbranschen och hyresgäströrelsen som inte trodde att det investeringsbidrag som i stället infördes skulle kunna kompensera de väsentligt förhöjda kostnader som denna momshöjning innebar. Utvecklingen visade att de fick rätt. Nu har även regeringen insett de negativa konsekvenser för bygg- och bostadsmarknaden som momshöjningen orsakade. Regeringen drar emellertid helt fel slutsats om nödvändiga åtgärder när den ånyo föreslår ett riktat investeringsbidrag som kompensation. I stället borde regeringen inledningsvis låta genomföra en generell utvärdering av den höjning av momsen på byggande som infördes i och med 1990 års skattereform. Därefter finns ett bättre underlag för vidare ställningstaganden om vilka åtgärder som bör vidtas för att mildra de negativa effekterna av dagens höga byggmoms. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrks.

6. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (m) av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5. Ställningstagande Decennier av regleringar och subventioner har resulterat i en icke fungerande bostadsmarknad för hyresrätter. Varje nyinrättat stöd tenderar att snarast förvärra situationen. Vad som i stället krävs är avregleringar och skattesänkningar som ger förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad där människors efterfrågan blir styrande. Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen lagt fram förslag med denna inriktning. Vi har för avsikt att utveckla dessa förslag och återkomma i ett sammanhang som ger tillfälle till en mer sammanhållen beredning av de skatte- respektive bostadspolitiska frågorna. Vi anser emellertid att riksdagen bör ta detta tillfälle i akt att framhålla för regeringen att den i stället för nya förslag om riktade bidrag bör återkomma med förslag om generella skattesänkningar som kan förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Även regeringens förslag avseende studentbostäder bör föranleda ett uttalande från riksdagen. Bostadssituationen för många studenter är besvärlig, och då framför allt i de större universitetsstäderna Stockholm, Uppsala och Lund. Bostadsbristen har blivit ett hot mot valfriheten och i förlängningen även mot tillväxten. Det är därför av yttersta vikt att åtgärder vidtas så att studentbostäder omedelbart kan erbjudas landets bostadslösa studerande. Ett sätt att snabbt få fram många bostäder är att göra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera rum i sin privata bostad. Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är dock ett hinder för detta. I princip skall alla hyresintäkter beskattas, och många drar sig för det extra besvär det innebär att hyra ut. Med en skattelagstiftning som gör det mer intressant att hyra ut privatbostäder skulle många fler erbjuda bostäder åt studenter. Enligt en undersökning som Stockholms Handelskammare låtit genomföra kan andelen stockholmare som hyr ut privatbostäder öka från dagens 2 % till 9 %. Uppskattningsvis kan således 55 000 stockholmare tänka sig att hyra ut delar av sin bostad, om det vore mer ekonomiskt fördelaktigt. För att underlätta för unga och studerande att få tag på en bostad bör gränsen för skattefri uthyrning av del i privatbostad höjas. Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m) yrkandena 2 och 4 tillkännage det ovan anförda som sin mening. Förslag om fastighetsskatt bör beredas i annat sammanhang.

7. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (fp) av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Bo11 yrkande 2 och 2002/03:Bo12 yrkande 5. Ställningstagande Riksdagen bör bifalla förslaget i motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 4 om en höjd gräns vid uthyrning av del i stadigvarande privatbostad. Detta yrkande sammanfaller med förslag som tidigare framförts av Folkpartiet. En ökad möjlighet till skattefrihet vid uthyrning av rum i privatbostäder skulle göra det möjligt att snabbt få fram betydligt fler lagliga hyresrum. Det skulle både effektivisera användningen av det befintliga bostadsbeståndet och råda bot på den allra mest akuta bostadsbristen, inte minst för studenter. De övriga aktuella förslagen om skatteåtgärder för bostäder avstyrks i avvaktan på en mer sammanhållen beredning av frågor om fastighetsskatt m.m.

8. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (kd) av Göran Hägglund (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4. Ställningstagande Under det senaste dryga decenniet har uttaget av fastighetsskatt stigit från 6 till 24 miljarder kronor om året. För flerbostadshusen uppgår fastighetsskatten under 2003 till 3,4 miljarder kronor. Kristdemokraterna håller fast vid sitt tidigare framförda förslag om att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas med en kommunal fastighetsavgift om maximalt 800 kr per lägenhet och år. Uttaget av skatt/avgift minskar med detta förslag med cirka 1,5 miljarder kronor per år för flerbostadshusen. Detta kommer framför allt de regioner till godo där bostadsbrist råder, eftersom det är där taxeringsvärdena skenat i väg de senaste åren. En avskaffad fastighetsskatt skulle ge betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet i hyresfastigheter och därmed öka intresset för nyproduktion av bostäder. Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5 tillkännage för regeringen att fastighetsskatten skall avskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

9. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (c) av Rigmor Stenmark (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5. Ställningstagande Sedan 1990-talets skattereform beskattas nya bostäder både som konsumtion (genom moms) och kapital (genom fastighetsskatt). Detta har lett till ett överuttag av skatter inom bostadssektorn som i sin tur bidragit till dagens bostadsbrist. För att förändra dagens bostadssituation finns två alternativa lösningar inom skatteområdet. Den ena är att förändra reglerna för byggmoms. Problemet med denna lösning är att EG:s momsdirektiv i nuläget sannolikt hindrar en momssänkning på detta område. Även om regeringen inom EU skulle agera för att på sikt åstadkomma en förändring av momsdirektivet skulle det inte hjälpa i den akuta situation med bostadsbrist som vi nu befinner oss i. Den andra lösningen, som inte utesluter att regeringen samtidigt agerar i momsfrågan, är att sänka andra skatter som bidrar till de höga bygg- och boendekostnaderna. Fastighetsskatten och uttagsskatten på fastighetsförvaltning omfattas inte av de begränsningar som EG- lagstiftningen lägger på den nationella utformningen av mervärdesskatten. Det är därför fullt möjligt att snabbt förbättra de långsiktiga villkoren för boende och byggande genom åtgärder på dessa områden. Jag anser att fastighetsskatten på hyreshus bör slopas. Uttagsskatten på fastighetsskötsel i egen regi bör omedelbart kunna avvecklas. Dessa båda åtgärder skulle påtagligt öka intresset för nyproduktion av hyreslägenheter och därmed bidra till att motverka bostadsbristen. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10 (c) yrkandena 3 och 4 tillkännage för regeringen som sin mening. Övriga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

10. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (m) av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo12 yrkande 6. Ställningstagande I motion 2002/03:Bo11 (m) yrkas avslag på propositionen i dess helhet men det läggs också fram förslag om den huvudsakliga inriktningen av de åtgärder som måste vidtas i stället. Vi anser att riksdagen skall ställa sig bakom motionens förslag om ett tillkännagivande om behovet av färre regler, ökad konkurrens och förenklad planprocess. Flera åtgärder måste vidtas för att skapa en fungerande bostadsmarknad. Det behövs generella skattesänkningar som gör det billigare att bygga och bo. Kostnadsdrivande och fördyrande regler måste avskaffas. Likaså måste åtgärder vidtas som leder till en ökad konkurrens inom byggsektorn. Skattepolitiken måste utformas så att den inte missgynnar företagare som inte utnyttjar svartarbete. Samtidigt måste politiken läggas om så att alla kortsiktiga, illa genomtänkta och snedvridande subventioner och bidrag inom bostadsområdet snarast avvecklas. Byggandet drabbas hårt av skattetrycket genom hög beskattning av arbete, höga energiskatter och Europas högsta byggmoms. Vi vill sänka det totala skattetrycket och successivt avveckla fastighetsskatten. Förändringar i dagens hyressättningssystem måste till för att det skall bli intressant att bygga och förvalta nya hyreslägenheter. En investering i ett hyreshus måste ge långsiktig avkastning. Regeringen måste acceptera att bostadsföretag drivs med vinstsyfte i likhet med vad som gäller i andra branscher. I dag kan en detaljplan överklagas i tre instanser. Många överklaganden görs med syftet att fördröja en plan. Även själva bygglovet kan överklagas i ända upp till fyra instanser. Med dagens lagstiftning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i åratal med höga kostnader, eller uteblivet bygge, som följd. Förenklingar i plan- och byggprocessen måste genomföras snarast. Naturligtvis skall rätten och möjligheten att överklaga både detaljplaner och bygglov kvarstå, men omfattningen i vilken man i dag kan överklaga måste begränsas. Konkurrensen inom hela byggsektorn är bristfällig. Det gäller alla led från byggmaterialproducenter till totalentreprenörer. Många år av subventionspolitik har reducerat förutsättningarna för fri konkurrens. Det krävs nu ett flertal åtgärder som kan skapa goda förutsättningar för alla att konkurrera på lika villkor. Bland dessa åtgärder kan nämnas att Konkurrensverket bör ges en starkare ställning med ökad möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen. Vad vi nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de.

11. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (kd) av Göran Hägglund (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo11 yrkande 3. Ställningstagande Bostadssituationen för studenter har under flera år varit bekymmersam på många universitets- och högskoleorter. De åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra situationen har emellertid varit kortsiktiga och otillräckliga. Regeringen har således vid upprepade tillfällen under de senaste åren ändrat villkoren för stödet till studentbostadsbyggandet. Investeringsbidraget har avvecklats och därefter förlängts och utökats. Ryckighet och kortsiktighet har blivit regel snarare än undantag i regeringens politik. Ett genomförande av det nu aktuella förslaget skulle ånyo innebära att förutsättningarna för byggande av studentbostäder förändrades. I tidningsartiklar och i en skrivelse till bostadsutskottet har företrädare för studentbostadsbolagen konstaterat att inte heller det nya förslaget ger godtagbara förutsättningar för byggande av studentbostäder. Ett genomförande av förslaget bedöms snarare leda till stagnation än nyproduktion. Det som nu krävs är att både staten och kommunerna tar sitt ansvar för bostadssituationen för högskolestudenterna. För statens del handlar det främst om att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för allt byggande. Den viktigaste förutsättningen för att studenter skall kunna skaffa egna bostäder är en ökning av det totala bostadsbyggandet. Det är bristen på bostäder i samhället i stort som försämrat studenters boendesituation. Det som måste till är därför ett brett spektrum av åtgärder inriktade på bl.a. lindrad beskattning och ett förenklat regelverk. En åtgärd som mer direkt avser studenternas bostadssituation är att tilldelningen av nya studieplatser inom högskola och universitet bör ske med beaktande av hur bostadsmöjligheterna ser ut i den aktuella kommunen. Det behövs också vissa riktade skatteåtgärder som snabbt skulle kunna förbättra tillgången på studentbostäder. Många studenter skulle kunna erbjudas att hyra in sig hos villaägare och hos andra med stora bostäder. Dagens skatteregler gör emellertid att intresset för att hyra ut del av en privatbostad är mycket begränsat. Genom förändrade skatteregler på inkomster från uthyrning av en del av bostad skulle det för många bli ekonomiskt intressant att hyra ut till studerande som är i behov av ett rum. Mot bakgrund av hur situationen ser ut på många studieorter finns också behov av andra åtgärder som snabbt kan anpassa utbudet av studentbostäder till efterfrågan. En sådan åtgärd kan vara att mobila bostadsenheter placeras i anslutning till högskolor och universitet där trycket på bostäder är stort. Staten bör bidra till att utveckla nya former för sådana lösningar. Detta kräver också en aktiv medverkan från kommunerna genom att de ger tillstånd att placera mobila bostäder på kommunal mark som inte skall bebyggas under överskådlig tid. Det nu anförda bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Det innebär i första hand ett bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6.

12. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (c) av Rigmor Stenmark (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande 5, bifaller delvis motion 2002/03:Bo12 yrkande 6 och avslår motion 2002/03:Bo11 yrkande 3. Ställningstagande En av de viktigaste förutsättningarna för att få i gång en tillräcklig nyproduktion av hyresbostäder är att bruksvärdessystemet reformeras i flera avseenden. Bruksvärdessystemet bör göras mer flexibelt och fungera som det var tänkt när det infördes - ett system byggt på avtalsfrihet, men med ett starkt besittningsskydd. Centerpartiet har sedan länge förespråkat att nyproduktion skall undantas från bruksvärdessystemet. Den nuvarande tillämpningen av systemet ger hyresgästerna möjlighet att efter sex månader få till stånd en prövning av hyran. För en fastighetsägare är detta en stor osäkerhetsfaktor. Hela kalkylen kan spricka om en inflyttningshyra, som framstått som nödvändig för ett projekt, i efterhand kan komma att sänkas. Därför bör de hyresavtal som tecknas vid nyproduktion inte kunna omprövas i efterhand. Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare och SABO är överens om att en särbehandling av nybyggda fastigheter bör införas i hyressättningssystemet. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning med uppgift att överväga denna och andra frågor i bruksvärdessystemet. Mot bakgrund av den stora bristen på hyresbostäder är det angeläget att prioritera frågan om villkoren för hyressättning i nyproduktionen. Regeringen bör återkomma med förslag i frågan så snart som ett beslutsunderlag föreligger. Jag anser vidare att riksdagen bör tillkännage för regeringen att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra bostadssituationen för studenter. På flera högskole- och universitetsorter är situationen nu alarmerande. Studenter tvingas tacka ner till studieplatser eftersom boendefrågan inte kan lösas. Regeringens förslag om att omvandla det befintliga investeringsbidraget till studentbostäder till en annan typ av bidrag utgör inte någon lösning på problemen. Svenska Studentbostadsföreningen har i en skrivelse till bostadsutskottet varnat för att ett genomförande av regeringsförslaget i stället riskerar att leda till en stagnation av nyproduktionen av studentbostäder. Centerpartiet har i olika sammanhang lagt fram förslag om åtgärder för att förbättra studenternas bostadssituation. Liknande förslag förs fram i en av de nu aktuella motionerna. Jag anser att regeringen i samarbete med de berörda kommunerna bör pröva alla förslag som kan leda till ett större utbud av studentbostäder. Det kan handla om att skapa ett förenklat regelverk för studentbostäderna för att underlätta produktionen av enkla och billiga bostäder. Förslaget om att utveckla ett system med mobila bostadsenheter bör prövas. Kommunerna bör underlätta uppförandet av studentbostäder genom att ställa kommunal mark till förfogande. Detta gäller även för staten som är en stor markägare i flera av de aktuella kommunerna. Staten bör även ta hänsyn till bostadstillgången för studenter när nya högskoleplatser skall fördelas. Vad som ovan anförts om ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet till förmån för nyproduktion och om bostadssituationen för studenter bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 och delvis bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 tillkännage för regeringen som sin mening. Särskilda yttranden

1. En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, c) Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Peter Danielsson (m) anför: Vi har som framgått tidigare i en reservation yrkat avslag på den aktuella propositionen i dess helhet. Utöver de argument som framförs i denna reservation vill vi framhålla att regeringens förslag som det konstruerats inte är förenligt med budgetlagen. Regeringen borde enligt principerna om bruttoredovisning samtidigt med förslaget om kreditering på skattekonto ha lagt fram ett förslag om att utgiftstaket för statsbudgeten skall justeras ned med ett belopp som motsvarar kostnaderna för det nya stödet. Budgetlagens tillämpning i det aktuella avseendet får emellertid i första hand anses vara en fråga som bör övervägas i finansutskottet. Vi vill därför hänvisa till den avvikande mening som företrädarna för våra partier i finansutskottet står bakom och som finns bilagd i det yttrande finansutskottet avgivit i detta ärende (bilaga 3 i detta betänkande). Vi ansluter oss helt till deras bedömning att regeringens agerande visar på en avsaknad av respekt för budgetlagens principer och leder till att målet om en stramhet i statsfinanserna blir alltmer urvattnat.

2. Övriga byggstimulerande åtgärder m.m. (m, fp, kd, c) Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Peter Danielsson (m) anför: I detta ärende har motioner avgivits av m, fp, kd, c som i huvudsak sammanfaller i kritiken av regeringens förslag och i yrkandena om att riksdagen skall avslå propositionen i dess helhet. I övrigt har motionerna delvis olika inriktningar vad gäller de förslag om alternativa åtgärder som vi valt att aktualisera i detta sammanhang. Vi vill emellertid klargöra att inget av våra partier har haft avsikten att i det aktuella ärendet presentera våra fullständiga alternativ till åtgärder för att stimulera bostadsproduktionen. Det innebär att vi inte heller i våra reservationer har redovisat vår inställning i alla frågor som aktualiserats genom andra partiers motionsförslag. Från vår utgångspunkt har detta ärende i första hand handlat om att försöka vinna stöd för vårt avslagsförslag på propositionen. En mer fullständig redovisning av våra bostadspolitiska alternativ har redovisats i respektive partis motioner.

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. 2. Riksdagen godkänner den föreslagna utformningen av en tillfällig investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder (avsnitt 5.1, 5.3 och 6). Följdmotioner 2002/03:Bo9 av Carina Adolfsson Elgestam (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lokala arbetsmarknadsområden skall vara kriterium för investeringsstöd och inte tillväxtregioner. 2002/03:Bo10 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 2002/02:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. 2. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en generell utvärdering av den höjning av momsen på byggande som infördes i och med 1990 års skattereform. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa fastighetsskatten på hyreshus. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa uttagsskatten på fastighetsförvaltning i egen regi. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra bruksvärdessystemet mer flexibelt till förmån för nyproduktion av hyreshus. 2002/03:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. 2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om generella skattesänkningar för att öka nyproduktionen av bostäder. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av färre regler, ökad konkurrens och förenklad planprocess i syfte att öka nyproduktionen av bostäder. 4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av stadigvarande del av privatbostad höjs. 2002/03:Bo12 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:98. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statens åtgärder för att främja bostadsbyggandet skall orienteras bort från tidsbegränsade och extraordinära insatser. 3. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande halverad byggmoms. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffad fastighetsskatt och en kommunal fastighetsavgift. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att förbättra studenters boendesituation. 2002/03:Bo13 av Nina Lundström m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Fi 2002:11 Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. påskyndas.

Bilaga 2 Regeringens lagförslag Förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder Härigenom föreskrivs följande. Det belopp som en länsstyrelse beviljat en fastighetsägare för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder skall, om det anges i beslutet, tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Bilaga 3 Yttrande från finansutskottet