Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Finansutskottets betänkande 2003/04:FiU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget för Räntor på statsskulden, dels anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader om det är nödvändigt för att regeringen ska kunna fullgöra statens betalningsåtaganden.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden.

2003/04:FiU4

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslag inom utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår av bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 26

punkt 3 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del,

2003/04:Fi266, 2003/04:Fi275, 2003/04:Fi285 och 2003/04:Fi297.

2. Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så erfordras för att kunna

fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004, överskrida ramansla-

gen Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader

i samband med upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riks-

dagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 26 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 2 december 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).

2003/04:FiU4

Redogörelse för ärendet

I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. att riksdagen dels godkänner den föreslagna medelsanvisningen för de tre ramanslag som finns uppförda på utgiftsområdet, dels bemyndigar regeringen att överskrida två av dessa anslag i den utsträckning som är nödvändig för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Propositionens förslag återges i bilaga 1.

I fem motioner väckta under allmänna motionstiden med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen framförs yrkanden om att två av anslagen ska föras upp med lägre belopp. Även motionernas förslag återges i bilaga 1.

2003/04:FiU4

Utskottets överväganden

Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de alternativa förslagen från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Anslag 92:1 Räntor på statsskulden

Budgetpropositionen

I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med att utgifterna för räntor på statsskulden fram t.o.m. 2006 ska utvecklas enligt följande:

Tabell 1. Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2002–2006

Belopp i miljarder kronor

2002 2003 2004 2005 2006

Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna. Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen på statsbudgeten.

Om utgifterna i stället periodiseras får man en redovisning som återger statsskuldsräntornas kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig redovisning periodiseras utgifter och inkomster till den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer med nuvarande redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten förrän lånet förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har förfallit till inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att underskattas. På motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband med emissioner av s.k. benchmarklån – dvs. lån där kupongräntan avviker från marknadsräntan – ge en skev bild av den

2003/04:FiU4 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

verkliga räntebelastningen. Vid en kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan uppkomma under lånets hela löptid och fördelas därför ut jämnt över denna.

Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över- och underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor erhålls enligt propositionen i stället följande beräknade kostnadsmässiga räntor på statsskulden.

Tabell 2. Utgifts- och kostnadsmässiga räntor på statsskulden 2002–2006

Belopp i miljarder kronor

2002 2003 2004 2005 2006

Summa räntor 55,1 39,8 47,4 59,8 62,7 Summa räntekostnader¹ 63,1 52,0 54,0 60,4 62,7 1 Innefattar inte någon periodisering av valutaförluster/vinster.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna förespråkar i motionerna Fi240 (yrkande 14 i denna del) och Fi297 att anslaget för räntor på statsskulden för budgetåret 2004 minskas med 1,5 miljarder kronor. Folkpartiets budgetalternativ för samma år innebär att statsbudgetens saldo förbättras med 4 367 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag, samtidigt som man föreslår en försäljning av statliga företag till ett värde av 20 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att statsskulden därigenom kan amorteras och räntan på statsskulden därmed kan minskas. Nettot från utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på statsskulden beräknas minska statens utgifter inom utgiftsområde 26.

Centerpartiet förordar i motion Fi266 att anslaget Räntor på statsskulden för budgetåret 2004 förs upp med ett belopp som är 607 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Motionärernas förslag är en följd av att Centerpartiet, liksom Folkpartiet liberalerna, i annat sammanhang har föreslagit att statliga företag nästa år ska säljas för ytterligare 20 miljarder kronor utöver vad regeringen räknar med för 2004. Detta förutsätts kunna ge en räntevinst på 0,6 miljarder kronor samma år.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi285 att samma anslag ska minskas med 783,83 miljoner kronor. Även Kristdemokraterna har en omfattande plan för försäljning av statliga företag, vilket förväntas inbringa 30 miljarder kronor mer i försäljningsinkomster än vad regeringen räknar med för 2004. De föreslagna försäljningarna (räknat i genomsnitt) antas kunna äga rum vid halvårsskiftet. I kombination med de övriga sammantagna budgetsaldoförändringarna till följd av Kristdemokraternas budgetpolitik beräknas detta leda till att räntekostnaderna kan minska med ca 0,8 miljarder kronor samma år.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2003/04:FiU4

Moderata samlingspartiets budgetalternativ bygger på att statsskuldsräntorna nästa år ska bli lägre till följd av inkomster från företagsförsäljningar som för Moderaterna, liksom för Kristdemokraterna, är 30 miljarder kronor högre än i regeringens budgetalternativ. Partiet har dock inget formellt yrkande om att anslaget till statsskuldsräntor ska begränsas.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. under år 2004 redovisas i efterföljande tabell.

Tabell 3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för 2004

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag Regeringens (m) (fp) (kd) (c) (ramanslag) förslag 92:1 Räntor på statsskulden 47 534 000 -720 000 -1 500 000 -783 830 -607 000 92:2 Oförutsedda utgifter 10 000 92:3 Riksgäldskontorets provisions- 140 000 -7 000 kostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning

Summa 47 684 000 -727 000 -1 500 000 -783 830 -607 000

Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter

Budgetpropositionen

På statsbudgeten har sedan länge funnits ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna ska därvid i princip vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas riksdagen, och de ska inte heller kunna täckas av andra medel som står till regeringens förfogande.

I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget Oförutsedda utgifter bör få användas till under nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter som har belastat anslaget.

Under 2002 belastades anslaget med 250 000 kr avseende förlikningsersättning med anledning av ärende vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Vidare har 200 000 kr betalats ut avseende ersättning för hur anställningsförhållanden påverkats då uppgifterna lämnats ut ur Säkerhetspolisens register.

I år har fram t.o.m. juli sammanlagt 5 054 892 kr betalats ut från anslaget. Av detta belopp avser 4 679 892 kr ersättning för skadegörelse i samband med EU-toppmötet i Göteborg, inklusive ersättning till Kammarkollegiet rörande uppdrag i ärendet. Dessutom avser 275 000 kr förlikningsersättning med anledning av ärende vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Vidare har 100 000 kr betalats ut avseende ersättning för hur anställningsförhållanden påverkats då uppgifterna lämnats ut ur Säkerhetspolisens register.

Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda utgifter förs upp oförändrat med 10 miljoner kronor under 2004.

2003/04:FiU4 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Anslag 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader

Budgetpropositionen

Anslaget avser provisionskostnader som har samband med upplåning och förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån. Dessa mellanhänder, som består av en eller flera banker, köper ett lån av Riksgäldskontoret och säljer det vidare till investerare. De tar därmed på sig en risk som de kompenseras för genom provisionerna. I provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån, förvaltningsprovisioner till externa förvaltare samt kreditavgifter.

Belastningen på anslaget under 2003 beräknas till 140 miljoner kronor. Under åren 2004–2006 beräknas belastningen på anslaget ligga på samma nivå.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi275 att anslaget för provisionskostnader 2004 ska föras upp med 133 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit. Mot bakgrund av skillnaden mellan de anslagna och de använda resurserna för detta ändamål under tidigare år bedömer motionärerna att Riksgäldskontorets provisionskostnader även under det kommande året blir avsevärt lägre än det budgeterade anslaget. Därför bör anslaget för 2004 minska med en del av skillnaden mellan det föreslagna anslaget och den förväntade anslagsförbrukningen.

Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26

På förslag av finansutskottet har riksdagen den 19 november 2003 ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, rskr. 42). Riksdagen har därmed också beslutat att utgifterna på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. inte får överstiga 47 684 miljoner kronor. Som framgår av tabell 3 på föregående sida ligger alla de alternativa förslag till beräkning av statsskuldsräntorna som utskottet har att ta ställning till under den av riksdagen framställda ramen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att en förbättring av budgetsaldot med 20 miljarder kronor ett enskilt år enligt känslighetsanalysen i regeringens budgetproposition skulle minska statsskuldsräntorna med ca 0,8 miljarder kronor fr.o.m. året efter det att förbättringen inträffar. Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med hälften av detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor. En motsvarande känslighetsanalys genomförd av Riksgäldskontoret i början av november 2003 bekräftar huvudsakligen detta förhållande. En förbättring av budgetsaldot med 20–30 miljarder kronor –

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2003/04:FiU4

exempelvis till följd av ökad försäljning av statliga företag – under nästa år beräknas minska räntekostnaden för statsskulden med 700–900 miljoner kronor året efter det att förbättringen inträffar. Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med motsvarande belopp om saldoförbättringen (försäljningen av statliga företag) i sin helhet genomförs i början av året. Om saldoförbättringen inträffar vid halvårsskiftet samma år beräknas ränteutgifterna minska med hälften av detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor.

Det bör understrykas att även Riksgäldskontorets beräkningar är approximativa. Utfallet för statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget i förhållande till de antaganden som används för att göra beräkningar, liksom av eventuella beslut att introducera nya obligationslån. Trots sådana osäkerhetsfaktorer delar utskottet Riksgäldskontorets uppfattning att dessa beräkningar ger en rimlig indikation på storleksordningen på ränteeffekterna.

Utskottet noterar att de i motionerna beräknade ränteeffekterna av Moderata samlingspartiets respektive Centerpartiets förslag om ökad försäljning av statliga företag stämmer förhållandevis väl med regeringens och Riksgäldskontorets känslighetsanalys. Kristdemokraterna antar emellertid att försäljningarna ska äga rum först vid halvårsskiftet nästa år, vilket mot bakgrund av den ovan beskrivna känslighetsanalysen tyder på att motionärerna överskattar ränteeffekten av den förväntade saldoförbättringen.

Folkpartiet liberalerna anger däremot att deras förslag till företagsförsäljningar förväntas leda till en dubbelt så stor besparing inom utgiftsområde 26 jämfört med de övriga alternativen. I motsats till de övriga oppositionspartierna föreslår Folkpartiet dessutom att utebliven avkastning från de sålda företagen ska föras in på statsbudgetens utgiftssida och tas upp netto mot de minskade utgifterna från anslaget till statsskuldsräntor. Såsom utskottet tidigare vid flera liknande tillfällen framhållit kan det ifrågasättas om ett sådant förfarande är förenligt med budgetlagens krav på att alla inkomster och utgifter på statsbudgeten ska bruttoredovisas. Emellertid är statsbudgetens årliga inkomster från vinstutdelningar i statliga företag betydligt mindre jämfört med statens kostnader för räntor på statsskulden ett enskilt år. Motsvarande relation gäller följaktligen även förändringar i dessa poster vid relativt stora företagsförsäljningar. Detta innebär enligt utskottets mening att Folkpartiets beräkning av försäljningarnas effekt på statsskuldsräntorna inte kan vara förenlig med den upplåningsstruktur för den svenska statsskulden som gäller för det nästkommande året.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan utskottet inte ställa sig bakom Folkpartiets respektive Kristdemokraternas förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Utskottet vill dessutom erinra om att när riksdagen den 19 november fastställde vilka utgiftsramar som ska gälla för 2004 avvisades samtidigt de budgetförslag som lagts fram av respektive oppositionsparti. Den i detta sammanhang föreslagna anpassningen av nivån på statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets provisionskostnader ingår som delar i dessa partiers budgetalternativ. Med hänsyn härtill avvisar utskottet även Moderata samlingspartiets respektive Centerpartiets förslag i dessa avseenden.

2003/04:FiU4 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag (punkt 3) samt avstyrker motionerna Fi240 (fp) yrkande 14 i denna del, Fi266 (c), Fi275 (m), Fi285 (kd) och Fi297 (fp).

Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att överskrida ramanslagen för statsskuldsräntor respektive Riksgäldskontorets provisionskostnader om så erfordras för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004 (punkterna 1 och 2).

Gällande bestämmelser

Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (bet. 2003/04:FiU1, avsnitt 4.3) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 2004, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bland annat ska riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet ska rymmas inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden, ej heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida detta anslag beloppsmässigt obegränsad.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslås att regeringen på motsvarande sätt ska bemyndigas att överskrida anslaget Räntor på statsskulden även under 2004 (punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också bli lämnat för anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader (punkt 2).

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag (punkterna 1 och 2).

2003/04:FiU4

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (m)

Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m)

anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar – bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha begränsats med 727 miljoner kronor på det sätt som framgår av Moderata samlingspartiets motion Fi239. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst på 720 miljoner kronor samma år.

Anslaget till Riksgäldskontorets provisionskostnader borde samtidigt ha begränsats med 7 miljoner kronor. Vi noterar att nivån på de resurser som användes för detta ändamål under tidigare år har varit avsevärt lägre än nivån på de anslagna resurserna. Därför bedömer vi att Riksgäldskontorets provisionskostnader även under det kommande året blir lägre än det budgeterade anslaget. Anslaget för 2004 bör följaktligen minskas med en del av skillnaden mellan den föreslagna anslagsnivån och den förväntade anslagsförbrukningen.

2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (fp)

Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

2003/04:FiU4 SÄRSKILDAYTTRANDEN

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar – bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha begränsats med 1,5 miljarder kronor på det sätt som framgår av Folkpartiets motioner Fi240 och Fi297. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för 20 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med. Vi förutsätter att nettot från utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på statsskulden minskar statens utgifter inom utgiftsområde 26 för samma år i angiven omfattning.

3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (kd)

Mats Odell (kd) anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar – bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

SÄRSKILDAYTTRANDEN 2003/04:FiU4

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha begränsats med 783,83 miljoner kronor på det sätt som framgår av Kristdemokraternas motion Fi285. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av angiven omfattning samma år.

4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (c)

Lena Ek (c) anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar – bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha begränsats med 607 miljoner kronor på det sätt som framgår av Centerpartiets motion Fi266. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 20 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av angiven omfattning samma år.

2003/04:FiU4

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 26:

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 besluta att ramanslaget

92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för

att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1), 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 besluta att ramanslaget

92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplå-

ning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att

fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1), 3. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsom-

råde 26 Statsskuldsräntor m.m. i enlighet med uppställningen under

avsnitt 1. Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp

(tusental kr) 92:1 Räntor på statsskulden ramanslag 47 534 000 92:2 Oförutsedda utgifter ramanslag 10 000 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ramanslag 140 000

Summa för utgiftsområdet 47 684 000

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 2 Sam-

hällsekonomi och finansförvaltning, utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och

utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt upp-

ställningen i tabell 12.

Tabell 12. Folkpartiets ändringsförslag till statsbudgeten för 2004, 2005 och 2006

Miljoner kronor

2004 2005 2006

UO26 Statsskuldsräntor m.m. -1 500 -3 000 -6 000

92:1 Räntor på statsskulden -1500 -3000 -6000

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADEFÖRSLAG BILAGA 1 2003/04:FiU4

2003/04:Fi266 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning: Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring 92:1 Räntor på statsskulden 47 534 000 -607 000 Summa för utgiftsområdet 47 684 000 -607 000

2003/04:Fi275 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

Riksdagen anvisar till anslag 92:3 Riksgäldens provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 133 000 000 kr för 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Fi285 av Mats Odell m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till anslaget 92:1 Räntor på statsskulden 783 830 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 46 900 170 000 kr.

2003/04:Fi297 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

Riksdagen anvisar till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. för budgetåret 2004 1 500 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 41 184 000 000 kr.

2003/04:FiU4

BILAGA 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsför-

delning inom utgiftsområdet.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Krist-

demokraterna och Centerpartiet har avgivit särskilda yttranden. Tusental kronor

Anslag Utskottets förslag

92 Statsskuldsräntor m.m.

1 Räntor på statsskulden (ram) 47 534 000 2 Oförutsedda utgifter (ram) 10 000 3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med

upplåning och skuldförvaltning (ram) 140 000

Summa för utgiftsområdet 47 684 000

16 Elanders Gotab, Stockholm 2003