Bet. 2017/18:FiU17

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Typ: Betänkande
Datum: 2017-11-08
Källa: data.riksdagen.se

Finansutskottets utlåtande 2017/18:FiU17

Sammanfattning

Utskottet har granskat kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser (KOM(2017) 358) och föreslår att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna. Diskussionsunderlaget är en del i en bredare diskussion om EU:s framtid.

Utskottet ser sammanfattningsvis de kommande förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram som ett tillfälle till ytterligare modernisering av EUbudgeten. En omprioritering till förmån för åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde som främjar ekonomisk förnyelse bör vara vägledande i arbetet. EUbudgeten ska inte finansieras genom att EU får beskattningsrätt.

I utlåtandet finns en motivreservation (SD).

Granskade dokument

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser (KOM(2017) 358).

2017/18:FiU17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservation (SD) – motiveringen

Stockholm den 7 november 2017

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Fredrik Schulte (M), Karin Rågsjö (V) och Larry Söder (KD).

2017/18:FiU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser (KOM(2017) 358) offentliggjordes av kommissionen den 28 juni 2017. Dokumentet inkom till riksdagen den 29 juni. Talmannen bestämde efter samråd med gruppledarna att diskussionsunderlaget skulle hänvisas till finansutskottet för behandling. Kammaren hänvisade dokumentet till finansutskottet den 7 september 2017.

Den 16 augusti 2017 lämnade regeringen faktapromemoria 2016/17:FPM117 till riksdagen. Regeringskansliet höll ett EU-sakråd om kommissionens diskussionsunderlag den 12 september 2017 då ett trettiotal organisationer och myndigheter bjöds in för att tillföra synpunkter och erfarenheter.

Den 26 september 2017 hade utskottet en överläggning (gemensamt med skatteutskottet) med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund om Europeiska kommissionens diskussionsunderlag om EU:s framtida finanser (KOM(2017) 358) och faktapromemoria 2016/17:FPM117. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Finansutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet. Skatteutskottets yttrande (yttr. 2017/18:SkU6y) finns i bilaga 2.

2017/18:FiU17

Utskottets granskning

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna. Jämför motivreservationen (SD).

Bakgrund

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker nämnde i sitt tal om tillståndet i unionen (State of the Union) den 14 september 2016 planerna på att publicera en vitbok om EU:s framtid. Detta initiativ välkomnades senare vid stats- och regeringschefernas informella möte i Bratislava den 16 september 2016. Kommissionen presenterade den 1 mars 2017 en vitbok om EU:s framtid. När 60-årsdagen av Romfördraget högtidlighölls i Rom den 25 mars inleddes diskussionen om EU:s framtid.

Vitboken om EU:s framtid innehåller huvudsakligen fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025 beroende på vilket förhållningssätt medlemsstaterna intar till hur EU bör utvecklas. Vitboken uttrycker ingen uttalad preferens för något av de fem scenarierna. De fem scenarierna är följande: 1. EU fortsätter med den nuvarande inriktningen. 2. EU begränsar sig till den inre marknaden. 3. Djupare integration på frivillig basis. 4. Färre samarbetsområden och ökat fokus på effektivitet. 5. Fördjupad integration på samtliga områden. När vitboken lades fram aviserades diskussionsunderlag om fem övergripande ämnen: den sociala dimensionen, hur globaliseringen ska bemötas, den ekonomiska och monetära unionen (EMU), försvar och EU:s framtida finanser. Diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser (KOM(2017) 358) presenterades den 28 juni 2017.

Diskussionsunderlagets huvudsakliga innehåll

Europeiska unionens budget

I diskussionsunderlaget från kommissionen redovisas omfattningen av EU:s budget. EU-budgeten utgör omkring 1 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI) och omkring 2 procent av de totala offentliga utgifterna. Budgeten förankras i fleråriga budgetramar på minst fem år. Den nuvarande budgetramen (2014–2020) omfattar 1 087 miljarder euro.

2017/18:FiU17 UTSKOTTETS GRANSKNING

Budgeten finansieras främst genom bidrag från varje medlemsland utifrån deras BNI (71 procent av EU-budgetens inkomster enligt prognosen för 2018), tullar (16 procent) och bidrag på grundval av mervärdesskatt (12 procent). Ett antal justeringar och ”rabatter” har införts med tiden eftersom vissa medlemsländer har ansett att deras bidrag till EU:s budget varit för stort i förhållande till vad de får tillbaka. Det har enligt diskussionsunderlaget gjort EU:s nuvarande finansieringssystem alltmer komplicerat och otydligt. Storbritanniens utträde och bortfallet av tillhörande rabatter kommer att undanröja vissa hinder för reformer på inkomstsidan av EU-budgeten.

Sammansättningen av EU-budgeten har förändrats över tid. Andelen för jordbruks- och sammanhållningsutgifter har minskat, men sammantaget utgör de fortfarande över 70 procent av de totala utgifterna. Alltmer finansiering har gått till områden som forskning, transeuropeiska nät och åtgärder utanför EU samt program som direkt förvaltas på EU-nivå.

All diskussion om framtiden för EU:s budget bör börja med den allra mest grundläggande frågan: vad bör EU-budgeten vara till för? EU-mervärde måste vara kärnan i den diskussionen. Å ena sidan handlar EU-mervärde om att uppnå de mål som anges i fördraget, å andra sidan om en budget som möjliggör kollektiva nyttigheter med en europeisk dimension eller bidrar till att upprätthålla grundläggande friheter, den inre marknaden eller den ekonomiska och monetära unionen.

I ett avsnitt om tendenser och utmaningar tas olika frågor upp under följande rubriker: – Säkerhet och skydd för var och en i unionen – Ekonomisk styrka, hållbarhet och solidaritet – Migrationshantering – Externa utmaningar, säkerhet, humanitärt bistånd och utveckling.

I avsnittet om ekonomisk styrka tas särskilt följande tre områden upp: – investeringar i kollektiva nyttigheter som förvaltas direkt på EU-nivå – ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – hållbart jordbruk.

Alternativ för EU:s framtida finanser

Utformningen av den framtida EU-budgeten måste enligt diskussionsunderlaget bygga på en tydlig vision om EU:s prioriteringar. Det kommer att uppstå ett hål i EU-budgeten till följd av det brittiska utträdet och det finns behov av att finansiera nya prioriteringar. Nya prioriteringar har hittills gått att rymma inom den aktuella budgetramen genom att den befintliga flexibiliteten har utnyttjats till bristningsgränsen.

Enligt kommissionen bör EU-budgeten även fortsättningsvis kunna hantera de rådande trender som kommer att forma EU de kommande åren. Det finns dessutom flera nya utmaningar där EU-budgeten behöver klara mer än i dag. Det gäller hanteringen – däribland integrering – av flyktingar och irreguljära

UTSKOTTETS GRANSKNING 2017/18:FiU17

migranter, bevakningen av de yttre gränserna, säkerheten, it-säkerhet, kampen mot terrorismen och det gemensamma försvaret.

Att minska de ekonomiska och sociala klyftorna mellan och inom medlemsländerna är mycket viktigt för ett EU som strävar efter att vara en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi med full sysselsättning och sociala framsteg. Detta är mycket viktigt för euroområdet, där skillnader äventyrar den ekonomiska och monetära unionens hållbara utveckling på medellång sikt.

Huvuddelen av de ekonomiska resurserna till försvaret i EU förväntas även fortsättningsvis komma från de nationella budgetarna, men det råder enighet om behovet av att gå vidare tillsammans, t.ex. om områden som forskning och utveckling och konkurrenskraften hos EU:s industriella bas. Ett annat område är upphandling där EU-budgeten bör finansiera en europeisk försvarsfond för att ge mer valuta för pengarna.

Incitament till stöd för strukturreformer, som kan bestå av ekonomiska förmåner, skulle innebära ett erkännande av att strukturreformer på kort sikt medför ekonomiska, finansiella och politiska kostnader och bidrar till att reformerna kan genomföras med framgång.

Att värna EU:s grundläggande värderingar när EU-strategier tas fram och genomförs är enligt diskussionsunderlaget mycket viktigt. Det finns en tydlig koppling mellan rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av de privata och offentliga investeringar som får stöd av EU-budgeten.

En viktig fråga är om nästa EU-budget ska innehålla något slags stabiliseringsfunktion. En finanspolitisk stabiliseringskapacitet för euroområdet skulle tillföra något kvalitativt nytt till EU-budgeten.

Det framhålls också som nödvändigt att lägga om inriktningen mot nya, hållbara tillväxtmodeller som tar ett integrerat helhetsgrepp på ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn.

Alla befintliga instrument måste ses över. I diskussionsunderlaget behandlas framför allt reformer av de två största utgiftsområdena (jordbruk och sammanhållning), men inget program eller instrument som får stöd ur EUbudgeten ska vara befriat från EU-mervärdestestet.

Antalet utrikespolitiska instrument kan behöva minskas och deras flexibilitet öka för att genomslaget ska kunna förbättras.

I diskussionsunderlaget framhålls vidare att det pågår ett arbete med att modernisera och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken. Bland de alternativ som har diskuterats finns förslag om en mer ändamålsenlig inriktning på direktstödet för att trygga inkomsterna för alla lantbrukare i EU, särskilt i isolerade områden och för de fattigaste gårdarna. Ett sådant alternativ skulle leda till ett minskat direktstöd till stora lantbruksföretag. Ett alternativ är att införa nationell medfinansiering av direktstöden för att upprätthålla de nuvarande totala stödnivåerna. Man kan tänka sig att det införs riskhanteringsverktyg för att hantera kriser.

När det gäller sammanhållningspolitiken finns det ett antal olika alternativ som kan effektivisera och maximera investeringarnas genomslag.

2017/18:FiU17 UTSKOTTETS GRANSKNING

Sammanhållningspolitiken kan göras mer flexibel för att ta itu med nya utmaningar, t.ex. via en återstående kapacitet. Sammanhållningspolitiken bör genomföras snabbare och övergången mellan programperioderna gå smidigare. EU-budgeten bör vidare stärka sin administrativa kapacitetsuppbyggnad som är kopplad till de viktigaste investeringsområdena som får EU-finansering. Nivåerna på den nationella medfinansieringen inom sammanhållningspolitiken bör öka. En enda investeringsfond eller ett enda regelverk för de befintliga fonderna skulle sörja för enhetligare investeringar och förenkla livet för mottagarna.

Avslutningsvis framhålls att ett bra genomförande av EU:s politiska strategier bygger på en stark och effektiv EU-förvaltning.

Utformningen av EU:s framtida budget bör enligt kommissionen bygga på följande viktiga principer. – EU-mervärde. Finansieringen bör inriktas på de områden där mervärdet av

åtgärden på EU-nivå är störst – Ansvarighet. Debatten om EU:s framtida budget ska ske i form en

demokratisk och öppen process. Ytterligare instrument utanför EU-

budgeten bör användas minimalt, eftersom sådana instrument gör det

svårare att förstå budgeten och äventyrar demokratisk kontroll, insyn och

god förvaltning. – Större flexibilitet inom en stabil ram. EU-budgetens fleråriga struktur är

en tillgång. Säkra och förutsägbara förutsättningar är nödvändiga för

långsiktiga investeringar. Men erfarenheten visar att mer flexibilitet är

viktig för att kunna hantera kriser och oförutsedda händelser. Detta bör

återspeglas i en mer flexibel struktur, och den öronmärka andelen av

budgeten bör minska. – Enklare regler. Allmänheten ska inte avskräckas från att söka EU-bidrag

på grund av alltför mycket byråkrati. Arbetet med att minska byråkratin

och ytterligare förenkla genomförandereglerna bör därför fortsätta. Att

sträva efter ett enda regelverk bör kunna bidra till att uppnå detta.

Inkomster

Övervägandena kring reformer på EU-budgetens utgiftssida bör enligt diskussionsunderlaget åtföljas av en kritisk utvärdering av hur budgeten finansieras – systemet för egna medel – och hur det systemet kan reformeras för att bli effektivare och bättre på att stödja politiken. Det nuvarande finansieringssättet är tillkrånglat, svårbegripligt och översållat med invecklade korrigeringsmekanismer. I framtiden bör systemet vara enkelt, rättvist och transparent.

I en perfekt värld skulle EU:s egna medel enligt kommissionen härröra från en viktig EU-strategi med ett tydligt EU-mervärde, uppfattas som rättvis och finansiera en stabil och betydande del av EU-budgeten – allt på en gång. Ett bra exempel på det är de traditionella egna medlen i form av tullar. Det finns många möjliga inkomstkällor som kan användas för att finansiera EU-

UTSKOTTETS GRANSKNING 2017/18:FiU17

budgeten, men ingen källa kan på egen hand uppfylla alla kriterier som krävs för egna medel.

Tvärtemot vad som ofta sägs behöver enligt diskussionsunderlaget nya egna medel inte nödvändigtvis innebära en ökning av EU-budgetens storlek. Beslut om utgiftsnivån fattas mot bakgrund av den fleråriga budgetramen. Vid oförändrade utgiftsnivåer skulle nya egna medel göra att andelen BNIbaserade egna medel automatiskt skulle sjunka, eftersom de fungerar som en restpost som täcker upp för eventuella hål för att täcka EU-utgifter, beroende på utvecklingen för andra egna medel. Högnivågruppen för egna medel, som tillsattes gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen med Mario Monti som ordförande, har publicerat en rapport. Den innehåller en omfattande analys av de här frågorna, och flera möjliga inkomstkällor analyseras utifrån de mest relevanta kriterierna (t.ex. rättvisa, effektivitet, stabilitet, transparens, fokus på EU-mervärdet och demokratiskt ansvarsutkrävande). Framsteg med skattesamordning, särskilt när det gäller bolagsbeskattning och beskattning av finansiella transaktioner, skulle underlätta vissa former av egna medel. På grundval av den pågående debatten kan man tänka sig flera reformperspektiv.

Kommissionen för i diskussionsunderlaget fram följande punkter som alternativ för systemet för egna medel. – De nuvarande momsbaserade egna medlen skulle kunna reformeras och

förenklas. Ett extremt alternativ vore att avskaffa dem helt. – Med Storbritanniens utträde kommer den rabatt som tidigare infördes som

en eftergift åt det landet att bli obsolet. Detsamma gäller för rabatterna på

den brittiska rabatten. Övriga rabatter löper ut i slutet av 2020. Rabatternas

avskaffande bereder väg för en omfattande förenkling av inkomstsystemet.

Under idealiska förhållanden bör en långtgående reform av EU:s

politikområden med fokus på det största mervärdet göra alla rabatter

onödiga. – Alla nya egna medel bör utformas så att de inte bara finansierar en del av

EU-budgeten utan också kompletterar sina politikområden. Som ett

exempel skulle gemensamma energi- och miljöskatter kunna tillämpas för

att säkerställa likvärdiga förutsättningar för företagen och bidra till den

globala kampen mot klimatförändringarna. – På liknande sätt kan en procentandel av den gemensamma

bolagsskattebasen eller skatten på finansiella transaktioner utformas för att

förstärka den inre marknaden, lyfta fram fördelarna med den inre

marknaden för storföretagen och stärka kampen mot skattebedrägerier och

skatteflykt. – Med den framtida fördjupningen av den ekonomiska och monetära

unionen kan inkomster från seigniorage – inkomster från sedel- och

myntutgivning – på längre sikt utgöra en grund för EU:s egna medel. – Medel som genereras direkt till följd av EU:s politik och behörighet skulle

kunna anses som inkomster för EU-budgeten, som t.ex., på längre sikt,

2017/18:FiU17 UTSKOTTETS GRANSKNING

inkomster från auktioner inom utsläppshandelssystemet och

utsläppspremier för bilar och avgifterna från det framtida EU-systemet för

reseuppgifter och resetillstånd, vilka ska betalas av personer som reser in i

EU, eller andra liknande avgifter. – Om nya egna medel införs bör man se till att de är transparenta, enkla och

stabila och att de stämmer överens med EU:s politiska mål, får genomslag

på konkurrenskraft och hållbar tillväxt och att de fördelas rättvist mellan

medlemsländerna.

Möjliga scenarier för EU med 27 medlemmar

I vitboken om EU:s framtid presenteras fem belysande scenarier med olika konsekvenser för EU-finanserna i termer av budgetens storlek, struktur och nivån på förändring och modernisering. Kombinationer är möjliga, och det går att förena olika delar eftersom alternativen och scenarierna varken är helt separata eller ömsesidigt uteslutande. De fem scenarierna är följande. – Fortsätta som förut – de 27 EU-länderna fortsätter att satsa på sin positiva

reformagenda. – Göra mindre tillsammans – de 27 EU-länderna gör mindre tillsammans på

alla politikområden. – Vissa gör mer – de 27 EU-länderna låter grupper av länder göra mer på

specifika områden. – Radikal omstöpning – de 27 EU-länderna gör mer på vissa områden och

mindre på andra. – Gör mycket mer tillsammans – de 27 EU-länderna bestämmer sig för att

tillsammans göra mer på alla politikområden. När det gäller EU:s framtida finanser finns vissa övergripande aspekter som gäller för alla scenarier, enligt kommissionen.

Den första aspekten är att EU-pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Utgifterna bör vara inriktade på program som har ett bevisat EUmervärde och som har utformats för att ge resultat till minimal kostnad. Resultaten bör vara centrala i nästa generation program.

För det andra ska förenkling vara den gängse drivkraften för moderniseringen inom alla scenarier för att tillgodose ett samstämmigt krav från EU-länderna och stödmottagarna. Övergripande samstämmighet och komplementaritet mellan olika program och instrument bör säkerställas och överlappningar förebyggas redan vid utformningen. För att underlätta genomförandet bör samma regler i möjligaste mån gälla för samma typ av insatser med en enda regelbok som mål.

De pågående processerna med att modernisera befintliga program och strategier skulle fortsätta, t.ex. för den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och forskningsprogrammet. Program med sämre resultat skulle avskaffas eller integreras med andra program.

UTSKOTTETS GRANSKNING 2017/18:FiU17

Alla scenarier kräver att man beaktar flexibiliteten för att kunna hantera större oväntade händelser och oförutsedda behov. Särskilda instrument i EUbudgeten har visat sig vara mycket viktiga för att hantera migrationen och säkerhetsproblemen inom den nuvarande fleråriga budgetramen. De måste kanske rationaliseras och stärkas för att skapa mer inbyggd flexibilitet i utgiftsprogrammen.

Slutligen bör rabatter på EU-ländernas bidrag avskaffas helt i alla scenarier. På samma sätt bör man slopa rapporteringen av nettoflöden eller betydligt förbättra metoderna för den för att bättre spegla verkligheten. Ländernas behandling av bidrag till EU-budgeten skulle också harmoniseras.

När det gäller de fem scenarierna innebär de följande i fråga om EU:s budget.

Det första scenariot, ”Fortsätta som förut”, skulle enligt kommissionen innebära att fortsätta på den inslagna vägen, med en mer eller mindre oförändrad utgiftsvolym, något högre andel utgifter till konkurrenskraft, lägre andel till sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken samt högre andel utgifter till säkerhet, försvar, migration och utrikespolitik. Strukturreformer kopplade till den europeiska planeringsterminen anges. Rabatterna på medlemsländernas avgifter skulle tas bort och andra intäktskällor eller avgifter skulle finansiera EU-gemensamma åtaganden.

Det andra scenariot, ”Göra mindre tillsammans”, skulle innebära att budgeten framför allt fokuserar på finansiering av insatser kopplade till den inre marknadens funktion. Budgetens utgiftsvolym skulle minska avsevärt och en större andel av utgifterna skulle gå till konkurrenskraft medan utgiftsnivåerna för sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och utrikespolitik skulle minska. Utgifterna för säkerhet, försvar och migration skulle tas bort. Rabatterna på medlemsländernas avgifter skulle tas bort men i övrigt skulle inkomstsystemet vara oförändrat.

Scenario tre, ”Vissa gör mer”, skulle innebära att ytterligare medel ställs till förfogande av och för de medlemsstater som valt att ingå fördjupade samarbeten på vissa områden. Detta skulle framför allt gälla säkerhet, försvar, migration samt utrikespolitik. För övriga utgifter blir utvecklingen liknande den i scenario ett. En makroekonomisk stabiliseringsfunktion för eurozonen skulle införas. EU skulle ha samma inkomstsystem som i scenario ett, med tillägget att nya insatser endast skulle finansieras av deltagande medlemsstater.

Scenario fyra, ”Radikal omstöpning”, skulle innebära ökad fokusering på åtgärder med ett mycket stort europeiskt mervärde, såsom konkurrenskraft, säkerhet, försvar, migration och utrikespolitik. Den totala utgiftsvolymen skulle minska. Andelen utgifter för sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken skulle minska. Inkomstsystemet skulle vara detsamma som enligt scenario ett, men med ytterligare förenklingar, inklusive slopade rabatter på medlemsländernas avgifter samt att nya egna medel skulle införas.

Scenario fem, ”Göra mycket mer tillsammans”, skulle enligt kommissionen innebära att budgetens totala utgiftsvolym ökade väsentligt. Utgifterna för

2017/18:FiU17 UTSKOTTETS GRANSKNING

samtliga rubriker skulle öka och inkomstsystemet skulle reformeras i grunden. Nya egna medel skulle finansiera en stor del av budgeten. En makroekonomisk stabiliseringsfunktion för eurozonen och en europeisk monetär fond skulle införas.

EU:s fleråriga budgetram

Under hösten 2016 presenterade kommissionen en översyn av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020. I översynen ingår förslag som syftar till att hantera utmaningar kopplade till migration, säkerhet samt tillväxt och sysselsättning. Förslagen innebär kraftigt utökad budgetflexibilitet. Flera utgiftsrestriktiva länder, däribland Sverige, var starkt kritiska till kommissionens förslag.

Kommissionen avser att i maj 2018 presentera förslag till en flerårig budgetram för perioden efter 2020.

Regeringen tog under hösten 2016 fram faktapromemorian Översyn av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 (fakta-PM 2016/17:FPM8). Finansminister Magdalena Andersson besökte utskottet den 29 september 2016 för att informera om bl.a. EU:s långsiktiga budget, den fleråriga budgetramen.

Den fleråriga budgetramen gäller under en sjuårsperiod. Beslut om den nuvarande budgetramen togs 2013, och den gäller för perioden 2014–2020. Storbritanniens utträde ur EU kommer därmed främst att påverka nästkommande budgetram, dvs. 2021–2027.

Tal om tillståndet i unionen

Den 13 september 2017 höll Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, 2017 års tal om tillståndet i unionen. Juncker anförde att det är dags att göra en första sammanfattning av debatten om vitboken om EU:s framtid. Juncker redovisade sin åsikt, ett eget sjätte scenario, med tre principer som unionen alltid ska bygga på: frihet, jämlikhet och rättsstat.

När det gäller budgetfrågor anförde Juncker att det inte behövs någon budget för euroområdet, men en stark budgetpost för euroområdet i EU:s budget.

EU-sakråd

Den 12 september 2017 arrangerade Regeringskansliet ett EU-sakråd om kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser. Ett trettiotal organisationer och myndigheter bjöds in för att tillföra synpunkter och erfarenheter vid sakrådet, som leddes av statssekreterare Hans Dahlgren. Av minnesanteckningarna framgår att majoriteten av de deltagande organisationerna såg positivt på regeringens förslag till svenska ståndpunkter inför kommande förhandlingar om nästa fleråriga budgetram. Många

UTSKOTTETS GRANSKNING 2017/18:FiU17

organisationer instämde i att nya skatter på EU-nivå inte var önskvärda liksom att en BNI-baserad avgiftsstruktur var att föredra.

Regeringens ståndpunkt

I faktapromemoria 2016/17:FPM117 om det aktuella dokumentet anförs att regeringen i diskussionerna kommer att utgå från de fem övergripande ståndpunkter och förhandlingsmålsättningar för förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram som regeringen presenterade vid en presskonferens den 27 mars 2017 och i finansutskottet den 20 juni 2017: – Utgiftstak i den fleråriga budgetramen som stabiliseras i reala termer och

som är under 1 procent av EU 27:s BNI. När Storbritanniens bidrag

försvinner behöver budgeten minska med lika mycket. – Den svenska avgiften ska hållas nere. Det uppnås främst genom att minska

storleken på budgeten men också genom att värna fortsatta

rabattarrangemang. – En modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma

åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och

klimatomställning. Det sker genom väsentliga minskningar av

utgiftsramarna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. – Införandet av ett villkorssystem med särskilt fokus på ett solidariskt

ansvarstagande för flyktingmottagande. Medlemsstater som inte tar sitt

ansvar i migrationspolitiken ska inte heller kunna få tillgång till stöd från

EU på samma sätt som i dag. – En mer ändamålsenlig och effektiv kontroll av hur EU-medel används.

Sammantaget innebär detta att flera av scenarierna i kommissionens diskussionsunderlag överensstämmer med regeringens prioriteringar när det gäller förskjutningar av tyngdpunkten mellan olika utgiftsslag, att ett par av dem inte överensstämmer med regeringens prioriteringar beträffande minskad utgiftsvolym och att inget av dem överensstämmer med regeringens prioriteringar avseende fortsatta rabatter.

Information och överläggning i finansutskottet

Finansutskottet informerades om kommissionens vitbok om EU:s framtid (KOM(2017) 2025) och regeringens preliminära bedömning av dess innehåll av finansminister Magdalena Andersson den 28 mars 2017.

Finansutskottet höll den 20 juni 2017 en överläggning med statssekreterare Max Elger om EU:s fleråriga budgetram efter 2020. Underlag för överläggningen utgjordes av en muntlig föredragning och en bildpresentation. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt.

Den 26 september 2017 hade utskottet en överläggning (gemensamt med skatteutskottet) med finansminister Magdalena Andersson och

2017/18:FiU17 UTSKOTTETS GRANSKNING

finansmarknadsminister Per Bolund om Europeiska kommissionens diskussionsunderlag om EU:s framtida finanser (KOM(2017) 358) och faktapromemoria 2016/17:FPM117. Underlag för överläggningen utgjordes av regeringens bakgrunds-PM, en muntlig presentation samt en Powerpointpresentation. I förslaget till svensk ståndpunkt anfördes att regeringen i diskussionerna om underlaget om framtiden för EU:s finanser kommer att utgå från de fem övergripande ståndpunkter och förhandlingsmålsättningar för förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram som regeringen presenterade vid en presskonferens den 27 mars 2017 och i finansutskottet den 20 juni 2017. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Finansutskottets tidigare behandling

Vitboken om EU:s framtid (2016/17:FiU5y)

Finansutskottet yttrade sig våren 2017 över kommissionens vitbok om EU:s framtid (KOM(2017) 2025) till utrikesutskottet (yttr. 2016/17:FiU5y). Utskottet hänvisade till tidigare ställningstaganden i ärenden som på övergripande nivå berört EU:s fortsatta utveckling, t.ex. i utlåtandet över de fem ordförandenas rapport Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union (utl. 2015/16:FiU13). Utskottet har välkomnat ett starkt ramverk på EU-nivå och bl.a. uttryckt förståelse för euroländernas behov av att ytterligare fördjupa samarbetet sig emellan för att säkerställa en väl fungerande valutaunion. Samtidigt har utskottet framhållit vissa rågångar. Det har bl.a. handlat om den centrala betydelsen av en restriktiv och ansvarsfull linje beträffande EU:s budget, att EU måste hållas samman, att respekten för medlemsstaternas befogenhet över skatter och arbetsmarknads- och socialpolitik måste upprätthållas samt att riksdagens finansmakt inte får urholkas.

Utskottet framhöll att de uttalanden som utskottet gjort tidigare är högst relevanta även för framtiden. Utskottet betonade särskilt vikten av att uppnå högsta möjliga effektivitet och sparsamhet i budgetrelaterade frågor inom EU samt att unionen och medlemsstaterna blir bättre och snabbare på att leverera i enlighet med gemensamma beslut. Utskottet fann regeringens preliminära ståndpunkt väl avvägd, samtidigt som utskottet förutsåg att ståndpunkten inför framtida förhandlingar kommer att förtydligas, särskilt när det gäller vikten av att slå vakt om den nationella beskattningsrätten.

Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 (2016/17:FiU4y)

Våren 2017 yttrade sig finansutskottet också till utrikesutskottet om regeringens skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen och en följdmotion (yttr. 2016/17:FiU4y). Utskottet anförde följande.

När det gäller EU:s budget ställer sig utskottet bakom de principer och

utgångspunkter som regeringen vid tidigare tillfällen ansett ska vara

UTSKOTTETS GRANSKNING 2017/18:FiU17

styrande för budgeten – subsidiaritet, europeiskt mervärde,

proportionalitet, sund ekonomisk förvaltning och restriktivitet. Sverige ska

även i fortsättningen verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik

inom EU, innebärande en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och

en strikt budgetdisciplin. Under 2017 kommer halvtidsöversynen av den

gällande fleråriga budgetramen att beslutas, och ett förslag till flerårig

budgetram efter 2020, inklusive ett system för inkomster till budgeten, ska

presenteras. Den svenska restriktiva grundhållningen i EU-budgetpolitiken

är fast förankrad i riksdagen. Utskottet framhöll i sitt yttrande om

kommissionens arbetsprogram för 2017 att halvtidsöversynen av den

gällande budgetramen bör fokusera på hur budgeten uppnår önskade

resultat och på ett effektivare och förenklat genomförande. Utgiftstaken

ska respekteras och de totala utgifterna hållas tillbaka. Det betyder att

eventuellt ökade utgifter på ett område ska finansieras genom

neddragningar på ett annat.

I de kommande förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram ser

utskottet ett tillfälle till ytterligare modernisering av EU-budgeten. En

omprioritering till förmån för åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde

som främjar ekonomisk förnyelse bör vara vägledande i arbetet. Utskottet

befarar att konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU kan komma

att utgöra ett betydande inslag i förhandlingarna. Utskottets preliminära

utgångspunkt är att en minskning av antalet medlemsstater bör innebära en

minskning av budgeten och att det även framöver kommer att finnas behov

av att jämna ut skillnader mellan medlemsstaternas avgifter till budgeten

för att undvika oproportionerligt stora nettobidrag. Utskottet vill i detta

sammanhang betona betydelsen av att regeringen bevakar Storbritanniens

utträde ur EU och informerar utskottet om utvecklingen på området. Vidare anförde finansutskottet att utskottet har framhållit vid tidigare tillfällen att kontrollen av att EU-medel används på ett korrekt och effektivt sätt behöver förbättras. Revisionsrätten bör få ökade möjligheter att bedriva effektivitetsrevision för att bedöma om olika utgiftsprogram är ändamålsenligt utformade för att uppnå de politiska målen. Transparens, enkelhet och tydlig ansvarsfördelning bör vara vägledande i utformningen av budgeten och enskilda utgiftsprogram.

Finansutskottet ansåg att utrikesutskottet borde avstyrka en motion (SD). Ledamöterna från Sverigedemokraterna ställde sig i en avvikande mening bakom motionen.

Kommissionens arbetsprogram för 2017 (2016/17:FiU3y)

I december 2016 justerade finansutskottet ett yttrande till utrikesutskottet om kommissionens arbetsprogram för 2017 (yttr. 2016/17:FiU3y). Finansutskottet anförde följande.

Under 2017 kommer strategiska frågor om EU:s budget ha en

framträdande roll. Halvtidsöversynen av den gällande fleråriga

budgetramen kommer att beslutas och ett förslag till flerårig budgetram

efter 2020, inklusive ett system för inkomster till budgeten, ska

presenteras. Den svenska restriktiva grundhållningen i EU-budgetpolitiken

är fast förankrad i riksdagen. Utskottet anser att halvtidsöversynen av den