Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);
Genomför EU-direktiv
Författningen innehåller föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338). Huvudsakligen innehåller författningen föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 4 § första stycket 1 och 2 plan- och bygglagen och till 3 kap. 7 § och 8 § 1 planoch byggförordningen. Där ställs krav på bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk samt på byggnadsverks bärförmåga vid händelse av brand. Föreskrifterna gäller 1. vid uppförande av en ny byggnad, 2. när en byggnad byggs till för tillbyggda delar, 3. när en byggnad ändras för tillkommande byggnadsdelar, och 4. för mark- och rivningsarbeten. Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum. Allmänt råd Exempel på risk för oproportionerligt stora skador är risk för allvarlig personskada eller risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner. Av 8 kap. 7 § plan- och bygglagen framgår att vid tillämpning av kraven vid tillbyggnad och annan ändring ska hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Vidare ska hänsyn tas till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i 8 kap. i plan- och bygglagen. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd med avseende på byggnaders väsentliga tekniska egenskaper finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, EGT L 204, 21.7.1998, s. 37 (Celex 398L0034) ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG, EGT L 217, 5.8.1998, s.18 (Celex 398L0048).
EKS 8
Av 10 kap. 6 § plan- och byggförordningen framgår att Trafikverket har rätt att meddela föreskrifter om tekniska egenskapskrav för vägar och gator, utom för vägtunnlar, samt anordningar som hör till vägarna eller gatorna. Av 10 kap. 7 § plan- och byggförordningen framgår att Transportstyrelsen har rätt att meddela föreskrifter om tekniska egenskapskrav för vägtunnlar samt anordningar som hör till vägtunnlarna. Allmänt råd
Om ett byggnadsverk flyttas gäller i grunden samma krav som vid uppförandet av ett nytt. Vid tillämpning av kraven ska man dock ta hänsyn till flyttningens syfte och byggnadsverkets förutsättningar, enligt 8 kap. 7 § plan- och bygglagen. Vidare ska hänsyn tas till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i 8 kap. i plan- och bygglagen. En anpassning av kraven får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet och avsteg från säkerhetsnivåerna i denna författning lär därför normalt inte kunna godtas.
Mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning
Om det finns särskilda skäl och byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt, får byggnadsnämnden i enskilda fall medge mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning. Allmänt råd Om byggnadsnämnden har medgett mindre avvikelse bör det framgå av startbeskedet.
Byggprodukter med bestyrkta egenskaper
Med byggprodukter med bestyrkta egenskaper avses i denna författning produkter som tillverkats för att permanent ingå i byggnadsverk och som antingen a) är CE-märkta, b) är typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22 – 23 §§ plan- och bygglagen (2010:900), c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 , eller d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008. För att byggprodukten ska anses ha bestyrkta egenskaper ska verifieringen vid tillämpning av alternativ c och d ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att avsedda material- och produktegenskaper uppfylls. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter.
EGT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 2008R0765
EKS 8
Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a, c eller d innebär inte att produkten bedömts mot svenska krav på byggnadsverk i denna författning eller i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) utan endast att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer.
Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt denna paragraf.
Övergångsperiod
När det för den aktuella produkten har offentliggjorts en harmoniserad standard eller när ett europeiskt tekniskt godkännande har utfärdats för produkten, gäller enbart bestyrkande enligt alternativ a i 4 §. Standarden kan innehålla en övergångsperiod som fastställts och publicerats i Europeiska 4 unionens officiella tidning . I sådana fall gäller andra bestyrkanden än enligt alternativ a till övergångsperiodens slut.
Ömsesidigt erkännande
Såsom bestyrkande i enlighet med alternativ c eller d i 4 § godtas även ett bestyrkande utfärdat av ett annat organ inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om organet är 1. ackrediterat för uppgiften mot kraven i förordning (EG) nr 765/2008, eller 2. på annat sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende.
Beständighet
Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner ska antingen vara naturligt beständiga eller göras beständiga genom skyddsåtgärder och underhåll så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd. Är permanent skydd inte möjligt ska förväntade förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid förutsatt underhållsbehov utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder och underhåll. Allmänt råd
Ytterligare krav rörande material eller skyddsåtgärder med avseende på påverkan på inomhusmiljö, närmiljö och mikrobiell tillväxt finns i avsnitten 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
För uppgifter om gällande Europeiska tekniska godkännanden se EOTA:s webbsida http://www.eota.be om Valid ETAs. 4 För övergångstider hänvisar Europeiska unionens officiella tidning från och med nummer 2007/12 till webbsidan i Europeiska kommissionens databas NANDO http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/nando/index.cfm?fuseaction=cpd.hs .
EKS 8
Dimensionering genom beräkning och provning
Dimensionering ska utföras genom beräkning, provning eller genom någon kombination därav. Beräkning och provning fordras dock inte, om detta är uppenbart obehövligt. En färdig konstruktion har tillräcklig stadga när svajning (svängningar), besvärande sprickbildningar, deformationer och dylikt förekommer i endast obetydlig omfattning.
Beräkningsmodeller och beräkningsmetoder
Beräkningar ska baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning beskriver konstruktionens verkningssätt i aktuella gränstillstånd. Vald beräkningsmodell och ingångsparametrar ska redovisas. Allmänt råd Regler om dokumentering finns även i 18 § i denna avdelning.
Om osäkerheten hos en beräkningsmetod är stor, ska man ta hänsyn till detta. Vid beräkning av tvångskrafter ska konstruktionens verkningssätt i aktuellt gränstillstånd beaktas. Allmänt råd Exempel på faktorer som bör beaktas är 1. eftergivlighet hos upplag, inspänning och avstyvning, 2. tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deformationer, 3. lastexcentriciteter, 4. samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar, 5. tidseffekter, och 6. byggmetoder.
Material
Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning.
Projektering och utförande
En konstruktion ska 1. projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt, 2. projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd utformning uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske, och 3. utföras enligt upprättade bygghandlingar. Vid utförandet ska tillses att avvikelser från nominella mått inte överstiger gällande toleranser enligt bygghandlingarna. Avvikelser från bygghandlingar eller åtgärder som inte anges på någon bygghandling, som håltagningar, ursparningar och slitsar, får utföras först sedan det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte äventyras. Samråd ska ske i erforderlig grad med den som ansvarar för konstruktionshandlingarna. För stabilisering under monteringstiden ska provisorisk stagning anordnas.
EKS 8
Kontroll
Dimensioneringskontroll
Med dimensioneringskontroll avses i denna författning kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Allmänt råd Dimensioneringskontroll syftar till att minimera grova fel. Kontrollen bör utföras av person som inte tidigare deltagit i projektet. Graden av organisatorisk och ekonomisk direkt eller indirekt självständighet för den som utför dimensioneringskontroll bör ökas vid projekt av mer komplicerad natur.
Mottagningskontroll av material och produkter
Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven i denna författning och i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Har produkterna bestyrkta egenskaper enligt 4 § i denna avdelning kan mottagningskontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av produktdeklarationen att varorna har förutsatta egenskaper. Om byggprodukternas egenskaper inte är bestyrkta i den mening som avses i 4 § i denna avdelning fordras verifiering genom provning eller annan inom europeiska unionen vedertagen metod så att egenskaperna är kända, lämpliga och kan värderas före användning.
Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a, c eller d i 4 § i denna avdelning innebär inte att produkten bedömts mot svenska krav på byggnadsverk i denna författning eller i Boverkets Byggregler (BFS 2011:6). Sådant bestyrkande innebär att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning. För byggprodukter med bestyrkta egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper.
Utförandekontroll
Med utförandekontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att 1. tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för säkerheten är uppfyllda, och att 2. arbetet utförs enligt gällande beskrivningar, ritningar och andra handlingar.
Grundkontroll
Med grundkontroll avses i dessa föreskrifter den generella kontrollen av material, produkter och arbetsutförande. Allmänt råd Materialspecifika regler för grundkontroll finns i respektive materialdel eller i till dessa kopplade standarder om utförande.
EKS 8
Tilläggskontroll
Med tilläggskontroll avses i denna författning den specifika kontroll som ska ske av 1. konstruktionsdetaljer som har avgörande betydelse för konstruktionens bärförmåga, stadga eller beständighet, 2. konstruktionsdetaljer med speciellt utförande, och 3. påverkan på omgivningen. För tilläggskontrollen ska en plan upprättas. Allmänt råd Materialspecifika regler för tilläggskontroll finns i respektive materialdel eller i till dessa kopplade standarder om utförande.
Dokumentering
Resultaten av utförda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhörande åtgärder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet. Allmänt råd Dokumentationskrav finns även i 10 §, i denna avdelning och i avdelning C, kapitel 1.1.2, 4 §.
Terminologi
Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i denna författning har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Planoch byggtermer 1994, TNC 95 . Allmänt råd Det bör uppmärksammas att även eurokoderna innehåller definitioner.
De allmänna råden
De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den föreskrift som de hänför sig till.
Särskilt om eurokoderna
Om inget annat anges för respektive standard i efterföljande kapitel ska de stycken som i standarden är märkta med bokstaven P (principer) efter beteckningsnumret anses vara föreskrifter och övriga stycken (råd) ska anses vara allmänna råd. Om inget annat anges för respektive standard i efterföljande kapitel behåller dess informativa bilagor sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen.
EKS 8
Föreskrifterna i denna författning hänvisar till standarder med utgåva enligt nedanstående tabell. Figur- och tabellhänvisningar i denna författning hänvisar om inget annat anges till figurer och tabeller i tillhörande standard.
Kapitel Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard
0 SS-EN 1990 Eurokod – Grundläggande EN 1990:2002 + dimensioneringsregler för bärverk, utgåva 1 EN 1990/A1:2005 1.1.1 SS-EN 1991-1-1 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1991-1-1:2002 – Del 1 – 1: Allmänna laster – Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader, utgåva 1 1.1.2 SS-EN 1991-1-2: Laster på bärverk – EN 1991-1-2:2002 Del 1 – 2: Allmänna laster – Termisk och mekanisk verkan av brand 1.1.3 SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1991-1-3:2002 – Del 1 – 3: Allmänna laster – Snölast, utgåva 1 1.1.4 SS-EN 1991-1-4 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1991-1-4:2005 – Del 1 – 4: Allmänna laster – Vindlast, utgåva 1 1.1.5 SS-EN 1991-1-5 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1991-1-5:2003 – Del 1 – 5: Allmänna laster – Temperaturpåverkan, utgåva 1 1.1.6 SS-EN 1991-1-6 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1991-1-6:2005 – Del 1 – 6: Allmänna laster – Laster vid utförande, utgåva 1 1.1.7 SS-EN 1991-1-7 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1991-1-7:2006 – Del 1 – 7: Allmänna laster – Olyckslaster, utgåva 1 1.2 SS-EN 1991-2 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-2:2003 Del 2: Trafiklast på broar. 2.1.1 SS-EN 1992-1-1 Eurokod 2: Dimensionering EN 1992-1-1:2005 av betongkonstruktioner – Del 1 – 1: Allmänna regler och regler för byggnader 2.1.2 SS-EN 1992-1-2 Eurokod 2: Dimensionering EN 1992-1-2:2004 av betongkonstruktioner – Del 1 – 2: Allmänna regler – Brandteknisk dimensionering 2.2 SS-EN 1992-2 Eurokod 2: Dimensionering av EN 1992-2:2005 betongkonstruktioner – Del 2: Broar 3.1.1 SS-EN 1993-1-1 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-1:2005 + av stålkonstruktioner – Del 1 – 1: Allmänna EN1993-1-1:2005/ regler och regler för byggnader AC:2006 3.1.2 SS-EN 1993-1-2 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-2:2005+ EN av stålkonstruktioner – Del 1 – 2: Allmänna 1993-1-2:2005 / regler – Brandteknisk dimensionering AC:2005 3.1.3 SS-EN 1993-1-3 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-3:2006 av stålkonstruktioner – Del 1 – 3: Kallformade profiler och profilerad plåt 3.1.4 SS-EN 1993-1-4 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-4:2006 av stålkonstruktioner – Del 1 – 4: Rostfritt stål 3.1.5 SS-EN 1993-1-5 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-5:2006 av stålkonstruktioner – Del 1 – 5: Plåtbalkar 3.1.6 SS-EN 1993-1-6 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-6:2007 av stålkonstruktioner – Del 1 – 6: Skal 3.1.7 SS-EN 1993-1-7 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-7:2007 av stålkonstruktioner – Del 1 – 7: Plana plåtkonstruktioner med transversallast
EKS 8
Kapitel Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard
3.1.8 SS-EN 1993-1-8 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-8:2005 EN av stålkonstruktioner – Del 1 – 8: Dimensioner- 1993-1-8:2005/ ing av knutpunkter och förband AC:2005 3.1.9 SS-EN 1993-1-9 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-9:2005+ EN av stålkonstruktioner – Del 1 – 9: Utmattning 1993-1-9:2005/ AC:2005 3.1.10 SS-EN 1993-1-10 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-10:2005 EN av stålkonstruktioner – Del 1 – 10: Seghet och 1993-1-10:2005/ egenskaper i tjockleksriktningen AC:2005 3.1.11 SS-EN 1993-1-11 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-11:2006 av stålkonstruktioner – Del 1 – 11: Dragbelastade komponenter 3.1.12 SS-EN 1993-1-12 Eurokod 3: Dimensionering EN 1993-1-12:2007 av stålkonstruktioner – Del 1 – 12: Tilläggsregler för stålsorter upp till S700 3.2 SS-EN 1993-2 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-2:2006 stålkonstruktioner – Del 2: Broar 4.1.1 SS-EN 1994-1-1 Eurokod 4: Dimensionering EN 1994-1-1:2004 av samverkanskonstruktioner i stål och betong – Del 1 – 1: Allmänna regler och regler för byggnader 4.1.2 SS-EN 1994-1-2 Eurokod 4: Dimensionering EN 1994-1-2:2005 av samverkanskonstruktioner i stål och betong – Del 1 – 2: Allmänna regler – Brandteknisk dimensionering 4.2 SS-EN 1994-2 Eurokod 4: Dimensionering av EN 1994-2:2005 samverkanskonstruktioner i stål och betong – Del 2: Broar 5.1.1 SS-EN 1995-1-1 Eurokod 5: Dimensionering EN 1995-1-1:2004+ av träkonstruktioner – Del 1 – 1: Allmänt - EN 1995-1-1:2004/ Gemensamma regler och regler för byggnader AC:2006 + EN 1995-1- 1:2004/A1: 2008 5.1.2 SS-EN 1995-1-2 Eurokod 5: Dimensionering EN 1995-1-2:2004+ av träkonstruktioner – Del 1 – 2: Allmänt – EN 1995-1-2:2004/ Brandteknisk dimensionering AC:2006 5.2 SS-EN 1995-2 Eurokod 5: Dimensionering av EN 1995-2:2004 träkonstruktioner – Del 2: Broar 6.1.1 SS-EN 1996-1-1 Eurokod 6: Dimensionering EN 1996-1-1: 2005 av murverkskonstruktioner – Del 1: Allmänt – Regler för armerat och oarmerat murverk 6.2 SS-EN 1996-2 Eurokod 6: Dimensionering av EN 1996-2: 2005 murverkskonstruktioner – Del 2: Dimensioneringsförutsättningar, val av material och utförande av murverk 7.1 SS-EN 1997-1 Eurokod 7: Dimensionering av EN 1997-1:2004 + geokonstruktioner – Del 1: Allmänna regler EN 1997-1:2004 /AC:2009 9.1.1 SS-EN 1999-1-1 Eurokod 9: Dimensionering EN 1999-1-1:2007 av aluminiumkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna regler 9.1.2 SS-EN 1999-1-2 Eurokod 9: Dimensionering EN 1999-1-2:2007 av aluminiumkonstruktioner – Del 1-2: Brandteknisk dimensionering 9.1.3 SS-EN 1999-1-3 Eurokod 9: Dimensionering EN 1999-1-3:2007 av aluminiumkonstruktioner – Del 1 – 3: Utmattning
EKS 8
Kapitel Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard
9.1.4 SS-EN 1999-1-4 Eurokod 9: Dimensionering EN 1999-1-4:2007 av aluminiumkonstruktioner – Del 1 – 4: Kallformad profilerad plåt 9.1.5 SS-EN 1999-1-5 Eurokod 9: Dimensionering EN 1999-1-5:2007 av aluminiumkonstruktioner – Del 1 – 5: Skal
Med den svenska utgåvan av EN-standarden i fråga (SS-EN) jämställs varje standard som utan ändring av innehållet överför denna EN-standard till en nationell standard i ett annat land. Allmänt råd
I de fall översättningar av standarden inte överensstämmer med den europeiska standardiseringsorganisationens engelska utgåva bör den engelska vara vägledande.
EKS 8
Avdelning B – Tillämpning av EN 1990 – Grundläggande
dimensioneringsregler för bärverk
Kap. 0 – Tillämpning av EN 1990 – Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk
Allmänt
Säkerhetsindex
Säkerhetsindex, β , definierat enligt SS-ISO 2394, ska för byggnadsverksdel i brottgränstillstånd vara ≥ 3,7 för säkerhetsklass 1, ≥ 4,3 för säkerhetsklass 2, ≥ 4,8 för säkerhetsklass 3. Angivna β -värden avser referenstiden 1 år. Användning av angivna säkerhetsindex förutsätter i säkerhetsklass 2 och 3 dimensioneringskontroll enligt avdelning A, 13 och 18 §§. Förutsättningen gäller vid bruk av såväl sannolikhetsteoretisk metod som partialkoefficientmetod. Mottagningskontroll av material och produkter samt kontroll av utförande enligt avdelning A, 14 – 18 §§ är ett villkor för all verifiering som inkluderar bärförmåga. Allmänt råd Om en sannolikhetsteoretisk metod används är reglerna avseende partialkoefficientmetoden vägledande. Angivna partialkoefficienter i brottgränstillstånd är beräknade med hänsyn till ovan angivna β -värden och baserade på en kalibrering enligt NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for bærende konstruktioner, 1987 . Modellen för differentiering av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser beaktar enbart risk för allvarliga personskador medan definitionen av konsekvensklasser i viss omfattning även inkluderar skada på samhällsviktiga funktioner.
Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser
Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser a) säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador, b) säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, eller c) säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador.
Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1, om minst ett av följande krav är uppfyllt 1. personer vistas endast i undantagsfall i, på, under eller invid byggnadsverket, 2. byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen kan befaras medföra allvarliga personskador, eller 3. byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet.
EKS 8
Byggnadsverksdelar ska hänföras till säkerhetsklass 3, om följande förutsättningar samtidigt föreligger 1. byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta vistas i, på, under eller invid det, 2. byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk för allvarliga personskador, och 3. byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps.
Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 3 och 4 §§ i detta kapitel ska hänföras till lägst säkerhetsklass 2.
Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i EN 1990 till EN 1999 i brottgränstillstånd ska säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas med hjälp av partialkoefficienten γ d på följande sätt: a) Säkerhetskla ss 1: γ d = 0,83. b) S äkerhetsklass 2: γ d = 0,91. c) S äkerhetsklass 3: γ d = 1,0.
Krav i bruksgränstillstånd
Allmänt råd
Utöver angivna krav i bruksgränstillstånd, som primärt endast är relaterade till säkerhet och hälsa, kan byggherren ställa högre krav t.ex. med hänsyn till utseende och komfort. Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394, risken för överskridande av bruksgränstillstånd sättas till β = 1,3 à 2,3 beroende på typ av bruksgränstillstånd. Beräkning av deformationer och svängningar bör utföras enligt elasticitetsteorin med en beräkningsmodell som på ett rimligt sätt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dämpning och randvillkor.
Motstridiga partialkoefficienter
När partialkoefficienter som baseras på samma fraktil är olika i denna författning och i annan källa ska värden enligt denna författning användas vid verifiering av byggnadsverkets bärförmåga och stadga. Allmänt råd Exempel på ovanstående typ av källor kan vara produkthandböcker eller produktspecifikationer. Allmänt råd
Exempel på val av säkerhetsklass ges i bilaga 1 till denna författning.
Särskilt om standarden
Utöver de stycken som är märkta med bokstaven P efter beteckningsnumret i EN 1990 är 6.4.3.1(3) och 6.4.4(1) föreskrifter. Allmänt råd
För utmattningslastens dimensioneringsvärde anges värden i respektive materialdel för betong se EN 1992-1-1 6.8.3, för stål se EN 1993-1- 9:2005 5(1) och för samverkanskonstruktioner se EN 1994-1-1 6.8.4.
EKS 8
Tillämpning av informativa bilagor i EN 1990
Bilaga B får inte tillämpas. Differentiering av byggnadsverks tillförlitlighet ska ske enligt 1 – 6 §§, 15 – 21 §§ i detta kapitel.
Tillämpning på byggnader – nationellt valda parametrar till bilaga A1 i standarden
Översikt över nationella val till eurokoden
Nationella val Kommentar
A1.1(1) Nationellt val gjort A1.2.1(1) Anm. 2 Ingen ytterligare information ges A1.2.2(1) Nationellt val gjort A1.3.1(1) Nationellt val gjort A.1.3.1(5) Nationellt val gjort A.1.3.2(1) tabell A1.3 Nationellt val gjort A1.4.2(2) Rekommendationen används
Vid tillämpning av EN 1990 på byggnader gäller reglerna i 15 – 21 §§ i detta kapitel.
A1.1(1)
Allmänt råd
Byggnadsverksdelar i livslängdskategori 4 enligt 2.3, tabell 2.1 i EN 1990 – vilka hänförs till säkerhetsklass 2 eller 3 och som inte är åtkomliga för inspektion och underhåll – bör dimensioneras för livslängden 100 år.
A1.2.2(1)
Värden på ψ -faktorer enligt tabell B-1 ska tillämpas.
Tabell B-1 ψ -faktorer
Last ψ 0 ψ 1 ψ 2
Nyttig last i byggnader Kategori A: rum och utrymmen i bostäder 0,7 0,5 0,3 Kategori B: kontorslokaler 0,7 0,5 0,3 Kategori C: samlingslokaler 0,7 0,7 0,6 Kategori D: affärslokaler 0,7 0,7 0,6 Kategori E: lagerutrymmen 1,0 0,9 0,8 Kategori F: utrymmen med fordonstrafik, fordonstyngd ≤ 30 kN 0,7 0,7 0,6 Kategori G: utrymmen med fordonstrafik, 30 kN < fordonstyngd ≤ 160 kN 0,7 0,5 0,3 Kategori H: yttertak 0 0 0 Snölast med beteckningar enligt EN 1991-1-3 0,8 0,6 0,2 2 s k ≥ 3 kN/m 2,0 s < 3,0 kN/m 2 ≤ k 0,7 0,4 0,2 2 1,0 ≤ s k < 2,0 kN/m 0,6 0,3 0,1 Vindlast 0,3 0,2 0 Temperaturlast (ej brand) i byggnad 0,6 0,5 0
EKS 8
A1.3.1(1)
Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning A ska vara enligt tabell B-2. Partialkoefficienten d bestäms i 1 – 6 §§ i detta kapitel.
Tabell B-2 Dimensioneringsvärden för laster (EQU) (Uppsättning A)
Varaktiga Permanenta laster Variabel Samverkande variabla
och tillfälliga huvudlast laster
1
d. s
Ogynnsamma Gynnsamma Största Övriga laster
last
(Ekv 6.10) d G 0,9 G kj,inf När lasten är När lasten är 1,1 kj,sup ogynnsam: ogynnsam: d 1,5 Q k,1 d Q 1,5 0,i k , i När lasten är När lasten är gynnsam: 0 gynnsam: 0 1 Dimensioneringssituationer
Ekvation 6.10a och 6.10b ska tillämpas i brottsgränstillstånd som inte omfattar geotekniska laster med dimensioneringsvärden för laster enligt tabell B-3. Partialkoefficienten d bestäms i 1 – 6 §§ i detta kapitel. Vid tillämpning av 6.10a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta laster.
Tabell B-3 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning B)
Varaktiga Permanenta laster Variabel Samverkande variabla
och tillfälliga huvudlast laster
1
d. s
Ogynnsamma Gynnsamma Största last Övriga laster
(Ekv 6.10a) d G 1,00 G kj,inf När lasten är När lasten är 1,35 kj,sup ogynnsam: ogynnsam: d 1,5 0 , 1 Q k,1 d 1,5 0,i Q k ,i d 1,35 P k 1,00 P k När lasten är När lasten är gynnsam: 0 gynnsam: 0 (Ekv 6.10b) d G 1,00 G kj,inf När lasten är När lasten är 0,89·1,35 kj,sup ogynnsam: ogynnsam: d 1,5 Q k,1 d 1,5 0,i Q k ,i d P 1,00 P k När lasten är När lasten är 1,35 k gynnsam: 0 gynnsam: 0 1 Dimensioneringssituationer
När tabell A1.2(C) i standarden (Uppsättning C) är tillämplig ska dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med parametrar enligt tabell B-4. Partialkoefficienten d bestäms i 1 – 6 §§ i detta kapitel.
EKS 8
Tabell B-4 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning C)
Varaktiga Permanenta laster Variabel Samverkande variabla
och tillfälliga huvudlast laster
1
d. s
Ogynnsamma Gynnsamma Största last Övriga laster
(Ekv 6.10) γ d 1,10 G kj,sup 1,00 G kj,inf När lasten är När lasten är ogynnsam: ogynnsam: γ d 1,4 Q k,1 γ d 1,4 ψ 0, i Q k,i När lasten är När lasten är gynnsam: 0 gynnsam: 0 1 Dimensioneringssituationer
A.1.3.1(5)
När verifieringen av byggnadsverksdelar innefattar geotekniska laster och undergrundens bärförmåga ska dimensioneringssätt 2 eller 3 användas med dimensioneringsvärden enligt tabell B-3 respektive B-4. Allmänt råd Dimensioneringssätt för verifiering av olika typer av geokonstruktioner framgår av kap. 7.1, 15 §.
A.1.3.2(1) tabell A1.3
I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sättas till sitt frekventa värde.
Tillämpning av EN 1990/A1:2005 (bilaga A2 till EN 1990 och som behandlar broar)
Översikt över nationella val till eurokoden
Nationella val Kommentar
A2.1.1(1) Anm.3 Nationellt val gjort A2.2.1(2) Anm.1 Ingen ytterligare information ges A2.2.6(1) Anm.1 Nationellt val gjort A2.3.1(1) Nationellt val gjort A2.3.1(5) Nationellt val gjort A2.3.1(7) Ingen ytterligare information ges A2.3.1(8) Ingen ytterligare information ges A2.3.1 (Tabell A2.4(A) Anm.1 och 2) Se A2.3.1(1) A2.3.1 (Tabell A2.4 (B) Anm.1, 2 och 4) Se A2.3.1(1) A2.3.1 (Tabell A2.4 (C)) Se A2.3.1(1) A2.3.2(1) Nationellt val gjort A2.4.1(1) Anm.1 (Tabell A2.6) Rekommendationen används A2.4.1(1) Anm.2 Ingen ytterligare information ges A2.4.1(2) Ingen ytterligare information ges A2.2.2(1) Se Vägverkets VVFS A2.2.2(3) Se Vägverkets VVFS A2.2.2(4) Se Vägverkets VVFS A2.2.2(6) Se Vägverkets VVFS
EKS 8
Nationella val Kommentar
A2.2.6(1) Anm.2 Se Vägverkets VVFS A2.2.6(1) Anm.3 Se Vägverkets VVFS A2.2.3(2) Nationellt val gjort A2.2.3(3) Nationellt val gjort A2.2.3(4) Ingen ytterligare information ges A2.4.3.2(1) Rekommendationen används A2.2.4(1) Nationellt val gjort A2.2.4(4) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.1(1) Anm.3 Nationellt val gjort A2.4.4.2.1(4)P Rekommenderade värden används A2.4.4.2.2(2) (Tabell A2.7) Rekommenderade värden används A2.4.4.2.2(3)P Rekommendationen används A2.4.4.2.3(1) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.2.3(2) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.2.3(3) Ingen ytterligare information ges A2.4.4.2.4(2) (Tabell A2.8 Anm.3) Rekommenderade värden används A2.4.4.2.4(3) Rekommendationen används A2.4.4.3.2(6) Ingen ytterligare information ges
Nationellt valda parametrar
A2.2.3(2)
Vindlast och temperaturpåverkan ska anses verka samtidigt.
A2.2.3(3)
Vid dimensionering av broar med tak ska snölast och trafiklast kombineras.
A2.2.4(1)
Vid dimensioneringen av öppningsbara broar utformade som svängbroar ska snölast kombineras med andra laster.
A2.2.6(1)
Värdet på ψ -faktorer som ska tillämpas för snö- och vindlast på det färdiga byggnadsverket ska lägst vara enligt tabell B-5.
Tabell B-5 ψ -faktorer för snö- och vindlaster
Last Symbol ψ 0 ψ 1 ψ 2
Vindlast F Wk – Varaktig dimensioneringssituation 0,3 0,2 0 F ** W 1,0 - - 2 Snölast s k ≥ 3 kN/m 0,8 0,6 0,2 2,0 ≤ s < 3,0 kN/m 2 k 0,7 0,4 0,2 1,0 ≤ s < 2,0 kN/m 2 k 0,6 0,3 0,1
EKS 8
Allmänt råd För laster under byggskedet bör de rekommenderade värdena tillämpas.
A2.3.1(1)
Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning A i bilaga A2 ska vara enligt tabell B-2 i 17 § i detta kapitel. Verifiering av statisk jämvikt baserad på denna tabell får inte innefatta verifiering av bärförmågan hos bärverksdelar. Partialkoefficienten d bestäms enligt 1 – 6 §§ i detta kapitel.
Då tabell A2.4(B) uppsättning B i bilaga A2 är tillämplig ska uttryck 6.10a och 6.10b användas med dimensioneringsvärden för laster enligt tabell B-3 i 18 § i detta kapitel. Partialkoefficienten d bestäms enligt 1 – 6 §§ i detta kapitel. Vid tillämpning av uttryck 6.10a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta laster.
Då tabell A2.4(C) uppsättning C i bilaga A2 är tillämplig ska dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med parametrar enligt tabell B-4 i 19 § i detta kapitel. Partialkoefficienten d bestäms enligt 1 – 6 §§ i detta kapitel.
A2.3.1(5)
Metod 2 eller 3 ska användas.
A2.3.2(1)
I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sättas till sitt frekventa värde.
A2.4.4.1(1)
För tillfälliga broar för tåghastigheter ≥ 90 km/h gäller samma krav som för permanenta broar. Allmänt råd För tillfälliga broar för tåghastigheter < 90 km/h bör nedböjningen inte överskrida L /500.
EKS 8
Avdelning C – Tillämpning av EN 1991 – Laster på bärverk
Kap. 1.1.1 – Tillämpning av EN 1991-1-1 – Allmänna laster – Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader
Översikt över nationella val i eurokoden
Nationella val Kommentar
2.2 (3) Rekommendationen används 5.2.3(1) Rekommendationen används 5.2.3(2) Nationellt val gjort 5.2.3(3) Nationellt val gjort 5.2.3(4) Nationellt val gjort 5.2.3(5) Nationellt val gjort 6.3.1.1 tabell 6.1 Nationellt val gjort 6.3.1.2(1)P tabell 6.2 Nationellt val gjort 6.3.1.2(10) Rekommendationen används 6.3.1.2(11) Rekommendationen används 6.3.2.2.(1)P tabell 6.4 Nationellt val gjort 6.3.3.2(1) tabell 6.8 Nationellt val gjort 6.3.4.2 tabell 6.10 Rekommendationen används 6.4(1)P tabell 6.12 Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
5.2.3(2)
Nominellt ballastdjup ska vara 600 mm.
5.2.3(3)
Avvikelserna ska sättas till ± 10 %.
5.2.3(4)
Avvikelserna ska sättas till ± 10 %.
5.2.3(5)
Allmänt råd
För järnvägsbroar bör vikten av räcken antas motsvara kraften 0,25 kN/m per räcke, och vikten av en kontaktledningsstolpe motsvara kraften 7 kN med ett moment vinkelrätt kantbalken av 9 kNm riktat mot brons mitt. Dessa värden gäller för den vanligaste stolpen U120.
6.3.1.1 tabell 6.1
Utrymmen i kategori C2 hänförs till kategori C5 om de fasta sittplatserna utan betydande svårighet kan avlägsnas och om utrymmet är av sådan art att stora folksamlingar kan förekomma.
EKS 8
Kategori A kompletteras med följande två underkategorier – Vindsbjälklag I: Bjälklag i vindsutrymmen med minst 0,6 m fri höjd och med fast trappa till vinden – Vindsbjälklag II: Bjälklag i vindsutrymmen med minst 0,6 m fri höjd och med tillträde genom lucka med max storlek 1 x 1 m.
6.3.1.2(1)P tabell 6.2
De värden på nyttig last som ska tillämpas på bjälklag, trappor och balkonger i kategori A till D i byggnader anges i tabell C-1 och i 9 §.
Tabell C-1 Nyttig last på bjälklag m.m. i byggnader
2 a a
Kategori q k [kN/m ] Q k [kN]
A: rum och utrymmen i bostäder – Bjälklag 2,0 2,0 – Trappor 2,0 2,0 – Balkonger 3,5 2,0 – Vindsbjälklag I 1,0 1,5 – Vindsbjälklag II 0,5 0,5 B: kontorslokaler 2,5 3,0 b) C: samlingslokaler – C1: Utrymmen med bord, etc. t.ex. lokaler i skolor, 2,5 3,0 caféer, restauranger, matsalar, läsrum, receptioner. – C2: Utrymmen med fasta sittplatser, t.ex. kyrkor, 2,5 3,0 teatrar eller biografer, konferenslokaler, föreläsningssalar, samlingslokaler, väntrum samt väntsalar på järnvägsstationer. – C3: Utrymmen utan hinder för människor i rörelse, t.ex. 3,0 3,0 museer, utställningslokaler, etc. samt kommunikationsutrymmen i offentliga byggnader, hotell, sjukhus och järnvägsstationer. – C4: Utrymmen där fysiska aktiviteter kan förekomma, 4,0 4,0 t.ex. danslokaler, gymnastiksalar, teaterscener. – C5: Utrymmen där stora folksamlingar kan förekomma, 5,0 4,5 t.ex. i byggnader avsedda för offentliga sammankomster såsom konserthallar, sporthallar inklusive ståplatsläktare, terrasser samt kommunikationsutrymmen och plattformar till järnvägar. D: affärslokaler – D1: Lokaler avsedda för detaljhandel. 4,0 4,0 – D2: Lokaler i varuhus. 5,0 7,0 a Kursiverade värden är de standarden rekommenderar, övriga utgör nationella val. b Observera 6.3.1.1(2) i EN 1991-1-1. Värdena i tabellen innehåller inte dynamiska effekter.
För balkonger i anslutning till bjälklag i kategori B tillämpas samma last som på balkonger i kategori A. För balkonger i anslutning till bjälklag i kategori C till D tillämpas samma last som för bjälklaget. För trappor i anslutning till bjälklag i kategori B, C1, C2, C3, C4, D1 och D2 tillämpas last enligt kategori C3. För trappor i anslutning till bjälklag i kategori C5 tillämpas samma last för trappor som för bjälklaget.
EKS 8
6.3.2.2.(1)P tabell 6.4
De värden som ska tillämpas för nyttig last på bjälklag i kategori E1 är: 2 – q k = 5,0 kN/m – Q k = 7,0 kN
6.3.3.2(1) tabell 6.8
De rekommenderade värdena på nyttig last ska tillämpas i kategori G och F. Nedan anges vissa nyttiga laster från fordon omfattas inte av kategori G och F. Dessa laster ska tillämpas där de är relevanta. Byggnader i vilka enstaka lastade tyngre fordon i allmän väg- eller gatutrafik kan väntas köra in, t.ex. för lastning eller lossning, ska dimensioneras för en lastgrupp ( ψ = 0) enligt följande figur C-1. Lastfältet ska placeras på ogynnsammaste sätt inom det område som fordonet kan trafikera. Vidare ska inverkan av en bromskraft Q k = 100 kN i lastfältets längdriktning beaktas. Bjälklag i garage för uppställning av skrymmande fordon, såsom bussar och renhållningsfordon, ska dimensioneras för lasten från den tyngsta typ av fordon som kan bli aktuell med hänsyn till det totala utrymmet i garaget. För denna last ska lastreduktionsfaktorn ψ sättas till 1,0. Bjälklag till gårdar, på vilka endast utryckningsfordon, mindre lastfordon eller arbetsfordon kan väntas köra, ska dimensioneras för 40 % av en lastgrupp ( ψ = 0) enligt följande figur C-1 och för inverkan av en bromskraft Q k = 50 kN. För placering av lastgruppen och bromskraften gäller vad som ovan anges för enstaka lastade tyngre fordon i allmän väg- eller gatutrafik. Om specialfordon med en av verksamheten betingad utformning förekommer i en byggnad, t.ex. buss- och godsterminal, brandstation eller flyghangar, ska de bärande byggnadsdelarna dimensioneras för såväl fordonets hjultryck som totallast ökade med ett dynamiskt tillskott. Dessa laster ska bestämmas med beaktande av fordonets art och den trafikerade ytans beskaffenhet, t.ex. i fråga om ojämnheter. Lastreduktionsfaktorn ψ ska normalt sättas till 1,0. Allmänt råd Ett lägre värde på lastreduktionsfaktorn ψ för specialfordon kan användas, om det är motiverat av verksamhetens art. Det dynamiska tillskottet bör i sådant fall antas vara lägst 25 %, om det inte genom särskild undersökning visas att ett lägre värde är motiverat.
Pelare, väggar och liknande konstruktioner, som kan bli utsatta för påkörning, ska minst dimensioneras för en koncentrerad horisontell last Q k = 5 kN ( ψ = 0).
EKS 8
Figur C-1 Last av fordon
6.4(1)P tabell 6.12
De rekommenderade värdena på horisontella laster på skiljeväggar och räcken som fungerar som barriärer ska tillämpas. Balkongfronter under räcken i utrymmen i kategori C5 ska dimensioneras för en godtyckligt placerad punktlast = 3,0 kN.
EKS 8
Kap. 1.1.2 – Tillämpning av EN 1991-1-2 – Termisk och mekanisk verkan av brand
Allmänt
Allmänt råd
Tillämpningsområde för föreskrifterna i denna författning framgår av 1 § avdelning A. Vad som i detta kapitel särskilt anges för byggnader gäller också i tillämpliga delar för andra anläggningar. Dimensionering av bärförmåga vid brand bör utgå från processen för branddimensionering som beskrivs i SS-EN 1990 5.1.4. 2 Brandbelastning anges i detta avsnitt per m golvarea, se även 15 §.
Brandsäkerhetsklass
Byggnadsdelar ska hänföras till brandsäkerhetsklasser enligt tabell C-2 utifrån risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp. I bedömningen ska hänsyn tas till a) risken för att personer, såsom utrymmande eller räddningspersonal, vistas i skadeområdet, b) sekundära effekter som kan uppstå, såsom fortskridande ras till angränsande delar av det bärande systemet, c) det befarade brottets karaktär, och d) påverkan på funktioner i byggnaden som har väsentlig betydelse för utrymnings- och insatsmöjligheter.
Tabell C-2 Brandsäkerhetsklass definieras enligt följande tabell
Brandsäkerhetsklass Risk för personskada vid kollaps av
byggnadsdelen
1 Ringa 2 Liten 3 Måttlig 4 Stor 5 Mycket stor
Allmänt råd Exempel på faktorer som bör beaktas i 2 § a är byggnadens art och verksamhet, enligt avsnitt 5:21 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Faktorer som påverkar valet av säkerhetsklass vid vanligt lastfall är relevanta även i brandfallet enligt 2 § b och c, jämför 1 – 5 §§, kap. 0 i avdelning B. Utrymningsvägar är exempel på vad som avses i 2 § d. Exempel på lämplig indelning av byggnadsdelar ges i tabell C-3 – C-5. I tabellerna ges viss vägledning för indelning av brandsäkerhetsklass utifrån säkerhetsklasser enligt 1 – 5 §§, kap. 0 i avdelning B.
Byggnadsdelar som krävs för att upprätthålla funktionen hos en brandcellsgräns eller annan avskiljande konstruktion ska utformas så att funktionen erhålls under avsedd tid.
EKS 8
Allmänt råd Exempel på lämplig indelning ges i tabell C-6. Krav på brandceller framgår av avsnitt 5:61 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
Tabell C-3 Brandsäkerhetsklass i Br1-byggnad
Brandsäkerhets- Exempel på byggnadsdelar i en Br1-byggnad
klass
1 Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot i byggnader med upp till fyra våningsplan eller icke-bärande innervägg. 2 - 3 Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg, balkong utan gemensamt bärverk. 4 Vissa bärverk i säkerhetsklass 2, bjälklag i byggnader med upp till åtta våningsplan och vissa bärverk i säkerhetsklass 3 i byggnad med högst fyra våningsplan. 5 Vissa bärverk i säkerhetsklass 3 i byggnad med fem eller fler våningsplan.
Tabell C-4 Brandsäkerhetsklass i Br2-byggnad
Brandsäkerhets- Exempel på byggnadsdelar i en Br2-byggnad
klass
1 Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot, ickebärande innervägg, skärmtak eller balkong utan gemensamt bärverk. Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem och som vid kollaps inte kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet. Exempel på byggnadsdelar kan vara fackverk, pelare som vid kollaps endast påverkar ett begränsat område. 2 - 3 Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem och som vid kollaps kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet.. Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg och som är beläget under översta källarplanet. 4 - 5 Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem och som är beläget under översta källarplanet.
Bedömningen av om kollaps av bärverk kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet kan göras på följande sätt. Byggnadsdelar kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om omfattningen på kollaps av byggnadsdel eller byggnadsdelar, dvs. den primära skadan samt angränsande område, begränsas till det maximala området som anges i figur C-2. I annat fall hänförs byggnadsdelarna till brandsäkerhetsklass 3. Bärverk som hänförs till brandsäkerhetsklass 1 förutsätts ha egenskaper som innebär att ett brott inte innebär en omedelbar kollaps och byggnaden bör ha goda förutsättningar för en fullständig utrymning. Bedömningen av storleken på skadeområdet kan göras på följande sätt. Brand som olyckslast för detta fall kan antas vara ett brandpåverkansområde på 20 m 2 samt dess ovanliggande volym. Inom brandpåverkansområdet kan
EKS 8
dimensionerande temperatur-tid-kurva motsvara standardbrandkurvan i 30 minuter (R 30). Byggnadsdelar kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om omfattningen på kollaps av byggnadsdelarna, dvs. den primära skadan av samtliga byggnadsdelars kollaps under 30 minuter samt angränsande område, begränsas till det maximala skadeområdet som anges i figur C-2. I annat fall hänförs byggnadsdelarna till brandsäkerhetsklass 3. Maximalt skadeområde utgörs 2 av brandpåverkansområde om 20 m samt angränsande område beläget högst 11 m från brandpåverkansområdet. Bedömningen görs för samtliga byggnadsdelar som berörs inom brandpåverkansområdet under 30 minuter. Bedömningen bör utgå från en ogynnsam placering av brandpåverkansområdet. För byggnader som innehåller vårdanläggningar och särskilda boenden för personer för vårdbehov bör samtliga byggnadsdelar som tillhör byggnadens huvudsystem hänföras till brandsäkerhetsklass 3.
Figur C-2 Brandpåverkansområde och angränsande område
Tabell C-5 Brandsäkerhetsklass i Br3-byggnad
Brandsäker- Exempel på byggnadsdelar i en Br3-byggnad
hetsklass
1 Bärverk i Br3-byggnader som inte klassas som brandsäkerhetsklass 2 – 5 i denna tabell. 2 Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem i bostadshus. 3 Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg och som är beläget under översta källarplanet. 4 - 5 Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem och som är beläget under översta källarplanet.
EKS 8
Tabell C-6 Brandsäkerhetsklass och brandceller samt sektioner
Brandsäker- Exempel på byggnadsdelar som krävs för att upprätthålla
hetsklass brandcells- eller sektioneringsgräns*
1 - 2 Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk klass EI 15. 3 Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk klass EI 30. 4 Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk klass EI 60. 5 Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk klass EI 90. * Brandcellsgränser som är avsedda för utrymmen med en brandbelastning högre än 800 MJ/m 2 kan kräva högre brandsäkerhetsklass eller utförande i högre brandteknisk klass. Se även avsnitt 5:61 i Boverkets byggregler, (BFS 2011:6). Väggar som utgör brandcellsgräns kan dock stabiliseras av bjälklag indelade i brandsäkerhetsklass enligt tabell C-3 – C-5.
Dokumentation
Beskrivning av utformning av bärförmåga vid brand ska ingå i den brandskyddsdokumentation som ska upprättas enligt avsnitt 5:12 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Allmänt råd Brandskyddsdokumentation bör innehålla en beskrivning av förutsättningarna för bärförmåga vid brand samt utformningen av bärförmåga vid brand.
Översikt över nationella val till eurokoden
Nationella val Kommentar
2.4(4) Nationellt val gjort 3.1(10) Nationellt val gjort 3.3.1.2(1) Rekommendationen används 3.3.1.2(2) Rekommendationen används 3.3.1.3(1) Rekommendationen används 3.3.2(2) Rekommendationen används 4.2.2(2) Ingen ytterligare information ges. 4.3.1(2) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2.4(4)
Nominella temperatur-tidförlopp
Vid dimensionering enligt klassificering (nominella temperatur-tidförlopp) ska byggnadsdelar utföras så att kollaps inte inträffar under den tidsperiod som anges i tabell C-7 med brandpåverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2. Första 2 kolumnen ( f 800 MJ/m ) i tabell C-7 får utan särskild utredning tillämpas för bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller.
EKS 8
Tabell C-7 Brandteknisk klass i bärande avseende
Brandsäker- Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m
2
)
hetsklass
f ≤ 800 MJ/m
2
f ≤ 1600 MJ/m
2
f >1600 MJ/m
2
1 0 0 0 2 R15 R15 R15 3 R30 R30 R30 4 R60 R120 (R90*) R180 (R120*) 5 R90 (R60*) R180 (R120*) R240 (R180*) * Vid installation av automatisk vattensprinkleranläggning utförd enligt avsnitt 5:235 i Boverkets byggregler (2011:6).
2.4(4)
Modell av naturligt brandförlopp
Vid dimensionering enligt modell av naturligt brandförlopp ska byggnadsdelar dimensioneras för det brandförlopp som anges i tabell C-8.
Tabell C-8 Krav på byggnadsdelar kopplat till brandsäkerhetsklass
Brandsäker- Brandförlopp
hetsklass
1 0 2 15 minuter (del av ett fullständigt brandförlopp exkl. avsvalning) 3 30 minuter (del av ett fullständigt brandförlopp exkl. avsvalning) 4 Fullständigt brandförlopp (inkl avsvalning). 5 Fullständigt brandförlopp med 50 % ökad brandbelastning (inkl. avsvalning).
Allmänt råd Dimensionering bör utföras för fullt utvecklad brand. Om det kan visas att övertändning inte kan inträffa kan dimensionering utföras för lokal brand. Om sannolikheten för övertändning i en byggnad i Br2 eller Br3 kan visas vara mindre än 0,5 %, givet att brand har uppkommit, behöver byggnaden enbart dimensioneras för lokal brand. Exempel på hur detta kan visas kan vara med minst två oberoende tekniska system med säkerställd driftsäkerhet, se även 10 §. Det kan även vara möjligt att visa att övertändningen inte kan inträffa med hänsyn till låg brandbelastning.
Fullt utvecklad brand
Brandförloppet och temperaturutvecklingen i en brandcell ska för fullt utvecklad brand beräknas ur värme- och massbalansekvationer (modell av naturligt brandförlopp).
Allmänt råd Fullt utvecklad brand bör verifieras med modell av naturligt brandförlopp såsom anges i SS EN 1991-1-2, bilaga A. Vid dimensionering för fullt utvecklad brand bör osäkerheter med ventilationsförhållanden beaktas, såsom otätheter. För beaktande av otätheter 2 bör en öppningsfaktor på minst 0,02 (m ) användas.
EKS 8
Lokal brand
Brandförloppet och temperaturutvecklingen vid lokal brand ska beräknas med hänsyn till de förhållanden som kan förväntas uppstå i byggnaden. Allmänt råd Lokal brand bör beräknas enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga C. Vid dimensionering för lokal brand bör hänsyn tas till bränslets höjd och placering i rummet.
Tekniska system
Effekten av fast installerade tekniska system som minskar sannolikheten för övertändning, begränsar temperaturen i brandrummet eller på annat sätt begränsar eller släcker branden får tillgodoräknas vid dimensioneringen under förutsättning att den totala sannolikheten för brott inte ökar. En förutsättning för att sådana tekniska system ska få tillgodoräknas är att deras driftsäkerhet säkerställs. Riskreducerande effekt av sådana tekniska system kan beaktas genom att reducera brandbelastning vid dimensionering för ett fullständigt brandförlopp eller genom att reducera den dimensionerande lokala branden. Systemens driftsäkerhet ska beaktas. Allmänt råd Vid dimensionering för fullständigt brandförlopp kan brandbelastningen multipliceras med en faktor 0,6 under förutsättning att automatisk vattensprinkleranläggning enligt avsnitt 5:235 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) har installerats.
3.1(10)
Vid dimensionering av byggnadsverk mot brand kan antingen ett nominellt temperatur-tidförlopp eller ett naturligt brandförlopp användas. För klassificering av brandmotstånd får endast ett nominellt temperatur-tidförlopp användas.
4.3.1(2)
Enligt 21 §, kap. 0 i avdelning B i denna författning ska den variabla huvudlasten sättas till sitt frekventa värde vid brand.
Tillämpning av informativa bilagor
Allmänt råd:
Bilaga A bör tillämpas.
Allmänt råd:
Bilaga C bör tillämpas för bestämning av lokal brand.
Bilaga E får inte tillämpas. Det dimensionerade värdet på brandbelastningen ska vara det värde som inryms i 80 % av de observerade värdena i ett representativt statistiskt material. Allmänt råd Brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets handbok Brandbelastning . Av handboken framgår hur reduktionsfaktor för brandbelastning, δ n1, kan tillämpas. Där framgår också hur brandbelastningsarea relateras till omslutningsarea respektive golvarea.
Bilaga F får inte tillämpas.
EKS 8
Kap. 1.1.3 – Tillämpning av EN 1991-1-3 – Snölast
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1(2) Nationellt val gjort 1.1(3) Nationellt val gjort 1.1(4) Nationellt val gjort 2(3) Nationellt val gjort 2(4) Nationellt val gjort 3.3(1) Nationellt val gjort 3.3(3) Nationellt val gjort 4.1(1) Nationellt val gjort 4.1(2) Rekommendationen används 4.2(1) Nationellt val gjort 4.3(1) Nationellt val gjort 5.2(2) Nationellt val gjort 5.2(5) Nationellt val gjort 5.2(6) Rekommendationen används 5.2(7) Rekommendationen används 5.2(8) Nationellt val gjort 5.3.3(4) Rekommendationen används 5.3.4(3) Nationellt val gjort 5.3.5(1) Nationellt val gjort 5.3.5(3) Rekommendationen används 5.3.6(1) Rekommendationen används 5.3.6(3) Nationellt val gjort 6.2(2) Nationellt val gjort 6.3(1) Nationellt val gjort 6.3(2) Rekommendationen används A(1)P Nationellt val gjort D(2) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
1.1(2)
Allmänt råd
Snölaster på nivåer över 1 500 m över havsnivån bör bestämmas för varje enskilt projekt där det är relevant med hänsyn till de rådande omständigheterna.
1.1(3)
De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behöver inte beaktas då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. Det exceptionella lastfallet B2 behöver inte beaktas.
EKS 8
Allmänt råd I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma i samband med snöfall kan dock bärverket även verifieras för lastfall B2 med hänsyn till exceptionell snödrift. I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift kan snölasten betraktas som olyckslast.
1.1(4)
Allmänt råd
I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift enligt 3 § kan bilaga B användas.
2(3), 2(4), 3.3(1), 3.3(3)
De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behöver inte beaktas då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. Det exceptionella lastfallet B2 behöver inte beaktas. Allmänt råd I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma i samband med snöfall kan dock bärverket även verifieras för lastfall B2 med hänsyn till exceptionell snödrift. I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift kan snölasten betraktas som olyckslast.
4.1(1)
Bilaga C får inte tillämpas. Snölast på mark med en återkomsttid (upprepningstid) på 50 år anges i figur C-3 i detta kapitel. Allmänt råd Snölaster på mark för olika kommuner anges i tabell C-9 i denna författning.
På byggnadsverk ska minst snölast på mark enligt 6 § tillämpas såvida inte 4.1(2) åberopas. Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt kortare än 50 år får en snölast med en återkomsttid som minst motsvarar den avsedda livslängden användas.
4.2(1)
Allmänt råd
Se 16 §, kap. 0 i avdelning B.
4.3(1)
De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behöver inte beaktas då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. Det exceptionella lastfallet B2 behöver inte beaktas.
EKS 8
Allmänt råd I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma i samband med snöfall kan dock bärverket även verifieras för lastfall B2 med hänsyn till exceptionell snödrift. I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift kan snölasten betraktas som olyckslast.
5.2(2)
Allmänt råd
I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift enligt 3 § kan bilaga B användas.
5.2(5)
Allmänt råd
En lastbild som tar hänsyn till snöröjning bör beaktas om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i standardens avsnitt 5.3 och om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet.
5.2(8)
Allmänt råd
ISO 4355 kan användas för att bestämma C t .
5.3.4(3)
Allmänt råd
I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift enligt 3 § kan bilaga B användas.
5.3.5(1)
Vid tillämpning av uttrycken (5.4) och (5.5) ska det övre värdet sättas till 1,6.
5.3.6(3), 6.2(2)
Allmänt råd
I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift enligt 3 § kan bilaga B användas.
6.3(1)
Allmänt råd
Snööverhäng vid takfot bör beaktas på platser som ligger 400 m över havsnivån. På platser som ligger under 400 m över havsnivån kan snööverhänget försummas. Lasten till följd av snööverhäng kan bestämmas enligt uttryck (6.4) för platser som ligger 800 m över havsnivån. För platser som ligger mellan 400 och 800 m över havsnivån kan denna last bestämmas genom rätlinjig interpolation mellan 0 vid 400 m och lastvärdet enligt uttryck (6.4) vid 800 m.
EKS 8
A(1)
Allmänt råd
Se 3 – 5 §§.
Tillämpning av informativa bilagor
Bilaga C får inte tillämpas. Se 6 §.
Allmänt råd
Bilaga D kan tillämpas för att bestämma snölast på mark för andra återkomsttider än 50 år. Variationskoefficienten kan då sättas till 0,60 för s k 2 2 ≤ 1,0 kN/m och till 0,35 för s k ≥ 3,0 kN/m . För mellanliggande värden på s k kan variationskoefficienten bestämmas genom interpolering.
EKS 8
Figur C-3 Snölast på mark: Snözoner för snölast på mark, s k , som med
sannolikheten av 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent
med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 148 meteoro-
logiska stationer.
Snözon Snölastens
grundvärde
s ,(kN/m
2
k )
1 1,0 1,5 1,5 2 2,0 2,5 2,5 3 3,0 3,5 3,5 4,5 4,5 5,5 5,5
EKS 8
Tabell C-9 Värden på s k för Sveriges kommuner baserade på snölastkartan
Kommun s k Kommun s k Kommun s k
Ale 1,5 Flen 2,0 Järfälla 2,0 b Alingsås 2,0 Forshaga 2,5 Jönköping 2,5-3,0 Alvesta 2,0 Färgelanda 2,0 Kalix 3,0 b Aneby 2,5 Gagnef 3,0 Kalmar 2,0-2,5 Arboga 2,5 Gislaved 2,0-2,5 b Karlsborg 2,0 a b Arjeplog 3,0-4,5 Gnesta 2,0 Karlshamn 1,5-2,0 Arvidsjaur 3,0 Gnosjö 2,0-2,5 b Karlskoga 2,5 Arvika 2,5 Gotland 2,5 Karlskrona 2,0 Askersund 2,5 Grums 2,5 Karlstad 2,5 b Avesta 2,5 Grästorp 2,0 Katrineholm 2,0-2,5 Bengtsfors 2,5 Gullspång 2,5 Kil 2,5 a a b Berg 3,0-4,5 Gällivare 3,0-4,5 Kinda 2,0-2,5 Bjurholm 3,0 Gävle 2,5-3,0 b Kiruna 2,5-4,5 b Bjuv 1,5 Göteborg 1,5 Klippan 1,5 Boden 3,0 Götene 2,0 Knivsta 1,5 Bollebygd 2,0 Habo 2,5 Kramfors 3,0-4,5 b Bollnäs 3,0 Hagfors 2,5 Kristianstad 1,5 Borgholm 2,0 Hallsberg 2,5 Kristinehamn 2,5 a Borlänge 3,0 Hallstahammar 2,0 Krokom 3,0-5,5 Borås 2,0-2,5 b Halmstad 1,5-2,5 b Kumla 2,5 Botkyrka 2,0 Hammarö 2,5 Kungsbacka 1,5 Boxholm 2,0 Haninge 2,0 Kungsör 2,0 Bromölla 1,5 Haparanda 3,0 Kungälv 1,5 Bräcke 2,5-3,0 b Heby 2,0-2,5 b Kävlinge 1,0-1,5 b Burlöv 1,0 Hedemora 2,5 Köping 2,5 Båstad 1,5 Helsingborg 1,0 Laholm 1,5-3,0 b Dals-Ed 2,0 Herrljunga 2,0 Landskrona 1,0 Danderyd 2,0 Hjo 2,0 Laxå 2,5 Degerfors 2,5 Hofors 2,5 Lekeberg 2,5 Dorotea 3,0-4,5 a Huddinge 2,0 Leksand 2,5-3,0 b b b Eda 2,5-3,0 Hudiksvall 3,0-3,5 Lerum 1,5 Ekerö 2,0 Hultsfred 2,5 Lessebo 2,0 Eksjö 2,5 Hylte 2,0 Lidingö 2,0 Emmaboda 2,0 Håbo 1,5 Lidköping 2,0 Enköping 2,0 Hällefors 3,0 Lilla Edet 1,5 Eskilstuna 2,0 Härjedalen 3,0-4,5 a Lindesberg 2,5 Eslöv 1,5 Härnösand 3,5 Linköping 2,0 b b Essunga 2,0 Härryda 1,5-2,0 Ljungby 2,0-2,5 Fagersta 2,5 Hässleholm 1,5-2,0 b Ljusdal 3,0 b Falkenberg 1,5-2,0 Höganäs 1,0 Ljusnarsberg 3,0 Falköping 2,0-2,5 b Högsby 2,0-2,5 b Lomma 1,0 b b Falun 2,5-3,0 Hörby 1,5 Ludvika 2,5-3,0 Filipstad 2,5 Höör 1,5 Luleå 3,0 a Finspång 2,5 Jokkmokk 3,0-4,5 Lund 1,5
EKS 8
Kommun s k Kommun s k Kommun s k
Lycksele 3,0-3,5 b Sala 2,0-2,5 b Torsby 2,5-3,5 b Lysekil 1,5 Salem 2,0 Torsås 2,0 Malmö 1,0 Sandviken 2,5-3,0 b Tranemo 2,5 b Malung 2,5-3,5 Sigtuna 1,5 Tranås 2,5 Malå 3,0 Simrishamn 1,5 Trelleborg 1,0 Mariestad 2,5 Sjöbo 1,5 Trollhättan 2,0 Mark 2,0 Skara 2,0-2,5 b Trosa 2,0-2,5 b b b Markaryd 2,5-3,0 Skellefteå 3,0-3,5 Tyresö 2,0 Mellerud 2,0 Skinnskatteberg 2,5-3,0 b Täby 2,0 b Mjölby 2,0 Skurup 1,0 Töreboda 2,0-2,5 Mora 2,5-3,5 b Skövde 2,5 Uddevalla 1,5 Motala 2,0-2,5 b Smedjebacken 3,0 Ulricehamn 2,5-3,0 b Mullsjö 2,5 Sollefteå 2,5-3,0 b Umeå 3,0 b Munkedal 1,5-2,0 Sollentuna 2,0 Upplands-Bro 1,5 Munkfors 2,5 Solna 2,0 Upplands-Väsby 2,0 Mölndal 1,5 Sorsele 3,0-3,5 a Uppsala 2,0 Mönsterås 2,5 Sotenäs 1,5 Uppvidinge 2,0 Mörbylånga 2,0 Staffanstorp 1,0 Vadstena 2,0 Nacka 2,0 Stenungsund 1,5 Vaggeryd 2,0-2,5 b Nora 2,5-3,0 b Stockholm 2,0 Valdemarsvik 2,5 Norberg 2,5 Storfors 2,5 Vallentuna 2,0 Nordanstig 3,0-3,5 b Storuman 3,0-4,5 a Vansbro 2,5 b Nordmaling 3,0-3,5 Strängnäs 2,0 Vara 2,0 Norrköping 2,0-2,5 b Strömstad 1,5-2,0 b Varberg 1,5-2,0 b a Norrtälje 2,0 Strömsund 2,5-5,5 Vaxholm 2,0 Norsjö 3,0 Sundbyberg 2,0 Vellinge 1,0 b b b Nybro 2,0-2,5 Sundsvall 2,5-3,5 Vetlanda 2,0-2,5 Nykvarn 2,0 Sunne 2,5 Vilhelmina 3,0-5,5 a b b Nyköping 2,0-2,5 Surahammar 2,0-2,5 Vimmerby 2,5 Nynäshamn 2,0-2,5 b Svalöv 1,5 Vindeln 3,0 b Nässjö 2,5 Svedala 1,0 Vingåker 2,0-2,5 Ockelbo 2,5-3,0 b Svenljunga 2,0-2,5 b Vårgårda 2,0 Olofström 2,0 Säffle 2,5 Vänersborg 2,0 Orsa 2,5-3,0 b Säter 2,5-3,0 b Vännäs 3,0 b Orust 1,5 Sävsjö 2,0-2,5 Värmdö 2,0 b Osby 1,5-2,0 Söderhamn 3,0 Värnamo 2,0 Oskarshamn 2,5 Söderköping 2,0-2,5 b Västervik 2,5-3,0 b Ovanåker 2,5-3,0 b Södertälje 2,0 Västerås 2,0 Oxelösund 2,5 Sölvesborg 1,5 Växjö 2,0 b Pajala 3,0-3,5 Tanum 1,5 Ydre 2,5 Partille 1,5 Tibro 2,0 Ystad 1,5 b Perstorp 1,5 Tidaholm 2,0-2,5 Åmål 2,5 Piteå 3,0-3,5 b Tierp 2,5 Ånge 2,5-3,0 b b a Ragunda 2,5 Timrå 3,0-3,5 Åre 3,5-5,5 Robertsfors 3,0 Tingsryd 2,0 Årjäng 2,5-3,0 b Ronneby 2,0 Tjörn 1,5 Åsele 3,0 Rättvik 3,0 Tomelilla 1,5 Åstorp 1,5
EKS 8
Kommun s k Kommun s k Kommun s k
Åtvidaberg 2,0-2,5 b Öckerö 1,5 Österåker 2,0 b Älmhult 2,0 Ödeshög 2,0 Östhammar 2,0-2,5 Älvdalen 3,0-3,5 a Örebro 2,5 Östra Göinge 1,5 b b Älvkarleby 2,5 Örkelljunga 1,5-2,0 Överkalix 3,0-3,5 Älvsbyn 3,0 Örnsköldsvik 3,0-3,5 b Övertorneå 3,0-4,5 b b Ängelholm 1,5 Östersund 2,5-3,5 a Det högsta värdet i intervallet används ovan och nära trädgränsen. Det näst högsta i höglänt skogsterräng i de västliga delarna av kommunen. Det lägsta värdet används i låglänt terräng i ostliga delar av kommunen. Eventuellt övriga värden används i låglänt terräng i kommunens västliga delar samt i kommunens övriga delar. Se även karta över snözoner. Vid tveksamma fall bör SMHI konsulteras. b Det övre värdet i intervallet gäller i högre belägen terräng. Se även karta över snözoner. I tveksamma fall väljs det högsta värdet. För både not a och b gäller som allmän tumregel att snömängden ökar med ca 15 % per 100 m höjdökning.
EKS 8
Kap. 1.1.4 – Tillämpning av EN 1991-1-4 – Vindlast
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1(11) Anm.1 Rekommendationen används 1.5(2) Rekommendationen används 4.1(1) Rekommendationen används 4.2(1)P Anm.2 Nationellt val gjort 4.2 (2)P Anm.1 Nationellt val gjort 4.2 (2)P Anm.2 Rekommendationen används 4.2 (2)P Anm.3 Rekommendationen används 4.2 (2)P Anm.5 Rekommendationen används 4.3.1(1) Anm.1 Nationellt val gjort 4.3.1(1) Anm.2 Rekommendationen används 4.3.2(1) Rekommendationen används 4.3.2(2) Rekommendationen används 4.3.3(1) Rekommendationen används 4.3.4(1) Nationellt val gjort 4.3.5(1) Nationellt val gjort 4.4(1) Anm. 2 Rekommendationen används 4.5 (1)Anm. 1 Nationellt val gjort 4.5(1) Anm. 2 Rekommendationen används 5.3.5 Rekommendationen används 6.1(1) Nationellt val gjort 6.3.1(1) Anm. 3 Nationellt val gjort 6.3.2(1) Nationellt val gjort 7.1.2(2) Rekommendationen används 7.1.3(1) Rekommendationen används 7.2.1(1) Anm. 2 Nationellt val gjort 7.2.2(1) Anm. Nationellt val gjort 7.2.2(2) Anm.1 Rekommendationen används 7.2.8(1) Nationellt val gjort 7.2.9(2) Rekommendationen används 7.2.10(3) Anm.1 Rekommendationen används 7.2.10(3) Anm.2 Rekommendationen används 7.4.1(1) Rekommendationen används 7.4.3(2) Rekommendationen används 7.6.(1) Anm.1 Rekommendationen används 7.7(1) Anm.1 Rekommendationen används 7.8(1) Rekommendationen används 7.10(1) Anm.1 Rekommendationen används 7.11(1) Anm.1 Rekommendationen används 7.13(1) Rekommendationen används 7.13(2) Rekommendationen används 8.1(1) Anm.1 Rekommendationen används 8.1(1) Anm.2 Rekommendationen används 8.1(4) Rekommendationen används
EKS 8
Nationella val Kommentar
8.1(5) Rekommendationen används 8.2(1) Anm.1 Rekommendationen används 8.3.(1) Rekommendationen används 8.3.1(2) Rekommendationen används 8.3.2(1) Rekommendationen används 8.3.3(1) Anm.1 Rekommendationen används 8.3.4(1) Rekommendationen används 8.4.2(1) Anm.1 Nationellt val gjort A.2(1) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
4.2(1)P Anm. 2
Karta för referensvindhastigheten ges i figur C-4 nedan. Allmänt råd Referensvindhastigheter för olika kommuner anges i tabell C-10 i slutet på detta kapitel.
EKS 8
Figur C-4 Referensvindhastigheten v b i m/s, dvs. medelvindhastighet under 10
minuter på höjden 10 meter över markytan med råhetsfaktor z 0 =
0,05 och med upprepningstiden 50 år.
EKS 8
4.2(2)P Anm. 1
I referensvindhastigheterna i 2 § är inverkan av höjdläget medräknat.
4.3.1(1) Anm. 1
Allmänt råd
Inverkan av topografin är inte inräknad.
4.3.4(1)
Metoden i A.4 får inte tillämpas. Allmänt råd Inverkan av stora och avsevärt högre, närliggande byggnader bör baseras på vindtunnelförsök.
4.3.5(1)
Metoden i A.5 får inte tillämpas. Allmänt råd Bestämning av inverkan av tätt placerade byggnader och hinder bör baseras på vindtunnelförsök.
4.5(1) Anm.1
Allmänt råd
Uttryck 4.8 och figur 4.2 ersätts med nedanstående uttryck och figur C-5 vid tillämpning i Sverige.
2 z q z p ( ) = + 1 6 I z v ( ) k r ln q b = c z q e ( ) b z 0
där I z v ( ) turbulensintensiteten på höjden z k r terrängfaktor z 0 råhetslängd
EKS 8
c z e ( ) c o = 1,0 k I = 1,0
Figur C-5 Exponeringsfaktorn för och
6.1(1)
Allmänt råd
c s c d bör inte separeras.
6.3.1(1) Anm. 3
Allmänt råd
k p , B och R kan beräknas enligt följande uttryck
0, 6 k p = 2 ln ( ) vT + ; k p = 3, 0 för statiska konstruktioner 2 ln ( ) vT
R v n = 1, x 2 2 B + R
2 h b h B = exp − 0, 05 + − 1 0, 04 0, 01 + h h h ref ref
2 π F b h 2 R = s + a
4 y C F = ( ) 5 2 6 1 70,8 + y C
150 n 1,x y C = v m ( ) h
1 h = 2 n h 1,x 1 + v m ( ) h
1 b = 3, 2 n b 1,x 1 + v m ( ) h
EKS 8
6.3.2(1)
Allmänt råd
Metoden kan tillämpas för beräkning av svängningar i första moden av ett konsolbärverk med konstant massa längs bärverkets huvudaxel. Maximala accelerationen ges av uttrycket X max ( ) z = k p x ( ) z
x ( z ) är accelerationens standardavvikelse som uttrycks som
3 I h R q ( ) ( ) h b c ( ) z ( ) v m f 1,x x z = m 1,5 z 1,x ( ) z = h
q m (h) = hastighetstrycket på höjden h
För bestämning av komfortkrav kan vindhastigheten beräknas för en återkomsttid på i medeltal en gång per fem år, enligt ISO 6897 där det finns kriterier för ”responses of people to horizontal motion of structures in the frequency range 0,063 to 1 Hz” . Vindhastigheten kan beräknas ur:
1 Ta = 0,75 50 1 0, 2ln − − ln 1 − T a
där T a är antalet år. Under en 5 års period ges den karaktäristiska vindhastigheten av: Ta = 0,855 50 där v 50 är karaktäristiska värdet på referensvindhastigheten som överskrids under ett år med sannolikheten 2 %, vilket motsvarar en återkomsttid på i medeltal 50 år.
7.2.1(1) Anm. 2
Allmänt råd
Den rekommenderade metoden kan användas. Som alternativ till 2 denna kan c pe,10 användas för areor över 1 m .
7.2.2(1) Anm. 2
Allmänt råd
För sidoväggar och läväggar kan trycket bestämmas utifrån aktuell fördelning av hastighetstrycket enligt 4.5 och med byggnadens höjd som referenshöjd.
7.2.8(1)
Allmänt råd
Figur 7.11 bör inte tillämpas. Formfaktorer enligt figur C-6 efter 15 § bör tillämpas.
EKS 8
8.4.2(1) Anm. 1
Allmänt råd
Inga förenklade beräkningsmetoder ges.
Tillämpning av informativa bilagor
Följande bilagor får inte tillämpas: bilaga A.4, bilaga A.5, bilaga B.1, bilaga B.2, bilaga B.4, bilaga C, bilaga D och bilaga E.1.
Tabell C-10 Referensvindhastigheten v b i m/s för Sveriges kommuner
Kommun v b Kommun v b Kommun v b
Ale 25 Eslöv 26 Hofors 23 Alingsås 25 Essunga 25 Huddinge 24 Alvesta 24 Fagersta 23 Hudiksvall 23 Aneby 24 Falkenberg 25 Hultsfred 24 Arboga 23 Falköping 24 Hylte 25 Arjeplog 22-26a Falun 23 Håbo 23 Arvidsjaur 21-22a Filipstad 23 Hällefors 23 Arvika 23 Finspång 24 Härjedalen 23-25a Askersund 24 Flen 24 Härnösand 22 Avesta 23 Forshaga 23 Härryda 25 Bengtsfors 24 Färgelanda 25 Hässleholm 25 Berg 24 Gagnef 22 Höganäs 26 Bjurholm 22 Gislaved 24 Högsby 24 Bjuv 26 Gnesta 24 Hörby 25 Boden 21-22a Gnosjö 24 Höör 25 Bollebygd 25 Gotland 24 Jokkmokk 22-26a Bollnäs 23 Grums 23 Järfälla 24 Borgholm 24 Grästorp 24 Jönköping 24 Borlänge 22 Gullspång 24 Kalix 22 Borås 25 Gällivare 21-26a Kalmar 24 Botkyrka 24 Gävle 23 Karlsborg 24 Boxholm 24 Göteborg 25 Karlshamn 24 Bromölla 25 Götene 24 Karlskoga 23 Bräcke 23 Habo 24 Karlskrona 24 Burlöv 26 Hagfors 22 Karlstad 23 Båstad 25 Hallsberg 23 Katrineholm 24 Dals-Ed 24 Hallstahammar 23 Kil 23 Danderyd 24 Halmstad 25 Kinda 24 Degerfors 23 Hammarö 23 Kiruna 21-26a Dorotea 24 Haninge 24 Klippan 25 Eda 23 Haparanda 22 Knivsta 24 Ekerö 24 Heby 23 Kramfors 22 Eksjö 24 Hedemora 23 Kristianstad 25 Emmaboda 24 Helsingborg 26 Kristinehamn 23 Enköping 23 Herrljunga 25 Krokom 25 Eskilstuna 23 Hjo 24 Kumla 23
EKS 8
Kommun v b Kommun v b Kommun v b
Kungsbacka 25 Nordanstig 23 Stockholm 24 Kungsör 23 Nordmaling 22 Storfors 23 Kungälv 25 Norrköping 24 Storuman 23-25a Kävlinge 26 Norrtälje 24 Strängnäs 23 Köping 23 Norsjö 22 Strömstad 24 Laholm 25 Nybro 24 Strömsund 23-26a Landskrona 26 Nykvarn 24 Sundbyberg 24 Laxå 24 Nyköping 24 Sundsvall 23 Lekeberg 23 Nynäshamn 24 Sunne 22 Leksand 22 Nässjö 24 Surahammar 23 Lerum 25 Ockelbo 23 Svalöv 26 Lessebo 24 Olofström 24 Svedala 26 Lidingö 24 Orsa 22 Svenljunga 25 Lidköping 24 Orust 25 Säffle 24 Lilla Edet 25 Osby 25 Säter 22 Lindesberg 22 Oskarshamn 24 Sävsjö 24 Linköping 24 Ovanåker 23 Söderhamn 23 Ljungby 25 Oxelösund 24 Söderköping 24 Ljusdal 23 Pajala 21-22a Södertälje 24 Ljusnarsberg 22 Partille 25 Sölvesborg 25 Lomma 26 Perstorp 25 Tanum 25 Ludvika 22 Piteå 21 Tibro 24 Luleå 21-22a Ragunda 23 Tidaholm 24 Lund 26 Robertsfors 22 Tierp 24 Lycksele 23 Ronneby 24 Timrå 22 Lysekil 25 Rättvik 23 Tingsryd 24 Malmö 26 Sala 23 Tjörn 26 Malung 22 Salem 24 Tomelilla 26 Malå 22 Sandviken 23 Torsby 22 Mariestad 24 Sigtuna 24 Torsås 24 Mark 25 Simrishamn 26 Tranemo 24 Markaryd 25 Sjöbo 26 Tranås 24 Mellerud 24 Skara 24 Trelleborg 26 Mjölby 24 Skellefteå 22 Trollhättan 25 Mora 22 Skinnskatteberg 23 Trosa 24 Motala 24 Skurup 26 Tyresö 24 Mullsjö 24 Skövde 24 Täby 24 Munkedal 25 Smedjebacken 22 Töreboda 24 Munkfors 23 Sollefteå 23 Uddevalla 25 Mölndal 25 Sollentuna 24 Ulricehamn 25 Mönsterås 24 Solna 24 Umeå 22 Mörbylånga 24 Sorsele 22-25a Upplands-Bro 24 Nacka 24 Sotenäs 25 Upplands-Väsby 24 Nora 23 Staffanstorp 26 Uppsala 24 Norberg 23 Stenungsund 25 Uppvidinge 24
EKS 8
Kommun v b Kommun v b Kommun v b
Vadstena 24 Vännäs 22 Älvdalen 22-26a Vaggeryd 24 Värmdö 24 Älvkarleby 23 Valdemarsvik 24 Värnamo 24 Älvsbyn 21 Vallentuna 24 Västervik 24 Ängelholm 25 Vansbro 22 Västerås 23 Öckerö 26 Vara 24 Växjö 24 Ödeshög 24 Varberg 25 Ydre 24 Örebro 23 Vaxholm 24 Ystad 26 Örkelljunga 25 Vellinge 26 Åmål 24 Örnsköldsvik 22 Vetlanda 24 Ånge 23 Östersund 23 Vilhelmina 23-24a Åre 24-26a Österåker 24 Vimmerby 24 Årjäng 23 Östhammar 24 Vindeln 22-23a Åsele 22-23a Östra Göinge 25 Vingåker 24 Åstorp 25 Överkalix 21-22a Vårgårda 25 Åtvidaberg 24 Övertorneå 22 Vänersborg 25 Älmhult 25 a Se figur C-4.
EKS 8
Figur C-6 Formfaktorer för bågtak
EKS 8
EKS 8
EKS 8
Kap. 1.1.5 – Tillämpning av EN 1991-1-5 – Temperaturpåverkan
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
5.3(2) tabell 5.1 Nationellt val gjort 5.3(2) tabell 5.2 Nationellt val gjort 5.3(2) tabell 5.3 Nationellt val gjort 6.1.1(1) Nationellt val gjort 6.1.2(2) Nationellt val gjort 6.1.3.1(4) Nationellt val gjort 6.1.3.2(1)P Nationellt val gjort 6.1.3.3(3) Rekommendationen används 6.1.4(3) Rekommendationen används 6.1.4.1(1) Nationellt val gjort 6.1.4.2(1) Nationellt val gjort 6.1.4.3(1) Rekommendationen används 6.1.4.4(1) Rekommendationen används 6.1.5(1) Rekommendationen används 6.1.6(1) Rekommendationen används 6.2.1(1)P Rekommendationen används 6.2.2(1) Rekommendationen används 6.2.2(2) Rekommendationen används 7.2.1(1) Nationellt val gjort 7.5(3) Rekommendationen används 7.5(4) Rekommendationen används A.1(1) Nationellt val gjort A.1(3) Rekommendationen används A.2(2) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
5.3(2) tabell 5.1, 5.2 och 5.3
Allmänt råd
De rekommenderade värdena bör även tillämpas norr om breddgraden 55ºN.
6.1.1(1)
Allmänt råd
Brobaneplattor av trä på låd- eller I-balkar av stål bör tillhöra typ 2. Aluminiumbrobanor bör tillhöra typ 1. Klassindelningen av broöverbyggnader bör utökas med "Typ 4: Brobaneplatta av trä på balkar av trä".
6.1.2(2)
Båda metoderna får användas.
EKS 8
6.1.3.1(4)
Allmänt råd
För broöverbyggnad typ 1 – 3 bör de rekommenderade värdena användas. För broöverbyggnad typ 4 bör värdena för typ 3 användas.
6.1.3.2(1)P
Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och C-8 i detta kapitel ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. Allmänt råd De maximala och minimala lufttemperaturerna för olika kommuner som anges i tabell C-11 i detta kapitel kan användas.
6.1.4.1(1)
Allmänt råd
De rekommenderade värdena i tabell 6.1 och 6.2 bör användas. För broöverbyggnader av typ 4 kan både Δ T M,heat och Δ T M,cool sättas till 5 °C samt k sur sättas till 1,0.
6.1.4.2(1)
De rekommenderade värdena gäller för broöverbyggnad av typ 1, 2 och 3. Allmänt råd För broöverbyggnader av typ 4 bör metod 2 inte användas.
7.2.1(1)P
Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och C-8 i detta kapitel ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. Allmänt råd De maximala och minimala lufttemperaturerna för olika kommuner som anges i tabell C-11 i detta kapitel kan användas.
A.1(1)
Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och C-8 i detta kapitel ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. Allmänt råd De maximala och minimala lufttemperaturerna för olika kommuner som anges i tabell C-11 i detta kapitel kan användas.
A.2(2)
Vid tillämpning av avsnitt A.2 ska konstanterna sättas till k1 = 0,80; k 2 = 0,0513; k 3 = 0,60 och k 4 = -0,103.
B(1)
De rekommenderade värdena gäller. Allmänt råd För broöverbyggnad typ 4, se 8 §.
EKS 8
Figur C-7 Maximal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten
0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års åter-
komsttid) baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.
EKS 8
Figur C-8 Minimal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten 0,98
inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid)
baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.
EKS 8
Tabell C-11 Värden på maximala och minimala temperaturer (50-årsvärden) i
Sveriges kommuners geografiska centrum baserade på isoterm-
kartorna i figur C-7 och C-8. För andra platser korrigeras värdena
för överensstämmelse med figur C-7 och C-8.
Kommun Maxtemp Mintemp Kommun Maxtemp Mintemp
Ale 36 -36 Finspång 35 -35 Alingsås 35 -36 Flen 35 -32 Alvesta 36 -32 Forshaga 34 -38 Aneby 35 -34 Färgelanda 33 -34 Arboga 35 -34 Gagnef 35 -41 Arjeplog 31 -46 Gislaved 35 -33 Arvidsjaur 33 -44 Gnesta 35 -30 Arvika 35 -40 Gnosjö 35 -34 Askersund 35 -34 Gotland 34 -27 Avesta 36 -39 Grums 34 -39 Bengtsfors 34 -39 Grästorp 34 -34 Berg 31 -47 Gullspång 34 -36 Bjurholm 31 -42 Gällivare 31 -41 Bjuv 35 -27 Gävle 35 -34 Boden 32 -42 Göteborg 35 -29 Bollebygd 35 -35 Götene 34 -36 Bollnäs 34 -38 Habo 34 -35 Borgholm 34 -26 Hagfors 35 -40 Borlänge 35 -41 Hallsberg 35 -33 Borås 35 -35 Hallstahammar 35 -35 Botkyrka 35 -30 Halmstad 35 -32 Boxholm 36 -36 Hammarö 34 -37 Bromölla 34 -25 Haninge 34 -30 Bräcke 33 -44 Haparanda 33 -41 Burlöv 34 -22 Heby 35 -36 Båstad 34 -26 Hedemora 35 -40 Dals-Ed 33 -37 Helsingborg 34 -24 Danderyd 36 -31 Herrljunga 34 -36 Degerfors 35 -37 Hjo 34 -33 Dorotea 31 -46 Hofors 35 -38 Eda 35 -40 Huddinge 35 -29 Ekerö 35 -31 Hudiksvall 34 -38 Eksjö 37 -30 Hultsfred 38 -34 Emmaboda 36 -29 Hylte 35 -33 Enköping 35 -34 Håbo 35 -33 Eskilstuna 35 -33 Hällefors 35 -38 Eslöv 35 -26 Härjedalen 32 -46 Essunga 35 -36 Härnösand 33 -38 Fagersta 35 -38 Härryda 35 -32 Falkenberg 34 -31 Hässleholm 36 -30 Falköping 34 -34 Höganäs 33 -22 Falun 35 -41 Högsby 37 -33 Filipstad 35 -39 Hörby 35 -26
EKS 8
Kommun Maxtemp Mintemp Kommun Maxtemp Mintemp
Höör 36 -28 Lysekil 32 -30 Jokkmokk 31 -43 Malmö 33 -22 Järfälla 35 -32 Malung 34 -44 Jönköping 35 -36 Malå 32 -46 Kalix 32 -41 Mariestad 34 -36 Kalmar 36 -28 Mark 34 -32 Karlsborg 33 -34 Markaryd 36 -33 Karlshamn 34 -27 Mellerud 33 -35 Karlskoga 35 -36 Mjölby 35 -34 Karlskrona 34 -25 Mora 34 -44 Karlstad 34 -37 Motala 35 -34 Katrineholm 35 -34 Mullsjö 34 -34 Kil 34 -39 Munkedal 33 -33 Kinda 37 -35 Munkfors 35 -39 Kiruna 30 -45 Mölndal 34 -29 Klippan 36 -30 Mönsterås 36 -31 Knivsta 35 -35 Mörbylånga 34 -24 Kramfors 33 -38 Nacka 35 -29 Kristianstad 35 -26 Nora 35 -36 Kristinehamn 34 -36 Norberg 35 -39 Krokom 31 -42 Nordanstig 34 -38 Kumla 35 -34 Nordmaling 30 -39 Kungsbacka 34 -28 Norrköping 36 -33 Kungsör 35 -34 Norrtälje 33 -36 Kungälv 35 -32 Norsjö 33 -44 Kävlinge 34 -24 Nybro 36 -30 Köping 35 -35 Nykvarn 35 -30 Laholm 36 -32 Nyköping 35 -31 Landskrona 34 -24 Nynäshamn 33 -29 Laxå 35 -35 Nässjö 35 -32 Lekeberg 35 -35 Ockelbo 33 -37 Leksand 34 -42 Olofström 35 -28 Lerum 35 -34 Orsa 34 -44 Lessebo 36 -31 Orust 33 -30 Lidingö 36 -28 Osby 36 -31 Lidköping 34 -35 Oskarshamn 36 -34 Lilla Edet 35 -35 Ovanåker 35 -40 Lindesberg 36 -36 Oxelösund 35 -29 Linköping 36 -33 Pajala 32 -44 Ljungby 36 -34 Partille 34 -31 Ljusdal 34 -44 Perstorp 36 -30 Ljusnarsberg 35 -39 Piteå 33 -41 Lomma 34 -23 Ragunda 33 -43 Ludvika 35 -40 Robertsfors 30 -39 Luleå 32 -41 Ronneby 35 -27 Lund 34 -23 Rättvik 34 -42 Lycksele 33 -43 Sala 35 -37
EKS 8
Kommun Maxtemp Mintemp Kommun Maxtemp Mintemp
Salem 35 -30 Torsås 34 -25 Sandviken 35 -37 Tranemo 35 -32 Sigtuna 35 -34 Tranås 35 -36 Simrishamn 34 -22 Trelleborg 33 -21 Sjöbo 34 -23 Trollhättan 35 -35 Skara 34 -34 Trosa 33 -28 Skellefteå 32 -41 Tyresö 35 -29 Skinnskatteberg 35 -37 Täby 36 -33 Skurup 33 -22 Töreboda 34 -34 Skövde 34 -31 Uddevalla 34 -32 Smedjebacken 35 -39 Ulricehamn 34 -30 Sollefteå 33 -44 Umeå 29 -38 Sollentuna 36 -32 Upplands-Bro 35 -33 Solna 36 -30 Upplands- 35 -33 Väsby Sorsele 31 -45 Sotenäs 32 -29 Uppsala 35 -35 Uppvidinge 37 -32 Staffanstorp 34 -23 Vadstena 34 -34 Stenungsund 35 -34 Vaggeryd 36 -36 Stockholm 36 -29 Valdemarsvik 35 -31 Storfors 35 -37 Vallentuna 35 -37 Storuman 31 -44 Vansbro 34 -41 Strängnäs 35 -32 Vara 35 -36 Strömstad 33 -35 Varberg 34 -29 Strömsund 31 -44 Vaxholm 35 -31 Sundbyberg 36 -31 Vellinge 32 -21 Sundsvall 34 -42 Vetlanda 37 -32 Sunne 35 -39 Vilhelmina 31 -45 Surahammar 35 -36 Vimmerby 37 -34 Svalöv 35 -27 Vindeln 32 -42 Svedala 33 -22 Vingåker 34 -33 Svenljunga 34 -33 Vårgårda 35 -36 Säffle 34 -40 Vänersborg 34 -33 Säter 35 -40 Vännäs 30 -40 Sävsjö 36 -34 Värmdö 34 -30 Söderhamn 35 -35 Värnamo 36 -35 Söderköping 36 -32 Södertälje 34 -29 Västervik 37 -33 Västerås 35 -34 Sölvesborg 34 -23 Växjö 36 -32 Tanum 33 -33 Ydre 36 -33 Tibro 34 -32 Ystad 34 -22 Tidaholm 34 -33 Åmål 34 -39 Tierp 34 -34 Ånge 34 -45 Timrå 34 -40 Åre 30 -45 Tingsryd 36 -30 Årjäng 34 -41 Tjörn 33 -31 Åsele 32 -45 Tomelilla 34 -23 Åstorp 35 -27 Torsby 35 -41
EKS 8
Kommun Maxtemp Mintemp Kommun Maxtemp Mintemp
Åtvidaberg 36 -33 Örkelljunga 36 -31 Älmhult 36 -32 Örnsköldsvik 33 -42 Älvdalen 33 -46 Östersund 31 -41 Älvkarleby 35 -33 Österåker 35 -35 Älvsbyn 33 -43 Östhammar 33 -34 Ängelholm 35 -28 Östra Göinge 35 -29 Öckerö 32 -26 Överkalix 32 -43 Ödeshög 34 -35 Övertorneå 32 -43 Örebro 36 -33
EKS 8
Kap. 1.1.6 – Tillämpning av EN 1991-1- 6 – Laster vid utförande
Översikt nationella val
Nationella val Kommentar
1.1(3) Ingen ytterligare information ges 2.2(4) Ingen ytterligare information ges 3.1(1)P Rekommendationen används 3.1(5) Anm.1 Rekommendationen används 3.1(5) Anm.2 Rekommendationen används 3.1(7) Ingen ytterligare information ges 3.1(8) Anm.1 Ingen ytterligare information ges 3.3(2) Ingen ytterligare information ges 3.3(6) Ingen ytterligare information ges 4.9(6) Anm.2 Ingen ytterligare information ges 4.10(1)P Ingen ytterligare information ges 4.11.1(2) Tabell 4.1 Rekommendationen används 4.11.2(1) Rekommendationen används 4.12(1)P Anm.2 Rekommendationen används 4.12(2) Ingen ytterligare information ges 4.12(3) Ingen ytterligare information ges 4.13(2) Ingen ytterligare information ges A1.1(1) Rekommendationen används A1.3(2) Rekommendationen används A2.3(1) Rekommendationen används A2.4(2) Rekommendationen används A2.4(3) Rekommendationen används A2.5(2) Rekommendationen används A2.5(3) Ingen ytterligare information ges
EKS 8
Kap. 1.1.7 – Tillämpning av EN 1991-1-7 – Olyckslaster
Översikt över nationellt val
Nationella val Kommentar
2(2) Ingen ytterligare information ges 3.1(2) Anm.4 Ingen ytterligare information ges 3.2(1) Anm.3 Nationellt val gjort 3.3(2) Anm.1 Rekommendationen används 3.3(2) Anm.2 Nationellt val gjort 3.3(2) Anm.3 Nationellt val gjort 3.4(1) Anm.4 Nationellt val gjort 3.4(2) Ingen ytterligare information ges 4.1(1) Anm.1 Nationellt val gjort 4.1(1) Anm.3 Ingen ytterligare information ges 4.3.1(1) Anm.1 Nationellt val gjort 4.3.1(1) Anm.2 Rekommendationen används 4.3.1(1) Anm.3 Ingen ytterligare information ges 4.3.1(2) Rekommendationen används 4.3.1(3) Rekommendationen används 4.3.2(1) Anm.1 Nationellt val gjort 4.3.2(1) Anm.3 Nationellt val gjort 4.3.2(1) Anm.4 Rekommendationen används 4.3.2(2) Rekommendationen används 4.3.2(3) Anm.1 Nationellt val gjort 4.4.(1) Rekommendationen används 4.5(1) Nationellt val gjort 4.5.1.2(1) Anm.1 Rekommendationen används 4.5.1.2(1) Anm.2 Ingen ytterligare information ges 4.5.1.4(1) Rekommendationen används 4.5.1.4(2) Ingen ytterligare information ges 4.5.1.4(3) Ingen ytterligare information ges 4.5.1.4(4) Ingen ytterligare information ges 4.5.1.4(5) Rekommendationen används 4.5.1.5(1) Ingen ytterligare information ges 4.5.2(1) Ingen ytterligare information ges 4.5.2(4) Ingen ytterligare information ges 4.6.1(3) Anm.1 Nationellt val gjort 4.6.2(1) Nationellt val gjort 4.6.2(2) Rekommendationen används 4.6.2(3) Anm.1 Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 4.6.2.4 Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 4.6.3(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 4.6.3(3) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 4.6.3(4) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 4.6.3(5) Nationellt val gjort 5.3(1)P Ingen ytterligare information ges A.4(1) Anm.1 Ingen ytterligare information ges Bilaga A Nationellt val gjort
EKS 8
Nationellt valda parametrar
3.2(1)
Risknivån får inte vara högre än vad som svarar mot säkerhetsindex β = 3,1 för olyckslaster och β = 2,3 för fortskridande ras för referenstiden 1 år.
3.3(2) Anm. 2
Allmänt råd
Föreslagen gräns för lokalt brott bör tillämpas på byggnader. För övriga byggnadsverk kan dessa parametrar bestämmas genom riskbedömning enligt bilaga B.
3.3(2) Anm. 3
Allmänt råd
De rekommenderade strategierna i bilaga A bör tillämpas för byggnader. För övriga byggnadsverk får byggherren ange val av alternativ.
3.4.(1)
Standardens rekommendation används.
Allmänt råd För broar bör konsekvensklass CC2 tillämpas.
4.1(1) Anm. 1
Allmänt råd
För lätta bärverk som ges en utformning som minskar risken för påkörning, med t.ex. fri höjd över väg > 5,3 m och > 5,9 m över järnvägens rälsöverkant, kan påkörningslasten sättas till noll.
4.3.1(1) Anm. 1
Allmänt råd
För broar och andra byggnadsverk över väg bör värden för ”Motor vägar etc.” enligt Tabell 4.1 tillämpas. För andra byggnadsverk än broar intill väg kan värden enligt Tabell 4.1 tillämpas, varvid byggherren kan ange tillämplig trafikkategori för aktuellt projekt. Som alternativ till laster enligt Tabell 4.1 kan laster beräknas enligt bilaga C.
4.3.2(1) Anm. 1
Allmänt råd
Broar med en fri höjd av högst 5,2 m bör dimensioneras för last enligt tabell 4.2. För övriga byggnadsverk kan byggherren ange värden på krafter och fria höjder för aktuellt projekt. Om inga värden anges bör Tabell 4.2 och höjden 5,2 meter tillämpas. h 0 bör sättas till 5,2 m och h 1 bör sättas till 6,0 m. b blir då 0,8 m.
4.3.2(1) Anm. 3
Allmänt råd
h 0 bör sättas till 5,2 m och h 1 bör sättas till 6,0 m. b blir då 0,8 m.
EKS 8
4.3.2(3) Anm. 1
Allmänt råd
Ytan bör sättas till 0,5 x 0,25 m med måttet 0,5 i brons längdled.
4.5(1)
Reglerna i detta avsnitt bör tillämpas för bärverk intill alla typer av banor om inte annat påvisas vara riktigare.
4.6.1(3) och 4.6.2(1)
Allmänt råd
För klassificering av fartyg bör tabell C.4 (resp. C.3) i bilaga C tilllämpas.
4.6.3(5)
Allmänt råd
Om ingen ytterligare information ges bör minst 5 % av värdet F dx tillämpas.
Tillämpning av informativa bilagor Allmänt råd
Avsnittet A.5, A.6 och A.7 i bilaga A är anpassade för bärverk i tunga material. För bärverk i lätta material kan andra värden än minimivärdena (75, 75, 60, 60 respektive 100 kN) som ges för uttrycken A1, A2, A3, A4 och A5 tillämpas om dessa påvisas vara riktigare.
EKS 8
Kap. 1.2 – Tillämpning av EN 1991-2 – Trafiklast på broar
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1(3) Ingen ytterligare information ges 2.3(1) Ingen ytterligare information ges 2.3(4) Ingen ytterligare information ges 3(5) Ingen ytterligare information ges 5.2.3(2) Rekommendationen används 5.3.2.1(1) Rekommendationen används 5.3.2.2(1) Rekommendationen används 5.3.2.3(1)P Anm. 1 Ingen ytterligare information ges 5.4(2) Rekommendationen används 5.6.1(1) Ingen ytterligare information ges 5.6.2.1(1) Ingen ytterligare information ges 5.6.2.2(1) Ingen ytterligare information ges 5.6.3(2) Anm. 2 Rekommendationen används 5.7(3) Ingen ytterligare information ges 6.1(2) Ingen ytterligare information ges 6.1(3)P Ingen ytterligare information ges 6.1(7) Nationellt val gjort 6.3.2(3)P Nationellt val gjort 6.3.3(4)P Nationellt val gjort 6.4.4(1) Nationellt val gjort 6.4.5.2(3)P Nationellt val gjort 6.4.5.3(1) Nationellt val gjort 6.4.6.1.1(6) Ingen ytterligare information ges 6.4.6.1.1(7) Rekommendationen används 6.4.6.1.2(3) Rekommendationen används 6.4.6.3.2(3) Rekommendationen används 6.4.6.3.3(3) Anm. 1 Rekommendationen används 6.4.6.3.3(3) Anm. 2 Rekommendationen används 6.4.6.4(4) Rekommendationen används 6.4.6.4(5) Nationellt val gjort 6.5.1 (2) Rekommendationen används 6.5.3(5) Ingen ytterligare information ges 6.5.3(9)P Nationellt val gjort 6.5.4.1 (5) Rekommendationen används 6.5.4.3(2) Anm. 1 Rekommendationen används 6.5.4.3(2) Anm. 2 Rekommendationen används 6.5.4.4(2) Anm. 1 Nationellt val gjort 6.5.4.5 Ingen ytterligare information ges 6.5.4.5.1(2) Nationellt val gjort 6.5.4.6 Ingen ytterligare information ges 6.5.4.6.1(1) Rekommendationen används 6.5.4.6.1(4) Rekommendationen används 6.6.1(3) Rekommendationen används
EKS 8
Nationella val Kommentar
6.7.1(2)P Ingen ytterligare information ges 6.7.1(8)P Ingen ytterligare information ges 6.7.3(1)P Nationellt val gjort 6.8.1(11)P tabell 6.10 Nationellt val gjort 6.8.2(2) tabell 6.11 Rekommendationen används 6.8.3.1(1) Rekommendationen används 6.8.3.2(1) Rekommendationen används 6.9(6) Nationellt val gjort 6.9 (7) Ingen ytterligare information ges C (3)P Nationellt val gjort D2(2) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
6.1(7)
Allmänt råd
Tillfälliga broar som avses användas under längre tid än tre år bör dimensioneras som permanenta broar. Övriga tillfälliga broar bör dimensioneras för 80 % av den last som gäller för permanenta broar, förutom broar utsatta för tung massgodstrafik som bör dimensioneras för 85 % av lasten för permanenta broar. Regler för tillfälliga broar bör även tillämpas vid lyft vid lagerbyte.
6.3.2(3)P
Om inte annat värde kan påvisas vara riktigare med hänsyn till trafiklastens ar t, så ska faktorn α sättas till – 1,46 för broar på sträckor med tung massgodstrafik, t.ex. Malmbanan, och – 1,33 för broar på andra sträckor. I de fall andra värden tillämpas måste dessa anges av byggherren för det aktuella projektet.
6.3.3(4)P
Lastmodell SW/2 behöver inte beaktas på bansträckor som dimensioneras med faktorn α ≥ 1,33. På övriga bansträckor får byggherren ange om SW/2 ska beaktas för det aktuella projektet.
6.4.4(1)
Om V > 200 km/h ska en dynamisk analys utföras. Allmänt råd I övriga fall bör flödesschemat i figur 6.9 användas för att avgöra när en dynamisk analys erfordras.
6.4.5.2(3)P
Dynamikfaktorn Φ 2 får tillämpas för broar på alla banor.
EKS 8
6.4.5.3(1)
Allmänt råd
Bestämmande längder enligt tabell 6.2 bör användas. Dock kan Φ 2 användas för fall 1.4, 2.3, 3.4, 4.5 och 4.6 i tabell 6.2.
6.4.6.4(5)
Faktorn (1 + φ ˝/2) får tillämpas.
6.5.3(9)P
Broar med två eller flera spår med samma tillåtna färdriktning ska antas vara belastade med samtidig bromskraft på två av spåren, varvid bromskraften på det ena av spåren får begränsas till 1 000 kN. Denna kraft ska multipliceras med α enligt 6.3.2(3)P.
6.5.4.4(2) Anm.1
Allmänt råd
Om inte annat anges för det aktuella projektet bör värdet på bärförmågan i längdled mellan spår och överbyggnad sättas till 20 kN/m respektive 40 kN/m för obelastat spår och till 50 kN/m respektive 60 kN/m för belastat spår. De högre värdena används vid ogynnsam inverkan och de lägre värdena vid gynnsam inverkan.
6.5.4.5.1(2)
Allmänt råd
Tillkommande spänningar i följande räler som förekommer i Sverige bör högst vara enligt tabell C-12.
Tabell C-12
Rältyp Tryck Drag
BV 50/900 72 N/mm 2 92 N/mm 2 SJ 50/800 65 N/mm 2 82 N/mm 2 2 2 SJ 43/800 65 N/mm 82 N/mm
6.7.3(1)P
Bro med skarvfritt spår utan dilatationsanordningar ska beräknas för den inverkan på bron som kan uppkomma av temperaturvariationer i rälerna. Allmänt råd Denna kraft bör antas vara ± 1 000 kN/spår och verka i spårets längdriktning.
6.8.1(11)P tabell 6.10
Allmänt råd
För broar med två eller flera spår bör antal belastade spår vid bestämning av fri höjd vara minst två.
EKS 8
6.9(6)
Allmänt råd
Om inte annat anges för det aktuella projektet bör den tekniska livslängden förutsättas vara 120 år.
C (3)P
Uttryck (C.2) får användas vid bestämning av dynamikfaktorn.
EKS 8
Avdelning D – Tillämpning av EN 1992 – Dimensionering av
betongkonstruktioner
Kap. 2.1.1 – Tillämpning av EN 1992-1-1 – Allmänna regler
Allmänt
Beständighet
Allmänt råd
Ytterligare regler om beständighet finns i avdelning A. Lämpliga cementtyper bör väljas enligt SS-EN 206-1. Exponeringsklasser tillämpbara för de vanligast förekommande typerna av miljöpåverkan anges i SS-EN 206-1. Erforderliga åtgärder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen uppfyller kraven i SS-EN 206-1 och SS 13 70 10.
Förutsättningar
Allmänt råd
SS-EN 206-1 bör alltid användas tillsammans med SS 13 70 03. EN 13670 bör användas istället för ENV 13670-1. För allmän inverkan av lastväxlingar vid utmattningsberäkning kan EN 1992-2 användas även för andra byggnadsverk än broar. För utmattning vid excentriskt tryck kan beräkningsmetoden i bilaga 2 användas.
Armering
Allmänt råd
För att möjliggöra ett segt beteende vid brott ska det karakteristiska värdet för armeringens gränstöjning inte understiga 3,0 % och det karakteristiska värdet för kvoten mellan brottgräns och sträckgräns vara minst 1,08. Dessa värden avser 0,1 fraktilen. I konstruktioner där inverkan av stödförskjutning eller annan tvångsinverkan är försumbar, får dock armering med en karakteristisk gränstöjning på minst 2,5 % användas. Övre gräns för f yk = 500 MPa.
Kontroll
Allmänt råd
Kraven på kontroll i avdelning A anses vara uppfyllda om åtgärder enligt lägst utförandeklass 2 i EN 13670 utförs. Vid hållfasthetsprovning i färdiga konstruktioner bör SS-EN 13791 med följande kompletteringar användas. Utvärdering enligt standardens avsnitt 7.3.3 ersätts med SS-ISO 12491, avsnitt 7.4 med tillhörande tabell 6, p = 0,95 och γ = 0,50.
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3.3 (3) Nationellt val gjort 2.4.2.1(1) Nationellt val gjort
EKS 8
Nationella val Kommentar
2.4.2.2(1) Nationellt val gjort 2.4.2.2(2) Nationellt val gjort 2.4.2.2(3) Nationellt val gjort 2.4.2.3(1) Nationellt val gjort 2.4.2.4(1) Nationellt val gjort 2.4.2.4(2) Nationellt val gjort 2.4.2.5(2) Nationellt val gjort 3.1.2(2)P Nationellt val gjort 3.1.2(4) Nationellt val gjort 3.1.6(1)P Rekommendationen används 3.1.6(2)P Rekommendationen används 3.2.2(3)P Rekommendationen används 3.2.7(2) Rekommendationen används 3.3.4(5) Rekommendationen används 3.3.6(7) Rekommendationen används 4.4.1.2(3) Rekommendationen används 4.4.1.2(5) Nationellt val gjort 4.4.1.2(6) Rekommendationen används 4.4.1.2(7) Nationellt val gjort 4.4.1.2(8) Nationellt val gjort 4.4.1.2(13) Rekommendationen används 4.4.1.3(1)P Rekommendationen används 4.4.1.3(3) Rekommendationen används 4.4.1.3(4) Nationellt val gjort 5.1.3(1)P Rekommendationen används 5.2(5) Rekommendationen används 5.5(4) Rekommendationen används 5.6.3(4) Rekommendationen används 5.8.3.1(1) Rekommendationen används 5.8.3.3(1) Rekommendationen används 5.8.3.3(2) Rekommendationen används 5.8.5(1) Ingen ytterligare information ges 5.8.6(3) Rekommendationen används 5.10.1(6) Nationellt val gjort 5.10.2.1(1)P Rekommendationen används 5.10.2.1(2) Rekommendationen används 5.10.2.2(4) Rekommendationen används 5.10.2.2(5) Rekommendationen används 5.10.3(2) Rekommendationen används 5.10.8(2) Rekommendationen används 5.10.8(3) Nationellt val gjort 5.10.9(1)P Rekommendationen används 6.2.2(1) Rekommendationen används 6.2.2(6) Rekommendationen används 6.2.3(2) Nationellt val gjort 6.2.3(3) Rekommendationen används 6.2.4(4) Rekommendationen används
EKS 8
Nationella val Kommentar
6.2.4(6) Rekommendationen används 6.4.3(6) Rekommendationen används 6.4.4(1) Rekommendationen används 6.4.5(3) Nationellt val gjort 6.4.5(4) Rekommendationen används 6.5.2(2) Rekommendationen används 6.5.4(4) Rekommendationen används 6.5.4(6) Rekommendationen används 6.8.4(1) Anm.1 Nationellt val gjort 6.8.4(1) Anm.2 Rekommendationen används 6.8.4(5) Rekommendationen används 6.8.6(1) Rekommendationen används 6.8.6(3) Rekommendationen används 6.8.7(1) Nationellt val gjort 7.2(2) Rekommendationen används 7.2(3) Rekommendationen används 7.2(5) Nationellt val gjort 7.3.1(5) Nationellt val gjort 7.3.2(4) Nationellt val gjort 7.3.4(3) Nationellt val gjort 7.4.2(2) Rekommendationen används 8.2(2) Rekommendationen används 8.3(2) Nationellt val gjort 8.6(2) Rekommendationen används 8.8(1) Rekommendationen används 9.2.1.1(1) Rekommendationen används 9.2.1.1(3) Nationellt val gjort 9.2.1.2(1) Rekommendationen används 9.2.1.4(1) Rekommendationen används 9.2.2(4) Nationellt val gjort 9.2.2(5) Nationellt val gjort 9.2.2(6) Rekommendationen används 9.2.2(7) Nationellt val gjort 9.2.2(8) Rekommendationen används 9.3.1.1(3) Rekommendationen används 9.5.2(1) Rekommendationen används 9.5.2(2) Nationellt val gjort 9.5.2(3) Nationellt val gjort 9.5.3(3) Rekommendationen används 9.6.2(1) Nationellt val gjort 9.6.3(1) Rekommendationen används 9.7(1) Rekommendationen används 9.8.1(3) Rekommendationen används 9.8.2.1(1) Rekommendationen används 9.8.3(1) Rekommendationen används 9.8.3(2) Rekommendationen används 9.8.4(1) Nationellt val gjort
EKS 8
Nationella val Kommentar
9.8.5(3) Nationellt val gjort 9.10.2.2(2) Nationellt val gjort 9.10.2.3(3) Rekommendationen används 9.10.2.3(4) Nationellt val gjort 9.10.2.4(2) Rekommendationen används 11.3.5(1)P Nationellt val gjort 11.3.5(2)P Nationellt val gjort 11.3.7(1) Rekommendationen används 11.6.1(1) Rekommendationen används 11.6.2(1) Rekommendationen används 11.6.4.1(1) Rekommendationen används 12.3.1(1) Nationellt val gjort 12.6.3(2) Rekommendationen används A.2.1(1) Nationellt val gjort A.2.1(2) Nationellt val gjort A.2.2(1) Nationellt val gjort A.2.2(2) Nationellt val gjort A.2.3(1) Nationellt val gjort C.1(1) Rekommendationen används C.1(3) Anm.1 Nationellt val gjort C.1(3) Anm.2 Nationellt val gjort J.1(2) Rekommendationen används J.2.2(2) Rekommendationen används J.3(2) Rekommendationen används J.3(3) Nationellt val gjort Bilaga E Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2.3.3(3)
Allmänt råd
Värde för d joint bör bestämmas för varje enskilt fall.
2.4.2.1 (1), 2.4.2.2 (1), 2.4.2.2 (2), 2.4.2.2 (3), 2.4.2.3 (1), 2.4.2.4 (1), 2.4.2.4 (2) och
2.4.2.5 (2)
De rekommenderade värdena ska användas.
3.1.2(2)P
C max ska sättas till C100/115.
3.1.2(4)
Allmänt råd
k t kan sättas till 1,0.
EKS 8
4.4.1.2(5)
Allmänt råd
Vid bestämning av erforderligt minsta täckande betongskikt bör hänsyn tas till avsedd livslängd. Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med en förväntad livslängd på 100, 50 respektive 20 år. För armering med en diameter som är minst 4 mm, som inte är spännarmering och som inte är kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa bör täckande betongskikt, c min,dur , enligt tabell D-1 användas. För armering som har en diameter mindre än 4 mm, för spännarmering och för kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa samt för foderrör vid efterspänd armering bör täckskikten ökas med 10 mm utöver värdena enligt tabell D-1. För andra värden på vct ekv än de som anges i tabell D-1 kan det erforderliga minsta täckande betongskiktet i det enskilda fallet beräknas enligt riktlinjerna i SS EN 206-1, bilaga J.
Tabell D-1 Minsta täckande betongskikt, c min,dur , med hänsyn till
beständighet för armering
Exponeringsklass Max vct ekv L 100 L 50 L 20
X0 – – – – XC1 0,90 15 10 10 0,60 10 10 10 XC2 0,60 25 20 15 0,55 20 15 10 0,50 15 10 10 XC3, XC4 0,55 25 20 15 0,50 20 15 10 XS1, XD1 0,45 30 25 15 0,40 25 20 15 XD2 0,45 40 30 25 0,40 35 30 20 0,35 30 25 20 XD3 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 1) XS2 0,45 50 40 30 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 XS3 1) 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 1) Angivna täckande betongskikt gäller för en kloridkoncentration i havet av högst 1,0 % (ostkusten). För högre kloridkoncentrationer kan särskilda värden på minsta täckande betongskikt anges i varje enskilt fall.
För byggnadsverk i exponeringsklass XA1 – XA3 kan särskilda värden på minsta täckande betongskikt anges i varje enskilt fall.
4.4.1.2(7) och 4.4.1.2(8)
Allmänt råd
Såvida inte något annat värde anses vara motiverat bör det rekommenderade värdet användas.
EKS 8
4.4.1.3(4)
Allmänt råd
Nedanstående värden bör användas k 1 = c min + 15 mm, k 2 = c min + 65 mm.
5.10.1(6)
Allmänt råd
Metod D i kombination med minst en av de andra metoderna bör användas.
5.10.8(3)
Rekommenderade värden för γ Δ P,sup och γ Δ P,inf ska användas.
6.2.3(2)
Allmänt råd
Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i konstruktioner som inte är förspända bör villkoret 1,0 ≤ cot θ ≤ 2,5 vara uppfyllt. Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i förspända konstruktioner bö r villkoret 1,0 ≤ cot θ ≤ 3,0 vara uppfyllt.
6.4.5(3)
Allmänt råd
v Rd,max bör bestämmas enligt 0, 5 f cd u v Rd,max 1 1, 6 v Rd,c u 0
6.8.4(1) Anm.1
Rekommenderat värde ska användas.
6.8.7(1)
Allmänt råd
k 1 bör sättas till 1,0 och för N används det rekommenderade värdet.
7.2(5)
Allmänt råd
k 3 bör sättas till 1,0. För k 4 och k 5 bör de rekommenderade värdena användas.
7.3.1(5)
Allmänt råd
Såvida inte något annat kan anses vara motiverat bör värdet på w max beräknat för kvasi-permanent lastkombination begränsas till värdet enligt tabell D-2. Om dragspänningen inte överstiger f ctk / ζ kan betongen anses vara
EKS 8
osprucken. Värden på spricksäkerhetsfaktorn ζ enligt tabell D-3 bör tillämpas. För frekvent lastkombination ställs inga krav på sprickbreddsbegränsning.
Tabell D-2 Acceptabel sprickbredd w k (mm)
1
Exponerings- Korrosionskänslig Föga
klass korrosionskänslig
1
2
L 100 L 50 L 20 L 100 L 50 L 20
XC0 - - - - - - XC1 0,40 0,45 - 0,45 - - XC2 0,30 0,40 0,45 0,40 0,45 - XC3, XC4 0,20 0,30 0,40 0,30 0,40 - XS1, XS2 0,15 0,20 0,30 0,20 0,30 0,40 XD1, XD2 XS3, XD3 0,10 0,15 0,20 0,15 0,20 0,30 1 Korrosionskänslig armering är all armering med diameter ≤ 4 mm, spännarm ering eller kallbearbetad armering som permanent har en spänning över 400 MPa. Övrig armering är föga korrosionskänslig. 2 Vid bestämning av acceptabel sprickbredd bör hänsyn tas till avsedd livslängd. Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med en förväntad livslängd på 100, 50 respektive 20 år.
7.3.2(4)
Allmänt råd
Vid bestämning av vilken dragspänning som tillåts utan att minimiarmering för begränsning av sprickbredder behöver läggas in bör hänsyn tas till avsedd livslängd. Värdet bör bestämmas enligt
σ ct,p = f ctk / ζ
där värden på spricksäkerhetsfaktor ζ enligt tabell D-3 bör användas.
Tabell D-3 Spricksäkerhetsfaktor ζ
Exponerings- L 100
1
L 50 L 20
klass
XC0, XC1 0,9 0,9 0,9 XC2 1,0 0,9 0,9 XC3, XC4 1,2 1,0 1,0 XS1, XS2, 1,5 1,2 1,0 XD1, XD2 XS3, XD3 1,8 1,5 1,2 1 Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med en förväntad livslängd av minst 100, 50 resp. 20 år.
Om verifieringen avser uppsprickning tidigare än 28 dygn efter gjutning bör f ctk ersättas med f ctk (t).
EKS 8
7.3.4(3)
Allmänt råd
k 3 bör sättas till 7 ø / c . För k 4 bör det rekommenderade värdet användas.
8.3(2)
Allmänt råd
Svetsbar armering som har bockprovats enligt SS-EN ISO 15630-1 kan bockas med en bockningsradie, dvs. inre krökningsradie, som inte understiger 0,75 gånger den vid bockningsprovningen använda dorndiametern under förutsättning att bockningen sker vid temperaturer över 0 °C. I övriga fall bör de rekommenderade värdena tillämpas.
9.2.1.1(3)
Allmänt råd
A s,max kan antas vara obegränsat.
9.2.2(4)
Allmänt råd
Om den tvärkraftsarmering som inte är utformad som slutna byglar utgörs av upp- eller nedbockad längsarmering bör β 3 sättas till 0. I övriga fall bör rekommenderat värde tillämpas.
9.2.2(5)
Allmänt råd
Det rekommenderade värdet bör tillämpas. För broar bör dock även följande vara uppfyllt: Lådbalkars liv bör förses med tvärkraftsarmering motsvarande minst 0,30 %. För liv med bredden b w större än balkhöjden h kan kravet på minsta tvärkraftsarmering reduceras till (0,20 + 0,10 h/b w ) %. I balkar som inte är lådbalkar bör livet förses med tvärkraftsarmering motsvarande minst 0,15 %. För liv med bredden b w större än balkhöjden h kan kravet på minsta tvärkraftsarmering reduceras till (0,10 + 0,05 h / b w ) %. Armeringsinnehållet beräknas i en sektion som är vinkelrät mot tvärkraftsarmeringen. Vid beräkning av betongarean kan balklivets medelbredd användas.
9.2.2(7)
Allmänt råd
s b,max bör sättas till 0,75 d (1+cot α ).
9.5.2(2)
Allmänt råd
A s,min bör sättas till 0,002 A c .
EKS 8
9.5.2(3)
Allmänt råd
A s,max kan antas vara obegränsad.
9.6.2(1)
Allmänt råd
A s,vmax kan antas vara obegränsat och A s,vmin bör sättas till det rekommenderade värdet.
9.8.4(1)
Allmänt råd
q 2 bör sätta till det grundtryck som vid aktuell geometri orsakar spjälkning i betongen och ø min bör sättas till det rekommenderade värdet.
9.8.5(3)
Allmänt råd
h 1 kan antas vara obegränsat och A s,bpmin bör sättas till det rekommenderade värdet.
9.10.2.2(2)
Allmänt råd
q 2 kan antas vara obegränsad och q 1 bör sättas till det rekommenderade värdet.
9.10.2.3(4)
Allmänt råd
q 4 kan antas vara obegränsad och q 3 bör sättas till det rekommenderade värdet.
11.3.5(1)P
α lcc ska sättas till 1,0.
11.3.5(2)P
α lct ska sättas till 1,0.
12.3.1(1)
Allmänt råd
Värdet för α cc,pl bör sättas till 1,0 och värdet för α ct,pl till 0,5.
A.2.1(1), A.2.1(2), A.2.2(1), A.2.2(2) och A.2.3(1)
Rekommenderat värde ska användas.
EKS 8
C.1(3) Anm. 1
Allmänt råd
Om minst 8 prov är utförda kan de rekommenderade värdena användas.
C.1(3) Anm. 2
Allmänt råd
Värden i tabell D-4 bör användas.
Tabell D-4 Övre och undre gränsvärden för provresultat
Parameter Minimivärde 1 Maximivärde f yk 0,93 x mim C v Obegränsat k 0,98 x mim C v Obegränsat ε uk 0,90 x mim C v Obegränsat 1 En förutsättning för tillämpning är att minst 8 prov är utförda.
J.3(3)
Allmänt råd
k 2 bör sättas till 0,5 a c / z 0 . Tillämpning av informativa bilagor
Bilaga E får inte tillämpas vid den nationella tillämpningen.
EKS 8
Kap. 2.1.2 – Tillämpning av EN 1992-1-2 – Brandteknisk dimensionering
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.1.3(2) Nationellt val gjort 2.3(2)P Rekommendationen används 3.2.3(5) Rekommendationen används 3.2.4(2) Nationellt val gjort 3.3.3(1) Nationellt val gjort 4.1(1)P Nationellt val gjort 4.5.1(2) Rekommendationen används 5.2(3) Nationellt val gjort 5.3.1(1) Ingen ytterligare information ges 5.3.2(2) Rekommendationen används 5.6.1(1) Nationellt val gjort 5.7.3(2) Ingen ytterligare information ges 6.1(5) Rekommendationen används 6.2(2) Nationellt val gjort 6.3(1) Nationellt val gjort 6.4.2.1(3) Rekommendationen används 6.4.2.2(2) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
2.1.3(2)
Allmänt råd
Värdena för medeltemperaturhöjningen och den maximala temperaturhöjningen under avsvalningsfasen bör sättas till ∆ Θ 1 = 180 K, ∆ Θ 2 = 220 K.
3.2.4(2)
Allmänt råd
Klass A bör användas.
3.3.3(1)
Allmänt råd
Det undre gränsvärdet bör användas.
4.1(1)P
Allmänt råd
Avancerade beräkningsmetoderna enligt avsnitt 4.3 i EN 1992-1-2 kan användas.
5.2(3)
Värdet på η fi ska bestämmas enligt 2.4.2.
EKS 8
5.6.1(1)
Allmänt råd
Klass WB bör tillämpas.
6.2(2)
Allmänt råd
Metoderna B, C eller D kan användas.
6.3(1)
Allmänt råd
Om inget annat påvisas genom provning bör det övre gränsvärdet enligt avsnitt 3.3.3 i EN 1992-1-2 användas.
EKS 8
Kap. 2.2 – Tillämpning av EN 1992-2 – Broar
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
3.1.2(102)P Nationellt val gjort 3.1.6(101)P Nationellt val gjort 3.1.6(102)P Rekommendationen används 3.2.4(101 )P Rekommendationen används 4.2(105) Nationellt val gjort 4.2(106) Nationellt val gjort 4.4.1.2(109) Rekommendationen används 5.1.3(101)P Ingen ytterligare information ges 5.2(105) Rekommendationen används 5.3.2.2(104) Rekommendationen används 5.5(104) Rekommendationen används 5.7(105) Nationellt val gjort 6.1(109) Nationellt val gjort 6.1(110) Rekommendationen används 6.2.2(101) Rekommendationen används 6.2.3(103) Rekommendationen används 6.2.3(107) Rekommendationen används 6.2.3(109) Rekommendationen används 6.8.1(102) Ingen ytterligare information ges 6.8.7(101) Rekommendationen används 7.2(102) Rekommendationen används 7.3.1(105) Nationellt val gjort 7.3.3(101) Nationellt val gjort 7.3.4(101) Rekommendationen används 8.9.1(101) Ingen ytterligare information ges 8.10.4(105) Nationellt val gjort 8.10.4(107) Rekommendationen används 9.1(103) Rekommendationen används 9.2.2(101) Rekommendationen används 9.5.3(101) Nationellt val gjort 9.7(102) Rekommendationen används 9.8.1(103) Rekommendationen används 11.9(101) Ingen ytterligare information ges 113.2(102) Rekommendationen används 113.3.2(103) Nationellt val gjort Bilaga E Nationellt val gjort
EKS 8
Nationellt valda parametrar
3.1.2(102)P
Nedanstående värden ska användas: C max = C100/115 C min = C25/30
3.1.6(101)P
α cc ska sättas till 1,0.
4.2(105)
Allmänt råd
Exponeringsklassen för betongytor skyddade av tätskikt bör sättas till XD1.
4.2(106)
Allmänt råd
Vid förekomst av tösalt bör alla ytor i så kallad vägmiljö betraktas som direkt utsatta för tösalt. Med vägmiljö menas de ytor inom den markerade ramen i följande figur samt ytor på pyloner och bågar ned till 2,0 m under brobanebeläggningens överkant. Överytor på brobanor och trafikerade bottenplattor som är försedda med tätskikt anses inte vara i vägmiljö. För broar som ligger längs med och intill en väg som tösaltas eller kan förväntas bli utsatt för tösaltning bör x sättas till 6 m. I höjdled bör vägmiljö anses råda från nivån 6 m under till 6 m över körbanans överkant. Betongytor som är direkt utsatta för tösalter bör utföras i exponeringsklasserna XD3 och XF4. Med jord motfyllda baksidor på betongmurar i vägmiljö kan utföras i exponeringsklassen XD1.
Figur D-1 Vägmiljö
3,0 m
6,0 m 2,0 m 1,0 m 6,0 m "jord"-fyllning Vägbanekant
5.7(105)
Allmänt råd
Icke-linjär analys bör inte användas.
6.1(109)
Allmänt råd
Metod c bör inte användas. I övrigt bör f ctx sättas till det rekommenderade värdet.
EKS 8
7.3.1(105)
Allmänt råd
Vid bestämning av acceptabel beräknad sprickbredd w max bör hänsyn tas till livslängdsklass. Såvida inte något annat värde anses vara motiverat bör värdena enligt tabell D-5 användas som övre gräns för beräknad sprickbredd.
Tabell D-5 Accepterad sprickbredd w max (mm)
Exponerings- Bärverksdelar med Bärverksdelar med
klass armering eller med icke vidhäftande
vidhäftande spännarmering
spännarmering
Kvasi-permanent Frekvent lastkombination
lastkombination
L 100
1
L 50
1
L 20
1
L 100
1
L 50
1
L 20
1
XC0, XC1 0,45 2 0,45 2 0,45 2 0,40 0,45 - XC2 0,40 0,45 - 0,30 3 0,40 3 0,45 3 XC3, XC4 0,30 0,40 - 0,20 3 0,30 3 0,40 3 XS1, XS2 0,20 0,30 0,40 Frånvaro av XD1, XD2 dragspänningar XS3, XD3 0,15 0,20 0,30 1) Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med en förväntad livslängd av minst 100, 50 resp. 20 år. 2) För exponeringsklasserna X0 och XC1 har sprickbredder ingen inverkan på beständigheten och angiven gräns avser att garantera acceptabelt utseende. Om utseendekrav saknas kan gränsen mildras. 3) I dessa exponeringsklasser bör dessutom frånvaro av dragspänningar kontrolleras för kvasi-permanent lastkombination.
Avståndet mellan vidhäftande spännarmering, eller foderrör för sådan, och beräkningsmässig dragspänning bör vara minst 100 mm.
7.3.3(101)
Allmänt råd
Den rekommenderade metoden bör inte användas.
8.10.4(105)
Allmänt råd
Värdet X bör sättas till 20 % och den största andelen skarvad spännarmering till 80 %. Avståndet a bör sättas till de rekommenderade värdena.
9.5.3(101)
Allmänt råd
Tvärgående armering med diameter mindre än 8 mm bör inte användas.
EKS 8
113.3.2(103)
Allmänt råd
k bör sättas till 0,5. Tillämpning av informativa bilagor
Bilaga E får inte tillämpas.
EKS 8
Avdelning E – Tillämpning av EN 1993 – Dimensionering av
stålkonstruktioner
Kap. 3.1.1 – Tillämpning av EN 1993-1-1 – Allmänna regler och regler för byggnader
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3.1(1) Rekommendationen används 3.1(2) Nationellt val gjort 3.2.1(1) Nationellt val gjort 3.2.2(1) Nationellt val gjort 3.2.3(1)P Nationellt val gjort 3.2.3(3)B Rekommendationen används 3.2.4(1) Nationellt val gjort 5.2.1(3) Rekommendationen används 5.2.2(8) Nationellt val gjort 5.3.2(3) Rekommendationen används 5.3.2(11) Nationellt val gjort 5.3.4(3) Rekommendationen används 6.1(1) Nationellt val gjort 6.3.2.2(2) Rekommendationen används 6.3.2.3(1) Nationellt val gjort 6.3.2.3(2) Rekommendationen används 6.3.2.4(1)B Nationellt val gjort 6.3.2.4(2)B Rekommendationen används 6.3.3(5) Nationellt val gjort 6.3.4(1) Nationellt val gjort 7.2.1(1)B Nationellt val gjort 7.2.2(1)B Nationellt val gjort 7.2.3(1)B Nationellt val gjort BB.1.3(3) Rekommendationen används
Material i hållfasthetsklass S355 ska vara slagseghetsprovat vid -20 ºC med minst 27 J slagenergi.
EKS 8
Nationellt valda parametrar
3.1(2)
Allmänt råd
Stålsorter enligt tabell E-1 kan också användas.
Tabell E-1 Stålsorter
Standard Stålsort f y MPa f u MPa
a) EN 10149-2 S 315MC 315 390 S 355MC 355 430 S 420MC 420 480 S 460MC 460 520 EN 10149-3 a) S 260NC 260 370 S 315NC 315 430 S 355NC 355 470 S420NC 420 530 a Stålen bör beställas med provning av slagseghet enligt EN 10149-1 avsnitt 1, Option 5.
Ytterligare stålsorter ges i EN 1993-1-12. Allmänt råd
Tabell 4.1 i EN 1993-1-8 kompletteras med följande.
ßw för kälsvetsar
Tabell E-2 Korrelationsfaktor
Standard och stålsort Faktor
SS-EN 10149-2 SS-EN 10149-3
S 260NC 0,85 S 315MC S 355MC S 315NC S 355NC 0,9 S 420MC S 460MC S420NC 1,0
3.2.1(1)
Alternativ a ska användas.
3.2.2(1)
Följande värden ska användas: f u f y 1 , 10 brottförlängning ≥ 14 % u 15 y
3.2.3(1)P
Som lägsta driftstemperatur vid dimensionering av broar ska -40 °C användas. Allmänt råd För övriga byggnader kan lägsta användningstemperatur beräknas med hjälp av EN 1991-1-5:2003 med tillhörande nationell bilaga, alternativt kan en lägsta användningstemperatur för konstruktion utomhus eller i ouppvärmt utrymme antas vara -40 °C för val av seghetsklass.
EKS 8
3.2.4(1)
Allmänt råd
Anm. 3B.
Tabell E-3 Kvalitetsklass enligt EN 10164
Beräknat värde enl. Erforderligt värde på Z Rd uttryckt i Z -värde enl.
EN 1993-1-10 EN 10164
Z Ed ≤ 10 inget krav Z Ed >10 Z35
5.2.2(8)
Allmänt råd
Metoden bör inte användas för broar. Vid bärverksanalys med flytledsterori bör metoden endast användas för envåningsramar. Då metoden används bör skarvar och infästningar dimensioneras med beaktande av andra ordningens effekter.
5.3.2(11)
Allmänt råd
Metoden kan användas förutsatt att elastisk analys används.
6.1(1)
Anm. 1B och anm. 2: För byggnader och byggnadsverk som inte täcks av EN 1993 del 2 till del 6 ska följande partialkoefficienter användas γ M0 =1,0 γ M1 =1,0 γ M2 =0,9 f u / f y dock högst 1,1
6.3.2.3(1)
Allmänt råd
Följande värden kan användas för alla valsade eller svetsade balkar LT , 0 = 0 , 4 = 0 , 75
6.3.2.4(1)B
Allmänt råd
Anm. 2B: Följande värden bör användas c 0 = 0 , 5 för balk i tvärsnittsklass 1 eller 2 och c 0 = 0 , 4 för tvärsnittsklass 3 och 4.
6.3.3(5)
Allmänt råd
Anm. 2: Metod 1 bör användas.
EKS 8
6.3.4(1)
Allmänt råd
Metoden kan användas varvid interpolation en mellan χ och χ LT bör göras enligt följande: = ( n + m LT ) ( m + n )
N Ed n = N Rk där M y, Ed m = M y, Rk och
7.2.1(1)B
Allmänt råd
För tunnplåtskonstruktioner i väggar bör deformationen i bruksgränstillståndet inte överskrida l/200 i kombinationen frekvent lastkombination, reversibelt gränstillstånd.
7.2.2(1)B
Allmänt råd
För tunnplåtskonstruktioner i tak bör deformationen i bruksgränstillståndet inte överskrida l/200 i kombinationen frekvent lastkombination, reversibelt gränstillstånd.
7.2.3(1)B
Allmänt råd
För kriterier för vibrationer i lätta stålbjälklag se Stålbyggnadsinstitutets rapport Samlade resultat från europeiska utvecklingsprojekt om lättbyggnad med stål , rapport 259:1.
EKS 8
Kap. 3.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-2 – Brandteknisk dimensionering
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3(1) Nationellt val gjort 2.3(2) Nationellt val gjort 4.1(2) Nationellt val gjort 4.2.3.6(1) Anm. 2 Nationellt val gjort 4.2.4(2) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
2.3(1), 2.3(2)
Följande värde ska användas – M.fi = 1 , 0
4.1 (2)
Allmänt råd
Avancerade beräkningsmetoder kan användas.
4.2.3.6 (1) Anm. 2
Allmänt råd
Θ crit = 350 °C är ett konservativt värde. Beräkning enligt bilaga E kan användas.
EKS 8
Kap. 3.1.3 – Tillämpning av EN 1993-1-3 – Kallformade profiler och profilerad plåt
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2(3)P Nationellt val gjort 2(5) Nationellt val gjort 3.1(3) Anm.1 Nationellt val gjort 3.1(3) Anm.2 Nationellt val gjort 3.2.4(1) Nationellt val gjort 5.3(4) Rekommendationen används 8.3(5) Nationellt val gjort 8.3(13) tabell 8.1 Nationellt val gjort 8.3(13) tabell 8.2 Nationellt val gjort 8.3(13) tabell 8.3 Nationellt val gjort 8.3(13) tabell 8.4 Rekommendationen används 8.4(5) Nationellt val gjort 8.5.1(4) Nationellt val gjort 9(2) Rekommendationen används 10.1.1(1) Rekommendationen används 10.1.4.2(1) Rekommendationen används A.1(1) Anm.2 Rekommendationen används A.1(1) Anm.3 Nationellt val gjort A.6.4(4) Nationellt val gjort Bilaga E Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2(3)P
Partialkoefficienterna M0 , M 1 och M 2 ska väljas enligt nedan – γ M0 =1,0, – γ M1 =1,0, – γ M2 =1,2.
2(5)
Följande värde ska användas – γ M,ser = 1,0.
3.1(3) Anm. 1
De rekommenderade värdena ska användas såvida det inte kan påvisas att värdena enligt tabell 3.1a kan uppnås både i valsriktningen och vinkelrätt mot valsriktningen.
3.1(3) Anm. 2
Stål enligt tabell 3.1b får användas. För stål enligt EN 10327 gäller följande tillägg.
EKS 8
Vid användning av stål enligt EN 10327 ska dimensioneringen baseras på det lägsta av 0,2-gränsen och brottgränsen. Dessa värden ska verifieras med materialintyg som tas ur den aktuella produkten. Värdena ska uppfyllas i de riktningar som stålet utnyttjas.
EN 1993-1-3 får även användas för följande stål: Stål enligt EN 10025-5. Stål enligt EN 10025-6 under förutsättning att begränsningarna enligt EN 1993-1-3 och EN 1993-1-12 beaktas. Stål S550GD+Z enligt EN 10326-5.
3.2.4(1)
Allmänt råd
Inga gränser för tjockleken ges. Dessa får bestämmas av funktionskrav, t.ex. gåbarhet. För förband ges giltigheter för formler enligt 8.1(2) i standarden.
8.3(5)
Rekommenderat värde M2 = 1 , 25 ska användas.
8.3(13) tabell 8.1
Det karakteristiska värdet för bärförmågan F v,Rk med hänsyn till skjuvbrott för nitar med splint får väljas enligt tabell E-4. Dimensioneringsvärdet för draghållfastheten F t,Rk och för skjuvhållfastheten F v,Rk bestäms enligt F v, Rk F t, Rd = F v, Rd = M2 Högre värden kan utnyttjas efter provning enligt bilaga D i EN 1990.
Tabell E-4 Karakteristiska värden för bärförmågan F v,Rk (N/nit) med avseende
på skjuvbrott för nit med splint
Nitdiameter Nitmaterial
1)
(mm) Stål Rostfritt stål Monel
2)
Aluminium
4,0 1600 2800 2400 800 4,8 2400 4200 3500 1100 5,0 2600 4600 - - 6,4 4400 - 6200 2000 1 Enligt tillämplig standard eller med bestyrkta egenskaper. 2 Nickel-kopparlegering av två delar nickel och en del koppar.
8.3(13) tabell 8.2
Det karakteristiska värdet för bärförmågan F v,Rk för borrande och gängande skruvar med hänsyn till skjuvbrott får väljas enligt Tabell E-5. Dimensioneringsvärdet för draghållfastheten F t,Rk och skjuvhållfastheten F v,Rk bestäms enligt 1 , 25 F v, Rk F t, Rd = 1 , 25 F v, Rd = M2 Högre värden kan utnyttjas efter provning enligt bilaga D i EN 1990.
EKS 8
Tabell E-5 Karakteristiska värden för bärförmågan F v,Rk (N/skruv) med
avseende på skjuvbrott för gängande och borrande skruv
Skruv diameter Skruvens material
1)
(gängans yttre diameter)
(mm) Härdat stål Rostfritt stål
4,8 5 200 4 600 5,5 7 200 6 500 6,3 9 800 8 500 8,0 16 300 14 300 1 Enligt tillämplig standard eller med bestyrkta egenskaper.
8.3(13) tabell 8.3
Bärförmågan hos skjutspik med hänsyn till skjuvbrott, dragbrott och utdragning ska framgå av ett bestyrkande.
8.4(5)
Rekommenderat värde M2 = 1 , 25 ska användas.
8.5.1(4)
Rekommenderat värde M2 = 1 , 25 ska användas.
A.1(1) Anm. 3
Allmänt råd
Omräkningsfaktorerna kan sättas lika med 1,00.
A.6.4(4)
Partialkoefficienten M ska bestämmas på basis av provning enligt Bilaga D i EN 1990. Om man vid provningen endast bestämmer dimensioneringsvärdet utan koppling till någon beräkningsmodell ska det rekommenderade värdet användas.
Tillämpning av informativa bilagor.
Bilaga E får inte tillämpas.
EKS 8
Kap. 3.1.4 – Tillämpning av EN 1993-1-4 – Rostfritt stål
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.1.4(2) Rekommendationen används 2.1.5(1) Rekommendationen används 5.1(2) Nationellt val gjort 5.5(1) Rekommendationen används 5.6(2) Rekommendationen används 6.1(2) Rekommendationen används 6.2(3) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
5.1(2)
Följande partialkoefficienter ska användas = 1,0 M0 = 1,0 M1 M2 = 1,2
Tillämpning av informativa bilagor Allmänt råd
Bilaga C bör användas vid dimensionering med FEM.
EKS 8
Kap. 3.1.5 – Tillämpning av EN 1993-1-5 – Plåtbalkar
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.2(5) Rekommendationen används 3.3(1) Rekommendationen används 4.3(6) Nationellt val gjort 5.1(2) Rekommendationen används 6.4(2) Rekommendationen används 8.(2) Rekommendationen används 9.1(1) Rekommendationen används 9.2.1(9) Rekommendationen används 10(1) Nationellt val gjort 10(5) Rekommendationen används C.2(1) Rekommendationen används C.5(2) Rekommendationen används C.8(1) Rekommendationen används C.9(3) Rekommendationen används D.2.2(2) Rekommendationen används Bilaga E Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
4.3(6)
Allmänt råd
Vid dimensionering av broar bör Φ h =1,5 användas. För andra byggnadsverk används rekommendationen.
10(1)
Allmänt råd
Metoden bör inte användas.
Tillämpning av informativa bilagor. Allmänt råd
Bilaga D bör tillämpas.
EKS 8
Kap. 3.1.6 – Tillämpning av EN 1993-1-6 – Skal
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
3.1(4) Rekommendationen används 4.1.4(3) Rekommendationen används 5.2.4(1) Rekommendationen används 6.3(5) Nationellt val gjort 7.3.1(1) Rekommendationen används 7.3.2(1) Rekommendationen används 8.4.2(3) Rekommendationen används 8.4.3(2) Nationellt val gjort 8.4.3(4) Rekommendationen används 8.4.4(4) Rekommendationen används 8.4.5(1) Rekommendationen används 8.5.2(2) Nationellt val gjort 8.5.2(4) Rekommendationen används 8.7.2(7) Rekommendationen används 8.7.2(16) Rekommendationen används 8.7.2(18) Rekommendationen används 9.2.1(2)P Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
6.3(5)
Allmänt råd
Värdet bör sättas till n mps = 0,05 E / f yd dvs. ε mps = 0,05.
8.4.3(2)
Allmänt råd
Absoluta tal bör inte användas. De relativa värdena i tabell 8.3 bör användas.
8.5.2(2)
Partialkoefficient γ M1 som ska tillämpas är angivna i de nationella bilagorna till EN 1993-1 till 1993-6.
9.2.1(2)P
Partialkoefficient γ Mf som ska tillämpas är angivna i de nationella bilagorna till EN 1993-1 till 1993-6.
EKS 8
Kap. 3.1.7 – Tillämpning av EN 1993-1-7 – Plana plåtkonstruktioner med transversallast
Rekommendationen används.
EKS 8
Kap. 3.1.8 – Tillämpning av EN 1993-1-8 – Dimensionering av knutpunkter och förband
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.2.6 Nationellt val gjort 2.2(2) Nationellt val gjort 3.1.1(3) Nationellt val gjort 3.4.2(1) Nationellt val gjort 4.5.3.2(6) Nationellt val gjort 5.2.1(2) Rekommendationen används 6.2.7.2(9) Rekommendationen används
Skruv och mutter till högt förspända skruvförband ska ha sådana egenskaper att mutter och gängor normalt är starkare än skruven även vid ogynnsamma kombinationer av egenskaper och mått. Vid andra förband ska mutterns styrka motsvara minst den nominella dragbrottkraften för skruven.
Nationellt valda parametrar
1.2.6
Allmänt råd
Nitar bör uppfylla fordringar i SS 39 och SS 318. Material till nitar enligt SS-EN 10263-2 kan användas.
2.2(2)
Partialkoefficienter enligt tabell E-6 ska tillämpas.
Tabell E-6 Partialkoefficienter
Partialkoefficienter för Partialkoefficienter
Bärförmåga för tvärsnitt γ M0 och γ M1
se 11 § i Kap. 3.1.1
Bärförmåga för tvärsnitts med hänsyn till dragbrott Skruvar Nitar Ledbultar γ M2 = 1,2 Svetsar Hålkanttryck Glidning – i brottgränstillstånd (typ C) γ M3 = 1,2 – i bruksgränstillstånd (typ B) γ M3 , ser = 1,0 Injektionsskruvar γ M4 = 1,0 Fackverksknutpunkter med konstruktionsrör γ M5 = 1,0 Ledbultar i bruksgränstillstånd γ M6 , ser = 1,0 Förspänningskraft i höghållfast skruv γ M7 = 1,0 Betong γ c se EN 1992
EKS 8
3.1.1(3)
Allmänt råd
Endast hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 bör användas utom för skruvförbandsklass A där även hållfasthetsklass 4.6 kan användas. För skruvförbandsklass B, C och E bör skruvar och muttrar enligt EN 14399-3:2002 användas.
3.4.2(1)
Allmänt råd
Förspänningskraften bör vara 0,7 f ub A s .
4.5.3.2(6)
Se 4 § i kap. 3.1.1.
EKS 8
Kap. 3.1.9 – Tillämpning av EN 1993-1-9 – Utmattning
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1(2) Nationellt val gjort 2(2) Rekommendationen används 2(4) Rekommendationen används 3(2) Nationellt val gjort 3(7) Nationellt val gjort 5(2) Nationellt val gjort 6.1(1) Rekommendationen används 6.2(2) Rekommendationen används 7.1(3) Rekommendationen används 7.1(5) Rekommendationen används 8(4) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
3(7)
Följande partialkoefficienter ska användas. För skadetålighetsmetoden: I säkerhetsklass 1 och 2 γ Mf = 1,0. I säkerhetsklass 3 γ Mf = 1,15. För skadesäkerhetsmetoden: I säkerhetsklass 1 och 2 γ Mf = 1,15. I säkerhetsklass 3 γ Mf = 1,35. Allmänt råd
För broar bör skadesäkerhetsmetoden användas.
5(2)
Allmänt råd
För tvärsnittsklass 4 bör spänningar beräknas på bruttotvärsnitt reducerat för inverkan av skjuvdeformationer i breda flänsar.
EKS 8
Kap. 3.1.10 – Tillämpning av EN 1993-1-10 – Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen
Standardens rekommendationer används.
EKS 8
Kap. 3.1.11 – Tillämpning av EN 1993-1-11 – Dragbelastade komponenter
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3.6(1) Rekommendationen används 2.3.6(2) Rekommendationen används 2.4.1(1) Rekommendationen används 3.1(1) Rekommendationen används 4.4(2) Nationellt val gjort 4.5(4) Rekommendationen används 5.2(3) Rekommendationen används 5.3(2) Rekommendationen används 6.2(2) Rekommendationen används 6.3.2(1) Rekommendationen används 6.3.4(1) Rekommendationen används 6.4.1(1)P Rekommendationen används 7.2(2) Rekommendationen används A.4.5.1(1) Ingen ytterligare information ges A.4.5.2(1) Ingen ytterligare information ges B(6) Ingen ytterligare information ges
Nationellt valda parametrar
4.4(2)
Allmänt råd
Rostfritt stål till tråd bör med hänsyn till korrosion väljas enligt tabell A.1 i EN 1993-1-4.
EKS 8
Kap. 3.1.12 – Tillämpning av EN 1993-1-12 – Tilläggsregler för stålsorter upp till S700
Standardens rekommendationer används.
EKS 8
Kap. 3.2 – Tillämpning av EN 1993-2 – Broar
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.1.3.2(1) Rekommendationen används 2.1.3.3(5) Rekommendationen används 2.1.3.4(1) Rekommendationen används 2.1.3.4(2) Nationellt val gjort 2.3.1(1) Rekommendationen används 3.2.3(2) Nationellt val gjort 3.2.3(3) Rekommendationen används 3.2.4(1) Nationellt val gjort 3.4(1) Ingen ytterligare information ges 3.5(1) Ingen ytterligare information ges 3.6(1) Ingen ytterligare information ges 3.6(2) Ingen ytterligare information ges 4(1) Ingen ytterligare information ges 4(4) Ingen ytterligare information ges 5.2.1(4) Rekommendationen används 5.4.1(1) Nationellt val gjort 6.1(1)P Nationellt val gjort 6.2.2.3(1) Rekommendationen används 6.2.2.5(1) Nationellt val gjort 6.3.2.3(1) Rekommendationen används 6.3.4.2(1) Nationellt val gjort 6.3.4.2(7) Rekommendationen används 7.1(3) Ingen ytterligare information ges 7.3(1) Rekommendationen används 7.4(1) Ingen ytterligare information ges 8.1.3.2.1(1) Nationellt val gjort 8.1.6.3(1) Nationellt val gjort 8.2.1.4(1) Nationellt val gjort 8.2.1.5(1) Nationellt val gjort 8.2.1.6(1) Nationellt val gjort 8.2.10(1) Nationellt val gjort 8.2.13(1) Nationellt val gjort 8.2.14(1) Ingen ytterligare information ges 9.1.2(1) Nationellt val gjort 9.1.3(1) Rekommendationen används 9.3(1)P Rekommendationen används 9.3(2)P Rekommendationen används 9.4.1(6) Rekommendationen används 9.5.2(2) Rekommendationen används 9.5.2(3) Rekommendationen används 9.5.2(5) Rekommendationen används 9.5.2(6) Rekommendationen används 9.5.2(7) Rekommendationen används
EKS 8
Nationella val Kommentar
9.5.3(2) Rekommendationen används 9.6(1) Anm. 1 Ingen ytterligare information ges 9.6(1) Anm. 2 Nationellt val gjort 9.7(1) Rekommendationen används A.3.3(1)P Rekommendationen används A.3.6(2) Rekommendationen används A.4.2.1(2) Rekommendationen används A.4.2.1(3) Rekommendationen används A.4.2.1(4) Nationellt val gjort A.4.2.4(2) Rekommendationen används C.1.1(2) Rekommendationen används C.1.2.2(1) Rekommendationen används C.1.2.2(2) Rekommendationen används E.2(1) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
2.1.3.4(2)
Allmänt råd
Skadesäkerhetsmetoden bör tillämpas.
3.2.3(2)
Allmänt råd
Material bör uppfylla kraven enligt tabell E-7.
Tabell E-7 Tilläggskrav
Godstjocklek t mm T 27J °C Ståltyp
t ≤ 30 -20 – 30 < t ≤ 80 -20 finkornstål t > 80 -40 finkornstål
3.2.4(1)
Allmänt råd
Material bör uppfylla kraven enligt tabell E-8.
Tabell E-8 Kvalitetskrav enligt EN 10164
Beräknat värde enligt EN 1993-1-10 Erforderligt värde på Z Rd uttryckt i Zvärde enligt EN 10164 Z Ed ≤ 10 Z Ed > 10
5.4.1(1)
Allmänt råd
Plastisk analys kan användas för olyckslast.
EKS 8
6.1(1)P
Följande partialkoefficienter ska användas: M0 = 1 , 0 M1 = 1 , 0 M2 = 1 , 1 dock högst 0 , 9 f u f y för bärförmåga för nettotvärsnitt M2 = 1 , 2 för förband M3 = 1 , 2 M3, ser = 1 , 0 M4 = 1 , 0 M5 = 1 , 0 M6 = 1 , 0 M7 = 1 , 0
6.2.2.5(1)
Allmänt råd
Metoden i punkt 1 bör användas.
6.3.4.2(1)
Nedanstående värden ska tillämpas. c,0 = 0,4 k fl = 1,0
8.1.3.2.1(1)
Allmänt råd
Injekteringsskruvar bör inte användas.
8.1.6.3(1)
Allmänt råd
Hybridförband bör inte användas.
8.2.1.4(1)
Allmänt råd
Partiellt genomsvetsade förband kan användas som ett alternativ till kälsvetsar.
8.2.1.5(1)
Allmänt råd
Pluggsvetsar bör inte användas.
8.2.1.6(1)
Allmänt råd
Utflackande fog kan användas.
EKS 8
8.2.10(1)
Allmänt råd
Svetsar enligt 4.12(1) och (2) i EN 1993-1-8 bör inte användas.
8.2.13(1)
Allmänt råd
Endast jämnstarka knutpunkter bör användas.
9.1.2(1)
Allmänt råd
För brobaneplåt med tjocklek enligt C.1.2.2 kan verifiering av utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas.
9.6(1) Anm. 2
Allmänt råd
För brobaneplåt med tjocklek enligt C.1.2.2 kan verifiering av utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas.
A.4.2.1(4)
Allmänt råd
Δ T γ kan förutsättas vara 5 °C.
EKS 8
Avdelning F – Tillämpning av EN 1994 – Dimensionering av
samverkanskonstruktioner i stål och betong
Kap. 4.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1994-1-1 – Allmänna regler och regler för byggnader
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.4.1.1(1) Nationellt val gjort 2.4.1.2(5)P Nationellt val gjort 2.4.1.2(6)P Nationellt val gjort 2.4.1.2(7)P Nationellt val gjort 3.1(4) Nationellt val gjort 3.5(2) Nationellt val gjort 6.4.3(1) h) Ingen ytterligare information ges 6.6.3.1(1) Nationellt val gjort 6.6.3.1(3) Nationellt val gjort 6.6.4.1(3) Ingen ytterligare information ges 6.8.2(1) Nationellt val gjort 6.8.2(2) Nationellt val gjort 9.1.1(2)P Rekommendationen används 9.6(2) Nationellt val gjort 9.7.3(4) Nationellt val se 2.4.1.2(6) 9.7.3(8) Nationellt val se 2.4.1.2(6) 9.7.3(9) Rekommendationen används B.2.5(1) Nationellt val se 2.4.1.2(5) B.3.6(5) Nationellt val se 2.4.1.2(6)
Nationellt valda parametrar
2.4.1.1(1)
Rekommenderat värde γ P = 1,0 ska användas. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
2.4.1.2(5)P
Rekommenderat värde γ V = 1,25 ska användas. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
2.4.1.2(6)P
Följande värde γ VS = 1,2 ska användas. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
2.4.1.2(7)P
Rekommenderat värde γ Mfs = 1,0 ska användas. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
EKS 8
3.1(4)
Allmänt råd
Värden för betongens krympning enligt bilaga C kan tillämpas för byggnader.
3.5 (2)
Allmänt råd
Minsta nominella plåttjocklek bör tas som 0,7 mm exklusive zink.
6.6.3.1(1)
Värde enligt 3 § i detta kapitel ska användas.
6.6.3.1(3)
Allmänt råd
Reglerna i SS-EN 1994-2 kan användas även för byggnader.
6.8.2(1)
Värde enligt 5 § i detta kapitel ska användas.
6.8.2(2)
γ Ff ska användas.
9.6(2)
Allmänt råd
Ingen begränsning ges förutsatt att 9.3.2(2) tillämpas.
EKS 8
Kap. 4.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1994-1-2 – Brandteknisk dimensionering
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1(16) Nationellt val gjort 2.1.3(2) Nationellt val gjort 2.3(1)P Rekommendationen används 2.3(2)P Rekommendationen används 2.4.2(3) Nationellt val gjort se Kap. 0 3.3.2(9) Nationellt val gjort 4.1(1)P Nationellt val gjort 4.3.5.1(10) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
1.1(16)
Denna del får endast tillämpas för betong med hållfasthetsvärde lika med eller högre än C20/25 och LC20/22 men inte högre än C50/60 och LC50/55.
2.1.3(2)
Allmänt råd
Δ Θ 1 =180 K och Δ Θ 2 =220 K bör användas.
3.3.2(9)
Allmänt råd
Funktionen i 3.6b i standarden bör användas.
4.1(1)P
Avancerade beräkningsmetoder får användas.
4.3.5.1(10)
Allmänt råd
Knäcklängden för en pelare i mellanplan är λ ei = 0,5 gånger systemlängden och för en pelare i översta våningsplanet är knäcklängden λ ei = 0,7 gånger systemlängden.
EKS 8
Kap. 4.2 – Tillämpning av SS-EN 1994-2 – Broar
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1.3(3) Ingen ytterligare information ges 2.4.1.1(1) Nationellt val gjort 2.4.1.2(5)P Nationellt val gjort 2.4.1.2(6)P Nationellt val gjort 5.4.4(1) Nationellt val gjort 6.2.1.5(9) Nationellt val gjort 6.2.2.5(3) Rekommendationen används 6.3.1(1) Ingen ytterligare information ges 6.6.1.1(13) Ingen ytterligare information ges 6.6.3.1(1) Nationellt val gjort 6.8.1(3) Rekommendationen används 6.8.2(1) Nationellt val gjort 7.4.1(4) Rekommendationen används 7.4.1(6) Nationellt val gjort 8.4.3(3) Ingen ytterligare information ges
Nationellt valda parametrar
2.4.1.1(1)
Rekommenderat värde γ P = 1,0 ska användas för broar. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
2.4.1.2(5)P
Rekommenderat värde γ V ska användas för broar. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
2.4.1.2(6)P
Rekommenderat värde γ Mfs ska användas för broar. Partialkoefficienterna förutsätter utförande och kontroll i nivå med SS- EN 1090-1, SS-EN 1090-2 och SS-EN 13670.
5.4.4.1 (1)
Allmänt råd
Interaktion mellan globala och lokala effekter behöver normalt inte beaktas.
6.2.1.5(9)
Kapitel 10 i EN 1993-1-5 får inte användas.
EKS 8
6.6.3.1(1)
Värde enligt 3 § i detta kapitel ska användas.
6.8.2(1)
Värde enligt 4 § i detta kapitel ska användas.
7.4.1(6)
Allmänt råd
Risk för tidig sprickbildning bör hanteras med metoder enligt Vägverkets publikation Bro 2004 bilaga 4:11.
EKS 8
Avdelning G – Tillämpning av EN 1995 – Dimensionering av
träkonstruktioner
Kap. 5.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1995-1-1 – Allmänna regler och regler för byggnader
Allmänt
Beständighet
Allmänt råd
Ytterligare regler med avseende på beständighet finns i avdelning A.
Träkonstruktioner ska utformas och utföras så att skadliga angrepp av röta och virkesförstörande insekter förhindras.
Fuktrörelser i träkonstruktioner ska beaktas, om de har betydelse för bärförmågan.
Stål i förbindningar ska skyddas mot skadlig korrosion. Allmänt råd Lämpligt korrosionsskydd för stål i förbindningar bör bestämmas utifrån rådande korrosivitetsklass inklusive inverkan av korrosiva ämnen i vissa träslag enligt EN 1090-2. Korrosionsskydd för rostfritt stål i förbindningar bör bestämmas enligt EN 1993-1-4.
Förutsättningar
Allmänt råd
Allmänna regler om utförande finns i avdelning A. Fingerskarvat konstruktionsvirke kan användas i en bärande konstruktion under förutsättning att konstruktionen utformas så att brott i en enskild fingerskarv inte medför sammanstörtning av väsentliga delar av konstruktionen i övrigt. Fingerskarvat konstruktionsvirke bör inte användas i arbetsställningar eller i andra konstruktioner utsatta för slag- och stötbelastning.
EKS 8
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3.1.2(2)P Nationellt val gjort 2.3.1.3(1)P Ingen ytterligare information ges 2.4.1(1)P Rekommendationen används 6.1.7(2) Rekommendationen används 6.4.3(8) Rekommendationen används 7.2(2) Nationellt val gjort 7.3.3(2) Nationellt val gjort 8.3.1.2(4) Nationellt val gjort 8.3.1.2(7) Rekommendationen används 9.2.4.1(7) Rekommendationen används 9.2.5.3(1) Rekommendationen används 10.9.2(3) Nationellt val gjort 10.9.2(4) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2.3.1.2(2)P
Allmänt råd
I tabell G-1 anges en indelning av laster efter varaktighet som är relevant för svenska förhållanden.
Tabell G-1 Exempel på indelning av laster efter varaktighet
Lastvaraktighet Exempel på laster
Permanent Egentyngd Lång Nyttig last i lagerlokal Medel Nyttig last i byggnader förutom i lagerlokal Snölast Kort Vindlast Momentan Vindstötar Olyckslast Enstaka koncentrerad last på yttertak
7.2(2)
Gränsvärden för nedböjning som är relaterade till hälsa och säkerhet bestäms där så erfordras från fall till fall med hänsyn till rådande omständigheter. Allmänt råd Gränsvärden med hänsyn till t.ex. utseende och komfort kan anges av byggherren.
7.3.3(2)
Allmänt råd
För svenska förhållanden kan följande värden tillämpas: a = 1,5 mm/kN och b = 100 m/Ns 2 .
8.3.1.2(4)
Avsnitt 8.3.1.2(4) får inte tillämpas.
EKS 8
10.9.2(3)
Allmänt råd
Efter montage och erforderlig stagning bör maximal utböjning hos en virkesdel ( α bow,perm ) vara högst 10 mm.
10.9.2(4)
Allmänt råd
Maximal avvikelse från vertikalplanet ( α dev,perm ) bör vara högst 0,02 h , där h är fackverkets största höjd, dock högst 50 mm.
EKS 8
Kap. 5.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1995-1-2 – Brandteknisk dimensionering
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.1.3(2) Nationellt val gjort 2.3(1)P Rekommendationen används 2.3(2)P Rekommendationen används 2.4.2(3) Rekommendationen används 4.2.1(1) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
2.1.3(2)
Allmänt råd
Värden för medeltemperaturhöjningen samt maximal temperaturhöjning under avsvalningsfasen bör sättas till ∆ Θ 1 = 180 K, ∆ Θ 2 = 220 K.
Tillämpning av informativa bilagor
Bilaga E får endast användas för väggar lägre än 3 m.
EKS 8
Kap. 5.2 – Tillämpning av SS-EN 1995-2 – Broar
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3.1.2(1) Nationellt val gjort 2.4.1 Rekommendationen används 7.2 Nationellt val gjort 7.3.1(2) Ingen ytterligare information ges
Nationellt valda parametrar
2.3.1.2(1)
Allmänt råd
Laster under byggtiden bör hänföras till lastvaraktighetsklass medel.
7.2
Allmänt råd
Nedböjning av trafiklast inklusive gångbanelast bör begränsas till l /400.
EKS 8
Avdelning H – Tillämpning av EN 1996 – Dimensionering av
murverkskonstruktioner
Kap. 6.1.1 – Tillämpning av EN 1996-1-1 – Allmänt – Regler för armerat och oarmerat murverk
Översikt nationella val
Nationella val Kommentar
2.4.3(1)P Nationellt val gjort 2.4.4(1) Nationellt val gjort 3.2.2(1) Nationellt val gjort 3.6.1.2(1) Nationellt val gjort 3.6.2(3) Nationellt val gjort 3.6.2(4) Nationellt val gjort 3.6.2(6) Nationellt val gjort 3.6.3(3) Nationellt val gjort 3.7.2(2) Nationellt val gjort 3.7.4(2) Rekommendationen används 4.3.3(3) Nationellt val gjort 4.3.3(4) Rekommendationen används 5.5.1.3(3) Rekommendationen används 6.1.2.2(2) Rekommendationen används 8.1.2(2) Nationellt val gjort 8.5.2.2(2) Nationellt val gjort 8.5.2.3(2) Rekommendationen används 8.6.2(1) Rekommendationen används 8.6.3(1) Rekommendationen används
Nationellt valda parametrar
2.4.3(1)P
Följande värden för γ M i brottgränstillstånd ska användas.
Tabell H-1 Partialkoefficienter i brottgränstillstånd
Partialkoefficient γ M Utförandeklass
I II
Murverk utfört med: Stenar/block kategori I, 1,7 2,2 specialmurbruk a Stenar/block kategori I, 2,0 2,5 receptmurbruk b Stenar/block kategori II, 2,2 2,7 valfritt murbruk a, b, d Armeringsförankring 2,0 2,5 Armeringshållfasthet 1,3 1,3 Murkramlor c 2,5 2,7 a. Krav för specialmurbruk ges i EN 998-2 och EN 1996-2. b. Krav för receptmurbruk ges i EN 998-2 och EN 1996-2.
EKS 8
c. Deklarerade värden är medelvärden. d. När variationskoefficienten för stenar/block kategori II inte överstiger 25 % e. Utförandeklass: Murverkskonstruktioner ska indelas i två utförandeklasser; klass I och klass II. Med murverk i utförandeklass I avses murningsarbete som leds och övervakas av en person med särskild utbildning i och erfarenhet av murverkskonstruktioners utförande. Med murverk i utförandeklass II avses murningsarbete som leds och övervakas av en person med erfarenhet av utförande av murverkskonstruktioner. Murverk i en byggnad med fler än två våningar samt platsarmerat murverk ska utföras i klass I. Platsarmerat murverk i enbostadshus i högst två våningar samt murverk armerat för enbart rörelsekrafter får dock utföras i klass II. Denna typ av utbildning kan även ges i andra länder än Sverige.
2.4.4(1)
Standardens rekommendation 1,0 för γ M i bruksgränstillstånd ska användas.
3.2.2(1)
Allmänt råd
Följande acceptabla likvärdiga blandningsproportioner för murbruk bör användas.
Tabell H-2 Blandningsproportioner för murbruk
Murbruksklass Viktdelar Volymdelar Murbruksklass
Bindemedel Beteckning1
Murbruksklass Murbruksklass M10 (A) M10 (A) Cement C 100/450 C 1:4 M10-1:0:4C Kalk, Cement KC 20/80/400 KC 1:3:15 M10-3:1:15CK Kalk, Cement KC 10/90/350 KC 1:4:15 M10-4:1:15CK Murcement M 100/350 M 1:3 M10-1:3M Murbruksklass Murbruksklass M2,5 (B) M2,5 (B) Kalk, Cement KC 35/65/550 KC 1:1:8 M2,5-1:1:8CK Murcement M 100/600 M 1:5 M2,5-1:5M Murbruksklass Murbruksklass M1 (C) M1 (C) Kalk, Cement KC 50/50/650 KC 2:1:12 M1-1:2:12CK Murcement M 100/900 M 1:7 M1-1:7M Murbruksklass Murbruksklass M0,5 (D) M0,5 (D) Kalk, Cement KC 50/50/950 KC 2:1:18 M0,5 -1:2:18CK Hydraulisk kalk Kh 100/850 Kh 1:5 M0,5-1:5Kh 1. I beteckningen anges murbruksklass och volymdelar; cement, kalk, sand samt bindemedeltyp.
EKS 8
Tabell H-3 Likvärdiga blandningsproportioner för murbruk
Murbruksklass Bindemedel
1
Beteckning
Murbruksklass M10 (A) M10-1:0:4C Cement 100:450 M10-3:1:15CK Cement, kalk 80:20:400 M10-4:1:15CK Cement, kalk 90:10:350 M10-1:3M Murcement 100:350 Murbruksklass M2,5 (B) M2,5-1:1:8CK Cement, kalk 65:35:550 M2,5-1:5M Murcement 100:600 Murbruksklass M1 (C) M1-1:2:12CK Cement, kalk 50:50:650 M1-1:7M Murcement 100:900 Murbruksklass M0,5 (D) M0,5-1:2:18CK Cement, kalk 50:50:950 M0,5-1:5Kh Hydralisk kalk 100/850 1. I beteckningen anges murbruksklass och volymdelar; cement, kalk, sand samt bindemedeltyp
3.6.1.2(1)
Allmänt råd
Följande karaktäristiska värden på murverks tryckhållfasthet f k bör användas.
Tabell H-4 Karaktäristiska värden
Murstenar/ Hållfasthets- f k (MPa) Tunn-
murblock klass Murbruksklass enligt fogs-
EN 998-2 bruk
M10 M2,5 M1 M0,5 Tegelblock 6 4,1 – Tegelsten 12 5,2 3,6 2,7 1,0 – 15 5,8 4,2 3,2 1,3 – 25 7,5 6,0 4,5 1,8 – 35 8,9 7,5 5,7 2,3 – 45 10,0 9,0 6,8 2,3 – 55 11,1 10,3 7,8 2,3 – 65 12,1 11,6 8,8 2,3 – a Kalksandsten 25 – 6,0 4,5 – 12,3 Betongsten 25 7,5 6,0 – – 12,3 a
Betonghålblock 5 – 2,0 1,5 – 2,6 a a 10 2,4 2,4 2,4 – 4,6
a Massiva 10 3,8 3,6 2,8 – 5,7 betongblock a 15 4,7 4,7 3,7 – 8,0
EKS 8
Murstenar/ Hållfasthets- f k (MPa) Tunn-
murblock klass Murbruksklass enligt fogs-
EN 998-2 bruk
Lättbetongblock 2,0 – 1,2 0,9 – 1,4 a a 2,5 – 1,4 1,0 – 1,7 3 – 1,6 1,2 – 2,0 a a 3,5 – 1,7 1,3 – 2,3 4,0 – 1,9 1,5 – 2,6 a a 4,5 – 2,1 1,6 – 2,9 5 – 2,2 1,7 – 3,1 a a Lättklinkerblock 2 – 1,8 1,2 0,8 1,4 3 – 2,4 1,6 1,0 2,0 a a 5 – 3,4 2,2 1,2 3,1 10 – 4,3 3,4 1,2 5,7 a a. Dimensionering enligt formel (3.3) i EN 1996-1-1 med faktorn K enligt nedan: Betongsten K=0,80 Kalksandsten K=0,80 Betonghålblock K=0,65. grupp 2 Lättbetong K=0,80 Lättklinker K=0,80
3.6.2(3)
Allmänt råd
f vlt bör användas med värden enligt följande – f vlt för tegelblock och tegelsten = 1,0 MPa, – f vlt för kalksandsten, betongsten, betonghålblock, massiva betongblock och lättbetongblock = 0,6 MPa, – f vlt för tunnfogade lättbetongblock = 0,8 MPa, – f vlt för lättklinkerblock = 1,1 MPa.
3.6.2(4)
Allmänt råd
f vlt enligt 6 § bör tillämpas.
3.6.2(6)
Allmänt råd
Följande initiella skjuvhållfastheter f vko bör användas.
Tabell H-5 Initiell skjuvhållfasthet
f vko (MPa)
Mursten/mur- Normalt murbruk i Tunnfogsbruk Lättmur-
block angiven hållfasthets- (liggfog 0,5 – bruk
klass 3,0 mm)
Tegel M10 – M20 0,30 M2,5 – M9 0,20 -- 0,15 M1 – M2 0,10 Kalksandsten M10 – M20 0,20 M2,5 – M9 0,15 0,40 0,15 M1 – M2 0,10 Betong och M10 – M20 0,20
EKS 8
f vko (MPa)
Mursten/mur- Normalt murbruk i Tunnfogsbruk Lättmur-
block angiven hållfasthets- (liggfog 0,5 – bruk
klass 3,0 mm)
lättklinkerbetong Lättklinkerbetong M2,5 – M9 0,20 Autoklaverad M2,5 – M9 0,15 0,30 0,15 lättbetong M1 – M2 0,15 Fabrikstillverkad M1 – M2 0,10 sten och natursten
3.6.3(3)
Allmänt råd
Följande karaktäristisk böjhållfasthet f xk1 och f xk2 bör användas.
Tabell H-6 Karaktäristisk böjhållfasthet
Murstenar/ Hållfast- f xk1 f xk1 f xk1 f xk2 f xk2 f xk2
murblock hets- (MPa) (MPa) Tunn- (MPa) (MPa) Tunn-
klass M1,0- M2,5- fogs- M1,0- M2,5- fogs-
M2,4 M10 bruk M2,4 M10 bruk
Tegelblock 6 0,12 0,15 .-- 0,12 0,15 -- Håltegel 15 – 65 0,12 0,3 -- 0,9 1,1 -- Massivtegel 15 – 65 0,12 0,25 -- 0,9 1,1 -- Kalksandsten 25 0,05 0,1 0,20 0,7 0,9 0,30 Betongsten 25 0,05 0,2 0,20 0,7 0,9 0,30 Betonghålblock 5 – 10 0,05 0,2 0,20 0,30 0,4 0,30 Massiva 10 – 15 0,05 0,2 0,20 0,30 0,4 0,30 betongblock Lättbetongblock 2,0 0,08 0,1 0,15 0,08 0,1 0,30 2,5 0,08 0,1 0,15 0,15 0,2 0,30 3 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 3,5 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 4,0 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 4,5 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 5 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 Lättklinkerblock 2 0,12 0,15 0,20 0,12 0,15 0,30 3 0,12 0,15 0,20 0,25 0,3 0,30 5 0,12 0,15 0,20 0,25 0,3 0,30 10 0,12 0,15 0,20 0,25 0,3 0,30
EKS 8
3.7.2(2)
Allmänt råd
Val av KE för elasticitetsmodulen. När inverkan av elasticitetsmodulen är av stor betydelse bör den bestämmas genom provning enligt SS-EN 1052-1. Om inte elasticitetsmodulen E bestäms genom provning kan följande värden på KE användas K E = 500 för massiv tegelsten och kalksandsten (a) K E = 500 för håltegel och tunnfogsmurade lättbetongblock (b) K E = 1000 för lättklinkerblock (c) K E = 1000 för betongsten, betonghålblock, massiva (d) betongblock och lättbetongblock
4.3.3(3)
Allmänt råd
Följande val av armeringsstål med hänsyn till beständighet bör användas.
Tabell H-7 Beständighet
Korrosionsskydd system och täckskikt (mm) för
armeringsstål i relation till miljöklasser
Material Ref. nr Miljö-
klass
MX1 MX2 MX3 MX4 MX5
Austenitiskt rost- R 1 15 15 15 15 15 fritt, syrafast stål Austenitiskt rostfritt R 3 15 15 15 20 -stål Förzinkat stål R 13 15 35* 50* -- -- Förzinkat, epoxi- R 18 15 35* 50* -- -belagt stål Oskyddat kolstål ob 25 -- -- -- -- * Konsultera tillverkare eller murverksspecialist för rekommendation innan användning. -- Ej rekommenderat korrosionsskydd.
Tabell H-8 Materialbeskrivning
Ref.nr Materialbeteckning Materialbeskrivning
R 1 EN 10088 Austenitiskt rostfritt, syrafast stål. R 3 EN 10088 Austenitiskt rostfritt stål. 2 R 13 EN 10020 Förzinkat stål min. 265 g/m zink per sida. EN 10244 zink bel. R 18 EN 10020 Förzinkat och epoxibelagt stål min. 2 60 g/m zink per sida och min. EN 10244 zink bel. 80g/m 2 epoxi, medel- 2 EN 10245 epoxi värde 100 g/m epoxi. ob EN 10020 Oskyddat kolstål.
EKS 8
Tabell H-9 Miljöklasser
Miljöklass Murverkets mikromiljö Konstruktionstyp
MX1 Torr omgivning Innerväggar i normal miljö, inre skal i dubbelmurar, Obetydlig korrosionsblockväggars varma insida, aggressiv. källarväggar med tvåstegstätning. MX2 Fuktig eller våt Innerväggar i fuktig miljö, omgivning ej utsatt för ytterväggar icke utsatta för frost/tö cykler. frost/tö eller aggressiv kemisk miljö, övriga Måttlig korrosionskällarväggar aggressiv. MX3 Fuktig eller våt Murverk som klass MX2 omgivning utsatt för även utsatt för frost/tö frost/tö cykler cykler. Korrosionsaggressiv. MX4 Våt miljö även utsatt för Murverk utsatt för salt/tö klorider, havsvatten eller cykler, oputsade skalmurar tösalter. utsatta för slagregn, konstruktionsdelar med hög Mycket korrosionsfuktbelastning och kloridaggressiv. förekomst. MX5 Aggressiv kemisk miljö Ytter- och innerväggar i aggressiv industriatmosfär. Särskild korrosionsaggressiv.
8.1.2(2)
Allmänt råd
Följande värden på t min bör användas. Murverk bör ha en minsta nominell tjocklek enligt följande tabell.
Tabell H-10 Minsta nominell tjocklek
Murverkshöjd Minsta nominella väggtjocklek (mm)
Bärande vägg Skalmur
Högst 2 våningar, ≤ 6 85 55 meter Högre än 2 våningar, > ca 100 85 6 meter
8.5.2.2(2)
Allmänt råd
För skalmurar bör minst 3 kramlor per m 2 användas och för kanalmurar bör minst 4 kramlor per m 2 användas.
EKS 8
Kap. 6.2 – Tillämpning av EN 1996-2 – Dimensioneringsförutsättningar, val av material och utförande av murverk
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3.4.2(2) Rekommendationen används 3.5.3.1(1) Rekommendationen används 1.1.(2)P Rekommendationen används 2.3.1 (1) Rekommendationen används 3.4(3) Rekommendationen används
EKS 8
Avdelning I – Tillämpning av EN 1997 – Dimensionering av
geokonstruktioner
Kap. 7.1 – Tillämpning av EN 1997-1 – Allmänna regler
Utöver de stycken som är märkta med bokstaven P efter beteckningsnumret i SS-EN 1997-1 ska 6.6.1(4), första meningen och 7.5.3(1) anses vara föreskrifter. Allmänt råd För plattor i geoteknisk kategori 2 eller 3 grundlagda på friktionsjord med mycket låg till medelhög fasthet bör beräkning av sättning utföras. Vid tillämpning av 7.6.1.1(3) bör brottkriteriet för pålar under tryck definieras som den sättning hos pålspetsen som motsvarar maximalt 10 % av påldiametern. Pålens elastiska hoptryckning beaktas.
Stycke 7.5.1(6)P och 7.5.2.3(2)P i SS-EN 1997-1 ska anses vara allmänna råd. Allmänt råd Vid provbelastning av pålar i siltiga jordar eller där risk för så kallade falska pålstopp föreligger bör tiden mellan installation och provning vara så lång att utfallet i rimlig utsträckning beskriver aktuellt gränstillstånd. Allmänt råd
Vid nationell användning av undantag från verifiering enligt 7.8(5) i SS-EN 1997-1 bör skjuvhållfastheten överstiga 25 kPa. Allmänt råd
Dokumentation enligt 7.9(4) avseende uppmätt neddrivningsmotstånd för jordförträngande påle bör anges som antal slag för de sista tre serierna om 10 slag.
Översikt nationella val
Nationella val Kommentar
2.1(8)P Nationellt val gjort 2.4.6.1(4)P Nationellt val gjort 2.4.6.2(2)P Nationellt val gjort 2.4.7.1(2)P Nationellt val gjort 2.4.7.1(3)P Nationellt val gjort 2.4.7.1(4) Rekommendationen används 2.4.7.1(5) Rekommendationen används 2.4.7.1(6) Nationellt val gjort 2.4.7.2(2)P Nationellt val gjort 2.4.7.3.2(3)P Nationellt val gjort 2.4.7.3.3(2)P Nationellt val gjort 2.4.7.3.4.1(1)P Nationellt val gjort 2.4.7.4(3)P Nationellt val gjort 2.4.7.5(2)P Nationellt val gjort 2.4.8(2) Nationellt val gjort 2.4.9(1)P Nationellt val gjort 2.5(1) Nationellt val gjort
EKS 8
Nationella val Kommentar
7.6.2.2(8)P Nationellt val gjort 7.6.2.2(14)P Nationellt val gjort 7.6.2.3(4)P Nationellt val gjort 7.6.2.3(5)P Rekommendationen används 7.6.2.3(8)P Nationellt val gjort 7.6.2.4(4)P Nationellt val gjort 7.6.3.2(2)P Nationellt val gjort 7.6.3.2(5)P Nationellt val gjort 7.6.3.3(3)P Nationellt val gjort 7.6.3.3(4)P Rekommendationen används 7.6.3.3(6)P Nationellt val gjort 8.5.2(2)P Nationellt val gjort 8.6(4) Nationellt val gjort 11.5.1(1)P Nationellt val gjort Bilaga D Nationellt val gjort Bilaga E Nationellt val gjort Bilaga F Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2.1(8)P
Geotekniska konstruktioner ska delas in i tre kategorier beroende på omfattning och komplexitet. Geoteknisk kategori 1 ska omfatta små och enkla byggnadsverk som utförs med försumbar risk och kända grundförhållanden. Geoteknisk kategori 2 ska omfatta konventionella typer av byggnadsverk och grundläggning utan exceptionell risk för omgivningspåverkan eller speciella jord- eller belastningsförhållanden. Geoteknisk kategori 3 ska omfatta byggnadsverk eller delar av byggnadsverk som faller utanför gränserna till geoteknisk kategori 1 och 2. Geoteknisk kategori 1 får inte tillämpas för geokonstruktioner i säkerhetsklass 3. Allmänt råd Stödkonstruktioner där schaktdjupet är större än 4 m eller vatten har en avgörande betydelse bör behandlas som en konstruktion i geoteknisk kategori 3 och dimensioneras exempelvis med numeriska metoder.
2.4.6.1(4)P
Partialkoefficienter för laster vid varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer ska väljas enligt 17 – 19 § kap. 0 i avdelning B samt 46 §, tabell I-13 och 47 §, tabell I-15 i detta kapitel.
2.4.6.2(2)P
Partialkoefficienter för material- och bärförmågeparametrar vid varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer ska väljas enligt 37 §, tabell I-5, 39 §, tabell I-6, 41 §, tabell I-7 – I-9, 43 §, tabell I-12 och 46 §, tabell I-14 i detta kapitel.
EKS 8
2.4.7.1(2)P
Partialkoefficienter för varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer ska väljas enligt 36 – 47 §§ i detta kapitel.
2.4.7.1(3)
Partialkoefficienter för material- och bärförmågeparametrar får vid olyckslast sättas till 1,0 om inget annat anges i denna författning. Allmänt råd Olyckslast i form av stagbortfall bör beaktas för förankringar.
2.4.7.1(6)
Allmänt råd
Exempel på modellfaktor, γ Rd för pålar finns i 23 § samt i Vägverkets publikation 2009:46, TK Geo. Faktorns användning framgår av EN 1997-1, avsnitt 6.3.5.
2.4.7.2(2)P
Partialkoefficienter för verifiering av statisk jämvikt ska väljas enligt 17 § kap. 0 i Avdelning B samt 37 §, tabell I-5 i detta kapitel. Allmänt råd Statisk jämvikt, (EQU) behöver normalt endast verifieras vid grundläggning med plattor på mycket fast jord eller berg.
2.4.7.3.2(3)P
Partialkoefficienter för verifiering av strukturella, (STR), och geotekniska, (GEO), gränstillstånd ska för laster, lasteffekter och materialparametrar väljas enligt 18 – 19 § kap. 0 i avdelning B samt 39 §, tabell I-6 i detta kapitel.
2.4.7.3.3(2)P
Partialkoefficienter för bärförmåga ska vid verifiering av strukturella (STR) och geotekniska (GEO) gränstillstånd väljas enligt 41 §, tabell I-7 – I-9 och 43 §, tabell I-12 i detta kapitel.
2.4.7.3.4.1(1)P
Dimensioneringssätt för olika typer av geokonstruktioner ska väljas enligt tabell I-1.
Tabell I-1 Dimensioneringssätt för olika typer av geokonstruktioner
Typ av geokonstruktion Dimensioneringssätt
Pålar, geoteknisk bärförmåga DA 2 Pålar, konstruktiv bärförmåga DA 3 Stödkonstruktioner DA 3 a DA 3 Slänter och bankar Plattor DA 3 Förankringar DA 2 a Avser inte naturliga slänter.
EKS 8
2.4.7.4(3)P
Partialkoefficienter för verifiering av risk för upptryckning, (UPL) ska väljas enligt 46 §, tabell I-13 och I-14 i detta kapitel.
2.4.7.5(2)P
Partialkoefficienter för verifiering av risk för hydraulisk bottenuppluckring, (HYD), genom vattenströmning ska väljas enligt 47 §, tabell I-15 i detta kapitel.
2.4.8(2)
Allmänt råd
Se EN 1990, avsnitt 6.5.4(1) beträffande partialkoefficienter för materialparametrar vid verifiering i bruksgränstillstånd.
2.4.9(1)P
Gränsvärde för rörelser hos grundkonstruktion får fastställas av byggherren.
2.5(1)
Allmänt råd
Vid grundläggning med plattor i geoteknisk kategori 1 kan en förenklad verifiering baserad på grundtrycksvärde enligt nedanstående tabell användas.
Tabell I-2 Dimensionerande grundtrycksvärde för plattor i
3
geoteknisk kategori 1
Material f d (kPa) Material f d (kPa)
Berg (ovittrat) 400 Sand 2 100 2 Morän 200 Silt 50 Grus 150 Fast lera 1 100 1 Karakteristisk skjuvhållfasthet > 50 kPa vid odränerade förhållanden. 2 För sand och silt ska f d begränsas till halva tabellvärdet, om grundvattenytan är högre belägen än en plattbredd under grundläggningsnivån. 3 Om olika jordlager förekommer inom ett djup av dubbla plattbredden räknat från grundläggningsnivån, ska dimensionerande grundtrycksvärden väljas med ledning av det sämsta förekommande materialet.
7.6.2.2(8)P
Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geotekniska bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från statisk provbelastning, ska väljas enligt 42 §, tabell I-10 i detta kapitel.
7.6.2.2(14)P
Partialkoefficienter för verifiering av pålars geotekniska bärförmåga, genom användning av statisk provbelastning, ska väljas enligt 41 §, tabell I-7 – I-9 i detta kapitel.
EKS 8
7.6.2.3(4)P
Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från geoteknisk undersökning kombinerat med dokumenterad erfarenhet av provbelastning under liknande förhållanden, ska väljas enligt 41 §, tabell I-7 – I-9 i detta kapitel. Allmänt råd Tabell nedan anger exempel på modellfaktorer för verifiering av friktionspålars geotekniska bärförmåga.
Tabell I-3 Modellfaktorer för friktionspålars geotekniska
bärförmåga
Metod Y Rd
Geostatisk metod (baserad på 1,6 friktionsvinkel) Resultat från sondering av typ CPT 1,4 Resultat från övriga typer av 1,5 sondering, exempelvis HfA, SPT och Tr, med provtagning för verifiering av jordart.
Tabell nedan anger exempel på modellfaktorer för verifiering av kohesionspålars geotekniska bärförmåga.
Tabell I-4 Modellfaktorer för kohesionspålars geotekniska
bärförmåga
Metod modellfaktor, Y Rd
1 Odränerad analys ( α -metod ) 1,1 Dränerad analys ( β -metod) 1,2 1 Används för lösa leror.
7.6.2.3(8)P
Modellfaktor för korrigering av partialkoefficienter vid verifiering av pålars geotekniska bärförmåga, baserat på resultat från geoteknisk undersökning kombinerat med dokumenterad erfarenhet av provbelastning under liknande förhållanden, ska vid alternativt tillvägagångssätt väljas lika med 1,4.
7.6.2.4(4)P
Partialkoefficienter och korrelationskoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos pålar, baserat på dynamisk provning, ska väljas enligt 41 §, tabell I-7 – I-9 samt 42 §, tabell I-11 i detta kapitel.
7.6.3.2(2)P
Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från provbelastning, ska väljas enligt 41 §, tabell I-7 – I-9 i detta kapitel.
EKS 8
7.6.3.2(5)
Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från statisk provbelastning, ska väljas enligt 42 §, tabell I-10 i detta kapitel.
7.6.3.3(3)P
Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från geoteknisk undersökning kombinerat med dokumenterad erfarenhet av provbelastning under liknande förhållanden, ska väljas enligt 41 §, tabell I-7 – I-9 i detta kapitel.
7.6.3.3(6)P
Modellfaktor för korrigering av partialkoefficienter vid verifiering av geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från geoteknisk undersökning kombinerat med dokumenterad erfarenhet av provbelastning under liknande förhållanden, ska vid alternativt tillvägagångssätt väljas lika med 1,4.
8.5.2(2)P
Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos förspända förankringar, baserat på resultat från provning, ska väljas enligt 43 §, tabell I-12 i detta kapitel.
8.6(4)
Allmänt råd
Modellfaktor för last på förankring vid verifiering av bruksgränstillstånd bör väljas lika med 1,0.
10.2.3
Partialkoefficienter för verifiering av risk för upptryckning (UPL) finns i 16 §. Friktion och förankringskrafter ska inte behandlas som laster i uttryck 2.8.
11.5.1(1)P
Partialkoefficienter för laster och hållfastheter vid verifiering av totalstabilitet hos slänter och bankar ska väljas enligt 18 – 19 § kap. 0 i avdelning B samt 39 §, tabell I-6 i detta kapitel.
Tillämpning av informativa bilagor
Bilaga D behåller, under förutsättning att inverkan av grundläggningsnivå, hållfasthet över grundläggningsnivå samt lutande intilliggande markyta beaktas, sin informativa karaktär vid nationell tillämpning.
Bilaga E och F får inte tillämpas.
A.2(1)P
Partialkoefficienter för laster vid verifiering av (EQU) enligt tabell A.1 ska vara lika med de koefficienter som finns i tabell B-2, 17 § kap. 0 i avdelning B.
EKS 8
Tabell B-2 Dimensioneringsvärden för laster (EQU) (Uppsättning A)
Varaktiga Permanenta laster Variabel Samverkande variabla
och huvudlast laster
tillfälliga
d. s
1
Ogynnsamma Gynnsamma Största last Övriga
laster
(Ekv 6.10) γ d 1,1G kj,sup 0,9 G kj,inf När lasten När lasten är ogynn- är ogynnsam: sam: γ d 1,5 Q k,1 γ d 1,5 ψ 0,i Q k,i När lasten När lasten är gynn- är gynnsam: 0 sam: 0 1 Dimensioneringssituationer
A.2(2)P
Partialkoefficienter för jordparametrar, ( γ M ) ska vid verifiering av (EQU) väljas enligt tabell I-5.
Tabell I-5 Partialkoefficienter för jordparametrar ( γ M ) vid verifiering av (EQU)
Jordparameter Beteckning Koefficient
φ γ φ 1,3 Friktionsvinkel, tan γ 1,3 Effektiv kohesion c γ 1,5 Odränerad skjuvhållfasthet cu γ 1,5 Enaxlig tryckhållfasthet qu γ 1,0 Tunghet γ
A.3.1(1)P
Partialkoefficienter för laster och lasteffekter vid verifiering av (STR/GEO) enligt tabell A.3 ska vara lika med de koefficienter som finns i tabell B-3 och B-4, 18 – 19 §§ kap. 0 i avdelning B.
Tabell B-3 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning B)
Varaktiga Permanenta laster Variabel Samverkande variabla
och tillfälliga huvudlast laster
1
d. s
Ogynnsamma Gynnsamma Största last Övriga laster
(Ekv 6.10a) d G 1,00 G kj,inf När lasten är När lasten är 1,35 kj,sup ogynnsam: ogynnsam: d 1,5 0 , 1 Q k,1 d 1,5 0,i Q k ,i d P 1,00 P k När lasten är När lasten är 1,35 k gynnsam: 0 gynnsam: 0 (Ekv 6.10b) d 0,89·1,35 G kj,sup 1,00 G kj,inf När lasten är När lasten är ogynnsam: ogynnsam: d 1,5 Q k,1 d 1,5 0,i Q k ,i d 1,35 P k 1,00 P k När lasten är När lasten är gynnsam: 0 gynnsam: 0 1 Dimensioneringssituationer
EKS 8
Tabell B-4 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning C)
Varaktiga Permanenta laster Variabel Samverkande variabla
och tillfälliga huvudlast laster
1
d. s
Ogynnsamma Gynnsamma Största last Övriga laster
(Ekv 6.10) γ 1,10 G kj,sup 1,00 G kj,inf När lasten är När lasten är d ogynnsam: ogynnsam: γ d 1,4 Q k,1 γ d 1,4 ψ 0, i Q k,i När lasten är När lasten är gynnsam: 0 gynnsam: 0 1 Dimensioneringssituationer
A.3.2(1)P
Partialkoefficienter för jordparametrar, ( γ M ) ska vid verifiering av (STR/GEO) väljas enligt tabell I-6.
Tabell I-6 Partialkoefficienter för jordparametrar ( γ M ) vid verifiering av
(STR/GEO)
Jordparameter Beteckning Uppsättning
M2
Friktionsvinkel, tan φ γ φ 1,3 γ Effektiv kohesion c 1,3 γ Odränerad skjuvhållfasthet cu 1,5 γ Enaxlig tryckhållfasthet qu 1,5 γ Tunghet γ 1,0
A.3.3.1(1)P
Tabell A.5, som behandlar partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R vid
verifiering av grundläggning med plattor, med tillhörande verifieringsmetod får inte användas.
A.3.3.2(1)P
Partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R ska väljas enligt tabell I-7 vid
verifiering av grundläggning med slagna pålar.
EKS 8
Tabell I-7 Partialkoefficienter för bärförmåga ( ) γ R vid verifiering av grund-
läggning med slagna pålar
1
Bärförmåga Beteckning Uppsättning
R2
γ Spets b 1,3 γ Mantel (tryck) s 1,3 γ Total/kombinerad (tryck) t 1,3 γ Mantel (drag) s;t 1,4 1 Vid järnvägstillämpningar får partialkoefficienten γ R i tabellen minskas med 0,1. Reduktionen har sin grund i olika lastmodeller. Partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R ska väljas enligt tabell I-8 vid verifiering av grundläggning med grävpålar. Tabell I-8 Partialkoefficienter för bärförmåga ( ) γ R vid verifiering av
1
grundläggning med grävpålar
Bärförmåga Beteckning Uppsättning
R2
γ Spets b 1,4 γ Mantel (tryck) s 1,4 γ Total/kombinerad (tryck) t 1,4 γ Mantel (drag) s;t 1,5 ( ) γ 1 Vid järnvägstillämpningar får partialkoefficienten R i tabellen minskas med 0,1. Reduktionen har sin grund i olika lastmodeller. Partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R ska väljas enligt tabell I-9 vid verifiering av grundläggning med CFA-pålar. Tabell I-9 Partialkoefficienter för bärförmåga ( ) γ R vid verifiering av
grundläggning med CFA-pålar
1
Bärförmåga Beteckning Uppsättning
R2
γ Spets b 1,4 γ Mantel (tryck) s 1,4 γ Total/kombinerad (tryck) t 1,4 γ Mantel (drag) s;t 1,5 1 Vid järnvägstillämpningar får partialkoefficienten γ R i tabellen minskas med 0,1. Reduktionen har sin grund i olika lastmodeller.
EKS 8
A.3.3.3(1)P
Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geotekniska bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från statisk provbelastning, ska väljas enligt tabell I-10.
Tabell I-10 Korrelationskoefficienter, ξ för bestämning av karakteristisk
geoteknisk bärförmåga hos pålar baserat på resultat från statisk
1
provbelastning ( n – antal provade pålar)
ξ för n = 1 2 3 4 ≥ 5
ξ 1 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 ξ 2 1,40 1,20 1,05 1,00 1,00 1 Tillämpbar endast vid enhetliga geoteknisk förhållanden och med ett avstånd mellan pålar inom kontrollobjektet på maximalt 25 meter. Med kontrollobjekt avses en grupp av pålar med enhetligt installations- och verkningssätt i en enhetlig jordvolym.
Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geotekniska bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från dynamisk provbelastning, ska väljas enligt tabell I-11.
Tabell I-11 Korrelationskoefficienter, ξ för bestämning av karakteristisk geo-
teknisk bärförmåga hos pålar baserat på resultat från dynamisk
1, 2, 3, 4, 5, 6, 8
provbelastning ( n – antal provade pålar)
=
7
ξ för n 3 4 ≥ 5 ≥ 10 ≥ 15 ≥ 20 ≥ 40 Samtliga
pålar
ξ 1,60 1,55 1,50 1,45 1,42 1,40 1,35 1,30 5 ξ 1,50 1,45 1,35 1,30 1,25 1,25 1,25 1,25 6 1 I tabellen givna ξ -värden gäller för dynamisk provbelastning utvärderad med CASEmetoden. 2 I tabellen givna ξ -värden multipliceras med modellfaktorn 0,85 när signalmatchning av stötvågorna utförs eller då permanent sjunkning 2 mm per mätslag samt utvärderad spetsfjädring < D/60 för spetsburna pålar. 3 Om grundläggningen består av olika påltyper behandlas var typ för sig vid val av antal provpålar, n . 4 Vid utvärdering av bärförmåga vid drag från signalmatchning får maximalt 70 % av mantelns bärförmåga utnyttjas. Modellfaktorn för bärförmåga vid drag ska när värderingen baseras på signalmatchning väljas lika med 1,3. 5 Signalmatchning ska alltid utföras för huvudsakligen mantelburna pålar. 6 Pålslagningsformler får inte kombineras med dessa korrelationskoefficienter. 7 Tillämpbar endast vid enhetliga geotekniska förhållanden och med ett avstånd mellan pålar inom kontrollobjektet på maximalt 25 meter. Med kontrollobjekt avses en grupp av pålar med enhetligt installations- och verkningssätt i en enhetlig jordvolym. 8 Vid järnvägstillämpningar får, i de fall bärförmågan inte bestäms av lokalt värde på materialegenskapen och byggnadsverket har tillräcklig styvhet och hållfasthet för att överföra laster från svaga till starka pålar, korrelationskoefficienterna ξ 5 och ξ 6 divideras med 1,1.
A.3.3.4(1)P
Partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R ska vid verifiering av förspända
förankringar väljas enligt tabell I-12.
EKS 8
Tabell I-12 Partialkoefficienter för bärförmåga ( ) γ R vid verifiering av
förspända förankringar
Typ Beteckning R2
Permanenta förankringar γ 1 a;p 1,0 1 Värdet gäller enbart då alla förankringar provdras.
A.3.3.5(1)P
Tabell A.13, som behandlar partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R vid verifiering av stödkonstruktioner, med tillhörande verifieringsmetod får inte användas.
A.3.3.6(1)P
Tabell A.14, som behandlar partialkoefficienter för bärförmåga, ( ) γ R vid verifiering av slänter och bankar, med tillhörande verifieringsmetod får inte användas.
A.4(1)P
Partialkoefficienter för laster, ( ) γ F ska vid verifiering av (UPL) väljas enligt tabell I-13. ( ) γ
3
Tabell I-13 Partialkoefficienter för laster R vid verifiering av (UPL)
Last Beteckning Värde
Permanent Ogynnsam 1 γ G; dst 1,2 γ d Gynnsam 2 γ 0,9 G; stb Variabel Ogynnsam, γ 1,5 γ Q; dst d dominerande 1 1 Ogynnsam, övriga γ 1,5 γ ψ Q; dst d 0,i 1 Destabiliserande 2 Stabiliserande 3 Vid järnvägstillämpningar får värden enligt tabell A.15 i EN 1997-1 användas.
Partialkoefficienter för jordparametrar, ( ) γ M och bärförmåga, ( ) γ R ska vid verifiering av (UPL) väljas enligt tabell I-14.
EKS 8
Tabell I-14 Partialkoefficienter för jordparametrar, ( ) γ M och bärförmåga, ( ) γ R vid verifiering av (UPL)
Jordparameter/bärförmåga Beteckning Värde
Friktionsvinkel, tan φ γ 1,3 φ Effektiv kohesion γ 1,3 c Odränerad skjuvhållfasthet γ 1,5 cu Bärförmåga, påle (drag) 1 γ s;t Bärförmåga, förankring γ 1,4 a 1 Enligt tabell I-7 – I-9.
A.5(1)P
Partialkoefficienter för laster, ( ) γ F ska vid verifiering av (HYD) väljas
enligt tabell I-15. Tabell I-15 Partialkoefficienter för laster ( ) γ F vid verifiering av (HYD)
Last Beteckning Värde
Permanent Ogynnsam 1 γ 1,35 γ 3 G; dst d Gynnsam 2 γ 0,9 G; stb Variabel Ogynnsam, γ 1,5 γ 4 1 Q; dst d dominerande Ogynnsamma, övriga 1 γ 1,5 γ ψ 4 Q; dst d 0,i 1 Destabiliserande. 2 Stabiliserande. 3 Vid järnvägstillämpningar får γ G;dst =1 användas. 4 Vid järnvägstillämpningar ska γ Q;dst =1,5 användas.
EKS 8
Avdelning J – Tillämpning av SS-EN 1999 – dimensionering
av aluminiumkonstruktioner
Kap. 9.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-1 – Allmänna regler
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
1.1.2(1) Rekommendationen används 2.1.2(3) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 2.3.1(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 3.2.1(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 3.2.2(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 3.2.2(2) Anm. 1 Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 3.2.3.1(1) Anm. 2 Ingen ytterligare information ges 3.3.2.1(3) Anm. 1 Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 3.3.2.2(1) Ingen ytterligare information ges 5.2.1(3) Rekommendationen används 5.3.2(3) Rekommendationen används 5.3.4(3) Rekommendationen används 6.1.3(1) Anm. 1 Nationellt val gjort 6.1.3(1) Anm. 2 Ingen ytterligare information ges 6.2.1(5) Rekommendationen används 7.1(4) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 7.2.1(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 7.2.2(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 7.2.3(1) Nationellt val gjort 8.1.1(2) Nationellt val gjort 8.9(3) Ingen ytterligare information ges A.6(1) Rekommendationen används C.3.4.1(2) Nationellt val gjort C.3.4.1(3) Nationellt val gjort C.3.4.1(4) Nationellt val gjort K.1(1) Rekommendationen används K.3(1) Anm. 1 Rekommendationen används K.3(1) Anm. 3 Ingen ytterligare information ges
EKS 8
Nationellt valda parametrar
6.1.3(1)
De rekommenderade värdena ska användas – M1 = 1 , 1 – M2 = 1 , 25
7.2.3(1)
Allmänt råd
För kriterier för vibrationer i lätta bjälklag se Stålbyggnadsinstitutets rapport Samlade resultat från europeiska utvecklingsprojekt med stål , rapport 259:1.
8.1.1(2)
De rekommenderade värdena i tabellen ska användas.
C.3.4.1(2), C.3.4.1(3), C.3.4.1(4)
De rekommenderade partialkoefficienterna ska användas.
EKS 8
Kap. 9.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-2 – Brandteknisk dimensionering
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.3(1) Nationellt val gjort 2.3(2) Nationellt val gjort 2.4.2(3) Nationellt val gjort 4.2.2.1(1) Nationellt val gjort 4.2.2.3(5) Nationellt val gjort 4.2.2.4(5) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2.3(1)
Rekommenderat värde M, fi = 1 , 0 ska användas.
2.3(2)
Rekommenderat värde M, fi = 1 , 0 ska användas.
2.4.2(3)
De rekommenderade värdena för γ G , γ Q , 1 , ψ fi , och ξ enligt Avdelning B, kap. 0 ska användas. Rekommendationen att använda ψ 2.1 , för ψ fi , ska följas.
4.2.2.1(1)
Allmänt råd
Beräkningsmetoder i EN 1999-1-1 bör användas dock med elasticitetsmodul och 0,2-gräns ersatta med värdena E al,Θ och f o,Θ vid förhöjd temperatur Θ al . Dessutom ersätts γ M med γ M,fi . Reduktionsfaktorerna ρ o,haz och ρ u,haz i den värmepåverkade zonen kan antas vara desamma vid förhöjd temperatur. Vid bestämning av tvärsnittsklass beräknas slankhetsparametrarna β 1 , β 2 och β 3 i Tabell 6.2 i EN 1999-1-1 med = 0 , 05 E al, θ / f o, θ .
4.2.2.3(5)
Allmänt råd
Metod enligt Anm. i 4.2.2.1(1) bör användas.
4.2.2.4(5)
Allmänt råd
Metod enligt Anm. i 4.2.2.1(1) bör användas. Vid beräkning av knäckningslasten N cr och slankhetsparametern bör en ytterligare reducerad elasticitetsmodul E al , /1,2 användas och knäckningskurva för knäckningsklass B väljas.
EKS 8
Kap. 9.1.3 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-3 – Utmattning
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.1.1(1)P Ingen ytterligare information ges 2.2.1(3) Rekommendationen används 2.3.1(3) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 2.3.2(6) Rekommendationen används 2.4(1) Anm. 1 Nationellt val gjort 2.4(1) Anm. 2 Nationellt val gjort 3 (1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 4(2) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 5.8.1(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 5.8.2(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 6.1.3 (1) Anm. 1 Rekommendationen används 6.1.3 (1) Anm. 2 Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 6.2.1(2) Nationellt val gjort 6.2.1 (7) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges 6.2.1(11) Rekommendationen används 6.2.4(1) Nationellt val gjort A.3.1(1) Rekommendationen används E(5) Nationellt val gjort E(7) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges I.2.2 (1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges I.2.3.2(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges I.2.4(1) Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges
Nationellt valda parametrar
2.4(1) Anm. 1
Rekommenderat värde Ff = 1 , 0 ska användas.
2.4(1) Anm. 2
Rekommenderat värde enligt tabell 2.1 på Ff ska användas.
6.2.1(2)
Rekommenderat värde Mf = 1 , 0 ska användas.
6.2.4(1)
Allmänt råd
Den i bilaga K angivna hot spot referensdetaljmetoden i kombination med bilaga J bör användas.
E(5)
Vid tillämpning ska rekommenderat värde Mf = 3 , 0 användas.
EKS 8
Kap. 9.1.4 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-4 – Kallformad profilerad plåt
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2(3) Nationellt val gjort 2(4) Nationellt val gjort 2(5) Ingen ytterligare information ges 3.1(3) Ingen ytterligare information ges 7.3(3) Nationellt val gjort A.1(1) Anm. 2 Ingen ytterligare information ges A.1(1) Anm. 3 Nationellt val gjort A.3.4(3) Nationellt val gjort
Nationellt valda parametrar
2(3)
Följande värden ska användas – γ M1 = 1,0 och γ M2 = 1,25 och γ M3 = 1,25
2(4)
Rekommenderat värde M, ser = 1 , 0 ska användas.
7.3(3)
Allmänt råd
Enligt EN 1990 ska deformationer i bruksgränstillståndet beräknas för frekvent lastkombination. Om gränsen är satt med hänsyn till estetik ska enligt EN 1990 kvasipermanent lastkombination användas. Exempel på gränsvärden för nedböjningar och deformationer som kan användas ges i nedanstående tabell.
Tabell J-1 Gränsvärden för nedböjningar
Konstruktion Nedböjningskrav
Bjälklagsbalkar Se SS-EN 1993-1-1 Primärbalkar i takkonstruktioner L/300 Takåsar a) L/200 Balkar i väggkonstruktioner a) L/100 Profilerad plåt a) – i takkonstruktioner L/200 – i mellanbjälklag Se SS-EN 1993-1-1 – i väggkonstruktioner L/100 – - i konsoler L/100 a) Generellt bör räknas med frekvent last (en variabel last med ψ 1 , eventuellt övriga variabla laster med ψ 2 ) för vanliga isolerade och oisolerade plåttak. Vid känsliga delar som t.ex. anslutningar vid takfot etc. bör karakteristisk last användas.
För kriterier för vibrationer i lätta stålbjälklag se litteraturhänvisning i kap. 3.1.1.
EKS 8
A.1(1) Anm. 3
Allmänt råd
Omräkningsfaktorerna kan sättas lika med 1,00.
A.3.4(3)
Partialfaktorn M ska bestämmas på basis av provning enligt bilaga D i EN 1990. Dessutom ska tillämpliga regler i bilaga A i EN 1999-1-4 följas. Om man vid provningen endast bestämmer dimensioneringsvärdet utan koppling till någon beräkningsmodell ska värdet M =1,0 användas. Det rekommenderade värdet sys =1,0 ska användas.
EKS 8
Kap. 9.1.5 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-5 – Skal
Översikt över nationella val
Nationella val Kommentar
2.1(3) Nationellt val gjort 2.1(4) Nationellt val gjort Nationellt valda parametrar
2.1(3)
De rekommenderade värdena γ M1 = 1,10 och γ M2 = 1,25 ska användas.
2.1(4)
Rekommenderat värde γ M1,ser = 1,0 ska användas.
1. Denna författning träder i kraft den 2 maj 2011. 2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2008:8 5 . På Boverkets vägnar
JANNA VALIK Annika Wessel
5 Senast ändrad (BFS 2010:28), EKS 7.
EKS 8
Bilaga 1
Exempel på val av säkerhetsklass
A Två- och flervåningsbyggnader av typen bostadshus (undantaget enbostadshus), kontorshus, varuhus, sjukhus och skolor Till säkerhetsklass 3 bör följande byggnadsdelar räknas: – Byggnadens bärande huvudsystem inklusive de byggnadsdelar, som är oundgängligen nödvändiga för systemets stabilisering. – Andra bärverk, t.ex. pelare, balkar och skivor, vars kollaps innebär 2 att bjälklagsyta >150 m rasar. – Trappor, balkonger, loftgångar och andra byggnadsdelar som tillhör byggnadens utrymningsvägar.
Till säkerhetsklass 2 bör följande byggnadsdelar räknas: – Bjälklagsbalkar som inte hör till säkerhetsklass 3. – Bjälklagsplattor. – Takkonstruktion utom lätta ytbärverk av icke sprött material. – De delar av tunga ytterväggskonstruktioner (massa per area ≥ 50 kg/m 2 ) som är belägna högre än 3,5 meter över markytan och som inte hör till byggnadens bärande huvudsystem. – Infästningar till ytterväggskonstruktioner som är belägna högre än 3,5 meter över markytan och som inte hör till byggnadens bärande huvudsystem. 2 – Tunga mellanväggar (massa per area ≥ 250 kg/m ) som inte hör till byggnadens bärande huvudsystem. 2 – Infästning av tunga undertak (massa per area ≥ 20 kg/m ). – Trappor som inte hör till säkerhetsklass 3.
Till säkerhetsklass 1 bör följande byggnadsdelar räknas: 2 – Lätta ytbärverk (massa per area ≤ 50 kg/m ) i yttertak av icke sprött material. – Lätta sekundära ytterväggskonstruktioner av icke sprött material. – Alla sekundära ytterväggskonstruktioner (t.ex. väggreglar) i byggnadens entrévåning. – Lätta, icke bärande innerväggar. – Infästning av lätta undertak. – Sockelbalkar som inte bär en vägg i säkerhetsklass 2 eller 3. – Bjälklag på eller strax över mark.
B Envåningsbyggnader av typen hallbyggnader, vilkas takkonstruktioner har stora spännvidder ( ≥ 15 meter) och som används för sporthallar, utställningshallar, samlingslokaler, varuhus, skolor och sådana industrilokaler där många personer vistas Till säkerhetsklass 3 bör följande byggnadsdelar räknas: – Byggnadens bärande huvudsystem inklusive vindförband och stabiliserande system. – Räcken till läktare och dylikt invid större höjdskillnader och vid vilka ett stort antal personer kan vistas. – Konstruktioner som bär större traverser (≥ 15 meter spännvidd och ≥ 20 ton lyftkapacitet).
EKS 8
Till säkerhetsklass 2 bör följande byggnadsdelar räknas: – Takåsar och takplåtar som inte har avstyvande eller stabiliserande funktion. Åsar och plåtar kan hänföras till säkerhetsklass 1 om de är infästa på ett sådant sätt att yttertaket hänger kvar vid brott. – Infästning av tunga takelement (massa per area 50 kg/m 2 ≥ ). – Tunga mellanväggar (massa per area 250 kg/m 2 ≥ ). 2 – Tunga undertak (massa per area ≥ 20 kg/m ). – Balkar för mindre telfrar och traverser.
Till säkerhetsklass 1 bör följande byggnadsdelar räknas: – Sekundära ytterväggskonstruktioner (t.ex. väggreglar) med högst 6 meters höjd. – Lätta takelement. – Lätta innerväggar. – Infästning av lätta undertak. – Sockelbalkar som inte bär en vägg i säkerhetsklass 2 eller 3. – Bjälklag på eller strax över mark.
C Enbostadshus och andra små byggnader i ett eller två våningsplan Byggnadens bärande huvudsystem och trappor bör hänföras till säkerhetsklass 2. I övrigt kan de säkerhetsklasser som anges i punkt A tillämpas.
D Envåningsbyggnader, vilkas takkonstruktioner har små spännvidder (< 15 meter) och som har samma användning som byggnaderna enligt punkt B Byggnadens bärande huvudsystem bör hänföras till säkerhetsklass 2. I övrigt kan de säkerhetsklasser som anges i punkt B tillämpas.
E Byggnader som personer sällan vistas i eller invid Byggnadens bärande huvudsystem bör hänföras till säkerhetsklass 2 och dess sekundära konstruktioner till säkerhetsklass 1, såvida förhållandet att personer sällan vistas i eller invid byggnaden med rimlig säkerhet kan väntas bestå i framtiden. Alla bärande byggnadsdelar för små byggnader som inte är större än enbostadshus kan hänföras till säkerhetsklass 1.
F Geokonstruktioner Säkerhetsklass för geokonstruktion beror bl.a. av ovanförliggande konstruktion. Grundkonstruktion kan i vissa fall hänföras till lägre säkerhetsklass än ovanförliggande konstruktion.
G Järnvägsbroar För järnvägsbroar och deras delar kan säkerhetsklasser enligt BV Bro tillämpas.
EKS 8
Bilaga 2
Utmattning av tryckt betong i böjda tvärsnitt
Utmattning av tryckt betong i böjda tvärsnitt med eller utan normalkraft kan beaktas på följande sätt. Bärförmågan beräknas för en reducerad tryckhållfasthet uf cc enligt figur Bil2.1, vilket ger övre gräns för motsvarande inverkan av utmattningslast. Reduktionsfaktorn u bestäms enligt figur Bil2.2. Värdet ges av skärningspunkten mellan kurvan för aktuellt antal lastväxlingar och en linje från origo med lutning svarande mot M 1 / M 2 , där M 1 och M 2 är minsta respektive största moment av utmattningslasten. Vid moment och normalkraft kan lutningen istället sättas till σ 1 / σ 2 , där σ 1 och σ 2 är kanttryckspänningar, som i detta sammanhang kan beräknas för osprucket tvärsnitt och med linjär fördelning. Detta gäller även om spänningen växlar mellan drag och tryck, varvid σ 1 / σ 2 blir negativt.